Page 1

TULIP

Middagsrapporten. En undersรถkning om svenska familjers middagsvanor 2019.

1 Tulip Middagsrapporten 2019


2 Tulip Middagsrapporten 2019


Välkommen, du har precis börjat läsa Tulip Middagsrapporten. Jag och mina kollegor på Tulip var nyfikna på att veta mer om hur vi i Sverige har det runt middags­ bordet; vad fungerar bra och när blir det svårt – och i så fall, varför då? Vi ville också veta mer om middagens betydelse för familjen, vad händer när vi äter middag tillsammans, och vad blir konsekvenserna när vi inte kan göra det? Vi bestämde oss därför för att göra en djupdykning i ämnet. Resultatet av det arbetet är den rapport som du nu håller i din hand. Vi på Tulip är övertygade om att den sociala aspekten av måltiden är betydelsefull, den gör att människor känner samhörighet. Vi vill därför inspirera till fler måltider. Men gemensamma middagar är inte alla gånger en självklarhet. Under dygnets allra mest hektiska timmar ska vi hinna med mycket – och det kan vara en utmaning att prioritera vad som är viktigt, och vad man hinner med. Mat är till för att delas, och ätas tillsammans med människor man bryr sig om. Det är den bästa garantin för att man känner sig som en del av en gemenskap – så kom ihåg, den viktigaste ingrediensen vid bordet är du! Johan Westerén, VD Tulip Food Company AB

3 Tulip Middagsrapporten 2019


Innehåll. Introduktion..................................................................................................................................5 Middagen – familjens bästa hälsoförsäkring....................................................................7 Gemensam middag ingen självklarhet................................................................................13 Familjemiddagen konkurrerar med jobb och träning.....................................................29 Från Hell hour till Holy hour!....................................................................................................35 Summering.....................................................................................................................................44 Källhänvisning och kontaktuppgifter...................................................................................46

4 Tulip Middagsrapporten 2019


INTRODUKTION

är den andra lik. Tulip Middagsrapporten fokuserar på barnfamiljer, för när barn finns med i bilden får måltiden en mer central plats i livet – med allt vad det innebär av goda förväntningar men även krav på innehåll och svårigheter att få tiden att räcka till.

Många studier visar på att familjer som kontinuer­ ligt äter tillsammans, också har starkare relationer. Middagen är kanske den enda stunden i vardagen då familjen sitter ner tillsammans och pratar med varan­ dra. Det händer helt enkelt positiva saker med oss när vi är tillsammans.

Genom undersökningsinstitutet Sifo* ställdes ett antal frågor till svenska familjer – med en eller två föräldrar – och hemmavarande barn under 18 år. Tillsammans med marknadsanalytiker Susann Agerlid genomfördes därtill en omfattande studie baserad på fokusgrupp­ diskussioner och djupintervjuer, för att ytterligare bygga kunskap om svenska familjers middagsvanor och ge fördjupade insikter om målgruppens beteenden. I arbetet med Tulip Middagsrapporten har även antro­ pologen doktor Katarina Graffman intervjuats för att bidra med sin specifika kunskap kring ämnet.

Rapportens fokus har därför varit att undersöka svensk­ arnas vanor kring måltiden, dess betydelse, vad som pra­ tas om under middagen och vad vi vill med middagen. Syftet med Tulip Middagsrapporten har varit att under­ söka vad som behövs för att inspirera till fler måltider tillsammans. Tulip, som är ett nordiskt livsmedelsföre­ tag grundat i Danmark 1909 och med en lång tradition av att vara en del av människors vardag, tog initiativet till studien. Företaget vill verka för en utveckling som styr mot bra vanor – som i sin tur kan underlätta, in­ spirera och leda till att det viktiga sociala umgänget kring måltidens stärks idag och imorgon. Ingen familj

Resultatet av dessa undersökningar och intervjuer presenteras i den här rapporten. God läsning!

5

*Sifo-undersökningen är gjord under perioden 11–17 december 2018, och Tulip 2019 baseras på 1 002 intervjuer medMiddagsrapporten personer med hemmavarande barn under 18 år.


KAPITEL 1

Middagen – familjens bästa hälsoförsäkring. Tulip Middagsrapporten visar att föräldrar betraktar den gemen­ samma middagen som familjens kanske bästa försäkring om en god hälsa på alla plan. Om middagen har en avgörande betydelse för hur familjer mår och fungerar, vad tycker då föräldrarna själva är de viktigaste konsekvenserna av den gemensamma måltiden?

7 Tulip Middagsrapporten 2019


Måltiden har historiskt sett varit något som skapar gemenskap mellan människor. Den är central i firanden, högtider och festligheter av alla slag – men även i vardagen fungerar måltiden som ett tillfälle att samlas. Inte minst barnfamiljer behöver den här stunden, en avgränsad tid som handlar om mer än att mätta, ge näring eller njuta av god mat – den bekräftar famil­ jens alla medlemmar i en social gemenskap. Äter man tillsammans regelbundet, har man också ett starkt fundament för att hålla ihop. I Sifo-undersökningen svarade så många som 86 procent att den gemensamma stunden vid middagsbordet ger en speciell känsla av samhörighet i familjen.

Katarina Graffman menar att en del av förklaringen kan vara att vi ställer så höga krav på middagens utformning och innehåll, att det ibland blir övermäktigt.

En stor andel av de tillfrågade föräldrarna anser också att de gemensamma middagarna påverkar hälsan och välbefinnandet positivt – och uppskattar möjligheten att hålla lite koll på varandra i familjen.

De tillfrågade föräldrarna har dock en ljus bild av mid­ dagen och vad den kan göra för oss. Exempelvis uppger nära hälften att den gemensamma middagen är bra för det psykiska välbefinnandet. Vi kan förstås vara avundsjuka på andra länders middagstraditioner som åtminstone på avstånd förefaller sig så starka och över­ tygande, något som kanske inte är lika vanligt i Sverige längre. Men ändå, vi håller middagen högt, vi vet att den betyder mycket för familjen och att vi själva är en viktig del av den stunden.

– Vi lever i en tid då man helst ska ha gjort ett långkok på ekologiska ingredienser och inget ska vara prefab­ ricerat, där kokböckerna fortsätter att sälja i enorma mängder, där man inte kan bjuda hem en vän utan att kunna servera en trerättersmeny. Maten vi äter har blivit en del av vilka vi vill vara, eller i alla fall utåt sett visa vem vi skulle vilja vara. Att sänka krav och förväntningar på sig själv är en bra start som kan leda till mer umgänge, säger Graffman.

Middagen fungerar i många hem ibland som den enda gemensamma stunden i en stressad samtid. Därför har stunden vid bordet både viktiga praktiska och symboliska betydelser. De flesta verkar övertygade om middagens välgörande effekter, men ändå väljs den alltså bort ibland.

I undersökningens öppna frågor förekommer flera svar som ringar in hela spektrat mellan middagens praktiska och emotionella funktion: ”Man hinner se varandra, ögonkontakt, samlas som familj.” ”Middagen är en del av familjens liv.” ”Viktigt att ha som rutin för familjen för goda matvanor, bordsskick osv för små.” ’”Gemenskap och se till att alla äter en bra måltid.”

8 Tulip Middagsrapporten 2019


”...man ska helst ha gjort ett långkok på ekologiska ingredienser och inget ska vara pre­fabricerat.”

9 Tulip Middagsrapporten 2019


Forskning visar på många och goda effekter för de familjer som äter middag tillsammans regelbundet, även för sådant som rör barns språkutveckling, hur de klarar sig i skolan och att de äter hälsosamt. När Susann Agerlid har analyserat djupintervjuerna med svenska föräldrar har hon slagits av hur viktig middags­ stunden är: – Det gäller generellt i alla relationer att man behöver koppla av med varandra, och bättre tillfällen än middagen finns inte. Det är kanske det enda och bästa tillfället att ses hela familjen naturligt och där umgänget och samlingen är det viktiga, inte nödvändigtvis maten. Det är därför den gemensamma måltiden påverkar oss, är viktig för både gemenskap och hållbarhet i familjen. Man upplever att man åstadkommit något positivt för familjen om man sitter tillsammans vid middagsbordet. Det verkar som att de som lägger fokus på det mår bra. Att äta middagar tillsammans har en avgörande funk­ tion för familjen och svenska föräldrar är övertygade om att middagen är viktig för såväl familjens gemenskap och sammanhållning som för välbefinnandet. Middagen har en unik kraft att skapa samhörighet och är också tillfället då man checkar av att alla i familjen har det bra. Det finns helt enkelt inget mer relevant sätt att försäkra sig om familjens allmänna hälsotillstånd – middagen är en enkel men smart hälsoförsäkring.


”Forskning visar på många och goda effekter för de familjer som äter middag tillsammans regelbundet...”

11 Tulip Middagsrapporten 2019


12 Tulip Middagsrapporten 2019


K APITEL 2

Gemensam middag? Ingen självklarhet. Middagen är viktig för familjens välbefinnande, men trots det visar undersökningen att många har svårt att samlas till den gemensamma måltiden. Varför det? Och hur ser det egentligen ut i de svenska hemmen?

13 Tulip Middagsrapporten 2019


HJÄLPMEDEL SOM VINNER TID

Föräldrarna i Sifo-undersökningen blev tillfrågade på vilket sätt och hur ofta familjerna åt middag tillsam­ mans. Endast 19 procent svarade att i deras familj åt man alltid middag gemensamt. Ännu färre, 17 procent åt bara gemensam middag på helgerna.

I en stressig vardag kan hämtmat vara ett sätt att lösa middagsekvationen för att få ihop stunden tillsammans. Undersökningen visar att 31 procent av familjerna äter hämtmat minst en gång i veckan, ibland oftare. Färdig­ köpt mat och enkla middagslösningar verkar vara ett sätt att vinna tid för att hinna med att äta middag tillsammans under vardagarna då tiden inte räcker till för matlagning. För det är ju middagarna under veckodagarna som kräver mest energi och tid. Under veckodagarna är middagens kanske viktigaste funktion trots allt umgänge före själva måltidens innehåll.

Det kanske inte är rimligt att anta att barnfamiljer all­ tid äter middag tillsammans. Det blir troligen också allt svårare ju äldre barnen blir, med ökat antal aktiviteter och större förmåga att klara sig själva i vardagen. Det är inte bara tiden som är svår att få till i familjen, det syns också i undersökningen att telefoner och skärmar tar plats i det sociala umgänget vid bordet. Även om vi samlas till gemensam middag, är vi verkligen närvarande?

Att umgänget har en viktig funktion visar verkligen svaren på Sifo-frågan om vad svenska familjer samtalar om kring middagsbordet. De tillfrågade svarade att vanliga samtalsämnen är sådant som har hänt under dagen, barnens skolgång och läxor och planering av aktiviteter – men också livet i allmänhet. Stora och små frågor, allt lika viktigt, det kanske inte ens är vad man pratar om som är viktigast – utan att man pratar. Att bli lyssnad på, att lyssna – det går nog inte att överskatta betydel­ sen av det.

Sifo-undersökningen visar nämligen att ofta intas mål­ tiden i sällskap med en tv-apparat eller någon slags skärm. Det ger att en stor del av koncentrationen blir riktad mot det man tittar på istället för att landa dagen ihop via samtal över middagsbordet. Så även då vi är tillsammans, är vi stundtals ensamma i umgänget. Helt ensamma vid middagsbordet är inte bara barnen, utan också de vuxna. Nästan en tredjedel av föräldrarna äter middag ensamma en eller flera dagar i veckan. Vid dessa tillfällen kan så klart skärmen vara ett sällskap, en förströelse, men skänker inte det psykiska välmå­ ende som de tillfrågade menar att den gemensamma middagen gör.

MOTSÄGELSEFULLA MIDDAGSVANOR

Många svarar att de äter middag tillsammans regel­ bundet, samtidigt som en stor del av de tillfrågade i undersökningen svarar att såväl barn som vuxna äter ensamma, eller framför tv och digitala skärmar. Hur ska

14 Tulip Middagsrapporten 2019


”31 procent äter hämt­ mat minst en gång i veckan”

Intressant i sammanhanget är att se om det finns en trend åt något håll. I Sifo-­undersökningen ställdes där­ för frågan hur familjen upplever att deras middagsva­ nor har förändrats de senaste fem åren. Resultatet är intressant att reflektera över då en så stor andel som 39 procent anser att man faktiskt har mindre tid för gemensamma middagar idag än för fem år sedan. Skälen är flera, men närmare hälften anser att det ökade skärmanvändandet är en tydlig orsak som har haft ne­ gativ inverkan på familjemiddagarna – Dessa resultat visar skillnaden mellan drömmen om den lyckliga familjen och verkligheten. Livet ser inte ut så längre, för väldigt många, det vill säga att sitta tillsam­ mans och äta klockan sex på kvällen. Ofta jobbar föräld­ rarna och barnen har massa aktiviteter, föräldrarna ska förverkliga sig själva och samtidigt sköta hem och barn. Det är en ekvation som inte går ihop, man socialiserar nog inte i den grad man säger. Men man drömmer om den gemensamma måltiden, säger Katarina Graffman.

man tolka de något motsägelsefulla resultaten? Frågan ställdes till Katarina Graffman, som har många års erfarenhet av att studera beteende och vanor hemma hos svenska familjer; – Det är alltid så att människor i kvantitativa studier gärna uttrycker hur de ”önskar” att livet var. Från våra studier i svenska hem visar det sig ofta att intentionen är att alla ska äta tillsammans men väldigt ofta blir det inte så i realiteten. Livet kommer emellan, som jag brukar säga. I en studie vi gjorde visade det sig att det sällan är tid eller tillagning av mat som är något problem, snarare att planeringen störs av oförutsedda saker som förseningar eller oannonserade aktiviteter.

STARKA INTENTIONER ATT ÄTA TILLSAMMANS Det som Susann Agerlid märkt i arbetet med djup­ intervjuerna är att just middagarna i Sverige är kring­ gärdade av fler måsten än frukost och lunch:

15 Tulip Middagsrapporten 2019


– Middagen intar en särställning, och jag tror det är kulturellt betingat. Det som slagit mig generellt är att intentionen att äta middag tillsammans är så stark. Middagen har en större kravbild, det ska vara varierat, nyttigt och varm mat. Vi är nog det land i Norden där varm mat anses mest viktigt att äta till middag. Sen beror förstås stressen mycket på barnens ålder – det finns inte sällan en motsättning mellan alla krav vi för­ äldrar känner och de krav som barn har – vi har kanske ofta en väl hög ambitionsnivå. Föräldrar behöver kanske mest av allt få lite ro i själen, det är kanske viktigare än vad man serverar varje dag. Sammanfattningsvis vill svenska föräldrar samla fa­miljen genom att äta middagar ofta och regelbundet, men verkligheten ser annorlunda ut. Det gäller då att värdera vad som viktigast – det är kanske inte vad man äter alla gånger eller hur många minuter som lagts på mat­ lagandet, utan själva umgänget som ska värderas högst.


”…man socialiserar inte i den grad man säger, men drömmer om den gemen­ samma måltiden.”

17 Tulip Middagsrapporten 2019


18 18 Tulip Middagsrapporten 2019 Tulip Middagsrapporten 2019


SIFO-FRÅGAN

Hur äter ni middag? Nio av tio svenskar uppger att man äter middag tillsammans inom familjen med regelbundenhet, men bara en av fem svarar att de alltid gör det. Däremellan ligger omkring 70 procent av svensk­ arna som en eller flera gånger i veckan inte äter middag ihop. I nästan var sjunde familj äter ett barn middag ensamt eller med något syskon minst en gång i veckan.

19 %

17 %

äter alltid middag tillsammans.

samlas bara till gemensam middag på helger.

36 %

33 %

har regelbundet de vuxnas eller barnens vänner till bords.

äter middag framför tv:n eller datorn någon gång i veckan eller oftare.

16 %

31 %

svarar att i deras familjer äter barnet/ barnen middag ensamt/ensamma en eller flera gånger i veckan.

svarar att minst en vuxen äter middag ensam en eller flera gånger i veckan.

22 %

31 %

brukar bjuda in grannar till middag då och då.

uppger att det äts hämtmat till middag minst en gång i veckan.

19 Tulip Middagsrapporten 2019


SIFO-RESULTAT

Topp 5 – så har middagsvanorna ändrats de senaste fem åren. Listan nedan visar de fem påståenden som flest av de tillfrågade i Sifo-undersökningen kände igen sig i.

1

Äter färre gemensamma middagar idag, 56 %.

2

Skärmanvändandet har ökat och har en mer negativ påverkan på gemensamma middagar idag, 46 %.

3

4

Tycker att fritidsaktiviteter tar mer tid från middagsätandet idag, 45 %.

Bjuder mer sällan in egna eller barnens vänner till middag, 40 %.

5

Har mindre tid nuförtiden för gemensamma middagar, 39 %.

20 Tulip Middagsrapporten 2019


”56 % äter färre gemensamma middagar idag.”

21 Tulip Middagsrapporten 2019


22 22

22

Tulip Middagsrapporten 2019 Tulip Middagsrapporten 2019


10 TOPP

samtalsämnen

vid middagsbordet.

Vid middagsbordet får nio av tio svenskar reda på vad som hänt familjens medlemmar under dagen. Barnens skolgång och läxor samt pla­ nering av aktiviteter är andra stora samtals­ ämnen vid svenska middagsbord. Med andra ord är det ingen överdrift att säga att den vik­ tigaste ingrediensen vid middagsbordet är du.

91 % 59 % 59 % 62 %

17 % 18 %

23 %

31 %

39 % 42 %

Relationer Populär­ kultur (tv-serier, musik, etc) Livet i allmänhet

Känslomäs­ siga saker som behöver ventileras Mat

Fritidsaktivi­ teter, resor och sport

Dagsaktuella frågor

Planering av aktiviteter Barnens skolgång och läxor Saker som har hänt under dagen

23 Tulip Middagsrapporten 2019


När äter vi middag? Svenska familjer äter middag på olika tider, så det finns inget entydigt svar på den frågan. Statistik från SCB:s tidsanvändningsundersökning (innehåller data från 3 000 människors svar från åren 2010 och 2011). En större andel tycks i alla fall äta middag mellan klockan 17 och 19, men det är inte helt ovanligt att vi äter middag såväl tidigare som senare. I andra delar av Europa kan man skönja ett tydligare mönster. I Spanien sitter man till till exempel till bords runt klockan 21, i Frankrike uppger man att man äter runt klockan 19 och 20, i Italien äter man huvudsakligen dagens sista måltid mellan klockan 20 och 20.30. Den gemensamma funktionen av middagen oavsett tid på dygnet eller plats på jorden är behovet av att knyta ihop dagen tillsammans – en viktig del av vardagen och livet.

24 Tulip Middagsrapporten 2019


25 Tulip Middagsrapporten 2019


SIFO-FRÅGAN

Vad är fördelarna med middag tillsammans? Behovet av social gemenskap är viktigt för människor, och måltiden är ett kraftfullt redskap för att skapa det i barnfamiljen.

86 % Ger en känsla av samhörighet i familjen.

69 % Ett bra tillfälle att ha koll på hur familjen mår.

63 % En bra plats att dela stora och små bekymmer i livet.

59 % Den viktigaste samlingspunkten för familjen.

47 % Uppger att den gemensamma middagen är bra för det psykiska välbefinnandet.

26 Tulip Middagsrapporten 2019


27 27 Tulip Middagsrapporten 2019 Tulip Middagsrapporten 2019


28 Tulip Middagsrapporten 2019


KAPITEL 3

Familjemiddagen konkurrerar med jobb och träning. Att middagen betyder mycket för svenska familjer råder det inget tvivel om. Varför är det då så svårt att få till den där gemensamma stunden runt bordet?

29 Tulip Middagsrapporten 2019


TRÄNINGENS STARKA POSITION

Kan det vara så att strävan efter perfektion på många områden i livet, och kanske till och med en jakt på själv­ förverkligande ibland hamnar på kollisionskurs med ett av våra mest basala behov, som vi dessutom vet ger goda hälsoeffekter?

Den näst vanligaste orsaken som kommer i vägen för det gemensamma middagsätandet är träning. En eller flera familjemedlemmar hänger sig åt olika slags tränings­ pass, och det går tidsmässigt inte alltid att kombinera med närvaro vid middagsbordet. Tendensen är ännu tydligare i de äldre föräldragrupperna än de yngre, men gäller generellt oavsett ålder.

I Sifo-undersökningen ställdes därför frågan ”om ni inte äter middag tillsammans i hushållet, vad gör personerna i hushållet istället?”

Att träning och fritidsaktiviteter tar mycket tid är knap­ past någon hemlighet, och att träna och stötta barnen i deras fritidsaktiviteter är väl något som de flesta tänker positivt kring, både för hälsan och för den sociala trä­ ningen. Om många vill och behöver lägga tid på träning och fritidsaktiviteter för att må bra, så kanske det mest är en fråga om att försöka vara mer kreativ med pla­ nering av hur och när träningen sker. Valet står kanske inte mellan antingen eller, utan snarare mellan rimliga avväganden – där hänsyn tas till olika behov men där de sociala behoven inte glöms bort.

JOBB – EN PRIORITERING?

Den överlägset vanligaste orsaken visade sig vara jobb, något som 53 procent av de tillfrågade svarade. Arbetet kan krocka med familjens middag av flera olika orsaker som oregelbundna arbetstider, skiftarbete, övertidsar­ bete – eller att man tar med sig jobbet hem. Det kan också noteras att var fjärde tillfrågad svarade att även resor till och från jobbet är en orsak till utebliven gemen­ sam middag, något som ytterligare bekräftar bilden av att jobbet stjäl tid från den sociala gemenskapen. Alldeles oavsett vilket säger det mycket om vår tid – jobbet kommer ofta först. Vuxna tillbringar många timmar av sin vakna tid på arbetsplatsen, och det är en oskiljbar del av livet för många.

Susann Agerlids djupintervjuer visar att just dessa fenomen starkast framträder i familjer där barnen hunnit bli lite äldre: – Med små barn är det hämtning och lämning i kombi­ nation med kedjan planera, köpa, laga, äta, städa. När barnen blir äldre är det andra problem: barnen måste inte längre serveras middag då de kan lösa det själva när de är tillräckligt stora. Då blir istället jobb och olika aktiviteter mer vanliga, eller att den gemensamma stunden faktiskt inte prioriteras då den inte är nödvändig

Av svaren kan man utläsa att det inte är någon större skillnad mellan den yngsta föräldragruppen (20–35 år) och de som är äldre (50 år och uppåt). Inte heller skiljer det sig särskilt mycket mellan könen, även om något fler män än kvinnor svarar “jobbar” på frågan om vad de gör istället för att äta middag tillsammans med familjen.

30 Tulip Middagsrapporten 2019


som med små barn. Med de äldre barnen är det kanske viktigare att komma ihåg hur viktig den gemensamma stunden är, det funktionella, det vill säga ätandet i sig, löser sig ju ändå – och följaktligen kan de vuxna prio­ ritera annat. Den bakomliggande orsaken till att föräldrar skippar middagen med familjen och istället tränar eller jobbar tror Katarina Graffman ibland handlar om individens krav på sig själv.

– Många säger sig uppleva att intressena går åt olika håll, och med barn som blir äldre krävs en allt tydligare intention för den gemensamma middagen. Det är inget som kommer gratis. Men det jag sett genom arbetet med fokusgrupperna och djupintervjuerna är att i mo­ derna familjer, där splittringen är stor, får middagen en än starkare position som sammanhållande kraft. Föräldrarna måste kämpa för att aktivt hitta och bjuda in till den här relationsbyggande tiden på dagen, säger Susann Agerlid.

– Vi lever i en tid då självförverkligande och ”egentid” blivit synonymt med att vara en lyckad människa så det är ju inte konstigt om många ruckar på det som är möjligt att rucka på, nämligen hur och när vi äter. Man ger upp den gemensamma middagen för att hinna gå på spinningpasset eller för att göra klart något på jobbet.

Även om man som förälder är medveten om middagens viktiga funktion för familjens bästa, kan det vara svårt att finna tiden tillsammans, eller locka tonåringarna till bordet. I värsta fall känns middagen som ett ytterligare krav, istället för vad det borde handla om – en fin och viktig stund för gemenskap och samhörighet.

Många lägger ner stort engagemang och mycket tid på sitt jobb, för att det är en viktig del av vår identitet, och långt ifrån alla har ett fritt jobb med flexibla arbets­tider. Regelbunden träning tar också tid, och med vetskapen om hur viktigt det är för vår hälsa och vårt välbefinnande så är det förståeligt om det har en stor del i aktiva männ­ iskors liv.

Konklusionen blir att den gemensamma middagen måste få lov att ta plats. Det understryker också vikten av att finna konstruktiva lösningar som hjälper familjen att utan press och stress kunna samlas vid middagsbordet och njuta av varandras sällskap.

Samtidigt är tiden begränsad, tiden då vi också ska hinna med vänner och familj. Middagen prioriteras ibland bort till förmån för att hinna med och leva upp till alla möjliga krav och förväntningar. Och för all del, i vissa perioder av livet kanske för att förverkliga sig själv som Katarina Graffman resonerar om härovan.

31 Tulip Middagsrapporten 2019


SIFO-FRÅGAN

Vad konkur­rerar med familje­ middagen? Jobb och träning – två fenomen som är viktiga för väldigt många människor, tar samtidigt mycket tid och står ofta i vägen för den gemensamma middagen.

53 % Jobb.

42 % Träning/fritids­ aktiviteter.

24 % Reser på väg till från jobb/studier.

17 % Umgås med vänner.

10 % Dator/tv-tittande.

32 Tulip Middagsrapporten 2019


33 Tulip Middagsrapporten 2019


34 Tulip Middagsrapporten 2019


KAPITEL 4

Från Hell hour till Holy hour! Hur ser svenska familjer på framtidens middagsvanor? Det är den sista pusselbiten i Tulip Middagsrapporten. Denna del av under­ sökningen försöker ge ytterligare svar på vad som kan göras för att fler måltider tillsammans ska vara möjliga i framtiden.

35 Tulip Middagsrapporten 2019


HOLY HOUR

I Sifo-undersökningen ställdes frågan till föräldrarna hur de tror att svenska familjers middagsvanor ser ut om tio år – vad väntar runt hörnet?

Under veckodagarna finns det uppenbarligen många distraktioner som stör pusslandet för att få ihop mid­ dagen. Tidsfönstret mellan hämtning på förskola och middagen, populärt kallat hell hour, denna magiska tid som både är en utmaning och en möjlighet. I djup­ intervjuerna framgår det att barnfamiljer ofta ser middagen som ett av flera måsten: jobbet, barnens aktiviteter och andra hushållssysslor.

Anmärkningsvärt nog ansåg så många som en tredje­ del av de tillfrågade att de gemensamma familje­ middagarna kommer att bli mer sällsynta i framtiden. Ytterligare en tredjedel menade att middagen som samlande funktion troligen kommer att bli ännu vikti­ gare om tio år än vad det är idag.

Middagens förfarande i sig är en tidskrävande aktivitet och består kortfattat av fem steg som alla tar olika tid i anspråk: planering, inköp, matlagning, ätande och städning.

Analysen av svaren vi har fått i den här delen av Sifo-undersökningen kan kopplas till de tidigare insikter i rapporten; å ena sidan trenden kring ökat skärmanvän­ dande, jobb och andra aktiviteter som tar fokus från den gemensamma middagen, å andra sidan föräldrarnas medvetenhet kring middagens hälsosamma effekter och betydelse för familjens välmående.

Susann Agerlid berättar att även i djupintervjuerna pratade föräldrarna om sin önskan att laga mat från grunden. Paradoxen blir att man samtidigt vet att tiden är den trånga sektorn. Varför värderas detta så högt? Kanske handlar det om drömmen av en perfekt värld, med stor påverkan från tidningar, tv och nätet där mat och matlagning är en säljande identitetsmarkör.

Susann Agerlid har också sett detta i sitt arbete med att undersöka svenska familjers vanor kring måltiden: – Det blir viktigare att samlas kring middagsbordet av den anledningen att det blir viktigare att samlas utan andra störande inslag. Det handlar om familje­ identiteten.

– De där matlagningstrenderna är framför allt starka i traditionella och sociala medier, och visst märks det att de vi intervjuat påverkas. Man vill göra allt rätt, och

I undersökningen märks några speciella utmaningar hos barnfamiljer: ”Nödvändigheten i att laga mat varje dag – det går inte att skjuta upp till nästa dag som fallet är med tvätt eller städning.” ”Eventuella konflikter mellan vad föräldrarna respektive barnen vill äta.”

”Viktigt att ha som rutin för familjen för goda matvanor, bordsskick osv för små.” ”Föräldrarnas ambition att laga nyttig och varierad kost å ena sidan och bristen på tid och ork å andra sidan.”

36 Tulip Middagsrapporten 2019


”En av tre tror att det i framtiden blir viktigare att samlas kring middags­bordet.”

37 Tulip Middagsrapporten 2019


dagens heliga stund, då blir ”skärmbråk under middagen” en icke-fråga för dessa millenials i framtiden, säger Katarina Graffman.

variera sig – men sanningen är ändå den att de allra flesta har ett begränsat antal rätter på sin repertoar. Men den faktiska stunden tillsammans är kanske ändå viktigare?

Men redan idag kan en förändring vara på väg, åtmins­ tone tycks behovet finnas, enligt Susann Agerlid:

Den frågan togs vidare till den kvantitativa undersök­ ningen och formulerades: Vad tror svenska föräldrar skulle kunna skapa fler gemensamma middagar i framtiden?

– Det man pratar mycket om nu, som jag också ser i mina intervjuer, är behovet av start och slut. Det är så mycket som tidsmässigt flyter, till exempel jobbvärlden. Ska man ha en familjesamling måste den nog värnas. Skärmanvändning stödjer sällan gemenskap, men om en familj bestämmer att mellan två klockslag varje var­ dag är det skärmfritt så ger man den gemensamma stunden en bättre chans.

De populäraste svarsalternativen var i tur och ordning: att lägga mindre fokus på jobbet, att tänka mindre på vad som ska ätas och mer på umgänget, att dra ner på prestationskrav för matlagandet samt att lägga mindre tid på fritidsaktiviteter.

DIGITALA VANOR OCH OVANOR

Hon framhåller också att den naturliga och vanliga önskan att laga bra och varierad mat måste balanseras mot att verkligen värdera själva umgänget:

Modern teknik har sedan industrialismens genombrott väckt såväl förtjusning som moralpanik, och vår tids digitala skärmar är inget undantag. En stor andel, drygt var tredje tillfrågad, tror att regler för skärmanvändande vid middagen kommer att bli vanligare om tio år.

– Det är inget fel på att vilja göra bra mat, men det är jätteviktigt att man ibland tar ner ambitionsnivån. Det är kanske dessutom minst lika bra att familjen tar en rågbrödsmacka med bra pålägg istället för ett mål lagad varm mat?

Troligt är kanske att den digitala generationen, även så kallade millennials, kommer att ha mer regleringar kring skärmanvändning eftersom de själva upplevt hur det är att låta skärmen gå före annat viktigt i livet. Av den anledningen kan man också tänka sig att framtiden bju­ der på mer ”logiska” regler, regler som barn accepterar.

Färdiglagad mat och hämtmat är enkla och smarta sätt att vinna tid, vilket kan frigöra tid för att faktiskt umgås – och är ett sätt att vara mer flexibel med tidpunkten för ätandet och vad man äter.

– Man ska inte förringa effekten av ett generations­ skifte. Om en grupp känt sig försummade av en för­ äldrageneration uppslukad av skärmar och behov av ”egentid”, kan de när det blir deras tur att bilda familj redan när barnen är pyttesmå se till att middagen blir

I den mån det är jobb som påverkar tiden för samvaro, kan man fråga sig, kommer vi verkligen att jobba mindre de kommande åren? I de öppna frågor som gavs i vissa delar av Sifo-undersökningen återkommer svar som

38 Tulip Middagsrapporten 2019


“minska kvällsarbete, “flytta närmare jobbet”, “byta jobb” och “byta skift” som faktorer som skulle kunna underlätta för middagsumgänget.

Men att lämna kvar jobbet på arbetsplatsen när man går hem kan också vara en god idé för den som kan – att till exempel låta bli att ta med datorn hem eller att inte kolla mailen i mobilen efter jobbets slut är kanske enkla lösningar för att skapa nya mönster och möjligheter.

Så hur ska tiden fördelas och omprioriteras till förmån för det sociala umgänget med familj och vänner? Vad behövs i fråga om attitydförändring, vad kan göras rent konkret för att middagen ska överleva och stärkas i framtiden?

Träning gör gott för den stillasittande nutidsmänniskan, och att röra på sig behöver alla. Men det går säkert att byta några träningspass eller löpkilometer mot värde­ fulla minuter vid middagsbordet genom smarta sätt att träna enkelt i vardagen: gå till gymmet eller ta en långpromenad på lunchen till exempel. Att cykla till och från jobbet för den som kan är ett tidseffektivt sätt att röra på sig. Många föräldrar utnyttjar tiden när barnen tränar till en egen löprunda eller promenad.

Jobbet är primärt för försörjning och villkoren ser väldigt olika ut beroende på vilken sektor man jobbar inom.

”...att ta kom­ man­dot över dator­vanor och skärm­­använ­dande behöver inte innebära konflikter.”

Det går att skapa mer tid för umgänge och ätande vid middagsbordet, såväl med hämtmat som nämnts, men för all del också med smarta storkok på helgen. Eller genom att flera i familjen involveras i matlagandet, det ger också tid tillsammans. Att ta kommandot över datorvanor och skärmanvän­ dande behöver inte innebära konflikter, och att byta några bekräftande klick i sociala medier mot minuter av umgänge med familjen är helt realistiskt.

39 Tulip Middagsrapporten 2019


SIFO-FRÅGAN

Vad tror du skulle skapa fler gemensamma middagar? För att det ska bli fler gemensamma middagar behöver vi tänka mer på umgängets betydelse och lägga mindre vikt vid jobb och fritidsaktiviteter. Enklare mat är också en tänkbar lösning bland de som svarat på Middagsrapportens Sifo-undersökning.

20 % Tänka mer på umgänget och mindre på vad vi ska äta.

20 % Lägga mindre fokus på jobbet.

16 % Lägga mindre tid på fritids­ aktiviteter.

14 % Laga enklare mat.

12 % Strängare regler för skärm­ användande.

40 Tulip Middagsrapporten 2019


TRENDSPANING

Så ser framtidens middagsvanor ut. Framtidsspaningen bygger på en Sifo-fråga som formulerades: ”Hur tror du att svenska familjers middagsvanor ser ut om tio år?”.

1 2 3 4

5

Vi äter middag ihop mer sällan. Allt viktigare att samlas vid middagsbordet. Skärmanvändandet ökar vid middagsbordet. Regler för skärmanvändande blir samtidigt vanligare.

Innovationer som underlättar matlagandet och skapar mer tid för umgänge.

41 Tulip Middagsrapporten 2019


TIPSLISTAN

Fem tips för att främja middags­ätandet.

1

2

3

Byt löpkilometer mot middagsminuter med familjen.

Lämna kvar jobbet på jobbet.

Kom överens om gemensamma regler för tv­-tittande och skärmanvändande.

4

Sänk kraven på matlagandet och fokusera på umgänget.

5

Tänk att stunden tillsammans är mer värdefull än vad för mat som faktiskt serveras.

42 Tulip Middagsrapporten 2019


43 Tulip Middagsrapporten 2019


KAPITEL 5

Summering. Arbetet med Tulip Middagsrapporten har drivits av stor nyfikenhet och en vilja att undersöka hur det sociala umgänget kring middagsbordet kan stärkas. Detta är en summering av rapportens insikter, spaningar och konstruktiva tankar för att inspirera till fler middagar tillsammans.


Middagen – familjens bästa hälsoförsäkring. Att äta middag tillsammans har en avgörande funktion för familjen och svenska föräldrar är övertygade om att middagen är viktig såväl för familjens gemenskap och sammanhållvning som för välbefinnandet. Middagen har en unik kraft för att skapa samhörighet och är också tillfället då man checkar av att alla i familjen har det bra. Kort sagt, middagen är en enkel men smart hälsoförsäkring.

Gemensam middag? Ingen självklarhet. Svenska familjer vill äta middag tillsammans ofta och regelbundet, men den gemensamma middagsrutinen är inte en självklarhet varje dag. Endast en knapp femtedel äter alltid middag tillsammans och en majoritet upplever att familjen äter middag tillsammans mer sällan idag än för fem år sedan. Ätandet framför tv och dator liksom ensamätandet i familjerna bidrar till ytterligare splittring av måltidsstunden. Det är helt enkelt svårt att få till den gemensamma måltiden.

Familjemiddagen konkurrerar med jobb och träning. Middagen prioriteras ned till förmån för att hinna med att leva upp till alla möjliga krav och förväntningar – jobb, träning och andra aktiviteter som pockar på. I värsta fall känns middagen som ett ytterligare krav, istället för vad det borde handla om – en fin och viktig stund för gemenskap och samhörighet.

Från Hell hour till Holy hour! Trots att gemensamma familjemiddagar värderas högt så är de reella hoten mot dessa tydliga. Få tror att vi kommer äta middag tillsammans oftare om tio år, desto fler tror att det kommer att ske mer sällan i framtiden. Många svenska barnfamiljer kan gå från hell hour till holy hour: genom att lägga mindre fokus på jobb, planera in träningen på ett smartare sätt och laga enklare mat. Fokusera mer på själva umgänget än vad som ska ätas samt ta kommando över den uppkopplade livsstilen.

45 Tulip Middagsrapporten 2019


Tack. Tack för att du tog dig tid att läsa Tulip Middags­rapporten. Vi hoppas att den kan fungera som inspiration för vidare samtal kring denna viktiga fråga – hur ska vi få tid till fler måltider tillsammans?

Kontakta oss. Vill du veta mer om företaget Tulip och vad vi står för, eller om Tulip Middagsrapporten – tveka inte att höra av dig! Gabriella Lysell, Marketing Manager E-mail: gably@tulip.se TULIP FOOD COMPANY, Box 4103, Lisa Sass Gata 1, S-422 04 Hisings Backa www.tulip.se #middagsrapporten

KÄLLFÖRTECKNING Agerlid Research, The Swedish consumer in a food context, Report, June 2016. Intervju (januari 2019) med doktor Katarina Graffman, antropolog på Inculture. Intervju (februari 2019) med Susann Agerlid, marknadsanalytiker, Agerlid Research. Sifo-undersökning, fältperiod 11–17 december 2019, webbpanel med 1002 personer med hemmavarande barn under 18 år. Tulip Middagsrapporten är producerad av Welcom, 2019.

Profile for Tulip Food Company

Tulip Middagsrapport  

Tulip Middagsrapport  

Profile for tulipfood