__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Carolina Miilus-Larsen

Tempelprästens hemlighet


Carolina Miilus-Larsen


Fler böcker i serien: Diamanttjuvar på Titanic, 2018

TEMPELPRÄSTENS HEMLIGHET Utgiven av Idus förlag www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Carolina Miilus-Larsen © Illustratör: Jonathan Björk Pozo | JBP-Artwork Grafisk form och sättning: Sandra Stridh, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Riga, 2018 ISBN: 978-91-7577-868-6


PROLOG Det är sommarlov, Mia och Stella har precis gått ut femte klass. De är tvillingar och ser nästan likadana ut. De har båda två ett färgstarkt rödbrunt hår och de har ovanligt gröna ögon. Det som skiljer dem åt är att Mias hår är lätt vågigt medan Stellas är spikrakt och att Mia har fräknar på näsan och kinderna, det har inte Stella. Deras mamma och pappa spelar i ett band som heter SOL. Nu är de i Japan på turné och då bor flickorna under två veckor hos mormor. Mormor är världens underbaraste och samtidigt ganska speciell. Till exempel har hon en tatuering i sin vänstra handflata som

5


föreställer ett timglas. Mia och Stella har i alla år undrat varför. En dag när flickorna hittar ett mystiskt klot under hennes altan berättar hon en hemlighet som ingen annan tidigare har fått höra. Hemligheten har med tatueringen att göra. Med hjälp av klotet kan man resa tillbaka i tiden. Från det liv man lever idag till andra liv man har levt förr i tiden. Hon berättar att det finns en 2 000 år gammal legend* bakom och att klotet är magiskt – det kan bekämpa ondska. Nu är det upp till flickorna om de ska våga anta utmaningen och resa tillbaka i tiden. Vilken ondska är det som de ska försöka bekämpa och vilka liv är det som de har levt tidigare? * Läs om legenden längre bak i boken

6


TEMPELPRÄSTENS HEMLIGHET


Kapitel 1 Mia och Stella ligger och guppar på en luftmadrass. Den är bred som en dubbelsäng. Röd på ena sidan och blå på den andra. Det är sommarlov och de har följt med mormor ner till sjön. Det är en sådan där ljuvlig sommardag som man önskar ska vara för evigt. Mia ligger på rygg och tittar på hur de vita bomullstussarna på himlen sakta rör sig och byter form. – Tänk att kunna hoppa runt där uppe bland molnen, eller dra tussar ur molnen och äta dem som sockervadd, mumlar hon. Hon gör en liten paddelrörelse med sin ena hand och luftmadrassen rör sig sakta i vattnet.

9


Stella ligger på mage och tittar ner i vattnet genom ett cyklop. Det är många familjer på stranden och bakgrundsljudet av lekande barn och plaskande vatten är sövande. Plötsligt bubblar det till då Stella ropar något ohörbart med vatten i munnen. Hon spottar och försöker igen. – Mia, klotet! Det magiska klotet ligger på botten! Mia rullar över på mage. – Hit med cyklopet! Stella ger det till sin syster och slänger en blick mot stranden där mormor sitter under parasollet med en bok i handen och glasögonen på näsan. Mormor sänker boken, tittar ut mot tvillingarna och vinkar. – Jag dyker ner, säger Mia och glider ner i vattnet. Stella följer Mia med blicken. Mia kommer upp till ytan igen och berättar andfått att klotet sitter fast mellan två stenar. 10


– Vad tror du behövs för att få loss det då? frågar Stella. – En kniv kanske, svarar Mia och kravlar sig upp på madrassen. De paddlar in mot stranden, drar upp luftmadrassen en bit upp från vattnet och lägger en sten på den så att den inte ska blåsa iväg. Sedan springer de upp till mormor. – Är ni fikasugna? frågar mormor. – Nej, inte riktigt än, svarar Stella och stoppar ner handen i fikakorgen för att hitta något lämpligt att gräva med. En matsked får duga. Hon håller upp skeden i luften. – Vi har hittat klotet men det sitter fast på botten och vi måste ha något att peta loss det med, säger Mia. – Okej, kul. Vad såg ni? Vilken färg? frågar mormor. – Först såg det ut som en sten men sen blev det guldigare och gulare. Jag försökte få loss det men det satt fast, stenhårt. 11


– Nu sticker vi, säger Stella ivrigt och vänder sig om för att börja springa men snubblar istället på mormors fot. Hon faller pladask i sanden och hinner inte ta emot sig med händerna. Mia gapskrattar. Stella har sand i både ögonen och munnen. – Gick det bra Stella? frågar mormor och hon försöker att inte skratta. Stella spottar ut sanden och torkar av ansiktet med baksidan av handen. – Varsågod och skölj, säger mormor och ger Stella en mugg saft. Stella gurglar runt vätskan i munnen och sträcker samtidigt tillbaka muggen till mormor. Hon vänder sig överdrivet sakta om innan hon spottar ut den gula saften. – Allt borta? frågar hon och böjer ner sitt ansikte mot mormor. – Det är lite kvar i ditt vänstra ögonbryn bara, svarar mormor och borstar bort sanden med sitt pekfinger.

12


– Ett två ett två, inte springa bara gå. Ett två ett två, skrattar Mia och marscherar med stora stabila steg framför sin syster ner mot vattnet. Stella kan inte låta bli att skratta och börjar marschera i takt hon med. – Där nere är det, säger Mia. Ser du? Stella sätter på sig cyklopet och dyker ner i vattnet med skeden i ena handen. Nere på botten ser hon klotet. Det lyser orange och några småfiskar cirkulerar nyfiket runt stenarna där klotet kilat sig fast. Hon försöker dra upp det men känner att det sitter hårt. Hon stoppar in skaftet mellan klotet och den ena stenen och vickar på skeden så gott det går. Det rör sig knappt. Hon känner hur behovet att få andas ökar och paniken kommer smygande. Hon måste upp, snabbt! När hon kommer upp till ytan känns det

13


som om hennes lungor ska sprängas. Hon frustar och stönar. – Shit vad länge du var nere! Du låter som ett sjölejon, flinar Mia. Fick du upp det? Stella skakar på huvudet. Efter att ha hängt mot madrasskanten någon minut har hon återhämtat sig och gör ett nytt försök. Hon fyller lungorna med så mycket luft hon bara kan och dyker ner. Istället för att dra klotet uppåt börjar hon denna gång gräva i sanden under klotet och provar att trycka det neråt. Det rör sig. Hon pressar hårdare och plötsligt lossnar det. Hon får tag på klotet och simmar snabbt upp till ytan. – Grymt! säger Mia. Hon tar klotet ur sin systers hand och lägger sig på rygg. Stella kravlar upp på madrassen och lägger sig intill. Hon är fortfarande andfådd.

14


Klotet är nu som en liten gul sol. – Jag undrar vad som kommer hända nu, säger Stella och biter på pekfingernageln. Antagligen ska vi resa nånstans igen. Jag både vill och inte vill. Vi har ju precis kommit tillbaka från Titanic och jag tycker att vi borde få lite lugn och ro innan klotet skickar iväg oss igen. – Undrar vart vi ska den här gången? säger Mia. I samma sekund dyker en bild upp inuti klotet. Mia spärrar upp ögonen och håller klotet närmare. Bilden föreställer någon slags guldamulett: rund och gul och med mängder av symboler om vartannat som täcker större delen av ytan. – Jag tycker det ser ut som ett ansikte, säger Stella. Ser du? Det ser ut som ögon, näsa och mun mitt ibland alla symboler. Mia vänder lite på klotet och bakom själva

15


guldamuletten visar sig trädklädda berg mot en klarblå himmel. Hon vrider ytterligare lite på klotet och ser då en kraftig rovfågel på den blå himlen. – Jag tror att det är en örn. Visst ser det ut som en örn Stella? Guldamuletten bleknar och en makalöst vacker byggnad visar sig. Det är ett tempel, helt klätt i guld som ligger uppe på en hög höjd. Man kan se bergsryggarna som omger templet. – Guldtempel uppe i bergen, guldamulett och en örn? Var tror du detta är nånstans? frågar Mia och tittar på Stella. – Har inte en aning. Jag kan inte ens gissa på något. Vi paddlar in till mormor och visar henne, säger Stella och tar klotet ur sin systers hand. De lägger sig på mage bredvid varandra och börjar paddla in mot land.

16


Kapitel 2 Under parasollet har mormor snappat upp att tjejerna är på väg in mot stranden. Hon tar fram varsin smörgås och lägger upp dem på färgglada plasttallrikar, häller upp saft till tvillingarna och kaffe till sig själv. Mia och Stella springer upp till mormor och släpper luftmadrassen så det virvlar upp sand som sedan landar på filten och på smörgåsarna. – Oj, förlåt mormor, säger Stella när hon inser vad de har gjort. Mormor vänder på sin smörgås och borstar bort det värsta.

17


TÄNK DIG att du hittar ett mystiskt klot som ligger inkilat mellan två stenar på sjöbotten. Ett klot som visar bilder från ett annat liv du har levt. Och tänk dig att du med hjälp av klotet kan få resa tillbaka i tiden och vara den personen som du var då. Skulle du våga? Med hjälp av klotet hamnar tvillingarna Mia och Stella i Inkariket precis när européerna har upptäckt hur mycket guld och silver det finns att stjäla där. Men hur ska två elvaåringar kunna stoppa de brutala krigarna och vad är det egentligen han vill, den där läskiga tempelprästen som stirrar på dem? Efter DIAMANTTJUVAR PÅ TITANIC kommer nu den andra fristående delen i äventyrstrilogin om två modiga barn som gör allt de kan för att förhindra en gigantisk katastrof.

www.idusforlag.se

Profile for Idus förlag

Tempelprästens hemlighet  

TÄNK DIG att du hittar ett mystiskt klot som ligger inkilat mellan två stenar på sjöbotten. Ett klot som visar bilder från ett annat liv du...

Tempelprästens hemlighet  

TÄNK DIG att du hittar ett mystiskt klot som ligger inkilat mellan två stenar på sjöbotten. Ett klot som visar bilder från ett annat liv du...

Profile for ulrslo
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded