Issuu on Google+

KYRKPORTEN Häverö-Edebo-Singö församling - nr 4 - december 2016

Våra ljus i mörkret

Extra tjockt julnummer - extra mycket läsning


Min hembygd Vägarna i Estuna där jag cyklade. Dom är asfalterade nu Men det ser likadant ut! Där man är född och uppväxt. Där man har sina rötter. Där rötterna är. Där man känner sig hemma. Min hembygd.

I årets sista Kyrkport skriver vi om ljus - om att vi kan vara ljus för varandra oavsett om vi är glada eller ledsna. Vi skriver om konfirmanderna som är församlingens ljus och om hur de hittar sina ljus. På sidorna 10-11 kan du läsa om Kicki Jansson som genom sitt sätt att bemöta människor i sin omgivning är ett ljus i mörkret på många sätt. På sidan 12-14 hittar du en artikel om fyren på Svartklubben som varit ett ljus i mörkret för både sjöfarare och fastboende. Vi informerar om det framtida pastoratssammangåendet och på sista sidan finner du lite statistik om hur värdefullt det är att just du är medlem och vad vi kan göra tack vare just dig och ditt medlemskap. Strövtåg i hembygden Under en träff hösten 2016 skrev deltagare i Musik- och Boktornet en dikt där de fick skriva fritt ur hjärtat om sin hembygd, vad den är och betyder. Dikten finns att läsa här till höger. Söndag 19 mars 2017 blir det mässa med hembygdstema i Häverö kyrka där deltagare i församlingens Ipadkurser kommer att ställa ut foton om vad hembygd är för dem. Till mässan kommer även Häverö Folkdanslag med spelmän. En mässa med något för alla sinnen! 2

Smultronen i hagen på sommaren. Porlande diken på våren. Spindelnäten i buskarna på hösten. Sparkväder på vintern. Hembyden är för mig Skärsta by där man sprang som barn och lekte med alla barn som fanns där. Hembygd Fodgö Dit längtan går Marken Jorden Blommor Dofter Linjerna i landskapet Hembygd Häverödal Mina första år i livet Hembygden för mej är där jag växte upp. Gick i skolan Hembygden är i Edebo. Grytet som är det bästa jag vet. Sedan barnsben tänker jag mycket på detta. Vi var där mycket, jag och mina syskon. Vi fick guida ofta. Hembygd En plats dit man vänder sig i tankar, besök eller valt att bosätta sig. För där finns rötterna. MIN hembygd!


Häverö-Edebo-Singö församling önskar alla en Välsignad Jul och ett riktigt Gott Nytt År! “Kärlekens Gud, som låter denna heliga natt upplysas av det sanna ljuset, hjälp oss, som vandrar i mörkret, att se ljuset från din Sons krubba och tillsammans med änglarna bära bud om fred på jorden för Jesu Kristi skull. Amen” Julnatten - Dagens bön ur Evangelieboken

3


Hämtar kraft från de som vågar

Mörka dagar behöver vi ljus i våra liv. Kyrkporten har träffat årets konfirmander för att prata om vad som kan vara ett ljus i mörkret för dem. Det är novemberlov och konfirmanderna har samlats på övervåningen i Missionshuset för några dagars läger. Utanför fönstret faller årets första snö, det är ganska mörkt i rummet och vi tänder några ljus. De är sex stycken i dag, bara tjejer. Alla är inte med, egentligen är de tio i gruppen. Det vilar en försiktigt positiv anda i rummet och även om inte alla känner varandra riktigt än, så är stämningen varm mellan ungdomarna. - Vad betyder det att någon eller något är ett ljus i mörkret? Någon svarar att det kan vara något som man ser fram emot, en ljusare framtid. Alla dagar är inte roliga och allt är inte alltid kul. Vissa dagar är mycket sämre än andra och då behöver man något roligt att se fram mot. Nora berättar om tunga dagar med mycket skolarbete, många läxor och prov. Ett ljus i mörkret för henne är vetskapen om att loven finns. Men även om hon slipper pluggandet en vecka eller två finns ändå jobbet kvar att göra – och då blir nästa ljus i pluggmörkret stunden när allt är klart, läxorna är gjorda och proven avklarade. Samtalet håller sig kvar vid sådant som är jobbigt och någon nämner att det kan vara jobbigt att bara gå till skolan ibland, skolkamraterna är inte alltid snälla. När man är utsatt för mobbing och utanförskap kan ljuset i mörkret vara modet att gå till en vuxen på skolan och prata med den. Att våga prata om det som är svårt och att ta hjälp av någon man litar på är ljuspunkter på vägen till en skoldag som är bra.

4

Gruppen är efter en stunds funderande överens om att det bästa är att kunna prata med sina föräldrar eller någon annan vuxen om det som är svårt. Men man kan inte prata med vem som helst, det är tjejerna också överens om. För hur ska man kunna veta vem man kan lita på? Det går ju så fort innan fel uppgifter sprids på skolan eller på internet. En person man dock kan lita på är t ex en präst som inte får berätta vidare om man kommit överens om det. Vi talar en stund om hur man på sociala medier kan vara väldigt elak mot varandra. Möjligheterna att skriva och att vara anonym gör det hela ännu värre. - Men, säger Sandra, det är fegt att göra så – då tar man inte ansvar för det man säger. Nora hakar på: - Nej, man måste kunna stå för vad man säger och tycker! Hur ska man göra för att hitta ljus i sitt eget mörker? - Jag kollar på tv-serier, säger Hanna. Det tar inte bort problemet, men jag kan koppla bort det en stund och kanske hitta en lösning. Jag hämtar kraft från att se andra personer våga! - Man måste våga se upp till sig själv, säger Ottilia då. Alla är bra på något och att vara ett ljus för andra är bra. - Man kan rädda någons dag, funderar Ottilia vidare. Ibland får jag frågan från kompisar som är ledsna om jag kan skicka något på telefonen som kan göra dem glada – en bild eller några ord. Och då gör jag det. - Ja, säger Hanna. Vem vill inte göra någon glad? Text och foto: Ulrika Södrén


Detta är en översättning till finska av artikeln på sidan fyra.

Hae voimia niiltä jotka oskovat

Tummina päivinä taruitseme valoa meidän elamään. Rippikoululainet tapasivat kirkoportilla ja puhuivat erilaisista tummista ja valoisista päivistä mitä me tarvitseme. Rippikoululaiset ova tulleet leirille, mutamaksi päiväksi kapellin yläkertaan. Nutt on marrasku ja ulkona sataa ensilumi. Kaiki ovat tyttöja heitä piti olla kymmenen motta on vain kuus. He eivät tunne toisian, oikein hyvin mutta tunnelma on positivinen. Mita se merkitse, etta joku on väloisa? Joku vastasi että se voi olla valo tulevaisuudessa. Kaiki päivät ei oli mukavia eik kivoja. On päiviä jolloin tarvittaan jotain mokaavaa. Joku kertoi raskaista päivisto ja paljon läksyja ja kokeita koulussa, se voi olla valoisaa ett tietää loman tulevan. Vaika ei koulua olekaan yhtenä tai kahtena vikona, koulutyöt ovat jäljellä. Ne täytyy tehdä kun kaiki on tehty, niin näkyy valo taan pineässä. Pahunine jatkui siitä että kaverit eivät ole aina kiltejä. Jos toisia syvjitään on hyvä että tietää asiasta voi menna, puhumaa jonkon vanhemman, ihmisen kanssa. Koulupäivä on paljon valoisempi. Silloin Kunnka voitietää että tolseen ihmiseen voi lutta,

kun vääriä tietojo mene nopeasti ympäri koulua ja internet. Peihuminen jatkui siitä että miten ilkeitä jotkut voivat olla sociaala media ja voivat tehalä sen ilman nimeä. Se on pelkori joka ei uskalla otta vastuuta mitä on sanonut, sanoo Sandra, niin myös Nora. Yksi voi olla Pappi johon voi luottaa. Koska hän ei saa kertoo kenellekään asiasta. Mita voin tehdä että löydän valon omasta pimeydestä. Hanna katsso tvteestä sarjoja se ei ota pois vaikeuksia mutta voin unohtaa ne hetkeksi ehkä löydan ratkaisun. Löydan voimia kun näen toisten uskaltanan. Täytyy itse uskalta sanoo Ottellia. Jokainen voi olla valo toisille ja se on hyvä, ehkä voin pelassta päivän jollekin. Sano Ottellia. Voin tehdä kaverini iloiseksi , kun soitan tai lähetän kuvan ja kirjota muutaman sanan. Jos hän pyyda, kuka ei haluaisi tehda kaverin iloiseksi sanoo Hanna. Översättning av Jaana Kuusisto/Anneli Kuusisto. 5


Foton: Ulrika Södrén

FINSKA SPRÅKETS STÄLLNING… Riksdagens beslut om minoritetslagen i juni 2009 gav mera fart för utveckling av sverigefinnarnas levnadsförhållanden. Lagen trädde i kraft i början av januari 2010. Den gav bättre utvecklingsmöjligheter för sverigefinnarnas barnomsorg, äldres vård och omsorg, genomförandet av finska kulturen och bättre information på finska. På det här sättet kan man beskriva den här lagens innehåll i nötskal. Det var Norrtelje Finska Förening som var initiativtagare för att Norrtälje kommun anslöt sig till det finska förvaltningsområdet 2012. Kommunen får statsbidrag för den här verksamheten. Lagen ger dig som sverigefinne vissa rättigheter: · Du har rätt att använda finska i dina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Du har också rätt till skriftlig översättning av beslut som gäller dig. · Enligt minoritetslagen ska du också ha inflytande i frågor som gäller dig. · Du har rätt att få förskoleverksamhet (förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola) till ditt barn helt eller delvis på finska. · Du som är elev med minoritetsspråk har rätt till modersmålsundervisning på finska även om du inte talar finska hemma. · Du som har ett biståndsbeslut om hemtjänst eller ett bedömt behov av basal hemsjukvård eller hemrehabilitering ha rätt att få det helt eller delvis på finska. Du har även rätt till finskspråkig personal om du har fått plats på ett vård-och omsorgsboende antingen i Norrtälje eller i en annan kommun. · Den sverigefinska kulturen ska främjas och utvecklas genom olika arrangemang inom t.ex. musik, teater och konst. · Norrtälje kommun, liksom andra myndigheter, är skyldig att informera på finska till kommunens finskspråkiga innevånare. Detta kan ske t.ex. genom kommunens hemsida, lokala tidningar, broschyrer och muntligt t.ex. på radio Roslagens finska programmet samt på möten och övriga sammankomsten. Du som sverigefinne kan utnyttja de här rättigheterna. Du får bästa informationen genom att kontakta Heli Kivimäki Hedin, kommunens koordinator inom det finska förvaltningsområdet. Hon har kunskaper om finska barnomsorgen, finskspråkiga äldrevård och äldreomsorgen osv. Du får kontakt med henne per telefon 0176-747 16 eller e-mail: heli.kivimaki-hedin@norrtalje.se Text: Jussi Böök 6


Foto: G Hellsing

SUOMEN KIELEN ASEMASTA… Vähemmistölakia koskeva yksimielinen valtiopäiväpäätös kesäkuussa 2009 antoi vauhtia ruotsinsuomalaisen vähemmistön elinolosuhteiden kehittämiseen. Uusi vähemmistölaki astui voimaan tammikuun 1 päivänä 2010. Sen myötä luotiin aiempaa paremmat edellytykset ruotsinsuomalaisten lasten päivähoitoon, vanhusten hoito- ja hoivatoimintaan ja suomenkielisen kulttuurin järjestämiseen sekä tiedottamiseen suomeksi. Näin voi kuvata pähkinänkuoressa tämän lain määräyksiä ja ne koskevat sinua ruotsinsuomalaisena. Norrtäljen Suomiseuran aloitteesta Norrtäljen kunta liittyi suomenkielen hallintoalueeseen tammikuussa 2012. Kunta saa toiminnan toteuttamiseen valtionapua. Laki antaa sinulle ruotsinsuomalaisena alla esitettyjä oikeuksia: · Voit tarvitessasi saada suomenkielistä tulkkausta tai kirjallisen käännöksen, kun asioit esim Norrtäljen kunnan tai jonkin muun viranomaisen kanssa. · Lain mukaan sinulla on oikeus vaikuttaa sinua koskeviin asioihin esim osallistumalla hallintoalueen neuvonpitoryhmän avoimiin kokouksiin. · Lapsellesi on järjestettävä suomenkielistä esikoulutoimintaa osa- tai kokoaikaisesti, jos tällaiseen on tarvetta. · Sinulla on myös oikeus saada koulussa suomenkielen opetusta. · Vanhustenhoitoa ja –hoivaa tarvitsevien on uuden lain mukaan saatava joko osittain tai kokonaan suomenkielistä palvelua. Tämä koskee kotihoitoa ja hoito- ja hoivakodissa asumista. · Nyt voimassa olevan lain mukaan ruotsinsuomalaisten kulttuuria on tuettava ja kehitettävä järjestämällä musiikki-ja teatteriesityksiä sekä taidenäyttelyjä. · Norrtäljen kunnan, samoinkuin muidenkin viranomaisten, on tiedotettava suomenkielellä kunnan alueella asuville ruotsinsuomalaisille. Tämä voidaan toteuttaa kirjallisesti kunnan kotisivulla, paikallislehdessä ja yhteiskirjeissä ja suullisesti mm radio Roslagenin suomenkielisen ohjelman välityksellä tai erilaisten tapaamisten yhteydessä. Edellä on kuvattu lyhykäisesti uuden lain antamat mahdollisuudet. Nyt vain käyttämään meille myönnettyjä oikeuksia. Niistä saat lisätietoja ottamalla yhteyttä Norrtäljen suomenkielisen hallintoalueen koordinaattorina toimivaan Heli Kivimäki Hediniin, joka tietää miten eri asioissa on meneteltävä. Hän kertoo miten lasten päivähoitokysymyksissä tai vanhusten hoito- ja hoiva-asioissa on toimittava, jotta hoito- ja hoiva-asiat järjestyisivät. Hänen välityksellään luodaan tarvittavat kontaktit kunnan virkamiehiin. Ja siten saadaan asiat vireille. Heli Kivimäki Hedinin tavoittaa puhelimitse numerosta 0176-747 16 tai sähköpostitse heli.kivimäki-hedin@norrtalje.se Text och översättning till finska Jussi Böök 7


Inför 2018 och sammangåendet till nya pastorat - här är senaste informationen!

Roslagens nya pastorat ROSLAGENS VÄSTRA PASTORAT Efter ett intensivt internat på ett dygn, där indelningsstyrelsen fick diskutera en mängd frågor om information, tidplaner, inriktning mm, så fortsätter nu arbetet. Närmast står att söka vår nya kyrkoherde i det nya pastoratet, och det är med litet tur klart när du läser detta. Vi vill ha den personen på plats till sommaren 2017. Vi tänker oss organisationen i tre delar: Rimbo, Edsbro-Ununge samt Häverö, var och en med sin församlingsherde. Därtill tror vi att vi skall se på möjligheterna med en gemensam organisation för administration, vaktmästeri och dylikt. Vi vill arbeta för att skapa utökade resurser till den verksamhet som bedrivs i församlingarna med inriktning på att vara medlemmarna till glädje och nytta. Exempel kan vara barn- och ungdomsverksamheten, diakoni och församlingslivet i stort. Behovet av information och dialog är stort, och vi kommer att öka engagemanget kring detta under återstående tid fram till 1:a januari 2018. Bland annat torde vi arrangera träffar med personalen, förstärka informationen till medlemmarna och församlingsbor samt i övrigt säkerställa att t ex kommun, leverantörer med fler är medvetna om vad som kommer att ske. Givetvis kommer också kontakterna med de fackliga organisationerna att förekomma regelbundet. Nyligen har det gjorts en genomgång av alla fastigheter, personal samt de administrativa systemen i de tre ingående delarna, som ett underlag för att diskutera resursbehov, möjligheter till samordning och att resonera med personalen om resp individs framtid.

Mikael von Otter Ordförande i indelningsdelegerade i Roslagens västra pastorat samt vice ordförande i indelningsstyrelsen Roslagens västra pastorat.

ROSLAGENS ÖSTRA PASTORAT Arbetet i blivande Roslagens östra pastorat har nu pågått under drygt tre månader och indelningsstyrelsen (motsvarande kyrkoråd i dagens pastorat)träffas ungefär en gång i månaden för att diskutera och fatta beslut kring de många frågor som måste vara lösta till den 1 januari 2018 då det nya pastoratet startar sin verksamhet. Frågorna förbereds av ett arbetsutskott som består av Fredrik Ekström, Staffan Lundqvist, Väddö, Lena Hultin, Länna och Hans Augustinsson, Lohärad. Det finns nu en egen e-postadress; roslagensostra.pastorat@svenskakyrkan.se, finns det frågor kring det nya pastoratet går det bra att skicka dem dit. Pastoratet har också en egen hemsida ; www.svenskakyrkan.se/ roslagensöstrapastorat. Där finns information om det nya pastoratet och länkar till alla de tio församlingar som kommer att ingå i det nya pastoratet: Blidö, Estuna-Söderbykarl, Frötuna, Lohärad, Länna, Norrtälje-Malsta, Riala, Roslagsbro-Vätö, Rådmansö och Väddö-BjörköArholma dit även Singö förs 1 januari 2018. Indelningsstyrelsen är sammansatt så att alla tio församlingarna är representerade vilket är värdefullt för att få del av de olika erfarenheter och synpunkter som finns i alla församlingar.

8


En stor fråga har varit att ta fram en ”sökprofil” för den storkyrkoherde som ska anställas i det nya pastoratet. Det har resulterat i att vi den 6 oktober hade en annons i Kyrkans Tidning där vi söker kyrkoherde. Förhoppningen är att personen ska kunna tillträda den 1 augusti 2017 och därmed vara delaktig i de sista förberedelserna av den nya organisationen. Indelningsstyrelsen har också tagit fram ett förslag till budget för 2017 som beslutats av indelningsdelegerade (motsvarande fullmäktige i dagens pastorat). Eftersom det blivande pastoratet inte har några egna pengar bygger budgeten på att dagens pastorat/församlingar bidrar utifrån sin andel av avgiftsunderlaget.

Hans Augustinsson Ordförande i indelningsstyrelsen Roslagens östra pastorat.

9


ETT LJUS FÖR ANDRA En kall novemberdag besöker Kyrkporten Kicki Jansson. Årets första snöflingor blåser på tvären och den korta promenaden från bilen till Kickis hus känns som en vandring på vinterfjället. Som tur är släpper Kicki in oss nästan genast och värmen från den inglasade verandan omsluter oss precis som Kicki också gör. Kicki är en varm person som varit och är ett ljus i mörkret för många i hennes omgivning. Det är därför vi är här. Vi vill höra vad Kicki själv har att säga, eftersom så många runt henne har så mycket gott att säga om Kicki. Hela den här historien börjar med att Ulrica Appelqvist Rydberg, som är präst i församlingen, träffar Kicki Jansson vid en begravningsförrättning. Ett kort tag senare träffas de igen när Ulrica förrättar en begravning. Sedan igen och igen. Varje gång pratar de anhöriga till den bortgångne så varmt om Kicki Jansson att Ulrica till slut tänker; vem är den här Kicki egentligen, som verkar vara ett sådant stort stöd för många i hennes närhet? – Jag har ett stort intresse för andra människor, svarar Kicki när vi frågar henne. Jag är inte nyfiken utan intresserad, förtydligar hon. Vilket genast bekräftas av det faktum att hon bakat en glutenfri kaka ifall prästen Ulrica skulle komma. Att vara intresserad av andra människor innebär också att man lyssnar på vad de har att säga. Och Kicki har alltså vid någon av begravningarna snappat upp att Ulrica är glutenallergiker. Och självklart har hon kommit ihåg detta en dag som denna. 10

Intresse för människor Att Kicki är en person som tycker om människor och har ett stort socialt engagemang är lätt att se. Det finns alltid många människor i hennes omgivning, både privat och på jobbet. På sin fritid är hon värd på Friskis & Svettis och hon arbetar som personalchef på Ica. Men hon tycker inte att det finns ett samband mellan det privata livet och yrkeslivet. – Jag tar nog på mig en annan roll i arbetet än privat. Självklart lyssnar jag på personalen och jag vill alltid lösa eventuella konflikter eller problem som uppstår, men jag är nog tuffare på jobbet än privat, säger hon. I tider som dessa känns det ovanligt att människor verkligen ser varandra och tar in varandra. Men är man en person som Kicki så faller det sig naturligt. – Jag älskar människor, har alltid gjort det. Alla har de en egen historia att berätta oavsett hur livet sett och ser ut, säger hon. Kicki menar att det är viktigt att lyssna. Även om man tror att man vet något, så har en annan person en annan upplevelse eller uppfattning och det är viktigt att förstå. Och att bara lyssna på vad någon har att säga kan vara ett stort stöd.


Kicki Jansson - Världens bästa kompis.

“Det är viktigt att lyssna” Nyligen gick Kickis bästa vän bort i cancer. Sjukdomsförloppet var ganska utdraget men Kicki slutade aldrig att hälsa på. Under två års tid besökte hon sin vän regelbundet. Hon tog med mat och fika och tillbringade så mycket tid som hon kunde tillsammans med sin vän. – Jag har aldrig tänkt på mig själv som ett ”ljus i

mörkret” för andra. Men det känns oerhört fint att få vara det. Höra att andra tycker det. Och jag vill gärna fortsätta att vara det, säger Kicki. Att se sin vän gå bort är självklart tufft, men samtidigt har det fått Kicki att inse hur viktigt det är att vara ett stöd och finnas där för de som har det svårt. – Är det något jag lärt mig från den sista tiden med min bästa vän, så är det att om jag någonsin hamnar i en liknande situation så hoppas jag att det finns någon som kan finnas där som ett stöd för mig, avslutar Kicki. Text: Ulrika Sehlberg Samuelsson Bild: Ulrika Södrén 11


Som andetag i natten

Lisbeth Modin och Svartklubben Det blinkar som andetag i den mörka natten. Andas in. Andas ut. Andetagen räddar liv – ger hopp till sjöfarare över hela världen. Fyren som symbol för ljus och räddning är fortfarande stark.

Solglitter i havet och en folkmusikalisk resa med irländsk ton. Sofie Livebrant med sitt band har gjort en turné till fyrar i fyra olika länder. Med på resan har hon haft romanen Fyrväktaren av Jeannette Winterson, som hon har tonsatt delar av. Allt filmades och blev till dokumentären Lighthouse stories – sånger vid havet, som sändes i Svt i september. Men Sofie Livebrant missade en fyr! Svartklubben utanför Singö. Filmen inspirerar oss i 12

redaktionen till att söka fyrens landskap och betydelse. Somrarna på fyren Upplevelsen börjar med en slingrande skogsväg upp mot lotsstationen på Kalvskäret. Där uppe, i höstdiset, ser vi fyren på ön Svartklubben. Ingen vill ta oss över med båt, för vågorna på Ålands hav skummar höga ute på klipporna. Lisbeth Modin börjar ändå berätta om sin barndoms somrar vid fyrens blinkande ljussken på 1950-talet. -Flyttlasset gick i maj. Vi hämtades i Backbyn med häst och vagn av en bonde i Tranvik. Han körde ner oss, mamma, pappa och tre barn till båten. Sedan bodde vi på Svartklubben i ett hyrt hus fram till september, säger Lisbeth vars minnen handlar

om blomdofter från blomman Stinknävan som växer på ön, om Lotsberget som egentligen är en klippa, men kändes som ett berg, om grodyngel som fanns i vattenfyllda skrevor i berget. Och mamman som lagade mat. Men också om fem generationer anhöriga som tjänstgjort på ön. -Nästan alla mina släktingar hette Per Modin, berättar Lisbeth leende. Min farfars farfar kom från Morkarla 1842 till Singö för att han inte ville vara bonde. Han blev först fyrvaktare, sedan fyrmästare. Min farfarsfar föddes på Svartklubben och blev fyrvaktare, sedan blev han fyrmästare på Björns fyr längre norrut. Min farfar som faktiskt hette Peder blev fyrbiträde, men läste sedan till folkskollärare. -Min pappa älskade sin farfar och att vara med honom på


Miniatyr av fyren på Svartklubben som den såg ut innan 1916. fisketurer. Han gick till sjöss och blev sedan lots 1953 på Svartklubben. Min bror blev också lots. Lisbeth själv följde i sina fäders spår, till viss del, och blev radiotelegrafist. Gick till sjöss på fartyget Farida, som trafikerade Nord- och Sydamerika. Sedan gick hon i land, och jobbade bland annat med sjöräddning på Stockholm radio. Numera är hon guide på Singö. Barndomens somrar på Svartklubben minns Lisbeth tydligt. Hon minns många berättelser om hur det var förr, och varför det alls behövdes fyrar längst ostkusten. Orsaken var att handelshinder försvann så att man kunde börja handla med virke uppåt Norrlandskusten. Med start från 1819 byggdes fyren och sedan anställdes fyrvaktare och en fyrmästare med familjer på ön samt lotspersonal från 1833. Det behövdes fyrar som lyste upp kusten i mörkret.

Från början var det ett fast sken i fyren, man eldade en stenkolsbrasa högst upp i fyren. -Då fanns det ingen klocka, senare använde man timglas och fick disciplinera sig själv med att vända på det varje timma för att ha koll på tiden. Det viktigaste av allt, var att elden inte slocknade, då kunde båtarna gå på grund, berättar Lisbeth. Numera drivs förstås allting elektriskt. Fyrens rytm Lisbeth berättar att fyren på Svartklubben blev en blänkfyr från 1848, när fyren på Understen invigdes strax norrut. Hon minns fortfarande rytmen. -Det var lätt att somna. Jag brukade räkna fyrblänket, två blänk var femtonde sekund. Utom mitt i sommaren, då var det så ljust att fyrarna var släckta. När det var dimma, så lät mistluren också. Det brukade sägas att vi pratade i korta meningar med uppehåll när mistluren tjöt. Lisbeth minns att det kunde

vara isolerat på Svartklubben. Det var viktigt att allt fanns hemma, mat och reservdelar till båtar och verktyg, för det tog tid att rekvirera från fastlandet. När de efterlängtade tidningarna och posten kom till ön, lästes det i hierarkisk ordning, berättar hon. Den med högst rang fick läsa först. -Samtidigt kom ju båtar från världens alla hörn hit, och det var alltid spännande att få en fläkt från stora vida världen när pappa kom hem och berättade vad han pratat med kaptenen om, säger Lisbeth. Lotspersonalens familjer bodde på norra sidan av ön, på andra sidan bodde fyrpersonalens familjer närmast fyren. Det var fint och prestigefyllt att vara fyrmästare, och förr när man var bofast året om fick barnen gå en termin om året i lotsbarnskolan, och senare bodde de inackorderade på fastlandet. -Pappa var också uppsyningsman för farledsfyrarna, och jag fick åka med honom och släcka fyrar när det blev ljust dygnet runt i juni. Jag fick hjälpa till med att sopa ur fyrrummet och putsa fönstren tills det senare skulle tändas i slutet av juli. Många gånger var det dåligt väder och svår sjögång. Om någon råkade i sjönöd, fick båtmännen och lotsarna rycka ut. -Det var en självklarhet att rädda liv. Det var annorlunda då, man fick 25 kronor och ett diplom, och inte så mycket uppmärksamhet, säger Lisbeth. Artikeln fortsätter på nästa sida. 13


Sången vid havet Så får vi följa med henne till familjens hus på Fogdö. Här finns farfarsfars, den tredje Per Modins, egenhändigt byggda miniatyrkopia av Svartklubbens fyr, som den såg ut innan 1916. Och hans eget rum, helt intakt med de gamla tapeterna kvar, med fina allmogemöbler och familjefoton på byrån. Som om han snart ska komma in, ta tidningen och sätta sig och läsa. Hon berättar, över en kopp kaffe med utsikt över Singöfjärden, att kyrkan var en viktig och naturlig del i livet till havs och på land i skärgårdsmiljön. Från 1934 fick Singö egen präst, och varje söndag gick man i kyrkan. Säkerligen ordnades det friluftsgudstjänster och andra kyrkliga sammankomster på Svartklubben, tror Lisbeth. Genom att man numera navigerar med gps på sjön har fyrarna fått en mindre livsnödvändig betydelse. Men Svartklubbens fyr lyser fortfarande med ett blinkande vitt sken för att vägleda sjöfarten. Symboliken som vägvisare och ljusbärare finns kvar i människors medvetande. Sången vid havet hörs fortfarande. Breathe in, breathe out, sjunger Sofie Livebrant när vi lämnar fyrens landskap. Text: Ulrica A Rydberg Foto: Ulrika Södrén 14

Detaljer från Per Modins rum.

Sofie Livbrant - fakta Sofie Livebrant presenterade sitt tonspråk för den breda publiken när hon tonsatte ett antal Dan Andersson-dikter till skivan Svarta ballader som släpptes av Sofia Karlsson 2005. Lockad av historier och livsöden nära tillvarons yttersta branter har Sofie Livebrant tonsatt fragment ur Jeanette Wintersons roman Lighthousekeeping. Musikerna som sätter sin prägel på Livebrants tonsättningar är den skotske sångaren, fiddlern och gitarristen Hal Parfitt-Murray, känd från bland annat i bandet Basco. Sofie föddes i Stockholm 1972 och skrev sin första sång när hon var nio år gammal. Hon spelar piano, gitarr och sjunger. Hon har studerat vid Södra Latins Gymnasium och Musikhögskolan i Stockholm. Källor: www.sofielivebrant.com samt MTA produktion.


Nattvard hemma

Sockenbud och sockentyg Ibland ställs frågan om en präst eller diakon kan komma och dela ut nattvarden i hemmet eller på församlingens äldreboenden. Det kan finnas många anledningar till att en person inte kan ta sig till kyrkan, som till exempel sjukdom. Därför åker alltid en präst eller diakon från församlingen på hembesök med sockenbud då det efterfrågas. Nattvardsmässa firas alltid i Häverö-Edebo-Singö församling varje söndag under hela året och på onsdagskvällar under terminerna i Fiskarens kapell i Hallstavik. Men det är inte alltid det passar eller är möjligt för en församlingsbo att delta regelbundet i firandet av mässan. Det kan vara en person som inte själv kan ta sig till kyrkan, eller en barnfamilj som inte kan komma iväg en söndag eller en onsdagskväll till mässan och nattvarden. Därför finns det alltid möjlighet att be en präst eller diakon att komma hem med nattvarden om

Några av de schatull med sockentyg som används i församlingen. De äldre sockentygen har specialtillverkade schatull och kalkar där patén och brödet förvaras i foten.

man så önskar. Nattvardsfirande i hemmet kallades förut sockenbud. Prästen kallades till sockenbud och tog då med sig sitt ”sockentyg”, dvs ett schatull med bröd och vin, kalk och patén, (patén kallas den lilla tallriken som brödet serveras på) och gav sig iväg. Sådant görs även idag. Det kan vara efter en kvällsmässa eller en söndagsmässa som vi åker på hembesök med sockenbud. Text: Kristina Pettersson, kyrkoherde

Önskar du få nattvard i hemmet av präst eller diakon ring Församlingsgårdens pastorsexpedition på telefon: 0175-250 60. Expeditionen har telefontid varje måndag-onsdag kl. 9-12och torsdagar kl. 10-12. 15


Advent, Jul och Nyår SÖNDAG 4 DECEMBER Andra advent 10.00 Fiskarens kapell. Musikgudstjänst Vi sjunger in advent! 14.00 Singö kyrka. Mässa. SÖNDAG 11 DECEMBER Tredje advent 10.00. Fiskarens kapell. Familjemässa med luciatåg och och lussefika.

SÖNDAG 25 DECEMBER Juldagen 06.00 Singö kyrka. Julotta. 07.00 Hallstaviks kyrka. Julotta. Julgröt och skinksmörgås i Församlingsgården efter julottan. MÅNDAG 26 DECEMBER Annandag jul 18.00 Fiskarens kapell. Gudstjänst.

SÖNDAG 18 DECEMBER Fjärde advent 10.00 Fiskarens kapell. Mariamässa med Bibliska figurer.

LÖRDAG 31 DECEMBER Nyårsafton 15.00 Singö kyrka. Nyårsbön.

14.00 Edebogården. Mässa.

SÖNDAG 1 JANUARI Nyårsdagen 16.00 Edebogården. Nyårsdagsmässa.

LÖRDAG 24 DECEMBER Julafton 10.00 Centrumtorget i Hallstavik, öppning av lucka 24 i Levande Adventskalender och därefter Julkrubba

FREDAG 6 JANUARI Trettondedag jul 17.00 Fiskarens kapell. Gudstjänst med önskepsalmer.

11.00 Singö kyrka. Julkrubba. 13.00 Kristinagården. Julgudstjänst. 14.00 Hallstaviks kyrka. Finsk julgudstjänst. 23.00 Häverö kyrka. Julnattsmässa. Nils-Göran Holstein, trumpet.

Fiskarens kapell finns i Församlingsgården på Almerska vägen 6, Hallstavik. Reservation för ändringar i schemat

16


Noterat!

Bibeläventyr för klasser! Församlingen har två certifierade och nyutbildade Bibeläventyrare. Bibeläventyret är en resa genom Bibeln där vi tar hjälp av bilder, rörelser, drama och sång för att lära oss de stora berättelserna. Äventyret vänder sig till skolorna och årskurserna 4-5. Det är uppdelat i Gamla respektive Nya testamentet. Våra äventyrare erbjuder från och med nu äventyret Gamla Testamentet. Hela äventyret GT är gratis och tar ca 4,5 timmar. Är du som lärare intresserad, vänd dig till församlingen på telefon 0175-250 60. Du kan också läsa mer på www.bibelaventyret.se

Foto: Britt Eriksson Hallsta Gospel i Häverö kyrka under Allhelgonahelgen

Hallsta Gospel 10 år

Hallstaviks egen gospelkör - Hallsta Gospel firar 10års-jubileum och gör det stort! 17 december firar kören tillsammans med Östhammars Storband i en konsert på Bio Rosen i Folkets hus i Hallstavik. Kören startades av Karin Sahlin men har under senaste åren haft Ingrid Eskemyr som ledare. Biljetterna kostar 100 kr och finns att köpa i Hallstavik på bokhandeln och Församlingsgården, genom körmedlemmarna och i Östhammar på biblioteket i Storbrunn.

foto: simon stanford/ikon

Vad händer i Edebo kyrka?

Låt fler få fylLa fem! Swisha din gåva till 9001223 eller SMS:a FEM till 72905 och ge 100 kr.

pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Edebo kyrka är för närvarande stängd på grund av kraftigt mögelangrepp. Tak och väggar, all inredning och alla textilier är drabbade. Experthjälp är tillkallad och rengöringsprocessen är påbörjad. En handlingsplan för arbetets fortskridande är under utarbetning. Så länge rengöringen pågår kommer kyrkan att hållas stängd och i dagsläget är det oklart hur lång tid arbetet kommer att ta, men det handlar om en längre tid. Ett av rummen i Edebogården är temporärt inrett så att gudstjänster och mässor kan hållas där. För mer information om vad som händer i Edebo kyrka, kontakta ansvarig präst Magdalena Silfverstjerna telefon 0175-250 72.

17


Välkommen till kyrkan

Magdalena Silfverstjerna är ny komminister i församlingen. Kyrkporten träffar henne för ett kort samtal om vem hon är och vad hon tänker om sin nya arbetsplats. Magdalena ger ett lugnt och samlat intryck. Hon svarar eftertänksamt på frågorna och verkar vara en person som funderar mycket: på livet, på tron, på Gud, på om det finns ett rätt och fel. På det mesta helt enkelt. Vilket gör henne till en spännande person all lyssna på. Hon brinner för att engagera fler människor i kyrkans verksamhet. – Jag vill att kyrkan ska vara tillgänglig för alla och att alla ska känna sig välkomna, säger hon. Det märks att detta är en viktig fråga för henne och kanske just för att hennes egen väg till kyrkan och prästyrket inte var spikrak och enkel. – Egentligen kände jag redan som barn att prästyrket kallade men ibland kommer livet emellan och det blir inte som man först trodde, säger hon med ett litet leende. Magdalena började istället läsa till arkitekt och i den branschen blev hon kvar i över tolv år. – Under den här tiden var jag inte särskilt aktiv inom kyrkan men tron fanns där. Och när jag 18

efter att ha arbetat åtta år i Norge kom tillbaka till Sverige kände jag att arkitektyrket var ett avslutat kapitel för mig, säger Magdalena. Det var nu tankarna på att bli präst kom tillbaka även om det inte var självklart till en början. – Jag började arbeta som volontär i ett soppkök för att hjälpa hemlösa. Det var väl då som jag slutligen bestämde mig. Det var väldigt berikande att få hjälpa andra, säger hon. Hon började läsa teologi och idag har hon arbetat som präst i några år. Bland annat har hon arbetat som häktespräst i Gävle. – Det var speciellt att arbeta som präst i häktet. Tillvaron för de häktade var ofta väldigt skör, berättar hon. I sin nya tjänst som komminister i vår församling kommer Magdalena att inrikta sig på det diakonala arbetet. Och med den erfarenhet och inställning som hon har till sina medmänniskor kommer hon kunna bidra med mycket. Text: Ulrika Sehlberg Samuelsson Bild: Ulrika Södrén


foto: josefin casteryd/ikon

Familjenyheter DÖPTA DÖPTA

Låt fler få fylLa fem! Swisha din gåva till 9001223 eller SMS:a FEM till 72905 och ge 100 kr.

pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 svenskakyrkan.se/internationelltarbete

28 24mar sep Olivia Melissa Söderberg Westerlund 28 23mar okt Truls Damien Uneskog Blom 26 6 nov apr Noam HennyTollens Söderlund Thelberg 26 apr Tim Wedberg Tollens 23 maj Billy Mässing 6VIGDA jun Melker Samuelsson 12 nov Silva Gustavsson och Jukka Pesonen

KONFIRMERADE

Präster och diakon i vår församling: Kyrkoherde Kristina Pettersson, tel: 0175-250 71 Komminister Ulrica Appelqvist Rydberg, tel: 0175-250 69 Komminister Magdalena Silfverstjerna, tel: 0175-250 72 Diakon Britt Eriksson, tel: 0175-250 68

För mer information och kontakt: www.svenskakyrkan.se/havero-edebo-singo Besöksadress: Almerska vägen 6, Hallstavik. Tel: 0175-250 60

Vi finns också på: https://www.facebook.com/ haveroedebosingoforsamling Instagram: svenskakyrkanhallstavik Kyrkporten är utgiven av Svenska kyrkan, HäveröEdebo-Singö församling. Kyrkporten utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera samt refusera ej beställt material. Ansvarig utgivare: kyrkoherde Kristina Pettersson, kristina.b.pettersson@svenskakyrkan.se Grafisk form: Ulrika Södrén Redaktionsråd: Kristina Pettersson, Ulrica A Rydberg, Ulrika Sehlberg Samuelsson, Ulrika Södrén Tryck: Östertälje Tryckeri AB Framsidans foto: Ulrika Södrén

16 maj Eleonora Andersson 16AVLIDNA maj Fanny Asplind 12 aug Alf Henry 16 maj Calle BuhreMattsson 24 aug Erik Jansson 16 maj Ronja Forsén sep Margurite Westlund 168 maj Diana Lindvall sep Inga-Lisa Lind 1613maj Emmy Mattsson 17 sep Lennart Öhman 16 maj Charlie Messing sep Runo Jansson 1623maj Josefine Salmela 26 sep Karl-Åke Oskarsson 17 maj Emilia Blomberg okt Kerstin Johansson 179 maj Yuki Mätlik 9 okt Ulf Karlsson 15 okt Auvo Matikainen VIGDA 17 okt Airi Salminen 620 jun Johanna Ivarsson och okt Britt Malmström David Scott 25 okt Olle Pettersson 28 okt Ludvig Bergström 30 okt AVLIDNA Sigrid Sjöström okt Bernhard Vanström 531mar Lennart Lundqvist 7 nov Sune Hammar 9 mar Jan Sundgren nov Else-Gerd Persson 1712mar Kristian Selinder 17 mar 18 mar 23 mar 31 mar 7 apr 7 apr 8 apr 10 apr 18 apr 18 apr 22 apr 23 apr 27 apr 29 apr 1 maj 4 maj

Ronny Ejdepalm Bruno Vestergren Sonja Karlsson Lars Bodin Inger Eriksson Rolf Bergenhill Bror Karlsson Birgit Andersson Hans Åsbrink Erik Gode Barbro Andersson Foto: Albin Södrén Stig Sundell Johan Åfeldt Eivor Rilding Hans Olofsson Pia Edström

19


Tack för ditt stöd! Till dig som är medlem och stöttar kyrkans verksamhet - Tack för ditt stöd! Genom ditt stöd bidrar du till att vi kan bedriva våra verksamheter. Tack vare dig som är med och stöttar kunde vi under 2015 genomföra en mängd kyrkliga handlingar i våra kyrkor och kapell.

* 27 barn blev döpta. * 10 personer konfirmerades - både ungdomar och vuxna. * 13 par vigdes och för att gifta sig i Svenska kyrkan behöver minst en av brud eller brudgum vara medlem. * Vi genomförde 70 begravningsgudstjänster för våra församlingsbor.

Konfirmation i Hallstaviks kyrka 2015 Foto: J Pettersson Robert Johansson och Ulla Blom tillsammans med Kyrkoherde Kristina Pettersson

Som du förstår är församlingens kyrkor och kapell flitigt använda för alla kyrkliga handlingar dit även alla gudstjänster och mässor räknas. För att kunna genomföra alla kyrkliga handlingar samt hålla god standard på våra byggnader och i våra lokaler är du som medlem väldigt viktig.

Välkommen som medlem! Välkommen som medlem! Fyll i talongen och skicka/lämna in den eller ring så sänder vi dig en inträdesblankett. Tel: 0175-250 60. Du kan inte anmäla utträde på denna talong.

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan Förnamn och efternamn Adress Postnr och ort Skicka till: Häverö-Edebo-Singö församling, Almerska vägen 6, 763 34 Hallstavik Besöksadress: Församlingsgården, Almerska vägen 6 E-post: havero-edebo-singo.forsamling@svenskakyrkan.se 20


Kp nr 4 2016