Page 1

OM.MAGASIN.1.2015 Pa ss ion

OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

ism t e im pt enh O fik Ny itet v Akti rskaren c fo pi Hjärnrina Gos Katahur vi om r beslut fatta

5

TIPS OM BRA OCH SNABB REKRYTERING

TÄNK OM VILD KUNSKAP VI PRATAR OM HR-STRATEGIER AKTUELLT OM MIKAEL SJÖBERG OM ATT HANTERA BIG DATA OMSTART UT I DET OKÄNDA


WWWV

16

TA DET LUGNT I TID

MER OM  Stress är bra i lagom mängd och om det finns tid för återhämtning. Den håller oss alerta, på tårna och ger välbefinnande men när det blir för mycket och allt bara rullar över en och det inte finns någon utväg – då ger inte stressen längre välbehag utan obehag. I dag ska vi vara så mycket förutom att vara duktiga på jobbet , men det är inte längre så fint att jobba över. Hinner vi inte med så blir vi istället stressade i smyg. Det är farligt. Här får du bra tips från planeringsexperten Helén Vedlé och stressforskaren Dan Hasson om hur du undviker att det blir för mycket, hanterar stressen om det ändå blir så och lär dig sätta gränser.

2

OM.MAGASIN


8 22 32 38 GD:N SOM KNACKAR PÅ

AKTUELLT OM  Mikael Sjöberg har varit generaldirektör för Arbetsförmedlingen i ett år. Han har lyssnat och analyserat. Nu är det dags att skrida till verket: förändringen kan börja. Bättre matchning, mer kontakt med arbetsgivarna och mer fokus på dem som nyligen blivit arbetslösa.

MISSION & PASSION

OM Hjärnforskaren Katarina Gospic är passionerad, ambitiös, nyfiken och en optimistisk hurtbulle. Men alla har sina ryggsäckar och hanterar dem olika. Katarina Gospic analyserar, accepterar och går vidare. Hon handlar istället för att tänka för mycket, då är det lättare att ta nästa steg.

5 10

SKAFFA VILD KUNSKAP

 Den uppmaningen kommer från forskaren och författaren Kjell A Nordström. Hans analys av omvärlden är att vi går mot ökad globalisering, urbanisering och digitalisering. Därtill kommer Urbanistas, kvinnorna i storstäderna, att ta över. Följ med på en spännande resa utan gränser.

APRIL 2015

HÅRD ELLER MJUK HR?

VI PRATAR OM  Det skulle bli en duell mellan två synsätt. Det blev en intressant diskussion mellan två erfarna HR-chefer: Martina Smedman från tjänsteföretaget Eniro och Johan Mildner från industrijätten Sandvik.

BIG DATA ÄR BIG BUSINESS

OM ATT  Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår – vi handlar på kort, söker och köper saker och tjänster på nätet, vi hänger i sociala medier, bloggar och lägger ut bilder. 98 procent av all information är digital. Rätt analyserad är Big Data en guldgruva för företagen.

7 42 46 48 49

INSPIRERANDE OMSTARTARE

BAKOM  Helena Sifontes stannade kvar i samma bransch trots att tanken var att prova något nytt. Det var en bra chef som fick henne att tänka om. Eija-Liisa Pekkola vågade ta ett språng ut i det okända och Roberto Gatti satsar på gastronomi istället för kemi.

TIO SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ  Kvinnor

följer reglerna och söker bara jobb de är kvalificierade för. De borde chansa mer.

OM KUNDEN  Mediaföretaget Promedia

ställer om för nya digitala villkor i branschen. Omställningen byggde på frivillighet. 5 TIPS OM  Att rekrytera snabbt, enkelt och

utan kostnad. Går det? Ja, ring TRR Rekrytering så får du hjälp.

TRR EXPERTEN  Tiina Peeters, rådgivare i Göteborg, berättar om chefsomställning, hur det går till och varför det behövs. SNABBA SIFFROR OM TRR  Branscherna

som anställer, vad hände efter Astra Zeneca och fler hittar jobba via internet. 3


Utveckling i takt med tiden OM.MAGASIN 1.2015 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877 877 Webb www.trr.se Nyhetsbrev Prenumerera på TRRs nyhetsbrev. Anmäl dig på www.trr.se under Om TRR och fliken för nyhetsbrev.

Adresskälla för OM Magasin är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

4

jag vill gratulera de drygt 600 000 tjänstemän som genom åren har fått stöd av TRR att komma vidare i sina yrkesliv efter en uppsägning på grund av övertalighet. Det vore lätt för oss parter att klappa oss på bröstet och vara stolta. Men förtjänsten är framför allt TRRs medarbetares som ständigt har utvecklat verksamheten och i mötet med uppsagda tjänstemän fortsatt att finslipa sina metoder. Utveckling är viktigt, inte minst för att vara i takt med tiden. På arbetsmarknaden i dag ser vi en omfattande strukturomvandling – vi går mot en högre automatisering och digitalisering. Jag vill påstå att det är den enskilt starkaste kraft som påverkar arbetsmarknaden och vår vardag i arbetslivet. Här bredvid kan vi läsa forskaren Kjell A Nordströms analys av det som sker och längre bak i tidningen en artikel om det stålbad som mediabranschen genomgår. Och utvecklingen går allt snabbare. Och snabbare. Och snabbare. Ekonomisk forskning siar om att strax under hälften av alla jobb ligger i riskzonen att försvinna på grund av automatisering inom ett par decennier. Men finns risk för arbetslöshet? Ja, kanske i ett kort perspektiv, men samtidigt utvecklas andra delar av samhället vilket gör att våra konsumtionsmönster förändras och det i sin tur skapar nya jobb. utvecklingen gör att kompetensbehoven förändras i företagen. Det ställer högre krav på den enskildes egen kompetensutveckling. Inom PTK är vi övertygade om att vi behöver ett omställningsavtal som kan motsvara de kraven. En av de viktigaste frågorna i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal, som vi jobbar vidare med, är hur vi ska lösa behovet av kompetensutveckling? Hur ska vi kunna bygga på vår utbildning, byta yrke och utvecklas för att hålla längre i arbetslivet? Vi tror att det som behövs är vägledning och finansiering. Vägledning för att hitta rätt väg i utbildningsdjungeln och finansiering för att kunna hoppa av ett lönearbete för att studera sent i livet. Nu måste vi vara kloka parter och hitta rätt tillfälle för att komma överens om ett utvecklat omställningsavtal. Det behövs för att hänga med i tiden. II

NIKLAS HJERT ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp.

ALEX GIACOMINI

Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden. Ansvarig utgivare Stefan Eklund, marknadschef, TRR Redaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@kungpartners.se Redaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, och Erica Sundberg Formgivning Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Sörmlands Grafiska Upplaga 53 000 exemplar ISSN 2001– 9440 Omslagsfoto Magnus Bergström

En strukturomvandling på arbetsmarknaden mot automatisering och robotar som tar över många tjänstemannajobb, det kräver även ett utvecklat omställningsavtal. Det anser Niklas Hjert, vice ordförande i TRR och ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp.

NÅGOT LIVET LÄRT MIG ... är att sådan lärdom sällan låter sig formuleras i en mening.

OM.MAGASIN


ETT ENDA SYFTE

Flashiga sajter i all ära, men enkelhet är en dygd. Till exempel på sajter som bara har ett enda syfte. Ta en mikropaus med donothingfor2minutes.com och se till att inte missa veckans fredag på isitfriday.org.

Skaffa dig vild kunskap Globalisering, urbanisering och digitalisering parat med jakten på originalitet och den vilda kunskapen. Lägg ihop detta med att kvinnorna, ”Urbanistorna”, tar över och du får en aktuell omvärldsanalys. URBANISERING

kjell a nordström,

forskare, författare och föreläsare är en av författarna till boken Urban Express och menar att överlevnad kräver att du vågar gå utanför ditt vanliga nätverk och även ta dig tid för reflektion. – Jag menar, vad ger det mig att samtala med tio ekonomer? Inte mycket. Men en konstnär som Ernst Billgren kan tillföra något nytt, liksom att träffa och samtala med unga musiker och resonera om den digitala utvecklingen. Kjell A Nordström är gränsöverskridande. Han är ingenjören som läste ekonomi och doktorerade på Handelshögskolan i Stockholm, myntade begreppet funky business och blev en av våra mest anlitade föreläsare. I höstas kom boken Urban Express, skriven tillsammans med Per Schlingmann, tidigare partisekreterare för Moderaterna. Det är inte en trendspaning utan författarnas bild av vår omvärld av i dag. Och den är snabbt föränderlig. TEXT / JANE AF SANDEBERG  FOTO / JOHAN HELLSTRÖM

APRIL 2015

Högskoleexamina är nödvändiga, men inte tillräckliga. Odla din originalitet för att lyckas är Kjell A Nordströms råd.

5


omstart

Så hittar du vild kunskap

de konstaterar att det, som alltid, gäller att göra rätt saker även när de är jobbiga. Det är till exempel lätt att helst skjuta undan personer som är annorlunda och lite besvärliga: – Med stigande ålder och mindre tid strävar vi efter att vara så effektiva som möjligt och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika dem som är annorlunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen, konstaterar Kjell A Nordström. Han beskriver det faktum att blandade grupper lyckas bättre, de är helt enkelt mer påhittiga än de homogena grupperna. Men det är ofta bråkigt i de blandade grupperna. Att orka med mångfald och olikhet varje dag blir ett arbete i sig, men är en förutsättning om du vill ha ett ökat utfall av insatt arbete.

Det är lättast i en urban miljö med samtal och umgänge. Gör så här:

Samla erfarenhet Samla all erfarenhet du kan om ditt område och varva ”praktikperioder” med reflektion.

Lär av de bästa Närma dig de allra bästa inom området och lär av dem, ”Relationer är viktigare än transaktioner”.

Dansa!

Var originell Utgå ifrån dig själv när du söker vild kunskap, det går inte att kopiera någon annan. Det är ju just originaliteten som är en bristvara.

MICHELE HOWE

Dans och musik förbättrar våra möjligheter till lärande.

författarna begreppet vild kunskap. ”Sökandet efter sådant man inte kan lära sig i skolan blir allt mer intensivt”, skriver de. Det här är en följd av att allt fler har högskoleutbildning och parallellt med att alla har tillgång till all kunskap på nätet har universiteten och professorerna förlorat sin monopolställning på kunskapsmarknaden. – Högskoleexamina förlorar i värde, men de behövs som en bas, de är nödvändiga men inte tillräckliga. Så över till kvinnorna, i boken kallade Urbanistas, och hur de framför allt i de urbana områdena tar över. Det är en stark kraft, författarna kallar det en revolution: ”utan Kalasjnikov i boken myntar

Satsa på att skapa blandade arbetsgrupper. De är bråkigare men utfallet blir bättre.

6

men med en Samsung i högsta hugg”.

Lyssnar män på er när ni talar om detta? – Jodå, men jag får en hel del skällmejl från arga män. Men, men, det är ju inte bara vi som ser detta. Vilket förhållningssätt till kvinnor behöver manliga ledare ha idag? – Män i allmänhet står inför att ”manus­ et” för vad det innebär att vara man skrivs om. Att förstå och bejaka kvinnors

»Med stigande ålder och mindre tid strävar vi efter att vara effektiva och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika det som är annorlunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen.« behov och önskningar i samhället och i företagen blir närmast ett överlevnadskrav. I dag lärde jag mig till exempel att 95 procent av alla färdigutbildade optiker är kvinnor. Att skapa attraktiva miljöer för dem i mindre städer som Ludvika och Gävle blir krävande men nödvändigt. att vi får söka efter nya lösningar och infallsvinklar på hur service och infrastruktur ska fungera för att även få med landsbygden. – Vi behöver flexibla lösningar, men glöm heller inte bort att mobiltelefoni utvecklades i våra länder, i Norden. Stora länder och liten befolkning kräver en teknik där man inte vill dra koppartråd till varje liten bosättning. På likartat sätt kommer vi att få se innovationer som förser landsbygd och glesbygd med det nödvändiga. Han har också en känsla av att samhällen utvecklas mot något han kallar ”attraction game”: – Det handlar om att göra sin verksamhet och/eller plats så attraktiv att den kan leva under dessa nya förutsättningar. Ishotellet i Jukkasjärvi verkar ju ha fått till det... II

nordström tror

OM.MAGASIN


Tio saker du borde ha koll på 2. Bekämpa fattigdom

4. Lagom slö räcker

Vi skrattar i genomsnitt 5,1 gånger om dagen på jobbet. Det visar Glädjerapporten 2014 som Adecco tagit fram tillsammans med Novus. Enligt forskningen blir lönsamheten och arbetsklimatet bättre och sjukdagarna färre ju roligare vi har på jobbet.

De 80 rikaste personerna i världen har de senaste fem åren fördubblat sina tillgångar. Deras samlade förmögenhet är lika stor som tillgångarna för hela den fattigare halvan av jordens befolkning. Och det går åt fel håll… Rapporten kommer från hjälporganisationen Oxfam som vill skapa uppmärksamhet kring den ojämlika fördelningen av jordens resurser och påverka beslutsfattare och ledare världen över. Vad kan du göra?

Res dig från soffan, det är unge­ fär allt som behövs enligt en studie presenterad i American Journal of Clinical Nutrition. Studien, som pågått i tolv år vid Cambridgeuniversitet, visar att det räcker med bara 20 minuters promenad varje dag för att minska risken att dö en för tidig död med 20-30 procent.

SJÄL E

N

Nordisk diet är den nya medelhavskosten . Äpplen, rapsolja, rotfrukter och viltkött sänker farliga blodfetter och är ett billigare och enklare alternativ till den även så nyttiga medelhavskosten. Forskning från Lunds universitet visar att bra nordisk kost ger god effekt. Satsa på närodlat istället för importerat!

KROP

6. Snygg aktivitet

PEN

DIGITAL T GARMIN

JOBBE T

Att äta hemma hos någon istället för på restaurang har blivit allt vanligare. På en hemmarestaurang söker vi det mer personliga, genuina och är kanske lite, lite nyfikna? Fenomenet finns över hela världen och på sajten eatwith. com hittar du privatpersoner som erbjuder sig att ta emot middagsgäster i sitt eget hem eller så kan du erbjuda ditt eget kök till andra. Prova!

6. Nyttig nordisk diet

FOTOAKUTEN

3. Vem ska du äta med?

RACHEL CARTER

1.Skratt är alltid kul

Det var årets julklapp: aktivitetsarmbandet. Kul, men inte snyggt. Hittills. Nu kommer tjusig­are varianter än de gängse i färgat gummi. Swarovski har varit med och designat ett gnistrande för Misfit och ledande Garmin har nya modeller som mer liknar klockarmband.

7. Robotbin tar över

Kvinnor söker bara jobb de är 100 procent kvalificerade för, men det beror inte på bristande självförtroende utan för att de är för lydiga och följer reglerna.

Bin pollinerar nära en tredjedel av all mat vi äter, försvinner bina är vi illa ute. Faktum är att bina blir allt färre, bland annat på grund av mystisk sjukdom. Men nu kommer robotbin. Det är forskare vid Harvard som har utvecklat 9. Stockholm! ett robotbi. Det är inte en perVår huvudstad är världens näst bästa miljö för entreprenörer, manent lösning, vi måste jobtrots betydligt mindre riskkapital än ettan, Silicon Valley, där ba för att lösa gåtan varför startup-företagen har 25 gånger mer kapital att röra sig med. levande bin dör ut, säger Blomstrande, är ordet. Skypegrundaren Niklas Zennströms forskarna. företag Atomico, har gjort undersökningen. BENOÎT DERRIER

8. Var olydiga kvinnor!

10. Gräsrotsfinansiering

1 cm

HARVARD

THINKSTOCK

APRIL 2015

Har du en idé, men inga pengar? Via olika sajter kan entreprenörer eller kulturprojekt hitta sina ”fans” redan innan de har startat. Allt bygger på engagemang. De som väljer att satsa pengar tror ju på idén och/eller människan bakom. Världsbanken räknar med att investeringsvolymen via crowd funding är värd drygt 90 miljarder dollar 2025.

7


AKTUELLT 

»Vi ska knacka på hos företagen« MIKAEL SJÖBERG, EN FÖRSIKTIG GENERAL FÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN Mikael Sjöberg har suttit ett år på jobbet som generaldirektör för Arbetsförmedlingen och efterträder en stormig Angeles Bermudez Svankvist. Själv ger han intryck av att vara en eftertänksam person. Inga yviga gester och rubrikskapande uttalanden, mer strävsamt och långsiktigt. Träffa en generaldirektör som vill förändra, men göra det långsamt. när han tillträdde konstaterade han att en omdaning av Arbetsförmedlingen tar sju år. Många höjde på ögonbrynen: sju år är en lång tid och nära två mandatperioder. Under alliansens första år vid makten skruvades Arbetsförmedlingens uppdrag till att prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden – utsatta grupper som exempelvis nyanlända invandrare, funktionsnedsatta och långtidsarbetslösa. Den skara som också utgör den allra största delen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Men redan något år före senaste valet tänkte alliansen om: Det skulle satsas mer på nyarbetslösa och kontrollfunktionen tonas ner, ingen ska tvingas söka jobb de inte är kvalificerade för. Och på den vägen fortsätter den nya regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) med Mikael Sjöberg vid rodret. Ytterligare ett mål är att fler arbetsgivare ska använda Arbetsförmedlingen för att hitta personal: – Vi vet att Arbetsförmedlingen inte är det första valet för många företag när de söker nya medarbetare. Det vill jag ändra på. Arbetsförmedlingen ska bli mer utåtriktad och en naturlig kontakt för företagarna, säger Mikael Sjöberg. Han började sitt arbete med att under ett års tid prata med så många som möjligt av de 13 000 medarbetarna. Lyssna och försöka hitta var det gick fel och analysera hur man kommer till det läge där man motsvarar

förväntningarna hos både arbetsgivare och arbetssökande. – Verksamhetslogiken måste ställas om. Det handlar om attityder och att berika varandra. Det är ju ingen kamp, vi ska samarbeta istället. I februari var samtalen och analysen klar. Nu börjar arbetet med att formulera strategiska beslut som ska leda fram till konkreta åtgärder. De sju åren av förändring har nu krympt till fem, kanske sex år, enligt Mikael Sjöbergs förändringsagenda. – Det måste få ta tid annars blir det inte bra. Vi måste börja agera utifrån det vi säger. Det är lätt att säga att det ska vara högt i tak. Men vågar inte medarbetarna säga vad de tycker, då är det faktiskt inte högt i tak. Och om inte små- och medelstora företag, där de flesta nya jobben finns, tycker det är naturligt att knacka på hos Arbetsförmedlingen då måste Arbetsförmedlingen knacka på hos dem, enligt Mikael Sjöberg. Men det tarvar resurser i form av medarbetare som är därute och knackar på. – Ja, vi kommer att effektivisera verksamheten genom att utöka e-tjänsterna en hel del och det frigör personal till andra uppgifter, till exempel för att möta de arbetsgivare som kan behöva vår hjälp. om att skapa moderna och tekniskt avancerade tjänster. Arbetsförmedlingen ska hottas upp. Det kräver att medarbetarna hänger med på resan: Från tjänstemannahåll riktas ofta kritik mot att arbetsförmedlarna inte förstår tjänstemäns behov och arbetsmarknad. Hur ska den förståelsen bli bättre? – Om vi ökar dialogen med företagen får vi en större bredd, fler typer av jobb och företag blir synliga för våra medarbetare. Ett ökat samarbete ger kompetensutveckling

han pratar mycket

i vardagen för våra medarbetare. Det kräver också att vi blir bättre på att fråga arbetsgivarna vad de vill ha och behöver från oss. Målet, när de fem, sex förändringsåren har passerat, är att skapa en Arbetsförmedling som är en strategisk partner till företagen, en expertmyndighet och en stark matchningsaktör på arbetsmarknaden. Det är en rejäl utmaning som Mikael Sjöberg har antagit: – Ja, och en utmaning med två sidor. Vi har dels alla människor i vår organisation som är otåliga och vill se snabba förändringar, dels politiken som har att förhålla sig till en föränderlig arbetsmarknad – det går upp och det går ner, världsläget förändras och annat vi inte kan påverka. Min utmaning i detta är att hålla huvudet kallt, ta ut kursen och inte springa på alla bollar. han konstaterar att bra omställning på arbetsmarknaden, en rörlighet som fungerar, är avgörande för Sveriges utveckling. – Att ha en idé om hur vi vill hantera situationen när någon, några eller många förlorar sitt arbete, det är viktigt och det ingår i den svenska modellen. Det handlar om alltifrån möjligheten att studera sent i livet och byta karriär till ett fungerande omställningsavtal. Men hur det ska se ut är upp till parterna. Trygghetsorganisationer, exempelvis TRR, som arbetar med omställning ser Mikael Sjöberg som viktiga samarbetspartners till Arbetsförmedlingen. Med sin nya inriktning närmar sig Arbetsförmedlingen deras uppdrag med att stötta även nyarbetslösa. Här krävs mer dialog och en tillåtande attityd. Kanske kan man öka samarbetet ännu mer, se över relationer och samverkansformer, funderar han – en försiktig generaldirektör med en långsiktig agenda.II

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN   ILLUSTRATION / JENS MAGNUSSON

Säker tippare. 8

PERSONLIGT OM MIKAEL SJÖBERG Gör Generaldirektör för Arbetsförmedlingen Bakgrund Från tvåårig fordonslinje på gymnasiet till klubb­ ordförande i Metall på Whirlpool i Norrköping, vidare som politiskt sakkunnig på Regeringskansliet och olika poster som statsekreterare på bland annat Arbetsmarknadsdepartementet och som generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Drömjobbet Det diplomatiska svaret blir ”det jobbet har jag”, men på riktigt är det att få framtidsspana om tekniska innovationer. Otippad talang En omtalat skicklig tippare av valresultat. Bara någon enstaka tiondel har diffat i hans prognoser de senaste årens val. OM.MAGASIN


HAN HOTTAR UPP ARBETSFÖRMEDLINGEN. GD Mikael Sjöberg har startat en förändringsresa.

APRIL 2015

9


VI PRATAR OM  HR Är inte processerna på plats då kan inte HR göra ett bra jobb, anser Martina Smedman, HR-chef på Eniro.

Martina

SMEDMAN 10

OM.MAGASIN


Viktigt att vi inte glömmer det mänskliga i HR-arbetet, tycker Johan Mildner, HR-chef på Sandvik Sverige.

Hur ska HR-arbetet drivas bäst? Behövs det beteendevetare eller lönestrateger?

& MILDNER Johan APRIL 2015

11


VI PRATAR OM  HR

DET VAR TÄNKT SOM EN DUELL, en tuff diskussion om olika synsätt på HR och behovet av hård och mjuk HR. En batalj mellan räknenissar och beteendevetare. Det blev ingen regelrätt batalj, men väl en intressant diskussion mellan de två erfarna HR-cheferna, Johan Mildner och Martina Smedman.

Johan

MILDNER

Gör nu HR-chef för Sandvik i Sverige. Gjort tidigare Ett antal HR-befattningar inom Sandvikkoncernen och projektledare inom Sandviks HR transformation. Drömjobb Det har jag inte kommit på ännu. HRs viktigaste uppgift är Att säkra chefsförsörjningen i företaget. JOHAN MILDNER har arbetat länge i Sandvikkoncernen. Det är tung industri, stål, gruvor, avancerade maskiner och verktyg för anläggningsindustrin. Sandvik är en av Sveriges största och mest anrika industrikoncerner med 48 000 medarbetare över hela världen. Finanskrisen 2008/2009 drabbade svensk exportindustri hårt, så även Sandvik. Den startade en process som innebar omfattande organisationsförändringar med omställningar och nedskärningar som följd. Och utmaningar för HR-avdelningen. Kanske är det allt det hårda runt omkring som skapar kontraster och gör att någon tipsar om Johan Mildner som en ”mjuk” HR-person. Men det visar sig att han självklart har fler sidor. – Jag håller med om att det finns två skolor inom HR. De senaste åren har handlat mycket om processer och it-stöd. Internt har vi till och med haft diskussioner om H:et i HR (Human Resources) börjar försvinna. Finns risken att man glömmer det HR står för, de mänskliga resurserna? Lite slagsida på det tekniska har det varit, säger Johan Mildner. I ANDRA RINGHÖRNAN står Martina Smedman från Eniro. Ett tjänsteföretag med söktjänster som kopplar ihop personer och som har utvecklat sina tjänster från telefonkataloger, i begynnelsen redan under slutet av 1800-talet, till digitala lösningar i flera olika kanaler. Eniro har drygt 3 000 medarbetare i fem länder och som i de flesta tjänsteföretag är 80 procent av kostnaderna personalrelaterade. Då gäller det att räkna rätt och ha koll på lönestrukturen. Martina Smedman är en engagerad förespråkare för att få fram fler sifferintresserade HR-människor. Hon är en ”hårding” i HR-världen, men tycker inte det behöver finnas någon motsättning mellan hårt och mjukt: – Jag håller med Johan om att det har varit fokus på processer inom HR de senaste åren, men det beror på att HR har varit ett tekniskt eftersatt område jämfört med andra funktioner. Det har varit för mycket administration och den har vi varit tvungna att hantera. 12

OM.MAGASIN


Den senaste tiden har varit tuff för Eniro. I september polisanmäldes den tidigare VD:n för bokföringsbrott och börskursen har rasat. – Det blir en extrem situation, framför allt för HR. Vår kompetens ställs på sin spets – vi ska hjälpa människor i kris så klart. Men samtidigt – har vi inte våra processer på plats så fungerar inte det stödet heller. HR ska inte vara kuratorer, säger Martina Smedman. BÅDE HON OCH Johan Mildner är överens om att HR måste bli bättre på att prata med affärsmänniskorna i ledningsgrupper och bolagsstyrelser på ett affärsmässigt vis. För båda är det en självklarhet att HR sitter med i ledningsgruppen. – I HR-kretsar gnälls det ibland över att man knuffas ur ledningsgrupperna och inte får gehör för sina frågor. Jag vill vända på det: ställ frågan varför det blir så. Kanske har man inte levererat och inte kunnat förmedla varför HR ska vara med, säger Martina Smedman och menar att det gäller att kunna visa siffror: räkna på och visa vad det kostar med för hög personalomsättning och påföljande nyrekryteringar. Först då hamnar frågan på styrelsebordet och får uppmärksamhet. – Sitter du bara tyst, ja då blir du lätt den som får hämta kaffe och sedan åker du ut, säger hon krasst. Johan Mildner anser att HR ofta är för försiktiga, men håller inte med om att det alltid behövs siffror för att få gehör: – Vi behöver ha lite mer självförtroende. Vi kan ju det här! Många gånger tror jag att det går att formulera och sälja in en HR-satsning utan ”finance-tugget”. Förklara på ett bra sätt och ta med sunt förnuft – det säljer bra det med. Att både beteendevetarna och räknenissarna behövs är de alltså överens om. De är också väldigt överens om att det är svårt att hitta HR-folk som gillar att arbeta med processer, it-stöd och siffror: – Ett stort problem är att HR-utbildningarna säljs in på fel sätt: Vi jobbar inte med människor, vi jobbar med affärsprocesser. Att vara personalare är inte att vara socionom. Det beteendevetenskapliga är en förutsättning, en hygienfaktor, men det måste till något annat också, säger Martina Smedman, som efterlyser en utbildning för lönestrateger till exempel. Johan Mildner håller med och menar att det är svårt att rekrytera medarbetare till Business Partner-rollen inom HR, och även han tar lönestrateger som exempel. – Båda delar behövs, men högskoleutbildningarna har slagsida mot det beteendevetenskapliga och resten finns det ingen som tar sig an. Vi har svårt att få gehör inom akademin i den här frågan. ULRICH-MODELLEN med begreppet HR-Tranformation, blev en vattendelare inom HR för ett antal år sedan. Den förespråkar it-stöd, ett större processtänkande och att många av HRs operativa uppgifter ska ut till linjecheferna istället. Martina Smedman är en anhängare och tycker att modellen fungerar bra. Johan Mildner och Sandvik får också hennes beröm för att ha en optimerad HR-organisation, till stor del baserad på Ulrichs modell. Men Johan Mildner var inte överdrivet entusiastisk över Ulrich-modellen till en början: – Jag var inte odelat positiv när vi lade om kurs åt det hållet. Men vår organisation, som bygger på hans modell, har mognat, finslipats och anpassats till Sandvik under tio år. Under vår förändringsresa tycker jag att HR ibland blivit väl inåtvända. Nu riktar vi oss mer utåt som den affärspartner och serviceorganisation vi ska vara. Först nu är vi på rätt väg, säger Johan Mildner. – Ulrich-modellen har givit HR ett större affärsfokus och det har varit bra. Sedan måste man anpassa den efter sin egen affär och organisation. Mitt rättesnöre är att företagets kunder också är HRs kunder, säger Martina Smedman.II

Martina

SMEDMAN

Gör nu Personaldirektör i Eniro AB med ansvar för hela HRområdet med tonvikt på långsiktiga HR-strategier. En operativ HR-funktion finns i varje land. Gjort tidigare Säljare, säljchef och affärsutvecklingschef i olika bolag. Personalspecialist och HR Business Partner, de senaste åren i ledande befattningar inom HR. Drömjobb Personaldirektör – så jag har förmånen att få arbeta med det jag tycker är roligast. HRs viktigaste uppgift är Att säkerställa en optimal användning av humankapitalet, coachning till cheferna och specialistkunskap inom HR. Att stödja verksamheten i förändringsledning och att se utmaningar och möjligheter ur ett HR perspektiv.

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN   FOTO /JOHANNA BERGLUND OCH BRITT MATTSSON

APRIL 2015

13


MER OM  STRESS

TA DET LUGNT I TID ANNIKA HÄLLQVIST JEFF ÖSTBERG/nuagency

DET ÄR INTE LÄNGRE ETT IDEAL ATT VARA STRESSAD,

ändå är vi stressade jämt, visar flera olika undersökningar. Men 2010-talets stress är mer i smyg – vi säger att allt är lugnt, att vi hinner, men stressen bubblar under ytan istället. Farligt, farligt... En dos nytt tänk kryddat med smarta knep och god planering kan göra oss mer effektiva. Och lugnare. 14

OM.MAGASIN


STRESS UNDER YTAN. Numera sitter vi inte kvar p책 kontoret. Vi g책r hem, men tar jobbet med oss.

APRIL 2015

15


MER OM  STRESS coach och pedagog i arbetslivet, ser flera förklaringar. En av dessa är de ständiga förändringar som genomförs, och som innebär att arbetsro och kontinuitet går förlorad. Knappt har folk hunnit sätta sig ner på stolen förrän det är dags för hela havet stormar igen. – Även om många gläds åt att utvecklas, tar förändring kraft och tid. Om vi får för många förändringar samtidigt har vi inte möjlighet att ställa om våra hjärnor och bearbeta alla nya intryck. I stället blir vi stressade, säger hon. Hon anser också att den totala arbetsbelastningen har ökat. Alla ska vara sin egen expert och allt-i-allo, och många av de servicefunktioner som tidigare fanns har försvunnit. – Tänk bara på alla stressade chefer som förr hade experter – sekreterare eller assistenter – som skötte bokningar, tog telefonsamtal och skötte administration åt dem. I dag ska de göra sådant själva, vilket gör att de får mindre tid till sin viktigaste uppgift: att föra organisationen framåt, säger Helén Vedlé. – Administrationen verkar ha ökat i och med att vi gör fler avstämningar, projekt och kvalitetssäkringar. Färre ska göra mer, och på många arbetsplatser har fler arbetsuppgifter tillkommit. Slutligen är det inte säkert att tekniken minskar pressen, anser hon. I dag tar många med sig jobbet hem. – Jag möter människor som går hem från jobbet, och när de lagt barnen sätter de sig framför datorn och jobbar tills de lägger sig. Det finns de som har blivit mejlberoende, som kollar jobbmejl i sängen innan de somnar. Man är ständigt nåbar – på helger och semestrar – och den här gruppen är jag riktigt orolig för, eftersom den aldrig får återhämtning.

ÅTTIOTAL OCH YUPPIE-ERA. Nittiotal och it-yra. Arbetsglädjen sprudlade, tempot var högt och inte sällan uppmuntrade företagskulturer till racerfart och arbetsveckor som vida översteg 40 timmar. Efter ett såsigt sjuttiotal blev en fulltecknad filofax en indikator på att man var i smöret, behövd, efterfrågad, viktig. Ju längre arbetsdag, desto märkvärdigare. Sen kom baksmällan. Folk blev utbrända. Beskrivningen ovan är förstås en grov förenkling av tidsandan och en skenande arbetstakt. Men i dag är idealen från det sena 1900-talets företagskulturer mossiga. Medarbetarna uppmuntras inte längre till att bo på jobbet. Tvärtom ska de gå hem i tid och vara avspända, kreativa och härliga på arbetstid – men det ska ske samtidigt som de ”levererar” som det brukar heta. Frågan är om nya ideal förändrat något i grunden. Vi tycks ju fortfarande vara så stressade. I alla fall uppger vi det när vi tillfrågas i studier och undersökningar. Ett senare exempel är Arbetsmiljöverkets rapport från i höstas. Rapporten visar att allt fler får besvär på grund av jobbet. Var fjärde person säger sig ha arbetsrelaterade besvär. Den vanligaste – och den mest ökande – orsaken är stress eller psykologiska faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket är psykisk ohälsa det snabbast växande arbetsmiljöproblemet. När tidningen Chef och Novus frågade drygt 500 chefer sa sex av tio att de upplevt ohanterlig stress; tre av fyra hade haft sömnstörningar. Och i TCOs Arbetslivsbarometer säger två av tre tjänstemän att de har svårt att släppa tankarna på jobbet under ledigheten och barometern pekar på att stressen tycks öka. Frågan är varför många tycks uppleva sådan press och hets. Helén Vedlé, planeringsexpert med många års erfarenhet som 16

VID SIDAN AV JOBBET finns ofta en intensiv privat sfär, en fritidsstress som triggar tempot ytterligare. Men enligt stressforskaren Dan Hasson, anknuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är jobbet den starkast bidragande orsaken av flera till stressrelaterade besvär. – Jobbet finns med som en av de främsta källorna till stress i 95 procent av fallen. Våra undersökningar visar att i 50 procent av fallen är jobbet den främsta källan till stress, i fem procent är det privata den främsta källan, och i 45 procent av fallen är det en kombination av båda, säger han. Vi människor klarar ganska mycket stress. Men blir den långvarig, och återhämtningen uteblir, finns risk för att vi springer rakt in i den berömda väggen. – Utbrändhet är ofta en kombination av flera saker: hög arbetsbelastning eller påfrestande liv utan tillräckligt med återhämtning, dålig psykosocial arbetsmiljö, en sårbarhet som kan vara genetisk eller psykologisk och för litet socialt stöd, säger Dan Hasson.

Erbjud en veckas semester. Den som är utsliten säger härligt! Den som är utbränd säger nej, det går inte. OM.MAGASIN


OMÖJLIG EKVATION? Vi ska prestera på jobbet, vara härliga, kreativa, hänga med i sociala medier och ha en aktiv fritid. Det kräver planering och hård prioritering.


MER OM  STRESS

Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress. MEN DET GÄLLER att skilja mellan utsliten och utbränd, och ett sätt för en arbetsgivare att ta reda på vilket det handlar om, är att erbjuda en veckas semester, tipsar Dan Hasson. – Den som är utsliten säger ”Tack, härligt!”. Den som är utbränd säger ”Nej, det går inte, då rasar hela företaget”. Självinsikt är inte alltid den utbrändes bästa gren. En arbets­ givare som har en vidbränd eller utbränd medarbetare framför sig kan behöva lirka lite. – Det kräver mycket energi för en chef. Klarar man det inte själv tycker jag att man ska ta professionell hjälp, och det krävs upp­daterad kunskap. Man bör förstås stoppa innan det går så långt som till utbrändhet, säger Dan Hasson. Helén Vedlé är inne på samma linje: – Många gånger förstår inte den stressade själv att den är på väg in i väggen utan tänker att det blir bättre nästa vecka, när projektet är slut eller efter någon deadline. Kollegor och familj ser ofta tidigt när någon är stressad. Vi bör därför alla gemensamt vara uppmärksamma och larma i tid. Frågan är hur man bäst hjälper någon som håller på att jobba sig sönder och samman. Dan Hasson säger så här: – När det gäller dem som är på väg in i väggen finns inte så mycket erfarenhet av hur man bör göra, men jag tror det är viktigt att inte komma med pekpinnar, och istället förklara för medarbetaren att denne har styrkor som han eller hon överanvänder. En okunnig och omogen chef kan ju tycka att det är jättebra med medarbetare som överanvänder sina styrkor konstant, men det är ett kortsiktigt tänkande. Arbetsgivaren har ett ansvar för medarbetarnas stress. Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ska arbetsgivare bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, och långvarig arbetsrelaterad stress är en del av detta. MEN TILL SYVENDE och sist har vi som individer ett eget ansvar för vårt mående. Helén Vedlé: – Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress. Men idag törs vi inte alltid säga 18

ifrån. Vi är rädda för att mista jobbet, inte få den löneförhöjning som vi önskar eller inte få en ny tjänst eller utmaning som vi strävat efter. Ja, här finns ett problem: det är inte säkert att medarbetaren törs tala om att hen mår dåligt. Och kan det vara så att 80- och 90-talens skrytande om många övertidstimmar har ersatts av ett smygande med desamma? För vem vill skylta med att inte hinna, vi ska ju vara så där sköna och softa? Kanske är det så, tror Hélen Vedlé. – Jag har ingen statistik, men min känsla är att många tycker det är skämmigt att inte klara av sina arbetsuppgifter under arbetstid, och det finns en rädsla för att visa det. Man är rädd för att vara den som får gå vid nästa uppsägning om man erkänner att man inte hinner med. Den dolda övertiden bidrar sannolikt inte till ett lugnare liv. Men tack och lov finns en hel del knep att ta till för att minska den totala stressen. För det första gäller det att komma ihåg att vi knappast blir utbrända av ett par köriga veckor, och att vi i regel pallar en hel del, menar Dan Hasson. – Vi är rustade för att klara ganska mycket. En arbetsintensiv period behöver inte innebära något dåligt för hälsan, oavsett om man upplever perioden som positiv eller negativ, förutsatt att man får tillräckligt med återhämtning förstås. Stress framställs ofta som något dåligt och farligt när det i själva verket är en naturlig del av livet, en viktig del av livet. Utan stress skulle vi få sämre livskvalitet, säger han. Det där kanske kräver sin förklaring. Så här ligger det till: stresspåslag får oss att klara av påfrestningar som naturligt ingår i livet. Lagom doser påslag tränar dessutom stressmuskeln. En otränad muskel gör oss sämre förberedda för minsta lilla påfrestning. – Föreställ dig en pensionär som inte behöver stressa i vardagen, men som börjar varva upp en vecka innan han eller hon ska till banken eller frisören, och blir jättestressad av en sak som vi andra inte reflekterar över. Det är vad som händer när stressmuskeln är otränad; vi stressar upp oss för minsta lilla. Men om vi stressar när vi behöver, tränar vi stressmuskeln, och får därför högre livskvalitet. Att se saken i ljuset av detta – att stressen kan vara en tillgång – kan måhända medföra att vi slutar jaga upp oss för att vi är uppjagade. UTÖVER DET KAN MAN alltid tänka på Zlatan Ibrahimovic, eller på Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi om man nu föredrar det. Dessa fotbollsgudar springer inte på alla bollar. De springer på de rätta, de vältajmade passningarna som innebär målchans. De hushållar med krafterna, för att kunna växla upp och springa med full styrka när det verkligen gäller. Resten av tiden är de ”good enough”. – En bra tumregel är att jobba på 80 procent av din kapacitet så att du har marginal att maxa när du verkligen behöver det. Skulle vi maxa hela tiden orkar vi inte, då finns risk att vi går in i väggen, tipsar Dan Hasson. Utöver det tipsar han om effektiv stresshantering inom tre områden: återhämtning, förhållningssätt och att sätta mål. För det första måste vi se till att få tillräcklig återhämtning. Att sova gott och tillräckligt är A och O. Bryt gärna en skenande stresspiral med några enkla avslappningsövningar. Gillar du inte sådana kan du varva ner genom att variera arbetsuppgifterna. Att byta uppgifter, och därmed fokus, innebär att du använder en annan del av hjärnan – ett effektivt sätt att bryta varva ner.

OM.MAGASIN


7 TIPS TILL ARBETSGIVAREN

Arbetsgivaren har ansvaret att skapa en bra arbetsmiljö där vi kan säga ja till saker och inte nej, bara för att vi är så stressade. Den psykosociala arbetsmiljön kan bli bättre med sju enkla steg: 1. SÄNK KRAVEN. En grundläggande orsak till stress är förstås att arbetsbördan är för hög. Var noga med att varje anställd ska ha tillräckligt lång arbetstid avsatt för varje uppgift. 2. VÄLKOMNA DISKUSSIONER. I en atmosfär där de anställda kan diskutera arbetsuppgifter och ifrågasätta sådant som inte fungerar är risken mindre att folk bränner ut sig. 3. SUDDA INTE UT GRÄNSEN MELLAN ARBETE OCH FRITID. Förr var det enkelt – då gjorde man sina åtta timmar och gick hem. Idag använder många kvällarna till att fundera över arbetsuppgifter och svara på mejl utan att sätta upp övertid. Chefen behöver vara tydlig med att ingen förväntas arbeta utanför arbetstid. 4. SPARKA INTE HJÄLPREDAN. Många företag har gjort sig av med sekreterare, vaktmästare och andra, men en slimmad organisation är inte alltid mer effektiv. I slutändan blir det ofta kontraproduktivt när utbildad personal måste lägga tid på sekreterarsysslor och administration. 5. SLUTA OMORGANISERA. Alla omorganisationer är stressande och de flesta är helt meningslösa och görs bara för att det finns en chef som vill sätta avtryck. Varje organisationsförändring leder till att de anställda måste etablera sina roller på nytt, vilket skapar osäkerhet. Många gånger går det utmärkt att lägga till en ny enhet utan att bryta sönder den befintliga strukturen. 6. VAR TYDLIG MED KRAVEN. Otydlighet är stressande och leder ofta till att de anställda överkompenserar för att vara på den säkra sidan. Om alla vet exakt vad som förväntas av dem minskar stressen. 7. DET SKA VARA ROLIGT ATT JOBBA. Har man roligt på jobbet orkar man mer än om arbetet bara är en belastning. Det bästa är om man dessutom blir engagerad och upplever att det man gör är intressant och viktigt. (Professor Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet.se)

PLANERA FÖR EN EFFEKTIV ARBETSDAG  Skriv ner dina arbetsuppgifter och försök att gruppera

  

dem i högst tio områden. Skriv ner hur mycket tid du lägger på varje område och hur mycket tid du skulle vilja lägga på varje område. Stäm av med din chef och gör en handlingsplan för det du vill och kan förändra för att förbättra. Avsätt 15 minuter varje fredag för att skriva en att göralista för kommande vecka. Skriv upp allt utom inbokade möten. Fyll på listan under veckan. Prioritera i din lista varje morgon – innan du kollar mejlen. Börja med den viktigaste arbetsuppgiften. Försök att avsluta en arbetsuppgift innan du börjar på en ny. Har du uppgifter som kräver minst två timmars koncentration? Sätt dig där du inte blir avbruten. Stäng av blink och pling i mejlprogrammet. Besvara mejl högst tre gånger om dagen. Planera smartare – få tid för det viktiga av Helén Vedlé och Rune Nilsson, Hoi förlag

MAN MÅSTE HA PAUSER OCH TID TILL ÅTERHÄMTNING FÖR ATT VARA KREATIV OCH INNOVATIV. PÅ DET SÄTTET ÄR DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA AVANCERADE. I ANDRA LÄNDER KAN DET FORTFARANDE ANSES KONSTIGT ATT TA LEDIGT FRÅN JOBBET. II HANS-HOLGER ALBRECHT, FÖRE DETTA VD FÖR MTG OCH MILLICOM, NU FÖR MUSIKSTRÖMNINGSFÖRETAGET DEEZER

Lugn med luftballong Hjärnan jobbar med metaforer. Forskaren Dan Hasson tipsar om hur du kan varva ner med Luftballongövningen. Gör så här: Tänk dig att du ser en luftballong som landar framför dig på ett fält. För över alla dina jobbiga tankar, känslor och upplevelser i ballongen. Låt den flyga iväg med allting.

APRIL 2015

ANDAS OCH BRYT STRESSEN med en enkel andningsövning som kan göras när som helst och var som helst. Gör så här: 1. Fokusera på din näsa och känn din andning. 2. Räkna långsamt till fem medan du långsamt andas in ett långt, djupt andetag genom näsan. 3. Håll andan och räkna lugnt till fem. Säg eller tänk: ett djup inandning, två djup inandning, tre djup inandning, fyra djup inandning, fem djup inandning. 4. Efter cirka fem sekunder, andas långsamt ut genom näsan medan du långsamt räknar till fem. 5. Repetera sekvensen tio gånger. (Healthwatch.se)

FLY ELLER SPELA DÖD?

I grova drag finns två reaktioner på stress. Fly och fäkta – kroppen vill kämpa emot ett hot eller fly från det, vi utsöndrar stresshormoner och man blir rädd, irriterad, arg eller fientlig. Spela död – faran är för stor och vi kan inte ta oss ur situationen. Reaktionen blir svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet och social isolation. Känslomässigt kommer ofta trötthet och nedstämdhet.

(Vårdguiden)

19


MER OM  STRESS

HUR HANTERAR DU STRESS?

SMIT FRÅN SKITEN!

Tomas ”Stressdoktorn” Danielsson, föreläsare och författare, Örebro –  Jag smiter från hela skiten fastän jag inte är klar. Jag tar en promenad, gärna till sjön med en fika. Då får hjärnan återhämtning och därför är det smart att vara lat ibland. På vägen tillbaka tänker jag ”Nu kör jag så det ryker, men tar rast utan att känna skuld”.

TOMRUM I KALENDERN

Claes Hemberg, sparekonom, Avanza Bank, Stockholm – På tre sätt: Det första är att tjuvstarta dagen. Jag börjar klockan sju för att vara först och få tid att läsa på så att jag kan förbereda dagen. För det andra skapar jag tomrum i kalendern så att det finns tid för eventuella överraskningar. För det tredje springer jag gärna på lunchen – det är ett sätt att ladda ur och ladda om.

ÄR SNÄLL MOT MIG SJÄLV

Frida Engström, biträdande studierektor, Enheten för arbetsmarknadskunskap vid Stockholms universitet, Sundbyberg – Jag försöker förebygga genom att planera. Jag är kalendermänniska och planerar noggrant och detaljerat, och jag lägger också in tid för oförutsedda saker. När det kommer extra stressiga perioder accepterar jag dessa och är då extra snäll mot mig själv genom att vila ordentligt och göra roliga saker på fritiden.

FÖR DET ANDRA kan vi leta efter nya förhållningssätt. Vi kan inte alltid påverka vår arbetssituation, men vi kan försöka hitta nya sätt att se på den, tipsar Dan Hasson. – Vi har ibland vanföreställningar om hur en situation är, till exempel om vad som är möjligt och omöjligt. Något kan upplevas som omöjligt för att vi bestämt oss för att det är så. Men genom att ändra förhållningssättet kan man ändra sin verklighet. Dan Hassons tredje steg i stresshanteringen är att sätta upp konkreta mål och fokusera på dem. Att gå mot ett bestämt mål skapar lugn. – Många gånger vet vi vad vi inte vill. Ta reda på vad du vill i stället och sätt upp mål för hur du ska få det du vill. Där vi har fokus – dit går vi. Helén Vedlés övertygelse är att mycket stress går att planera bort. Ute i organisationerna ser hon medarbetare som springer på alla bollar, som sällan får sammanhållen tid att fokusera på koncentrationskrävande uppgifter, som fastnar i mejl, prioriterar uppgifter som sägs vara akuta och samtidigt skjuter på viktiga uppgifter som till slut bildar en stinkande dåligt samvete-hög. 20

Och så går de hem med en missnöjd känsla av att inte ha hunnit ett endaste dugg. Helén Vedlés huvudbudskap är att ta makten över sin egen arbetstid i stället för att styras av yttre händelser och omgivning. Genom smart tidsanvändning får vi mer gjort och känner oss mindre jagade. LEKTION ETT I SMART tidsanvändning är planering och här finns två hörnstenar: att sätta av sammanhållen och ostörd tid för uppgifter som kräver koncentration, samt att skriva en enkel att göra-lista. Skriv upp alla uppgifter som ska utföras. Rangordna dem sedan i viktighetsgrad och börja beta av de viktigaste först. – Ta som rutin att varje fredag sätta av 15 minuter för att skriva en att göra-lista för nästa vecka. Om det tillkommer nya uppgifter under veckan – fyll på din lista. Varje morgon tar du sedan någon minut för att rangordna dagens arbetsuppgifter. När du får ordning på listan får du kontroll, får lättare att prioritera och då minskar stressen. II OM.MAGASIN


SKÖRDETID. Ta vara på den kompetens som finns. Öka mångfalden, se bortom CV, kön och ålder.

BRA PLANERING MINSKAR STRESSEN. Ta en kvart varje fredag och planera kommande vecka.

APRIL 2015

21


OM  KATARINA GOSPIC

MISSION OCH PASSION HENRIK HARR MAGNUS BERGSTRÖM KAROLINA OLSON HAGLUND

Hon är hjärnforskaren som uppmanar oss att sluta tänka så mycket, det är bättre att agera och ge hjärnan en belöningssignal den vägen istället. Vi människor är resultatet av våra beslut, menar Katarina Gospic. Därför är det konstigt att vi är så pass okunniga om vårt stora beslutsfattande organ – hjärnan. 22

OM.MAGASIN


Katarina Gospic vill lära oss mer om hur hjärnan fungerar och hur vi gör när vi fattar beslut. Och hur vi kan påverka besluten.

APRIL 2015

23


OM  KATARINA GOSOPIC

FAKTA KATARINA GOSPIC FÖDD 1984 i Stockholm. BOR I Stockholms innerstad. DOKTORSAVHANDLING Neural Mechanisms of Emotional Regulation and Decision Making (2011) BÖCKER Välj rätt (2012) och Den sociala hjärnan (2014), båda Brombergs förlag. DRIVKRAFT Nyfikenheten. “Den ska aldrig någon få ta udden av. Det är det jag älskar, att ställa frågor för att jag undrar och för att det driver mig.” FAVORITFORSKARE Edmund T. Rolls, Dean Mobbs, Chris Firth. LÄSER JUST NU Daniel Kahneman Tänka, snabbt och långsamt och Donna Tartt Steglitsan.

24

Katarina Gospic ska fotograferas och frågan är vad hon ska ha på sig. Man kan inte säga att stylisten direkt lurar henne, men det är tydligt att någon sorts manipulation utspelas. – Vissa personer vill bara ha sina vanliga kläder och inget smink, berättar Karolina Olson Haglund, stylisten. Så jag brukar säga att de kan ta med egna kläder också. Katarina Gospic har med sig egna kläder, men till slut blir det som stylisten vill i alla fall. Det brukar bli så, säger hon själv. Det som händer är ett exempel på en hjärnmekanism som Katarina Gospic naturligtvis är väl förtrogen med. Som hjärnforskare vet hon att människor är lättare att övertala om man ger dem en känsla av kontroll. Och det räcker faktiskt med en känsla. För hjärnan spelar det ingen roll om man verkligen har kontroll eller inte. Det är tillräckligt att man tror att man har det. Det är den här typen av hjärnfunktioner som Katarina Gospic enligt hennes egen uppskattning har ägnat minst 30 000 timmar åt att kartlägga. – Det känns bara så konstigt att vi har bättre koll på hur våra mobiltelefoner fungerar än vår egen hjärna, säger hon. Särskilt när det får sådana otroliga konsekvenser, inte bara för våra egna liv utan även för människorna runt omkring oss. Det är just som hjärnforskare Katarina Gospic är känd hos den svenska allmänheten, trots att hon varken arbetar som läkare eller forskare längre. Som färdigdisputerad 2011 lämnade hon Karolinska institutet i Stockholm för att i stället hamra in hjärnkunskap i oss svenskar. Visserligen hamrar hon in den med ett leende och en optimism som

regelbundet landar henne i tv-soffor, men hon gör det med kraft. Och det är uppenbart att hon inte tänker ge sig. Det finns en annan anledning till att hon hoppade av sin akademiska karriär också, men mer om det senare. Katarina Gospic växte upp i Stockholmsförorten Akalla som andra barnet till en kroatisk pappa och svensk mamma. När hon sommarpratade 2013 beskrev hon hur hon som fyraåring filosoferade om hur tanken på en jordgubbe kunde komma in i hennes hjärna, och hur hon med tankekraft kunde skapa ytterligare en jordgubbe precis när hon ville. Och på den vägen är det. Plugghuvudet fanns där från första början, liksom en pappa som inpräntade vikten av att tänka och agera självständigt, att ”inte vara som en fluga utan huvud”. Att fatta sina egna beslut blev avgörande, och ett av Katarinas första stora beslut kom under en rörig högstadietid. – När jag började sjuan fick jag verkligen en chock, berättar hon. Det kom folk från andra delar av Akalla och närliggande förorter, från en helt annan kulturell och socioekonomisk bakgrund. Det flög både stolar och bänkar under lektionerna och jag bestämde mig för att aldrig fastna i den miljön. Studierna blev biljetten därifrån, och den efterföljande tiden på Tensta gymnasium beskriver hon som ett paradis i jämförelse. Där fick hon även praktisera på Karolinska institutet, vilket spädde på medicinintresset som fötts redan under högstadiet. När vi ska träffas har Katarina Gospic ett par betydligt enklare beslut att fatta. Var ska vi ses? Citykyrkans kafé i centrala Stockholm, eftersom OM.MAGASIN


Acceptera och g책 vidare. Var och en 채r sin egen lyckas smed, anser Katarina Gospic.


OM  KATARINA GOSPIC

Vi är resultatet av våra beslut. Därför är det extremt viktigt att förstå hur vi fungerar i beslutsfattande situationer.

Hon har höga ambitioner och svårt att vila. – Jag har alltid velat ta vara på varje dag.


det är stort och lugnt. Vad vill hon dricka? Grönt te eftersom hon inte gillar koffein. Hon är osvikligt tillmötesgående till intervjufrågorna. Hon vet vad hon vill berätta om och vad hon vill hålla hemligt. Hon varken flyr eller fäktar; låter inte sin amygdala delta i samtalet, för att prata hjärnlingo. Amygdalan är den primitiva del av hjärnan som registrerar faror och skriker åt oss att fly om vi kan och slåss om vi måste. Jättebra på savannen, mindre bra på ett fik. Men eftersom hjärnan verkar sköta sådana här reaktioner mer eller mindre per automatik kan man fråga sig varför det är så viktigt att vi lär oss hur de är uppbyggda. – För att vi är resultatet av våra beslut, säger hon. På samma sätt som det är viktigt att ha körkort när man ska köra bil är det extremt viktigt att förstå hur vi fungerar i beslutsfattande situationer. De påverkar ju precis allt vi gör. Egentligen är det sjukt att man inte får lära sig det här när man är liten, på samma sätt som vi lär oss att äta bra frukost. Precis som dåliga frukostvanor i längden kan leda till hälsoproblem, gör vår okunnighet om hjärn­an att vi människor står handfallna inför många svåra situationer i livet, helt i onödan. – Folk förstår inte alltid sina känslor, hur saker uppkommer, menar hon. Om man har problem med ångest eller panik, till exempel, tror man att man är den enda på hela jorden som känner så här fastän det är en helt naturlig respons i vissa sammanhang. Jag tror att det skulle kunna hjälpa otroligt mycket att få den här kunskapen från start så att vi kan fatta så bra beslut som möjligt. Då känner vi att vi faktiskt har kontroll och sitter i framsätet och att saker inte bara sker.

R

esonemanget om medvetna val stämmer bra med ett par andra beslut som Katarina Gospic har fattat i samband med intervjun. Hon vill inte ses hemma hos sig, där hon har kontoret till sitt företag Brainbow Labs AB. (”Det är under omorganisation just nu.”) Hon vill inte berätta om sitt kärleksliv, eller om incidenten i slutet av forskarutbildningen som fick henne att lämna Karolinska och landstinget. Hon vill inte hänga ut någon, förklarar hon. – Det var egentligen flera händelser på samma tema, som handlade om ”unfair play”. Det blev uppenbart för mig att det finns krafter inom akademin, och inom landstinget också, som handlar om hierarkier, prestige och status, och om att nå de här sakerna med vilka medel som helst. Man suddar ut vad jag tycker är moral. Säg att du har jobbat jättemycket med en artikel, och sedan kommer chefen och vill sätta någon annans namn under texten. – Var det vad som hände?

APRIL 2015

– Det tänker jag inte avslöja. Hur som helst blev Katarina Gospic förbannad, och uppskattar det ironiska i att just hon var expert på vad som händer i hjärnan när liknande saker händer. Hon ville inte att någon annan skulle ha den graden av kontroll över hennes liv. Med andra ord var det dags för ännu ett stort beslut, och det blev att helt enkelt lämna en lovande forskarkarriär och i stället starta ett enmansföretag. – Jag tror att var och en är sin egen lyckas smed. Det finns förstås saker som man inte kan kontroll­ era, men jag går ju inte och gråter för det. Det handlar om att acceptera det och gå vidare. Från utsidan ser det verkligen inte ut som om Katarina Gospic skulle ha något att gråta över. Hon är fysiolog, läkare, disputerad hjärnforskare, egenföretagare och författare till två böcker om hjärnan som har givit henne en medial uppmärksamhet som hon aldrig hade som läkare eller forskare. Men hon menar att resan dit har haft gott om luftgropar. – Det kanske ser ut som om jag aldrig har mött något motstånd, men för mig känns det som om det har varit en miljard små händelser hela, hela tiden där folk har sagt extremt elaka saker, försökt trycka ner en bara för att trycka ner en. Och bara för att jag har tagit plats, jag har pratat för mycket, jag har varit för högljudd, jag har skrattat för högt och så vidare. Motmedlet hon utvecklade var att alltid ha torrt på fötterna. Så länge hon har kunnat motivera sitt sätt att agera ser hon det inte som sitt problem om folk blir arga. – Jag lärde mig att hantera dessa känslor rätt tidigt, att tänka ”jaha, det här känns ju jobbigt, nu blev jag ledsen för att de stod och skrek på mig.” Men att få göra min grej har alltid varit viktigare för mig än att passa in i en grupp. Med åren har hon också blivit bättre på att stanna kvar i negativa känslor, säger hon. – Om jag är ledsen så gråter jag, men ofta säger jag att ”nu ska jag vara ledsen i en timme”, sen får det vara över. Efter det måste man kunna agera. Ytterligare ett exempel på synbarligen enkel beslutsstyrning, alltså, men vad händer när man bara inte orkar fatta ett till beslut – det klassiska valet mellan Aftonbladet eller Expressen. Varför fixar inte vår fantastiska hjärna det? – För att frontalloben bara har en viss kapacitet för att fatta beslut. Den varierar från person till person, och den är relaterad till hur utvilade vi är och hur mycket mat vi har i kroppen. Före lunch och tre-fikat är man på botten. Sedan försöker man hålla ut till klockan sex, och när man går hem är man så ashungrig och trött att man köper alldeles för mycket godis. Det är viktigt att förstå att vi har denna begränsade kapacitet för att fatta beslut. Beroende på vilket jobb vi har får vårt beslutsfattande enorma konsekvenser för andra människor. Katarina berättar att hon alltid har tränat (truppgymnastik, löpning, styrketräning) för att hålla kroppen och hjärnan i bra form, men hon kämpar fortfarande med parametern ”vila”.

PERSONLIGA ERFARENHETER SOM FORMAT YRKESLIVET FORSKNINGEN Jag har alltid haft en rationell grund i mig, men genom min forskning har den blivit mycket starkare. Den har blivit mer kontrollerad, medveten och framträdande ju mer jag har lärt mig om hur vi funkar. HÖGSTADIET Det kom folk från en helt annan kulturell och socio­ ekonomisk bakgrund. En del hade också flyktingbakgrund och sannolikt hemska händelser i bagaget. Miljön uppmuntrade inte till studier – ibland flög det både stolar och bord i klassrummen och jag bestämde mig för att aldrig bli fast i den världen. PRESTIGEKAMPEN I SLUTET AV FORSKARUTBILDNINGEN Jag insåg att andra höll i mitt öde. Jag ville inte jobba så hårt under så lång tid för att sedan bli snuvad på belöningen jag arbetat för. Jag valde därför att skapa min egen kontext och jobba med likasinnade som delar min syn på moral. GYMNASTIKEN Ingen sätter en frivolt på första försöket. Man får verkligen lära sig att försöka om och om igen innan man lyckas. Precis som Edison som lärde sig tio tusen sätt att inte bygga en glödlampa. 27


OM  KATARINA GOSPIC

6 TIPS:

Lev i samklang med din hjärna för bra beslut och bättre välmående.

1. Fatta dina viktiga beslut när du är mätt och utvilad. 2. Lär dig känna igen fly-ellerfäkta-reaktionen, och när just din aktiveras. Bestäm i vilka lägen du verkligen vill använda den. 3. Se över din beslutsmiljö. Allt från hårda stolar till varma drycker kan påverka vilka beslut du fattar. 4. Lär dig avstå från små belöningar om det kan leda till att du får en större belöning längre fram. Till exempel att avstå från glass och godis vinner bättre hälsa längre fram. 5. Lär dig överblicka och begränsa dina alternativ så att de blir hanterbara. Alltför många val gör oss trötta snabbare än om vi kan överblicka dem. 6. Se till att de mål du uppfyller är dina egna och inte någon annans.

– Jag har alltid tänkt att jag måste ta vara på varje dag. Delvis för att jag vet att det finns människor som inte har samma förutsättningar som jag. Det är lite som att skratta någon i ansiktet att säga ”nu sitter jag och bara äter chips och skiter i allt.” För mig känns inte det respektfullt. Samtidigt brukar jag prata om prestation och prestationsförutsättningar, och jag har lärt mig med åren att det är en prestationsförutsättning för mig att vila. Det är det bästa sättet för mig att ladda mina batterier. Men jag kan ändå känna i mig att ... ahhh, jag vill göra någonting! Den här ambitions- och energinivån får ibland omgivningen att ifrågasätta om Katarina Gospic finns på riktigt. Efter hennes Sommarprogram i radions P1 2013 tyckte en recensent att tankarna fördes till ”fundamentalistisk hurtbulleoptimism”, och Katarina skrattar gott åt omdömet. – Ja, jag kanske är en optimistisk hurtbulle, men jag vill också vara det. Jag vill hellre se livet från det perspektivet. Jag ser inte längre saker som negativa. Det är förstås inte jättekul när någon säger att du är jättedålig på någonting, du kommer inte att lyckas, du kommer inte att tjäna några pengar, du är inte välkommen tillbaka. Det är ju inte kul att höra. Men jag är inte längre rädd för att stanna i obehagliga känslor. Jag kan säga till mig själv så här: ”Ja, det är asjobbigt just nu, men det här kommer att gå över. Det kommer att bli bättre. Det här är inte ett permanent tillstånd. Det här är något du går igenom.” Katarina Gospics två böcker – Välj rätt från 2012 och Den sociala hjärnan från 2014 – staplar fascinerande exempel på forskning som visar hur märkligt den mänskliga hjärnan fungerar. Men hon menar att det är i agerandet, inte i insikterna, som lösningarna finns när vi ska resa oss upp efter en motgång. – Folk brukar prata mycket om positivt tänkande, men jag gillar positivt handlande bättre. Ingenting blir ju bättre av att man ligger kvar i

sängen och tänker på hur bra allting ska bli. Man behöver inte alltid tänka så mycket. Agerar man i stället kommer man in i en rutin och får en belöningssignal i hjärnan i stället för att ligga som en disktrasa och tycka synd om sig själv. När man tittar på folk som är framgångsrika så är det gemensamma att de agerar.

K

atarina Gospics sätt att agera efter det röriga uppbrottet från forskar- och läkarvärlden var som sagt att starta eget företag, som fick namnet Brainbow Labs AB. Genom det skriver hon böcker och hanterar föreläsningar, konsultuppdrag, seminarier och kurser. Hon har kontoret hemma, och samtidigt överallt där hon sprider sitt budskap. Kunderna är mest grupper från näringslivet, som hon ibland, tillsammans med kollegan Stefan Falk, även utbildar i neuroledarskap. Det är en relativt ny term för läran om hur man använder insikter om hjärnan och nervsystemet för att förbättra sin förmåga att leda individer och grupper. Under 2015 kommer hon även att sjösätta företaget Grey Matters – ett samarbete med inredningsdesignern Isabelle Sjövall som kombinerar hjärnforskning med inredning, arkitektur och design. Målet är att skapa optimala arbetsmiljöer som främjar hälsa, välmående och prestation. – Forskning visar att kontorslandskap gör män­ niskor sjuka. Men företagen fortsätter att utgå från krona per kvadratmeter, där kan vi göra en insats. Hur gick det då med stylisten? Jodå, till slut för­ vandlas Katarina Gospic till den Bondbrud ni ser på bilderna. Vems frontallob det var som bestämde detaljerna kring kläder och smink är svårt att avgöra, men en gissning är att det var stylistens. II

SAGT OM KATARINA GOSPIC PASSIONEN INSPIRERAR » Katarina är fantastisk! Det är ett privilegium att få arbeta med henne. Hon är så oerhört skicklig, fokuserad och noggrann i allt hon åtar sig och hon lever verkligen som hon lär. Hennes passion för de ämnen hon brinner för är enormt inspirerande. 28

Dessutom är Katarina en ödmjuk, omtänksam person och vän med mycket humor.« Isabelle Sjövall, inredningsdesigner VILL GE VÄRDEFULL KUNSKAP »Att göra något på slentrian är inget för Katarina. Hon vill hela tiden göra allt bättre

och ännu mer värdefullt för de människor hon möter. Katarina är helt unik i sin kombination av djup kunskap, prestigelöshet och brinnande passion att göra sina insikter enkla att förstå och omsätta för vem som helst. Hon är dessutom en väldigt bra coach och ett fantastiskt bollplank

om man vill utveckla sin förmåga på något område.« Stefan Falk, föreläsarkollega inom Brainbow Labs SPRUDLANDE ENTREPRENÖR »Med en kämpaglöd och ett stort engagemang är Katarina en sprudlande entrepre-

nör som förändrar världen. Hon har en stor förmåga att göra vetenskapen öppen för alla i samhället. Hennes energi och vilja att förbättra är enorm. Som vän är hon ärlig, positiv, och ger alltid rätt råd.« Anna Feldreich, lärare och forskare vid Karolinska Institutet OM.MAGASIN


Lär dig känna igen fly-eller-fäkta-reaktionen och när just din aktiveras, råder Katarina Gospic.

Man brukar prata om positivt tänkande, men jag gillar positivt handlande bättre.


OM ATT  HANTERA BIG DATA

30

OM.MAGASIN


BIG DATA BIG BUSINESS HENRIK LENNGREN MARTIN BARRAUD / getty images

Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår: Det vi söker på nätet, handlar på kort eller mejlar. En bra analys av alla dessa fotspår, Big Data, kan ge värdefull framgång.

APRIL 2015 2015

31


OM ATT  HANTERA BIG DATA

32

OM.MAGASIN


Ett begrepp som surrar: Det är Big Data. Gigantiska datamängder som företag kan använda för att bli mer relevanta och intressanta för sina kunder. Men att bara samla stora mängder data gör ingen smartare, analysen måste vara användbar. Användningsområdena är oändliga, bara vår egen fantasi sätter egentligen gränserna. DET MJUKA INSLAGNA paketet på födelsedagens frukostbricka kunde lika gärna ha varit transparent: Min fru hade redan genomskådat vad som dolde sig under pappret på hennes present. Hon lade ihop ett och annat när den sponsrade Facebookannonsen för ett rosarandigt underställ plötsligt dök upp på vår gemensamma Ipad veckan före hennes födelsedag. Vad hade jag trott? Att jag kunde tassa omkring på nätet och shoppa prylar och plagg utan att lämna digitala fotspår efter mig? Den syns visserligen inte, men intill datorn verkar det finnas en fiktiv övervakningskamera som följer pekfingrarnas rörelser på tangentbordet. Den tillhör inte någon osynlig ande, utan företagen som samlar in uppgifter om dig och som vill rikta sin marknads­ föring till lämplig målgrupp. BEGREPPET BIG DATA (stora datamängder) fick sitt genomslag 2009 och har trendat ordentligt de senaste åren, man skulle kunna kalla det en hajp. Samtidigt är det bara en bråkdel av de enorma datamängder vi generar i samhället som används. Utmaningen ligger inte i datamängden i sig utan att kunna analysera den på ett smart sätt så att den kommer till nytta. I en tid när 98 procent av all världens information sägs vara digital är Big Data en guldgruva för företag som vill utveckla kundrelationer, stärka affärsnyttor, förutse trender och visualisera data för bättre användarvänlighet. Redan i dag analyserar bankerna i Singapore data från sina uttagsautomater för att planera påfyllning av kontanter. I Los Angeles kombinerar polisen data från 13 miljoner kriminalfall med metoder för att kartlägga jordskalv. Och Netflix-succén, serien House of Cards, är producerad med hjälp av användardata. Magasinet Illustrerad Vetenskap rapporterar om att streamingtjänsten registrerar vilka filmer och genrer användarna föredrar, vilka titlar

Vad är Big Data?

Big Data är en samlingsterm för datainsamling och databearbetning av så pass stora datamängder att traditionell databehandling inte fungerar. Tekniken tillämpas inom många olika områden, inklusive fysik, samhällsutveckling, säkerhet, klimatforskning och ekonomi. Såväl hantering och bearbetning av de stora datamängderna, exempelvis insamling, lagring och analys, som tillämpningen, till exempel delaktighet och personlig integritet, erbjuder stora utmaningar. Definition enligt Markus Bylund APRIL 2015

Det viktiga är att alltid fokusera på kundnytta och betrakta detta utifrån etiska överväganden. Petter Larsson, Nordea

de söker på samt vilka skådespelare och regissörer som har flest tittare: ”Dataanalyserna ger Netflix en uppfattning om vilka ingredienser som behövs för att göra en film eller tv-serie till en succé”. ÄVEN I SVERIGE har Big Data blivit ett allt mer vedertaget begrepp. Detaljhandeln har sedan flera år tillbaka kartlagt trender och kundbeteenden med hjälp av Big Data. Coop är en av aktörerna som omvandlar stora datamängder till digitala affärer eller hushållsanpassade erbjudanden, som Sara Mundt-Petersen, chef för CRM, Customer Relationship Management, inom Coop, uttrycker det: – Tidigare jobbade vi med segmentsmarknadsföring där vi exempelvis vände oss till barnfamiljer eller ekokunder. Vi insåg ganska snart att segmenten blev för spretiga, att vi var tvungna att bli spetsigare och rikta erbjudandena på ett tydligare sätt. Med cirka 20 miljoner kassakvitton varje månad samlar vi nu en enorm mängd data att analysera. Vi har investerat i ett system som är uppkopplat mot kassasystemet och där vi kan hantera datan i realtid.

Varför satsar ni på Big Data? – För att bygga lojalitet och ge kunderna bra erbjudanden. Vi ser det som en service för kunderna att vi tittar på vilka de är och vad de handlar, så att vi kan ge dem bra erbjudanden. Däremot har vi tagit bort intimhygien, tobak och spel som man kanske vill behålla för sig själv. Man kan dessutom bara få en kupong från varje genre så att vi inte hänger ut någon, exempelvis om någon skulle få 20 erbjudanden på enbart godis. 33


OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET

Vad säger ni till de kunder som anser att användandet av Big Data riskerar att hämma den personliga integriteten? – Vi tycker att det är en service, ett bättre sätt att ge erbjudanden. Man kan ringa och be om en reklamspärr om man vill, så det är frivilligt. Men det är väldigt ovanligt att man avsäger sig våra personliga erbjudanden, säger Sara Mundt-Petersen. ÄVEN BANKVÄSENDET har insett fördelarna med att läsa av kundbeteenden. – Varje dag hanterar vi stora datamängder från många olika system. Möjligheten att försöka strukturera information skapar bättre möjligheter till beslutsfattande inom exempelvis riskhantering. Big Data-området är definitivt på frammarsch med många olika lösningar. Det viktiga är att hela tiden fokusera på kundnyttan och betrakta detta utifrån olika etiska överväganden, säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea. Han menar att affärspotentialen med Big Data i stort sett är obegränsad och att det kan handla om allt från segmentering till kundvård. – Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning personliga lösningar. Big Data är utan tvekan ett område som kan bidra till att företag blir mer framgångsrika och relevanta för sina kunder. Markus Bylund, doktor i dator- och systemvetenskap och forskningsledare på SICS Swedish ICT, är inne på samma tankespår. Även han anser att det finns en stor outnyttjad potential inom Big Data. – Exempelvis är potentialen enorm inom tillverkningsindustrin. Där finns det oerhört stora datamängder som inte tas tillvara, man varken tittar på eller sparar informationen. Om man gör det finns det stora möjligheter till effektivisering, bland annat genom att upptäcka skador och minska produktionsstopp, säger Markus Bylund. TROTS ATT BIG DATA har blivit ett modeord som många gärna svänger sig med så är fortfarande allmänkännedomen relativt begränsad. Enligt Markus Bylund beror det delvis på begreppet är svårt att förstå och svårt att kommunicera: – Vissa kallar allt större än ett Excelblad för Big Data. De allra flesta bryr sig inte om definitionen, men för dem som forskar inom Big Data är det oerhört stora datamängder det rör sig om.

Du har tidigare sagt att det är analysen som skapar värdet av informationen, men att många glömmer det. Kan du utveckla? – Folk blir ofta förförda av stora datamängder: ”nu har vi samlat på oss mycket information – nu blir vi kloka och visa”. Men mycket information är inte samma sak som djup kunskap. Information måste sättas i ett sammanhang för att bli kunskap. Domänkännedom är oerhört viktigt, att den som analyserar informationen kan branschen. På vilket sätt kan man skapa trender med hjälp av Big Data? – I de fall där det finns ett samband mellan datamängder och händelser kan man skapa en trend. Väderleksprognoser är en klassisk Big Data-tillämpning. Om man tittar på hur vädret ser ut nu, i år, i förrgår… då kan man förutspå vädret imorgon. Vad talar för att Big Data blir mer än bara en trend? – Det finns flera exempel där Big Data löser problem som vi tidigare aldrig har kunnat lösa. Vissa tekniker blir först en hajp och sedan faller de till glömska. Så kommer det inte bli här. Det finns för mycket värde i Big Data för att det bara ska ”dö”. II

Källor: HR-bloggen, Illustrerad Vetenskap, CIO Sweden

34

Finns nytta även för HR Även inom HR lär Big Data bli ett tydligare begrepp framöver. När HR-bloggen, en av Sveriges största bloggar inom HR, rapporterade från 2014 års SIME HR Summit konstaterades det att dataanalyser framöver ”blir ett självklart medel för att förstå och förutsäga medarbetarnas beteenden, genomdriva förändringar och åstadkomma resultat”. Men fortfarande finns det mycket att jobba på. Håkan Alsén, affärsutvecklare på Knowit Decision, påpekar att många HR-avdelningar har Big Data på önskelistan, men att de inte har prioriterat det tillräckligt än. Håkan – HR-avdelningarna är helt enkelt långsamma i vändAlsén ningarna, konstaterar han. Så vad beror det på? – De som arbetar med HR har oftast ett starkt fokus på människor, relationer och juridik. De har sällan någon it-bakgrund vilket gör att de inte engagerar sig fullt ut vad gäller nya tekniska möjligheter. Samtidigt har man inte sett vad man kan åstadkomma med Big Data. Detta börjar förändras nu när även HR laddar ner riktade HR-appar i mobilen och arbetar aktivt med sociala medier som Linked In, Google och Facebook i sina rekryteringar. Varför bör HR-avdelningarna investera mer resurser i Big Data? – Det är ett bra sätt att minska risktagandet. Det kan automatiskt förse dem med underlag, översiktsbilder, sammanställningar, statistik och information, säger Håkan Alsén. Enligt honom är Big data också ett bra verktyg för att till exempel stärka lönestrukturen eller erhålla bättre underlag för nöjd medarbetarindex. – För att göra detta hämtar man in data från väldigt många olika källor och sammanställer dem. Dessutom kan man förstärka bilder genom att samla och analysera information från de olika sociala medierna om individ och grupp. På vilket sätt kan Big Data koppla ihop HR och teknik i den bästa av världar? – Man kan agera betydligt snabbare, vara bättre förberedd och ligga i framkant. Med mer och bättre information kan man förutse utbrändhet, trivsel, konflikter och ha möjlighet att agera korrekt med samma grund inför beslut som de riktigt stora företagen. II

Information måste sättas i ett sammanhang för att bli kunskap. Magnus Bylund, SICS Swedish ICT OM.MAGASIN


98 procent av all världens information sägs vara digital och rätt analyserad blir det en guldgruva för företagen.

APRIL 2015 2015

35


BRANSCH GÅR FRAMÅT

Svensk modeindustri omsatte 237 miljarder 2013. Exporten stod för 62 procent, en ökning med 7 procent från 2012. Lyckad export kräver starkt varumärke, bra resultat på hemmamarknaden och kontakter, säger Maj-La Pizzelli, grundare av skoföretaget ATPAtelier.

En bra chef fick Helena Sifontes att stanna kvar branschen.

OMSTART  HELENA SIFONTES

Inspirerande nystart våren 2013 fick Helena

Sifontes dåvarande arbetsgivare lönsamhetsproblem och tvingades säga upp personal. Hon tillhörde dem som blev uppsagda. – Det kändes ovant att för första gången i mitt liv vara arbetslös. Men jag tvivlade aldrig på min förmåga, utan satte i gång att söka nytt jobb med en gång, även om det var mitt i sommaren. Hon tog också kontakt med TRR Trygghetsrådet.

– Det visade sig vara ett lyckokast. Jag fick en mycket professionell rådgivare som var en skicklig coach. Hon deltog i många seminarier som TRR anordnade, något hon rekommenderar andra i liknande situation att göra. som civilekonom med 17 års yrkeserfarenhet inom finans- och läkemedelsbranschen är Helena Sifontes en attraktiv kandidat till många topptjänster. – Jag tänkte byta bransch för att prova

på något helt nytt, men när jag fick frågan om att gå på intervju hos Medivir ville jag ge det en chans, säger hon. Medivir är ett börsnoterat innovativt svenskt läkemedelsföretag, där med­ arbetarna i hög grad kan påverka processerna. Tjänsten gällde Nordic Brand Manager med marknadsansvar för ett av företagets viktigaste läkemedel. – När jag träffade min framtida chef klickade vi direkt. Jag bestämde mig genast för att tacka ja till utmaningen. II

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / JOHANNA BERGLUND

36

OM.MAGASIN


OMSTART  EIJA-LIISA PEKKOLA

Ut i det okända på Systembolaget i Kalmar i hela sitt yrkesliv blev Eija-Liisa Pekkola plötsligt förflyttad till Oskarshamn vid en omorganisation för två år sedan. – Att åka en och en halv timme i varje riktning lockade inte. Jag fick ett avgångs­ vederlag och hjälp från TRR Trygghetsrådet, så jag hoppade av. Hon hade många gånger tänkt byta yrkesbana, men inte kommit sig för av rädsla för att kasta sig ut i det okända. – När jag nu funderade på vad jag skulle vilja göra, dök reseledare upp. Det har jag alltid tyckt verkat kul. Jag var 50 år, ensamstående med en vuxen son och ingen hund längre. Jag var fri att göra vad jag ville, så jag tog chansen. efter att ha jobbat

CV och blev antagen till Apollos utbildning i Turkiet, bland idel 25-åringar. – Jag blev placerad på Korfu. Det var otroligt häftigt och utvecklande. Jag växte som människa och fick mycket uppskattning av resenärerna. Men efter att vi plötsligt fått ta hand om det nytillkomna resmålet Albanien och blev underbemannade, sa jag upp mig efter tre månader. Hon tar gärna ett nytt reseledarjobb med andra förutsättningar, men just nu har hon andra planer. Hon har blivit uttagen till tredje omgången i de auditions som Clarion arrangerar för anställning i sitt nya jättelika konferenshotell i Malmö. – Vi var 3 000 sökande i början varav 150 får jobb. Tror det passar mig perfekt. Jag gillar att jobba med människor och göra dem glada. Och att flytta till Malmö blir skoj, bara jag hittar en bostad. II

hon skrev ett bra

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / BJÖRN WANHATALO

Ett vågat språng gav mersmak. Nu blir det både nytt jobb och flytt för Eija-Liisa Pekkola.

APRIL 2O15 2015

37


Från kemi till gastronomi. Roberto Gatti satsar på sin dröm efter uppsägningen från Astra Zeneca.

OMSTART  ROBERTO GATTI

Satsade på sin dröm när astra zeneca la ner sin forskningsenhet i Södertälje och drygt 1 200 fick lämna sina jobb, tänkte sig Roberto Gatti en fortsatt karriär inom läkemedelsforskning på annat håll. Ett naturligt steg för någon med en bakgrund som doktor i organisk kemi och 17 år inom läkemedelsforskning. Det var inte givet att ge sig in på en helt annan bana – egenföretagare inom mat och delikatesser. Men den tanken tog snart en alltmer fast form: – En gång i tiden hade jag en dröm om att sälja och marknadsföra italiensk mat och som anställd drev jag ett mindre ett företag på hobbynivå, berättar Roberto Gatti, som är född i Sverige av italienska föräldrar. han beslutade att satsa helhjärtat på sitt företag Gattimondo. Produkterna kommer främst från de två norditalienska regionerna Toscana och Emilia-Romagna, kända för sin mattradition och de trakter som hans föräldrar kommer ifrån. Utöver att sälja produkterna till livsmedels­ butiker, restauranger och caféer ordnar han företagsevents, mat- och vinprovningar samt föredrag. – För det handlar inte bara om god mat, utan också om att öka medvetenheten och kunskapen om matens ursprung och tillverkningsmetoderna. Här kommer min bakgrund som kemist väl till pass. Roberto Gatti är glad att han tog chansen att förverkliga sin ungdomsdröm och tycker att fler ska våga göra som han. – Men det gäller att jobba grundligt med sin affärsplan. Själv fick jag många goda råd från min TRR-rådgivare. Planen är att växa, men om det inte går kommer jag att ompröva min idé. II TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / JOHANNA BERGLUND

38

OM.MAGASIN


OMKRING  KRÖNIKA

Blanda makten! Vi måste medvetet rekrytera andra än våra egna kopior, först då kan vi öka mångfalden i arbetslivet. Det säger finansprofessor Karin Thorburn vid Norges Handelshögskola (NHH). Hon förespråkar kvotering till styrelser och ser inget skäl till att makten ska ”kontrolleras av en gubbklubb”.

jag ser rött när någon hävdar att det inte finns tillräckligt många kvinnor med rätt kompetens för att platsa i ledningsgrupper eller styrelserum. Det handlar bara om att våga göra medvetna val och inte rekrytera den som ser ut som jag själv. Det är högst mänskligt att välja sin avbild, det gäller både män och kvinnor. Det är svårare att se och välja annan kompetens och bakgrund än den som liknar ens egen. Eftersom näringslivet är mansdominerat blir följden att de väljer andra män vid rekrytering. Jag tror inte att det är illvilja eller ens medvetet. Det är så vi människor fungerar. Viktiga frågor att ställa sig är: Vill jag omge mig av de som liknar mig själv? Ger det de bästa besluten och gagnar det företagets framgång? Jag tror att de flesta svarar nej här. Men i likheten känner vi oss trygga, det blir enklare och skapar en större enighet. Homogena arbetsgrupper fungerar ofta väldigt bra för att lösa enkla uppgifter. Däremot i öppna grupper, som ska ha ett bredare perspektiv, krävs en större mångfald. Ta finanskrisen som exempel – i de stora bankernas ledningar och styrelser förstod man inte, eller ville inte se, vad man inte såg. Alla såg ju samma sak. det är därför mångfald är bättre än enfald. Men utvecklingen går långsamt. I dag måste mer än halva arbetskraften byta yrke för att vi ska uppnå en perfekt

APRIL 2015

könsbalanserad arbetsmarknad i Sverige. Och den här ensidigheten är också skälet till att jag tror att kvotering i bolagens styrelser måste till. Inte för att det nöd­ vändigtvis ger bättre resultat i företag­ en eller ökade aktiekurser när allt går bra, utan för att heterogena grupper har större möjlighet att fånga upp det okända. Dessutom är den reella makten den ekonomiska makten och det är inte rimligt att den ska styras av ett av könen. Kvotering är kontroversiellt eftersom styrelseuppdrag handlar om makt, pengar och inte minst prestige, som ingen vill släppa ifrån sig. ett annat sätt är att börja underifrån och tidigt informera ungdomar om hur yrkeslivet ser ut. Tala om vad det innebär att läsa vidare på högskola eller inte och hur lönenivåerna ser ut i olika kvinnodominerade respektive mansdominerade yrken. Medvetenheten hos ungdomar är kanske inte så hög som vi vill tro. Några kolleger här på NHH frågade ett antal 15-åringar vilket yrke de trodde betalade bäst: sjuksköterska eller advokat. Hälft­ en svarade sjuksköterska. Alla måste göra medvetna val för att våga rekrytera det som är annorlunda. Vi behöver trycka på både uppifrån, med kvotering till styrelser, och nerifrån, med en ökad yrkeskunskap i skolan. Då tror jag ett jämställt arbetsliv kan bli verklighet. Men det kommer att ta tid. II

KARIN THORBURN FINANSPROFESSOR OCH FORSKARE

39


OM KUNDEN  PROMEDIA

Enligt principen ”bättre förekomma än förekommas” har tidningskoncernen Promedia tacklat motgångarna för dagspressen. Tre år efter sin genomgripande omställning kan företaget sitta lugnare i båten än många andra i branschen. TEXT / ANNELI KAMLIN  FOTO / HANS JONSSON

Ny teknik ger nya utmaningar – upplagorna på våra tryckta tidningar hade minskat länge när vi 2012 bestämde oss för att göra en större förändring. Vi såg att lönsamheten för vår prenumerationsaffär inte var hållbar, säger Tuula Lundberg, HR-chef på Promedia, som bland annat ger ut tio prenumererade tidningar kring Mälardalen. De ökande intäkterna från digitala annonser skulle inte på långa vägar kunna täcka läckaget från de prenumererade tidningarna. – Vi bestämde oss för att vidta åtgärder i god tid. Vi ville ha kontroll och kunna förklara behovet av förändring utförligt för medarbetarna. Inte göra någonting i panik, eller för att någon annan sa att vi måste. Så vi satte i gång, med grundtanken att hitta frivillighetslösningar i vår omställning. Varje tidningschef fick i uppdrag att göra en översyn av arbetssättet och organisationen på sin redaktion. – Vi sa inte ”nu ska vi dra ned”, utan tittade i lugn och ro gemensamt på vilka förändringar som var tänkbara. TRR kopplades in för att bland annat hålla utbildningar med cheferna om att föra svåra samtal och att stötta de individuella medarbetarna. Ett erbjudande togs fram för anställda som ville lämna företaget. Som mest var det möjligt att få två års lön. – Intresset var stort. Det visade sig

40

ganska snart att alla som sökte inte skulle kunna få paketet, vilket vi från ledningens sida också tydligt kommunicerade. Nyckelmedarbetare behövdes fortfarande på redaktionen. Det var en speciell typ av svåra samtal, att säga nej till dem som ville lämna. De som möttes av ett nej skulle också få utförliga förklaringar till varför, säger Tuula Lundberg. inleddes under vårvintern och omställningspaketet presenterades före sommaren. – Alla hade sommaren på sig att fundera, diskutera och reflektera över olika alternativ. Det landade i att 61 personer inom Pro-

omställningen

MEDIABRANSCHEN I FÖRÄNDRING Nyheter läses alltmer i datorer, på läsplattor och i smarta mobiler. Samtidigt som dessa digitala medier slagit igenom har problemen för de tryckta dagstidningarna ökat. Prenumeranterna blir färre och annonsörernas intresse minskar. Den ekonomiska pressen på papperstidningarna är stor.

­ edia valde och fick omställningspaketet. m Därtill blev det nödvändigt med tolv upp­sägningar. På tidningen Nerikes Allehanda var det 25 medarbetare som slutade inom ramen för omställningen. – Att processen fick ta tid innebar fördelar, men det gav också utrymme för oron att få fäste, säger Mikael Muhr, administrativ redaktionschef på tidningen. En del tankar kretsade kring de aviserade förändringarna i arbetssättet på tidningen, som hur redigeringen gick till. Dessutom planerades en gemensam produktion inom hela Promedia av visst material. Organisationen för lokalrapporteringen ändrades. – Alla ville inte vara med om det nya arbetssättet och valde att sluta av den anledningen. Men många såg också erbjudandet som en chans att göra någonting helt annat, säger Mikael Muhr på TRRs insats. – Jag minns särskilt den allra första informationen som TRR höll för alla om vad förändringar kan innebära. Den var väldigt bra. Det är många frågor som dyker upp på vägen, och vi fick både då och senare hjälp med att få frågorna besvarade. Det var också positivt att var och en kunde få hjälp av TRRs rådgivare i sina funderingar och sin oro.

han ser positivt

OM.MAGASIN


DIGITAL FÖRÄNDRING I MEDIABRANSCHEN Måns Uggla, Journalistförbundets representant på Nerikes Allehanda och Mikael Muhr, administrativ redaktionschef tycker att TRR gav bra stöd i omställningen.

APRIL 2015

41


3

RÖSTER OM OMSTÄLLNINGEN CHANS ATT GÖRA NÅGOT NYTT Kicki Nilsson, fotograf, driver Icon Photography – Först trodde jag inte ens att jag var berörd av omställningen. Men sedan började jag fundera på om det här skulle kunna vara en chans att göra någonting annat. Det kändes också svårare att göra ett bra jobb när det blev mindre tid att lägga på själva fotograferingarna. Jag startade eget, och senare hängde två tidigare kolleger på. Vi har uppdrag för dagspress, fackpress, reklambyråer och företag. Ibland saknar jag pulsen på redaktionen, men jag ångrar mig inte. Facket var tidigt med i processen. – En stor fördel var att vi redan tidigare hade bildat en storklubb för de olika tidningarna inom Promedia. Nu kunde vi uppträda samlat gentemot ledningen, och när det tillsattes en grupp för att utreda den redaktionella organisationen fanns vi med i den, säger Måns Uggla, representant för Journalistförbundet på Nerikes Allehanda. – Det första besked vi fick var att 100 heltidstjänster skulle bort, vilket förstås var ett väldigt tungt besked. Nu blev det till slut inte fullt så många personer som berördes. Det jobbiga i situationen uppvägdes också till stor del av de breda paketlösningarna som vi i facket hade varit med och förhandlat fram, säger Måns Uggla. i backspegeln ser Måns Uggla en delprocess som delvis bortglömd. – Var tredje eller fjärde person slutade, men vi var ett stort gäng som skulle vara kvar. Det var också tufft. Arbetskamraterna försvann en efter en och lokalerna blev allt ödsligare. Vi hade behövt mer stöd. II

42

– Många såg erbjudandet som en chans att göra något nytt, säger Mikael Muhr.

NU ÄR DET TOPPEN! Lotta Thorséhn, tandsköterska Folktandvården – När omställningen kom trodde jag inte att jag hade något val. Jag trodde inte att jag skulle klara av de nya kraven. Sommaren då vi skulle bestämma oss var ångestfylld. Men jag nappade på avgångspaketet. Sedan dök det av en slump upp ett vikariat som tandsköterska, ett jobb jag haft för länge sedan. Som ung tyckte jag att det var jättetråkigt – nu är det toppen. Jag har fått en fast tjänst precis där jag ville.

FICK TILLFÄLLE ATT STUDERA Ulrika Stoetzer, studerar till personalvetare, Örebro Universitet – Jag hade tänkt länge att det var dags att göra någonting annat, så omställningen kom ganska lägligt för mig. Innan jag visste om jag skulle få tilldelning tog jag tjänstledigt och började jag plugga. Senare fick jag positivt besked, så det blev jättebra för mig. Till sommaren är jag färdig personalvetare och ser fram emot att börja jobba.

OM.MAGASIN


Ett stålbad för mediabranschen – Vi har skämt bort läsarna med att det mesta finns helt gratis på nätet och ännu inte hittat ett sätt att på tillräckligt hög nivå ta betalt för det digitala materialet, säger Bengt Olsson, HR-chef på mediakoncernen Stampen. Problemen i branschen har varit synbara några år, men takten i utvecklingen har överraskat, menar han. – Upplagenedgången har kommit mycket snabbare än vi kunnat förutse.

Dagstidningarna går igenom ett stålbad. Enligt Bengt Olsson har tidningarna i möjligaste mån försökt lösa övertaligheten med frivillig omställning. Men uppsägningar har också varit nödvändiga. – Traditionella journalistjobb i dagspress och etermedia är svåra att hitta nu. Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet, har samma bild. – Kärnfrågan om att öka intäkterna är inte löst, så problemen kommer att fortsätta, säger han.

han ser samtidigt att de försvunna jobben på de stora medieföretagen delvis ersätts, exempelvis som digitala nyhetssajter och nya lokaltidningar. – Dessutom satsar en hel del journalister på att arbeta med uppdragsjournalistik och i mindre verksamheter. Delvis handlar det om att de stora mediaföretagen lägger ut produktion på underleverantörer. Det är en absolut nödvändighet för journalister att vara öppna för att arbeta så, enligt Johan Lif. II

– Glöm inte dem som är kvar – de behöver också stöd, anser Måns Uggla

APRIL 2015

43


GRATISOGRAPHY

Nej, det funkar inte! Testa TRR Rekrytering istället.

5 TIPS OM  ATT REKRYTERA ENKELT, SNABBT OCH UTAN KOSTNAD. Går det? Ja, ring

TRR Rekrytering. Där finns ett stort urval av arbetssökande, kompetenta personer från olika branscher. TRR tipsar om lämpliga kandidater som kan börja direkt. 1.

2.

3.

4.

5.

BESKRIV TJÄNSTEN

TILLGÄNGLIG FÖR DE FLESTA

EFFEKTIV MATCHNING

KOM PÅ AKTIVITETER

SNABBT OCH ENKELT

Beskriv tjänsten, era krav och önskemål. TRR Rekrytering matchar förfrågan mot de personer som för tillfället är registrerade hos TRR. På trr.se finns möjligheten att direkt fylla i ett formulär eller att mejla in en kravprofil eller annons. Eller ring regionalt ansvarig för TRR Rekrytering för att utforma en kravprofil tillsammans. Är det riktigt bråttom går det att få en snabbsökning för bra kandidater. Det finns en kontaktperson som hjälper dig genom processen.

TRR Rekrytering är tillgängligt för så väl företag, myndigheter som organisationer. Här finns erfarna arbetssökande i hela landet med bakgrund och kompetens som spänner över de flesta yrkes- och arbetsområden. TRRs uppdrag är att hjälpa övertaliga hitta nya jobb och har ständig kontakt med ett stort antal kompetenta arbetssökande.

Med ett effektivt system matchas kravprofilen mot TRRs kunskapsbank av arbetssökande. TRRs rådgivare tipsar därefter de kandidater som passar in. De kan snabbt göra en bedömning om vilka som bäst matchar kravprofilen med kompetens och personliga egenskaper. TRR är inte ett rekryteringsföretag, utan tipsar om lämpliga kandidater – företaget som rekryterar gör urvalet.

TRR Rekrytering anordnar även aktiviteter där företag och/eller bemannings- och rekryteringsföretag snabbt kan komma i kontakt med många inom en viss yrkesgrupp eller bransch: Speedintervjuer för att träffa många utvalda kandidater. TRR ordnar inbjudningar och arrangemang. Jobbmässor ordnas, ibland tillsammans med företag i omställning, och dit bjuds företag, myndigheter och organisationer med rekryteringsbehov in.

Snabbt, enkelt och utan kostnad. Med hjälp av TRR Rekrytering får företag en matchning mellan kvalificerade kandidater och sitt rekryteringsbehov. Behövs ytterligare kompetens finns möjligheter för den arbetssökande, inom ramen för TRRs omställningsstöd, att få hjälp även med detta. Alla företag i hela landet kan använda TRR Rekrytering utan kostnad. .

Tipsen kommer från Annika Berkland, TRR Rekrytering.  Mer information finns på www.trr.se. 44

OM.MAGASIN


ZCOOL

IT är it-yrket för framtiden KANDY DESIGN

de nya jobben kommer i IT-sektorn konstaterar Arbetsförmedlingen i sin prognos för 2015 och tio år framåt. Det är till exempel it-arkitekter och systemoch mjukvaruutvecklare som har minst konkurrens om jobben. Därefter kommer ingenjörer, pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård och byggsektorn. Framför allt sker tillväxten i tjänstemannayrken och eftergymnasial utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker jobb. (Ny Teknik)

GARVA MER PÅ JOBBET Locka fler att skratta på jobbet – det förlänger livet, höjer effektiviteten och får oss att må bättre.  Umgås med iiiii dina kolleger.  Gå baklänges iiiiiii till möten.  Dansa tillsammans.  Skämta.  Byt ut alla vokaleriiii mot i ibland. (Tips från skrattspecialisten Lena Dur Högnelid)

Jämställdheten har snigelfart det går framåt, men väldigt långsamt. Fortfarande är 93 procent av alla undersköterskor och vårdbiträden kvinnor, men samtidigt har läkarkåren blivit den mest jämställda yrkesgruppen. Framöver kommer vi att se alltfler högutbildade kvinnor. Enligt en prognos från Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer 51 procent av kvinnorna att ha en eftergymnasial utbildning 2030 jämfört med 36 procent av männen. Enligt prognosen är det också kvinnorna som bryter in på de traditionellt mansdominerade utbildningarna. Männen gör inte motsvarande inbrytning i samma utsträckning. (DN)

Det anses lite finare att komma tidigt till kontoret än att trilla in strax efter nio. Varför? De som kommer sent sitter oftast kvar senare också. Alla jobbar ineffektivt under en fjärdedel av arbetsdagen därför är det bra att identifiera och anställa olika personlighetstyper – det skapar ett jämnare flöde och högre produktivitet.

Är du uppe med tuppen eller sjusovare? Morgonpigga kategoriseras som A-personer. Bara 10–15 procent av befolkningen tillhör A-gruppen. En A-person vaknar vid 06-tiden är pigg fram till eftermiddagen och sen dalar energin till kvällströtthet.

Morgontrötta kategoriseras B-personer. 15–25 procent av befolkningen är utpräglade B-personer. Trött tonåring. Sov fyra timmar per natt.

Morgonstund har guld i mund. Fortfarande lever vi i en A-anpassad värld trots att de flesta inte ska upp och mjölka kor. Vill du vara uppe med tuppen? Läs tidscoachen Petterssons bok 5 am är ingen Dorotea tidpunkt. Det är en livsstil.

APRIL 2015

Michelle tränar kl 5.00.

En trött anka.

För en B-person tar det längre tid att vakna till, de kommer igång efter lunch och kan hålla igång till sena kvällen. Mellan 12 och 20 år är nästan alla av det morgontrötta slaget. På kvällen får den late bråttom och sent skall syndaren vakna. B-personer får stå ut med att klassas som lata enligt gamla tiders moral.

45


TRR  EXPERTEN

RÅDGIVARE TIINA PETERS, GÖTEBORG, OM CHEFSOMSTÄLLNING

– Jag vill ge dem verktyg och energi

TRR har alltid stöttat uppsagda tjänstemän som även är chefer. Men sedan några år finns en särskild tjänst med inriktning på chefer som blivit uppsagda och som söker nya chefsjobb. TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO / LEE KEARNEY

  Varför behövs

egentligen en tjänst särskilt för chefer? » Det har funnits en efterfrågan från våra kunder. Det har vi tagit till oss och har utvecklat en tjänst som svarar upp till det. Vår grundmetod är densamma, men vi har lärt oss att chefer faller hårdare efter en uppsägning. De är ofta mer ensamma, de har oftast inte behövt söka jobb på länge och har kanske inte haft tid att utveckla sina nätverk. Det finns flera aspekter – villkoren för en uppsagd chef är helt enkelt lite annorlunda.«

    Vad är speciellt i tjänsten för chefer? » De rådgivare som jobbar med chefer är öronmärkta just för detta. Vi är specialister med kunskap om chefers behov av stöd, hur de vässar sitt erbjudande och vi jobbar med att öka insikten om vägen till ett nytt chefsjobb. Vi har också kunskap om marknaden för chefs­ rekrytering. Dessutom ingår det vi kallar Chefsforum, en mötesplats för chefer i liknande situation, även om de kommer från olika branscher och chefsbefattningar. «

  Hur fungerar

Chefsforum? » Här finns möjligheten att spegla sig mot andra chefer och förstå att man inte är ensam om att bli uppsagd som chef. Vi bjuder också in chefsrek­ ryterare som berättar mer om hur de jobbar och ger deltagarna intervjuträning. – Miljön blir trygg. Jag upplever att alla kan öppna upp och berätta om sina erfarenheter. Det brukar bli ett bra utbyte. Ibland ryser jag när jag hör någon berätta om sin resa. Kanske särskilt bland chefer finns ett behov av att prata, dela sina upplevelser och få     Vad hoppas du återkoppling. Här har förmedla? alla liknande erfarenheter » Att alla, även chefer, mås- och det blir en känsla av te ut och söka, jobba aktivt, att ”vi förstår varandra”. använda sitt eget nätverk Det är fyra tillfällen med uppgifter att arbeta med och sociala medier. Så jag vill ge dem verktygen däremellan. Samtidigt att komma vidare, energi, får man TRRs individuella rådgivning, men med oss framtidstro och självklart chefsrådgivare.« vägen vidare till ett nytt jobb.«

LÄS MER OM TRRS CHEFSOMSTÄLLNING    trr.se

46

OM.MAGASIN


KREATIVITET  BRA JOBBINTERVJUER

TRR  SNABBA SIFFROR

EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR 

88%

Under 2014 fick nio av tio av de aktivt arbetssökande tjänstemän som TRR stöttat nytt jobb. Det ljusnar fortfarande långsamt, men stadigt, framför allt i storstadsregionerna.

1028 AKTIVT ARBETSSÖKANDE TJÄNSTEMÄN SÖKTE TRRS STÖD EFTER ATT ASTRA ZENECA LADE NER SIN FORSKNING I SÖDERTÄLJE. 85% FICK NY ANSTÄLLNING, VARAV 71 % FICK TILLSVIDAREANSTÄLLNING 9 % STARTADE FÖRETAG. 5 % HAR BÖRJAT STUDERA LÄNGRE ÄN SEX MÅNADER. 1 % VALDE ATT AVSLUTA RÅDGIVNINGEN. 45 PERSONER HAR FÅTT ANSTÄLLNING UTOMLANDS.

85 %

Vinnande rekrytering VD och grundaren Sarah Åberg på företaget Leverenza har använt TRR Rekrytering sedan starten i september 2014 för att hitta duktiga it-konsulter som snabbt kan börja jobba. – Det fungerar jätte­ bra. Det känns bra att hjälpa personer i vår bransch vidare i yrkeslivet. Läs mer i TRRs nya rapport: Astra Zeneca flyttar forskning – Omsorgsfull omställning. Ladda ner på trr.se.

RÅDGIVARNA FRÅN TRR ÄR FLEXIBLA, DE ÄR PÅ PLATS OCH DE GÖR ETT VÄLDIGT BRA JOBB. DE VISAR ATT DET FINNS EN VÄRLD OCH ETT LIV UTANFÖR ASTRA ZENECA. FILIP SJÖGREN OCH PER MÅRTENSON, HR-DIREKTÖR RESPEKTIVE FÖRHANDLINGSCHEF PÅ ASTRA ZENECA NYTT JOBB MED SERVICE Under 2014 fick flest tjänstemän jobb inom sektorn service och tjänster, som även visade en liten ökning från året innan. 13,3 procent av tjänstemännen som sökt stöd hos TRR gick vidare till serviceoch tjänstebranschen. Där­efter kom stat, kommun och landsting som dock minskade en aning från 2013. Tredje största sektorn för tjänstemännens arbetstillfällen är handeln som ökade från 9,1procent 2013 till 9,7 procent under 2014. APRIL 2015

FLER FÅR JOBB VIA NÄTET

14,9 %

2009 14,9 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

19,3 %

2013 19,3 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

23,2 %

2014 23,2 % hittade nytt jobb via nätet och sociala medier.

47


SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ

AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

OM Magasin nr 1 2015  

OM Magasin är TRR Trygghestrådets kundtidning som kommer ut två gånger per år.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you