Page 1

OM OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

NR 2 2018

MER OM KRAFTFULLA NÄTVERK

ELSA BERNADOTTE, COO PÅ KARMA, LEVER SIN PASSION 

Dela med dig av din kunskap och bli ett nätverksproffs.

»ETT VARFÖR FÅR MIG ATT TICKA« TÄNK OM Mänskliga möten bryter segregation OM ATT Hantera smarta superkrafter

Minska matsvinnet med appen Karma!

AKTUELLT OM Skapa en no blame-kultur

MAGASIN


INNEHALL

14

KONSTEN ATT NÄTVERKA

MER OM  Socialt umgänge och professionellt nätverkande flyter alltmer ihop. Sociala medier och yrkesnätverk ger oss nya kontaktytor. Den som behärskar konsten att nätverka har helt klart ett försprång i dagens arbetsliv. Lär dig mer om nätverkens betydelse, hur du hittar rätt och få tips från proffsen om hur du också blir ett nätverksproffs.

2

OM.MAGASIN


5 8 22 30 SEGREGATION BRYTS I MÖTEN INTERVJU OM  Ahmed Abdirahman arbetar för inte­gration genom sin ideella orga­ nisation The Global Village. Han grundade Järvaveckan, ett alternativ till Almedalsveckan, och är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare. Jobb skapar möten och är nyckeln till integration, menar han.

SKYLL INTE IFRÅN DIG

AKTUELLT OM  Vi vill gärna hitta en syndabock i alla lägen, men är det så givande? Nej, menar coachen Eduard von Busch, med ett förflutet inom marinen där man länge jobbat med en n” o blamekultur. Det är mer konstruktivt att titta på vad som gick fel i stället för vem som gjorde fel.

10 44 ATT VÄXLA KARRIÄR

VI PRATAR OM  Ett samtal mellan Roger Mörtvik, utredare och tidigare samhällspolitisk chef på TCO och Anna-Lena Strömsten, HR-chef på Scania Inköp med inriktning på kompetensfrågor om hur vi knäcker nöten med det livslånga lärandet. Hur skapar vi möjligheter för att kompetensväxla sent i livet?

OKTOBER 2018

ARBETE UTAN GRÄNSER

OM ARBETSLIV  Med ny teknik blir många arbetsuppgifter möjliga att göra var som helst och när som helst. Frihet eller en stressfaktor? Kristina Palm, forskare inom arbets­vetenskap, har tittat på effekterna av det gränslösa arbetslivet och hur vi behöver förhålla oss till det.

LEDER MED KARMA

OM  Elsa Bernadotte är en ung entreprenör med en vilja att göra något av värde och hitta en plattform för att kunna påverka. Hon behöver ett v” arför” för att ticka och med matsvinnsappen Karma kom passionen. Nu lanseras Karma på flera europeiska marknader. Smart, i tiden och med stor nytta.

7 36 39 41 46

AI ÄR EN SUPERKRAFT

OM ATT  Superkraft eller mänsklighetens undergång? Debatten kring AI är ofta polariserad, men vad är det egentligen och behöver vi vara rädda? Vi har frågat experter för att reda ut vad som händer inom ett av de hetaste forskningsområdena just nu.

ÅTTA SPANINGAR SOM GER KOLL  Rätt

vardagsmotion, lindra din klimatångest, den nya trenden mocktails och röststyrning hemma. OMSTARTARE  Tre berättelser som berör,

inspirerar och ger hopp.

5 TIPS OM  Rekrytera smidigt, snabbt och

utan kostnad med hjälp av TRR Matchning. OM KUNDEN  Lindex är mitt i en struktur-

omvandling. Nu ställer man om med hjälp av TRR, tydlig kommunikation och samarbete.

EXPERTEN  Magdalena Kock, TRRs regionchef i Göteborg och ansvarig för TRR Chef – en skräddarsydd tjänst för uppsagda chefer.

3


LEDARE OM.MAGASIN 2.2018 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Tidningen är en förmån från TRR Trygghetsrådet som kostnadsfritt skickas till chefer, HR och fackligt förtroendevalda på kundföretagen två gånger per år. Skaffa en egen prenumeration på OM Magasin samt nyhetsbrevet TRR Info för arbetsgivare och fackligt förtroendevalda: trr.se/om-trr/prenumerera Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877 877 Mail ommagasin@trr.se Adressändringar Mejla den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden. Ansvarig utgivare Claes Åberg, kommunikationschef, TRR Redaktör Gunilla Mild Nygren gunilla@mildnygren.com Redaktion Jonas Björkman, Heléne Palm, Erica Sundberg och Claes Åberg Formgivning Katrin Uddströmer, KluddKompaniet Tryck och repro Sörmlands Printing Upplaga 53 000 exemplar ISSN 2001– 9440 Omslagsfoto Magnus Bergström

Adresskälla för OM Magasin är Parad för vd, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

Vi ska bli världsmästare! TRRs vd Lennart Hedström uppmanar alla till mer nyfikenhet och vilja att ta till sig ny kunskap. Så även inom TRR, som är mitt i ett förändringsarbete för att möta framtidens arbetsmarknad och arbetsliv. Hans mål är att lotsa TRR vidare för att bli än mer tillgängligt och i tiden. det är dags nu. Vi behöver bli världsmästare på att ta ansvar för vår egen kompetens så att den stämmer med vad som efterfrågas av företag och arbetsmarknad. Det går inte längre att leva på gamla meriter, så se till att få igång din nyfikenhet – se din omvärld och ta de möjligheter som finns. Många pratar om det; den allt snabbare förändringstakten i arbetslivet, kompetens som blir förlegad efter bara några år och yrken som helt enkelt försvinner. Samtidigt kommer nya branscher, yrken och utbildningar som vi inte tidigare känt till men som öppnar nya möjligheter för den som är nyfiken. Men det hänger på oss – alla och envar – att ha koll på vår omvärld och se vår roll där. Och alla kan hitta sin plats, men man måste medvetet och nyfiket söka efter den. I det här numret av OM Magasin pratar Roger Mörtvik, statlig utredare och tidigare samhällspolitisk chef på TCO med Anna-Lena Strömsten, HR-chef inom Scania, om hur vi behöver fler möjligheter att studera hela livet, korta utbildningar för att hålla vår kompetens uppdaterad och relevant. Men också om vikten av vilja och förmåga hos varje individ. Det är en intressant diskussion som jag tror vi bara har sett början av. Det krävs en förändring i hur vårt studiesystem är utformat för att ge fler möjligheter till livslångt lärande. Kom ihåg att vi alltid behöver vara förberedda för vårt nästa jobb. även företag och organisationer som TRR behöver uppdatera sin kompetens och se till att vara relevanta för sina kunder och medarbetare. Under mina två år som vd för TRR har vi påbörjat ett förändringsarbete för att leva upp till de krav våra kunder – anslutna företag, deras medarbetare och fackliga representanter – har på oss. Dels jobbar vi internt med att organisera oss på ett sätt som bättre svarar till de behov som finns på rörlighet och snabbhet att agera för att stötta företag och uppsagda tjänstemän i omställning. Dels har vi satt igång en digitaliseringsprocess för att vara mer tillgängliga och lika relevanta i den digitala världen som i den analoga. Vi satsar på webbinarier och livesända seminarier för att öka tillgängligheten för alla överallt, vi utökar vårt kursutbud på nätet och hittar nya sätt att öppna dörrar till framtidens arbetsliv. Det är bara början, men vi har kommit en bit på väg och det känns hoppfullt och bra.

LENNART HEDSTRÖM vd TRR Trygghetsrådet

NÅGOT LIVET LÄRT MIG ... är att lägga energin på saker jag kan påverka och inte skylla på att jag är offer för yttre omständigheter.

min vision är att TRR ska ta en större plats på den svenska arbetsmarknaden. Vår verksamhet grundar sig i erfarenhet som går i takt med tiden. Den är ett effektivt smörjmedel för att öka rörligheten och se till att fler har rätt kompetens och förmåga för att möta framtidens arbetsliv. II

4

OM.MAGASIN


OMSTART

Segregation bryts i möten

2018 FÖRSTA INTERNETVALET

2014 tog 47 % av svenskarna del av politisk information på nätet. I år var siffran 71 % och för förstagångsväljarna 80 %. Tv och papperstidningar ligger fortfarande i topp, men förstagångsväljarna värderar sociala medier högre.

Ahmed Abdirahman kom till Sverige från Somalia som tolvåring. I dag är han näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare och är utsedd till årets supertalang som samhällsbyggare av Veckans Affärer.

Politiska beslut i all ära. Men integration på riktigt sker först när människor möts. Det är därför arbetslivet är nyckeln till det svenska samhället, menar Ahmed Abdirahman, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare samt grundare av Järvaveckan och Järva filmfestival. det går bra för sverige. Sysselsättningsgraden är högst i EU. Men arbetsmarknaden är samtidigt polariserad. 2017 var arbetslösheten bland inrikes födda 3,1 procent och bland utrikes födda 14,4 procent, enligt SCB. Det här är något som både oroar och förvånar Ahmed Abdirahman. Han har gjort sig känd genom sin ideella förening The Global Village som arrangerar Järvaveckan och Järva filmfestival på ett fält intill Spånga IP. Valet av plats är ingen slump. Den utgör just den här gränsen i samhället som alla talar om, har åsikter om och bekymrar sig över: På ena sidan höghus­områdena Tensta och Rinkeby och på den andra sidan villaområdet Spånga.

 TEXT / PER CORNELL  FOTO / STEPHANIE WIEGNER

OKTOBER 2018

5


OMSTART

Ahmeds 4 tips för mångfald på jobbet

att bygga upp ett kontaktnät. För att ens bli kallad till intervju behöver man tre referenser som heter Anders, Karin eller Birgitta. Vi saknar också nätverket som kan ge det där första sommarjobbet eller som kan kompensera för svaga betyg. Så betygen blir väldigt viktiga för oss.

1. Kartlägg

2. Välj färdriktning Fundera på vad ni är ute efter. Vill ni ha en arbetsplats som representerar det svenska samhället? Då behöver det avspegla sig i vilka ni anställer.

3. Släpp fördomar Mångfald och talang hänger ihop. Det är fel att tro att det inte går att hitta både mångfald, goda språkkunskaper och spetskompetens.

4. Reformera HR Många behöver se över sin rekryteringsprocess i grunden och göra det möjligt för oss från exempelvis Tensta att komma på en intervju.

6

FRANKIE FOUGANTHIN

Ta reda på hur det ser ut på er arbetsplats ur ett mångfaldsperspektiv. Det behövs fakta för att komma vidare. Det är så klart inte lämpligt att föra statistik över medarbetares ursprung, läggning och religion, men håll lite koll på det.

är övertygad om det finns lösningar på problemen. En är att prata om dem: – Vi saknar ett bra dataunderlag kring vilka som bor i områden med hög arbetslöshet. Med fakta i ryggen kan vi skapa en bra politik och göra något åt det. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att peka ut grupper som halkar efter. Vi somalier till exempel märker det ju ändå när vi ser oss omkring eller söker jobb. I sitt arbete som näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare jobbar Ahmed Abdirahman med integrationsfrågor och företagande i de 25 områden i länet som räknas som särskilt utsatta. Hans första insats har varit att kartlägga vilka som bor där. Fakta ser han som en del av lösningen.

ahmed abdirahman

Han tror på möten mellan människor, bättre dialog och fakta för att motverka segre­gation. – Om vi vet hur verk­ligheten ser ut, då går den att förändra, menar Ahmed Abdirahman.

När vi träffas är filmfestivalen i full gång. Familjer sitter i gräset. Äter middag, pratar och tittar på film. Ahmed Abdirahman myser eftersom hans bestämda uppfattning är att vi behöver fler platser för att mötas över kulturgränserna i Sverige. Det är syftet med hans förening och det är just det som sker framför hans ögon. – Integrationspolitik är så klart viktigt, men ännu viktigare tror jag att mötet mellan människor är. Får jag välja mellan integration och vänskap tar jag vänskap. Det är därför arbetsplatserna är så viktiga. De är en plattform för att mötas. Där vänskap och kärlek uppstår. I förlängningen leder det till integration.

» Får jag välja mellan integration och vänskap tar jag vänskap. Det är därför arbetsplatserna är så viktiga. De är en plattform för att mötas. Där vänskap och kärlek uppstår. I förlängningen leder det till integration. « Det som förvånar Ahmed Abdirahman är att inte ens högkonjunkturen verkar råda bot på arbetslösheten i förorter som Tensta, varifrån han själv kommer. Företagen letar gärna efter talanger i andra länder. Men att leta i förorterna sitter långt inne. – Det finns flera problem. Ett är bostadssegregationen. Vi bor nästan helt avskilda från svenskarna, skolorna är segregerade och det är väldigt svårt

Men vad kan de svenska företagen göra då? – De har ofta ett internationellt perspektiv, men de saknar kunskap om alla de talanger som finns i förorterna. Det behövs fler förebilder och fler framgångssagor om personer som lyckas. Företagen måste tänka över hur och var de söker efter talanger. HR-avdelningarna behöver reformeras och tänka i nya banor. Finns det vinster för dem? – Det finns så mycket kraft och kreativitet som inte tas tillvara. Företag med stor mångfald ökar sin omsättning och kreativiteten gynnas. Varje kollega kan också ge ett nytt perspektiv. Tror du att tiden löser detta åt oss? – Nej, inga stora förändringar har någonsin löst sig av sig själva. Jag tycker inte att vi ska vänta, vi ska agera nu. Det brukar talas om morot eller piska. Jag är för morot. Jag tycker att företag som tar ansvar för det här ska gynnas på något sätt. – Men på en punkt är jag för piskan. Det gäller segregationen i skolorna. Vi måste tänka på nästa generation och tvinga fram en förändring. II

OM.MAGASIN


OMSTART

Åtta spaningar som ger dig koll Det latinska carpe diem – fånga dagen – som ett väl fungerande svenskt verb. Att carpa är helt enkelt att njuta av stunden och carpa mer.

SJÄ L

HAY ISTOCK

LT ITA

PEN

DIG

REDD VANGELO

OKTOBER 2018

7. Mocktails – hellre nykter

Trenden med alkoholfria drinkar, mocktails, blir allt starkare. Nya, naturliga smaker och drinkar skapade av bartenders men helt utan alkohol är det som gäller.

GDPR kom som en administrativ mardröm för många företag, samtidigt en välkommen reglering av hanteringen av våra personliga uppgifter. Men hur ska vi hantera digitalisering och integritet? Med ännu mer reglering, säger bland andra Johan Staël von Holstein, it-entreprenören från boomen, medan andra säger mindre och efterlyser mer utbildning och kritiskt tänkande. En aktuell och svår nöt att knäcka. (DI) JON MOORE

Appar och webbsidor är helt ute om bara fem år. Det spår Alex Spinelli, tidigare chef för Amazons Alexa OS, operativsystemet bakom Amazons röstassistent Alexa. Det är röststyrning som gäller och först på svenska är Googles Assistant, till en början i mobilen men senare även till högtalarsystemet i hemmet, Google Home. Fråga efter vädret, sänk volymen eller tänd lampan. (DI Digital, Veckans Affärer)

KRO P

5. Höj rösten!

3. Tystnad trendar Företaget Oas ligger bakom konceptet Off the work – en afterwork med två timmars teknikfri tystnad tillsammans med andra. Tanken är att skapa oaser där tystnad hjälper hjärnan att ta paus. Enligt Oas sänker det stresshormonerna, ger nya insikter, förbättrar dina relationer och ökar teamkänslan. Väl värt att prova JOB en ny sorts aw. (komtilloas.se)

EN

6. Mer reglering. Eller mindre?

Dammigt, smuligt och en läskig bacillhärd på det ställe där vi håller våra händer den största delen av arbetsdagen - tangentbordet. Nu finns hjälp att få med en fiffig och snygg tangentbordsborste från danska Hay. New York Magazine kallar den ”överraskande effektiv”. (hay.dk)

BET

Enligt en mätning från SOM-institutet har drygt 60 procent av svenskarna klimatångest, det vill säga är mycket oroliga för klimatförändringar. Naturskyddsföreningen ger pepp till den som vill lindra sin klimatångest. Några tips är att engagera sig, minska sina egna utsläpp och att ställa krav på politikerna. (naturskyddsforeningen.se)

RAWPIXEL

2. Lindra din klimatångest

4. Borsta tangenterna

ISTOCK

ISTOCK

1. Carpa mer!

8. Glöm de 10 000 stegen Länge har vi hört att vi ska gå 10 000 steg om dagen för att må bra. Nu visar forskning att en bättre hälsoeffekt för vardagsmotion uppnås med tre korta, men snabba, tiominuterspromenader per dag. Bli lite andfådd och få hjärtat att pumpa!

7


AKTUELLT OM  SYNDABOCKENS DÖD

STRUNTA I SYNDABOCKEN! Vem som gjort fel spelar mindre roll än vad som faktiskt gick fel och varför. Skapa en problemlösande kultur i stället, menar coachen Eduard von Busch.

8

OM.MAGASIN


Skapa en no blame-kultur TITTA PÅ VAD SOM GICK FEL, INTE VEM SOM GJORDE DET Rädslan för att göra fel begränsar oss. Att leta syndabockar gynnar varken kreativitet eller produktivitet. Motsatsen är den så kallade ”no blame”-kulturen som vill skapa en miljö där man tittar på vad som gick fel, inte vem som gjorde fel. no blame – på svenska ingen skuld eller

utan förskyllan, är ett uttryck som visar vägen till en mer tillåtande arbetsmiljö via ett utvecklat ledarskap. Det består av att som ledare vara ett föredöme som individ; autentisk, inspirerande och motiverande samt att visa personlig omtanke, enligt ledarskapsutvecklaren Eduard von Busch. Han talar mycket om att ledarskapet är just personligt, om vikten att ta ansvar och att vi måste sluta göra den bästa specialisten till chef. No blame-kulturen liknar en metodik som utvecklats inom flygvapnet. På 1960och 70-talen fanns en stark machokultur i kombination med mycket dyrbart materiel inom flygvapnet. Det var en kombination som starkt bromsade intern kritik, få vågade bli visselblåsare. Det blev angeläget att i stället skapa en kultur där det blev lättare att tala om vad som blivit fel och söka svar på varför i stället för att leta efter den som gjort fel. arbetade själv länge inom en annan gren av försvaret – i marinen. När han slutade tog han med sig den beskrivna grundtanken från flygvapnet och har sedan vidareutvecklat den. Nu drivs han av att leda utifrån metoden.

eduard von busch

– Enkelt uttryckt ska vi förklara händelser, inte människor. Och försvara människor, inte händelser, säger Eduard von Busch. För att ge ett konkret exempel tar han upp jakten på ständiga förbättringar. Det finns risk för att till exempel uppföljningen av varje avvikelse motverkar sitt syfte. Han nämner ett företag där alla avdelningar arbetade med att notera avvikelser som skett. Följden blev att avdelningarna sneglade på varandra i ett syndabocksbeteende: I stället för att se vad som var gemensamt och hur de kunde lösa det hamnade de i strid med varandra. Det är i ett sådant läge förhållningssätten som ”No blame” står för, behövs, menar Eduard von Busch.

»Enkelt uttryckt ska vi förklara händelser, inte människor. Och försvara människor, inte händelser.« i vilken mån är syndabockssökandet ett problem i stort i samhället? – Det är ett oerhört letande efter syndabockar. Jag ser många exempel även inom offentliga myndigheter där det söks fel nedåt eller utåt i organisationer men att ansvarstagande uppåt uteblir. Transportsstyrelsen, Migrationsverket och Statens Fastighetsverk är tre exempel. Vägen framåt går via att stärka chef­ skapet och sluta göra den skickligaste specialisten till chef, menar Eduard von

Busch. Själv arbetar han nu i första hand som interimschef med ett uppdrag som linjechef och kallar sig gärna intraprenör. Han driver sitt arbete utifrån sju punkter, som han menar krävs av en organisation som vill sträva mot ett utvecklat och funktionsanpassat ledarskap. De sju punkterna är:

 medansvar  transparens  utvecklat ledarskap  positiv rapportering  målstyrning  avvikelsehantering  ständiga förbättringar

I det privata näringslivet ser han till exempel ofta brister i målstyrningen; om det väl finns en plan så är man alltför rigid att följa den trots yttre förändringar, menar han. Det blir ett resonemang kring gruppbeteende och han nämner det som hände inom SCA:s ledning, där de gick i otakt med organisationen, som hade hårda sparkrav samtidigt som de själva flög in med helikopter till exklusiva jakthelger. Det är ett beteende som kan förstärkas i vår digitaliserade tid när vi blir alltmer isolerade som individer. Apropå detta har Eduard von Busch lagt märke till en ”abnorm möteströtthet”– i många organisationer. Han ser en fara i att vi distanseras alltmer från varandra och blandar ihop kommunikation med information. – Alla har laptops och mobiler med sig på möten. Men mina möten är analoga och empatiska. Vi kör här och nu. Jag måste leda som jag lär. II  TEXT / JANE AF SANDEBERG  FOTO / ISTOCK

EDUARD VON BUSCH är interrimschef och coach, kallar sig intraprenör och föreläser. Han dras till organisationer som vill utveckla och funktionsanpassa ledarskapet. Tidigare yrkesofficer inom marinen. Bloggar på HRbloggen.se

OKTOBER 2018

9


VI PRATAR OM  NYA GREPP FÖR VUXENSTUDIER Roger Mörtvik har precis lämnat slutbetänkandet i sin utredning om komvux till regeringen. Han har lång erfarenhet av utbildningsfrågor och vill se en ny modell för det livslånga lärandet.

Roger

MÖRTVIK & Viljan, förmågan och förutsättningarna att förändras i takt med arbetsmarknaden blir allt viktigare. Cirka två miljoner svenskar behöver studera för att behålla jobbet. Men som äldre vuxen finns ingen studievägledning, inga studielån och få anpassade utbildningar. Samtidigt behöver vi jobba längre. Ekvationen går inte ihop, systemet måste reformeras.

10


Med 20 års erfarenhet av kompetensförsörjning inom Scania tycker Anna-Lena Strömsten att viljan och förmågan att lära sig nytt är den viktigaste egenskapen i framtidens arbetsliv.

STRÖMSTEN Anna-Lena 11


VI PRATAR OM  NYA GREPP FÖR VUXENSTUDIER

Roger Mörtvik, strategisk rådgivare och statlig utredare, nu senast på regeringens uppdrag om komvux, samtalar med Anna-Lena Strömsten, HR-chef inom Scania som har arbetat med kompetensförsörjning i 20 år. Frågan är hur vi ska kunna tillgodose kraven på ett livslångt lärande och vem som ska stå för notan? Behöver vi reformera hela studiesystemet?

Roger

MÖRTVIK

Gör nu Konsult och strategisk rådgivare Gjort tidigare Har varit statssekreterare, särskild utredare av Komvux och samhällspolitisk chef på TCO Gör för att utvecklas Läser, följer relevant forskning och utveckling, i möten och samtal med andra

TILLSAMMANS MED tankesmedjan Arena har Roger Mörtvik varit med och tagit fram ett förslag på en reform kring livslångt lärande. I stora drag är det en typ av omställningsförsäkring – en kompetenspyramid som föreslår en finansieringsstruktur liknande pensionssystemet. I pyramiden är basen ett utökat studiemedel, påbyggnaden är kollektivavtalade och arbetsgivarinitierade avsättningar och toppen består av individens eget sparande. Under samtalets gång återkommer både Roger Mörtvik och Anna-Lena Strömsten till att arbetsmarknaden och studiesystemet behöver reformeras, samtidigt som ett stort ansvar måste ligga på individens vilja och förmåga att lära nytt. – Utbildningssystemet är i dag nästan enbart ett vertikalt system och det funkar inte längre. Det är för svårt att läsa horisontellt, byta utbildning eller karriärväxla. För att klara behoven måste vi kunna läsa igen och igen och något helt nytt än förra gången. Ett bra exempel är Yrkeshögskolan där många studenter redan har en akademisk examen, men går där för att läsa något annat, trots att det ibland är på en lägre nivå, säger Roger Mörtvik. Han menar att inlåsningen inte bara handlar om ålder, utan också om den grundläggande idén att studielån ska betala sig i framtiden: – Ju senare i livet du studerar, desto lägre framtida avkastning får du på dina studier. Dagens system är uppbyggt och mest förmånligt för unga studenter. ANNA-LENA STRÖMSTEN påpekar att vi måste lära våra ungdomar att de själva måste ta ansvar för att hålla sig anställningsbara. – Nyckeln till detta är att kompetens i sig är inte alltid är att gå en kurs. A och O är viljan att lära nytt! I grunden måste det finnas betyg från gymnasium eller högskola, sedan måste vi fylla på med yrkeserfarenhet eller teoretisk kompetens, men viljan att ta till sig ny kunskap är viktigast. Hon berättar att Scania har ett särskilt ”lead forum” – ett tvärfunktionellt forum för kompetensförsörjningen inom hela koncernen. – Vi vill ogärna hamna i samma sits som Ericsson för några år sedan där tusentals fick lämna företaget på grund av behovet av kompetensväxling. Vi lärde av det och arbetar strategiskt för att se till att den kompetens vi har hela tiden håller för våra affärsmål nu och i framtiden. För oss är teknikomvandlingen en stor fråga: Vi går mot en fossilfri värld och självkörande bilar, vad innebär det för de funktioner och medarbetare vi har på Scania i dag?

12

OM.MAGASIN


Roger Mörtvik konstaterar att en stor del av den utbildning som behövs i det dagliga arbetet är företagsintern och det ligger i arbetsgivarnas intresse att stå för notan där, men i framtiden kommer så kallad omställningskompetens att bli allt vanligare. Det är då vi behöver byta yrke eller helt enkelt vill byta karriär senare i livet eftersom vi kommer att jobba längre. – Vi ser också helt nya sätt att jobba på – mer flexibelt med kombinatörer som varvar eget företagande med anställning eller forskning med konsultverksamhet och liknande. Ungdomar i dag byter jobb oftare och ser inte en livslång anställning som ett mål. Regelverk och utbildnings- och välfärdssystem behöver uppdateras för att passa även det. BÅDA TVÅ KONSTATERAR att det är viktigt att börja i tid. Vi måste agera tidigt och inte vänta tills människor hamnar i långtidsarbetslöshet. – Bristande utbildning är en viktig faktor, men för en del är det ett oerhört stort kliv att börja plugga igen, därför är det mycket bättre att ge människor möjlighet att studera och utvecklas kontinuerligt i små steg, säger Roger Mörtvik. Inom ramen för den modell som Roger Mörtvik har tagit fram tillsammans med Arena, kompetenspyramiden, skulle omställningsorganisationerna kunna göra stora insatser, de har ju redan organisationen och strukturen på plats, menar han. – Vår modell är ungefär som sjukförsäkringen, eller för den delen omställningsförsäkringen, en rättighet om du har jobbat. Efter tio yrkesverksamma år har du tjänat in tillräckligt för att nyttja en kompetenspeng plus att företagen skjuter till en bit. Nyttjar du den inte så går den vidare till din pension. Anna-Lena Strömsten tar upp problemet med att hitta medarbetare med rätt kompetens redan i dag, till exempel inom IT och verkstad. Därför driver Scania, tillsammans med Astra, Telgekoncernen och Södertälje kommun, Mälardalens tekniska gymnasium. – Målsättningen är att utbilda yrkesskickliga medarbetare som får högskolebehörighet. Eleverna får 1 000 kronor i extra bidrag från oss företag, de får betald sommarpraktik och med godkända betyg har de garanterat sex månaders anställning efter utbildningen. Hon är medveten om att det är det stora företagets fördelar och resurser som gör ett sådant initiativ möjligt. En karriär i ett stort företag ger också möjlighet att utvecklas inom olika områden och det kräver en ny syn på validering av kompetens. Att hela tiden uppdatera sitt CV blir allt viktigare. Roger Mörtvik tillägger att förändringstakten i arbetslivet är högre än inlärningshastigheten – viljan att lära nytt och förmågan att lära sig snabbt är mer betydelsefull än tidigare. BÅDA EFTERLYSER bättre studievägledning för vuxna. Möjligheten till karriärcoacher för fler. En typ av ”kompetenspeppare” som kan vägleda när man har hamnat i en återvändsgränd på jobbet. Anna-Lena Strömsten gillar idén och vill utveckla Roger Mörtviks förslag om kompetenspyramiden: – Tänk om man kunde använda den där studiepengen till en egen coach eller kompetenspeppare i stället? Det kanske räcker för att man ska hitta sin väg vidare? II

Anna-Lena

STRÖMSTEN Gör nu HR-chef Scania Inköp och HR-ansvarig inom Learning & Competence development lead team, som jobbar med Scanias globala strategier för kompetensfrågor Gjort tidigare Har haft olika roller på Scania sedan1999, dessförinnan Finans och HR inom IT-branschen Gör för att utvecklas Läser, googlar, funderar och diskuterar med kolleger och vänner. Gillar nya sätt att tänka!

 TEXT  /  GUNILLA MILD NYGREN  FOTO  / JOHANNA FOND

OKTOBER 2018

13


MER OM  KRAFTFULLA NÄTVERK

BLI ETT NÄTVERKSPROFFS! Att tillföra kunskap och lära av andra skapar win-win. Använd möten och mingel för att skapa ditt nätverk.

14


TOVE GYLLENSTIERNA SAGA BERGEBO

GILLA ATT NÄTVERKA Arbetslivet ter sig allt mer som ett enda stort mingel. After work-inbjudningarna, inom och utanför jobbet, duggar tätt. Nätverkandet har blivit en naturlig del av vårt arbetsliv. Men syftet får inte överskugga ditt personliga engagemang. Lyckat nätverkande bygger på genuin nyfikenhet på vad som händer runt omkring dig. Att det sedan leder till ett nytt uppdrag är en bonus.

15


MER OM  KRAFTFULLA NÄTVERK

Är du blyg och vill slippa prata? Lyssna och visa med ditt kroppsspråk att du vill in i samtalet. Läs fler nätverkstips på nästa uppslag.


Nätverkande kan vara socialt eller professionellt och lika ofta smälter de ihop. Mingel och after work är en del av det sociala nätverkandet som kompletteras med det professionella, intresse­ styrda och community-baserade nätverkandet. På Linkedin och i olika Facebookgrupper pågår dygnet runt professionella diskussioner som det gäller att hänga med i om vi vill hålla oss uppdaterade inom vårt yrkesområde. När vårt arbete och vårt kontaktnät hela tiden finns åtkomligt i fickan har gränsen mellan arbets- och privatliv suddats ut. Och vi bygger vårt personliga varumärke överallt – på barnens fotbollsträning, på konferensen, på nätet. Att vara en aktiv nätverkare har helt enkelt blivit ett krav. Någon har kallat det för ”det permanenta arbetets kultur”. Sociala medier har satt fart på kontaktskapandet. Ett exempel är flygbolaget KLM som har förstått styrkan i trenden och erbjuder tjänsten Seat and Meet. När vi bokar biljett kan vi dela med oss av vår Facebook- eller Linkedinprofil och be att få sitta bredvid en person som matchar den egna profilen. Det minglande arbetslivet tar sig också uttryck i nya former av kontor, den så kallade co-working-trenden rullar på. Främst är det startup-företag och egenföretagare som väljer ett flexibelt kontor med korta kontrakt och utan fasta arbetsplatser, där förutsättningarna för att knyta nya kontakter är optimala. MEN VARFÖR ÄR DET så himla viktigt att nätverka? Är det inte bara slöseri med tid? Tid som kan användas till att varva ner, umgås med familjen, hålla på med fritidsaktiviteter. Vi kanske inte alltid har något att tillföra i sociala medier, och att mingla runt på olika event kan vara tröttsamt eller rentav en plåga för den som är introvert. Jo, menar nätverksproffsen, att förstärka sitt kontaktnät är ett ovärderligt verktyg i arbetslivet – både för att öka sin kunskap och bli bättre på det man gör och för att hitta nya samarbetspartners eller ett nytt jobb. Henrik Axelsson, Communication Director på Volvo Group Trucks Technology i Göteborg, är mycket aktiv på sociala medier, OKTOBER 2018

främst Linkedin. Han är också med i flera yrkesnätverk både på nätet och IRL och är även en flitig lunchdejtare. För honom handlar nätverkandet om att hålla sig uppdaterad och utöka sina kontaktytor inom kommunikativt ledarskap, hans stora professionella intresse. – Nätverkande är en förutsättning för mitt jobb. Linkedin möjliggör utbyte av tjänster, ger upphov till ökad kunskap samt fler och bättre idéer. Att nätverkandet egentligen inte handlar om den egna karriären betyder inte att den dimensionen är oviktig, poängterar Henrik Axelsson, tvärtom: – Den som hörs och syns på nätet och i andra nätverkssammanhang har ett stort försprång den dag det blir aktuellt att söka nytt jobb. En utsaga som stöds av färsk statistik från TRR, som visar att 49 procent av de aktivt arbetssökande uppsagda tjänstemän som sökt deras stöd får nytt arbete via sitt nätverk. HUVUDSAKEN ÄR, enligt Henrik Axelsson, att vi frågar oss vad syftet med nätverkandet är. Att vi är selektiva och eftertänksamma: – På nätet ska man hålla en linje och inte spreta åt alla håll. Den röda tråden för mig är kommunikativt ledarskap, jag vill dela med mig av min kunskap och lära mig av andra. – Inför varje postat inlägg frågar jag mig om det tillför något till mina följare. Om jag blir alltför urvattnad blir jag ointressant, färre läser mina poster och algoritmerna sorterar ner mig i flödet.

Den som hörs och syns har ett stort försprång den dag det blir aktuellt att söka nytt jobb. 17


MER OM  KRAFTFULLA NÄTVERK

– I sociala medier kan vi själva forma hur vi vill framstå. Men ofta finns en diskrepans mellan den bilden och verkligheten. HRM som företag är helt baserat på nätverkande. – Fast anställda utgör bara en tredjedel av den kompetens och kapacitet som vi erbjuder våra kunder. Vi har ett stort kontaktnät av externa konsulter och experter, som vi samverkar med i olika projekt. På HRM:s kontor ordnas frekventa nätverksträffar kring olika ämnen, dit kunder, prospects, kolleger/konkurrenter bjuds in. Eventen är ett sätt att hålla i gång nätverket, att bjuda på sin kunskap och hämta in idéer från andra. Samt att bjuda igen, för konsulterna på HRM är flitiga besökare på andra företags aktiviteter. Helena Anderberg tycker att det är viktigt att man som anställd kontinuerligt knyter kontakter utanför sitt företag, inte minst för den fortsatta karriären. – Ta till exempel en ingenjör som arbetat i ett större bolag i 15 år, känt sig bekväm där och haft ett stimulerande samröre med många människor inom företaget. Den dag det blir nedskärningar och hen blir av med jobbet har hen inga kontakter utanför företaget. En sådan situation är inte så ovanlig hos stora arbetsgivare.

Linkedin, den viktigaste nätplattformen för professionellt bruk, har i dag tre miljoner användare i Sverige, ett antal som växer hela tiden. Den kategori som ökar mest är egenföretagare och entreprenörer. De som arbetar med HR blir också fler. – Men generellt sett har Linkedin gått från att i huvudsak vara en CV-databas till att bli mycket mer interaktivt och mångfacetterat. Allt fler skriver eller delar artiklar och liknande. Många använder också våra olika tjänster som Linkedin Learning, Linkedin Karriärråd med flera, säger Lisa Gunnarsson, Nordenchef för Linkedin. Även hon understryker vikten av att sticka ut för att få uppmärksamhet. – Se till att ha en så komplett profil som möjligt och försök att undvika de vanligaste orden i Linkedinprofiler, såsom specialiserad, erfaren och skicklig. Ladda i stället upp exempel som visar på din specialistkunskap. Och kom ihåg att din närvaro på Linkedin handlar mer om kvalitet än kvantitet. Dina kontakter bör vara personer som du har, har haft eller vill ha en professionell relation till. EN SOM INTE helt och hållet litar på den bild vi ger av oss själva i sociala medier är Helena Anderberg, vd för HRM Affärsutveckling med huvudkontor i Stockholm, ett konsultbolag som sysslar med rekrytering, interim- och organisationsutveckling. – Visst är Linkedin ett fantastiskt verktyg, men vill jag ha tag i en speciell kompetens måste tips från nätet alltid kompletteras med personliga referenser eller ett personligt möte. Jag ringer hellre upp någon i mitt nätverk som har koll och ber om förslag. Det går snabbare och är säkrare än LinkedIn. Faktum är att personliga möten blir viktigare i digitaliseringens spår, menar hon: 18

DET GÅR INTE att sticka under stol med att nätverkande i mångt och mycket handlar om att stärka sitt personliga varumärke eller att sälja sina tjänster, konstaterar hon: – Vi på HRM är ofta ute efter leads eller prospects. Men i botten måste nätverkandet utgå från något annat, en genuin nyfikenhet på andra människor, ett sökande efter kunskap och en vilja att hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden. – För även om alla vet att man måste sälja för att överleva, blir det pinsamt om man bara försöker närma sig människor som man kan tror sig kunna ha nytta av. Människor som sitter på makt, pengar eller status blir mer uppvaktade än andra, men de har också ofta utvecklat ett sinne för vad deras medmänniskor är ute efter.

I botten måste nätverkande utgå från genuin nyfikenhet på andra människor och en vilja att vara uppdaterad. OM.MAGASIN


BLI ETT NÄTVERKSPROFFS!

PÅ MINGLET:  Gå inte bara på jobbmingel. Värdefulla kontakter kan knytas överallt, på återträffen, föräldramötet eller grannfesten.  Förbered dig: Vad vill jag uppnå den här gången? Hur ska jag presentera mig eller mitt företag?  Lär dig bemästra din nervositet i ett rum fullt med okända. Använd kroppsspråket för att ge intryck av en positiv attityd. Le även om du inte känner dig glad.  När du inte hittar någon du känner – ställ dig i utkanten av en grupp och lyssna. Visa med kroppsspråk att du vill in i samtalet. Oftast blir du då inbjuden att delta.  Är du blyg och vill slippa prata – lyssna i stället med uppriktigt intresse, då blir du ihågkommen.  Rör dig i minglet och prata med flera olika personer.  Var uppmärksam och lyhörd. Finns det någon som vill in i gruppen, bjud in denne.  Var beredd på att alla inte är så trevliga. Ta det inte personligt.  Följ upp minglet. Om du lovat att mejla information – gör det så snart som möjligt med en trevlig hälsning. Lägg till kontakten på Linkedin eller Facebook.

10 populäraste orden på Linkedin i Sverige Här är orden som är mest använda. Undvik helst dessa och hitta dina egna formuleringar. Specialiserad Erfaren Skicklig Ledarskap

Passionerad Strategisk Driven Kreativ Expert Ansvarsfull

PÅ LINKEDIN:  Lägg upp en bra profilbild.  Lägg lite krut på sammanfattningen. Den ska kort och koncist beskriva dig som yrkesmänniska. Undvik klyschor och de vanligast orden (se lista till höger). Inkludera din mejladress.  Be kolleger och personer du jobbat bra med att rekommendera dig.  Ta för vana att lägga till personer du träffar i jobbet. Skriv ett trevligt meddelande.  Var aktiv: Gilla och kommentera inlägg från kontakter och dela artiklar från andra.  Försök att hålla en linje i vad du postar och ha en så personlig ton som möjligt.

BRA NÄTVERK ÄR BYGGDA PÅ BRA RELATIONER OCH DU KAN INTE BYGGA KARRIÄR ELLER AFFÄRER UTAN DEM. NÄTVERKSPROFFSET KEITH FERRAZZI, FÖRFATTARE TILL BOKEN ”NEVER EAT ALONE”

YRKESNÄTVERK IRL

SÅ VÅRDAR DU DITT NÄTVERK

 BEN Business Event Network i

 Sök av Linkedin och proffsgrupper på

Facebook varje dag. Gilla andras inlägg och gör adekvata egna inlägg, men var selektiv och håll en linje.  Mejla länkar till sådant som kan intressera vissa i ditt nätverk.  Hör av dig dagen efter att du har träffat en intressant person, lägg till på Linkedin med ett trevligt meddelande.  Gå på lunchdejter så ofta du kan.  Tacka för inbjudan till events och mingel – även om du inte kan gå.  Tacka för senast om du går, gärna med en positiv kommentar.  Bjud på ditt eget nätverk. Koppla ihop kontakter som kan ha glädje av varandra. OKTOBER 2018

KÄLLA: COMPUTER SWEDEN

49% av TRR:s klienter får nytt jobb genom sitt eget nätverk.

Stockholm, Göteborg, Malmö: www.businesseventnetwork.se  Rotary Internationellt yrkesnätverk med 25 000 medlemmar i 500 klubbar över hela Sverige: www. rotary.se  BNI Ett globalt affärsnätverk uppdelat i mindre team i större städer. Deltagarna träffas varje vecka och kommer från olika branscher: http://bni.nu/sv  Round Table Globalt nätverk för unga män mellan 22 och 40 år: www.roundtable.se  Inner Wheel Världsomspännande kvinnligt nätverk: www.innerwheel.se  HR-nätverk Finns flera, TRR har till exempel precis startat ett. 19


MER OM  KRAFTFULLA NÄTVERK

Sociala medier i all ära, men nätverkande bygger på personliga relationer. Något som kombinerar dessa är Meetups, en digital tjänst som sammankopplar dig med likasinnade – professionellt eller med liknande fritidsintressen.


HUR NÄTVERKAR DU BÄST? LYSSNA MER ÄN PRATA

Johanna Munck af Rosenschöld, Stockholmschef på arkitektbyrån Tengbom: – Att bygga relationer – inte bara för att dra in affärer utan lika mycket för att hålla sig uppdaterad om marknad och omvärld – är en stor del av jobbet hos oss. En bra nätverkare är nyfiken och lyssnar mer än pratar själv. Jag tror på att vara generös, till exempel med att koppla ihop människor.

GE NÅGOT TILLBAKA

Ett nätverksfenomen som kombinerar nätet med personliga möten är Meetup. Medan Facebook och Linkedin vill hålla oss kvar på nätet, är syftet med Meetup att sammankoppla människor med liknande intressen och få dem att mötas i levande livet. Appen Meetup startades 2004 av ett företag i San Francisco och förde först en ganska blygsam tillvaro, men har nu en stark tillväxt. I appen letar du upp en lokal grupp som intresserar dig – det kan vara allt från programmering till hundpromenader, här flyter yrkesliv och privatliv ihop. Registrera dig och gå sedan i mån av tid och intresse på gruppens möten. Du kan också själv dra i gång en grupp. Stanislav Khromov är IT-utvecklare på Schibsted Media Group, som driver en av Sveriges största Wordpress-sajter. Han är också arrangör till två Meetup-grupper inom IT. Han började gå på Meetup-events 2015. – Då hade Meetup redan hunnit bli väldigt stort i Sverige. Det fanns mängder av olika grupper. Han beskriver Meetup som användardrivet. Det är besökarna själva som styr inriktningen och ambitionsgraden och de gör Meetup-gruppen till vad den är. – Oftast möts vi hos något företag som får tillhandahålla lokal, bjuda på förfriskningar och tilltugg mot att de berättar om sig själva. Från deras sida kan det handla om att de vill sälja sina tjänster eller produkter eller att de är ute efter att rekrytera. Men det betyder inte att Meetup är kommersiellt, förklarar han, utan allt drivs och arrangeras av nätverket. Mötena sker cirka en gång per månad och är helt frivilliga. Vissa besökare kommer nästan varje gång, andra mer sporadiskt. Intressegrupperna är olika stora, ofta med många hundra deltagare, varav många är ganska passiva. Till mötena kommer oftast mellan 20 och 80 personer. Stanislav Khromov är självklart med på Linkedin och i några olika slutna yrkesgrupper på Facebook. Men i de senare handlar det mest om snabba branschspecifika frågor och problem. På Meetup-mötena är det en helt annan nivå på interaktionen. Han har fått flera jobberbjudanden via Meetup och fick sitt nuvarande jobb genom en Meetup-bekant. OKTOBER 2018

Tobias Franzén, vd för kommunikationsbyrån The Amazing Society: – Det handlar om att ge och ta. Jag har ett kvalitativt nätverk med människor som verkligen kan tillföra något, inte för stort. Jag är målmedveten i mitt nätverkande, behöver jag lära mig något eller vill ha ett gott råd, söker jag upp rätt person. Men jag vill alltid addera värde tillbaka.

BJUD PÅ DITT NÄTVERK Jan Paulusz, rådgivare på TRR: – För mig är det viktigt att vara generös i mitt nätverkande. Jag bjuder på mitt nätverk och delar med mig av min kompetens och kunskap, då får jag ta del av andras kunskaper. Mitt råd är också att aldrig sluta vara nyfiken, då lär man sig kontinuerligt något nytt i sitt nätverkande.

Han är även med i en språkgrupp via Meetup, som han ser som den nya folkrörelsen: – Jag rekommenderar alla att kolla Meetup. Senast min mamma, som gillar att fotografera. Nu är hon med i en fotogrupp. HUR KLARAR SIG DÅ en klassiker som Rotary, som funnits i Sverige sedan 1926, i digitaliseringens tidevarv? Rotary har de senaste 20 åren sett sitt medlemsantal ständigt minska, då man har haft svårt att attrahera såväl kvinnor som yngre. Medelåldern är därför hög, den genomsnittlige medlemmen är en 62-årig man. Mindre än var fjärde medlem är kvinna. Ute i landet är intresset större än i storstäderna och i exempelvis Malmö har en Rotaryklubb satsat på mångfald och blivit en magnet för yngre kvinnor i karriären. Ursprungsidén, att vara ett nätverk för yrkesverksamma, kan därför naturligtvis ifrågasättas. Men kanske finns det trots allt ett hopp om en comeback för nätverkspionjären Rotary? Dess konkurrensfördelar är ett brett internationellt kontaktnät och en kontinuitet som kan kännas trygg och seriös i vår hysteriskt minglande tid. II 21


OM  ELSA BERNADOTTE

LEDER MED KARMA GUNILLA MILD NYGREN MAGNUS BERGSTRÖM KAROLINA HAGLUND

NÄR DET GÖR ONT SÅ VÄXER JAG. Den meningen väcker nyfikenhet.

Orden kommer från Elsa Bernadotte, ung entreprenör som jobbar för att minska matsvinnet med företaget Karma. Det är appen som hjälper till att hitta köpare till den mat som blir över och kan räddas från att slängas. Nu vill hon få fler att plussa på sitt karmakonto.


HÄR FINNS MAT ATT RÄDDA! Elsa Bernadotte är entreprenör men hon måste ha ett ”varför” och skapa ett värde med det hon gör. Det har hon hittat i Karma, appen som minskar matsvinnet.

Stjärnkocken Mathias Dahlgrens restaurang Rutabaga är med i Karma för att minska matsvinnet. – Vi har väldigt lite svinn i det dagliga arbetet, men vid catering kan det bli mat över och då lägger vi ut det på Karma, säger Mathias Dahlgren.


OM  ELSA BERNADOTTE STRATEGEN Elsa Bernadotte skriver mycket för att hitta klarhet och struktur, se orsaker och bli mer rationell i sina beslut.

Jag behöver verkligen ett varför för att ticka. Då är det lättare att göra det som krävs.


E

En framgångssaga kan tyckas. Duktig och ambitiös i skolan, examen från Handels och ung entreprenör som är med på Forbes lista över de 30 hetaste ledarna och entreprenörerna under 30. Elsa Bernadotte har redan kommit långt i karriären. Men bakom all framgång finns också bakslag, felsatsningar och hårt arbete. Med den insikten blir plötsligt meningen som väckte nyfikenhet relevant: När det gör ont så växer jag. Elsa Bernadotte är smart, ambitiös och envis. Att inte ge upp och ha känslan av att det gör ondare att ge upp än att fortsätta kämpa. – När något tar emot eller känns svårt, då tänker jag på målet: Varför gör jag det här? Jag behöver verkligen ett varför för att ticka, då är det lättare att göra det som krävs, säger Elsa Bernadotte under fotograferingen, någonstans mellan att stylisten hängt på henne örhängen av dillvippor och fotografen bett henne att bära en stor fot i skumgummi som ska symbolisera carbon footprints, koldioxidavtryck. Appen Karma lanserades i slutet av 2016 i Sverige. När vi ses är Karma etablerat i London sedan ett halvår. Karma är synonymt med appen som ger restauranger, caféer, bagerier och butiker en möjlighet att sälja den mat som blir över och annars måste slängas, och ger samtidigt prisvärda erbjudanden till konsumenterna. 350 000 användare har räddat mat från 1500 restauranger, caféer och butiker. Enligt Karma räddades 55 ton mat bara under det första året appen var igång. – Än så länge sköter vi allt härifrån Stockholm, men till årsskiftet planerar vi att ha ett team i London också. Det är kostsamt att etablera sig utomOKTOBER 2018

lands så vi försöker förbereda oss på ett bra sätt och se vad vi behöver där, sedan tar vi nästa steg. Även investerarna har fått upp ögonen för Karma. Drygt hundra miljoner kronor satsades så sent som i augusti från bland andra Kinnevik och Electrolux. Att minska matsvinnet ligger i tiden, det är många som håller med om att vi behöver agera nu för att minska livsmedelshanteringens miljöpåverkan. Enligt siffror från Naturvårdsverket står den för 50 procent av vår totala övergödning och cirka 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. Det är höga siffror och samtidigt ett område som vi alla, med lite hjälp, kan göra något åt. Karma är ett sätt att minska matsvinnet och öka medvetenheten kring hur vi hanterar vår mat. – Det är först nu det börjar bli affär av det. Vi växer nästan lite för fort och har vuxit ur våra lokaler i Stockholm. Planen är att fortsätta ut i Europa efter England. Mycket handlar om vilka människor vi hittar, den största flaskhalsen just nu är faktiskt rekrytering.

I

FAKTA ELSA BERNADOTTE BOR Stockholm UTBILDNING Ekonom från Handelshögskolan i Stockholm, utbildad personlig tränare KARRIÄR Produktchef Chanel, grundare av Pop Fruits (såldes 2016), medgrundare av Karma, utnämnd till Forbes 30 under 30 år 2018 I LURARNA Discover Weekly på Spotify FAVORITTRÄNING Ashtangayoga och skidåkning

dén om Karma växte fram ur en affärsidé från medgrundarna Hjalmar Ståhlberg Nordegren, Ludvig Berling och Mattis Larsson som handlade om en app för rabatterbjudanden. Elsa Bernadotte hade tidigare startat och drivit företaget Pop Frutis 25


OM  ELSA BERNADOTTE

PERSONER SOM HAR INSPIRERAT I YRKESLIVET DIDRIC CEDERHOLM Finansman och grundare av globalt investmentbolag med fokus på alternativa investeringar, min tidigare mentor som uppmuntrade mig att tänka självständigt, att våga gå min egen väg och att sätta ribban högt. RAY DALIO Finansman och filantrop, grundare till Bridgewater Associates, en av världens största hedgefonder, har inspirerat mig i form av vilka principer jag lever efter, har gjort mig mer orädd för misslyckande och lärt mig att bli «designer av min egen maskin». Då kan jag skapa det liv jag vill leva och säkerställa att det jag gör tar mig i den riktning jag vill. MINA FÖRÄLDRAR Bägge är egenföretagare och visade hur entreprenörskap innebär hårt och disciplinerat arbete, men kan ge mycket frihet och glädje om man är uthållig och tror på det man gör. De uppmuntrade mig till att tänka att allt är möjligt. ELON MUSK Entreprenör och ingenjör, bland annat VD för Tesla Motors, för hans mod och förmåga att tänka stort, hans arbetsetik och hängivenhet till det han tror på.

26

tillsammans med Erik Lindblad. En säljsuccé som spann på en växande hälsotrend där mogen exotisk frukt frystes på plats i Vietnam, skeppades till Europa och blev nyttiga glasspinnar. En lärorik tid där utmaningarna var många – produktion, logistik och långväga kommunikation. Elsa Bernadotte ville vidare och Pop Fruits såldes under 2016. – Jag satte mig ner och rannsakade min situation redan året innan. När man driver bolag lär man sig mycket om sig själv och om vad som är viktigt i ett partnerskap. Jag pratade med många, men när jag träffade Hjalmar, Mattis och Ludvig så klickade det. Jag minns att vi satt och pratade om olika idéer, men allt jag tänkte var att ’jag vill bygga min karriär med er’. De är smarta, har en stark drivkraft, är ödmjuka och har kompetenser som kompletterar mina. Men viktigast av allt var att de pratade om värderingar, det är inte särskilt vanligt i de här sammanhangen, och där fann vi varandra.

H

on klev in i deras företag och började bygga en verksamhet kring idén om en app för rabatterbjudanden. – Vi gjorde alla fel man kan göra. Största missen var att inte testa våra idéer snabbare. När vi väl lanserade så reagerade inte marknaden som vi trott. Ingen av oss kunde heller förklara vår affärsidé på ett bra sätt och det är inget bra tecken. Men vi hade ett bolag, anställda och körde vidare trots att vi nog förstod att det inte skulle gå, även om jag trodde på oss som grupp. Elsa Bernadotte kände ingen passion för appen om rabatterbjudanden och saknade ett varför, ett syfte. Det var jobbiga månader och de försökte och försökte, men det bar inte ända fram. När acceptansen om misslyckandet kom började de tänka nytt; hur kan vi göra något bra och använda det vi redan har? – Vi såg att det annonserades ut många materbjudande och när det var utförsäljningar då ökade aktiviteten hos kunderna – en begränsad tillgång under kort tid triggar folk. Kanske kunde vi kombinera känslan av exklusivitet med att minska matsvinnet och samtidigt ge restaurangerna en vinst i det? Idén om Karma växte fram under våren 2016. Då insåg de också att de inte var först på marknaden. – Men för oss var det något helt nytt, vi tyckte själva att vi hade uppfunnit hjulet, säger Elsa med ett stort leende. – Samtidigt var vi glada för att inte vara helt först, det visade också att det finns en bärkraft i det vi tror på. För Elsa Bernadotte började resan med Karma med en vilja att driva något eget, vara entreprenör och samtidigt hitta ett ”varför?”. Att hitta en plattform för att kunna göra sin röst hörd, göra skillnad,

påverka och skapa värde. Värde för vem, det är en relevant fråga som även hon har tänkt mycket på: – Det spelar nog ingen roll för vem – det skulle kunna vara någon specifik eller hela världen. Men det där med att göra skillnad är en egoistisk tanke också, det ger ju även mig tillfredsställelse. Hon letar efter orden och förklarar eftertänksamt att det är syftet som är viktigt, inte så mycket exakt vad hon gör. – Att sälja mobilabonnemang funkar om det leder till att världen förändras, men inte om det gäller att sälja mobilabonnemang för att enbart öka omsättningen. Jag är tävlingsinriktad, men jag behöver ha ett ”varför” och förstå varför något är viktigt för att själv gå igång. Det ligger ingen värdering i det, det bara förklarar hur jag fungerar. Elsa Bernadotte är en strateg. Hon analyserar och strukturerar – vad gick bra, vad gick inte bra och varför. Det gäller såväl i jobbet som för henne personligen. Hon skriver mycket, om vad hon känner, tänker och vill. – Skrivandet är som en ventil. När jag skriver börjar jag faktiskt andas på ett annat sätt. Det ger klarhet. Den där känslan när man lyssnar på någon som behöver prata och det är så lätt att ge råd och reflektera. Det är lätt att vara klok åt någon annan, men det jag säger till den andra kanske egentligen är något jag borde säga till mig själv. När jag skriver får jag tillgång till det där jag vet är sant. Jag hittar orsaker i stället för som när jag tänker och bara ser symptomen. När jag skriver blir jag mer rationell. Det var så hon insåg att hon ville jobba med något där hon förstod varför. Att hitta något som kombinerar passion och talang. Hon är driven, alltså? – Åh, jag gillar det engelska uttrycket ”grit” bättre, som en sammanfattning av egenskaper som passion och talang. Driven är ett laddat ord för mig och något jag ofta får höra att jag är. Oftast inte med en negativ mening, men för mig är det ett ord som bara betyder att jag jobbar hårt och många timmar, men det säger inget om vad jag åstadkommer.

E

lsa Bernadotte är uppvuxen i en familj där både mamma och pappa var företagare och med två äldre systrar. De är alla ambitiösa, men hemma fanns inte någon uttalad press att lyckas, det var bara så man var, enligt Elsa. Fram till hon var tolv år bodde de på en gård strax utanför Uppsala. En riktig lantis kallar hon sig själv; uppvuxen bland kohagar och omedveten om sitt utseende och hur man är cool. Hon var klassens plugghäst och spelade fotboll, innebandy, volleyboll och pingis. Livet för Elsa förändrades när hon kom till högstadiet i Stockholm och sedan internatskola på gymnasiet. OM.MAGASIN


MINIMERAR AVTRYCKEN Tillsammans med de övriga grundarna i Karma hittade Elsa Bernadotte sitt syfte – att minska matsvinnet och därmed våra carbon footprints (koldioxidavtryck).

Jag vill att ledarskapet är ett gemensamt ansvar – jag vill höra det som gör ont hellre än att inte höra det alls.


OM  ELSA BERNADOTTE

5 TIPS:

Våga gå från idé till handling 1. BARA BÖRJA Det absolut viktigaste är att börja någonstans vilket kommer att ta dig vidare. Vänta inte på den perfekta idén eller tajmingen – skapa den själv istället. 2. TÄNK OCH TESTA Gör en enkel prototyp, en MVP (minimum viable product), av din idé och testa den så fort som möjligt. Utvärdera, förbättra och testa sen igen. 3. UNDERSKATTA INTE DIN FÖRMÅGA Allt omkring dig har skapats av andra människor som är precis som du och du har samma möjlighet att påverka det du vill. 4. TA KALKYLERAD RISK Entreprenörskap och risk går hand i hand, men alla risker är inte lika. Du kan skapa dig en känsla av trygghet genom att ta en kalkylerad risk som ökar sannolikheten för att lyckas samt definierar värsta möjliga scenario. 5. VÄXTVÄRK Använd motgångar, misslyckanden eller smärta som en signal om att det finns något att lära och ta tid för reflektion. Jag har hört att Martin Lorentzon, medgrundare till Spotify, ska ha sagt något i stil med ”värdet på ert bolag är summan av alla motgångar ni har tagit er igenom och de problem ni löst”. Det brukar jag tänka på under tuffa perioder.

28

Det blev en kulturchock som utvecklades till en av de drivkrafter hon bär med sig än i dag. – Jag var så omedveten, lite naiv, men det var först då jag förstod att jag var fel. Jag levde i tron om att hur man är var viktigt, men i stan var det utseendet som värderades. I den åldern är folk rätt taskiga och det är tuffa år för alla. Det hände saker som fortfarande gör mig emotionellt laddad, till exempel maktlösheten inför mobbning. Det är något som kan göra mig helt tokig, att inte kunna hjälpa. Det har påverkat mig starkt till att vilja ha en röst, en plattform för att kunna påverka. Även på Handels kände hon sig lite fel bland bank- och finansinriktade studiekamrater, och tappade fotfästet en aning. Efter två år hoppade hon av utbildningen och jobbade på gym, blev personlig tränare och analyserade sin situation och vägen vidare. Hennes motto är ju att det gör ondare att ge upp än att kämpa vidare, så hon gick tillbaka och slutförde sista året. – På gymnasiet ville jag ha A på alla kurser, det var motivation i sig för att komma vidare. På Handels ville jag egentligen bara ha min examen, jag insåg till sist att den utbildningen var ett steg på vägen mot mitt mål. Jag är stolt över att jag gjorde det trots att det inte kändes så bra.

H

on landade ett toppjobb på Chanel som junior produktchef och stannade där ett år. Men hon saknade ett ”varför” och ett syfte. Entreprenören i henne kom ut. Karma är hennes andra uppstart. Nu är hon operativ chef och försö-

ker hitta sin roll i ett snabbväxande företag, och hon är ödmjuk inför uppgiften. – Jag har aldrig tidigare varit i den här rollen. Jag kommer att göra fel och det säger jag högt. Jag vill att ledarskapet är ett gemensamt ansvar – jag vill höra det som gör ont hellre än att inte höra det alls. Jag måste få en chans att förändra mig. Mitt ansvar är att se till att våra medarbetare kommer vidare på ett så bra sätt som möjligt. Hon säger att hon älskar känslan av en nästan ouppnåelig utmaning. – Jag tänker att jag växer i takt med bolaget som ledare och entreprenör. Det är en kittlande känsla att behöva göra allt jag kan. Den pressen gillar jag, den är positiv. Ett viktigt stöd som ledare kommer från hennes mentor Mia Brunell Livfors, nu koncernchef i Axel Johnson och med en lång meritlista från toppen i svenskt näringsliv. – Det är utvecklande att ha någon i sin närhet som har gjort samma saker som jag vill åstadkomma, det ger styrka. Dessutom får jag goda råd från hennes lärdomar. Hon är objektiv men har ändå förståelse för mitt jobb. Att någon tar sig tid att vara mentor ger en positiv press. Jag är också mentor själv och det ger energi på ett annat sätt. Genom min adept får jag nya perspektiv, lär mig mer om mig själv och det är roligt. Karma går in i en ny fas nu. Det är inget litet gulligt startup längre, som Elsa Bernadotte konstaterar. Där besluten tidigare fattades vid kaffemaskinen krävs nu strukturerade processer och ansvaret växer. – Det är lika kul men tufft. Det är svårt att skilja på vad som är jag och vad som är Karma just nu. Det är en av sakerna jag tycker om med att vara entreprenör, det är också en av utmaningarna – jag lever mitt jobb, det är min passion, säger Elsa Bernadotte som har hittat sitt eget ”varför”. II

SAGT OM ELSA BERNADOTTE GALENSKAP SOM SKAPAR MAGI »Det som utmärker Elsa är hennes kompletta galenskap som skapar magi. Har sällan träffat en person som är så envis samtidigt som hon ser saker ur olika perspektiv och har aldrig träffat en person som inger sådan respekt och samtidigt utstrålar värme. Hon jobbar otroligt hårt, men lyckas samtidigt lyfta andra i sin omgivning. Elsa är en av de viktigaste personerna jag haft och troligtvis kommer att ha i mitt yrkesliv.« Inez Atmer, management trainee på Karma och Elsas adept

KOMBINERAR ENERGI OCH INTELLEKT » Det var tydligt redan från första mötet att Elsa var en av oss. Hon kombinerar sprakande energi med ett skarpt intellekt och en fascinerande förmåga att se vad som motiverar människor i hennes närhet. Elsa har varit oumbärlig för vår framgång sedan dag ett. Säg att någonting är omöjligt och hon kommer att vara den första som visar att du har fel.« Mattis Larsson, CTO och medgrundare på Karma

HAR EN ENORM POTENTIAL »Elsa Bernadotte är en elev jag aldrig glömmer – intelligent, trevlig och nyfiken. Hon hade ett gott humör, var uppmärksam och kom med kloka synpunkter. Någon blivande entreprenör såg jag inte då, däremot förstod jag att Elsa aldrig skulle välja ett vanligt nio-till-fem-jobb. En trygg uppfostran, ett gott självförtroende och en förmåga att lyssna på andra människor tror jag är nyckeln till hennes framgång.« Rolf Stavegård, gymnasielärare i matematik och fysik OM.MAGASIN


Framtidens färdigheter

Äldres kompetens tas på allvar RAWPIXEL

TIM MARSHALL

»Gör ett tankeexperiment att du själv blir nedsläppt av en helikopter i ett helt främmande land med ett helt främmande språk och ska etablera dig på arbetsmarknaden. Det kommer att vara väldigt svårt även om du är högutbildad.« Joakim Ruist, migrationsforskare som kämpar mot faktaresistensen. (Tidningen Vi)

Kampen mot ålderism har fått en egen delegation. Syftet är att arbeta för en mer inkluderande och åldersoberoende arbetsmarknad. – När vi lever allt längre, vilket naturligtvis är glädjande, så betyder det att arbetslivet måste hänga med. Inte minst för att vi ska kunna få tillräckliga pensioner. Vi måste tänka på vad som krävs för att äldre människor ska kunna, vilja och få jobba, så att inte deras kompetens går förlorad helt i onödan, säger Anna Hedborg, ordförande i den nybildade Delegationen för främjande av äldre arbetskraft i ett pressmeddelande.

Tankesmedjan Futurions lista på de färdigheter som efterfrågas i framtidens arbetsliv:  Nytänkande  Konstnärlighet  Social kompetens  Förhandlingsförmåga  Övertalningsförmåga  Medkänsla

Digital detox är ett begrepp i tiden. Allt fler begränsar sin närvaro på sociala medier, försöker sätta gränser för var och när de ska vara aktiva. I arbetslivet blir digital gränsdragning allt vanligare – ska vi svara på mejl på helger och semestrar?

Mejlen i mobilen vs. ingen mejl i mobilen Det kan kännas stressande för den som är van att ha kontroll att släppa taget och koppla ner.

Du kan hålla koll på vad som händer på jobbet och ha kontroll över vad som sker. RAWPIXEL

Visst finns ett visst mått av behov av att känna sig duktig när du svarar snabbt på ett mejl, kanske särskilt om det är söndagskväll? Ett sätt att visa att du är aktiv och engagerad.

Det blir mindre flexibelt, du måste ta med datorn eller logga in på webbmejlen. Det kan vara svårt att jobba från mer otillgängliga platser – om du måste.

En stor fördel är att kunna vara flexibel och jobba även utan tillgång till dator. Det är skönt att kunna välja själv och mejla från landet, båten eller fjällen. RAWPIXEL

Att ständigt vara uppkopplad gör att du aldrig helt kopplar av och får den så viktiga återhämtningen.

Det kanske allra viktigaste för att motverka negativ stress är att skapa rum och tid för återhämtning. En mejlfri mobil kan vara en början.

Du får chans att skapa en viss distans till jobbet som ger nya perspektiv och tid för reflektion vilket i sin tur kanske föder nya kreativa idéer.

Läs mer om det gränslösa arbetslivets för- och nackdelar på sidorna 44–45

OKTOBER 2018

29


OM ATT  HANTERA ARTIFICIELL INTELLIGENS

Bra AI, artificiell intelligens, syns inte – den bara hjälper oss på traven och gör livet lite enklare, säger Christian Landgren, vd för Iteam som hjälper företag i sin digitaliseringsprocess.

30


SMARTA SUPERKRAFTER Nu sätter det igång på riktigt. AI, artificiell intelligens, är en smart superkraft som kan göra våra liv enklare, få ekonomin att växa och förstärka våra mänskliga egenskaper. Eller? Finns det skäl att vara orolig? Både och, menar forskarna. Det viktiga är att hänga med och inte tappa kontrollen över vår data. HENRIK LENNGREN KATRIN UDDSTRÖMER


OM ATT  HANTERA ARTIFICIELL INTELLIGENS

32

Etiken kring AI bör diskuteras mer. Den skapar enorma vinster, men vi behöver ha en bättre översikt kring etiska dilemman, i annat fall kan fallgroparna bli kostsamma, enligt Anna Felländer, affilierad fakultet på KTH.


HEJ ARTIFICIELL INTELLIGENS, HEJDÅ MÄNSKLIGHETEN. När den brittiske fysikern Stephen Hawking ringde i varningsklockan och berättade att vi bör känna oss hotade av AI var det många som reagerade instinktivt: Är slutet nära? Men frågan är hur skrämmande det egentligen är med AI? 1997 blev Garry Kasparov ursinnig när han blev besegrad av en schackdator. – Sedan dess har schack utvecklats tack vare AI och numera är man mycket bättre på schack. De bästa schackspelarna i dag är så kallade centaurer, det vill säga människa och AI tillsammans. Samma mönster ser vi i område efter område, en bra läkare kommer att ha AI som hjälper till att ställa bättre diagnoser. Det höjer värdet på vår tid. Det säger Christian Landgren, vd för Iteam som hjälper företag att digitalisera sin verksamhet. Han anser att vi snarare bör se AI som en superkraft. – Begreppet AI definierades på 1950-talet och sedan dess har vi lyckats överträffa tidigare generationers förväntningar. Virtuella assistenter som Siri och Alexa ansågs vara ren science fiction för bara tio år sedan. Nu tycker vi att de är långt ifrån det vi anser vara AI eftersom våra förväntningar förskjuts. Bra AI syns inte, den hjälper oss bara på traven och gör livet lite enklare. Bra exempel på fungerande AI är fototjänsterna som automatiskt taggar bilder med motiv och platser eller föreslår förbättringar. Många oinvigda gör fortfarande likhetstecken mellan AI och robotisering, men enligt Christian Landgren är AI betydligt mer än så. – Robotar har slarvigt blivit ett ord för både en fysisk maskin och automatisering. Många tycker om att tänka att det ändå sitter en robot på en arbetsplats och utför en uppgift som tidigare gjordes av en människa. Det passar in i den något negativa bild som ofta kommer fram i media. Men med automatisering får man mer tid och underlag att göra det som vi människor är bäst på: använda vår nyfikenhet, empati och ta bättre beslut. Samtidigt, poängterar Christian Landgren i en intervju med Ny Teknik, är det viktigt att vi måste lagra vår egen data om vi vill rädda demokratin. På frågan om det verkligen är så illa svarar han ja utan betänketid. – I förlängningen måste vi se till att ta kontroll på vår data för att den inte ska användas emot oss. Vi ser tydliga tecken på att demokratiska val blivit manipulerade och eftersom Facebook inte tillåter insyn är det omöjligt för någon att bevisa i vilken utsträckning detta sker. En alltför stor makt över befolkningen som sker utan insyn eller demokratisk representation är inget bra scenario och på sätt och vis är vi redan där. HAN FÅR MEDHÅLL av Anna Felländer, affilierad fakultet vid KTH, medlem i regeringens digitaliseringsråd samt senior råd­

FAKTA OM AI AI (artificiell intelligens) är maskiners intelligens. Forskningsområdet AI är i dag tvärvetenskapligt, det grundades på påståendet att mänsklig intelligens går att beskrivas exakt, vilket gör det möjligt för en maskin att simulera den. AI väcker filosofiska frågor om etiken kring att skapa konstgjorda varelser utrustade med människoliknande intelligens, AI är en viktig del av teknikindustrin och utför de tyngsta uppgifterna kring många av de mest utmanande problem inom datavetenskap. (WIKIPEDIA)

OKTOBER 2018

Skillnaden mellan de som omfamnar AI och de som väljer status quo ökar. Anna Felländer, affilierad fakultet vid KTH

givare och projektledare för ett Vinnovafinansierat projekt kring AI och etik. Hon anser att etiken inom AI borde diskuteras i högre utsträckning. – AI skapar enorma vinster och värden; för individen, samhället och företag. Tekniken galopperar och vinsterna kan dock ibland bli förföriska. Ofta styrs AI mot målvariabler som vinst, produktivitet och försäljning. Det gör att det är svårt att behålla översikten över de etiska ställningstagandena, enligt Anna Felländer: – Exempelvis lär sig en algoritm när en kund är som mest köpbenägen. Men utan hänsyn och kunskap om hur algoritmen skalar upp i en bredare etisk och social kontext finns risk för att en kunds kritiska livssituation, beroende eller missbruk omedvetet utnyttjas på ett icke försvarbart etiskt sätt, säger hon. Anna Felländer påpekar att det pågår en kapplöpning kring AI, att resurser och investeringar riktas mot den tekniska delen av AI men att det finns två sidor av samma mynt: Den tekniska och den humanistiska. – Utan kunskap kring AI:s följder i en samhällsekonomisk, social och etisk kontext kan fallgroparna bli kostsamma. För att på ett hållbart sätt omfamna AI behövs mer satsningar och kunskap kring konsekvenserna i en bredare kontext. I det Vinnova-projekt jag leder identifierar vi bland annat de oavsiktliga negativa etiska konsekvenserna av AI, som exempelvis snedvridning i data som kan leda till att förlegade könsnormer förstärks. Med tanke på att vissa kritiker hävdar att AI kan liknas vid ett experiment där man inte bryr sig om att studera resultatet vill Anna Felländer lansera en hållbarhetsmärkning för AI. – Regelverket släpar efter och företagsledare upplever att det är svårt att styra AI. Men skillnaden mellan de som omfamnar AI och de som väljer status quo ökar. För att behålla relevans är AI en av de avgörande faktorerna – både för att möta kund och effektivisera operationellt. Jag skulle kalla det en blind spot där principer och ramverk behöver implementeras utifrån en tvärvetenskaplig approach. ATT AI ÄR HETT syns numera också i den litterära hemvisten. Säkerhetsexperten och författaren Åsa Schwarz kommande bok, i samarbete med Lena Karlin, är en thriller med det underliggande temat AI och säkerhet. – I den kommer vi i ett skönlitterärt format utforska både möjligheterna och den mörka baksidan med artificiell intelligens och vad som kan hända om man exempelvis hackar den. Man behöver inte längre skriva science fiction för att skriva en spännande bok om AI, säger hon. Sedan unga tonår har Åsa Schwarz slukat böcker, tittat på 33


OM ATT  HANTERA ARTIFICIELL INTELLIGENS filmer och lusläst forskningsrapporter kopplat till artificiell intelligens. Först nu börjar AI få fotfäste på riktigt. – Och det är såklart enormt intressant. Något som vi kan vara säkra på är att vår vardag kommer se helt annorlunda ut om några år, på gott och ont. Personligen ser jag fram emot att utforska hushållsrobotar och förarlösa bilar eftersom jag är barnsligt förtjust i sådana saker.

Du har sagt att AI kommer att vara positivt för samhället, men att också riskerna ökar. Kan du ge några positiva exempel? – Läkare kommer ha bättre stöd att göra diagnoser, vi kan få bort tunga och enformiga arbetsuppgifter till förmån för annat där vi människor är bättre än robotar och där vi trivs bättre. Våra barn kommer kunna få individuellt anpassad utbildning utifrån sina förutsättningar. Ja, egentligen är det bara fantasin som sätter gränsen. Och avigsidan? – Det är att hela vårt samhälle redan i dag är beroende av IT samtidigt som säkerheten relativt låg. Nu ska vi stoppa in mer kraftfulla system som är mer självstyrande i vår befintliga infrastruktur. Då ökar riskerna betydligt. Dessutom finns det ett antal nya risker med artificiell intelligens. En av dem är att artificiell intelligens lär sig av sin omgivning och den data den analyserar. Det innebär att vi kan cementera exempelvis diskriminering i vårt samhälle. Det har redan har skett att rekryteringsannonser för välbetalda arbeten främst har visats för män. Ett annat problem, säger Åsa Schwarz, är att det inte är fastställt vem som ansvarar för beslut som en dator tar. – Tänk dig att en förarlös bil krockar. Är det ägarens fel, tillverkarens fel eller kanske den som tog fram det etiska ramverket för hur bilen ska agera? Du tror att de stora problemen kommer att dyka upp om fem år. Varför just då? – Då tror jag att vi har uppnått en kritisk massa av produkter som är baserade på AI och som nått ut i hushållen och företagen. Enligt Gartner kommer då även hälften av våra appar vara röststyrda AI-botar vilket också är en stark indikation på att samhället kommer vara genomsyrat av den typen av produkter. Hur kan man som företag förbereda sig för den snabba utvecklingen och ligga steget före konkurrenterna? – Först och främst måste man fundera på hur bolaget kommer se ut om fem år. Parallellt med att ta fram nya lösningar inom artificiell intelligens, bör de även arbeta med säkerhetsfrågorna. Det kommer inte finnas vare sig tid eller möjlighet att göra det i efterhand. Säkerhet bör vara en integrerad del i både inköpsoch utvecklingsprocessen. Men hur mycket du än arbetar med säkerhet sker saker ändå och då är den stora skillnaden om du är förberedd eller inte. Därför är det absolut viktigaste att ta fram en bra incidenthanteringsprocess.

ETT PROBLEM I Sverige är att Sverige, som närings- och innovationsministern Mikael Damberg har uttryck det, ”inte är världsledande när det gäller AI”. Han menar att de satsningar som gjorts på området har uppfattats som små och splittrade. Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH, har svårt att uppskatta hur oroväckande det är att vi verkar ha hamnat på efterkälken, men belyser vikten av att skapa bra förutsättningar för AI-forskning. – Forskning handlar inte enbart om forskning, det kopplar också till innovation och utbildning. Om vi inte bedriver världsledande forskning, hur kommer vi att kunna utbilda nästa generation av ingenjörer som sedan står för innovation? AI kan leda till att vi kan optimera hur vi bedriver problemlösning och utveckling i många olika branscher. Det kan också leda till att automatisera processer 34

Tillväxten i ekonomin kommer att dubbleras fram till 2035 om vi använder AI. Rapport från Vinnova, beställd av regeringen.

Christian Landgren

Anna Felländer

Danica Kragic Jensfelt

Åsa Schwarz

som är mekaniska och inte alls utvecklande eller kreativa för människan.

Vad talar för att Sverige blir en starkare AI-nation i framtiden?

– Vi är inte ett stort land, men vi är intresserade av teknik, utbildning, innovation. Om vi kan stimulera så att akademin, näringslivet och samhället samarbetar mer och bättre och i hela landet, vi kan uppnå något som andra länder kanske inte kan: Att lösningar kan komma till nytta för varje individ i samhället. Även Christian Landgren tror att Sverige trots allt har bra förutsättningar för att göra ett snabbt skifte. – Vi har en högutbildad befolkning och är snabba på att hänga på nya skiften. När andra länder problematiserar moraliska dilemman med självkörande bilar rullar redan de första självkörande bussarna på våra campus och Einride testar sina första lastbilar på allmän väg utan förarhytt. Enligt en rapport från Vinnova, beställd av regeringen, kommer tillväxten i ekonomin dubbleras fram till 2035 om vi använder AI. Det handlar om allt från energi, produktion, hälsovård, transporter och utbildning. – Skälet till att vi har hamnat efter är för att vi inte har haft tillräckligt mycket data. När man har mer data än vad man kan hantera blir det naturligt att forska på sätt att automatiskt hitta mönster. Det är den stora anledningen till att Facebook, Google och Baidu har investerat så mycket tid och resurser inom detta område.

Men?

– Lyckligtvis har de varit generösa nog att dela med sig av sina upptäckter, och därför kan vi snabbt hänga på. Wallenbergstiftelsen har satsat en miljard på forskning och regeringen annonserade nyligen en stor satsning på datacenter på Lindholmen. Volvo och andra stora industrier har börjat förstå vad som händer. Nu sätter det igång på riktigt, konstaterar Christian Landgren. II OM.MAGASIN


För en hållbar och klok satsning på AI krävs mer kunskap kring konsekvenserna i ett bredare sammanhang. Kanske är en hållbarhetsmärkning för AI en väg att gå?


Ta gnället på allvar och hitta orsakerna.

BAKOM

TRÖTT PÅ GNÄLLSPIKAR?

Fem orsaker till gnäll enligt Dr Robin Kowalski vid Clemson University: 1. Jag vill ha uppmärksamhet. 2. Jag vill ta bort eget ansvar. 3. Jag vill göra någon avundsjuk. 4. Jag vill ha makt. 5. Jag vill ursäkta en dålig insats. (SVT)

OMSTART  CECILIA KONSTANTIN

Nya perspektiv ny bransch. Ny arbetsform. Ny start. För Cecilia Konstantin är det både omvälvande och förvånande att hon, en trygghetsälskare som alltid har haft fast anställning, startar eget företag. Och dessutom i en helt ny bransch. – Ja, men om inte nu, så när? Jag är redo att göra något annat än det jag har jobbat med de senaste 20 åren. De åren arbetade hon som butikschef för två färgbutiker. Hon blev sjuk, men fortsatte jobba mellan tuffa behandlingar. Till slut blev hon utbränd på toppen av sin cancerdiagnos. – När en av butikerna stängdes blev jag övertalig och uppsagd. Just då kändes det nästan bra. Under min sjukdomstid hade jag börjat reflektera, fått nya perspektiv och jag ville ta nästa steg i livet. Tillsammans med sin partner började en ny idé ta form, ett företag som skulle kombinera deras kompetenser i något nytt. Resultatet blev företaget Evighetens vila, en ny begravningsentreprenör i skånska Fleninge, nordost om Helsingborg. – Jag berättade för min rådgivare på TRR om vår idé och kände verkligen att det här är så rätt. Hos TRR har jag fått hjälp att strukturera allt som behöver göras, som affärsplan och budget, samt gått en bokföringskurs. Dessutom har jag fått en starta eget-coach som lotsar mig vidare. Hennes partner är företagets chaufför och begravningsbil är inköpt. Cecilia Konstantin kan personlig service och ser fram emot ett serviceyrke med mening. – Jag sa det först på skoj: ’Vi startar en begravningsbyrå’, men nu är det allvar. Det känns läskigt för mig, men ändå så rätt. Nu släpper jag taget. TEXTER / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO / LARS JANSSON

Från trygghetsälskande anställd till egenföretagare i en helt ny bransch. Cecilia Konstantin fick stöd och struktur från TRR för att våga ta steget.

36

OM.MAGASIN


BAKOM

OMSTART  JOHNNY OLOFSSON

Framtiden håller måttet hans eget nätverk var avgörande för att våga starta eget företag som mätingenjör. Och så stödet från TRRs rådgivare som fick honom att tro på att han skulle klara av det. – När jag blev uppsagd från min tjänst som mätingenjör på Sweco på grund av arbetsbrist hörde folk i branschen av sig och tyckte att det var synd att jag skulle sluta. Jag märkte att det fanns en efterfrågan på mina tjänster. Det kändes väldigt tryggt. Det är full fart i byggbranschen runt Kiruna. Staden flyttas. Hus ska rivas och hus ska byggas upp igen. Här har Johnny Olofsson lärt sig yrket som mätingen­ jör. Han började för 15 år sedan som så

kallad pinnpojke och har jobbat sig till erfarenhet och kunskap. Samtidigt var han öppen för att prova något annat när han blev uppsagd. – Men nu är jag jätteglad över att vara kvar i yrket och än så länge trivs jag som egen företagare, säger Johnny Olofsson, som startade företaget Saivon AB i april. Namnet betyder ”helig” och är inspirerat av namnet på hans hemby Saivorova i trakterna av Nikkaluokta. När väl beslutet att starta företag var fattat så gick det så snabbt att han inte hann med att gå TRRs metod Starta eget – från idé till beslut. I stället ordnades enskild rådgivning och en snabbversion eftersom han var fullbokad som konsult.

 FOTO / HANS-OLOF UTSI

Som nybliven företagare har mätingenjören Johnny Olofsson gjort utsättningen till den nya skidliften i Luossavaarabacken i Kiruna.

– Det bästa med att vara sin egen är att kunna fatta snabba beslut. Det är tillfredsställande att bestämma hur man vill jobba och kunderna verkar uppskatta det också, säger Johnny Olofsson.


BAKOM

Peter Dahlgren karriärväxlade efter uppsägningen från jobbet som IT-ansvarig. Trots att han fick nytt jobb inom samma bransch valde han att kliva av och jobba med sin passion: Träning.

OMSTART  PETER DAHLGREN

Från IT till PT jag har gjort det här i 30 år, ska jag verkligen fortsätta med det i ytterligare några år? Den frågan ställde sig Peter Dahlgren när han blev uppsagd från sin tjänst som IT-ansvarig på den grafiska koncernen Elanders Stockholmsenhet. – Jag gillade mitt jobb och trivdes bra. Det var en omstrukturering av verksamheten som gjorde att all IT flyttades till huvudkontoret i Mölnlycke och jag blev övertalig. Peter Dahlgren fick kontakt med TRR, gick på informationsmöte och träffade sin rådgivare. Med erfarenhet och kompetens var Peter Dahlgren en attraktiv kandidat i branschen. Han fick nytt jobb

direkt. Men själv började han tveka: Var det IT han ville fortsätta med? – Det visade sig att det nya jobbet inte riktigt blev som jag tänkt mig och efter tre månader sa jag upp mig. han hade redan snuddat vid tanken att börja med något nytt, men det som avgjorde var en artikel om personliga tränare inriktade på äldres träning och rörelse. – Jag har alltid tränat mycket och tycker att det är kul. Att det finns möjlighet att kunna dela med mig av den glädjen tände en gnista hos mig. Tänk om jag skulle kunna bli PT för äldre? Peter Dahlgren berättade för sin

rådgivare på TRR om idén, fick positivt gehör och började undersöka olika utbildningar. – Jag såg att det här var helt rätt! Vi blir äldre, piggare och vill fortsätta må bra genom att träna även högre upp i ålder. Var jag än presenterade min idé fick jag enbart positiv respons. Via TRR fick han bidrag till en PTutbildning som har rullat under sommaren – en introduktionsvecka och mycket självstudier. En ny utmaning. Ett nytt steg i yrkeslivet. – Jag hade kunnat gå i pension men det här är betydligt roligare. Att sprida träningsglädje och hjälpa andra att må bättre. Jag är redo! II  FOTO / EMIL ANDERSSON

38

OM.MAGASIN


BAKOM

DANIEL MCCULLOUGH

EN STOL ATT FYLLA? TRR Matchning hjälper dig att hitta kompetenta kandidater snabbt, enkelt och utan kostnad.

5 TIPS OM TRR MATCHNING Hos TRR finns ett stort urval av arbetssökande, kompetenta

personer från olika branscher. TRR Matchning ser till att du får de rätta ansökningarna, du kan delta i speedintervjuer, jobbmässor och annonsera gratis hos TRR. Så här går det till: 1.

2.

3.

4.

5.

BESKRIV TJÄNSTEN

EN TJÄNST FÖR ALLA

EFFEKTIV MATCHNING

SNABBA AKTIVITETER

BYGG PÅ KOMPETENS

Berätta vilken kompetens du söker. TRR Matchning ser till att dina krav matchar kompetensen du behöver på ett lämpligt sätt, så att du snabbt får de rätta ansökningarna. Varje år passerar nära 15 000 arbetssökande tjänstemän TRR – en kunskapsbank av kompetenta kandidater.

Tjänsten är tillgänglig för alla företag, myndigheter och organisationer. Här finns erfarna arbetssökande med bakgrund och kompetens som spänner över de flesta yrkesområden. TRRs uppdrag är att hjälpa övertaliga hitta nya jobb och har ett stort antal kompetenta arbetssökande.

I systemet matchas kravprofilen mot TRRs kunskapsbank av arbetssökande. De kandidater som passar in på profilen får ett tips från sin rådgivare hos TRR. TRR är inte ett rekryteringsföretag, utan tipsar lämpliga kandidater att ta kontakt med er. Företaget som rekryterar gör urvalet.

Speedintervjuer som TRR arrangerar är ett bra sätt att träffa utvalda kandidater. Jobbmässor är en träffpunkt dit företag, myndigheter och organisationer med rekryteringsbehov bjuds in för att presentera sig och vad de behöver. Marknadsför företaget hos TRR och presentera er för kvalificerade personer direkt.

Med hjälp av TRR Matchning får företag en matchning mellan kvalificerade kandidater och sitt rekryteringsbehov. Behövs påbyggnad av kandidatens kompetens finns möjligheter, inom ramen för TRRs omställningsstöd, att få hjälp även med detta.

 Läs mer om TRR Matchning på trr.se OKTOBER 2018

39


BAKOM

OMKRING  KRÖNIKA

Vi behöver prata om ålder Hade åldern inte känts viktig för oss hade varken åldersnoja, åldersdiskriminering eller ålderism funnits. När vi möter främmande människor sker oftast en blixtsnabb – medveten eller omedveten – bedömning av personens ålder. Först därefter för vi samtalet vidare i sökandet efter gemensamma nämnare.

indelningen i olika generationer (boomer,

X, Y, Z med flera) bygger på antagandet att tidsandan vi växt upp i och präglat oss under de formativa sena tonåren, påverkar oss starkt resten av livet: Våra ideal, grundvärderingar, preferenser och prioriteringar. Ofta är en efterkommande generation en reaktion på den förra. Så långt ingen större fara på taket. Här blir åldern mest identifikation. En markör som underlättar kommunikationen. Problemet uppstår när åldern görs viktigare än kompetens och duglighet. När det sipprar igenom underliggande, negativa tolkningar, en åldersdiskriminering som utesluter eller inkluderar beroende på ålder. Den dolda vardagsålderismen är svår att komma åt via den ganska tandlösa diskrimineringslagen, bara ett tiotal fall av åldersdiskriminering har kunnat fastslås sedan lagens tillkomst 2009. Vi måste därför synliggöra och diskutera det som sker för att förändra synen på ålder, framför allt på arbetsmarknaden.

40

gångna året jobbat hårt för att ålder ska bli ett mer lockande ämne för medier att rapportera om, men också för människor att prata om. Det är egentligen ganska märkligt att något som angår precis alla tillåtits vara så tabubelagt. Om ett ämne görs högaktuellt så blir det betydligt svårare att negligera, i situationer där det kan avgöra. Om fler argument blir kända blir det lättare för beslutsfattare att fatta rätt beslut, liksom för personer som drabbats att tala för sin sak. Om fler människor trotsar den allmänna bilden av något uppmärksammas, ja då flyttas till slut den allmänna bilden. När det gäller ålder är det precis vad som behöver ske.II

JOHN MELLKVIST

PR-konsult, framtidsspanare och medlem i den nya Delegationen för främjande av äldre arbetskraft.

jag har det

VIKTORIA WYCKMAN

när göteborgs-posten nyligen publicerade en artikel med rubriken ”Äldre kvinna rånades fräckt”, för att sedan i ingressen referera till ”en kvinna i 45-årsåldern” blev det ett ramaskri, inte minst bland personer som befann sig i närheten av denna ålder. Det hjälpte inte att det troligtvis var ett korrekturfel som sedan

redigerades. Den dolda ålders­rasismen blev kusligt närvarande för e­n stund. Ett sting i den ömma nerv som uppstått när jobbsökande människor mitt i livet gång efter annan diskvalificerats för sin ålder och på ett överslätande sätt kallats ”överkvalificerade”. För mig, som engagerad i att modernisera attityderna till ålder, var denna GP-tabbe något av en skänk från ovan. Det här är ålderism i sin tydligaste form. För vilken betydelse hade den rånade kvinnans exakta ålder överhuvudtaget? När blir man äldre? Det är sådana frågeställningar som måste upp i ljuset.

OM.MAGASIN


BAKOM OM KUNDEN  LINDEX Att behöva säga upp nästan 20 procent av

personalen på huvudkontoret var nödvändigt, men långt ifrån enkelt. Lindex tog hjälp av TRR för att ge cheferna de bästa förutsättningarna att klara av omställningen på ett så bra sätt som möjligt. TEXT / KARIN AASE  FOTO / EMELIE ASPLUND

Nya mönster för Lindex

I en omställning är kommunikation oerhört viktigt, säger Sanna Lindgren chef för kommunikation, HR och hållbarhet på Lindex.

OKTOBER 2018

41


BAKOM Anna Levegård, marknadschef på Lindex, uppskattar stödet hon fick tack vare TRRs seminarium om krävande samtal.

OM KUNDEN  LINDEX

det kanske inte märks när du är ute och handlar på stan, men hela modebranschen är mitt inne i en våldsam revolution. Gamla strukturer och strategier ställs på ända, för precis som tidigare i media- och musikbranschen är det detaljhandelns tur att ställas om av digitaliseringen. E-handeln tar nu en allt större del av kakan. Så även för Lindex. Mellan 2016 och 2017 minskade företagets vinst från cirka 500 miljoner kronor till 130 miljoner kronor, och på den svenska hemmamarknaden minskade vinsten med 220 miljoner kronor. Under hösten startades därför en rejäl omställning på koncernens huvudkontor i Göteborg. ­­– Just nu sker verkligen ett paradigmskifte i branschen där e-handeln ökar och besöken i våra fysiska butiker minskar, säger Sanna Lindgren, chef för kommunikation, HR och hållbarhet på Lindex. – Det innebär inte att de traditionella butikerna ska försvinna, snarare att vi måste utveckla vår affär så att butikerna och våra digitala kanaler kan samverka ännu bättre. Och för att skapa en mer flexibel och effektiv organisation behövde vi se över den. Resultatet blev att Lindex beslutade sig för att inte göra några personalförändringar i butik. För att minska kostnaderna bestämde man sig i stället för att effektivisera arbetet på huvudkontoret, något som ledde till att 50 anställda varslades i november.

arbetade man efter tre parametrar med målet att göra den så bra som möjligt, både för dem som fick gå men också för dem som stannar kvar: – För det första ville vi vara väldigt tydliga, säger Sanna Lindgren. – Att gå och vänta på ett jobbigt besked är aldrig enkelt, och får man inte veta när beskedet väntas komma blir det ännu värre. Därför satte vi tidigt en tidsplan för hur

i omställningen

42

4 TIPS FRÅN HR-CHEFEN Våga vara transparenta. Säg vad ni ska göra och när ni ska göra det, och om det inte går som ni har tänkt er så kommunicera det också. Det skapar trygghet i en otrygg situation. Bygg kunskap hos dem som möter medarbetarna och som ska ge de jobbiga beskeden. Ha en kontinuerlig dialog med facken, och om det är möjligt försök även att komma överens om en tidsplan. Ha tålamod.

processen skulle se ut och kommunicerade den till all personal. För det andra hade Lindex ett nära samarbete med facken. – Till exempel gjorde vi tidsplanen tillsammans och hade en bra dialog för att kunna skapa förståelse och acceptans för det som skedde. Den tredje delen var att stärka alla chefer i deras ledarskap genom att erbjuda dem två olika utbildningar. Dels en egen utbildning om ledarskap i förändring, dels en utbildning från TRR om hur man på bästa sätt genomför ett uppsägningssamtal. – Att säga upp medarbetare är det svåraste samtal man kan ha som chef, samtidigt som det är viktigt för chefen, organisationen och för den som blir uppsagd att det här mötet går så bra som möjligt. Därför ville vi rusta cheferna och ge dem de verktyg de behövde för att klara av det här samtalet på bästa sätt. under utbildningen fick de lära sig de viktigaste stegen för att hålla samtalet på en professionell nivå, och de fick också

testa att säga upp och bli uppsagda i olika rollspel. – Det fick vi väldigt bra respons på. Många chefer kände att de genom den här utbildningen fick rätt verktyg för att hantera dessa krävande samtal. Anna Levegård, marknadschef på Lindex, var en av dem som fick gå utbildningen. – Det var inte första gången jag varit tvungen att säga upp någon, men det var första gången i den här omfattningen. Det är något av det svåraste jag har gjort i min yrkeskarriär. Jag vill ge en eloge till HR-avdelningen. Jag hade inte klarat det här uppdraget utan det stöd som jag fick, säger hon. blev utbildningen med TRR en chans att få nya kunskaper och dela erfarenheter med andra ledare inom organisationen, samtidigt som rollspelen förberedde henne för de situationer som skulle komma. – Rollspel kan låta lite fånigt, men mig hjälpte det jättemycket. Jag fick träna på hur jag skulle agera och jag fick ramar att hålla mig inom, samtidigt som jag fick testa att hantera olika känslor som kan uppstå i en sådan situation. Och så här i efterhand känner Anna Levegård sig stärkt i sin roll som chef även i vardagen. – Jag har nog blivit ännu mer uppmärksam på vilka känslor som bubblar i gruppen och är snabbare på att ta tag i något som jag känner inte riktigt stämmer. Anna Levegård är inte ensam om sin upplevelse. Återkopplingen till företagsledningen har varit att även om processen har varit jobbig så har det varit skönt att den samtidig har varit både tydlig, transparent och professionell. – De anställda visste vad som skulle hända. Tack vare chefernas utbildning fick de som skulle lämna det svåra beskedet på

för anna levegård

OM.MAGASIN


Sanna Lindgren, chef för kommunikation, HR och hållbarhet, var noga med att medarbetarna skulle känna sig väl behandlade – både de som lämnade företaget och de som stannar kvar. Här pratar hon med Emma Rizell på Lindex leveranslager i Partille.

ett bra och respektfullt sätt, säger Sanna Lindgren. Men även om uppsägningarna nu är klara, det blev 37 personer som fick lämna företaget på grund av arbetsbrist, står Lindex bara i början av sin förändringsresa. Företaget behöver fortsatt bli mer snabbrörligt för att lättare kunna läsa av kundernas behov och ge dem det de vill ha. – En organisation full med chefer som har tränats i att leda i förändring gör att vi står starkare som bolag, konstaterar Sanna Lindgren. – Att klara en sådan omställning och kämpa tillsammans har varit tufft, men det har också stärkt oss i vår övertygelse att vi tillsammans kan klara svårigheter. Vi kommer att klara den omställning som branschen står inför nu. II

FAKTA TRRs STÖD I OMSTÄLLNING TRR medverkar både i omställning steg för steg eller som stöd i en ständig omställning med stöd, kompetens och utbildning: Omställning steg för steg innebär att företaget går från normalläge till omorganisation till MBL till information till varsel till förhandling till uppsägningar och till ett nytt normalläge. Kontinuerlig omställning innebär att företaget strävar efter att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det sker en rörelse där det både handlar om att rekrytera och att avveckla kontinuerligt och detta blir en naturlig del av företagens kompetensförsörjningsprocess.

OKTOBER 2018

43


BAKOM

S

Att svara på mejl utanför arbetsplatsen, att kunna jobba var och när man vill och förbereda nästa dags arbete när barnen somnat… För många ett val man är nöjd med, för andra ett måste som sliter. Forskaren Kristina Palm försöker hitta vägar till att göra det gränslösa arbetslivet mänskligt hållbart.

OM ARBETSLIV  GRÄNSLÖSHET

TEXT / LENA NYBLAD LILJEDAHL  ILLUSTRATION / MARAVILLAS DELGADO

Arbete utan gränser klockan 22.48 en söndagskväll får

teknikbloggaren Elin Häggberg en fråga på Messenger om hon vill kommentera en artikel om det gränslösa arbetslivet i TRRs magasin OM. Två minuter senare kommer svaret: ”Sitter och förbereder veckan, gärna med, hörs i morgon”. Är det riktigt klokt? Det kan man fråga sig – eller ännu hellre fråga Kristina Palm som forskar i ämnet. – Hm, det beror på, säger hon. Och där någonstans ligger ju själva problematiken. – Det finns både i allmänt prat och i forskning att man upplever att man förväntas vara tillgänglig. Vi vill i en studie nu förstå hur individen hanterar de här kraven, både i arbetslivet och privatlivet. Vi vill förstå hur organisationer kan jobba med de här frågorna för att göra det mer mänskligt hållbart, säger Kristina Palm som har arbetsvetenskap som fokusområde. Genom åren har hon intresserat sig för bland annat individen i arbetet, ledarskapsfrågor, arbetsmiljöfrågor, engagemang – och hur man kan hantera det. Och någonstans hänger ju allt ihop. – Det är frågor vi nu fortsätter med i vår pågående studie, men vi har lagt på det här med det digitala arbetslivet, den digitala tekniken och hur det påverkar både arbetsliv och privatliv.

44

Inget är rätt eller fel när det gäller hur vi väljer att styra upp våra liv, men den nya teknikens snabba utveckling innebär att alla måste förhålla sig. studien består av

tre delar. I den första har ett 30-tal anställda fått en aktivitetsdagbok, i papper, där de loggar om sin digitala aktivitet. Den kompletteras med intervjuer med samma personer. Varför gör man som man gör? Hur mår man? Hur tänker man kring hur man påverkar andra i sin närhet? Utifrån svaren har Kristina Palm och hennes forskarkollegor tagit fram sju olika personas, typer. Spannet går från den totala integreraren till den totala separeraren. Det vill säga den som låter jobb och privatliv flyta ihop och den som verkligen skiljer sina båda världar åt – och ett stort spann däremellan. Resultatet visar sju olika sätt att hantera det digitala arbetslivet. – Vi säger inte att det ena är bättre än det andra. Vi kan se tendenser att de som separerar jobb och privatliv pratar mer om att de gör det för att må bättre. – Vi kan också se att många har en arbetsbelastning som inte är rimlig. De måste helt enkelt svara på mejl kvällar och helger för att hinna.

är viktigt. Det gäller att släppa tankarna på jobbet, men också att engagera sig i något på sin fritid som man själv väljer. Att gränserna

men återhämtning

»Man vill inte erkänna att det är för mycket och vill inte be arbetsgivaren om hjälp att prioritera. Därför måste kanske arbetsgivaren ställa fler frågor: Sover du? Kan du koppla av?« suddas ut får nämligen effekter, hur individen än väljer att förhålla sig till det. Kristina Palm slår fast: – Om du inte kan återhämta dig är effekterna negativa. Däremot går det inte att säga att det finns rätt eller fel i alla lägen. Om du får ett negativt mejl på fredag kväll blir du stressad och mår dåligt. Men om mejlet är positivt kan det ju göra hela helgen fantastisk! av studien handlar om att intervjua partners och familj och den tredje riktas mot arbetsgivarperspektivet. Kristina Palm säger att det behövs samtal och att arbetsgivaren har ett ansvar för att få igång den dialogen. – Jag brukar jämföra med alkoholism, en förnekelsesjukdom. Man vill inte erkänna att det är för mycket och vill inte be arbetsgivaren om hjälp att prioritera. Därför måste kanske arbetsgivaren ställa fler frågor: Sover du? Kan du koppla av? I många branscher är integrering av arbets- och privatliv högt värderat. Kristina Palm berättar att det finns studier som den andra delen

OM.MAGASIN


TIPS FÖR DET GRÄNSLÖSA ARBETSLIVET Det finns inget rätt eller fel, men vi måste förhålla oss till hur vi hanterar gränslösheten. Arbetsgivaren har ansvaret för att få igång en dialog om hur medarbetarna hanterar sin arbetssituation. Alla måste se till att få återhämtning på sitt eget vis.

visar att de som gör karriär i en sådan bransch är de som är tillgängliga, även om det inte alltid är uttalat. Hon får många förfrågningar om att prata om ämnet. – Vårt mål är att vår forskning ska betyda något i praktiken och kanske kan den användas som en verktygslåda. Vi säger inte ”gör så här, stäng av mejlen” utan vill erbjuda riktlinjer för hur man kan jobba med de här frågorna. då teknikbloggaren Elin Häggberg, som alltså fick och svarade på meddelandet där på söndagskvällen, det gränslösa arbetslivet? – Det är en enorm frihet att kunna jobba från var jag vill och ha världen tillgänglig i fickan. Men det gäller att hitta ramar och metoder för att också ta paus och koppla från. Schemalägg stör ej, välj bort appar som skapar stress och kolla inte jobbmejlen när du är ledig. Hennes erfarenhet är att en hel del arbetsplatser börjar bli bättre på att hitta sätt att erbjuda flexibilitet men ändå ha gränser – även om det för många finns en hel del kvar att göra. – Jag tror att vi kommer att få fortsätta tampas med det här problemet ett tag till. Svarar hon 22.53 nästa dag. II

hur kommenterar

OKTOBER 2018

Att stänga av mobilen är ett sätt att få den så viktiga återhämtningen. Var medveten, men gör det på ditt vis

45


TRR  EXPERTERNA

MAGDALENA KOCK, REGIONCHEF GÖTEBORG, OM STÖD TILL UPPSAGDA CHEFER

Ett TRR för alla En leverantör av omställningstjänster är allt som behövs. Nu blir TRRs stöd till chefer tydligare i tjänsten TRR Chef.

Magdalena Kock, TRRs regionchef i Göteborg, är ansvarig för TRRs nya koncept TRR Chef. Ett skräddarsytt koncept för att lotsa uppsagda chefer vidare till nästa chefsjobb.

 TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO / CORNELIA SCHMIDT

   Men TRR har väl alltid stöttat

även chefer? – Ja, men vi har inte varit så tydliga med det. Våra kund­ företag ska inte behöva köpa extratjänster till sina chefer när de redan har betalat för våra tjänster. Vi är konkurrenskraftiga på vår marknad, men har inte lyckats förmedla att vi även jobbar inom det här segmentet. Det vill vi ändra på. Nu lanserar vi TRR Chef, ett nytt koncept där vi har ett skräddarsytt program för uppsagda chefer.

   Varför behövs TRR Chef?

– Det är något våra kunder efterfrågar – de vill ha en leverantör i en omställning. Cirka 20 procent av de uppsagda tjänstemän som kommer till oss är chefer på olika nivåer och merparten vill att nästa steg blir ett nytt chefsjobb. Att möta denna grupp kräver lite extra. Det är ofta mer känsligt, man vill träffa sin rådgivare tätare och ju högre chefsposition, desto färre

46 46

jobbtillfällen finns det. Många har också blivit headhuntade genom åren, nu är de i en situation där de är mellan jobb och måste agera själva.

heten att ha kvar sin rådgivare som bollplank de första månaderna på nya jobbet. Den första tiden är kritisk och det kan vara skönt att ha en neutral part

att prata med. Vi vet också att mötena mellan deltagarna är uppskattade så i planeringen ligger ett alumninätverk för dem som har deltagit i TRR Chef. II

   Vad är speciellt med TRR

Chef? – Vi utökar antalet rådgivare som arbetar med TRR Chef och ser det som en specifik tjänst, ett eget koncept. Vi har ett rikstäckande stöd med möjlighet till kompetensförstärkning för cheferna, vi skapar mötesplatser och bygger nätverk över bolagsoch branschgränser. En viktig del är att etablera nära kontakt med chefsrekryterarna. Det ger oss kunskap om vad som efterfrågas och vad rekryterna söker hos sina kandidater. Det kan vi sedan förmedla vidare till våra klienter.

   Vad ryms mer inom TRR

Chef? – Vi kallar det 100 dagar – ny på jobbet och ger den som har fått ett nytt chefsjobb möjlig-

OM.MAGASIN


TRR  SNABBA SIFFROR

EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR

92% 70 %

92 procentw av de aktivt arbetssökande tjänstemän som TRR stöttade gick vidare till nytt jobb eller startade företag första halvåret 2018.

TRRs HALVÅRSSTATISTIK FÖR 2018 VISAR ATT ANTALET TJÄNSTEMÄN SOM SÖKT TRRs STÖD MINSKAT MED 21 PROCENT JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD FÖRRA ÅRET. AV DE AKTIVT ARBETSSÖKANDE UPPSAGDA TJÄNSTEMÄN SOM TRR STÖTTAT HAR:  70 %  AV DEM SOM FICK NYTT JOBB FÅR FAST ANSTÄLLNING 6 %   FLER FÅR HÖGRE LÖN I SIN NYA BEFATTNING 6 %   FLER FÅR HÖGRE BEFATTNING ÄN TIDIGARE

Jobbspanarna visar ny trend TRR har tagit pulsen på hur företag tänker kring rekrytering i dag och i framtiden. I en undersökning svarade arbetsgivare på hur de rekryterar och vad de letar efter och värdesätter i en jobbansökan. Resultatet visar att: 32 % tror att ansökningsbrevet minskar i betydelse. 70 % uppskattar att kandidater ringer med frågor om utannonserad tjänst. 57 % anser att en filmad presentation blir viktigare. Läs mer på trr.se #jobbspanarna

MYCKET GLÄDJANDE ÄR ATT ARBETSGIVARNA EFTERFRÅGAR ERFARENHET. DET ÄR ROLIGT ATT FLER ÖVER SÅVÄL 50 SOM 60 ÅR FÅR NYTT ARBETE. ERICA SUNDBERG, REGIONCHEF TRR STOCKHOLM, OM TRRS HALVÅRSSTATISTIK FÖR STOCKHOLM

#ålderärbaraensiffra TRR fortsätter att påverka för att motverka åldersnoja och ålderism i arbetslivet. Under sommarens Almedalsvecka höll TRR ett seminarium för att lyfta frågan under rubriken Ålder är bara en siffra. Medverkade gjorde bland andra TRRs vd Lennart Hedström, John Mellkvist från Mindmaker PR och Amelia Adamo, tidningsmakare och grundare av M Magasin. Hon konstaterade att hon trots allt ser ett ljus i tunneln när det gäller attityderna kring äldre, men vi behöver fler äldre förebilder – till exempel i media.  Se diskussionen:

trr.se/almedalenlive

OKTOBER 2018

ELASTISK ARBETSMARKNAD Vi blir allt äldre och vi jobbar allt

längre. Nu kommer den elastiska arbetsmarknaden som sträcker sig långt över 60 år. Här redovisas ökningen av andelen aktivt arbetssökande tjänstemän över 50 år som har sökt TRRs stöd och fått nytt jobb jämfört med samma period 2017.

+20 %

+15 %

+6 %

STOCKHOLM

VÄSTRA GÖTALAND

SKÅNE 47


POSTTIDNING B AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Den har bara börjat – TRRs resa för att ta en större plats på framtidens arbetsmarknad. Det är vår ambition. Vi har också en ny vision för att stötta företag och deras medarbetare i omställning: Vi öppnar dörrar till framtidens arbetsliv. Kärnan i vår vision vill vi spegla i vad vi säger, hur vi ser ut och vilka vi är. Det kräver förändring, både på ytan och på djupet. Förändringen har börjat att ta form, bland annat i en ny grafisk profil som står för det professionella, lyhörda och moderna. Och mer är på gång. Välkommen att följa med TRR in i framtiden.

Vi öppnar dörrar till framtidens arbetsliv.

Profile for TRR Trygghetsrådet

OM Magasin Nr 2 2018  

OM Magasin är TRRs kundtidning som ges ut 2 gånger per år.

OM Magasin Nr 2 2018  

OM Magasin är TRRs kundtidning som ges ut 2 gånger per år.