Page 1

attention ! MEDLEMSTIDNING FÖR RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

NR 2 / 2010

Mats Eriksson:

Viljan till förändring är A och O

Tema:

ADHD, missbruk och kriminalitet

Lyckat NPF-forum 1


Äntligen i Sverige igen! En heldagsföreläsning med

Dr Gary LaVigna Gary är klinisk chef på Institute for Applied Behavior Analysis, Los Angeles (www.iaba.com). Mestadels hjälper han idag företag och organisationer att starta upp stödplaner för barn och vuxna som bland annat uppvisar allvarliga problemskapande beteenden. Han håller utbildningar och föreläsningar i ämnet över hela världen. Gary startade IABA tillsammans med Tom Willis och har 30 års erfarenhet av att arbeta med människor i behov av stöd. Han besöker nu för andra gången Sverige för att berätta om

POSITIVE BEHAVIOR SUPPORT Framförallt besvarar han frågan hur det är möjligt att bedriva stöd och service eller behandling utan att ens i kritiska situationer använda sig av tvång och fysiska ingripanden. POSITIVT BETEENDESTÖD – Tillämpad beteendeanalys för Dig som aldrig vill kompromissa med autonomi, integritet och livskvalitet.

Måndag 17 maj, 2010 – Stockholm Tisdag 18 maj, 2010 – Göteborg Onsdag 19 maj, 2010 – Malmö Anmälan och praktisk information hittar du på www.avenira.se/utbildning

Avenira Center Positive Behavior Support för unga och vuxna med funktionsnedsättning 2

www.avenira.se


Lyckat NPF-forum! Äntligen vår och lite fler helger att se fram emot. Bör-

jan av året var intensiv och fyllt av förberedelser för årets NPF-forum och Attentions 10-årsjubileum. Årets konferens var en stor succé på flera sätt. Omkring 600 personer deltog och utvärderingen visar att nästan alla var väldigt nöjda. Både föreläsningarna, artistgalan på fredag kvällen och utställningen fick höga betyg.

!attentioninnehåll

En del av de ämnen som togs upp finns längre fram i

5

detta nummer. En del skrev vi om redan förra gången eller finns på webben. Nästa NPF-forum kommer att arrangeras i april 2012, så det finns gott om tid att planera och engagera goda föreläsare.

En huvudfråga denna gång var neuropsykiatriska

funktionshinder inom kriminalvården. Förbundet gav heders-priset ”Årets Ljus” till Kriminalvården och Stockholms läns sjukvårdsområde för det ADHD-projekt man bedriver på Norrtäljeanstalten. Med det vill vi visa hur viktigt det är att detta arbetssätt sprids till fler anstalter och även till andra myndigheter såsom Statens Institutionsstyrelse. Vi tycker också att det goda samarbete som de båda huvudmännen byggt upp kan tjäna som en förebild för andra i Sverige.

5

För oss som nytt förbund låter allt detta som ljuv musik. Det finns mycket erfarenhet och kunskap samlad hos bägge dessa organisationer. Den kunskapen behöver Attention för att bygga föreningar som kan driva på förändringar för våra medlemmar och skapa bra mötesplatser för medlemmarna. Vi är stolta över att vara ett växande förbund med aktiva föreningar. Med hjälp av studier kan vi bredda verksamheten ytterligare.

Ann-Kristin Sandberg

Läs mer om årets NPF-forum och de föreläsningar som gavs på www.attention-riks.se. Under fliken lokalt finner du också kontaktuppgifter till Attentions lokala föreningar och matnyttig intern information.

3

Aktuell debatt: Lika villkor på arbetsmarknaden

4

Sodexo tror på mångfald

4

NPF-forum och Attentions 10-års jubileum

6

Lika villkor för olika barn

8

“Missa inte bipolär sjukdom” 8

12

De föreningsaktiva avslutade NPF-forum med att

delta i en föreningsdag där våra föreningar fick lära sig om ekonomi, styrelsearbete och projektarbete. I framtiden bör det oftare även lokalt och regionalt kunna ordnas liknande utbildningar med hjälp av den studiesatsning som HSO påbörjat tillsammans med ABF. Satsningen innebär att HSO bygger ut sin studieorganisation i länen och stärker samverkan med ABF. Samverkan mellan förbunden om material och utbildningar ska främjas. En handikappolitisk utbildning kommer också att tas fram.

Ledaren

16

27

Tidiga insatser ger bättre framtid

10

Porträttet: Mats Eriksson

12

Tema: ADHD, missbruk och kriminalitet

14

Barn och ungas rätt ska stärkas

19

Stöd på deras villkor

23

Förbundsnytt

25

Tidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Ansvarig utgivare: Anki Sandberg Redaktör: Lillemor Holmgren E-post lillemor@holmgren-partners.se Frågor till redaktionen: telefon 08-35 50 80 Föreningssidorna: Linnéa Forsberg Annonser: Linnéa Forsberg E-post linnea.forsberg@attention-riks.se Frågor till Riksförbundet Attention: 08-709 22 60 Grafisk form: Johanna Lagerström Omslagsfoto: Karin Nauclér Tryck: Trydells

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med ADHD, Aspergers och Tourette syndrom samt deras anhöriga och professionella.




!aktuelldebatt

Lika villkor för alla på arbetsmarknaden Fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få jobb. Det är både Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet överens om. ­För att inspirera Arbetsförmedlingen, företagare, arbetsmarknadens parter, HSO och andra frivilligorganisationer till nya tag ordnade därför ansvariga ministrar en konferens.

­­­­­­– Att ha ett arbete är viktigt, vilket naturligtvis också gäller de som har en funktionsnedsättning. Genom att visa upp goda exempel och diskutera tänkbara åtgärder, bör vi tillsammans kunna se nya lösningar, sa äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i sitt inledningsanförande. Bakgrunden är dyster. Av de nästan en miljon människor i arbetsför ålder som har en funktionsnedsättning, har väldigt många svårt att få ett arbete. Arbetsförmedlingen har inte klarat av att leva upp till något av sina mål som ökad sysselsättning, minskat antal långtidssjukskrivna, ökad vilja från arbetsgivarna att anställa, fler i

förberedande utbildning och i arbetsmarknadsutbildning och fler anpassade arbetsplatser. Ingrid Burman från HSO menade att utvecklingen är ett misslyckande både för lagstiftaren, arbetsmarknadens parter och ansvariga myndigheter. Ska det bli någon förändring så krävs att man skiftar perspektiv från system till individ. Man måste utgå från individens möjligheter och behov, menade hon. Andra åtgärder som fanns på den lista hon presenterade var: • Flexiblare socialförsäkringar och arbetstider

• Generella förbättringar av arbets- miljön och tillgängligheten • Fler måste få veta mer om funk- tionsnedsättning – utan kunskap skapas osäkerhet och arbetsgivar- na vågar inte anställa • Ökad samverkan mellan olika myndigheter och instanser Hon avslutade med att ge regeringen beröm för att de höjt bidrag för anpassning av arbetsplatsen från högst 50 000 till 100 000 kronor. Detta är ett viktigt bidrag som borde användas mer. Bidraget kan sökas både av den funktionshindrade och av arbetsgivaren. Idéutbytet under dagen visade att många har förslag på hur man ska kunna vända den negativa trenden. Goda exempel redovisades från bland annat Max Hamburgerrestauranger, Sodexo, ICA och IKEA. Samtliga dessa företag berättade om hur företagen berikats av att få en ökad mångfald bland de anställda. Flera vittnade också om positiva er-

Sodexo tror på mångfald Sodexo är ett av de företag som upptäckt att samarbete med Samhall kan bli en stor tillgång när man söker personal. Som ett av Sveriges ledande serviceföretag med 8 000 medarbetare runt om i landet så behöver man ständigt nyrekrytera personal. En del av dessa rekryteringar sker via ett samarbete med Samhall. Företaget har ett avtal som innebär att Samhalls anställda får möjlighet att utvecklas inom ett yrke och får möjlighet att ta steget vidare till en anställning utanför Samhall. De får också tillgång till Sodexos utbildningar. Sodexo är specialiserat på att leda och driva servicefunktioner för företag 

och offentlig sektor som lunchserveringar, fastighetsskötsel, städning, bemanning av växlar och receptioner. ­– Vi levererar en helhet med paketerade tjänster som får arbetsplatser att fungera, säger företagets vd Fredrik Strand. Allt vi gör bygger på att vår personal kan sitt jobb och är inställda på att samarbeta med många olika slags människor. Vi strävar efter mångfald

och satsar på kompetensutveckling. Det är en förutsättning för att företaget ska utvecklas. Vi har varje år flera tusen kundkontakter och en verksamhet där många personer med funktionsnedsättning fungerar bra och faktiskt väl reflekterar den miljö vi verkar inom. Fredrik Strand berättar vidare att Sodexo nyligen tecknat ett nytt samarbetsavtal som innebär att Samhall kan anlitas som underentreprenör i nationella avtal och medverkar i anbud och offerter. Målet är att fler av Samhalls medarbetare ska kunna gå vidare till jobb utanför Samhall. Satsningen kommer


När det till sist blev arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins tur poängterade han att personer med funktionsnedsättning inte är någon enhetlig grupp och att det krävs en mångfald av verktyg. Diskriminering måste motverkas, mer måste göras för att arbetsplatser ska bli tillgängliga och politikerna måste skapa ekonomiska incitament för arbetsgivarna. – Vi får inte stänga ute någon från arbetsmarknaden, allra minst de som har en funktionsnedsättning av något slag. Alla som överhuvudtaget kan arbeta, kommer nämligen att behövas i framtiden.

“Vi kräver omsvängning” Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har länge varit kärv. Tyvärr har den heller inte blivit bättre trots allt tal om att alla ska med och kommer att behövas. Under de 10 år som Attention funnits har vi många gånger påtalat för ansvariga politiker att våra medlemmar slutar skolan tidigare än andra, har svårare att få jobb och har längre sjukskrivningsperioder än andra. Så skulle det inte behöva vara. Våra funktionshinder utgör inget generellt hinder för ett kvalificerat yrke. Statistiken är snarare ett trist bevis på hur dåligt skolan och arbetsmarknaden lyckats möta våra behov och ta vara på det vi kan bidra med. Vi kräver omsvängning där åtgärderna för att få fler i jobb: • Blir mer okonventionella och flexibla • Utgår från möjligheter i stället för hinder • Fokuserar på individens förutsättningar och intressen

Foto: Martin Nauclér

farenheter av samverkan med Samhall. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menade att alla berörda – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten, arbetsmarknadsenheter – måste gå samman för att matcha arbetssökande med arbetsgivare och på så sätt ta vara på människors resurser. – Det räcker inte med att utveckla nya metoder. Det krävs en organisationsförändring, sa SKL:s representant Leif Klingensjö. Förslaget fick beröm av de närvarande företagen som menade att det ska vara lätt för arbetsgivaren att få information; både om de arbetssökande och om de stöd som finns.

• Har en långsiktighet • Involverar hjälpmedel och anpassning • Bygger på samverkan mellan myndigheter, organisationer, företag och föreningar • Följs av utbildningsinsatser för att öka kunskapen om funktionsnedsättning

En av de arbetsplatser som omfattas av samarbetet är restaurang Garnisonen i Stockholm. Där står Sodexo för driften och ett drygt 30-tal av Samhalls medarbetare jobbar där. Restaurang Garnisonen är den största av de restauranger som servar Garnisonens stora kontorskomplex. Restaurangen serverar dagligen runt 600 lunchgäster och tillagar 1 600 skolluncher. Man ordnar också specialarrangemang för konferenser och företagsevent. På sikt vill Samhall och Sodexo öppna en gemensam restaurangskola i Garnisonen.

Foto: Michael McLain

att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till sysselsättning inom Sodexos verksamhet runt om i landet. Redan idag har Sodexo medarbetare med funktionsnedsättning i Gävle, Enköping, Uppsala och Stockholm.

Sodexo är ett av de företag som upptäckt att samarbete med Samhall är en tillgång. De vill nu öppna en gemensam restaurangskola i Garnisonen i Stockholm. 


!NPFforum

NPF-Forum och Attentions 1 I samband med årets NPF-Forum firade Riksförbundet Attention sitt 10-årsjubileum. Över 600 personer kom för att ta del av intressanta föreläsningar, workshops och utställningar under två dagar. Nytt för i år var också Öppet hus för allmänheten under en tredje dag. Höjdpunkten i själva firandet var en artistgala, också den på Fyrishov. Här ett bildsvep över en del av det som hände. Vissa programpunkter redovisas också på annan plats längre fram i tidningen. Kriminalvårdens gd Lars Nylén och överläkare Ylva Ginsberg.

Riksförbundet Attentions pris ”Årets Ljus” gick i år till Kriminalvården och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för att de genom ADHDprojektet på Norrtäljeanstalten gjort berömdvärda insatser för en grupp som länge stått helt utan stöd, som det står i motiveringen som fortsätter: ”Tack vare projektetet och de insatser som Kriminalvården planerar framöver ser det äntligen ut att ljusna för alla intagna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tidigare inte fått någon behandling. I brist på tidig upptäckt och hjälp har dessa personer ofta hamnat snett redan som unga. Många har arbetat länge, intensivt och engagerat för att skapa dessa framgångar. Det tydliga stöd som projektet haft av generaldirektör Lars Nylén, liksom av anstaltsledningen, har varit en viktig framgångsfaktor. En annan faktor har varit det goda samarbetet mellan SLSO och Kriminalvården, vilket kan tjäna som förebild för andra i Sverige. 

Detta, tillsammans med det engagerade arbete som utförts av Ylva Ginsberg, forskningsledare för ADHDprojektet vid Norrtäljeanstalten, och överläkare vid affektiva mottagningen, psykiatri Sydväst, Huddinge, har bäddat för framgångarna.” – Det var modigt av generaldirektör Lars Nylén att ta det här steget med tanke på att så många var skeptiska till att samla tolv intagna med ADHD på en och samma avdelning, sa Ylva Ginsberg. Men det visade sig bli anstaltens lugnaste avdelning och resultatet av projektet är hittills långt över förväntan. Lars Nylén var också glad över priset. – Vi har tagit de första stegen och är glada att kunna sprida budskapet vidare, sa han och lämnade över stafettpinnen till SKL, Sveriges kommuner och landsting. De intagna måste kunna fortsätta sin behandling utanför murarna och få hjälp både av psykiatrin och sina hemkommuner.

Det var full fart i Kriminalvårdens monter och frågorna om ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten var många. På plats fanns både anstaltschefen Torbjörn Nyberg och biträdande chefen Anders Ekström, Martin Folkesson, ansvarig för ADHD-avdelningen och projektledaren Gunnar Johansson. Att projektet är framgångsrikt råder ingen tvekan om. Alla är överens. Ingvar Nilsson, nationalekonom, som fått i uppdrag att göra en socioekonomisk utvärdering, säger i sin rapport att det ett skolexempel på lyckat projekt. Om bara 10 procent av de intagna lyckas förändra sitt liv och inte återfaller i brott, blir det en vinst för samhället på 250 miljoner på 20 års sikt. – Det finns ingenting som är så oerhört lönsamt som att investera i människor, menar han. En uppfattning som också Gunnar Johansson delar. Han gläds nu åt att Norrtäljeanstalten beslutat om att permanenta verksamheten. – Med egen psykolog och en konsultpsykiater kommer Norrtälje att erbjuda fortsatt screening och behandling. Vi kommer att prioritera unga och de som är särskilt resurskrävande. Med erfarenheterna från det treåriga projekt som nu avslutas är det framförallt två saker som står på hans önskelista: • att de intagna innan de lämnar anstalten ska få möjlighet att träna på olika vardagliga färdigheter som de behöver för att de ska kunna förändra sitt liv där ute. • att Kriminalvården tar fram ett vårdprogram speciellt för intagna med ADHD, liknande det som nu Stockholms läns landsting har tagit fram för patienter med ADHD.


s 10-årsjubileum

Text: Lillemor Holmgren Foto: Tommy Engman Attentions 10-årsjubileum firades bland annat med en artistgala där Göran Engman, Kent Wennman och kören Afro Shoir med stort ös och känsla hyllade Elvis Presley 75 år. Caroline af Ugglas avslutade galan med att på sitt alldeles speciella sätt framföra låtar som träffade mitt i prick.

Nytt för i år var att även allmänheten hade möjligheter att ta del av utställningar och olika programpunkter. En som lockade särskilt barnen var Anders Linder som bjöd på en härlig show.

Anki Sandberg fick i egenskap av Attentions ordförande ta emot gratulationer på 10-årsdagen, både från andra förbund och nordiska kollegor. ”Brus är bra för busiga barn”. Det menar i alla fall Göran Söderlund, pedagog och psykologiforskare, som fick hoppa in som inledningstalare i stället för AnnCharlotte Smedler som blev sjuk. Hans hypotes är att ett högt brusljud i klassrummet underlättar inlärningen för barn med ADHD, vars hjärnor behöver mer input.

Över hälften av ungdomarna som dömts till sluten ungdomsvård eller tvångsomhändertagits enligt LVU, har ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser, enligt en ny studie som Ola Ståhlberg, psykolog och tidigare anställd på Statens InstiOla Ståhlberg. tutionsstyrelse (SiS), redovisade. – Studien pekar på ett stort behov av hög psykologisk och psykiatrisk kompetens för att hjälpa dessa ungdomar och minska återfallen i brott. Vi måste jobba mycket mer individualiserat, istället för som nu satsa på en massa olika programaktiviteter som alla ska delta i.




!NPFforum

Lika villkor för olika barn För att kunna upptäcka och ge barn med psykisk ohälsa tillgång till hjälp på lika villkor krävs en medvetenhet vid valet av metoder. – Så är det tyvärr inte i dag, säger Mia Ramklint, psykiater på UPPcentrum på Socialstyrelsen, och menar att det på vissa håll råder rena vilda västern framförallt när det gäller behandlingsmetoder. Vad görs i dag för att upptäcka barn med psykisk ohälsa så tidigt som möjligt? Är det BVC, skolhälsovård eller BUP som ska upptäcka dem? Hur bedöms och definieras hälsa, lindrig ohälsa, allvarlig ohälsa och sjukdom? Vem är onormal eller sjuk? I förhållande till vem? Finns det någon statistisk normalitet? Vad är psykologiskt och vad psykiatriskt? Psykiska symtom? Många barn har psykiska symtom men är långt ifrån diagnos. Kan bemötandet göra att det blir psykisk sjukdom? Enligt Mia Ramklint är det många

frågor som är viktiga innan man bestämmer vilken metod som ska användas och på vilka. UPP-centrum har på regeringens uppdrag gjort en inventering och frågat mödra- och barnavårdscentraler, förskolor, skolor, skolhälsovård, barnsjukvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst vad de gör för att upptäcka dessa barn och vilka behandlingsmetoder de använder. – Vi har sedan gått igenom och granskat bland annat hur olika metoder speglar deras respektive uppdrag, vem gör vad och på vilken nivå, vad är det

som utmärker en metod som fått stor spridning, finns vetenskaplig dokumentation om metodens egenskaper till exempel vilken teoretisk bas den vilar på, vad som är bra eller dåligt, om den har effekt eller inte. Inventeringen visar inte överraskande att det ser väldigt olika ut inom olika verksamheter och på olika håll i landet. Inom vissa specialistnivåer finns det massor av olika metoder medan man på primärnivå, till exempel på barnavårdscentralerna kan sakna både screenings- och behandlingsmetoder för barn med psykiska ohälsa medan kontrollen av barnens fysiska hälsa är omfattande. – Det handlar inte om att ha många metoder utan att ha bästa metoden, säger Mia Ramklint och menar att det i dag råder rena vilda västern på vissa håll med ett stort utbud av olika behand-

”Missa inte bipolär sjukdom” I alla komplicerade fall där ADHD åtföljs av utagerande, ångestfyllt, trotsigt eller depressivt beteende bör man också noggrant överväga diagnosen bipolär sjukdom. Det säger barn- och ungdomspsykiatern Henrik Pelling om sin senaste kliniska erfarenhet: Det allvarliga i att denna diagnos ofta missas. Det finns risker med slarvig ADHD-diagnostik när det gäller barn och unga, menar Henrik Pelling. Vid förra årets NPF-forum pekade Gunnel Ersson på detsamma hos vuxna, särskilt bland dem som hamnat i missbruk och kriminalitet. Och de talar om samma grupp, nämligen om dem som lätt hamnar snett i samhället och kanske inte blir bättre av centralstimulerande medicin. Varningssignal: utred noga om det finns benägenhet för manodepressivitet i familjen, nära eller längre bort, och be föräldrarna föra en stämningsdagbok, 

där de kan notera humörsvängningarna och om dessa kommer som en blixt från klar himmel eller har påtagliga orsaker. – Att vi har blivit bra på att uppmärksamma och hitta ADHD är ett stort framsteg för många barn och unga. Men de som har den mest oroväckande prognosen och alltså behöver allra mest uppmärksamhet har ofta hamnat mellan stolarna, säger Henrik Pelling. Vi inom barn- och ungdomspsykiatrin har gått efter ADHD-manualen som är skriven utifrån symtom hos pojkar mellan åtta och tolv år, medan vuxenpsykiatrin har

använt DSM-IVs bipolär-manual som endast handlar om vuxna. Det är svårt att skilja på ADHD och bipolär sjukdom hos barn och unga, och vi har inte varit uppmärksamma på saken. Därför har det kanske inte visat sig förrän i vuxen ålder – eller i värsta fall aldrig - att problemen egentligen hela tiden handlat om bipolär sjukdom eller en kombination av detta och ADHD. Särskilt sorgligt är det att betänka att kunskapen har funnits om kontinuiteten i denna sjukdom, ända från början av 1900-talet.


– Vi måste också ha metoder för att upptäcka och stödja barn som har psykiska symtom men är långt ifrån diagnos, säger Mia Ramklint, psykiater på UPP-centrum på Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer som stöd för metodval är en framkomlig väg, menar hon.

Henrik Pelling påpekar att vissa studier tyder på att ADHD/bipolär sjukdom har en egen biologi, och säger att psykiatrin på sikt kanske borde ha team som är särskilt inriktade på denna kombination. Det kan vara så att vad som tolkas som ADHD under uppväxten är uttryck för bipolär sjukdom i det stadiet, men det kan också vara så att en person har besvär både av ADHD och bipolär sjukdom. I sitt kliniska arbete har han märkt att patienter med ADHD-problematik, som inte blivit nämnvärt förbättrade av centralstimulerande medicinering, i stället mått bättre med stämningsstabiliserande medicin (som ibland också lindrat en del ADHD-symtom). Och när de väl har blivit av med sina kraftiga humörsvängningar har koncentrationsförmågan kunnat höjas effektivt med centralstimulerande. Ett av de återkommande problemen både för dem som har ADHD och bipolär sjukdom är sömnen. För att göra humöret och prestationsförmågan bättre behövs en någorlunda regelbunden dygnsrytm. Sömnhormonet melatonin är ett ofarligt och i många fall effektiv medicin. forts. sid 10

exempel och den långa lista av metoder som olika mottagningar använder för att behandla barn med ADHD.

! Foto: Martin Nauclér

lingsmetoder. Däremot är medvetandet om varför de används och vilken effekt de har inte lika stort. Hon tar BUP som

Vad är bipolär sjukdom? Bipolär sjukdom används idag som beteckning för ett bredare spektrum av tillstånd än vad man brukade mena med den klassiska termen manodepressiv sjukdom. Hit förs besvär med kraftiga svängningar i sinnesstämningen. Mellan å ena sidan mani eller så kallade hypomana tillstånd med mycket aktivitet, ofta storslagna planer och stark självkänsla, och å den andra depression och inaktivitet eller kraftig irritabilitet och aggressivitet. Svängningarna kan ske i vecko- eller

Vad är då en bra metod? – Den ska vara meningsfull, pålitlig, vara vetenskapligt utvärderad och dokumenterad. Den ska göra vad den avser att göra och göra det varje gång den används oberoende av användaren. Det innebär också att den ska möjliggöra jämförelser av behandlingsresultat och ha visad effekt i vetenskapliga studier. Och självklart måste brukarnas synpunkter vägas in i valet av metod. För att utveckla sådana metoder krävs en tydligare styrning av verksamheterna, påpekar hon, och tror att nationella riktlinjer är en väg. Text: Lillemor Holmgren Foto: Tommy Engman

månadslånga perioder, eller snabbt, från dag till dag eller stund till stund. Det finns en stark ärftlig komponent i bipolär sjukdom, men många människor är bara medvetna om sina depressioner och får aldrig rätt diagnos Varför så viktigt att upptäcka bipolär sjukdom under uppväxten? • Under mani eller hypomani kan barn och unga ställa till det för sig på sätt som kan vara svåra att reparera. De kan begå brott, bli sexuellt utagerande, göra sig till ovän med många, göra av med föräldrarnas pengar eller missa chanserna till utbildning. Och de kan göra självmordsförsök. • De hamnar lätt utanför de skötsammas skara och i kretsar där problemen bara förstoras. • Riktig medicinering och kunskap om sjukdomen både hos den unga själv och i omgivningen skapar mycket bättre förutsättningar att hålla sjukdomen i schack både på kort och lång sikt.




!NPFforum forts. från sid 9 I USA till exempel säljs det i livsmedelsaffärerna, men här krävs fortfarande licens för varje fall där läkaren bedömer det vara värt att pröva för patienten. Det gör att det alldeles för sällan kommer till användning. I stället är det

lätt att skriva ut sömnmedel, också till barn och unga. – Uppochnervända världen, säger Henrik Pelling. Man borde alltid börja med att prova melatonin, som inte kan missbrukas. På samma sätt tycker jag att man bör prova att använda Omega

Tidiga insatser ger bättre framtid Det är viktigt att upptäcka psykiskt funktionsnedsatta barn så tidigt som möjligt, men ännu viktigare med tidiga insatser som förebygger problem längre fram. Det menar psykiatern och psykoterapeuten Lena Eidevall som är divisionschef på universitetssjukhuset i Lund och ordförande i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.

Det förebyggande arbetet måste påbörjas på bred front inom mödraoch barnhälsovården, förskolan och skolan, så att det når alla barn. Redan när barnen är i magen kan man förebygga genom att ge föräldrarna goda möjligheter att skapa bra anknytning till sitt barn. En sorts tidig insats som vi själva kan bidra med är att våga påpeka om vi ser att ett barn i vår omgivning har problem. - Det är ofta så att folk pratar på fester, på stan och på bussen, medan ingen vågar prata med föräldrarna, säger Lena Eidevall. Alla som möter barn måste hjälpas åt att identifiera de barn som ligger i risk-

– För ett barn är det stor skillnad att börja behandlingen i femårsåldern i stället för i sjuårsåldern, säger psykiatern och psykoterapeuten Lena Eidevall. 10

3-piller i första hand, både vid ADHD och depression bland barn. Det finns inte många studier än, men det är helt ofarligt att pröva. Sen kan man gå vidare med läkemedel om det behövs. Text: Vanna Beckman Foto: Tommy Engman

zonen så att de kan få hjälp så tidigt som möjligt. Det kan vi göra genom att leta efter så kallade riskfaktorer i barnens liv. Till exempel om de har en psykiskt sjuk eller missbrukande förälder, är adopterade eller om de har haft problem med att knyta an till föräldrarna. Det är också viktigt att hitta riskfaktorernas motsats - friskfaktorerna och att öka dem. En friskfaktor är något som tar fram barnets positiva sidor och skapar känslan av att vara sedd och må bra. Det kan vara en aktivitet som teater, dans eller fotboll där barnet känner sig bättre snarare än sämre än alla andra, eller en vuxen som bryr sig om barnet. - Ett barn med dåliga familjeförhållanden kan genom en närvarande vuxen som ser dem utvecklas åt rätt håll trots allt. Det behöver inte vara en släkting, det kan vara en lärare, en granne, kompisens pappa eller vem som helst, berättar Lena Eidevall. När de barn som har problem har identifierats måste de få stöd och behandling så snabbt som möjligt. Några månader åt ena eller andra hållet är lång tid i ett barns liv och det gör stor skillnad att börja behandling i femårsåldern i stället för i sjuårsåldern. Därför är det extra viktigt med korta väntetider för barn. Stödet till barnen ska inte behöva vara beroende av en diagnos. Många små barn visar symtom som kan tyda på en psykisk funktionsnedsättning. Vissa av dem har en funktionsnedsättning medan andra bara går igenom en besvärlig period. Men även om det är för tidigt för diagnos så går det ändå att anpassa miljön runt barnet efter den funktionsnedsättning som barnet verkar ha, menar Eidevall. Text: Linnéa Forsberg Foto: Tommy Engman


Asperger, ADHD, Autism Kurser och föreläsningar AKTUELLA KURSER VÅREN 2010 • • • • • • •

Studio III- hantera utagerande beteenden, 3 dagar Specialassistent, 2 veckor Grundkurs i Autism, Asperger eller ADHD, 2 dagar Pedagogiska hjälpmedel, 1 dag Kommunikation, 1 dag Bemötande, 1 dag Hantera känslor och sexualitet, Aspergers Syndrom, Isabelle Hénault, från Kanada 19-20 april i Stockholm

Vi erbjuder också föreläsningar, handledning och uppdragsutbildningar anpassade efter era behov.

Kontakta oss för att få 2010 års katalog

08- 768 20 26 info@enigmaeducation.se www.enigmaeducation.se

Läger året runt. Helger, skollov, höst, vinter, vår och sommar!

Tuskulum betyder ”lantlig fristad”. Vi finns till året runt för barn och ungdomar med ADHD, ADD, Tourette och Aspergers syndrom samt andra närliggande funktionshinder. Vi fungerar som ett stöd för dem och deras familjer. r. Tuskulum har ferieläger sommar, ar, höst, vinter och vår, på flera platser er i Sverige. • Strukturerade aktiviteter • Tydliga rutiner • Små grupper. 8 – 14 deltagare • 7 – 18 år • Rutinerade ledare Läs mer på www.tuskulum.se där du kan fylla i en ansökan. TUSKULU M | E S K I L J O H A NS N S S ON ONS AB Oppundavägen 6 | 122 48 Enskede d | 08-648 08 648 77 40 info@tuskulum.se | www.tuskulum.se

Yrkesträning för LSS i tre enkla steg Alla som är berättigade till LSS, har också rätt till hjälp att komma ut i yrkeslivet. Och du kan se oss som din stigfinnare på vägen ut. Alla får individuellt anpassat stöd hos oss. Både med att lägga upp en plan, välja ut lämpliga arbetsplatser och stöttning när man är ute och provarbetar. Kontakta oss gärna för ett studiebesök och en presentation.

www.tasava.se TaSava DagLiga verkSamheT Stagneliusvägen 40, Stockholm, 08-656 09 40

tasava

11


!porträttet Mats Eriksson Mats Eriksson är eldsjälen som stöttar interner med ADHD. Foto: Martin Nauclér

En vilja till f Det är aldrig för sent att börja om. Det är Mats själv ett levande exempel på. Som för så många andra började det med ett tidigt utanförskap. Och ingen som såg eller gjorde något för att bryta det. – Jag var mobbad, överviktig, hade noll självförtroende, tyckte skolan var skit och skolkade. Mitt första missbruk var cigaretter vid 11-årsåldern, började dricka alkohol i 12-årsåldern, stjäla och göra inbrott. Det hela trappades upp med hasch, amfetamin och grövre kriminalitet. Socialtjänst, fängelse… Efter lumpen vände det, jag hade tur med jobb och livet funkade ganska bra. Mats började träna men tyvärr kom steroider och doping med i bilden. Musklerna växte men inte självförtroendet. Han hade svårt att få relationer och det privata att fungera. – Det var egentligen inte så konstigt, jag hade inga förebilder, jag växte upp med en ensamstående mamma och visste inte hur man skulle göra, jag hade inte fått med mig några verktyg att hantera känslor och resultatet blev ett antal kortare förhållanden på max ett år. Så småningom flyttade han i alla fall ihop men en tjej och hittade en gemenskap i ett mångårigt pågående missbruk. Tjejen hade dock förutseende föräldrar som såg till att hon fick kontakt med en privat psykiater i Uppsala. Mats följde med och mer eller mindre 12


porträttet Gunilla Brattberg

– Med rätt stöd och hjälp kan även den som är tungt kriminell förändra sitt liv, säger Mats Eriksson, Attention Södertörn, och talar utifrån egen erfarenhet. Efter ADHD-utredning och behandling fick han själv möjlighet att förändra sitt liv. Nu ägnar han stor del av sin tid åt att stötta och vägleda intagna med ADHD i häkte och ute på fängelser. Men utan viljan till förändring går det inte, menar han.

l förändring är A & O av en tillfällighet lyckades han få göra en egen ADHD-utredning. – Jag var trött på hela missbruksvärlden och ville ha en förändring, säger han som en förklaring till att han vid fyllda 40 år lyckades bryta sina tidigare mönster.

studiecirklar för de intagna på ADHDavdelningen på Norrtälje och även de som deltog i ADHD-projektet på Storboda. Vi fortsätter nu med ItOK (se artikel sid 16) på Färingsöanstalten och den nya behandlingsavdelningen på Storboda.

“Jag var trött på hela missbruksvärlden och ville ha en förändring.”

studiecirklarna går bland annat ut på att skapa goda möten, prata om ADHD och medicinering och annan behandling, informera om Attention och på vilket sätt Attention kan vara ett stöd efter muck. – Vi lär oss mycket genom att bara lyssna. De som sitter där har föräldrar, barn och egna familjer och de har klara uppfattningar om på vilket sätt vi kan stödja och hjälpa. Enligt Mats är behovet av stöd som störst inför muck och i förberedelserna i det som händer därefter. – Det finns också ett jättebehov av vägledning när man väl kommit ut i friheten och ska börja leva ett vanligt liv. Det är så mycket som har varit avstängt i så många år som man behöver hjälp att hantera. Man behöver en ny drogfri gemenskap och någonstans att ta vägen. tyvärr finns det inte så mycket att erbjuda, enligt Mats. På KrIS, som står för kriminellas revansch i samhället och som har ganska stor verksamhet, är tyvärr inte personer som medicineras för sin ADHD välkomna.

Diagnos och medicinsk behandling gjorde det möjligt att starta på nytt, menar han. Men det gällde också att lämna det gamla bakom sig och försöka hitta ny gemenskap och nya vägar i livet. Läkaren som utredde Mats gav honom rådet att kontakta Attention. På den vÄgen är det. Mats är nu vice ordförande i Attention Södertörn och en eldsjäl i arbetet med att stötta interner med ADHD. Det började våren 2009. Som en del av ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten fick Attentions utbildningsprojekt uppdraget att utbilda all personal på Norrtäljeanstalten i vad det innebär att ha ADHD och hur man bör bemöta personer som har diagnosen. – Som ringar på vattnet fick vi i Attention Södertörn möjlighet att starta

det enda som finns i Stockholm är, vad han vet, föreningen tjuvgods.se dit

fd kriminella missbrukare kan vända sig och vara med i olika aktiviteter som gör det lättare att börja leva ett annat liv. Här har även Mats hittat nya vänner med liknande bakgrund; Kurre, roffe och flera andra som brinner lika mycket som han själv för att hjälpa andra. Attention Södertörn och tjuvgods. se samverkar numera och i den rollen träffar han till exempel varje fredag ungdomar som sitter på Kronobergshäktet. – Vi som har egna erfarenheter vet hur viktigt det här stödet är, att det kan göra skillnad för en ung människa som är drogberoende och därmed kriminell. De kan själva ha svårt att se framåt och se konsekvenserna av sina handlingar. Vi vet, kan berätta och de kan känna igen sig och förhoppningsvis förstå olika samband. men det har blivit tuffare, tycker han, inte minst på grund av de kriminella gängen som breder ut sig. Mats har ett heltidsjobb i tyreö kommun. Den övriga tiden fylls alltmer av ideellt arbete. Han arbetar med ungdomar i Jordbro och förutom arbetet på Attention Södertörn och på tjuvgods. se, är han Attention informatör och nu också Attitydambassadör. – Det är tur att jag har ADHD, så energin räcker till!

tExt: LILLEMOr HOLMgrEN FOtO: KArIN NAUCLér 1


!tema

”För lite dopamin k Orsaken till att ADHD ökar risken för missbruk kan vara för lågt dopamin i det centrala nervsystemet, vilket skulle kunna förklara varför personer med ADHD lättare kan utveckla ett beroende.

– Behandling av missbruk vid ADHD kan kräva upprepade behandlingar under lång tid, säger Maija Konstenius, psykolog och forskare vid Beroendecentrum i Stockholm.

– Men orsakerna till missbruk är komplexa och några egentliga forskningsbelägg för det finns ännu inte, säger psykologen och forskaren Maija Konstenius vid Beroendecentrum i Stockholm Miljöfaktorer som stress, sexuella övergrepp och missbruk bland kompisar vet man kan leda till missbruk.  Bland personer som har en psykisk sjukdom är också missbruk och beroende betydligt vanligare än hos befolkningen i övrigt. – En förklaring till det kan vara att många självmedicinerar och blir beroende på vägen, säger Maija Konstenius.  Hos personer med missbruk har var fjärde eller femte ADHD.  Många av

dem börjar missbruka tidigt, inte sällan med ett allvarligt förlopp som följd. Och fler än befolkningen i övrigt går från alkoholberoende till missbruk av droger.  Att så många med ADHD också har missbruksproblem kan tyda på att det finns genetiska eller ärftliga faktorer som spelar in, menar Maija Konstenius. – Det finns en koppling mellan ADHD och missbruk men riktigt hur den kopplingen ser ut vet vi inte. På vilket sätt till exempel uppförandestörning (en barnpsykiatrisk diagnos) kan ligga bakom eller om hyperaktiviteten hos interner med ADHD är den viktigaste orsaken till varför de missbru-

”Behandlingen måste fortsätta efter frigivning” Behandling av kriminella med ADHD minskar lidande och kan spara miljarder åt samhället visar socioekonomiska studier. – Men om satsningarna inom Kriminalvården ska vara meningsfulla måste ADHD-behandlingen kunna fortsätta efter frigivning, säger Lars Håkan Nilsson. Med ADHD är det som med trattkantareller i skogen, menar han. Först ser man bara några stycken men vid noggrannare spaning upptäcker man väldigt många på vissa ställen. Det har länge varit känt att ett par procent av den vuxna befolkningen har ADHD. I dag vet vi genom forskning att det är hela 25 procent bland landets interner. Förutom att det finns en hög andel 14

interner med ADHD är två tredjedelar missbrukare, hälften av de långtidsdömda har personlighetsstörning och över 30 procent medicinerar med psykofarmaka. Den psykiska ohälsan är påtaglig bland intagna på våra fängelser, förklarar Lars Håkan Nilsson. – Om vi inom Kriminalvården stod för hela behandlingskedjan skulle vi fixa det själva, men nu är vi beroende av samverkan med andra, säger han.

Det är nu snart tre år sedan som Stockholms läns landsting tillsammans med Karolinska institutet startade ett forskningsprojekt finansierat av Psykiatrisamordningen och där intagna vid Norrtäljeanstalten och Håga-anstalten i Stockholm erbjöds utredning och behandling. Resultatet av projektet är en framgångssaga. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att man genom behandlingen lyckas hålla 30 personer utanför droger och kriminalitet blir den samhällsekonomiska vinsten 15 miljoner kronor per år eller en kvarts miljard på 20 år. ADHD-utredningarna måste effektiviseras och hiskeliga väntetider är


n kan vara orsaken” kar eller om missbruket orsakar eller förvärrar hyperaktiviteten. En biologisk förklaring skulle kunna vara att droger påverkar det så viktiga dopaminet i det centrala nervsystemet som bland annat reglerar motivation, njutning, uppmärksamhet, vakenhet, minne, sömn och kreativitet. Undersökningar visar nämligen att de som har låga nivåer av dopamin i nervcellerna upplever drogeffekten mycket mer positivt än dem med höga nivåer, som i stället kan uppleva droger som något otrevligt. – Det kan alltså vara så att nivåerna av dopamin i nervcellerna påverkar hur benägen man är att fortsätta att ta droger. Det ställer frågan om stimulantiabehandling med läkemedel vid ADHD ökar eller minskar risken för missbruk. 

– Ett psykologiskt beroende skulle kunna uppstå om man lär sig ta itu med problem genom att använda dessa läkemedel liksom ett biologiskt beroende genom att de påverkar dopaminnivåerna. Å andra sidan kan medicinering med dessa läkemedel leda till ökad självkänsla genom att man till exempel får bättre skolgång etcetera.  Vissa studier visar också att risken för missbruk minskar för dem som medicinerat sedan barndomen. Andra studier att det vare sig minskar eller ökar risken för missbruk.  – Skälet till att vissa svarar bättre än andra på medicinering kan alltså bero på vilken typ av ADHD man har, hur stora svårigheter man har eller i vilken ålder man börjat medicinera, förklarar Maija Konstenius och menar att det

behövs mera kunskaper om såväl effekterna av den medicinska behandlingen som vilken betydelse psykosociala insatser har. I det så kallade Hågaprojektet, där intagna med amfetaminberoende och ADHD deltagit, har det konstaterats att en tredjedel av dem som fått läkemedel går kvar i öppenvårdsbehandling efter sex månader: – Det är ett bra resultat för den gruppen.  Och när vi frågar killarna vad det är som är bra med behandlingen säger de att medicinen är viktig.  Men ju längre de går kvar i behandling desto mer betonar de ett respektfullt bemötande från omgivningen.  Så några enkla förklaringar finns inte.

Text och foto: Tommy Engman

tillstånd som komplicerar funktionsnedsättningen.

Lars Håkan Nilsson är medicinsk rådgivare inom Kriminalvården. inte acceptabla, menar Lars Håkan Nilsson. En vårdgaranti för de med psykisk funktionsnedsättning skulle underlätta genomströmningen.

– Omfattande psykologutredningar blir till bromsklossar. Dessa kan man ta till om det visar sig att en person har autistiska drag, låg begåvning eller andra

Konsekvensen blir annars att färre personer kan få hjälp, förklarar han och hoppas på att de nya riktlinjerna som tas fram inom EU ska medföra konsensus om detta. – Då kan vi bli mycket tuffare mot vårdgivarna, säger han. För det är inte etiskt försvarbart att utreda och behandla människor inom Kriminalvården i åtta, nio månader för att sedan, när de ska friges, säga till dem att det inte finns någon som vill ta vid och fortsätta behandlingen. – Lite tillspetsat kan man säga att den svenska öppenvårdspsykiatrin fungerar för dem som är socialt etablerade. Men är du missbrukare, kriminell eller socialt dysfunktionell är du inte välkommen, säger han och berättar att det förutom i Stockholm bara är på Gotland och i Uppsala som dessa personer självklart tas emot efter avtjänat fängelsestraff. Text och foto: Tommy Engman 15


!tema

Kriminalvården och Beroendecentrum i Stockholm i ny unik satsning – Det är en rejäl satsning med mycket muskler, säger Daniel Uppström och ser det som en ynnest att vara koordinator i den nya verksamheten som Kriminalvården och Beroendecentrum Stockholm står bakom. Först ut är kvinnor på anstalten Färingsö som nu erbjuds utredning och behandling. Hans engagemang och entusiasm är inte att ta miste på när han berättar om den unika satsningen, som inleds med att erbjuda kvinnor med ADHD och missbruk utredning och behandling under fängelsetiden. Så småningom kommer också män dömda till kortare straff att erbjudas samma insatser på en särskild behandlingsavdelning på Storboda. – Det är fantastiskt roligt att vara med och skapa en verksamhet som bygger på helhetstänkande och samverkan, säger han väl medveten om att begreppen känns lite slitna eftersom de sällan uppfylls. Men nu finns det förutsättningar att lyckas, menar han. – Det en stark organisation med mycket muskler som finns bakom. Initiativet har tagits av cheferna på högsta regionala nivå med stöd från politiken i landstingshuset, som sedan sett till att tillföra resurser. Utgångspunkten är att en grupp chefer från respektive organisation utredde vilka patientkategorier som skulle vara hjälpta av en utökad samverkan mellan 16

den medicinska beroendevården och kriminalvården. Kvinnor med ADHD och misbruk var av en av dessa grupper. Därefter fick Metadonsektionen och ITOK, Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter, uppdraget att jobba vidare med frågan. – De är personer som är svåra att nå genom landstingets ordinarie vård eftersom de sällan är i skick för att genomföra en utredning eller självmant söker sig till vård. På anstalt är de fria från missbruk och finns också på plats. De två forskningsprojekten på Norrtäljeanstalten och på Håga och Storboda har varit dörröppnare, enligt Daniel Uppström. De visar att det är möjligt att genomföra både screening och utredning och behandling på anstalt med goda resultat. – Men de visar också på svårigheter när de intagna lämnar anstalten. Samordnade stöd- och hjälpinsatser utanför murarna behöver byggas upp för att minska riskerna för återfall. I teamet, som förutom Daniel består av frivårdsinspektörer, sjuksköterskor,

psykologer, läkare och läkarsekreterare är samordningen inbyggd från början. – Alla intagna som deltar i verksamheten kommer att ha en egen vårdplan som garanterar insatser också efter att de lämnat anstalten, säger han. Den neuropsykiatriska utredningen och den medicinska behandlingen ska därför ses som en del av en större behandlingsinsats. Frigivningsplaneringen med fokus på drogfrihet, ordnat boende, sysselsättning och hjälp att komma tillrätta med sin kriminella identitet ska också ingå. I korthet kommer det gå till så här: Klienterna informeras om att de kan ansöka om utredning och behandling både för sitt missbruk och sin eventuella neuropsykiatriska funktionsnedsättning. De som vill får då fylla i ett självskattningsformulär. Detta bedöms av psykolog och läkare som sedan i samråd med ITOK och anstalten beslutar om att en utredning ska påbörjas. Teamet är mobilt och psykologen har därför möjlighet att besöka klienter både på anstalt och i häkte. Efter genomförd psykologutredning undersöker och diagnostiserar läkaren klienten. Frivårdsinspektören ansvarar för utredningen av det övriga vårdbehovet och i samråd med kriminalvård, socialtjänst och beroendevård planeras vården både på anstalten och efter frigivning. Inspektören håller ihop nätverket runt klienten och kallar till möten var sjätte vecka. Daniel Uppström pekar också på behovet av samverkan med arbetsförmedling, Jobbtorg och försäkringskassa. – Sist men inte minst måste vi ha med brukarorganisationer som Attention redan från början, säger han och nämner att Attentions ordförande sitter med i referensgruppen som ska bidra till utvecklingen av den praktiska verksamheten. Arne Deilert och Mats Eriksson från Attention Södertörn, som tidigare haft studiecirklar på Norrtäljeanstalten och Storboda, finns med också här och ska informera och stötta de intagna.

Text: Lillemor Holmgren Foto: Tommy Engman


StĂśd & Resursteamet

Delaktighet, begriplighet och kontinuitet StÜd & Resursteamet i Fyrstad AB är ett privat fÜretag med verksamhet i Uddevalla som erbjuder korttidsvistelse, pü vardagar och helger, kolloverksamhet samt LSS boende, fÜr barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hos oss blir man delaktig, man ingür i en grupp, känner gemenskap, tränar sig i sociala färdigheter och für YDUDGHODNWLJLYDOHWDNWLYLWHWHUWH[JRNDUW¿VNHEDGERZOLQJULGQLQJELRRFKlUXWHLQDWXUHQ Verksamheten är tydlig och strukturerad, vilket leder till begriplighet fÜr barnen och ungdomarna. Vi arbetar mycket med scheman och noggrann fÜrberedelse. Verksamheten är kontinuerlig, genom att vi alltid har samma personal när barnen/ungdomarna kommer till oss, de träffar samma grupp och är i samma hus. Personalen har adekvat utbildning, är väl insatt i de olika funktionsnedsättningarna. De är inspirerande och aktiva fÜrebilder fÜr barnen och ungdomarna, de kan utmana dem att vidga sina vyer och prova nya saker. Vi har ett nära samarbete med fÜräldrar, handläggare, skola och habilitering.

.RQWDNWDRVVSnLQIR#VWRGRFKUHVXUVWHDPHWFRPZZZVWRGRFKUHVXUVWHDPHWFRP Eller ring 0522-980 86/88 fĂśr mer information

17


!tema Nu ser jag för första gången en öppning till ett annat liv, säger Anne som efter flera decennier av missbruk och kriminalitet nu utretts och påbörjat behandling för sin ADHD. Hon ingår också i en drogfri gemenskap och får hjälp till självhjälp.

En ny chans för Anne Vändpunkten kom när hon senast stod inför rätta åtalad för narkotikainnehav. Straffet för den mängd det handlade om den här gången var minst två års fängelse. – Jag hade gått ner mig ordentligt i ett återfall efter en drogfri period och bokstavligen bad om mitt liv och att jag skulle få hjälp. En bra advokat och papper från socialtjänst och frivård fick också den kvinnliga åklagaren att inse att det i Annes fall förelåg ett stort vårdbehov. I stället för att låsa in henne på Hinseberg dömdes hon till så kallad kontraktsvård. I kontraktet ingick bland annat att fullfölja den ADHD-utredning hon bett om att få göra långt tidigare men inte lyckats med. När jag träffar Anne har hon alldeles nyligen inlett sin behandling med bland annat Ritalin. Hon ser pigg och fräsch ut och säger sig må bra. – Äntligen känner jag ett lugn som jag tidigare sökt i droger. Hon är i dag 49 år men ser yngre ut. Hennes tuffa liv har satt förvånansvärt få spår i hennes flickaktiga utseende och hennes verbala förmåga. – Jag är mer trasig på insidan, säger hon och är medveten om att terapin hon påbörjat kommer att vara både krävande och ta sin tid. 18

Efter alla år av känslomässig avstängdhet väller nu känslorna fram och hon tvingas ta tag i sin sorg och den skuld och skam hon bär på. – Jag har fem barn och en familj som blivit drabbade på olika sätt på grund av mitt missbruk. Men som tur är älskar de mig fortfarande och de har aldrig slutat hoppats på att jag en dag ska få ordning på mitt liv. Anne berättar att hon haft en trygg uppväxt med en engagerad mamma som alltid försökt stötta henne. Men det hjälpte inte mot hennes oro och rastlöshet som tidigt drev henne ut på stan.

Därmed tog också drogmissbruket ett fast grepp om henne och det kom mer eller mindre att styra hennes liv i över 35 år. Hon var bara 16 år när hon blev gravid första gången. Sen fick hon fyra barn till. Det yngsta barnet är nu 12 år. – Jag är ingen dålig mamma även om jag inte kunnat leva upp till drömmen att vara som andra mammor, säger hon med tårar i ögonen. I perioder har det funkat bra, hon har haft arbete och bostad, men alkohol och droger har kommit emellan. – Jag har kämpat och kämpat, försökt dölja mitt missbruk, varit liv-

“Äntligen känner jag ett lugn som jag tidigare sökt i droger.” – Jag var bara tolv, tretton år när jag sökte mig till olika gäng. Jag började röka, dricka alkohol och sen blev det hasch. Behovet av kickar blev allt större och jag började testa andra droger. Jag prövade amfetamin och mådde bra. Först var det i tablettform men när magen tog stryk efter allt knaprande började hon injicera.

rädd för myndigheterna att de ska ta mina barn, att de ska ta min bostad. Till slut orkade jag inte längre och drogerna tog över. Hon förlorade vårdnaden om sina barn. Hon påpekar dock att de har bra pappor som stått för en bra uppväxt och samtidigt sett till att de fått träffa sin mamma regelbundet.


Efter 35 års missbruk fick Anne äntligen en ADHD-utredning och därefter behandling. Foto: karin Nauclér

e Anne har som sagt levt ett otroligt tufft liv i missbrukets spår och dömts ett antal gånger för narkotikabrott. Hon har blivit misshandlad och utnyttjad. – Men jag har aldrig givit upp, säger hon och tycker att hon någonstans ändå haft tur. Jag lever och har dessutom fått en ny chans. Tack vare utredning och diagnos tycker hon att hon har fått en förklaring till varför hennes liv blev som det blev. Det är en lättnad samtidigt som hon känner stor sorg över att det skulle ta så lång tid. – Självklart tänker jag på hur mitt liv hade sett ut om jag hade fått hjälp tidigare. Men jag försöker tänka framåt. Behandlingen gör det möjligt att leva utan droger. För första gången ser Anne öppningen till ett annat liv. Bitarna är på plats; medicin, terapi och människor som vägleder. – Den här gången kommer jag att fixa det, säger hon med övertygelse och menar att hon nu har både hjärnan och hjärtat med sig tillsammans med de verktyg hon har från 12-stegsprogrammen.

Text: Lillemor Holmgren Foto: Karin Nauclér 19


Vi vet att personer med funktionshinder kan delta i arbetslivet med rätt stöd! www.misa.se telefon +46 8 580 813 40

rosannalund korttidshem rosannalunds korttidshem är beläget i en naturskön, lantlig omgivning i Ekerö kommun. Vi erbjuder en trygg, hemlik miljö i små grupper. Vi tar emot barn från 7 år. Tel. 070 349 58 21, 070 342 97 33 Besök gärna vår hemsida: rosannalund .se

Vill du Veta mer om adHd? Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig som är patient, förälder eller anhörig/sjukvårdspersonal. Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD.

Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

20

JC-090307-1

www.levamedadhd.se


Barn och ungas rätt ska stärkas – Under alltför lång tid har man tagit beslut inom barn- och ungdomsvården utan att fråga vad barnen och ungdomarna själva tycker. Nu vill regeringen stärka deras rätt att komma till tals och ger Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta deras synpunkter och erfarenheter.

En levande bok Under NPF-forum kunde man låna en levande bok för att lära sig mer om hur det är att leva med psykisk funktionsnedsättning och skingra fördomar man har. Bakom arrangemanget står Attitydprojektet. Framför mig sitter Lena. Hon har diagnosen ADHD och är en av tre ”böcker” som det går att låna denna dag. Genom ett veckoschema som sitter väl synligt i hemmet, kom-ihåg-klocka och en medicindosett som ger ifrån sig en signal när det är dags att ta medicinen har hon fått struktur på vardagen. -Sedan 2005 då jag började med detta har jag minskat mitt boendestöd med hälften. Idag kan jag säga att jag har ett bra liv, säger hon. Det sätt som Lena berättar det på

gör att jag nu förstår varför några mekaniska apparater och ett enkelt schema är ett bra stöd för att hantera vardagen. Det hade jag också kunna läsa mig till. Frågan är om jag tagit till mig det på det sätt jag nu gör? -Förutom att en levande bok ökar kunskapen om psykisk ohälsa skapar det också större förståelsen, säger Anita Odell som arbetar för Attitydprojektet. Text och foto: Tommy Engman

Må bra helg för anhöriga Den 18-20 juni ordnar Riksförbundet Attention i samarbete med Ågesta folkhögskola en helg för anhöriga. För mer information och anmälan se www.attention-riks.se

Detta kommer att ske både i familjehem och på hem för vård eller boende (HVB), enligt folkhälsominister Maria Larsson. Barnombudsmannen ska på ett metodiskt sätt undersöka och sammanställa hur ett urval av barn och ungdomar uppfattar den sociala barn- och ungdomsvården, vilka brister och förtjänster de ser och vad som kan utvecklas vidare. Uppdraget är en del i regeringens arbete med att stärka barnens rättigheter och möjligheter att komma till tals. Från den 1 januari 2010 gäller också nya bestämmelser om en samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten och att barnsrättsperspektiv ska integreras. – Det finns anledning att komplettera förändringarna inom tillsynen med en metod för att inhämta barns och ungas mer generella erfarenheter av och synpunkter på samhällsvården, säger Maria Larsson och menar att myndigheter, kommuner och landsting behöver en metod för att lyssna på barn och unga i utsatta situationer.

Socialstyrelsen startar 020-nummer för placerade barn och unga Socialstyrelsen lanserar ett 020-nummer för barn och unga som bor i HVB-hem eller familjehem. Hit kan barnen ringa för att få information om sina rättigheter och framföra klagomål. 21


Stöd på deras villkor

Även om det kan vara svårt att acceptera en diagnos är det i många fall en förutsättning för stöd. – När vi väl får stöd är det viktigt att vi får vara med och utforma det, menar Fredrik , Therese, Staffan och Magnus. Unga vuxna som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med stöd och hjälp från Frösunda. intresset var stort när de på NPF-Forum öppenhjärtligt, tydligt och klart berättade om hur det är att få och leva med en neuropsykiatriska diagnos och hur de tycker att stödet ska se ut utifrån de olika behov de har. Therese är 28 år och fick diagnosen Aspergers syndrom för fem år sedan. Hon bor i lägenhet med man och barn och har en son som nyligen också fått 22

aspergerdiagnos. Nu deltar hon i en daglig verksamhet, ett nyöppnat hunddagis där hon bland annat trimmar hundar. Fredrik, som så utmärkt leder workshopen, har Asperger och ADHD. Sedan sex år tillbaka är han anställd på Frösunda som medarbetare på den dagliga verksamheten Mallslingan. Magnus har just fyllt trettio och fick sin ADHD-diagnos för fem år sedan.

Han bor i lägenhet i Kista och efter universitetsstudier jobbar han som lärare och översättare. Staffan har Asperger och bor i egen lägenhet i ett av Frösundas boenden, han deltar i daglig verksamhet och jobbar på fritids. hur viktig Är själva diagnosen? undrar Fredrik, som innan han låter frågan gå vidare, menar att han för egen del hade svårt att acceptera att någon talade om för honom att han ”led av” något speciellt. I samband med diagnosen hoppade han av skolan och det var allmänt struligt. Nu har han fått perspektiv på det hela och kan även se positiva sidor av diagnosen, trots att den ställde till med problem med lämplighetsintyg när han skulle ta körkort.


r

Människor som fick veta att jag hade asperger började prata med mig som om jag var ett barn. Plötsligt försvann bilden av mig som människa, mamma, yrkesarbetande och jag blev Therese, hon med Asperger. Men samtidigt är jag tacksam för att jag får hjälp. Magnus menar att diagnosen är jätteviktig och ser inte några problem med stämpeln. – Det var en befrielse att få en förklaring till varför jag kämpat så hårt för att anpassa mig hela mitt liv, säger han.

– För mig är det också tudelat, säger Therese. till en början var jag glad över att få en diagnos som förklarade så mycket. Men efter ett tag blev det värre.

staffan dÄremot ville inte veta av diagnosen när han fick den för länge sedan, i mitten av 90-talet. – Men nu är Asperger en del av mitt liv. Jag är den jag är och för mig är det viktigt att jag ses som en individ som är snäll och bryr sig om folk och inte en person med en massa svårigheter. De är överens om att diagnosen är viktig och att den varit en förutsättning för att de ska få stöd och hjälp. De är också nöjda och glada med att de har möjligheter att vara med och styra den hjälp de får. Via sin personliga coach på Frösunda får de var och en hjälp utifrån de olika behov de har. – Jag har svårt med socialt bemötande, säger Therese och menar att det ställer särskilda krav på den eller de som ska hjälpa. För att undvika kaos måste hon ha hjälp att komma igång med vardagssysslor men kan samtidigt inte släppa in någon i sitt hem. – De som kommer hit har lärt sig respektera mig och mina svårigheter. De smyger in, är tysta och gör medvetet fel. Då vet de att jag kommer igång, gör om allt och får känna mig stolt och glad över att jag kan. Magnus berättar hur han under åren

samlade på sig papper och grejer och att det slut gick över styr. Han saknade ork och förmåga att ta själv ta tag i det. Med hjälp av en coach lyckades han röja upp och slänga och med att strukturera och sortera i pärmar och olika system. Staffan har fått hjälp att bryta dåliga mönster och tycker att han i sitt serviceboende har ett bra stöd på många sätt. de har alla klara uppfattningar om vad ett bra stöd är och de är överens om att bemötandet är avgörande. – En bra coach måste vara lyhörd, lyssna och prata direkt till oss. Det finns alltför många exempel på personer som talar över huvudet på oss och tror att vi inte förstår. – Kunskap om vad det innebär att ha asperger, ADHD eller någon annan funktionsnedsättning är förstås bra. Men man ska inte haka upp sig i diagnosbilder. Fråga oss istället. Vi sitter på jättemycket kunskap om oss själva. För att komma vidare är det bra att ta fram personliga genomförandeplaner, menar de, där de skriver ner sina mål på lång och kort sikt, analysera möjligheter att lyckas och vad som krävs för att det ska funka, vem som kan stötta med vad och hur. Therese mål är att ha och kunna behålla ett jobb och ta hand om sig själv och sin familj på egen hand. Staffan vill må bra och orka mer. För Magnus är det viktigt att ha jobb och en ekonomi som går ihop. Och ta vara på det som funkar nu!

tExt: LILLEMOr HOLMgrEN FOtO: tOMMY ENgMAN

speldesign eller konst Studera i höst...för dig med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Känn dig för kurs 10-12 maj. Kontakta Carina Lindén-Rydén. Tfn: 0383-571 92 carina.linden-ryden@adelfors.nu

www.adelfors.nu 0383-571 00 2

!


Yrkesutbildning till

08-30 52 88 www.mindmentor.se

*!'+!. 3+/,!.

*AG +AN SKOLAN Ă˜R EN LITEN FRISTÂťENDE SKOLA I 4Ă˜BYFšRELEVERÂťR SOMHARBEHOVAVUNDER VISNINGIENLITENOCHRESURSSTARKGRUPP &šRATTBIBEHÂťLLAENvFAMILJĂ˜RvMILJšTARVIENDAST EMOT ELEVER 6IĂ˜RFEMPERSONERMEDOLIKAKOMPETENSERSOM ARBETARPÂťSKOLAN5NDERVISNINGENĂ˜RINDIVIDAN PASSADOCHSKERBÂťDEIGRUPPOCHENSKILT 6IHARENLšSNINGSINRIKTADPROlLSOMBLAINNE BĂ˜RATTVIHELLREFOKUSERARPÂťDETSOMFUNGERAR Ă˜NDETSOMINTEGšRDET6ITRĂ˜NARELEVERNASFĂ˜R DIGHETERMEDHJĂ˜LPAV*AG+ANMETODENWWW KIDSSKILLSORG 3OCIALTRĂ˜NING MUSIKOCHDRAMA Ă˜RĂ˜VENVIKTIGADELARIARBETET

WWWJAGKANSE Utredningar, Utbildning & Boende

Pavus hjŠlper dig att fšrstŒ och hjŠlpa personer med t ex Aspergers syndrom, ADHD, tvŒngssyndrom, tics.

Dallotsen daglig verksamhet och boende fÜr vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Dallotsen i korthet: s%GNALËGENHETERINYBYGGDAHUS s%NSTRUKTURERADOCHFÚRUTSËGBARTILLVARO s5TBILDNINGOMFUNKTIONSNEDSËTTNINGEN s-ÚJLIGHETTILLSKOLUTBILDNING s)NDIVIDUELLTANPASSADDAGLIGVERKSAMHET s&RITIDS OCHKULTURAKTIVITETER s4RËNINGISOCIALTSAMSPEL s%KOLOGISKOCHNËRPRODUCERADMAT s"RAKOMMUNIKATIONERMEDT�GTILL$JUR�S'AGNEF

-ERINFO+ARIN,ARSHAGE&RANSSON #AREMA$ALLOTSEN  DALLOTSEN CAREMASE WWWCAREMASE

2

VÂŒra namnkunniga fšrelŠsare Šr Gunilla Gerland, fšrfattare till boken Ă“En riktig mŠnniskaĂ“; Susanne Bejerot, psykiater; NÂŒkkve Balldin, socionom m Ă&#x;. VÂŒra kurser och fšrelŠsningar i allmŠn psykiatri och neuropsykiatri hÂŒlls runt om i landet. Fšr mer information

ID-dagarna 2010 13–14 oktobersFactory Nacka Strand, Sthlm Mässa med ny teknik, hjälpmedel, metoder och tjänster fÜr personer med funktionsnedsättningar. Information om utställningen och fÜreläsningarna finns pü ID-dagarnas webbplats frün den 18 maj. Läs mer pü

www.hi.se/iddagarna


De skapar nätverk för tjejer och kvinnor med ADHD

ABF och HSO studiesatsar HSO och ABF planerar en gemensam studiesatsning som ska ge människor med funktionsnedsättning ökad tillgång till bra utbildning. Satsningen ska förbättra handikapprörelsens möjligheter att få fram kompetenta representanter och företrädare. Ett av målen med satsningen är att göra det lättare för handikappförbunden att samarbeta kring material och utbildningar. Mer information om studiesatsningen finns på www.hso.se.

Bra bok om ombud

Stina Svensson och Madde Larsson Wollnik, Attention Göteborg, drar nu igång två nätverk, ett för unga flickor med ADHD och ett för kvinnor. Stina Svensson, folkhälsosamordnare med genusperspektiv, gör ett praktikarbete på Attention i Göteborg. Nu ska hon, tillsammans med Madde Larsson Wollnik, vice ordförande i föreningen, dra igång två nätverk – ett som riktar sig till unga flickor och ett annat som riktar sig till kvinnor med ADHD. – vi började redan i höstas med att ordna studiecirklar för kvinnor i göteborg, säger hon. 10 kvinnor träffades 8 gånger och diskuterade olika frågor utifrån materialet ”Din egen makt” och ”Med starkare röst”. Erfarenheterna från cirklarna pekar på ett stort behov av en fortsättning, menar Stina Svensson och planerna på att bygga nätverk för kvinnor med ADHD är i full gång. för att få resurser att driva verksamheten vidare i form av ett kvin-

noprojekt inom Attention fick hon uppdraget skriva ihop projekt-ansökan både till Ungdomsstyrelsen och Arvsfonden. – Meningen med projektet är att vi vill stärka unga kvinnors självkänsla, hitta vägar för empowerment, sprida kunskap om kvinnors villkor att leva med ADHD och att driva sina rättigheter och krav i samhället. Bland annat genom att ordna workshops kring hur flickors/kvinnors impulsivitet bemöts och hur den normativa bild av hur vi bör vara utifrån kön och att ha ADHD styr vardagen målet Är, enligt Stina Svensson, att verksamheten ska påverka både arbetet inom förbundet och samhället i övrigt. – Dessutom hoppas vi att projektet stärker nätverk som finns inom Attention och leder till metoder och verksamheter som stärker kvinnorna och deras möjligheter att driva sina krav och rättigheter.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat boken Egen kraft – egen makt. En antologi om arbetet som personligt ombud. Boken ingår i det utbildningsmaterial som Socialstyrelsen arbetat fram för personliga ombud. Den ger information om grunderna i arbetet som personligt ombud och tips på praktiska, konkreta metoder och redskap som kan användas i det dagliga arbetet. Boken vänder sig till personliga ombud samt till personal inom socialtjänsten och psykiatrin.

Ny förening i Ovanåker Vi har fått en ny lokalförening i Ovanåker. Föreningens kontaktperson heter Elisabeth Sannerman och nås på telefonnummer 073-812 42 62 på vardagar mellan 10.00 och 17.00, eller på e-postadressen bettan57@telia.com. Med Ovanåker har vi blivit 51 lokalföreningar.

Vuxenlägret är fullbokat Attentions vuxenläger på Gotland i sommar är redan fulltecknat. Många av deltagarna har varit med tidigare, men det blir även några nya ansikten. Lägerledningen utgörs av Anneli Andersson, Björn Hoffman och Maria Christensson Fröman. Funktionärer är också utsedda. Lägret finansieras av deltagaravgifter, SISUS-bidrag samt medel som Attention räknar med att få från ett par olika stiftelser.

2


Dyslektiker berättar om sitt liv Logopederna och forskarna Ulla Föhrer och Eva Magnusson har tillsammans skrivit två böcker på temat Dyslexi – förbannelse eller möjlighet? Med utgångspunkt i 40 djupintervjuer med personer som upplevt hur det är att ständigt ställas inför läsoch skrivkrav som överstiger den egna förmågan, diskuterar författarna vad det är som gör att vissa människor med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi klarar skola, utbildning och arbete riktigt bra. I den första boken, med undertiteln Att lära sig att leva med läs- och skrivsvårigheter, tolkar författarna resultatet från djupintervjuerna med utgångspunkt i sina teoretiska kunskaper. I den andra boken, Levnadsberättelser, får vi ta del av intervjupersonernas olika levnadsöden.

Böckerna riktar sig både till dem som själva har läs- och skrivsvårigheter/

Regeringen vill öka patientsäkerheten I lagrådsremissen Patientsäkerhet och tillsyn ger regeringen flera förslag till förändringar som ska öka patientsäkerheten och minska antalet vårdskador. Regeringen vill göra tre huvudsakliga förändringar. För det första ska ansvarssystemet förändras så att

Socialstyrelsen får större möjlighet att rikta kritik mot vårdgivare och vårdpersonal. För det andra ska det bli lättare för patienter att påtala fel och brister. För det tredje ska vårdgivarna få större ansvar för att förebygga skador, utreda händelser och informera patienter när misstag begåtts. – Patienter ska kunna känna sig trygga i att de får en så god vård som möjligt och att man kan få upprättelse om man har blivit felbehandlad. En säkrare vård är också viktig för vårdpersonalen. De måste känna sig trygga i att deras arbetsgivare har ett ansvar för att hitta och åtgärda de riskmoment som finns i dagens komplicerade sjukvård, säger socialminister Göran Hägglund. Riksförbundet Attention ser förslaget som ett viktigt steg i rätt riktning för att öka tilliten till sjukvården. – En ökad uppmärksamhet mot felbehandlingar kommer förhoppningsvis att öka lyhördheten för patientens synpunkter och behov, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Foto: Martin Nauclér 26

dyslexi och till föräldrar och yrkesverksamma inom utbildnings-, vård- och arbetsmarknadsområdet. De kompletterar varandra och kan läsas i valfri ordning. Varje bok levereras tillsammans med CD-bok för dem som läser med öronen. Båda böckerna kommer att säljas i Attentions webbutik. Ulla Föhrer utsågs förra året till hedersdoktor vid Karolinska Institutet för sin forskning om läs- och skrivsvårigheter och sina kvalitetshöUlla Föhrer. jande insatser för logopedutbildningen. Hon har ingått i Attentions kunskapsråd från att det startades till och med 2009.

Brist på fortbildning inom missbruks- och beroendevården Det är stor brist på vidareutbildningsmöjligheter för personal inom missbruks- och beroendevården, enligt en kartläggning som Dalarnas forskningsråd gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Kunskap till praktik. I nuläget finns totalt 35 kurser på 14 olika lärosäten. Både fristående kurser och ordinarie program- och yrkesutbildningar är inräknande. Över hälften av kurserna ges i Stockholm eller Göteborg. Det finns bara en kurs norr om Sundsvall och endast nio kostnadsfria distanskurser. – Rapporten visar tydligt att fortbildningsmöjligheterna inom missbruks- och beroendevården är mycket begränsade, inte bara till antalet utan även när det gäller den geografiska spridningen. Därför är det viktigt att åtgärda detta. Det behövs både ett mer nyanserat utbud och att fortbildning erbjuds på fler platser i Sverige, säger Göran Stiernstedt, direktör på avdelningen för vård och omsorg på SKL.


Foto: Martin Nauclér

Osäkert om datorträning fungerar Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om träning med särskilt utformade datorspel minskar symtomen hos barn som har ADHD. Det visar en utvärdering av den samlade forskningen som Statens beredning för medicinsk utvärdering(SBU) har gjort. Enligt SBU har det gjorts för lite forskning om datorstödd träning för att det ska räcka som vetenskapligt underlag för att den fungerar. Den enda studie som har undersökt effekterna av datorspelen visade dessutom otydliga resultat. Medan lärarna inte märkte någon effekt alls av datorspelen upplevde föräldrarna att effekten var god i anslutning till träningen, men att den minskade betydligt efter tre månader. SBU påpekar att det är angeläget att barn med ADHD får effektiva stödinsatser. Därför behövs fler jämförande studier som kan klarlägga fördelar och nackdelar med datorprogrammen. Syftet med datorstödd träning för barn med ADHD är att öka kapaciteten hos det så kallade arbetsminnet. Det är den del av minnet som gör det möjligt

att hålla kvar och bearbeta information och intryck under en kort tid. Rapporten ”Datorstödd träning för barn med ADHD” med slutsatser och sammanfattning finns att läsa på SBUs webbplats www.sbu.se.

Språkexpert förstärker kunskapsrådet Astrid Frylmark ersätter Ulla Föhrer i Attentions kunskapsråd, där hon kommer att bidra med sina kunskaper om språkstörningar. Astrid är ordförande i Svensk Förening för Foniatri och Logopedi (SFFL) och även ledamot i Svenska Dyslexiföreningens styrelse. Hon är legitimerad logoped och hennes specialområden är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, barns språkutveckling och röstterapi.

Ny webbplats gör politiken begriplig På webbplatsen allavaljare.se finns lättläst information om politiska frågor inför valet 2010. Allavaljare.se ska fungera som en mötesplats mellan ovana väljare och politiker. Där finns information om politik, politiker, val, väljande, demokrati och det svenska samhället. Besökarna får reda på vilka politiker och partier som styr Sverige, vilka partier som vill in i riksdagen, hur det går till att rösta och varför vi röstar. Dessutom finns ordlistor på krångliga politiska ord, information i form av bild- och ljudband och lättlästa faktaartiklar. Allavaljare.se görs av nyhetstidningen 8 sidor och centrum för lättläst. Grundtanken med webbplatsen är att alla ska ha möjlighet att följa de politiska frågorna eftersom alla väljare är lika viktiga och alla röster räknas.

27


På gång! April 12-14/4 Konferens om barns psykiska hälsa hos Kungliga Vetenskapsakademien. Mer info: www.kva.se

20/4 NP-Kompetens har temadag om Tourettes syndrom i Karlstad Info och anmälan : www.np-kompetens.se

24-25/4 Attentions styrelsemöte 26-28/4 Konferens om skola, lärande och psykisk hälsa hos Kungliga Vetenskapsakademien www.kva.se

23/4 “ En tillställning om inställning” på Socialpsykiatriskt forum. Mer info: www.socialpsykiatrisktforum.nu

Maj 5-6/5 NP-Kompetens håller utbildning om barn med ADHD i Stockholm Info och anmälan : www.np-kompetens.se

8-9/5 Attention deltar i ADHD Europas möte 19/5 Attention deltar i HSOs årsmöte 26/5 NP-Kompetens har föreläsning om Ungdomar med NPF i Stockholm Info och anmälan : www.np-kompetens.se

27/5 Attention medverkar på Shias årsmöte.

29/5 Marschen för tillgänglighet mer info: www.marschen.se

Hjälpmedel i fokus Personer med psykisk funktionsnedsättning ska ha lika självklar tillgång till hjälpmedel i vardagen som andra funktionshindrade. Det menar Hjälpmedelsinstitutet (HI) som mellan 2009 - 2011 arbetar med projektet Hjälpmedel i fokus på uppdrag av regeringen.

hjÄlPmedel i fokus ska göra personer med psykisk funktionsnedsättning mer delaktiga i samhället genom att förbättra tillgången till hjälpmedel. Projektet kommer att sprida information och hålla utbildningar om hjälpmedel, utveckla nya hjälpmedel samt främja användningen av bra produkter. Hjälpmedel i fokus bygger på kunskap från projektet Humanteknik, som HI drev tillsammans med Karlstad kommuns socialpsykiatri 2001-2004. HI lät då deltagarna prova olika hjälpmedel som kunde öka deras självständighet

i vardagen och minska behovet av fysisk personal på plats. Det visade sig att tillgång till rätt teknikstöd gör stor skillnad i det dagliga livet för personer med nedsatt kognitiv förmåga. under 2010 satsar HI på att nå ut med information om Hjälpmedel i fokus, bland annat i form av en vandringsutställning med tillhörande föreläsningar och seminarier. Projektet kommer även att synas i olika opinionsbildningssammanhang samt på ett antal mässor runt om i landet. Under projektets gång kan organisationer, kommuner, landsting, universitet, högskolor och företag söka medel för att utveckla hjälpmedel eller förbättra tillgången till hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning. Mer information finns på www.hi.se och www.hjalpmedelstorget.se.

Uppskattad Tourettefilm Attentions dokumentärfilm ”Vi har Tourette” fick ett varmt välkomnande när den premiärvisades i Stockholm 27 januari. Både de som skapat filmen och de som medverkat fick långa, varma applåder av publiken, som bestod av Attentionföreträdare, myndighetsrepresentanter, lärare, anhöriga och politiker. PremiÄrdeltagarna var överens om att filmen måste spridas brett, inte minst till de som arbetar med barn och unga. Det är också flera personer som ringt till riksförbundets kansli för att tala om hur mycket de uppskattar filmen. Attentions tourettegrupp arbetar nu för att sprida filmen till de prioriterade målgrupperna, som är personer

med tourettes syndrom och deras anhöriga, Lärarhögskolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Försäkringskassan och Landstinget. Filmen kan köpas i Attentions webbutik för 160 kr. Lokalföreningar får som vanligt 20 procent rabatt.

Vill du byta lokalförening? det bildas hela tiden nya lokalföreningar inom Attention. Om du vill byta till en ny förening som ligger närmare dig så måste du anmäla det till riksförbundet på telefon 2

08- 709 22 60 eller via e-post till: kansliet@attention-riks.se. Alla lokalföreningar finns listade på www.attention-riks.se under fliken Lokalt.


ÅTGÄRDSPROGRAM för elever med koncentrationssvårigheter. Särskilt avseende elever med DAMP/ADHD. En bok av Kerstin Lindmark, socionom Köp på Gleerups förlag www.gleerup.se info@gleerup.se 040-20 98 05

”Här är jag inte ensam.” Attention-träffar i Göteborg under 2010

Man, 29 år.

Vuxenträffar vänder sig till dig med ett neuropsykiatriskt funktionshinder, oavsett om du fått en diagnos eller inte, hit räknas ADHD, ADD, Asperger, Tourettes syndrom och OCD-problematik. Föräldraträffarna vänder sig till dig som är förälder till barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Inget krav på medlemskap, vem som helst som är nyfiken på föreningen är välkommen. Samtalsgrupp för vuxna varje torsdag 1800–2000. Föräldrar träffas varannan tisdag, ojämna veckor 1800–2000. Plats: GFC, Göteborgs Föreningscentrum, Mellangatan 1. Ingen föranmälan krävs. Kontakt: Vuxenträffar: 0735 - 29 69 21, Henrik D. Ragnevi. Föräldraträffar: 0703 - 86 86 76, Madelein Larsson Wollnik. Välkommen!

Mer information finns på http://attention.vgl.se.

29


Riksförbundet Attentions lokala föreningar BLEKINGE LÄN Attention Blekinge Jan Hinderyd 0-11  jan.hinderyd@edu.olofstrom.se DALARNA LÄN Attention Dalarna Christina Lindberg 00-   attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 002- 0 0 0-2  2 mikael.b.lindholm@telia.com www.attention-gotland.se GÄVLEBORGS LÄN Attention Gästrikland Attention Gästrikland Ullrica Bergh 0- attention.gastrikland@hotmail.com www.attention-gastrikland.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland/ Härjedalen Urban Leijon 00-  2 Urban.leijon@hem.utfors.se www.attentionjamtlandharjedalen.se JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Elisabeth Olsson 0- 0 1 (dagtid) 00-2  1 elisabeth@germatech.se www.attention-jonkoping.se KALMAR LÄN Attention Kalmar Lena Eriksson 00- 1  00-0 2  attentionkalmar@hotmail.com KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Mari-Louise Ohlsson 00- 11 02-01  0 olsson.mari-louise@telia.com www.attentionkronoberg.se

Attention Ovanåker Elisabeth Sannerman 0-12 2 2 tel.tid 10.00 – 1.00 bettan@telia.com NORRBOTTENS LÄN Attention Norrbotten Attention Hälsingland Lene Rasch AnnKatrin Noreliusson 00-2   Cina Edstrand www.attention-norrbotten.se Föreningstelefon 00-  0 SKÅNE LÄN attention.halsingland@hotmail.com Attention Nordöstra Skåne www.attention-halsingland.se attention.nosk@spray.se 0-  0 HALLANDS LÄN Attention Halmstad Attention Sydöstra Skåne Inger Gelderman Novak Anna Andersson 0-21  1 01-1 2 info@attentionhstd.se attentionsoskane@yahoo.se www.attentionhstd.se Attention Nordvästra Skåne Attention MittHalland Inger Nilsson lizette Högfeldt 0-00 1  00-22  2 Inger.b.nilsson@telia.com lizette@attention-mitthalland.se www.attention-nvskane.se www.attention-mitthalland.se Attention Lund Attention Kungsbacka Bengt-Gunnar Westerlund Mary-Anne Jakobsson 0-1 0-1 1  00- info@attention-kungsbacka.se mattila_westerlund@hotmail.com www.attention-kungsbacka.se

Attention Malmö Birgitte Filbert 00-1   info@attentionmalmo.se www.attentionmalmo.se Attention Trelleborg Eva Ahlqvist 00-1 21 1 eva.ahlqvist@oretel.net www.attention-trelleborg.se STOCKHOLMS LÄN Attention Nacka/Värmdö Pia Eliasson pia.eliasson@attention-nv.se www.attention-nackavarmdo.se Attention Roslagen Anneli Dúdremo Pettersson 01- 11  attention-roslagen@etanet.se www.attention-roslagen.etanet.se www.attention-roslagen.se Attention Stockholms stad info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se Attention Huddinge-Botkyrka Agneta Lindberg 0-  0 0-0 1 2 netaonnet@gmail.com Attention Södertälje/Nykvarn Peder Johansson 0- 21 2 peder@cogvisionsweden.se Attention Södertörn Elsie Jedholt 0- 1 10 00-0  10 elsie.jedholt@telia.com www.attention-sodertorn.se SÖDERMANLANDS LÄN Attention Nyköping Anikka Holstein 01-2  11 0-   attention_nykoping@yahoo.se www.attention-nykoping.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Susanna König 00-22  1 susannakonig@ymail.com

UPPSALA LÄN Attention Uppsala Elisabeth Axberg 0-0 0 1 axberg.uppsala@telia.com www.attention-uppsala.se Föreningen Nätet i Enköping/Håbo Christina Sved 011- 2  styrelsen@natet.se www.natet.se Attention Tierp/Älvkarleby Kerstin Jakobsson 002-11 1 12 ke.jakobsson@hotmail.com Attention Heby kommun Karin Ahlberg 022-200 1 karin.ahlberg@uppsala.se VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad Maria Christensson-Fröman 00-2 2 2 maria@attentionvarmland.se www.attentionvarmland.se VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Västerbotten Ann-Katrin Pettersson 00-1 1  00-  2 attentionvasterbotten@yahoo.se VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall/Timrå Marie Ström 00-1   attentionsundsvalltimra@ hotmail.com www.attention-st.se Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 00- 2 00-  2 attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se Attention Ånge Helene Rahm 0-0 0 1 helene.rahm@hotmail.com www.attention-ange.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Västerås Johanna Lundstedt 00-1   Attention Sala Annette Nilsson 0-2  0, 022- 0 annette.1@bredband.net www.attention-sala.se VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg med kranskommuner Henrik D. Ragnevi 0-2  21 attention@vgl.se Attention Uddevalla Föreningslokalen Öppet Tisd 1-1 Skansgatan  022-1 1 1 00-   info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se Attention Skaraborg Christina Brinkemo 001-1 , 00-22   attentionskaraborg@hotmail.com www.attention-skaraborg.se ÖREBRO LÄN Attention Örebro Lokalförening Gert Andersson 01-1  2 gert.andersson@oreline.net ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Marie Nilsson Elisabeth Eriksson 00- 02  attention-ostergotland@hotmail. com www.attention-ostergotland.se Attention Östergötland Sydvästra Carina Lundquist 022-1 0 20 carina@attention-osv.se www.attention-ostergotlandsydvastra.se Attention Ödeshög Anita Nilsson 0-0 2 1 anita_simander1@hotmail.com

Riksförbundet Attention har nu 6 200 0

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08 709 22 60

Atte


ÌÌi˜Ìˆœ˜ ÌÌi˜Ìˆœ˜

23

$$$$&



*" ,"*$$"# *#,"+$"$ "$#%," 

 ''    )' )  "    !' !   )   !'             )# $ !!  !  (' (          ")'  !  

 '   ! "  ! !    ' )!)  ! (  

 ' !  )   )   )' "! )   

!( ')((   ')  (  "  (   

'! ' !        

(%5&-/$2/(!+012$6%$)!1/)#0!6   -*2+% ,-    ÌÌi˜Ìˆœ˜Ê˜ÀÊÓÊÓään (%/-*%-&$)%1!/6&!116!#)$0),#()*$/%,90"%(!3)-2/!,$*%!/,),'/-/14--$21/)1)-,!,$%!*1(%#  3-*6+

  Attention &&%#1-&02..*%+%,1!1)-,4)1(.-*62,0!12/!1%$&!116!#)$0!,$+)#/-,21/)%,10-,*%!/,),'!,$"%(!3)-/./-"*%+0!00-#)!1%$4)1(#()*$ nr 5 2008 !1(!*)%),,%1!*%3%(!3%$)!1/)#0!./)* 3-*   +%'! +%'! &!116!#)$0&-/!11%,1)-,$%8#)1(6.%/!#1)3)16$)0-/$%//!,$-+)7%$.*!#%"-#-,1/-**%$1/)!*),#()*$/%,!,$!$-*%0#%,10 !10-(,0-,%1!*"01/!#1#-,&%/%,#% ,-3 



1

23


Returadress: Riksförbundet Attention Förmansvägen 2 117 43 Stockholm

Posttidning B

Omsorg för högsta livskvalitet. Oavsett.

För att erbjuda högsta livskvalitet har vi ett viktigt mål; att ständigt bli bättre. Som ett av få företag har Frösunda nyligen blivit kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008. Det gör valet för dig ännu tryggare.

• Personlig assistans • Boende • Daglig verksamhet • Korttidsvistelse • Skola • Coachning

telefon 08-505 23 500, www.frosunda.se

32

Porto betalt

Attention 2/10  

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med ADHD, Aspergers och Tourette syndrom samt deras anhöriga...

Advertisement