Page 1

OM.MAGASIN.2.2016 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

Fil Eg oso ens fis inn k ig Ded ikera d Tillitsfull

Erik Ringertz är vd:n som bryter normen

MER OM  RÖRLIGHET

SLÄPP TAGET OCH BYT JOBB I TID

TÄNK OM FÖRÄNDRA JÄMSTÄLLT VI PRATAR OM FRAMTIDENS HR OM ARBETSLIV PRESENTERA MAXAT OM ATT SKAPA NYA VÄRLDAR OM KUNDEN TAJMAD MATCHNING

8

SPANINGAR DU INTE FÅR MISSA


WWWVAV

10

SLÄPP TAGET OM GULDKLOCKAN

MER OM  Utvecklingen går allt snabbare, vi verkar digitalt och över landsgränserna. Läs mer om vad som behövs för att anpassa arbetsmarknaden efter dessa nya villkor. Hur ser det ut i vårt närområde? I Norge, som står inför stora utmaningar när oljepriset sjunker; och i Frankrike, landet bromskloss, med Europas minst rörliga arbetsmarknad som precis fått ny reform som ska göra det lättare att säga upp, men samtidigt också lättare att vidareutbilda sig senare i livet och i England, som ännu inte hämtat sig efter Brexit-skrällen. TRR driver kampanjen Släpp taget f– ör att väcka debatt och diskussion i ämnet. Många hoppas också på förnyade förhandlingar om ett nytt omställningsavtal för att skapa nya möjligheter för kompetensutveckling.

2

OM.MAGASIN


5 18 30 44 JÄMSTÄLLDHET PÅ ALLVAR INTERVJU OM  Det är en utmaning att förändra de människor som inte vill se obalansen, som ser jämställdhet som en ickefråga. Det säger Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright som arbetar för att förändra hur vi rekryterar och ser på jämställdhet.

EN ANDLIG LEDARE

OM  Är det ett framgångsrecept att vara okonventionell? Ja, kanske om man ser till Erik Ringertz ledarskap och framgång med IT-konsultföretaget Netlight under de senaste tio åren. Han har ett filosofiskt sinnelag, ett sätt att tänka tvärtom och ändå bli helt förstådd och framför allt lyckas.

8 26 MORALISK KOMPASS

AKTUELLT OM  Lennart Hedström är TRR Trygghetsrådets nya vd, en pragmatisk person som tror på ledarskapet som nyckeln till framgång. Nu vill han lotsa TRR vidare för att möta framtidens arbetsmarknad.

OKTOBER 2016

SÅ VERKAR HR I FRAMTIDEN

VI PRATAR OM  Följ med på resa i HR-världen med: Kjell Lindström, HR-guru och författare, och Ulrika Spåls, HR-föreningens ordförande och förändringsledare på Billerud Korsnäs. Ett intressant och djuplodande samtal om att väcka liv i sekreteraren, big data och transperens.

EN NY VÄRLD

OM ATT  Virtual reality, VR eller virtuell verklighet, betyder skenbar eller konstgjord verklighet. Tekniken kommer nu överallt. Under OS i Rio direktsände Viasat med den nya tekniken och Arla fångade känslan av kosläpp i ett par VR-glasögon. Välkommen till den nya verkligheten.

7 39 40 41 46

MAXA DIN PRESENTATION

OM ARBETSLIV  David JP Phillips, kommunikationsexpert och författare till boken Framgångsrik presentationsteknik, berättar allt om hur du gör en presentation som håller åhörarna vakna och alerta.

ÅTTA SPANINGAR SOM GER KOLL  Medite-

ra mera, kycklingfötter blir exportvara, barnen programmerar och human ditalisering. 5 TIPS OM  Hur ett coachande förhållningssätt blir ett kraftfullt samtalsverktyg med öppna frågor och bra lyssnande. KRÖNIKA  Mona Riabacke uppmanar oss att vara öppna för förändringar och agera trots osäkerhet. OM KUNDEN  Traktor Nord behövde en

administratör. TRR Rekrytering fick uppdraget och snart var en ny administratör på plats.

EXPERTEN  Erik Wickbom, omvärldsanaly-

tiker på TRRs utvecklingsavdelning, ger sina bästa råd för att förstå och se omvärlden.

3


Rörlighet lönar sig – släpp taget! OM.MAGASIN 2.2016 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877 877 Webb www.trr.se Nyhetsbrev Prenumerera på nyhetsbrevet TRR Info särskilt för fackligt förtroendevalda. Anmäl dig på www.trr.se/trrinfo. Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden. Ansvarig utgivare Claes Åberg, marknadschef, TRR Redaktör Gunilla Mild Nygren gunilla@mildnygren.com Redaktion Jonas Björkman, Heléne Palm, Erica Sundberg och Claes Åberg Formgivning Katrin Uddströmer, KluddKompaniet Tryck och repro Sörmlands Printing Upplaga 53 000 exemplar ISSN 2001– 9440 Omslagsfoto Magnus Bergström

Adresskälla för OM Magasin är PAR för vd, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

Sverige går som tåget. Men Arbetsförmedlingen spår arbetskraftsbrist som kommer att bromsa upp tillväxten och därmed även sysselsättningen. Problemet är att matchningen mellan arbetssökande och företag inte fungerar. 28 procent av de privata arbetsgivarna vittnar om brist på rätt utbildad personal och inom offentlig sektor är situationen känd sedan länge och ett ännu större problem. inom trr har vi arbetat med matchning i drygt 30 år, en verksamhet som till en början fick kallas ”clearing” för att inte, enligt dåvarande lagstiftning, konkurrera med Arbetsförmedlingen. TRR Rekrytering heter den i dag. Jag vill stolt slå ett slag för denna tjänst som bidrar till snabb, enkel och kost­ nadsfri rekrytering för alla företag som behöver det. Hos TRR finns flera tusen duktiga tjänstemän med varierande kompetenser, från olika bransch­ er och verksamheter, som kan börja jobba imorgon hos den arbetsgivare som hittar rätt. Dessutom får företagen hjälp att matcha sin kravspecifika­ tion med rätt person av våra kompetenta rådgivare. De tipsar de tjänstemän som passar profilen och som sedan söker jobbet om det känns rätt. Som sagt: snabbt, enkelt och kostnadsfritt. Läs reportaget om Traktor Nord som via TRR Rekrytering hittade en ny administratör på två dagar.

TRR fått ny vd. Han heter Lennart Hedström och kommer närmast från Swedbank. Det är med förväntansfull nyfikenhet vi har börjat lära känna varandra. I detta nummer av OM Magasin finns ett personligt porträtt av den som ska leda TRR in i framtiden, så passa på att stifta bekantskap med en doer med tydlig moralisk kompass.

under hösten har

vi fortsätter med vårt upprop för att främja rörligheten på arbetsmarkna­ den med kampanjen Släpp taget – byt jobb i tid. Det är en rörlighet som gagnar alla – såväl samhälle, företag som individ. I boken Släpp taget har vi samlat röster om att förlora ett jobb och att hitta ett nytt. Vi visar också med vår statistik att även ofrivillig rörlighet, som ju är fallet när någon blir uppsagd på grund av arbetsbrist, är lönsam för individen. Ett nytt jobb betyder i de flesta fall, frivilligt eller ej, lika eller högre lön. Kompetens­ utvecklingen får man på köpet och arbetsgivaren får in ny kompetens som skapar dynamik på arbetsplatsen. Vi tror på rörlighet och att det stärker arbetslivet på flera sätt. Hitta ny inspiration och kunskap i detta nummer av OM Magasin. Det här blir en spännande höst på många sätt. II

CLAES ÅBERG Marknadschef på TRR Trygghetsrådet

NÅGOT LIVET LÄRT MIG ... förutom att inte steka fläsk i bar överkropp är det att inte ta ut sorger i förväg, kommer de så kommer de. Blir jag till exempel av med jobbet så finns all anledning att tro att mitt nästa jobb blir lika bra eller bättre, både vad gäller nivå på lön och befattning.

ps. Jag vill tipsa om den reviderade upplagan av vår bok Kommunikatörerna – konsten att kommunicera omställning med nya exempel och kunskap om sociala medier. Du kan ladda ned den på TRR.se.

4

OM.MAGASIN


NorrNorr satsar hållbart.

EKO  GER  TEKO   UPPSVING

Nytänk, hållbarhet och ekologi ska göra svensk textilindustri stor igen. Flera projekt för hållbar design och produktion rullar nu i Borås och 2015 ökade svensk klädexport med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2014. SvD

Jämställdhet på allvar Trots att all forskning visar att meritokrati* ger både ökad jäm­ ställdhet och högre lönsamhet ser verkligheten annorlunda ut. Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright, som arbetar för att förändra hur vi rekryterar och ser på jämställdhet i arbets­ livet. Hon vill förändra och gör det med både piska och morot. JÄMSTÄLLD REKRYTERING

redan efter sex månader

märks det om ett företag menar allvar. Det menar Amanda Lundeteg. Hon är vd och talesperson för Allbright, stiftelsen som arbetar för förändring genom att kartläg­ ga jämställdhetsläget, driva opinionsbildning, föreläsa och gå igenom jämställdhets- och mångfaldsplaner hos företag. Det sistnämnda startar med ett möte med styrelse och eller företagsledning. – Vi ställer frågor. Vilka mål vill ni nå? Vilka resurser tänker ni avsätta för att nå dem? Däref­ ter försöker vi revidera målen så att de går att genomföra. Allbright följer företagets arbete under sex månader, under den tiden hinner de se om före­ taget skapat nya rutiner eller om de fina planerna bara hamnar i en byrålåda.  TEXT / JANE AF SANDEBERG  FOTO / LINNÉA JONASSON

OKTOBER 2016

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright, tar jämställdhet på allvar, men använder humorn som verktyg för att nå förändring. Och det behövs. Enligt Allbrights svarta lista har 77 av börsens företag inte en enda kvinna i ledningen.

5


omstart

4 råd för att jobba med jämställdhet

om hjälp för att kunna förändra. Stiftelsen Allbright startades 2011 av finansmannen Sven Hagströmer, som också delvis finansierar den. Inkom­ sterna kommer även från föreläsningar och utbildning. Tanken var att stiftelsen skulle avveckla sig själv på tio år. – Men så blir det inte, även om vårt mål fortfarande är att bli överflödiga, säger Amanda Lundeteg.

Skaffa kunskap Skaffa kunskap om ditt företag. Hur är klimatet? Vilken kultur har företaget? Stämmer chefernas och medarbetarnas upplevelser?

Var inkluderande Skapa inkluderande arbetsplatser. Lyfts alla fram? Får alla taltid? Vems idéer prioriteras?

Rekrytera professionellt Använd professionella rekryteringsprocesser.

Sätt mål Våga sätta tidsbestämda mål.

* Meritokrati är en ideologi som bygger på att kunskaper, meriter och färdigheter ska vara det som styr möjligheterna för en individ i samhället. Ideologin föddes i Frankrike som motsats till en aristokrati.

6

Hur skapar jag verklig förändring?

Lyssna på Amanda Lundeteg på TedX Talks på Youtube.

– Du måste skaffa dig kunskap och till det behöver du någon utomstående, en jämställdhetsexpert. Gör medarbetar­ enkäter och se om chefernas och med­ arbetarnas upplevelser av arbetsklimatet är detsamma. Det gäller att förstå vilken kultur före­ taget verkligen har. Vilka lyfts fram, vem får mest taltid, vems idéer prioriteras, är rekryteringsprocesserna professionella? Om man vill ha förändring blir nästa steg att ta reda på hur man utbildar chefer och medarbetare för att driva förändringen. – Det krävs att du är modig som chef samt ödmjuk för att kunna se de brister som kan finnas i organisationen och vilja jobba med dem. Och att sedan våga sätta tidsbestämda mål. Två gånger per år presenterar stiftel­ sen Allbright en rapport om jämställd­ hetsläget i svenskt näringsliv. Mest uppmärksamhet får stiftelsens svarta lista, som i dagsläget innehåller 77 av börsens företag där inte en enda kvinna finns i ledningen. Att Allbright tydligt går ut och rekommenderar universitets­ studenter att inte söka jobb hos företagen på den svarta listan ger självklart starka reaktioner. Amanda Lundeteg har jobbat som vd för Allbright i tre år. – De vanliga flosklerna finns fortfaran­ de kvar – att det är en ickefråga och att det inte finns några kompetenta kvinnor – men inte alls i samma utsträckning längre. Jag tycker också att det finns en viss självrannsakan och börs-vd:ar ber

i fjol föreläste Amanda Lundeteg en gång per vecka, men i år delar fler på de uppdragen. Föreläsningarna är noga förberedda och går en svår balansgång: – Vi använder underfundighet och fakta, som till exempel när vi visar ”Anders-kretsloppet” som handlar om att Anders är det vanligaste namnet i ledningsgrupper, i styrelser och ofta i valberedningar. Vi är seriösa, men humorn är samtidigt ett bra verktyg för att driva förändring och kan ge en viss distans. Oftast blir responsen positiv.

Vad är svårast i ditt uppdrag?

– Det är en utmaning att förändra de människor som inte vill se obalansen, som ser det här som en ickefråga och som tror att förändringen kommer av sig själv. Vi borde inte lägga energi på dem, men det går liksom inte att helt bortse från dem. En del av dem är väldigt nor­ merande och tongivande.

»Det krävs att du är modig som chef samt ödmjuk för att kunna se de brister som kan finnas i organisationen och vilja jobba med dem. Och att sedan våga sätta tidsbestämda mål.« Roligast i jobbet?

– Att få vara med och påverka. Att se förändringen. Vi får också mycket posi­ tiv respons från studenter, arbetsledare och chefer som visar att det vi gör har betydelse. Hos en del kvinnor finns en rädsla för att om man ser problemet så skapar man problem för sig själv. Men det håller inte Amanda Lundeteg med om: – Det blir en fördel om du kan identi­ fiera problemet och skaffa strategier för att hantera det. II

OM.MAGASIN


Åtta spaningar som ger dig koll 3. Nya marknader på liten fot

1. Human digitalisering

Eko och reko är även big business. Nu ser kycklinguppfödarna sin chans. I Sverige mister varje år 90 miljoner kycklingar sina fötter på väg till slakt, fötter som blir avfall eller minkföda. Men i Kina, och många andra länder, är kycklingfötter en delikatess. Branschorganisationen Svensk Fågel ser exportmöjligheter och räknar med att kunna sälja kycklingfötter för 80 miljoner kronor om året. (Conversations)

2. Initierade restips

JOB

BET

DIG IT

ISTOCK

Stay.com är en sajt och app som har fattat vitsen av en personlig touch. Här hittar du initierade tips från engagerade invånare i den stad du besöker. Det där caféet med bästa kaffet och trevligaste personalen, coolaste baren eller bästa jobbmötesrestaurangen, precis just nu. Finns i ALT appstore.

7. Tälj för själsro

MIKI ANAGRIUS

SJÄL E

ISTOCK

EN PP

Barnprogrammering är glödhett och håller på att bli en global folkrörelse. Det konstaterar Dagens Nyheters techredaktör Linus Larsson. I många länder är programmeringskurser för barn etablerat. I en värld där allt styrs av kod handlar det om mer än krassa behov på arbetsmarknaden, konstaterar Linus Larsson och kallar programmering för en byggsten i framtidens allmänbildning. (DN)

N

KRO

8. Mental nollställning

Äldre blir allt yngre, men företag och reklammakare hänger inte med. Bilden av vad 65-plussare är intresserade av är kryssningar, stretchbyxor och livförsäkringar. Men trendspanare ser en ny, medveten, penningstark och pigg 65-åring som vill ha annat än stretch och kryssningar. 53 procent av brittisk förmögenhet finns i åldergruppen 45 – 64. Nästa generation pensios lär bli än mer kräsna. (Business Life)

6. Framtidens hälsohot: Fel mat

ISTOCK

OKTOBER 2016

4. Framtiden ligger i kod

För ett par år sedan var stickning det heta hantverket. Nu är det täljning, à la Emil i Snickarboa, som lockar fram handens intelligens. Henrik Francke är en av upphovsmännen till nya boken Tälj! (Natur&Kultur) . Han konstaterar att ”tälja är som att yoga med kniv”. Boken är en kombinerad nybörjarguide och reportagebok. (Tidningen Vi)

5. Silversurfarnas tid är nu

Undernäring är inte bara för lite mat, det är också fel mat. Hundratals miljoner människor drabbas av fetma för att nivån av socker, salt och kolesterol är för hög. Hela länders ekonomi står på spel och inkomstbortfallet på grund av fetmarelaterade sjukdom­ ar ökar snabbt. (Global Nutrition Report)

STEPHEN CHIN/FLICKR

Lyckad digitalisering bottnar i att förstå varför människor agerar som de gör. Att den insikten lanseras som ny känns lite skräm­mande, men det var ämnet för huvudtalaren på Gartner Tech Growth & Innovation Conference i juni. CIOs behöver hjälp från sociologer, psykologer, antropologer och ekonomer i en tvärvetenskaplig strävan. Här konstateras att ”digitala affärer ska utformas för att göra människor, inte tekniken, bättre”.

Prova att meditera! En allt vanligare uppmaning i dag. Från flummigt pling-plong till något alla pratar om. Och det är ett vedertaget recept mot stress och bättre hälsa. Meditation ändrar hjärnans inställning från stressad kamp och flykt till mer avslappnad och positiv. Och det räcker med tio minuter – prova att checka in med dig själv i stället för på Facebook. Hur känns det? På Youtube finns bra guidad meditation att börja med.

7


AKTUELLT OM  TRRs NYA VD

”Ledarskap nyckeln till framgång” LENNART HEDSTRÖM ÄR EN DOER SOM VILL SKAPA VÄRDE Han ser sig själv som en resultatinriktad person med förmåga att omvandla strategier till operativt arbete. Nu tar han rodret för TRR, ett uppdrag han ser mycket fram emot och där han vill bidra med synsättet att ”alltid skapa ett värde för våra kunder”. handslaget är kraftfullt och intrycket av Lennart Hedström som person är seriöst, engagerat och nyfiket. Han har jobbat med HR i olika roller under hela sitt yrkesliv och ser på HR som en del av ett företags affär som bidrar till resultatet. – Digitaliseringen ökar förväntningarna på HR eftersom allt som kan kopieras för­ lorar i värde. De mänskliga aspekterna blir än viktigare. Vassa HR-personer och ledare kan göra hela skillnaden genom att få fram den där extra energinivån, motivationen och engagemanget hos medarbetarna, säger Lennart Hedström. Senast var han biträdande personal­ direktör på Swedbank med uppdraget att skapa en sammanhållen personalpolitik i hela koncernen. Sista tiden där präglades av turbulensen kring ledningens affärer, en sparkad vd (som sedan friades från alla misstankar om insiderbrott) och ny ledning. – Det var en jobbig vår med mycket negativ publicitet. Men jag hade redan innan börjat fundera på min nästa roll. Ett bra sätt att karriärplanera är att se vad man behöver utveckla, förbättra och ytterligare förstärka för att få nästa jobb. När frågan kom från TRR var jag redo att ta nästa steg. En gång i karriären har han medvetet tagit ett steg i en oväntad riktning för att få

en erfarenhet han saknade, något som varit väldigt värdefullt. – Under min tid på Telia var jag chef för en kundtjänstavdelning. Det gav mig en operativ erfarenhet som jag har haft enorm nytta av. Han menar att nyckeln till framgång lig­ ger i ledarskapet. Rätt person har förmågan att locka fram den bästa versionen av sig själv och sina medarbetare.

Vad mer utmärker en bra ledare?

– En bra ledare är närvarande, kan släp­ pa sitt kontrollbehov och visa tillit till sina medarbetare. Som chef behöver du inte vara smartast själv, men måste våga omge dig med smartare medarbetare. En annan viktig egenskap är att kommu­ nicera och vara öppen med information: – Jag är övertygad om att människor som får information inte kan undgå att ta ansvar. Att kommunicera är att ge ett förtroende. Det gör människor ansvarstagande och ökar både drivkraft och motivation. en röd tråd genom karriären har varit att hålla en bra dialog och relation med de fackliga parterna på en arbetsplats. – Jag har alltid jobbat i organisationer där det fackliga inflytandet är starkt. Och det är bra, med ett svagt fack sysselsätter man sig med fel frågor och hamnar på cykelställsnivå. Facket är en viktig partner med kloka synpunkter, information och insikter som annars inte självklart kommer arbetsgivaren tillgodo. Det skapar balans. Det första intrycket av TRR Trygghets­ rådet fick han under sent 1990-tal. – Då tyckte jag att det var en lite trött organisation. Resan började säkert tidiga­

re, men senast under Calle Leinars ledning har det hänt massor. TRR utstrålar en stabil och sund syn på sitt uppdrag. Det är en stolt organisation som är offensiv och kund­ inriktad med kompetenta medarbetare. Som vd tycker han att det känns bra att leda en verksamhet som han kan stå för, som gör gott. Lennart Hedström vill fortsätta att utveckla verksamheten för att möta framtidens arbetsmarknad. – Det är ingen som ska ifrågasätta att TRR finns. TRR ska skapa ett sådant värde att de är självklara att anlita vid en omställ­ ning. Jag hoppas kunna bidra med bransch­ kunskap och mitt synsätt på att skapa värde för sina kunder. att vilja prestera och skapa resultat. Till viss del ligger det i bakgrun­ den som fotbollsspelare på hög nivå – tävlingsinstinkten finns där. Men han säger själv att ”drivet kommer från pappa och intresset för människor från mamma”. – Jag inspireras och får energi av människor. Därför är det viktigt att göra aktiva val, i sitt yrkesliv såväl som i hela livet, och se till att omge sig med människor som ger energi och inte bara tar. Trots att han är uppvuxen i Östersund och hjärtat av Jämtland, hörs ingen jämtska och inte heller känner han igen sig i de karaktäristiska dragen för den så kallade ”surjämte”. – Nej, för att kallas surjämte måste man nog vara lite mer inbunden och tvär än jag är. Jag är en optimistisk person, har nära till skratt och vill hålla ett öppet sinne, säger Lennart Hedström med ett stort leende.II

han drivs av

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN   FOTO / TORBJÖRN PERSSON

CV I KORTHET P-linjen på Mittuniversitetet Telia i olika positioner: personalman, HR-partner och personalchef med ansvar för allt större områden, från Östersund till koncernnivå 1998 Fick ansvar för Telia Omställning på koncernnivå 2001 Empower, som köpte Right Management. Blev vice vd för Right och personaldirektör för Right i Norden 2004 Pfizer, HR-direktör för produktionsenheten i Sverige 2006 Posten, biträdande personaldirektör och ansvarig för omställningsorganisationen, Posten Futurum 2010 Swedbank, biträdande personaldirektör och ansvarig för HR Operations. 8

OM.MAGASIN


TRRs nye vd, Lennart Hedström, ser fram emot att leda en verksamhet som gör gott. Nu vill han fortsätta att utveckla verksamheten för att möta framtidens arbetsmarknad.

PERSONLIGT OM LENNART HEDSTRÖM Bor Villa i Örby i södra Stockholm Uppvuxen I Östersund Fritid Träning, fotboll och familjen. Har gjort några pojklandskamper och spelat i Ope IF och Vasalunds IF. Nu blir det fyra till sex pass träning i veckan i olika former Familj Skild sedan tre år, men lever i en ny relation. Tre vuxna barn, två barnbarn.

OKTOBER 2016

9


MER OM  RÖRLIGHET SLÄPP TAGET OM GULDKLOCKAN! Lagar, regler och strukturer gör att vi fortfarande premierar lång anställningstid. Det är dags för nytänkande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

10

OM.MAGASIN


SLÄPP TAGET GUNILLA MILD NYGREN MARTIN NICOLAUSSON

Vi står inför stora förändringar i form av globalisering, digitalisering och demografi. Det ställer krav på att vi är RÖRLIGA, SNABBFOTADE OCH HAR RÄTT KUNSKAP. Då måste vi byta jobb i tid, lära hela livet och kunna växla karriär. Läs om hur man ser på rörlighet på arbetsmarknaden i England, som röstat för Brexit, Frankrike, som kallats bromsklossarnas paradis och Norge, som börjar tappa sitt rykte som Nordens Krösus. OKTOBER 2016

11


MER OM  RÖRLIGHET någon gång funderat på att byta jobb under de senaste fem åren. 50 procent har tagit steget under samma tidsperiod (Norstat 2016). Orsaken är att man vill utvecklas eller ha förändring. Sverige anses, i en internationell jämförelse, ha en relativt rörlig arbets­ marknad och cirka 20 procent av alla jobb omsätts varje år. Men vi behöver mer rörlighet än så för att skapa dynamik och hänga med i den allt snabbare snurrande utvecklingen. Det behövs strukturer som underlättar, och i viss mån även en attitydförändring i Landet Lagom som på 1950-60-talen fnös åt den som var Hopp-Jerka och hoppade för snabbt från jobb till jobb. Nu måste vi släppa guld­ klockan och se framåt.

Det surrar rejält om rörlighet på arbetsmarknaden. Arbetsmarkna­ dens parter lanserar kampanjer om jobbhopping och om att släppa taget. Regeringen tillsätter en analysgrupp kring arbetet i framti­ den. Det behövs. Det finns flera hinder på vägen till en mer rörlig arbetsmarknad, men arbete pågår för att riva dem. Kärnan i rörlighet på arbetsmarknaden är kunskap och kompe­ tens. För att vara trygg på dagens och morgondagens arbetsmark­ nad krävs rätt kompetens. Vår trygghet ligger i nästa jobb vi kan få. Det är inte helt lätt att hänga med eftersom kraven förändras i allt snabbare takt: teknikutvecklingen spinner i hög fart, globalisering­ en ökar konkurrensen och kraven på språkkunskaper. Samtidigt blir vi allt äldre och behöver jobba längre. Dessutom ser vi stora migrationsströmmar som utmanar både utbildningssystem och arbetsmarknader. Hur tar vi tillvara den kompetens som redan finns – bland dem som redan finns på arbetsmarknaden, bland de nyanlända och bland dem som studerar eller vill in på arbetsmarknaden? Kommunals förre ordförande Annelie Nordström var, tillsammans med ekonomen Klas Eklund, ordförande för den av regeringen tillsatta analysgruppen Arbetet i framtiden. Uppdraget, som slutfördes tidigt i våras, var att förutsättningslöst se framåt på arbetsmarknadens behov och utveckling. Nästan alla regeringar sedan Ingvar Carlssons tid har haft egna framtidsanalysgrupper, men de flesta har ställt diagnoser utan att ge några recept. Enligt Annelie Nordström ville den här analysgruppen också bidra med förslag till lösningar: – Vi har både ställt diagnos och lämnat flera recept på vad vi behö­ ver ta tag i de kommande tio till 15 åren. Globalisering, digitalisering och demografin är de tre drivkrafter vi ser som formar arbetet i fram­ tiden. Vår slutsats är att Sverige behöver satsa på utveckling och på att fortsätta vara en kunskapsnation. Vi behöver också utveckla dem som redan finns på arbetsmarknaden så att de har möjlighet att fylla på med ny kunskap. Det är något alla behöver. Martin Linder, förbundsordförande i Unionen, är inne på sam­ ma spår. I TRR Trygghetsrådets bok Släpp taget konstaterar han att vi tidigare har delat upp livet i först utbildning, sedan yrkesar­ bete. Det är inte giltigt längre – vi måste tänka om och se till att vi kan utbilda även dem som redan finns på arbetsmarknaden – där finns en enorm kompetensresurs som vi annars låter gå till spillo. 63 procent av alla svenskar med jobb, mellan 18 och 65 år, har 12

Framför allt behöver vi kunna fylla på vår kompetens under hela livet. TCO konstaterar i sitt manifest om jobbhopping att ”varken arbetsmarknadspolitiken, utbildningssystemet, studiefinansiering­ en eller trygghetssystemet är anpassade till detta. Därför måste vi se till att vi får bättre möjligheter till vidareutbildning för yrkes­ verksamma i den högre utbildningen”. Som det ser ut nu finns det hinder: Systemadministratören Hans Winzell blev uppsagd från Ericsson och insåg att han behövde uppdatera sin kompetens för att komma vidare i sitt yrkesliv. Via TRR fick han möjlighet att gå en YH-utbildning i programmering och Internet of Things. Han bor i villa utanför Linköping med sin familj. Första året finansierade han studierna med sitt avgångsvederlag och stöd från TRR. Nu fortsät­ ter han andra året med studielån, men över sommaren var han, som en av två familjeförsörjare, utan inkomst. – Jag är glad att jag tog chansen att vidareutbilda mig och trivs bra, men den ekonomiska situationen gör det ganska tufft. Det går an eftersom min fru har en inkomst, men det här gör nog att många väljer bort att gå en utbildning i ett senare skede av livet. Det måste gå att lösa på ett bättre sätt, säger Hans Winzell. I dag är 20 år på samma arbetsplats ingen fördel om du inte under tiden har bytt arbetsuppgifter och uppdaterat din kompetens – och sett till att validera den. Calle Leinar, före detta vd för TRR, har lång erfarenhet av vad som händer när företag ställer om: – Många vaggas in i en falsk trygghet av sist in, först ut-regeln i lagen om anställningsskydd, Las. Men det handlar inte längre om anställningsår, utan i de flesta fall om att ha rätt kompetens för att få fortsatt förtroende i en sådan situation. Vi ser många tjänstemän som har varit anställda alltför länge inom samma företag. Man ska inte byta jobb bara för sakens skull, men att aktivt titta på sin situation, karriär och kompetens är något alla bör göra. Det har varit mer aktuellt för arbetare, men även tjänstemän behöver validera sin kompetens. När Saab lade ner i Trollhättan fanns de som efter många år inom företaget jobbade som ingenjö­ rer, men utan någon giltig examen.

Det handlar inte längre om anställningsår, utan om att ha rätt kompetens. OM.MAGASIN


BREXIT BROMSAR. På en redan orörlig arbetsmarknad stelnade brittisk arbetsmarknad ytterligare månaderna efter sommarens omröstning om utträde ur EU.

13


MER OM  RÖRLIGHET

ENGLAND: ÄNNU TRÖGARE EFTER BREXIT

De fick chansen att validera sin kompetens via ett projekt i sam­ verkan med TRR. Myndigheten för yrkeshögskolan är den instans som på uppdrag av regeringen tagit fram nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, dock omfattas inte bedömning av utländsk utbildning i det arbetet. Men behovet av samsyn, regelverk och en nationell strategi har blivit allt tydligare och i våras tillsatte regeringen en valideringsdelegation för att göra just den samordningen. Annelie Nordström efterlyser också en praktisk syn på det hon kallar ”vardagskompetens”. Hon tar ett exempel från vården dit många nyanlända immigranter söker sig med tidigare erfarenhet från omsorgsyrken, men ofta utan betyg. – De kan inte gärna behöva gå hela vårdprogrammet, i deras fall är det kanske viktigare att lära sig svenska. I stället måste vi hitta sätt att kunna validera deras vardagskunskaper för att se vad de kan och kanske komplettera med kortare kurser. Omsorg kan man ha lärt sig på flera sätt. Validering av den här typen av kompetens kräver andra former än skriftliga prov, säger Annelie Nordström. Annika Berkland, rådgivare på TRR Trygghetsrådet, konstaterar att det är på kollektivsidan man har kommit längst med valide­ ringen, till exempel med att utarbeta branschmodeller. Men hon följer med intresse den fortsatta utvecklingen och hoppas att erfarenheten av validering i regeringens satsning på snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända även gynnar utvecklingen av validering för tjänstemannayrken. – En ingenjör eller ekonomiassistent behöver också kunna syn­ liggöra sin reella kompetens och få ett intyg eller kompetensbevis. Det skulle göra matchningen på arbetsmarknaden och träffsäker­ heten vid rekrytering betydligt bättre. Kompetensutveckling och validering är viktiga områden. Frågan är hur vi kommer närmare en struktur på arbetsmarknaden som frigör rörlighet, skapar dynamik och stärker såväl individ, företag och samhälle. En kompetensförsäkring eller kompetens­ stiftelse liknande omställningsavtalet har varit på tal för att ge alla arbetstagare en möjlighet att finansiera studier under hela livet. Annelie Nordström berättar att förslaget från Arbetet i framtiden är en tredelad finansiering där stat, arbetsgivare och den enskilde är med och betalar. Men hur det ska konstrueras för att fungera på ett bra sätt för alla behöver utredas mer. II

14

BREXIT HAR FÅTT DEN BRITTISKA ARBETSMARKNADEN att frysa till. Veckan efter sommarens folkomröstning minskade antalet lediga tjänster med närmare en miljon. Men även tidigare fanns många hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. Efter finanskrisen och fram till 2012 var britterna försiktiga med att byta jobb. Men innan britterna gick till valurnorna den 23 juni för att rösta om Brexit, om att stanna eller lämna EU, fanns det tecken på ett ökat självförtroende på arbetsmarknaden. Då bytte närmare 650 000 personer jobb varje kvartal. Antalet lediga tjänster har minskat kraftigt efter Brexit. En undersökning av Institute of Directors, en intresseorganisation för chefer, visar att en fjärdedel av cheferna som intervjuades tänker stoppa alla nyanställningar. Fem procent tänker säga upp personal. Men också före omröstningen fanns det utmaningar för rörlig­ heten. Det kostar 9 000 pund per år (ungefär 100 000 kronor) att studera på universitet. Yrkesutbildningar kostar också flera tusen pund per år. Det går att få regeringsstödda lån för omskolning, men de höga kostnaderna är en tröskel för många, trots att det råder brist på högutbildad arbetskraft inom bland annat bygg­ branschen, teknologi- och finanssektorn. Företag med fler än 250 anställda är skyldiga att ge medarbetare ledigt för relevant kompetensutveckling, men de har ingen skyldighet att stå för utbildningskostnaderna. Vid stora uppsägningar eller nedlägg­ ningar kan den enskilde få statligt stöd för omskolning, men det är olika regler beroende på var i Storbritannien man bor – striktare i England, mer generöst i Wales och Skottland. Rörligheten bland lågavlönade jobb har stagnerat då efterfrågan på arbetskraft sjunker och att lönerna knappt stigit sedan finans­ krisen. Bara Grekland har visat en sämre löneutveckling bland OECD-länderna mellan 2007 och 2015. UTMANINGARNA HAR GJORT att antalet frilansare och egenfö­ retagare i Storbritannien stigit med 36 procent sedan finanskrisen. Över 15 procent av arbetsmarknaden i Storbritannien utgörs av egenföretagare, mer än något annat land i Västeuropa. Drygt 90 procent av alla nya jobb som skapats under våren var frilansjobb. En stor del av frilansarna är lågutbildade och enligt en studie av Tax Research UK lever drygt 80 procent av dem i fattigdom. Nedskärningarna efter finanskrisen fick britterna att oroa sig över anställningstryggheten. Många som har ett jobb har hållit hårt i det. Men det finns tecken på en ny sorts rörlighet efter Brexit. Enligt webbplatsen Indeed, som lägger ut jobbannonser, har antalet personer som letar efter jobb utanför Storbritannien ökat kraftigt. II  TEXT  /  CHARLOTTA BUXTON

OM.MAGASIN


TCOs 5 STEG FÖR ÖKAD RÖRLIGHET 1. ANPASSA STUDIEMÖJLIGHETERNA TILL ARBETSLIVET Det behövs fler fristående kurser på deltid och distans, både högskola och yrkeshögskola. Kurser som går att kombinera med att fortsätta arbeta. 2. BÄTTRE MÖJLIGHETER ATT FINANSIERA STUDIER Att leva på studielån senare i livet, kanske med familj och bolån, är svårt. Likaså att arbeta samtidigt som man studerar med studielån. Det behöver ses över. 3. VALIDERING AV KUNSKAPER Reell kompetens är ett begrepp som vi kommer att höra mer om och om möjligheten att dokumentera sådana kunska-

HAR DU TÄNKT PÅ ATT BYTA JOBB?

Den frågan ställde undersökningsföretaget Norstat till 1010 svenskar 18 – 65 år på uppdrag av TRR. Det visade sig att någon gång under de senaste fem åren har 63 % funderat på att byta jobb. Varför vill de byta jobb? 47 % vill utveckla sig 42 % vill ha förändring i sitt liv 35 % är missnöjd med sin lön 24 % är missnöjd med sin chef 11 % vill ha ett jobb närmare hemmet 10 % är missnöjd med sina arbetstider 5 % är missnöjda med sina kolleger

VANLIGARE MED KOMBINATÖRER Projektanställning, konsulttimmar, eget företag, tillsvidareanställning eller vikariat. Eller en kombinatör, kanske? Enligt SCB är kombinatörer anställda som bedriver någon form av näringsverksamhet vid sidan av sin anställning. 2014 var 151 500 kvinnor och 205  800 män kombinatörer i Sverige. Flest inom jordbruk, företagstjänster och kulturella tjänster. (SCB)

OKTOBER 2016

per som man tillägnat sig under sitt yrkesliv. Genom bättre validering kan också nyanlända snabbare ta steget in på arbetsmarknaden. 4. MER TRYGGHET För att fler ska våga släppa taget och ta nya steg behövs bättre trygghetssystem. Till exempel anpassa systemen och göra det möjligt att kombinera eget företagande och anställning. 5. SKAPA EN KOMPETENSSTIFTELSE Låt fler få samma möjlighet till hjälp med karriärrådgivning, coachning och kom­ petensutveckling som bland andra TRR och Trygghetsstiftelsen ger vid uppsägningar. (Personal & Ledarskap)

GRÄNSLÖS RÖRLIGHET

Den fria rörligheten inom EU gäller alla EU-medborgare. Alla EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader förutsatt att de inte bryter mot lagen. Efter tre månader kan landet kräva att de som har annat medborgarskap registrerar sig och visar att de kan försörja sig ekonomiskt.

(EU-upplysningen)

VARJE HALVÅR ÄR DET BRA ATT INVENTERA SIG SJÄLV OCH SIN SITUATION. VÄNTA INTE PÅ CHEFENS INITIATIV – SÖK EGNA VÄGAR. II

Beställ eller hämta på TRR.SE

LISA ROSENGREN, RÅDGIVARE PÅ TRR, I BOKEN SLÄPP TAGET

SPANING PÅ ARBETET I FRAMTIDEN Även arbetsmarknadens villkor förändras. Digitalisering och teknisk utveckling, globalisering samt demografiska aspekter är de långsiktiga trender som, den av regeringen tillsatta framtidsanalysgruppen Arbetet i framtiden, bedömt vara av särskild betydelse för hur arbetsmarknaden kommer att förändras de kommande 10 –15 åren.  Flexibilitet och kompetens på den ordinarie

arbetsmarknaden. Bättre förutsättningar för livslång kompetensutveckling och möjlighet till återkommande utbildning även för dem som har jobb behövs. Underlätta inträdet på arbetsmarknaden och inkludera alla i arbetslivet. Nya verktyg behövs och fler vägar skapas från skola till arbete för att förbättra matchningen, inkludera fler i arbetslivet och motverka utslagning. Gruppen ser också ett behov av åtgärder inom socialförsäkringssystemet för en arbetsmarknad som håller ihop.

 Läs mer i slutrapporten från Arbetet i

framtiden: www.regeringen.se, sök på ”analysgruppen arbetet i framtiden”. 15


MER OM  RÖRLIGHET

NORGE: MINDRE OLJA STÄLLER NYA KRAV

FRANKRIKE: OMSTRIDD LAG SKA ÖKA RÖRLIGHETEN

EFTER ATT OLJEINDUSTRIN i Norge drog i nödbromsen 2014 har 50 000 personer i näringen förlorat jobbet. Det har gjort viljan till omställning högre än på länge. Sex av tio norska arbetstagare säger att de vill ta på sig fler arbetsuppgifter eller vidareutbilda sig för att behålla jobbet. Det visar en stor årlig undersökning där fler än 3 000 arbets­ tagare intervjuas av det norska Arbeidsforskningsinstituttet, AFI, på uppdrag av fackförbundet YS. – Undersökningen berättar om en stor omställningsvilja hos norska arbetstagare, säger YS-ledaren Jorun Berland. För Norge handlar omställningen om mer än ekonomi. Länge var Norge som en obekymrad ö av välfärd, med stora oljeinkom­ ster, låg arbetslöshet och villiga arbetstagare från andra länder som tog de jobb som norrmännen själva inte ville ta. Nu ställs för första gången frågan om det verkligen finns en fram­ tid för oljeverksamheten. I slutet av 2014 rasade oljepriset från 110 till 30 dollar per fat som lägst. Oljeindustrin sysselsatte 230 000 personer, men enligt universitetet i Stavanger vill 57 procent färre bli oljeingenjörer i år jämfört med i fjol. – I stället är det utbildningar inom hälsovård och skola som ökar mest, säger Kristian Folkman, informationschef på det organ som samordnar ansökningarna till högre utbildning.

”ÅRHUNDRADETS REFORM”, kallar anhängarna Frankrikes nya arbetslag. Hundratusentals fransmän gick ut i våldsamma protester och försökte stoppa den. Men efter ett knappt år av kamp vann Frankrikes president François Hollande match­ en i somras. Nu öppnar sig nya möjligheter för anställda och arbetsgivare. I slutet av juli, när Frankrike gått in i semester och i sorgetid efter attentatet i Nice, röstades det omstridda lagpaketet igenom. I Frankrike går det under namnet El-Khomrireformen efter arbetsmarknadsministern som fick det obekväma jobbet att presentera lagen om ökad rörlighet på den franska arbetsmark­ naden. För president François Hollande handlar det om hans största och mest historiska reform: att luckra upp en av Europas sedan 60 år mest hårdreglerade arbetsmarknader. Resultatet kommer att bli spektakulärt, hävdar Gérard Ballot, ekonomiprofessor på Sorbonne i en intervju till tidningen Chal­ lenge. Professorn och hans medarbetare har matat sina datorer med kalkyler baserade på uppgifter från tusentals företag och deras medarbetare.Inom fyra år kommer arbetsmarknaden vara helt omstöpt, enligt Gérard Ballot. Anledningen är att det nu blir lättare för arbetsgivare att säga upp anställda när verksamheten går i motvind. Det kommer att räcka med tre månader av negativt resultat för en småföretagare innan hen har rätt att säga upp en medarbetare. Den tiden stiger gradvis till ett år för de allra största, multinationella företagen, beroende på antal anställda.

DET ÄR EMELLERTID inte det som skapar de nya verksamheterna som Norge ska leva av, enligt Abelia, arbetsgivarorganisationen för teknikföretagen, som har gjort en utredning om den nödvän­ diga omställningen: – Vi har en god bredd i utbildningen, men för lite spetskom­ petens. Vårt ekosystem för innovation är för svagt, med åtgärder som inte skapar tillräckligt med motivation för entreprenörskap. Inom forskning och utbildning är nivån genomsnittlig, både i omfång, kvalitet och bredd, sammanfattar Håkon Haugli, vd för Abelia. När arbetsministern Anniken Hauglie i en debatt pressades om vad regeringen gjort åt situationen svarade hon: ”Det är tufft att ställa om ett land från en oljeekonomi till att ha flera ben att stå på. Omställningen kommer att ta tid, men det finns redan åtgärds­ paket i statsbudgeten för att skapa fler arbetsplatser”. Enligt AFI:s undersökning anser mer än hälften av arbetstagar­ na att regeringen inte gjort tillräckligt för att begränsa arbetslös­ heten. En fjärdedel är nöjda, medan resten svarar att de inte vet. Men arbetsministern får beröm för att regeringen gjort det lätt­ are att utbilda sig samtidigt som man får ersättning som arbetslös, något som enbart gäller vidareutbildning. Arbetslösheten i Norge har dock inte ökat till mer än 4,7 pro­ cent på grund av att den norska valutan blivit mindre värd, vilket gynnar den övriga exportindustrin. Sedan 2013 har den norska kronan sjunkit med 25 procent. II  TEXT  /  BJÖRN LINDAHL

16

I FRANKRIKE RÅDER en kultur på arbetsmarknaden där nästan alla trånar efter en tillsvidareanställning. Det är krävs för att få ett banklån eller ett hyreskontrakt. Men regeringens reformpaket vill nu underlätta vidareutbild­ ningar och karriärbyten. Från 2017 ska varje fransman över 16 år få ett speciellt utbildningskonto, som är knutet till individen och inte till arbetsgivaren. Varje arbetsår ger ett visst antal poäng (fler poäng för fysiskt hårda arbeten) som man bär med sig hela livet. Var och en bestämmer själv över hur och när man vill använda det. II  TEXT  /  MAGNUS FALKEHED

Inom fyra år kommer arbetsmarknaden att vara helt omstöpt. OM.MAGASIN


OKTOBER 2016

Att släppa taget lönar sig även i Frankrike: 6 av 10 fransmän som lämnar ett arbete får lika eller bättre lön efter en genomsnittsperiod på fyra år. Ändå stannar folk kvar på samma jobb. Med den nya El-Khomrireformen ska arbetsmarknaden luckras upp med nya regler och nytt system för kompetensutveckling.

17


Ordning är ett instabilt tillstånd som hela tiden bara faller sönder. Orden är Erik Ringertz, vd för IT-konsultföretaget Netlight. En egensinnig ledare med filosofiska anslag som bevisligen fungerar även till vardags. Han dissekerar klarsynt det moderna näringslivets sanningar.

18


OM  ERIK RINGERTZ

Erik Ringertz är en av Sveriges mest egensinniga företagsledare. Eller ”koncernchef och dedikerad ledare” som han ibland har beskrivit sig själv. Eller gängledare. Han är vd för IT-konsultföretaget Netlight som har gått som tåget i över tio år. Är det en tillfällighet eller är det ett framgångsrecept att vara okonventionell? HENRIK HARR MAGNUS BERGSTRÖM KLARA KASSMAN

ANDLIG LEDARE

OKTOBER 2016

19


O

OM  ERIK RINGERTZ

FAKTA ERIK RINGERTZ

FÖDD 1974 i München BOR München FAMILJ Fru och fyra barn UTBILDNING Civilingenjör, industriell ekonomi, KTH, Industrial Engineering vid ENSGI i Grenoble BESLUT HAN ÅNGRAR Det är ett skevt sätt att se på beslut som bra och dåliga. De kommer i en strid ström, är av varierad kvalitet och leder till ett nytt beslut FAVORITSERIE Lars von Triers Riket LÄSER JUST NU Joy at Work av Dennis Bakke, Daring Greatly av Brené Brown och The Power of Now av Eckehard Tolle

20

– Ordning är ju ett instabilt tillstånd som hela tiden bara faller sönder. Det mest ordnade tillståndet är naturens oordning, och det ser du om du tittar på en skog, hur allting hänger ihop. Du kommer in och tycker att det ser jätteskräpigt ut, det växer mossa där och så vidare, men ... det är kaos i sin finaste form. Erik Ringertz är vd för IT-konsultföretaget Netlight, men låter som en filosofiprofessor. Eller en övervintrad hippie. Han är en egensinnig företagsledare, och när han möter upp på kontoret i centrala Stockholm har han med sig två marsvin i en bur. Sedan sitter han tillbakalutad i konferens­ rummet, med namnet The Hill Climber, iklädd den karaktäristiska scarfen och med luggen hängande i ögonen, och förklarar sin syn på företagskultur. – Det jag tänker på nu är celler eller osmos, jag vet inte varför jag började tänka på det ... att saker och ting har hamnat i ett städat tillstånd, men så börjar de plötsligt sprida sig åt olika håll till det mest oordentliga igen. Vi tycker ju att ordentligt är ett fint ord, så därför blir det knasigt då, men att sätta saker och ting i fack är ett instabilt tillstånd enligt naturen. Vad var det jag hade frågat om? Ska inte före­ tagsledare mässa om tillväxt och sina formidabla ledaregenskaper? Nej, Erik Ringertz bryter mot varenda konven­ tion i näringslivet. Ändå går hans Netlight lysande och han själv är så populär och inspirerande att tidningen Chef utsåg honom till Årets chef 2014. Han är framgångsrik på en nivå som är omöjlig att nå om man inte vet vad man håller på med. Och

dessutom intellektuellt och känslomässigt har resonerat sig fram till ett medmänskligt förhåll­ ningssätt till arbetslivet som visat sig fungera alldeles förträffligt både för lönsamhet och trivsel. Han växte delvis upp i München, men gick gym­ nasiet på Tyska skolan i Stockholm. Efter högsta betyg där funderade han starkt på att läsa teologi i Lund, men bestämde sig i stället för industriell ekonomi vid KTH i Stockholm. Där fick han till en början stifta akademisk bekantskap med ledarskap och organisationsteori. – I slutet läste vi en kurs i ledarskap, och det är ju egentligen alldeles för tidigt. Det är bra att läsa, men det är egentligen bara tur att det jag lärde mig på KTH fastnade, för man har ju ingen användning för det förrän efteråt. Det måste växa fram. När han var klar civilingenjör jobbade han en kort tid på Ericsson som en förlängning av examensarbetet, men lockades över till Netlight 1999. Så här med facit i hand var det en spekta­ kulärt dålig tid att ge sig in i IT-branschen, men det visste ju ingen då. Och faktum är att Netlight aldrig gick omkull under dotcom-kraschen våren 2000. Däremot blev det ett par tunga år som en av Eriks branschkolleger liknade vid att ”kräkas i motvind”. När branschen återhämtade sig 2004 gick start­ skottet för vad vi i dag kallar digitaliseringen, och Netlight fann sig plötsligt perfekt positionerat. Företaget blev återigen techbolagens IT-konsulter, i synnerhet för spelbolagen som ledde utvecklingen. Från 13 anställda under ”efterskalvet” växte Netlight till dagens över 700 medarbetare. Erik Ringertz var ”koncernchef och andlig ledare” under hela resan, med Stockholm som bas fram till 2014 då han flyttade familjen till München för att driva företaget därifrån. En manöver helt i linje med hans okonventionella syn på hur företagande kan och bör utföras. Pratet om osmos och instabila tillstånd må låta luddigt, men Erik Ringertz vet precis vad det är han förklarar på kontoret på Birger Jarlsgatan. Han svarar på min fråga om Netlight med sina lösa boliner, inte går emot människans natur och längtan efter ordning. Nej, menar han, det är arbetsmarknaden (och jag) som sitter fast i ett hierarkiskt tänkande. – Det moderna näringslivet har byggts upp kring maskiner. Sen blir vi förvånade när människor ersätts av robotar och tycker att det är fruktansvärt. Det är ju ett bakvänt tänk från första början, där man har tappat det som människor faktiskt är bra på. Man har dragit människan åt att bli en maskin tills man har kommit fram till att ”ja, fast är inte en maskin bättre på att vara en maskin?” Jo, det är den ju. Men människans natur är det rakt motsatta – att kunna hantera oordning. Han pratar mycket men omsorgsfullt. När jag gör en tankemässig avstickare svarar han precist och återför samtalet till den ursprungliga tråd som jag själv har tappat. Han föredrar att inte fördjupa OM.MAGASIN


Han gav sig in i IT-branschen vid absolut fel tidpunkt, men lyckades positionera sitt Netlight helt rätt. När allt tog fart växte företaget från 13 anställda till dagens 700.

Näringslivet har dragit människan till att bli en maskin, men människans natur är att kunna hantera oordning.


OM  ERIK RINGERTZ

Jag gillar inte delegering. Det förutsätter att någon annan är ansvarig och då har du fortfarande en auktoritär organisation.

Netlight gör tvärtom. Förstås. I stället för att forma människorna runt sin produkt börjar man med människorna och ser vad det blir av det. Erik Ringertz tror på ett inkluderande klimat som tar tillvara innovativt tänkande.


sig i försäljningssiffror och marknadsandelar efter­ som det ”oftast inte är lika viktigt som man tror”. Däremot vill han prata om film, andlighet och ... ja, natur. Men vi kommer till det sen. Först ska vi reda ut vad han menar med ”extremdelegering” – det begrepp som hans ledarstil främst förknippas med. – Till att börja med gillar jag inte delegering. Det förutsätter nämligen att det är någon annan som är ansvarig, och då har du fortfarande en auktoritär organisation. På Netlight har alla ansvar själva för vad de än stöter på hela tiden, och det är inget delegerat ansvar. Det är trendigt att prata om empowerment i dag, men det här handlar om att vara in power. Det är en jättestor skillnad. När du är empowered är det ändå alltid någon som står över dig som liksom ska dela med sig av sin fina power. Men det vi pratar om är att det inte finns någon över dig. Du är här och nu och löser problemet. Och det har ingenting med delegering att göra.

G

rundproblemet, menar han, är att de flesta företag först definierar sin produkt eller verksamhet och sedan låter människorna forma sig runt den. Netlight gör tvärtom (förstås). Där börjar man med människorna och ser vad det blir av det. Det låter som ett undergångsrecept i affärsvärlden, men Erik insisterar på att systemet är ”vansinnigt stabilt, precis som i naturen”. Mycket stabilare än om han själv uppifrån skulle ha sagt ”så här ska vi göra” till anställda som varken kan eller vill. Alltihop fungerar tack vare att företaget är inkluderande. – Vanligt näringsliv är exkluderande. Allt är tävling, så allting går ut på att exkludera och vinna. Men om du i stället är inkluderande assimilerar du bara nytt, nytt, nytt hela tiden och bygger ett evolutionärt system. Jag känner att vi behöver ett exempel ur verklig­ heten för att tydliggöra hur det funkar och väljer de böljande vita tygstycken med neonpilar som är det första som möter en besökare hos Netlight. Ponera att direktör Ringertz ansåg att formgivningen av receptionen borde ändras. Hur skulle beslutspro­ cessen se ut då? – Här gäller det förstås att hitta en balans, säger han. För jag bryr mig förvånansvärt mycket om hur saker och ting ser ut. Först skulle jag fråga i receptionen, som sitter närmast och har bäst koll. Och om jag tror att gäster vänder i dörren måste jag ta reda på om det verkligen är så, och då får vi blanda in säljarna. I en värld där alla chefer har lärt sig att delegera i stället för att detaljstyra är det alltför vanligt att ledare och chefer backar i sådana här situationer med hänvisning till att de inte ska blanda sig, vilket Erik Ringertz tycker är dumheter.

OKTOBER 2016

– Du ska ju vara med, men det handlar om vilken attityd du har, och vilken avsikt och inställning du har. Så jag gör det väldigt ofta. Sedan måste jag också vara lyhörd för vad det egentligen bety­ der om jag går in och säger en sån här sak. Mitt perspektiv kanske får en överdriven betydelse så att någon glömmer bort att ifrågasätta, eller jag kanske säger det så tydligt att en person känner sig överkörd. Management på Netlight går ut på att jobba med tryggheten i att alla ska kunna utveckla autentici­ tet och lyhördhet i samspel, vilket Erik Ringertz erkänner är jättesvårt. – Men om du kan utveckla det, då kan du också vara en vd som går in och tycker nånting om repan. För om jag tycker det, så tycker jag det. Sedan handlar det om hur jag uttrycker det, varför jag ut­ trycker det, med vem jag uttrycker det. Tar jag reda på vad andra tycker först? Har man de här delarna i samspel spelar inte titeln någon roll. För jag kanske har rätt? Jag avslöjar än en gång min hierarkiska härkomst genom att påpeka maktskillnaden mellan honom som vd och receptionisten. – Absolut, den kommer man inte ifrån. Och då ingår det i lyhördheten att ha koll på det. I det van­ liga näringslivet förenklar man det till den grejen, som om den enda strukturen som fanns var titlarna på jobbet. Men du har ju strukturer som kvinnor/ män, gammal/ung, tyst/högljudd och så vidare. Om du är riktigt lyhörd måste du ta hänsyn till alla de strukturerna. Det vanliga näringslivet är ju tokdåligt på det här. Det systemet jobbar bara med en struktur. Varifrån Erik Ringertz har fått sin oortodoxa inställ­ ning är höljt i dunkel, till och med för honom själv. – Jag tror faktiskt att jag har lärt mig på omvägen genom tillit. Jag har haft förmånen att ha omgett mig med människor som det har funnits anledning att lita på. Människor som vi har rekryterat till Netlight har inte bara förtjänat tillit utan det är bara absurt att inte visa tillit till så bra människor. Och då växer den tryggheten fram i mig. Det här systemet växer ju inte runt mig, utan det är mer ett ekosystem. Så var vi ute i naturen igen. Men det måste finnas fler influenser. KTH verkar inte ha varit avgöran­ de, men kanske kopplingen till Tyskland eller en kvardröjande religiös övertygelse från tiden när han ville plugga teologi? – Nej, jag är inte kristen, svarar han. Men samtidigt tycker jag, för att återigen racka ner på näringslivet, att det saknas andlighet där. Det ingår egentligen i maskinperspektivet att man liksom skrattar bort det, när andlighet faktiskt är något som finns. I Tyskland är det ingen issue. Där pratar man inte om andlighet, folk går i kyrkan utan att det är en stor grej, medan Sverige är extremt oand­ ligt. Vi säger att det är ovetenskapligt, men jag har alltid tyckt att det är ett andefattigt sätt att förhålla sig till religion. För det är inte det det handlar

PERSONLIGA ERFARENHETER SOM FORMAT YRKESLIVET FILMEN Det blev filmvetenskap i stället för teologi, och en riktig favorit är Lars von Triers Riket. Det är en enormt bra tv-serie som är smällfull med teman, bland annat det ”åndliges fornekelse”. Den ska gärna företagsledare se. Där finns det mycket att hämta. KTH Jag tror att jag lärde mig någonting om ledarskap, dels för att jag tyckte det var galet intressant, dels för att jag hade turen att ha roliga lärare som gjorde att det här fastnade hos mig. TYSKLAND Det är fantastiskt att ha möjlighet att uppleva Netlight ur alla möjliga olika perspektiv, även som vd, genom att bara sätta sig vid ett skrivbord i ett annat land ett slag.

23


OM  ERIK RINGERTZ

5 TIPS:

Så kommer du dit du vill

1. Var autentisk. Häng inte bara med. ”Annars kommer du bara att kastas från det ena till det andra och må jättedåligt till slut.” 2. Be om råd. Titta åt höger och vänster också, inte bara uppåt i hierarkin. 3. Var en mensch, det vill säga en person med prestigelös självkänsla. Vill något, men var lyhörd. 4. Lyssna på andra först. Det är det enda sättet att se strukturer och bryta ner dem. 5. Vinn genom att inte tävla. Som inkluderande förebild kommer du längre. Inspiration äter jämförelse till frukost.

om. Det har jag alltid förstått, och det har gjort mig alltmer intresserad av andlighet som en del i mänsklighet.

U

nder de senaste åren har Netlight genomfört en rad uppseendeväckande företagse­ venemang. Personalen har varit i Jalta för att underteckna ett avtal om vad företaget ska vara, symboliskt på samma plats där Stalin, Churchill och Roosevelt undertecknade sitt avtal om styck­ ningen av Europa. De har genomfört en 400-per­ soners flashmob på Markusplatsen i Venedig för att dela ut tröjor till inspirerande medarbetare. De har hållit konferens i en öken i Spanien. Erik Ringertz har själv sagt att det är de gemen­ samma berättelserna som bygger en företagskul­ tur, men det visar sig att han inte är helt bekväm med etiketten storyteller heller. – Den har jag också fått i ansiktet, precis som delegering. Men jag har bestämt att om jag är en storyteller, då är jag en auteur. Uttrycket kommer från filmvärlden och den tid när regissören kunde stå högst i hierarkin och hade en egen berättelse att förmedla. Jag är mer som Alfred Hitchcock som berättare än en författare. Om det är sant att antaganden är alla misstags moder (och det är det) förstår man att Erik Ring­ ertz har ägnat stora mängder tid och tankekraft åt att reda ut vad som händer inom och mellan människor när man gör antaganden om andra. För även om han aldrig skulle erkänna det ligger åtminstone en del av förklaringen till Netlights framgång just här – i en okuvlig vilja hos före­ tagets vd att förstå beslutsfattandets väsen, med målet att skapa en trygg arbetsplats där människor visar varandra tillit. – Om du utgår ifrån att folk inte bryr sig och att

du måste säga till dem för att de ska göra nånting, då har du verkligen ett maskinellt impulssystem. Där måste ledare hålla på och tweaka systemen, hit­ ta kontrollmekanismer och leta i Excel för att hitta fel. Det är liksom näringslivets grundparadigm gentemot människor. Om man i stället litar på att folk gör rätt i allmän­ het, eller åtminstone försöker göra rätt, stöter man på helt andra saker som ledare, menar han. Frågor dyker upp om hur ledare bemöter saker som sårbar­ het och känslan av skam inför att göra fel. – Det är mycket bättre att behandla folk som man gör utanför jobbet. Hur man sköter sitt vanliga liv är ju extremt effektivt jämfört med näringslivet. Den här knasiga världen finns ju bara där. Jag tror också att viss utbrändhet hänger ihop med att du ska spela spel på jobbet i stället för att vara dig själv. Det sägs ju till och med – du måste vara ”pro­ fessionell”. Det borde betyda att bry sig om vad ens kunskap kommer till, men det används mer som en tillsägelse: ”Nu måste du bete dig professionellt”, det vill säga ta på dig maskinmasken. Av naturliga skäl finns det inom näringslivet både avundsjuka och en viss skepsis till Erik Ringertz ledarskap. Antingen för att de inte förstår den eller för att de inte vill tro att allt de lärt sig om hur man leder människor bygger på en maskinell och mora­ liskt tvivelaktig människosyn från industrialismen. Men vad de än tycker är det svårt att argumentera mot Netlights framgångar. Det minsta man kan säga är att en inkluderande företagskultur med tillit som grundantagande, som Netlights, åtmins­ tone inte verkar leda till kaos och affärsmässig kräftgång. Slutligen några ord till alla som undrar varför Erik Ringertz hade med sig två marsvin till kon­ toret: Det ena hade varit hos veterinären. Inget konstigt alls, men bra storytelling för en auteur som förstår vikten av att sprida gemensamma berättelser för att svetsa ihop ett företag. Man skulle nästan kunna tro att scenen var regis­ serad. II

SAGT OM ERIK RINGERTZ LEVER SOM HAN LÄR »Erik är övertygad om att det handlar om att bli mer medveten om sig själv, utveckla sin självkänsla, kommunicera och samtidigt bli bättre på att utforska, ära och hedra andra. Han lever som han lär, är autentisk och brinner 24

för att både lyssna på och förmedla viktiga budskap till sina medarbetare. I hans värld är alla ledare och har fullt ansvar. « Lena Ahlström, vd Ledarstudion AB KREATIV OCH ANALYTISK »Erik har ett starkt

ledarskap som bygger på samarbete. Erik är en mycket positiv person med utvecklad kreativ och analytisk förmåga som sträcker sig väldigt långt. Det är synnerligen stimulerande och intressant att samarbeta med Erik. « Hans Wirfelt, styrelseordförande Netlight

BESTÅENDE INTRYCK » Jag är djupt imponerad av hur min kusin Erik utvecklats, både som företagsledare och som människa. Han visar världen hur framgångsrikt och begåvat företagande går hand i hand med humanistisk och med-

mänsklig övertygelse. Hans arbete som ledare, entreprenör och innovatör bäddas in i en djup övertygelse om demokrati, medmänsklighet och allas lika värde. Jag är stolt över att vara släkt med Erik! Henrik Arnstad, journalist och författare
 OM.MAGASIN


ISTOCK

Sitt vackert och var effektiv

tänker du? Ja, men det här är ”management för dummies” enligt författaren Helena Källerman. Vardagsnära tips för att hjälpa nya chefer att komma in i sitt uppdrag, att förstå omgivningen och prioritera rätt. Titeln är Uppdrag mellanchef, men boken vänder sig till chefer på alla nivåer. Helena Källerman har erfarenhet från storföretag, har utformat ledarskapsprogram och varit projektledare för Läkare utan gränser i Uganda och Sudan. Hennes bästa råd är att lägga lagom mycket tid på strategi; det stora arbetet är genom­ förandet, inte tänkandet. (Dagens Industri)

ännu en managementbok

ny forskning

VAR EN DIGITAL ASKET Många har numera anammat en ny sorts avhållsamhet. Till exempel att släcka alla skärmar efter ett visst klockslag på kvällen, vara nedkopplad under helgen eller bara läsa mejl vissa tider. Men vad ska denna digitala kyskhet kallas? Institutet för språk och folkminnen föreslår att det kallas ”digital paus”.

ISTOCK

från Harvard Business School kan vara spiken i kistan för aktivitetsbaserade kontor. Den visar att rätt placering av människor på kontoret kan öka produktiviteten med upp till 15 procent. En person som är sämre på något område påverkas positivt av den fysiska närheten till en som är duktigare på just det. Undvik att placera människor som utstrålar negativism nära varandra – det skapar dålig stämning. Området är ännu relativt outforskat inom kontorsforskningen, men rätt placering av personer ger vinst. (Lag&Avtal)

Chefens ABC-bok

Unikaboxen försvann på 1970-talet. Då förändrades våra matvanor och vi började äta lunch på krogen. Då gjorde också snabbmaten sitt inträde i vår fyrkantiga unikaboxtillvaro. Nu mixar vi – på gott och ont.

Matlåda på kontoret eller dagens på lokal? Vare sig man vill eller inte så blottar matlådan en bit av ditt privatliv. Under locket avslöjar vi status och matvanor.

Dagens på lokal kan ske helt anonymt. Beror lite på utbudet där du jobbar, men finns många restauranger är det bra att välja den längst bort för att få vara i fred.

Det absolut billigaste alternativet förutom att inte äta alls. Linsgryta, ärtsoppa eller pasta med tomatsås. Det blir inte billigare än så. Och ändå väldigt gott.

Priset varierar från enklaste skinksallad à 69 kronor till trerätters affärslunch på någon av huvudstadens lyxkrogar för en femhundring. Välj efter plånbok och humör.

NELLEKE POORTHUIS

En hälsotallrik är inte alltid så hälsosam mer än till namnet. Kritiken har varit massiv av många lunchställen som serverar vattnat kött, glutamatsåser och feta halvfabrikat. Välj med omsorg.

Enda sättet att ha full koll på vad du stoppar i dig. Här kan du mäta, väga och välja bort. Eller till. Det är du som bestämmer. Klart bäst alternativ om du dessutom tar tillvara gårdagens rester och minskar matspillet. Använd burkar som kan användas flera gånger och du är en miljöstjärna.

OKTOBER 2016

Hälsosamt?

Behöver inte vara ett dåligt alternativ för den miljömedvetna. Bra krogar har bra mathållning och medvetet miljötänk.

ISTOCK

25


VI PRATAR OM  FRAMTIDENS HR Kjell Lindström tror att digitaliseringen och de etiska dilemman som uppstår med stora mängder data är en av HRs viktigaste utmaningar framöver.

Mer bredd i utbildningarna, väck sekreterarna till liv och HR som framtidens vd-roll. Idéerna är många i detta samtal om framtidens HR.

Kjell

LINDSTRÖM 26

OM.MAGASIN


Ulrika Spåls tycker att HR är självklar i både företagsledning och styrelse. Även i vd-stolen behövs HR-rollens nyckelkompetens – förändringsledning. – Om ett företag ska lyckas måste det vara flexibelt och kunna förändras.

& SPALS Ulrika OKTOBER 2016

27


VI PRATAR OM  FRAMTIDENS HR

Hur ska HR möta dagens utmaningar med ökad digitalisering? Är det hård eller mjuk HR som gäller? Strategisk eller operativ? OM har mött HR-föreningens ordförande Ulrika Spåls och HR-gurun och författaren Kjell Lindström för att prata om rådande trender inom HR.

Kjell

LINDSTRÖM

Gör nu HR-guru och författare/föreläsare med mera. Ansvarig för Sveriges största trendspaningsbrev, ”Noden trender”. Gjort tidigare Forskare, universitetslärare, konsult. HRs viktigaste utmaning Att förhålla sig till allt som digitaliseringen möjliggör.

VI BÖRJAR DISKUSSIONEN med den klassiska frågan om HR ska vara strategisk eller enbart ägna sig åt personaladministration. Efter många år när HRdirektörerna tagit plats i företagsledningar och styrel­ ser finns tecken på att pendeln slår tillbaka. I flera tunga företag och myndigheter har HR försvunnit ut ur dessa rum. Är det en bestående trend? Vad tror Ulrika Spåls och Kjell Lindström? – Det pratas mycket om att man plockar ut HR ur ledningsgrup­ pen och stoppar in i administreringsfacket. Det skulle vara någon typ av effektivisering. Men jag har inget belägg för att det faktiskt är en trend. Är det så gör det mig ledsen, för jag tycker helt klart att HR har en strategisk roll, säger Ulrika Spåls. Kjell Lindström håller med: – Ja, det är tragiskt. För just nu är HR-relaterade frågor hög­ aktuella eftersom sjukfrånvaron stiger, chefsrollen håller på att kapsejsa och innovationstakten saktar ner i stora företag. De två är helt överens om att det är oerhört tufft att vara chef i dag. Och då behövs HR mer än någonsin för att stötta cheferna. – I stället skickar man ut mycket av HRs jobb till cheferna. Det finns en gräns för hur mycket en människa klarar av. På 1980-talet ägnade sig chefer åt 80 procent ledarskap och 20 procent adminis­ tration. I dag är siffrorna omvända. Det är inte bra med byråkrati säger man och skalar bort alla sekreterare och assistenter ur orga­ nisationen. Men de administrativa uppgifterna måste göras även fortsättningsvis, säger Kjell Lindström, HR:S ROLL ATT stötta cheferna och skapa förutsättningar att vara bra ledare är viktig, menar Ulrika Spåls: – Samtidigt är det när HR-rollen blir mer strategisk som allt mer personalansvar och administration skjuts ut i linjen. Det behövs en balans. Och som deltagare i ledningsgruppsmöten kan HR argu­ mentera för och med cheferna. Men då måste HR kunna tala rätt språk och framför allt både analysera och ifrågasätta siffror. Kanske är det dags att sekreteraren får en renässans, resonerar de båda. Visserligen kommer den ökade digitaliseringen, med till exempel så kallade digitala assistenter och så småningom även humanoida robotar, sköta allt mer av administrationen. Men än så länge har datorerna inte minskat den administrativa bördan. Nästan tvärtom, menar de. – Det sägs att det inte är ovanligt med 17 olika datasystem i stora företag. Att lära sig och hålla reda på de olika systemen kan ta tid. Tala om byråkrati, säger Kjell Lindström. – Ja, i industriföretag stämmer siffran helt säkert. Det är olika system för ekonomi, inköp, produktion, lager, flera olika HRsystem och så vidare. Särskilt när det gäller system man använder

28

OM.MAGASIN


sällan är det en hög tröskel varje gång man ska hantera det, säger Ulrika Spåls. Hon fortsätter tala om hur industrin i allmänhet har påverkats av automatiseringen: – I många företag har antalet anställda inom produktionen minskat kraftigt sedan millennieskiftet, inom vissa industrier upp till 50 pro­ cent. På tjänstemannasidan har antalet medarbetare i stället vuxit, men inte med administratörer utan med ingenjörer, säljare och olika stabs- och utvecklingsfunktioner. Så helt klart blir det stora föränd­ ringar nu när även tjänstemannasidan börjar automatiseras. KJELL LINDSTRÖM tycker att det är viktigt att vi förbereder oss för så kallad digital HR och etiska dilemman som det kan ge upphov till: – Med hjälp av digital HR samlas en oerhört stor mängd informa­ tion in om ett företags medarbetare. Man sammanställer medarbe­ tarens alla digitala aktiviteter, både i interna kanaler och på sociala medier. Det medarbetaren gör på nätet är alltså helt transparent, det är som att sitta i ett glashus eller ett panoptikon*. Syftet med digital HR är att med hjälp av insamlad data kunna förutspå framtiden. Ulrika Spåls menar att total transparens inte bara är en etikfråga, utan i allra högsta grad en generationsfråga. – Det finns studier som visar att de under 40 år inte är lika måna om sin integritet. I vårt sociala mediesamhälle delar man ju glatt med sig det mesta. Däremot måste man fråga sig om man verkligen behöver all den här informationen och självklart har vi PUL (person­ uppgiftslagen) att förhålla oss till som företag. – Ja, bara för att något är genomförbart är det inte bra, kommen­ terar Kjell Lindström. I vårt privatliv är vi redan vana vid att det samlas in information om oss på nätet. Som kunder blir vi kartlagda ut och in. Men kan man behandla medarbetare som kunder? Det måste vi fundera på. VI ÅTERGÅR till diskussionen om HRs roll i företaget. Ulrika Spåls anser inte bara att HR ska sitta i både företagsledning och styrelse utan att HR rent av är framtidens vd-roll: – Om ett företag ska lyckas måste det vara flexibelt och kunna förändras. Då handlar det om förändringsledning och den rollen är ju en av HRs nyckelkompetens. – Men då måste HR bli bättre på siffror och framför allt förstå den ekonomiska logiken. I dag har ekonomerna ett stort övertag, säger Kjell Lindström. De båda enas om att alla kompetenser behövs, men att gränserna inte måste vara så knivskarpa. Ingenjörer och ekonomer bör lära sig mer beteendevetenskap redan under utbildningen och på HR-utbild­ ningarna bör det komma in mer ekonomi. Alla blir klokare av att kunna ta lite större grepp. – Men, avslutar Ulrika Spåls, till slut är det ändå så att saker och ting händer där människorna är – inte på ett kalkylark! Det är det som gör HR både viktigt och kul. II

Ulrika

SPALS

Gör nu HR-föreningens ordförande samt förändringsledare och VP Operational Excellence på Billerud Korsnäs. Gjort tidigare Ett antal befattningar inom Sandvikkoncernen, HR-chef Korsnäs. HRs viktigaste utmaning Att stötta cheferna så att de kan vara bra ledare.

 TEXT  /  TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO  / ULF BERGLUND

*Panoptikon är en typ av fängelse som består av en rund byggnad indelad i tårtbitsliknande celler i glas eller tunt nät. Från ett centralt placerat torn observeras alla fångar som själva inte kan avgöra om de blir övervakade eller inte. OKTOBER 2016

29


OM ATT  SKAPA VERKLIGHET Verkligen? Med tekniken för VR, virtual reality, blir nästan allt möjligt och många branscher ser nya affärsmöjligheter.

30

OM.MAGASIN


Verkligheten överträffar dikten, heter det. Men nu kommer en verklighet som vi inte riktigt vet om den är verklig eller inte. VR, virtual reality, eller virtuell – som i skenbar, konstgjord – verklighet, spås bli det nya undret som ska fånga vår uppmärksamhet.

EN NY VARLD HENRIK LENNGREN KATRIN UDDSTRÖMER

OKTOBER 2016

31


OM ATT  SKAPA VERKLIGHET

Ibland har till och med månlandningar ifrågasatts. Har de verkligen inträffat och blåser det på månen? VR-tekniken är full av möjligheter. Dataspelsbranschen ser till exempel nya möjligheter att få spelaren att känna sig helt omsluten av spelets fantasivärld.

32

OM.MAGASIN


”VEM KOMMER DU ATT LITA PÅ – mina eller dina ögon?” frågade sig Groucho Marx någon gång på 1950-talet. Drygt 60 år senare är frågan högst relevant, men kanske inte på det sättet den amerikanske skådespelaren föreställde sig. I dag kan du utan större arbetsinsats eller för all del dyra flygbiljetter bege dig ut i världen och ta del av unika upplevelser. Med ett par VR-glasögon tar du dig till en konstgjord verklighet, en låtsas­ värld, men som ändå är på riktigt. Och det sker på första parkett. Viasat direktsände OS med den nya tekniken; ”med VR tar du dig så nära spelen som det går utan att befinna dig i Rio, det är en läktarupplevelse som måste upplevas”, konstaterade kanalens sportchef Per Nunstedt. Tidigare i år fångade Arla känslan inför kosläppet med hjälp av VR och TV-kanalen UR passade på att lansera VR-upplevelsen ”Bli mobbad i 360” där man kunde få en inblick i och känsla av hur det är att utsättas för mobbing. Nästan 180 år efter att Charles Wheatstone uppfann stereosko­ pet, som gjorde det möjligt att se bilder med djupeffekt, slår VR, virtual reality, igenom på allvar. Och det sker långt ifrån enbart i dataspelsbranschen. Under Almedalsveckan skapade ett kollektiv debatt i frågan: ”Hur kan vi stoppa våldet och diskrimineringen av flyktingar och utveckla mer empati i samhället?” Kollektivet ville lyfta proble­ met och visa hur vi kan skapa mer empati och förståelse. Lösning­ en? En film i VR. – Med VR kan alla skapa sig en känsla hur livet är under ett krig. Vi tror att alla människor skulle uppleva samma känslor och göra liknande beslut om det handlade om att rädda sina egna familjer från krig. Ur vårt perspektiv är krigsflyktingar en tillgång för svenska samhället, inte en börda. VR-tekniken har kallats den ultimata empatimaskinen och tekniken bidrar verkligen till att öka empatin, säger Josepha Wessels, en av kreatörerna bakom filmen. Hon är inte ensam om att tro på tekniken i framtiden. Enligt en bedömning från affärstidningen Fortune kommer drygt tolv miljo­ ner virtual reality-headsets att säljas – bara i år. RICKY HELGESSON är en av många som redan tagit klivet ut i den virtuella verkligheten. Hans företag, Univrses, har tagit fram en platsbestämningstjänst till mobila VR-applikationer som gör att bilden hänger med när användaren förflyttar sig. – Vår teknik handlar om att positionera användaren i den virtu­ ella världen på samma sätt som om användaren rör sig i verklighe­ ten. Man kan röra på sig, gå omkring, titta runt ett hörn, undersöka

VR från då till nu 1838 Charles Wheatstone uppfinner stereoskopet, som gör det möjligt att se bilder med djupeffekt. 1962 Världens första VR-system, Sensorama, har 3D-skärm och vibrerande säte och avger vindstötar och dofter 1991 Det första VR-spelet för spelhallar lanseras, men glasögon och konsoler för hemmabruk floppar. 2016 VR-glasögonen Oculus Rift gör virtuell verklighet het igen. Även Sony, HTC, Samsung och Google släpper VR-glasögon i år. KÄLLA: ILLUSTRERAD VETENSKAP OKTOBER 2016

Mest fantastiskt är friheten att förändra innehållet. En gammal floskel blir plötsligt sann: bara din fantasi sätter gränserna Ricky Helgesson, Univrses

objekt från olika håll – exempelvis ett stort hjärta i genomskärning som du kan gå runt och undersöka, säger Ricky Helgesson. Han tror att augmented reality-glasögon, som förstärker den verkliga världen med virtuella objekt och virtuell information, förväntas revolutionera i princip alla branscher. – Ser man i det korta perspektivet så är det sannolikt arkitektur, journalistik och nöje som kommer att påverkas mest. Samtidigt varnar kritiker för en ny bubbla. John Elvesjö, vd för Tobii, som utvecklar och säljer produkter inom ögonstyrning, eyetracking, är aningen skeptisk och menar ”att det är många satsningar som görs nu som folk kommer att se tillbaka på om några år och undra hur någon trodde att det där skulle kunna fung­ era”. Ricky Helgesson är emellertid inte särskilt orolig för det: – Med den enorma mängd investeringar och teknikinnovationer som dyker upp inom området så kommer självklart många av dem att fallera. VR och AR som helhet kommer dock att bli en viktig, självklar och central del av våra affärs- och privatliv de närmaste fem, tio åren. Det mest fantastiska med teknologin är friheten när man förändrar både innehåll och funktionalitet – att en gammal floskel plötsligt blir sann: bara din fantasi sätter gränserna! ATT FASTIGHETSMÄKLAREN Widerlöv & Co kastat sig ut i VR-världen kommer inte som någon överraskning för dem som följt företagets resa de senaste två decennierna. 1995 var mäklar­ firman först i Sverige att starta hemsida. Man var också pionjärer med att presentera budgivningar på nätet. I fjol började företaget visa upp ej färdigbyggda radhus med hjälp av virtuell verklighet via ett par Oculus Rift-glasögon. – Fördelen med att köra det i ett projekt med likadana bostäder är att man bara behöver skapa ett hus i VR, vilket gör att kostna­ den blir hanterbar. Inför releasen ordnade vi ett event där vi bland annat bjöd in politiker i Uppsala och branschfolk. De flesta som var där fick möjlighet att prova VR-glasögonen och tyckte att det var riktigt häftigt, säger vd Tomas Widerlöv. Även om det traditionellt sett varit mest dataspelsföretag som anammat tekniken är Tomas Widerlöv fast besluten om att VR även hör hemma på bostadsmarknaden. – Att köpa en ny bostad är för de flesta människor en av de allra största affärerna man gör i livet. Och när det handlar om nypro­ duktion köper man ju faktiskt något som ännu inte finns och allt 33


OM ATT  SKAPA VERKLIGHET

Tajming är allt, man vill stå i startgroparna med bästa möjliga förutsättningar när marknaden är redo.

Tommy Palm, vd, Resolution Games

som kan underlätta för kunderna att bilda sig en bättre uppfatt­ ning om den bostad de står i begrepp att köpa är bra. Sen är det såklart oerhört viktigt att det som kunderna ser och upplever faktiskt är det som levereras i slutändan. Ju mer detaljerad och verklighetstrogen presentationen är, desto större blir kundens förväntningar på att det man ser är det man får. ETT ANNAT EXEMPEL på att VR är framtiden är det faktum att serieentreprenören och den prisade speldesignern Tommy Palm lämnat King (som bland annat utvecklade Candy Crush Saga) för att ägna sig åt en ny spelstudio som uteslutande satsar på VR-spel. – Resolution Games är mitt femte start-up inom dataspelsin­ dustrin, så jag visste lite vad jag gav mig in på. Tidigare har jag jobbat nästan uteslutande med mobilspel så VR innebär många nya utmaningar. Dock är detta en så pass ny bransch att det mes­ ta av arbetet som vi gör har inte varit möjligt att göra tidigare, säger Tommy Palm. Han konstaterar att det går att dra många paralleller till att starta mobilspelsföretag i slutet av 90-talet. – Då var det också en ny plattform med okända faktorer. Ingen kunde förutspå att det skulle ta tio år innan marknaden tog fart på riktigt.

Vad säger du till dem som anser att satsningen är vågad med tanke på den nischade inriktningen med enbart VR-maskiner? – Det stämmer! Det är riskabelt att satsa på en marknad som ännu inte finns. Med det finns också väldiga möjligheter i att vara den som definierar och skapar de första fungerande pro­ dukterna. Tajming är allt, man vill stå i startgroparna med bästa möjliga förutsättningar när marknaden är redo. Den som byggde för stor kostnadsmassa kring år 2000 på mobilspelsmarknaden hade inte uthålligheten att finnas kvar när intäktskällorna dök upp tio år senare. Samtidigt finns det mycket lärdomar att dra nytta av redan innan intäktsmöjligheterna finns. Småbolagets styrka ligger i att kunna röra sig snabbt och dra nytta av nya möjligheter. När en bransch väl är etablerad är det mycket svåra­ re att slå sig in, påpekar Tommy Palm. Han säger sig vara övertygad om att VR är nästa stora spelplattform. – Spel handlar i mångt och mycket om att simulera en verklig­ 34

het och erbjuda en alternativ värld som tillfällig verklighetsflykt. VR innebär att förflytta spelaren från rollen som betraktare av en platt, tvådimensionell skärm till att befinna sig inne i spelvärlden helt omsluten av den fantasivärld som vi definierar. Möjligheter­ na är oändliga. Det som verkligen övertygade mig om kraften i denna teknik är en enkel metafor ett läroperspektiv.

Kan du ge ett exempel?

– Tänk dig att du ska lära dig franska. Det vanligaste sättet är fortfarande att använda en bok. Tänk dig att du istället med hjälp av en dator och en VR-hjälm omedelbart kan förflytta dig till ett kafé vid sidan av Eiffeltornet och kan prata med servitörer på plats. Skillnaden mellan att läsa något och direkt uppleva det kommer att ha en betydande påverkan på vår förmåga att minnas och lära oss något. I grund och botten är det spelteknik bakom; att bygga virtuella världar, karaktärer och interaktivitet är grunden för spelutveckling.

Hur förvånad blir du om tekniken inte slår igenom på allvar i spelbranschen? – Det är bara en fråga om tid. Ingen vet hur lång tid det kommer att ta innan hårdvaran är tillräckligt bra och billig och mjukvara tillräckligt intresseväckande för att locka en massmarknad. Men jag tror att det mobilt VR kommer slå igenom stort – och att det blir årets julklapp nästa år. II

Varför använder ni VR? David Bodén, Sr Digital Business Development manager på Arla – VR är jätteintressant och kommer att förändra mycket även om vi inte vet exakt hur. Vi såg det som en fantastisk möjlighet att låta fler uppleva Arlas kosläpp, nästan som på riktigt, och att själva lära oss mer om tekniken. Arlas VR-film åker med på våra kommande event så många kommer att kunna se kosläppet med VR-headset.

Rita Adolfsen, marknads- och försäljningschef på Dalakraft – Vår målgrupp är alla som älskar Dalarna och tillsammans med dem vill vi skapa engagemang och dela känsloupplevelser. VR är ett starkt sätt att göra en klassisk film till en verklig upplevelse och därmed skapa känslor och engagemang. För oss är det också viktigt att attrahera en yngre målgrupp och visa på att vi är ett företag med en innovativ inriktning. Joakim Holfve, digital utvecklingsredaktör på Aller Media På ELLE-galan, som är vårt största och mest omtalade event, såg vi en perfekt möjlighet att både testa VR-tekniken och ge våra läsare, följare och användare chansen att följa med in på festen och vara med på ett sätt som tidigare inte varit möjligt om du inte varit inbjuden. Vi ser att det finns stor användningspotential för VR bland våra bevakningsområden – allt från att verkligen på riktigt få se insidan av ett arkitektritat hus till att få följa med på kändisfester eller att få delta på modeveckan i New York genom sin mobiltelefon. OM.MAGASIN


Parlez-vous français? I stället förBtxt? att traggla verb ur en bok kan du med en VR-hjälm förflytta dig till en fransk alptopp och öva franska direkt med alpinisterna på plats.

OKTOBER 2016

35


SOCIAL  BUSINESS

Svenska företag förstår inte att sociala medier är affärer, nätverk och kommunikation. Ungdomar upplever litet gehör att använda sociala medier i jobbet, enligt en undersökning från TCS bland 5 000 europeiska ungdomar.

OMSTART  DZENA ARTAK

Hjälper andra vidare glasögonföretaget där Dzena Artak jobbade hade successivt flyttat verksamheten från den lilla orten utanför Boden. Ändå kom nedläggningsbeskedet våren 2015 som en chock. – Jag visste inte hur jag skulle tänka eller fungera eller vart jag skulle ta vägen. Hela mitt liv i Sverige hade jag byggt kring det där jobbet. Jag är dess­ utom kvinna, invandrare och i 50-årsål­ dern. Och jag hade aldrig ens gått på en anställningsintervju. Rådgivaren på TRR hjälpte henne att se sin kompetens. – Själva resan med TRR började från

dag ett när vi fick uppsägningsbeskedet, det var så bra. Att det fanns en människa bara ett telefonsamtal bort, som var en bra lyssnare och kunde öppna mentala dörrar – och få en att inse hur mycket man faktiskt kan. på glasögonföretaget som lärling när hon kom till Sverige från krigets Balkan på 90-talet. Därefter arbetade hon sig upp och blev till slut produkt- och personalchef. – När det gick

dzena artak började

som bäst hade jag ansvar för cirka 30 personer. Det var jätteroligt att ha alla internationella kontakter med kunder och med andra i branschen, säger hon. När hon skulle söka nytt jobb hade hon stor nytta av att själv ha varit med och rekryterat nya medarbetare. Den första intervjun hon blev kallad till – på Arbetsförmedlingen i Boden – blev också den sista. – Under intervjun satt jag och tänkte på vilka frågor jag skulle ställt om jag suttit på andra sidan bordet, skrattar hon. Nu är det hon som hjälper andra in på arbetsmarknaden och engagemang­ et går inte att ta miste på. II

TEXT / JENNY SKÖLD  FOTO / ERIK HOLMSTEDT

De dagliga mötena med arbetssökande och arbetsgivare är fantastiska. Insikten om att det faktiskt går att göra skillnad som individ i en så stor organisation är häftig, tycker Dzena Artak, ny arbetsförmedlare i Boden.

36

OM.MAGASIN


OMSTART  THOMAS LÜBBE

Nya utsikter för bara ett år sedan var fram­ tiden oviss för Thomas Lübbe. Han var en av de 64 anställda på Götaverken som drabbades när verk­ samheten lades ner. Thomas fick ett års uppsägningstid. Men det blev inget snyggt avslut. – De sålde ut allt; alla inventarier och maskiner. Vi fick inte ens ett brev, inte ens ett tack, vi som hade jobbat över 40 år. Det var tufft och det finns med mig fortfarande. Så är det. – Jag tänkte att detta är ju det enda jag kan. Jag närmade mig 60, men hade ändå några år kvar. Thomas Lübbe fick moraliskt stöd genom sin rådgivare på TRR i Göteborg och fick lära sig att använda Linkedin, något som har visat sig vara användbart för att knyta kontakter. – Min rådgivare var kunnig om shipping, så det var bra att prata med henne. Jag fick en hel del tips och idéer om hur jag skulle komma vidare. en annons i Sjöfartstidningen föränd­ rade allt. – Jag kände direkt när jag såg den att det här är ju perfekt för mig. Jag ringde två samtal och fick sedan komma på in­ tervju. Då blev jag anställd med en gång. Nu är han projektledare på Stock­ holms Reparationsvarv, där man servar passagerarfärjor, lotsbåtar och mindre handelsfartyg som passerar i den hårt trafikerade farleden utanför varvet. – Det är ju mina gamla kunder från Götaverket de är ute efter. Så nu håller jag på att återknyta kontakter och tar reda på vad de har för krav för att kom­ ma till oss. Åldern var inget problem för att få jobbet. Tvärtom. – Det var min erfarenhet och min kunskap de ville ha och det är jag väldigt tacksam över. II TEXT / JENNY SKÖLD  FOTO / FREDRIK STEHN

OKTOBER 2015

Erfarenhet och kunskap gav Thomas Lübbe nytt jobb efter att Götaverken lade ner 2015. Nu arbetar han på ett varv i Stockholm där han även bidrar med värdefulla kundkontakter.

37


OMSTART  GERD HOLM LARSSON

En ögonöppnare när gerd holm larsson blev av med jobbet som rådgivare på ett coachnings- och utbildnings­ företag hade hon bara fem år kvar till pension. Men hon ville mer än att ge upp sitt yrkesliv. Hon utnyttjade möjlighe­ terna som erbjöds av TRR. Hon passade på att förkovra sig, vässa sitt CV och bredda sitt nätverk. –  Jag kunde gå på workshops och föreläsningar varje vecka om jag ville, göra webbtester och mäta min egen utveckling via sajten TRR Online. Jag gick också en projektledarkurs och i samtalsgrupper med chefer från andra branscher. Vi utbytte erfarenheter och stärkte varandra i våra roller. Det var bland de bästa perioderna i mitt yrkesliv. Jag kände mig privilegierad.

Gerd Holm Larsson tog tillvara de möjligheter som stod till buds hos TRR och det gav resultat. Uppdaterat CV, projektledarkurs och rådgivning gav nytt jobb via ett bemanningsföretag.

38

som en del av TRRs stöd fick Gerd Holm Larsson hjälp att fräscha upp sitt CV. Efter en intervju plockades de viktigaste delarna ut och fick förslag på hur hon skulle kunna formulera om. Hon beskriv­er det som en ögonöppnare. –  Jag tyckte att jag kunde det här med CV, men det här var som att se sig själv med nya ögon. Nu användes de rätta orden i stället för det som som jag hållit på med innan. Det fick fram det profes­ sionella hos mig. Ett uppdaterat CV gav också snabbt resultat i jobbsökandet. Efter samman­ lagt sex månader hos TRR blev hon erbjuden ett uppdrag som kontorschef på företaget Infratek, ett företag som jobbar med byggande och underhåll av kritisk infrastruktur. Hennes breda bakgrund och långa erfarenhet som kundservicechef på American Express vägde förmodligen tungt.  Under provanställningen har hon upp­ draget via bemanningsföretaget Jurek. – Det är fantastiskt roligt. Det här är en helt ny bransch för mig och jag lär mig nya saker varje dag. II TEXT / JENNY SKÖLD  FOTO / FREDRIK STEHN

OM.MAGASIN


Ett coachande förhållningssätt i ledarrollen är ett kraftfullt samtalsverktyg och används på TRR.

GETTY IMAGES

TRR erbjuder två seminarium i ämnet – ett coachande förhållningssätt i HR / ledarrollen samt för dem i facklig roll.  Läs mer på TRR.se

5 TIPS OM  COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT. Coachning är ett naturligt inslag i

modernt ledarskap. Med ett coachande förhållningssätt blir organisationen mer flexibel och lärande, med självständiga medarbetare som vågar ta ökat ansvar. 1.

2.

3.

4.

5.

TILLITSFULL RELATION

UNDVIK EXPERTRÅD

LYSSNA MED FLER SINNEN

STÄLL ÖPPNA FRÅGOR

SE UPP FÖR INRE KRITIK

Relationen är plattformen som hela samtalet vilar på. Du behöver skapa ett öppet och tryggt förtroendeingivande klimat som bygger på ömsesidig respekt. Ge hundraprocentig uppmärksamhet och närvaro. Var genuint nyfiken på personen, ämnet och vad som finns att utforska tillsammans, för den andres skull. Undvik att ge efter för din egen nyfikenhet. Annars ställs frågor som personen redan vet och energinivån i samtalet sjunker.

Som coachande ledare kan du använda en samtalsstruktur som GROWmodellen, men agendan, ämnet som ni pratar om, hur fort det går och vart ni ska i samtalet är medarbetarens beslut. Det innebär inte att du undviker att sätta verksamhetsmål: ”Vi ska öka försäljningen med tio procent. Hur ser du att du kan bidra till det i din roll?” Hur medarbetaren kommer dit blir däremot vederbörandes uppdrag att klura ut med hjälp av din coachning.

Lyssna på det som sägs och inte sägs, observera kroppsspråk och använd din intuition. Vad är det som vill få komma ut? Vad finns i tystnaden? Använd alla dina sinnen och lyssna efter vad som verkligen sägs. Vad finns att utforska tillsammans? Om du tror dig veta vart ni är på väg eller känner frustration att ni går i annan riktning än du tänker dig, ja, då har du förmodligen skapat en egen agenda och följer inte längre den anställdes.

Öppna frågor inleds ofta så att det finns flera möjliga svar, i syfte att stimulera medarbetaren att upptäcka mer och frihet att välja väg i samtalet, till exempel: Hur ser ditt mål ut? Vilka beslut behöver du ta? När gör du det? Vad behöver du för att ta nästa steg? Vad kan du lära dig? Kraftfulla frågor tar samtalet bortom det uppenbara och ger tillfälle till att dyka djupare. En sådan fråga kan vara: Vad handlar det om egentligen?

Alla har vi en inre kritiker som ibland dyker upp. Det är rösten inom oss som hindrar och håller oss tillbaka, som säger: jag måste, ska, borde, får inte, kan inte, vem tror du att du är. Den kan dyka upp hos båda parter i ett samtal. Det är viktigt att som coachande chef säkerställa att det är ni två som pratar med varandra och inte era inre kritiker. Ditt ansvar är att upptäcka, synliggöra och utmana dem.

Tipsen kommer från TRRs rådgivare Patrik Englund och Eva Insero. OKTOBER 2016

39


OMKRING  KRÖNIKA

Vässa din framtidsmognad Sedan fem år tillbaka arbetar Mona Riabacke, tillsammans med sin man Ari Riabacke, för att hjälpa företag att fatta bättre beslut. Med föreläsningar, workshops och boken Besultspyramiden – stegen till klokare beslut analyserar de och förbättrar företags beslutsprocesser. Men enligt egen utsago är de noga med att alltid ställa rätt frågor innan de ger några svar. Mona Riabackes uppmaning är att vara öppen för förändringar. när jag var i övre tonåren och skulle bestämma mig för vad jag ville jobba med kändes beslutet så definitivt. Dator­ er var framtiden sades det och självklart ville jag hänga med in i den. Jag valde att läsa datateknik på KTH. Mina föräldrar hade jobbat på Erics­ son hela livet och liksom många i sin generation var de trogna sin arbetsgiva­ re. I dag är förutsättningarna på arbets­ marknaden väsensskilda från hur de var när jag gjorde mitt val för 20 år sedan. Förändringar sker oroväckande fort i mångas tycke. Det för med sig en ökad osäkerhet när det gäller karriärval och allt fler har kortare relationer med sina arbetsgivare.

ska välja väg i livet kommer jag att uppmuntra dem att välja en utbildning med bredd, en utbildning som tar höjd för vår snabbt föränderliga värld. Det enda vi vet om framtiden är att den med största sannolikhet kommer att svänga långt mer än vi kan förstå. Det är de som är snabba på att ställa om att tänka annorlunda och som är öppna för att det inte alltid blir som man tänkt sig som kommer att vara de stora vinnarna. Och det gäller både arbetstagare och arbetsgivare. Jag har själv ställt om ett antal gånger genom åren. Nu jobbar jag med människor, organisation och ledarskap för att hjälpa företag att vässa sin fram­ tidsmognad. Då behövs en analys av de

när mina barn

40

individuella, affärsmässiga och organi­ satoriska förutsättningarna. Det är också viktigt att rekrytera rätt folk och ha ett ledarskap på plats som är anpassat för att hantera morgondagens utmaningar. kraven på framtidens ledare ökar. Jag är övertygad om att arbetet med de ”mänskliga bitarna” blir ännu viktigare i vår allt mer tekniskt avancerade värld. Att rekrytera, och inte minst, behålla bra arbetskraft, är en stor utmaning för många företag. Företagen jobbar hårt med att stärka sitt varumärke som arbetsgivare. Ett sätt är att vara grun­ dad i sunda värderingar och att låta värderingarna återspegla sig i varda­ gen. Långt ifrån alla lyckas omvandla värdeorden i konkreta handlingar. Det är väldigt synd, för det är ett sätt att beröra människor, nå deras innersta drivkrafter och få dem att jobba bortom lönekuvertet. Den som enbart jobbar för lönen kommer inte att vara den som för företaget framåt och in i framtiden.

MONA RIABACKE FIL DR I RISK- OCH BESLUTSANALYS

i livet insåg jag att min egen drivkraft inte kom till sin rätt i datatek­ nik utan något helt annat. Men lägg inte energi på att ångra beslut - de har ju tagit dig dit du är. Se framåt, men glöm inte att stanna upp och dra lärdom av dina erfarenheter. Utvecklas och var öppen för förändringar – det och modet att age­ ra, trots att du inte är riktigt säker, det är beteenden som tar dig in i framtiden. II

lite senare

OM.MAGASIN


Lättrullad rekrytering

Thomas Andersson, vice vd på Traktor Nord, kontaktade TRR Rekrytering när företaget behövde en ny administratör. Resultatet blev rätt person och perfekt tajming.

OM KUNDEN  Traktor Nord behövde en administratör

och Matilda Björkegren ett jobb. TRR Rekrytering ryckte in och på två timmar var det ordnat. – Det gick väldigt smidigt, konstaterar företagets vice vd Thomas Andersson. TEXT / LENA NYBLAD LILJEDAHL  FOTO / FREDRIK JOHANSSON

OKTOBER 2015

41


w

OM KUNDEN  TRAKTOR NORD

skiner solen på Traktor Nords färgglada maskinpark i Lövstalöt norr om Uppsala. Och det är också en solig framtidstro som råder på det familje­ ägda maskinföretaget som är mitt i ett expansivt skede. 20 anställda för tio år sedan har blivit 66 och fler ska det bli. Men när företag växer kan det lätt bli växtvärk och ny personal behöver rekryteras. Vi backar bandet till februari i år. Traktor Nords administratör hade fått ett annat jobb och sagt upp sig. Det var mycket att göra och det behövdes en ny administratör/ekonomiassistent. Snabbt. Vice vd Thomas Andersson funderade för att hitta snabba lösningar. Han hade själv haft kontakt med TRR i ett skede i livet då han stod utan jobb efter en konkurs och han kände till att TRR Rekrytering fanns. Om han skulle ta kontakt nu... Sagt och gjort. – Jag ringde min gamla kontaktperson i Uppsala och blev hänvisad till TRR Rekrytering i Västerås. Jag fick kontakt med Annika Berkland en torsdag förmid­ dag och samma dag kom första ansökan. Vi fastnade direkt för Matilda Björkegren och jag ringde henne samma dag. – Det var två timmar efter att jag skickat in ansökan, påpekar Matilda Björkegren.

den här dagen

tog referenser och nästa dag, på fredagen, träffades vi. – Hon var den vi behövde. Framför allt kände vi att Matilda är en människa och personlighet som passar in i det här familjära gänget. Det vi föll för var hen­ nes öppenhet och att hon är så glad. För min egen del tror jag mycket på mag­ känsla. Personlighet är nästan viktigare än kompetens. Kompetens kan man alltid tillföra. Hon hade förstås också den erfa­ renhet som behövdes. Nu var det ju inte bara Traktor Nord som skulle välja Matilda utan också Ma­ tilda som skulle välja Traktor Nord. – Jag kände direkt att det här var perfekt

thomas andersson

42

för mig. Jag skickade in ansökan en kvart efter att min rådgivare på TRR skickat förslaget till mig. Jag höll på att krypa ur skinnet av glädje när Thomas ringde samma dag och sa att jag fick komma på intervju så snabbt. Jag kände direkt att här skulle jag trivas och gick runt och tittade och tänkte att, ja, där ska jag sitta. hade jobbat många år på ett transportföretag, men blev uppsagd när hon kom tillbaka från mammaledighet förra sommaren. Företaget omorganisera­ des, hon stod utan jobb och sökte stöd hos TRR, som blev lotsen in i en ny framtid. – Min rådgivare där, Birger Knös, är bara bäst och jag har haft tur, kanske skicklighet, och fått komma på många in­ tervjuer. Att vara utan jobb var tufft efter­ som man lever i ovisshet. Det var positivt att det hela tiden hände saker i samverkan med TRR och aktiviteterna där. Och den sjätte intervjun blev den sista. – Jag kände till Traktor Nord sedan tidigare eftersom vi hade gemensamma kunder på det företag där jag jobbade förut. Matilda Björkegren började jobba på Traktor Nord två veckor efter den där första intervjun med Thomas Andersson. Hon hann med en veckas överlämning med sin företrädare och känner sig nu som en självklar del av företaget. Thomas Andersson tycker likadant: – Det var rätt person och perfekt tajming. Vi var i en sits med mycket att göra, men tack vare den här servicen behövde vi inte lägga så mycket tid på rekrytering. Hade jag inte haft personlig erfarenhet av TRR så hade jag inte tänkt på den möjlighe­ ten. Nu visste jag vad TRR är och kände stort förtroende. Jag förstod att där finns personer som jag själv, eller Matilda, som hamnat i en situation där man inte har jobb, men vill vidare… Själv hade han aldrig varit utan jobb och aldrig ens funderat på vad TRR var

matilda björkegren

När företaget och Thomas Andersson valt kandidat, Matilda Björkegren, skulle även hon säga ja. Det gjorde hon och två veckor senare var hon på plats.

Matilda Björkegren skickade sin ansökan till Traktor Nord en kvart efter att tipset kommit från TRRs rådgivare.

SÅ FUNKAR TRR REKRYTERING TRR Rekrytering är en snabb, enkel och kostnadsfri tjänst för arbetsgivare som behöver hitta kvalificerade medarbetare. Tjänsten finns i hela landet. Arbetsgivaren skickar in en förfrågan till TRR Rekrytering där man specificerar vilken typ av medarbetare och kompetens som söks. TRR Rekrytering letar sedan fram lämpliga kandidater i sitt stora kontaktnät med kompetenta personer inom olika yrkesområden. TRRs rådgivare deltar i matchningsprocessen och tipsar personer med rätt profil att söka tjänsten. Rekryteringen sköts sedan i vanlig ordning av arbetsgivaren.

för något innan han hamnade i den situatio­ nen efter en konkurs. – Jag hade konsultuppdrag, men ville ha en fast tjänst och fick bra hjälp och stöd från TRR, så självklart använder jag deras tjänster i min nya roll. en solskenshistoria är vad det är och Matilda

Björkegren har under de här månaderna alltmer kommit in i jobbet som en av tre på ekonomiavdelningen. – Jag sköter inbetalningar, leverantörs­ fakturor, kassan, bokföringen och telefon­ växeln. Så är jag telefoni– och dataansvarig också. Jag har många olika arbetsuppgifter och det blir aldrig tråkigt. Företaget jobbar med försäljning och service av maskiner inom lantbruk, entre­ prenad, skog och trädgård. Vid en rundtur bland de stora maskinerna utomhus finns traktorer, grävmaskiner och skördetröskor stora som monster. Thomas Andersson pekar: – Det är en stolthet att få sälja en stor skördetröska, fullt utrustad. Det är en maskin som kan kosta fyra, fem miljo­

OM.MAGASIN


ner. Jag kan egentligen inte mycket om maskiner, men lär mig mer för varje dag om märken och modeller. Vi har så många duktiga medarbetare som kan maskiner så det går bra ändå. Jag har jobbat i fastig­ hetsbranschen, industrin och handeln och den största skillnaden jämfört med då är egentligen kunden, som vanligtvis är mer medveten i den här branschen. Traktor Nord finns i dag i Lövstalöt, Västerås och Södertälje. – Det här är ett företag med stort enga­ gemang. Mekanikerna går inte hem klock­ an fyra för att de slutar då utan de skruvar färdigt så att kunden får sitt. Säljarna fungerar likadant, konstaterar Thomas Andersson. Något som också stämmer med Matilda Björkegrens inställning till jobbet. – Jag älskar mitt jobb och att gå till jobbet varje dag. När det var midsommar tänkte jag att, nej, ska vi bara jobba fyra dagar den här veckan… Jag är glad att det blev så klockrent och att jag trivs. När Thomas Andersson får frågan vad som är det bästa med det här sättet att rekrytera behöver han inte fundera länge. – Snabbheten och att det finns potentiel­ la medarbetare med rätt kompetens, som ofrivilligt har blivit av med sina jobb av olika anledningar. TRRs rådgivare är duk­ tiga på att matcha företag med rätt person. Sedan är det också gratis! Det är inte det absolut viktigaste, men det är en bonus.

det växande

framtiden ser ljus ut för Traktor Nord – och därmed för en del arbetssökande med ambitioner. – Nu är ju de flesta av våra anställda kollektivanställda, men jag vet att Metall har en motsvarande tjänst och vi har brist på kvalificerade och duktiga mekaniker. Jag kan verkligen tänka mig att göra på samma sätt igen när vi behöver anställa och jag tipsar ofta andra företagsledare om att kontakta TRR. II

OKTOBER 2016

43


OM ARBETSLIV  PRESENTATIONER

Vinn på att släppa sargen och våga mer! Släck ner powerpoint ibland och ta makten över presentationen. Här är expertens tips om hur du når fram med ditt budskap – med och utan det älskade och hatade powerpoint. TEXT / ANNIKA HÄLLQVIST  ILLUSTRATION / MYILLO

Så maxar du presentationen en publik att somna – och glömma allt som sägs – ska göra så här: Visa powerpoint hela tiden och belamra varje bild med så mycket text, grafik och schematiska uppställningar som möjligt. Prata gärna samtidigt som publiken försö­ ker läsa. Dunka in så många budskap du kan på varje bild och ta fram laserpekaren och surra runt med på bilden. Lite entonig röst på det så är du hemma. Den presentatör som känner igen sig har gått i powerpoint-fällan. För en sådan finns – överallt och på alla befattningsnivåer. – De företag som insett problemet, och börjat jobba med frågorna, har förändrat sina presentationer och blivit duktiga, men det stora flertalet är hopplöst efter och fortsätter dunka powerpoint, säger David JP Phillips, kommunikationsex­ pert, föreläsare och författare till Fram­ gångsrik presentationsteknik (Liber), och fortsätter: – Det finns en övertro på powerpoint och eftersom alla andra kör powerpoint så gör man det själv också. Företagskultur och tidsbrist gör att man kör copy-paste. Många företagsledare är skrämmande dåliga på presentationer, trots att de an­ svarar för att förmedla budskap som kan påverka miljontals kronor och de anställ­ das välmående och företagets framtid. David JP Phillips föreläser bland annat

den som vill få

44

om konsten om att göra presentationer som når fram och poängterar att han inte alls är så powerpoint-fientlig som han ibland får höra att han är. – Men det stora problemet är att många tror att powerpoint är presentationen. Mitt budskap är: DU är presentation, powerpoint ett hjälpmedel, säger han. Att hålla en framgångsrik presentation är ett helt paket som rymmer vad du säger, ditt kroppsspråk, din energinivå, ditt tonläge och en hel massa andra saker. I paketet finns också en rad hjälpmedel. Powerpoint är ett av dessa. Rätt använt är det ett svårslaget verktyg. – Powerpoint är effektivt när du vill förtydliga och förstärka, till exempel när du vill förstärka ett budskap med ord, färg, form, bilder eller film. Det är också det bästa verktyget om du har en massa siffror du måste dra, om du ska visa ett diagram eller tabell eller förtydliga krångliga budskap med exempelvis ett schema. powerpoint fungerar utmärkt för ren in­ formation. Men vill du att de som lyssnar ska ta in och minnas presentationen bör du renodla. Kör bara ett budskap per bild och håll det kort. Vårt arbetsminne är begränsat och blir det för mycket och för

OM.MAGASIN


SÅ GÖR DU I SKARPT LÄGE Tänk på att DU är presentationen – inte powerpoint. Skippa laserpekaren. En röd prick är tråkig. Rör dig i stället. Peka med händerna. Tänk på vinkeln. Var vänd mot publiken hela tiden. Att vända ryggen till och titta på powerpoint signalerar bristande engagemang för dem som lyssnar. Släck powerpoint när du börjar din presentation, och när du vill ha fokus på dig själv. Använd fjärrkontroll. Komplettera powerpoint med exempelvis blädderblock och whiteboard.

krångligt glöms budskapet inom en halv minut. Tänk också på att blicken dras till det största och ljusaste. Det viktigaste i en bild bör alltså vara störst och ljusast. Vill du däremot ha bra dialog, diskus­ sion och dynamik i din presentation är det bättre att satsa på ett blädderblock eller en whiteboard, tipsar David JP Phillips. Med dessa hjälpmedel växer budskapet fram, publiken kan vara med och forma inne­ hållet och det går lätt att ändra genom att sudda ut och lägga till. Detta skapar avbrott, engagemang och vakenhet. Och ibland kanske du ska göra som talar­ proffset och professorn Hans Rosling och plocka fram plastlådor för att åskådliggö­ ra ditt bud­ skap. Variation är nämligen nyckeln till att behålla publikens öra. David JP Phillips tips är att det är läge att bryta av med nå­

att släppa sargen, tona ner powerpoint och själv ta större plats i rampljuset kräver förstås både kunskap och ett visst mått av trygghet. Men vinsten kan bli rent affärs­ mässig. David JP Phillips brukar citera dr John Medina, amerikansk forskare och författare till en rad böcker om vår mänsk­ liga hjärna, under sina föreläsningar. Han säger så här: ”Om företag skulle ha lika lite respekt för affärer som för presentationer skulle majoriteten gå i konkurs.” II

ISTOCK

5

got annat efter fyra minuters powerpoin­ tande. För det är ungefär då som lyssnarna börjar sväva iväg och tänka på annat. – Då kan man bryta av med annan rekvi­ sita, till exempel ett blädderblock, och ta hjälp av publiken för att jobba fram ett koncept och föra en dialog där något ska växa fram. Eller använd legobitar om du behöver åskådliggöra procentsatser eller andelar. Eller släck ner powerpoint och dra en story mellan bilderna. Just nu ser jag en trend i Europa där man börjar allt mer med storytelling kombinerat med powerpoint.

BÄSTA TIPSEN FÖR DIN POWERPOINT

En bra presentation är ett helt paket som rymmer vad du säger, gör, energinivå, tonläge samt en rad hjälpmedel. Prova att variera dig.

OKTOBER 2016

Välj ett budskap per bild. Använd bild och korta budskap. Låt den viktigaste texten eller bilden vara störst. Blicken dras till det största på bilden. Välj rätt kontrast. Blicken söker den ljusaste punkten. Vit text på mörk bakgrund är mer effektiv än det motsatta. En mörk skärm konkurrerar dessutom mindre med talaren. Ha max sex objekt på bilden, mer orkar inte hjärnan greppa.

45


TRR  EXPERTEN

ERIK WICKBOM, UTVECKLINGSAVDELNINGEN, OM OMVÄRLDSSPANING

Utan spaning ingen aning

För att förstå vad som händer i din bransch och hur det påverkar din arbetssituation gäller det att ha koll på omvärlden. TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / PATRIK LUNDIN

  

Har omvärldsbevakningen blivit lättare med all information som finns på nätet? – Både ja och nej. När man med hjälp av sociala medier får hjälp att bevaka världens alla medier är det viktigt att tänka kritiskt. Den enorma tillgången på information gör också att vi bör vara lite kräsna. 

  

På vilket sätt hittar man det som är användbart? – Selektera och kategorisera. Dela upp informationen i olika områden. Håll reda på megatrender, delar av megatrender och kontratrender. Det dyker hela tiden upp motreaktioner som kan få visst genomslag, det vill säga kontratrender. Men då ska vi inse vad det är – en kontratrend, som bara är ett hack i kurvan på den långsiktiga trenden. Till exempel den skepsis som många känner inför modern teknik. Våra barn ska ha en skärmfri sommar, säger en del. Innan de själva tar upp sin Iphone och kollar något… 

  

Vilka är de viktiga trenderna just nu? Just digitaliseringen är en av de tre viktigaste megatrenderna i dagens samhälle, vid sidan av globalisering och urbanisering. En undertrend till digitalisering med stor betydelse för utvecklingen på arbetsplatserna är automatisering. Alltså något som de flesta bör hålla ögonen på. Annars gäller det att utgå från sin egen situation. – Är du vd som styr verksamheten måste du naturligtvis ha ett brett perspektiv och hålla takt med utvecklingen. Stora företag har blivit omsprungna och gått under. Facit, Kodak och Nokia är avskräckande exempel. 

  

Kan du ge några viktiga punkter för bra omvärldsspaning?     Selektera och reflektera – hoppa inte bara på!     Tänk igenom vilka syften din omvärldsbevakning har och lista dem. Till exempel kommande teknik eller kommande marknader.     Utvidga ditt nätverk i den riktning du vill gå. Gå med i grupper på nätet.     Följ intressanta personer och intressant media. Hitta källor som Arbetsförmedlingen, SCB och Konjunkturinstitutet eller andra som fyller dina syften.     Follow the money – titta på vilka typer av företag och branscher som riskkapitalist­ erna satsar i. 

Erik Wickbom uppmanar till att tänka kritiskt i flödet av information.

46

OM.MAGASIN


TRR  SNABBA SIFFROR

EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR 

20%

TRRs halvårsstatistik visar att arbetsmarknaden för tjänstemän är den starkaste sedan 2007. 20 procent färre var antalet uppsagda tjänstemän som sökte TRRs stöd under första halvåret 2016 jämfört med första halvåret i fjol.

SUSANNE ENGMAN

Kolla in #släpptaget

NYA FILMER FRÅN TRR

TAILOR FILM

DET HÄR ÄR TRR I filmen berättar en av TRRs rådgivare hur det kan upplevas att bli uppsagd och vad TRR kan bidra med. Inspirerande, lärorikt och hoppfullt. EN FILM OM AGE – SÅ FUNGERAR DET Den egna ekonomin är en stor oro när någon blivit uppsagd: Hur ska jag betala hyra, lån och annat? Den här filmen gör det lätt att förstå hur avgångsersättningen AGE fungerar. TVÅ FILMER OM ATT SLÄPPA TAGET Hans Winzell och Annica Rask blev uppsagda på grund av arbetsbrist och båda sökte stöd hos TRR. Följ deras väg vidare mot nya mål i livet. Verklig feelgood.     Filmerna finns på TRR.se och Youtube.

Annica Rask blev hundfrisör.

Släpp taget är TRRs kampanj om ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Varför ta omvägen via TRR – byt jobb i tid, håll din kompetens uppdaterad och se till att validera det du kan.

SOM LEDARE ÄR DET VIKTIGT ATT INTE DRAS MED I DEN EMOTIONELLA SNURREN, MEN ÄNDÅ VISA SIN EMPATI. JAG KÄNDE MIG ALDRIG EXKLUDERAD, JAG SNARARE EXKLUDERADE MIG SJÄLV FÖR ATT STÅ LITE UTANFÖR. ANNA EKLÖF-PERSSON, VD, ARJO HUNTLEIGH, I BOKEN KOMMUNIKATÖRERNA

50 ÄR DET NYA 30

TRRs statistik för första halvåret 2016 visar att trenden att fler i åldern 50 – 59 år får nytt jobb håller i sig. Sex procent fler i den åldersgruppen fick nytt jobb i år jämfört med samma period förra året. OKTOBER 2016

RÖRLIGHET LÖNAR SIG

Att byta jobb, flytta eller pendla – vare sig det är frivilligt eller ej – lönar sig i de flesta fall. Förändring säkrar arbetslivet. Så här gick det för de aktivt arbetssökande som sökte TRRs stöd: Lika eller högre lön

66%

82%

Gick vidare till nytt jobb

80%

Lika eller högre befattning

88%

Flyttade till nytt jobb

70%

85%

Pendlade till nytt jobb 47


POSTTIDNING B AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

OM Magasin nr 2 2016  

OM Magasin är TRR Trygghetsrådets kundtidning som ges ut två gånger per år.

OM Magasin nr 2 2016  

OM Magasin är TRR Trygghetsrådets kundtidning som ges ut två gånger per år.