Page 1

et t magasin om tro, hopp och k ärlek fr ån Svensk a k yrk an i Malmö

NR 3 2013

kulturellt

omvärld

På plats – aktiv hjälp till syrianska flyktingar gästkrönikör

Sven-Erik Alhem om rättvisa i himlen

halvvägs till himlen Tv-serien som engagerar hela byn

jul i MALMÖ

Det händer i våra kyrkor

Låt julen ta fram barnet inom dig

BARNEN i FOKUS


ANINGAR OM ETT BARN I Wanås slottspark, i nordöstra Skåne, finns många spännande konstverk. Ett av dem är ett träd som ser ut att vara gjort av metall – vackert och samtidigt skrämmande. Trädet uttrycker en indiansk tanke – att när vi fattar avgörande beslut, skall vi vara medvetna om att de får konsekvenser generationer framåt. Mycket av det vi gör bärs vidare längre än våra egna liv. Blev du slagen som barn, växte troligtvis dina föräldrar upp med bestraffningar. Men också omvänt: kärlek föder kärlek. Jultiden är barnens tid. Barnet i dig vaknar kanske lite extra. Julen öppnar också aningar om barnet – barnet Jesus som föddes utanför etablissemangen, som med hot för sitt liv fick fly tillsammans med sin familj och levde som flykting innan han med sina föräldrar kunde återvända till sitt hemland. Berättelserna är levande även idag. Barnet i dig – det glada, skadade, sårade, arga, älskade – får plats i julens budskap. Varmt välkommen att dela detta budskap i någon av våra kyrkor eller församlingshem i jul.

Maggie Signäs Präst i Svenska Kyrkan Malmö

2


Bild Gunnar Menander

3


12

20

Sid 12 Barnen tar plats

Svenska kyrkan ska bli mer barnvänlig. En ny metod för beslutsfattande ska garantera att barnens bästa sätts i främsta rummet.

Sid 16 Jul på mormors vis

24

Mer mat och färre julklappar. På sin höjd en liten nyttosak till barnen i julklapp. Ann-Marie Petersson minns hur det var att fira jul på 30-talet.

Sid 20 Hållbar inredning

Intresset för design och inredning bara ökar. Men hur hälsosamma är egentligen våra möbler? Anders Kärrman och Johan Behrin vill få oss att tänka nytt.

Sid 24 Klippt som klippt

Naser Yazdanpanah vill inte välja. Han är både skräddare och frisör.


26 Sid 26 Inte så rättvist

Hur står det egentligen till med rättvisan, den jordiska och den himmelska? Gästkrönikör SvenErik Alhem funderar.

Sid 30 Text och tolkning

Det goda samtalet, Herrens moder, dopet och Kristi återkomst. Sjömansprästen Jan Bergendorf skriver om kommande högtider.

32

Sid 32 Fritidsgård i Syrien

Svenska kyrkans Internationella arbete gör skillnad. Läs om hur katastrofhjälp kommer fram och om den nya fritidsgården i flyktingläget Za’atari, Syrien.

Sid 36 Halvvägs till himlen

Humorserien i TV4 har fått lilla Arrie utanför Malmö att leva upp. Intresset och engagemanget från byborna har varit stort. Men har det inneburit fler människor i kyrkan?

38

Sid 38 Jul i kyrkan

Vad händer i Malmös kyrkor under advent och jul? Ta en titt i vårt kalendarium. Du hittar säkert något som intresserar dig! 5


Trovärdigt nummer 3, 2013 Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhällsinformation. Nästa nummer kommer januari 2014. Chefedaktör: Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Lars Micael Adrian lars.micael.adrian@svenskakyrkan.se Redaktör: Göran Engström goran@goranengstrom.se Grafisk form: Mårten Lindahl marten@lindahlmedia.se

Nummer 3, november 2013 Upplaga: 153 000 ex Omslagsbild: Gunnar Menander Repro: Jesper Arvidsson Distribution: Tidningsbärarna Utgiven av Svenska kyrkan i Malmö Box 346 201 23 MALMÖ tel: 040-279000

Antje Jackelén ny ärkebiskop Sveriges nya ärkebiskop heter Antje Jackelén och

kommer från Lund. Det är första gången i Svenska kyrkans historia som en kvinna utsetts till ärkebiskop. Hon tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014. Antje Jackelén har bland annat gjort sig känd som den mest twittrande biskopen.  @BiskopAntje

Stort intresse på Bokmässan

Bild Jan Nordén

Referensgrupp: Mats Egfors, Håkan Jälmby, Michael Tuvesson, Maria Stålhammar, Jan Bergendorf, Gunnar Menander, Karin Bergendorf, Ida Wreland.

kort och gott

Trovärdigt trycks på miljövänligt papper av tryckfolket som är ett svanenmärkt företag

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. Bild Mikael Ringlander

kommunikation.malmo@svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

på årets bokmässa i Göteborg var liksom tidigare år stort. Programmet hade rubriken ”Se människan", och totalt sökte sig närmare 11 000 personer till scenen. Riktigt trångt blev det när Leif GW Persson gästade ärkebiskopen Anders Wejryd, samt under Jonas Gardells framträdande. 

Intresset för Svenska kyrkans program

6

Se mötena och samtalen på webb-tv på  svenskakyrkan.se


om valet, bokmässan och biskopen.

Är du ung och nyfiken på Gud? Svenska Kyrkans Unga är en barn- och ungdomsorganisation med cirka 400 lokalavdelningar och 14 000 medlemmar. Vi ordnar träffar, utbildningar och roliga aktiviteter i hela landet. Är du intresserad av att vara med i Malmö kontakta förbundsordförande Amanda Carlshamre.   amanda.carlshamre@svenskakyrkan.se

700 000 Nästan 700 000 röstade i kyrkovalet. I Malmö gick valdeltagandet upp från 8,9 till 11,4 procent.

Kan man pilgrimsvandra på vintern? Självklart! Bara man är rätt klädd går det bra att pilgrimsvandra året runt. Intresset för att pilgrimsvandra är stort i Sverige och övriga Europa. Hundratusentals människor vallfärdar varje år till Santiago de Compostela (den helige Jakobs grav) och i Norden har Sankt Olavsvägarna fått status som europeisk kulturväg. Att vandra är ett sätt att vårda kropp och själ och lusten väcks ofta av

nyfikenhet, förundran och sökandet efter det heliga. Vad möter vi bortom vägkröken och inom oss själva? Allt det som karaktäriserar en pilgrim och gör en människa till pilgrim är urmänskligt och allmänmänskligt. Det grundar sig inte i Bibeln men det finns i Bibelns berättelser om vandringar till heliga platser, berg, tempel, öken och livet som en pilgrimsvandring. 

S:t Johannes kyrka, mitt i Malmö vid Triangeln, har fått ett nytt litet pilgrimscentrum med information. Det finns också möjlighet till samtal vissa dagar, se hemsidan. Varmt välkommen.  pilgrimsvagen.se

Nominerad broschyr Svenska Kyrkan i Malmös broschyr "Vi kan bröllop" tog sig in bland de nominerade i den grafiska kommunikationstävlingen Svenska Publishing-priset 2013. Detta i klassen "bästa informationstrycksak". Reklambyrå: Lindahl media. Tryckeri: Tryckfolket. 

7


Vi gillar SMS-gåva

till nummer 72 999

opp Ange ett av följande bel : nka skä vill som du /200 25/50/75/100/150

Bild Shutterstock

projekt Världens barn För femtonde året genomförde Radiohjälpen nyligen sin enskilt största kampanj ”Världens Barn”. Insamlingen är unik genom sitt samarbete mellan Radiohjälpen och 21 humanitära organisationer, SVT och Sveriges Radio samt ett stort antal kyrkor, skolor, föreningar och privatpersoner från hela landet. Det breda engagemanget har gjort Världens Barn-kampanjen till något av en folkrörelse. Hittills har uppemot 45 000 frivilliga deltagit i arbetet med att samla in pengar. Syftet med kampanjen är att genom samverkan bidra till att tusentals barn i världen får utbildning, hälsa och stöd. Alltför många av

världens barn förnekas sina mest grundläggande rättigheter; rätten till hälsa, utbildning och en värdig framtid. Lokal närvaro, hjälp till självhjälp och minimala omkostnader innebär att varje enskilt bidrag gör nytta. Årets insamling har hittills i år genererat över 78 miljoner kronor. Dessa kommer att fördelas till hundratalet angelägna projekt i hela världen i syfte att långsiktigt stärka barns rättigheter och möjligheter.

 start.varldensbarn.se

FAKTA

De 21 hjälporganisationer som ingår i Världens Barn-familjen är:

Svenska kyrkan, Afrikagrupperna, Clowner utan Gränser, Diakonia, Erikshjälpen, Föräldralösa Barn, Hoppets Stjärna, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO-rörelsen, KFUM, Lions, Läkarmissionen, Plan Sverige, PMU, Rädda Barnen, SOS-Barnbyar, Svenska Afghanistankommittén, Svenska Röda Korset, Unicef Sverige, Vi-skogen och We Effect.

8


inspiration från vår samtid organisation Power Shift Sweden

samarbete CoExist Malmö Religion bör ses som en tillgång för samhället. Coexist Malmö är ett samarbete mellan Malmö stad och representanter från 15 olika trossamfund i Malmö. Representanter från Svenska kyrkan, muslimska församlingar, buddhister, frikyrkor och judiska församlingen deltar i samarbetet. Syftet är att skapa dialog för att öka förståelsen om varandra och på så sätt bidra till att tryggheten i Malmö

 powershiftsweden.org

Bild Privat.

Den ideella organisationen Power Shift Sweden är en ungdomsrörelse som arbetar för att påverka politiker, företag och organisationer i miljöfrågor. Hälften av världens befolkning är under 25 år. För att bättre kunna hantera orättvisor, finanskriser och klimatförändring i framtiden behövs förändring. Power Shift Sweden organiserar unga mellan 18-30 år och ingår i den globala Power Shift organisationen som har medlemmar och lokala organisationer i 135 länder. Power Shift arrangerar inspirationshelger och workshops i hela landet och utomlands.

Målet är att vara en mötesplats för unga klimatintresserade i Sverige, att inspirera unga till att agera i klimatfrågor, att erbjuda kunskap, metoder och diskussioner samt att skapa en enad och långsiktig ung klimatrörelse.

förbättras. Eftersom församlingarna i de olika religionerna når tiotusentals människor varje vecka är denna plattform av stor betydelse. Genom samarbetet vill Coexist stärka religionens positiva krafter i samhället. Man vill skapa platser där människor från olika religioner, i olika åldrar och med skiftande social bakgrund och etnicitet kan mötas för att öka förståelsen för varandra och visa att vi kan leva tillsammans. Bakom Coexist Malmö står Malmö Stad genom avdelningen för trygghet och säkerhet, nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST) och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).  Facebook/Coexist Malmö

9


TROVÄRDIGT BARNEN I FOKUS

Folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärljungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: -Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem. Markus 10: 13-16

JESUS OCH BARNEN Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. Matteus 18:3

Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. Matteus 25:40

Bild Shutterstock

10 10


Bild Shutterstock

ET BARN IG D INOM Ett barn har tillit utan att reflektera över bibelcitaten här brevid. Barn kan inte leva utan att ha tro på dem som är i deras närhet. Det bästa vi har att möta Gud med är barnets hjärta som är spontant öppet, som vågar be enkelt, som vill bli älskat. Barnen var viktiga för Jesus. Han hänvisar till dem när han berättar om vad lärljungaskap handlar om, och hur man kommer in i Guds rike. Han säger uttryckligen att ”den som inte blir som ett barn, kan inte komma in i Guds rike”. Du måste bli som ett barn. Vad menar Jesus egentligen med detta? Jo, att vi måste ta emot Guds rike på det sätt som ett barn skulle ha tagit emot det. Att inte göra sig till något särskilt. Att vänta sig något gott utan att prestera.

ning till lärljungarna att visa särskild omtanke om de svaga och utsatta i samhället. "Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig." 

Det handlar om tillit. Förmågan att tro på det man inte kan se. Den förmågan har barn. Deras sinnen är öppna. De är mottagliga, spontana och opåverkade av normer, föreställningar och de vuxnas alla begränsningar. Barnen utnyttjar sin fantasi. Barnet vågar och vill bli älskat.

Vi blir också påminda om att vi tar emot vår tro som vi tar emot ett barn. Det är ett löfte om något som växer. Något som ska komma. Vi lägger märke till den omsorg som Jesus visade barnen. Det var en uppma-

Bild Shutterstock

Bild Gunnar Menander

De är mottagliga och opåverkade av normer

11


kyrkan ska bli barnsligare

Bild Gunnar Menander

TROVÄRDIGT BARNEN I FOKUS

Text: GÖRAN ENGSTRÖM

Barnen ska få mer att säga till om i kyrkan. Redan förra hösten bestämde Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, att man skulle införa en ny metod för beslutsfattande, en så kallad barnkonsekvensanalys. Det nya arbetssättet ska genomsyra hela verksamheten och säkerställa att barnens bästa alltid sätts i främsta rummet. Hur ska detta gå till? Trovärdigt har träffat malmödiakonen Linus Bengtsson, som skrivit en handbok i ämnet för kyrkans personal.

Bild Privat

Barnkonsekvensanalys är ett långt och svårt ord, vad menas egentligen med det? – Det är ett sätt att fatta beslut med barnens rättigheter i centrum. Att man i alla beslut som fattas, i kyrkoråden eller i det pastorala arbetet, har ett barnp e r s p e k t iv. Barnen har länge haft en Diakonen Linus central roll i Bengtsson har ky r k o a r b e skrivit en handbok tet, det nya för kyrkans perär att det nu sonal. står inskrivet i kyrkoordningen och därmed är bindande.

12

Varför är detta viktigt i Svenska kyrkan? Svenska kyrkan har jobbat med det här i många år på olika sätt. Redan för 15 år sedan började man till exempel använda sig av checklistor för att få in barnperspektivet. Anledningen till att man tog upp det på Kyrkomötet nu är, skulle jag tro, att man anser att det hänt för lite. Vi har haft för vida perspektiv, nu vill vi komma igång med mer praktiskt arbete. Hur går det till rent praktiskt? – Jag kan ta ett exempel. I Västra Skrävlinge, där jag är verksam, håller vi just nu på att rekrytera två nya präster. För att ta reda vad våra barn tycker är viktigt hos en präst, har vi

pratat med dem och låtit dem rita teckningar som förklarar. Det här är ett sätt att göra barnen delaktiga. Det blir nog inte enkelt alla gånger att hitta rätt tillvägagångssätt. För oss vuxna gäller det att tänka kreativt. Vilka beslut berörs? – Alla. Nästan alla beslut som fattas i kyrkan berör ju barnen på ett eller annat sätt. Om vi exempelvis ska ett bygga nytt församlingshem, då ska de nya lokalerna vara tillgängliga för barnen så att de känner sig välkomna. Det kan också gälla planeringen av gudstjänsterna. Alla – barn, vuxna, medlemmar och icke medlemmar – ska känna sig välkomna. I en stad som Malmö, med en stor an-


del fattiga barn och barn med utländsk bakgrund, är detta extra viktigt. – I barnkonventionen finns en speciell artikel om icke-diskriminering. Den handlar inte bara om att man inte får diskriminera någon aktivt, utan också om att man ska arbeta proaktivt för att bereda plats åt barnen. Är barnen speciellt viktiga i Svenska kyrkan? – Enligt kyrkoordningen (innehåller Svenska kyrkans bestämmelser, red. anm.) är det ju så. Där sägs det att barnen har en särställning, och det här beslutet är en väldigt tydlig prioritering av kyrkans barn. – I praktiken kan det nog se väldigt olika ut i församling-

arna. Det finns församlingar som prioriterar barnen väldigt högt, men det finns också församlingar där barnen inte känner sig välkomna. Min

uppfattning är att barn är en av många grupper som det är viktigt att lyssna på. Det är en utsatt grupp, precis som flyktingar, fattiga och äldre.

SimoN: – När ett barn är taskigt så ska prästen säga: – FY!

13


TROVÄRDIGT BARNEN I FOKUS Har Svenska kyrkan åsidosatt barnens intressen tidigare? – Just när det gäller beslutsfattandet tror jag att barnen varit ganska osynliga. Samtidigt finns det många församlingar som har ett stort barn- och ungdomsarbete. Kyrkans öppna verksamheter har två miljoner besök av barn varje år. Så min uppfattning är att det görs väldigt mycket, men att det kan göras mer när det gäller deras delaktighet i de beslut som fattas. Hur kommer kyrkobesökarna att märka av det nya arbetssättet? – Vi måste vara medvetna om att det här är en förändring som kommer att ta tid, och som kommer att skilja sig mycket åt mellan olika församlingar. Det finns församlingar där man låtit barnen vara kvar i kyrkan

SÅ KA HÄR S EN T PRÄS A VAR

under söndagsskolan, medan föräldrarna fått sätta sig på golvet i barnens lokaler. – Det gäller att tänka till, att våga vara lite lekfull. Det bästa tror jag är om varje församling får ha sin egen process kring det här, och att vi sedan kan inspireras av varandra. 

VENDELA: – Prästen på teckningen ska förstå barn och håller barnet i handen och förstår vad de känner. Prästen ska se barnet och inte vända sig om. Inte bra med en som är elak och skäller fast man inte har gjort något fel.

När en ny präst i en församling i Malmö skulle rekryteras fick barnen i Klubb Fisken (ålder 5–9 år) ha synpunkter och önskemål om hur den nya prästen skulle vara. ”Att den blir snäll och blir glad när de ser barnen och går med dom och sånt. Jag vet inte, och snälla. Och inte slå dom.”

”Prästen ska vara snäll och inte skrika på barn. Det kan vara både en kille eller tjej för det finns inga killkläder.”

”Han ska kanske ta hand om barnen och skälla på dem.”

”En präst ska ha rosa hår. En präst ska vara snäll och låta barnen skrika. Det kan vara en kille eller en tjej.”

”En präst ska vara snäll.” 14


Vad är viktigt för dig i jul?

Vi frågade några barn och ungdomar i Malmö vad de tyckte om julen, vad de önskar sig i julklapp och hur Svenska kyrkan kan vara viktig för Malmöborna runt juletid.

Ebba 9 år, Bunkeflo – Jag gillar julen, den är skön! Jag tycker om att klä julgranen och äta pepparkakor. I år önskar jag mig en egen sparkcykel. Jag önskar också att man aldrig lägger ner 7up (Bunkeflos ungdomsgrupp, red. anm.) vi har så kul där, har gått där i tre år nu.

Bild Karin Rosvall

Filippa 4 år, Klagshamn –Julen är kul för då kommer alla hit. Jag önskar mig en sån mikrofon som står på golvet och som man kan sjunga i så det hörs mer. Den ska vara rosa och ha glitter.

Bild Maria Stålhammar Bild Gunnar Menander

Bild Karin Rosvall

Bild Gunnar Menander

Arvid 14 år, Hyllie – Vad jag förknippar med julen? Jag tänker på snön och att det är speciellt med snön. Hellre snö än regn! Jag önskar mig inget speciellt i julklapp om det handlar om saker och så. Men vi ska på skidsemester så jag önskar mig bra väder. Svenska kyrkan är säkert viktig för många människor. Kyrkan kan hjälpa människor som har det svårt. Det är ett ställe att vända sig till om man till exempel vill prata om känslor.

Teodor, 11 år, Oxie – Jag önskar mig en BMX cykel i julklapp. Gillar julen för då är familjen tillsammans och har kul. Kyrkan gör också nytta under julen för de människor som inte har någon familj och för hemlösa. Det är bra.

August 14 år , Hyllie – Jag tycker julen känns mysig. Det blir en särskild tid när man samlar familjen och träffas ofta. Man har liksom en ursäkt för att träffas. I år önskar jag mig en longboard, ja mest det. Svenska kyrkan är viktig för Malmö inte minst för traditionens skull. Jag och min familj går i kyrkan på julafton. Det är sånt man kan göra i kyrkan som gör kyrkan speciell.

15


TROVÄRDIGT BARNEN I FOKUS

Detta hände bland annat 1930: – himlakroppen Pluto upptäcks – Konstantinopel får heta Istambul – fri fart införs på svenska vägar – polisen får endast ha sabel på kvällen – ärkebiskop Söderblom får fredspris

Jul på mormors vis Text: GÖRAN ENGSTRÖM

Tänk dig en julafton utan Kalle Anka och hans vänner. Där de gamla - och inte barnen - stod i fokus, julklapparna var av underordnad betydelse och tomten på sin höjd hade en tröja eller ett par raggsockor med sig till barnen.

"J Namn: Ann-Marie Petersson Född: 1930 Familj: Maken Stig samt döttrarna Ingrid och Lena Överst på önskelistan: En badsemester

16

ag minns att jag som barn var fruktansvärt rädd för tomten. Jag vet inte var rädslan kom ifrån, men det hände flera gånger att tomten fick vända i dörren och gå hem igen. Det var naturligtvis inte så kul för de andra barnen." Ann-Marie Petersson, 83, har slagit sig ner i skinnsoffan hemma i dottern Ingrids vardagsrum på Västanväg i Malmö. Barnbarnet Matilda, 1,5 lullar omkring och tittar nyfiket på när fotograf Gunnar plockar

med sin utrustning. Utanför fönstret singlar de sista gula höstlöven mot marken. Det är fortfarande några veckor kvar till julstöket ska börja. AnnMarie Petersson tänker tillbaka på hur det var att fira jul när hon var barn. Julen var årets stora familjehögtid. Då samlades hela familjen hemma hos farmor Anna och farfar Anders. – Det var alltid noga att alla var där. Hela vår familj; mor, far, jag och mina fyra syskon. Som mest var vi säkert 20 per-


soner, minns Ann-Marie Petersson. Trots många gäster var det aldrig tal om att dela på arbetet. Farmor vägrade släppa in någon annan i köket. Det var mycket mat, minns Ann-Marie Petersson. Däremot var julklappar ingen stor sak. – Vi som var barn fick nån liten nyttogrej, ett klädesplagg eller ett par skor. Och ibland hade en faster med sig ett litet paket. Men mer än så var det inte.

barnens högtid Idag är julen framför allt barnens högtid. Så var det inte förr, berättar Ann-Marie Petersson. – Nej, nej. Det var inte alls samma fokus på barnen som det är nu. Det var farmor, i egenskap av värdinna, som stod i fokus. När Ann-Marie Petersson och hennes syskon så småningom skaffade egna familjer flyttade julfirandet hem till föräldrarna, Sigrid och Henry. Detta var innan Kalle Anka, Benjamin Syrsa och tjuren Ferdinand gjorde sitt intåg i svenska vardagsrum på julafton, och några fasta hålltider fanns inte. Ann-Marie Petersson minns egentligen bara en sak som det aldrig ruckades på: julbönen klockan fem i kyrkan. – Vi rättade allt annat efter det. Anledningen till det var att jag, och sedan även mina töser, var med i kyrkokören. En tradition som Ann-Ma-

rie Petersson tagit med sig från sin barndom, och nu fört vidare till sina barn, är att julgranen ska kläs kvällen innan julafton. Då sätter de vuxna tillsammans med barnen även upp krubban. Höjdpunkten är när Jesusbar net ska läggas på Ann-Marie Petersson med barnbarnet Matilda. plats. Ann-Marie Petersson minns hur det var materiella, visst kan man väl få när döttrarna Ingrid och Lena kosta på sig lite extra. Det är ju var små, och de turades om trots allt bara jul en gång om att göra det. På kartongen där året. krubban förvarades antecknades noga vem som stod på tur. drömmer om solen Hemma hos familjen Petersson har man slutat med julfler julklappar klappar till de vuxna. Men Hur tycker Ann-Marie Petersom hon ändå fick chansen att son att julfirandet har förändönska sig en julklapp, precis rats? vad som helst, vad skulle det – Framför allt har det blivit då bli? mer materiellt, med mer fokus – Kanske en resa till värpå julklappar. Samtidigt lever men. Jag och min man har allvi i ett samhälle där man ska tid älskat att bada. Vi har själv äta mindre, så istället har vi aldrig varit på solsemester utdragit ner på maten. omlands, men vi har hört från Ann-Marie Petersson har andra. Det låter så härligt.  ingenting emot den utveckling

– Framför allt har det blivit mer materiellt, med mer fokus på julklappar. som skett. Visst är det tråkigt att det kristna perspektivet till stor del gått förlorat. Samtidigt, menar hon, finns det inget annat tillfälle på året då det är så fullt i kyrkan som på julbönen. – Och när det gäller det

17


Julevangeliet

V

id den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria,

18

sin trolovade som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men


ängeln sade till dem: "Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt." När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: "Låt oss gå in till

Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta." De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. LukAS 2:1-20

19


TROVÄRDIGT MILJÖ

Bild xxxxxx

Det goda alternativet:

Hållbara tips för våra hem Text & BILD: GÖRAN ENGSTRÖM

Intresset för design och inredning tycks bara öka. I tidningar och på tv bombarderas vi med tips och idéer om hur vi skapar vårt drömboende. Men hur står det egentligen till med de prylar som vi fyller våra hem med? Vad innehåller de? Kan de till och med vara farliga – för oss själva och för miljön? 20 20


F

ör ett par år sedan tog Malmöbaserade textilrådgivaren Anders Kärrman och möbeldesignern Johan Berhin initiativet till LowTowLiving, ett nätverk bestående av bland annat designers, arkitekter och möbelproducenter. Syfte? Att öka kunskapen bland möbelproducenter – och i förlängningen konsumenter – om hur de kan tänka och agera mer med fokus på hållbarhet och miljö. – Inte minst bland konsumenter ökar efterfrågan på möbler där materialens ursprung går att spåra och det finns en tydlig plan för vad som händer med produkten när den är förbrukad, berättar Anders Kärrman.

brister i lagen Anders Kärrman är textilrådgivare. Han är uppväxt i textilstaden Borås och har lång erfarenhet som konsult åt bland annat textil- och möbelindustrin. Numera varvar han jobbet som konsult med att föreläsa på bland annat designoch möbelutbildningar samt mässor. Johan Behrin är prisbelönt möbeldesigner och driver sedan flera år tillbaka företaget Green Furniture. Hans idé går ut på att tillverka möbler som är så hållbara och fria från gifter som möjligt. Ofta använder han sig av återvunJohan Behrin utnet material. vecklar hållbara möbler.

Anders Kärrman berättar: – När vi började titta på vad materialen i våra möbler innehåller upptäckte vi att det fanns stora brister i lagstiftningen. Det visade sig att en produkt som är miljömärkt inte nödvändigtvis är fri från gifter.

stort intresse Enligt Anders Kärrman är det svårt för slutproducenter att ta reda på vad ett material egentligen innehåller. Ännu svårare är det för konsumenter, eftersom det oftast bara är sista länken i produktionskedjan som är varudeklarerad. – Det finns lagstiftning på EU-nivå som svartlistar exempelvis vissa kemikalier, problemet är att det hela tiden kommer nya snarlika varianter där en enstaka substans bytts ut. Enligt Anders Kärrman går det inte att säga säkert hur stort problemet med gifter i inredningen är. – Det är inte så att vi trillar ihop och dör så fort vi använder en möbel som består av giftiga material. Det vi vet är att många material har inbyggda egenskaper som kommer att skapa problem på sikt. Trots brister i lagstiftningen tycker han sig se en positiv trend. – Bland designstudenter är intresset för de här frågorna jättestort. Jag märker en enorm skillnad jämfört med för bara 5–10 år sedan. Då låg allt fokus på utseende, material och funktion och det var sällan någon som funderade över materialens ursprung, vad de innehåller och vad som händer när de är förbrukade, säger Anders Kärrman. 

välj rätt!

Hur ska man som inredningsintresserad konsument tänka och agera om man vill värna om miljön? Här hittar du några värdefulla tips från Anders.

Välj närproducerat. Långa transporter belastar miljön. Dessutom behandlas ofta produkter som ska färdas långt med kemikalier och ibland rena gifter för att de inte ska mögla. Välj ekologiskt odlade material. Välj rena material. Blandmaterial försvårar återvinningen. Tänk på att syntetmaterial inte nödvändigtvis behöver vara ett sämre alternativ. Ett exempel är polyester, som trots att det är en oljebaserad syntetfiber, kan smältas ner och återanvändas. Bra grundmaterial, med hög kvalitet beträffande fiberoch garnframställning för textil, minskar behovet av att tillföra kemikalier. Undvik efterbearbetning, exempelvis impregnering och färgning med kemiska material. Risken är att de släpper från produkten vid tvätt eller mekanisk bearbetning och kommer ut i naturen eller skapar hälsoproblem hos användaren.

21


TROVÄRDIGT MILJÖ

Äktenskapets historia och utveckling

Vad betyder kärlek för dig? Ellinor Andersson och att mötas – Kärlek för mig är att dela en bit liv tillsammans Vi möts som som människor, på olika sätt, nakna inför varandra. Gud finns i alla de grannar, som älskare, som vänner och som familj. I dem jag älskar människor vi möter men i kärlek är Gud tydligare. kan växa sida vid är Gud ingen fråga. Kärlek är också när människor tillväxt. Kärleken sida utan att den ene trängs undan av den andres Man kan nog inte ska vara ett utrymme för tillväxt, inte ett hinder. en. Då vet man nog riktig säga precis vad kärlek är förrän den fattas säkert. alldeles

. .

Volim te. Da li se eli udati za mene? / ? / ?

? ?

/ /

/ /

. .

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi? Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten? Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten? . .

Volim te. Da li se eli udati za mene? Volim te. Da li se eli udati za mene? / ? / ?

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî? Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

1938

1951

2009

Ny äktenskapslag. Även som gift kan kvinnan vara myndig.

Preventivmedel blir tillåtet i Sverige. Det påverkar synen på äktenskapet.

Andra trossamfund än Svenska kyrkan kan ansöka om vigselrätt.

Svenska kyrkan beslutar att par av samma kön ska kunna gifta sig i kyrkan och är först i världen med att viga samkönade par.

? ?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi? Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

Volim te. Da li se eli udati za mene? Volim te. Da li se eli udati za mene? / ? / ?

Amo-te. Queres casar-te comigo? Amo-te. Queres casar-te comigo?

? ?

? ?

.

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun kanssa?

?

.

?

.

?

.

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

? ?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

nst a kyr  väl kan en av er j kyrka är me

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Amo-te. Queres casar-te comigo?

Ik hou van je. Wil je met me trouwen?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

?

;

.

/

?

/

Ti amo. Vuoi sposarmi?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

, Ar tekesi u manes? A tave myliu.

?

?

Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

Amo-te. Queres casar-te comigo?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

li se eli o eniti mnome?

. .

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun

? ?

? ?

. .

.

Volim te. eli li se o eniti mnome?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? . ? . ?

. .

.

Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m ?

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî? Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo? Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo? . .

? ?

.

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

. .

? ?

?

?

.

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

.

?

I love you. Will you marry me? I love you. Will you marry me?

Ti amo. Vuoi sposarmi? Ti amo. Vuoi sposarmi?

.

Volim te. eli li se o eniti mnome?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin? Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

. .

mig?

?

kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun

?

Amo-te. Queres casar-te comigo?

?

Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

.

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

. .

Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten? Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi? Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

? ?

. .

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga!

?

,,

??

Amo-te.

Jeg Jeg elsker elsker dig. dig. Vil Vil du du

Queres casar-te comigo? I love you. Will you marry me?

Ég elska ig. Viltu giftast mér?

?

? ?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

/

/

Volim te. eli li se o eniti mnome? .

22

Ti amo. Vuoi sposarmi?

Ma Mamäritimesma? armastan armastan sind. Kamavtut. Kames sind. Palun Palun abiellu abiellu

Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

?

conmigo? conmigo?

?

.

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Ich Ich liebe liebe dich. dich. Möchtest Möchtest

??

signern Ivana Dida specialsytt en klänning för utställningen. Snittet är modernt. Tyget däremot kommer från återvunna linnedukar. Materialkostnad: 40 kronor. – Det behöver inte vara dyrt att gifta sig. Det finns inget rätt eller fel när det gäller bröllop. Vi vill visa på alternativen, få människor att tänka efter.

Ez Ez evîndarê evîndarê teme, teme, gel gel

??

comigo?

.. Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

??

mennä mennä naimisiin naimisiin minun minun

uu manes? manes?

kanssa? kanssa?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

mennä mennä naimisiin naimisiin kanssani? kanssani?

;;

??

..

??

Ti Ti amo. amo. Vuoi Vuoi sposarmi? sposarmi?

Jeg Jeg elsker elsker deg. deg. Vil Vil du du

..

gifte gifte deg deg med med meg? meg?

Es Es tevi tevi m m lu. lu. Vai Vai tu tu mani mani

Seni Seni seviyorum. seviyorum. Benimle Benimle

??

II love love you. you. Will Will you you marry marry me? me?

Kamavtut. Kamavtut. Kames Kames märitimesm märitimesma? a?

Ik Ik hou hou van van je. je. Wil Wil je je

prec prec si? si?

evlenir evlenir misin? misin?

met met me me trouwen? trouwen?

A A tave tave myliu. myliu. Ar Ar tekesi tekesi uu manes? manes?

mnie mnie za za m m ??

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

..

Waan Waan ku ku jecelaha jecelahay. y. Ma Ma ii guursane guursaneysaa ysaa ??

Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

..

Rwy'n Rwy'n dy dy garu. garu. A A wnei wnei

??

..

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy oo enisz enisz si si ze ze mn mn ??

Ég Ég elska elska ig. ig. Viltu Viltu giftast giftast mér? mér?

Je Je t'aime. t'aime. Veux-tu Veux-tu m'épouser m'épouser

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy wyjdziesz wyjdziesz za za ??

??

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

..

??

du du mich mich heiraten? heiraten?

??

gifte gifte dig dig med med mig? mig?

..

//

conmigo? conmigo?

Volim Volim te. te. eli eli lili se se oo eniti eniti mnome? mnome?

Hur arrangerar man ett hållbart bröllop? Maggie Signäs ger några exempel. – Köp din bröllopsklänning i en secondhandbutik. Välj närodlat när ni planerar

Jeg Jeg elsker elsker dig. dig. Vil Vil du du

min min tê tê bizewicî? bizewicî?

Ich Ich liebe liebe dich. dich. Möchtest Möchtest

gammalt blir nytt

? di di fy fy mhriodi? mhriodi?

//

Palun Palun abiellu abiellu minuga! minuga!

Te Te quiero. quiero. ¿Quieres ¿Quieres casarte casarte

..

met met me me trouwen? trouwen?

A A tave tave myliu. myliu. Ar Ar tekesi tekesi

..

Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

..

??

..

//

prec prec si? si?

evlenir evlenir misin? misin?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

Rwy'n Rwy'n dy dy garu. garu. A A wnei wnei

gifte gifte deg deg med med meg? meg?

Es Es tevi tevi m m lu. lu. Vai Vai tu tu mani mani

Seni Seni seviyorum. seviyorum. Benimle Benimle

??

II love love you. you. Will Will you you marry marry me? me?

Kamavtut. Kamavtut. Kames Kames märitimesm märitimesma? a?

Ik Ik hou hou van van je. je. Wil Wil je je

för middagen, och plocka själv blommorna till brudbuketten i trädgården eller på ängen. – Vill man bjuda på ekologisk och närodlad mat men är orolig för kostnaden, kan ett alternativ vara att dra ner lite på mängden mat. Väljer man att gifta sig i kyrkan får man automatiskt en storslagen inramning. En vanlig missuppfattning är det skulle vara dyrt. – Som medlem i Svenska kyrkan får du gratis tillgång till präst, musiker och kyrkolokal, säger Maggie Signäs. 

Amo-te. Queres casar-te Ma Ma armastan armastan sind. sind.

..

Jeg Jeg elsker elsker deg. deg. Vil Vil du du

??

mnie mnie za za m m ??

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli udati udati za za mene? mene?

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli oo eniti eniti mnome? mnome? ,,

Ti Ti amo. amo. Vuoi Vuoi sposarmi? sposarmi?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

??

du du mich mich heiraten? heiraten?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

..

??

..

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy oo enisz enisz si si ze ze mn mn ??

..

Ég Ég elska elska ig. ig. Viltu Viltu giftast giftast mér? mér?

Je Je t'aime. t'aime. Veux-tu Veux-tu m'épouser m'épouser

kanssa? kanssa?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

..

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

??

mennä mennä naimisiin naimisiin minun minun

??

mennä mennä naimisiin naimisiin kanssani? kanssani?

??

Waan Waan ku ku jecelaha jecelahay. y. Ma Ma ii guursane guursaneysaa ysaa ??

..

?

?? gifte gifte dig dig med med mig? mig?

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy wyjdziesz wyjdziesz za za

..

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin Volim Volim te. te. kanssa? eli eli lili se minun se oo eniti eniti mnome? mnome?

.

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

//

min min tê tê bizewicî? bizewicî?

Te Te quiero. quiero. ¿Quieres ¿Quieres casarte casarte

? .. Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

..

;;

//

Ez Ez evîndarê evîndarê teme, teme, gel gel

.

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ? ?

..

A tave myliu. Ar tekesi u manes?

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

di di fy fy mhriodi? mhriodi?

..

minuga! minuga!

Ik hou van je. Wil je met me trouwen?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

.

nder den månad som utställningen visades i Husie församlingshem besöktes den av närmare 1 500 personer, berättar Maggie Signäs, präst i församlingen. Temat för utställningen är kärlek och hållbarhet, och man har bland annat bett Malmöbor i olika åldrar att svara på frågan: Vad är kärlek för dig? Syftet är att visa att kärlek är ett vitt begrepp, som rymmer långt mycket mer än bara förälskelse mellan kvinna och man. I en annan del av utställningen visas bröllopsklänningar. Bland annat har ekode-

;

?

Je t'aime. Veux-tu m'épouser ?

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

U

.

.

uu manes? manes?

..

//

Bröllop ligger i tiden. Något som inte minst det stora antalet besökare som kommit för att se utställningen vittnar om. Volim te. eli li se o eniti mnome? Volim te. eli li se o eniti mnome?

met met me me trouwen? trouwen?

A A tave tave myliu. myliu. Ar Ar tekesi tekesi

mnie mnie za za m m ??

..

??

.

Ik Ik hou hou van van je. je. Wil Wil je je

prec prec si? si?

evlenir evlenir misin? misin?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

Rwy'n Rwy'n dy dy garu. garu. A A wnei wnei

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli oo eniti eniti mnome? mnome?

Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

.

.

..

??

Kamavtut. Kamavtut. Kames Kames märitimesm märitimesma? a?

gifte gifte deg deg med med meg? meg?

Es Es tevi tevi m m lu. lu. Vai Vai tu tu mani mani

Seni Seni seviyorum. seviyorum. Benimle Benimle

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli udati udati za za mene? mene?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani?

/

Volim te. Da li se eli o eniti mnome? ,

? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m ? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med ? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? ? ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa . ? . ?

Volim te. Da li se eli udati za mene?

.

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Jeg Jeg elsker elsker deg. deg. Vil Vil du du

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

??

du du mich mich heiraten? heiraten?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

?

Je Je t'aime. t'aime. Veux-tu Veux-tu m'épouser m'épouser

Ti Ti amo. amo. Vuoi Vuoi sposarmi? sposarmi?

II love love you. you. Will Will you you marry marry me? me?

Ég Ég elska elska ig. ig. Viltu Viltu giftast giftast mér? mér?

Waan Waan ku ku jecelaha jecelahay. y. Ma Ma ii guursane guursaneysaa ysaa ??

..

.

?

.

??

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy wyjdziesz wyjdziesz za za ??

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin Ich Ich minun liebe liebekanssa? dich. dich. Möchtest Möchtest

.

;; //

conmigo? conmigo?

Volim Volim te. te. eli eli lili se se oo eniti eniti mnome? mnome?

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

?

.. //

??

Kocham Kocham Ci Ci .. Czy Czy oo enisz enisz si si ze ze mn mn ??

..

??

..

..

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

..

teme, teme, gel gel min min tê tê bizewicî? bizewicî?

Te Te quiero. quiero. ¿Quieres ¿Quieres casarte casarte

mennä mennä naimisiin naimisiin kanssani? kanssani?

??

?? gifte gifte dig dig med med mig? mig?

..

Palun Palun abiellu abiellu minuga! minuga!

A tave myliu. Ar tekesi u manes?

Rakastan Rakastan sinua. sinua. Haluatko Haluatko

//

Jeg Jeg elsker elsker dig. dig. Vil Vil du du

..

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

??

??

comigo?

I love you. Will you marry me?

Kamavtut. Kames märitimesma?

Ik hou van je. Wil je met me Ez Eztrouwen? evîndarê evîndarê

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ?

.

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Ma Ma armastan armastan sind. sind.

Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

,,

. Amo-te. Queres casar-te

?

.

Je t'aime. Veux-tu m'épouser ?

Ti amo. Vuoi sposarmi?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ? Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

. .

?

..

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

.

Ég elska ig. Viltu giftast mér?

?

; /

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli udati udati za za mene? mene?

kanssa?

Volim Volim te. te. Da Da lili se se eli eli oo eniti eniti mnome? mnome?

?

?

.

.

.

kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun /

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun

.

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani?

.

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga!

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ?

A tave myliu. Ar tekesi u manes?

?

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ?

.

tidWill I love you. ) you marry me? t två vit

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Volim te. eli li se o eniti mnome?

naimisiin kanssani?

r

tneme Ik hou van je. Wil je met n trouwen?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

. ?

.

gäste

er två

Je t'aime. Veux-tu m'épouser ?

Ti amo. Vuoi sposarmi?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

kanssa? quiero.minun naimisiin ¿Quieres casarte conmigo? Rakastan sinua. Haluatko mennäTe

.

?

Rwy'n dy garu. A wnei di fy mhriodi?

?

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

.

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ?

.

? dich. Möchtest du mich heiraten? Ich liebe Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

; /

gar sam Ég elska ig. Viltu giftastrin mér? Kamavtut. Kames märitimesma?

? .

.

/

?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

.

. en ell

.

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga!

A tave myliu. Ar tekesi u manes?

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Volim te. eli li se o eniti mnome?

. .

? ?

Ti amo. Vuoi sposarmi?

; ?

/

/

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

. .

Je t'aime. Veux-tu m'épouser ?

.

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga!

Kamavtut. Kames märitimesma? Ég elska ig. Viltu giftast mér? ? Kamavtut. Kames märitimesma? Ég elska ig. Viltu giftast mér? ? Ik hou van je. Wil je met me trouwen? Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? Ik hou van je. Wil je met me trouwen? Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? A tave myliu. Ar tekesi u manes? Es tevi m lu. Vai tu mani prec si? A tave myliu. Ar tekesi u manes? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Es tevi m lu. Vai tu mani prec si? . .

; ;

/ /

Bilder: Gunnar Menander

A tave myliu. Ar tekesi u manes?

?

Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ?

Volim te. eli li se o eniti mnome?

 använd ekologiskt, och gärna åter vunnet guld i ringar  istället för traditionella na bröllopspresenter, be gästerna att don era pengar till miljö- och andra välgörande ändamål   använd miljöcert ifierat papper i inbjudningar, progra m och tackkort   när du planerar smekm ånaden, klimatkompensera själva resan och välj ett resmå l som stödjer hållbar turism

.

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

.

ogisk flor

ist eller fråga efter fairtrade blommor hos blommor till brudbukette din blomsterhandlare och välj n efter säsong  välj ekologisk och närp rodu cera d mat till middagen, och rättvis emärkt kaffe efteråt

Kamavtut. Kames märitimesma?

Es tevi m lu. Vai tu mani prec si?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

/

Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

 vänd dig till en ekol

Ik hou van je. Wil je met me trouwen?

Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg?

Ti amo. Vuoi sposarmi?

;

. / Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

.

Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! . . / /

Limhamns kyrka

I love you. Will you marry me?

Je t'aime. Veux-tu m'épouser ?

.

VI KAN BRÖLLOP . .

Volim te. Da li se eli o eniti mnome? Volim te. Da li se eli o eniti mnome? ? , ? ,

Kyrksalen i Husie

Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

. Ég elska ig. Viltu giftast mér?

?

.

HÅLLBAR bröllopsutställning i malmö: Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten? Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

S:t Matteus kyrka

?

.

? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

? Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

?

,

Amo-te. Queres casar-te comigo?

. .

mig?

. .

Det blir allt populärar e att gifta sig ekologisk t. Det finns mycket du kan göra för att spar a miljön i samband med bröl lopet. Här är några tips:

Västra Klagstorps kyrka

Kirsebergskyrkan

Väljer du att gifta dig i kyrkan kan du få hjälp med det mesta som rör själva vigseln – utan att du behöver ruinera dig. Kostnaden för kyrkan, prästen, vaktmästaren och kyrkomusikerna ingår när du är tillhörig Svenska kyrkan. Att själv välja psalmer, musik och text är att sätta sin personliga prägel på vigselgudstjänsten. Det är alltid trevligt om någon i bekantskapskretsen vill CHEC KLISTA sjunga eller spela – det N  fria och få  un ja!  ger en special känsla. dersö k att Svensk mi

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani?

/

?

. Volim te. Da li se eli o eniti mnome?

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin? Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med ? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? ? ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa . ? . ?

. .

Volim te. eli li se o eniti mnome? Volim te. eli li se o eniti mnome?

Bunkeflo strandkyrka

Heliga Trefaldighetskyrkan

S:t Pauli kyrka

Volim te. Da li se eli udati za mene?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

I love you. Will you marry me? I love you. Will you marry me?Ich liebe dich. Möchtest du mich heiraten?

? ?

? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m ? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo? Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

1921

Borgerlig vigsel införs.

Rakastan sinua. Haluatko mennä Volim te. Da li se eli udati za mene? I love you. Will you marry me?Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? . . ? ? I love you. Will you marry me? . . . / ? ? . Kamavtut. Kames märitimesma? ze mn ? o enisz . Czy Ég elska ig. Viltu giftast mér? Kocham Ci Ich mig? liebe Kamavtut. Kames märitimesma? dich. siMöchtest du mich heiraten? Rwy'n dy garu. A wnei di ? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med Ég elska ig. Viltu giftast mér? fy mhriodi? Volim te. Da li se eli o eniti mnome? Ik hou van je. Wil je met me trouwen? I love you. Will you marry me? . Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? . Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? Ik hou van je. Wil je met me trouwen? ? , Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? . Volim te. Da li se eli udati za mene? Kamavtut. Kames märitimesma? ? Ég elska ig. Viltu giftast mér? Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? . Ti amo. Vuoi sposarmi? ; Amo-te. Queres casar-te comigo? Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? . Ti amo. Vuoi sposarmi? ; ? / manes? Ik hou van je. Wil je met me trouwen? A tave myliu. Ar tekesi uu manes? Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? . si? prec mani tu Vai minuga! lu. m abiellu tevi Palun Es Ma armastan sind. A tave myliu. Ar tekesi Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Es tevi m lu. Vai tu mani prec si? Volim te. Da Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! . . / /

1908

Kvinnan får laglig rätt att själv bestämma vem hon ska gifta sig med.

? ?

. .

/ /

1872

. .

Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? . ? . ?

Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

Amo-te. Queres casar-te comigo? Amo-te. Queres casar-te comigo?

1864 Mannen förbjuds att slå sin hustru. Fortfarande blir han hennes förmyndare när de gift sig och bestämmer över familjens tillgångar.

kanssa? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun kanssa? Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî? Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin minun

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

? ?

Volim te. Da li se eli o eniti mnome? Volim te. Da li se eli o eniti mnome? ? , ? ,

1858 Kvinnan blir myndig – om hon är ogift.

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga!

Seni seviyorum. Benimle evlenir misin? Seni seviyorum. Benimle evlenir misin?

? ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa ? Waan ku jecelahay. Ma i guursaneysaa . ? . ?

Volim te. eli li se o eniti mnome? Volim te. eli li se o eniti mnome?

1734 Kyrklig vigsel blir obligatorisk för dem som ska leva tillsammans.

Ti amo. Vuoi sposarmi? Ti amo. Vuoi sposarmi?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

?

. .

Södra Sallerups kyrka

Glostorps kyrka

. .

? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m ? Kocham Ci . Czy wyjdziesz za mnie za m

Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo? Te quiero. ¿Quieres casarte conmigo?

S:t Johannes kyrka

 ko . eller Kamavtut. Kames märitimesma? dlem Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? Ég elska ig. Viltu giftast mér? ? Volim te. Da li se eli udati za mene? Kamavtut. Kames märitimesma? plats ntakta Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? i Ég elska ig. Viltu giftast mér? ? Jag älskar dig. Vill ? du gifta dig med mig?  ko kyrka . Volim te. Da li se eli udati za mene? / Ik hou van je. Wil je met me trouwen? ? Rakastan sinua. ? n där kanssani? Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? Haluatko lla . mennä naimisiin Ik hou van je. Wil je met me trouwen? . Je t'aime. Veux-tu m'épouser ? ni tän inte med Skatt Kocham Ci . Czy o enisz. si ze mn ? mig? ? ker gif ? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med / everk . Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? (begäär nä Volim te. Da li se eli o eniti mnome? ? ra slä ta er ? Jeg elsker deg. Vil du gifte deg med meg? et så r hin me? marry youDa Willte. I love you. . Volim  bju li se att ni eli o eniti mnome? de kt eller red Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? ? A tave myliu. Ar tekesi u manes? gifta ? Jag älskar dig. Vill du Es tevi m lu. Vai tu mani prec si? A tave myliu. Ar tekesi u manes? , d dig med mig? rspKocham . Czy o enisz si ze mn ? rövnin Ci an Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Es tevi m lu. Vai tu mani prec si? Kamavtut. Kames märitimesma?  ska in eventue Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? ? Ég elska ig. Viltu giftast mér? , g i go gifta. . ? Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? Amo-te. Queres casar-te comigo? lla ffa d . .

; ;

Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî? Ez evîndarê teme, gel min tê bizewicî?

S:t Petri kyrka

S.t Maria kyrka

Pildammsparken

1600talet Kyrkan verkar för att vigsel ska ske offentligt. Då är man mer säker på att paret gifter sig av fri vilja.

Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ? Kocham Ci . Czy o enisz si ze mn ?

. .

Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig? Jeg elsker dig. Vil du gifte dig med mig?

Amo-te. Queres casar-te comigo? Amo-te. Queres casar-te comigo?

Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! Ma armastan sind. Palun abiellu minuga! . .

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig? Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

? ?

Volim te. Da li se eli o eniti mnome? Volim te. Da li se eli o eniti mnome? ? , ? ,

Bunkeflo kyrka

Hyllie kyrka

Att gifta sig i kyrkan

Rose-Marie Axelsson – Kärlek är en fantastisk känsla. Kärleken jag känner till min man och till min dotter och till ett husdjur går inte att förklara med ord. Den känslan måste upplevas. För mig är det en underbar känsla. Kärlek kan jag känna till någon eller något som betyder mycket för mig. Kärleken är inte mätbar utan den måste upplevas. Kärleken vill ingen något ont. Kärlek är för mig en fantastisk härlig känsla, fylld av glädje, ömhet,

kanssani? närhet. Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin Rakastan sinua. Haluatko mennä naimisiin kanssani? . ? . ?

Tygelsjö kyrka

Lockarps kyrka

Satsa på ett hållbart bröllop

Fosie kyrka

Oxie kyrka

Husie kyrka

Jacob Signäs vettlösa, – Kärlek, det mest: galna, farligaste, vansinnigaste, upplyftande, omskakande, härligaste, finaste, underbara, otroliga, i denna värld. sagolikaste och framför allt vackraste som finns absolut Förmågan att älska en annan person är människans vi har tätt vackraste förmåga som vi besitter. Det är kärleken Kärleken är över intill oss, som omfamnar oss och håller om oss. oss. allt omkring

Basil Batuta – Kärlek för mig betyder gemenskap och öppenhet

Irene Rembert – Kärlek är omsorg, tillit, gemenskap och goda tankar men också småsaker i vardagen som till exempel att mötas av ögon. Volim te. Da li se eli udati za mene? blickdigi glada varm enVill med mig? du gifta

Jag älskar dig. Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?

S:t Andreas kyrka

Västra Skrävlinge kyrka

Ann-Marie Hansson – För mej står orden; trofasthet och omtänksamhet för skilda slag av KÄRLEK.

Gunilla Andersson – Kärleken är det finaste som finns. Den ger en värme och glädje, man känner en lycka i hela kroppen. En underbar gåva att vara älskad – aldrig ensam, en tillit och ett förtroende till den och det man älskar. Kärlek är ömhet som gör otroligt ont när det inte är bra. Och en oro inombords att det inte alltid skall vara så. Man kan göra ”vad som helst” för den man älskar.

Stranden, Ribergsborg

St Mikaels kyrka

Äktenskapet är ett universellt fenomen. Men dess uttryck har förändrats. Fram till 1800-talet har det i Sverige handlat mycket om att reglera ekonomiska och sociala förhållanden. Därefter har det mer och mer rört sig om två människors personliga relation och kärlek.

?

di di fy fy mhriodi? mhriodi?

..

??

mennä mennä naimisiin naimisiin minun minun

kanssa? kanssa?

Jag Jag älskar älskar dig. dig. Vill Vill du du gifta gifta dig dig med med mig? mig?


TROVÄRDIGT FORSKNING

Bild Karin Rosvall

Gunnel Löndahl, överläkare för barnpsykiatrin i Malmö.

GUNNEL LÖNDAHL:

Varför mår inte våra barn bättre? Trots att vi under lång tid satsat mycket på barnens hälsa, tycks många barn fortfarande må dåligt. Varför är det så?

Som specialist i barnpsykia-

tri får jag ofta frågan om barnen hade det bättre förr. För femtio eller hundra år sedan bodde de sämre, de var fattigare och hade inte tillgång till så allsidig mat som vi har idag. Många tvingades dessutom att börja jobba vid tidig ålder – så visst var det på många sätt sämre förr. Jämförelser mellan dåtid och nutid är dock omöjliga. Det enda vi med säkerhet kan säga är att det är annorlunda nu. I Sverige har vi under lång tid satsat mycket på barnhälsa, exempelvis genom att bygga barnavårdscentraler, betald föräldraledighet, daghem, skolhälsovård och barnpsykiatri. Trots det, eller kanske just därför, är det viktigt att vi ställer oss frågan: Varför mår många barn dåligt, fast de i yttre mening har det bra? En förklaring skulle kunna vara att vi idag har så extremt höga förväntningar. Kraven på att vi måste må bra är höga, och de höjs hela tiden.

förväntas må bra Alla vet att livet går upp och ner. Ändå förväntas barn och ungdomar (och även vuxna för den delen) må bra och alltid prestera på topp. Idag belönas

folk utifrån förutsättningar utåtriktade aktiva personer som är dem givna. Och det kan som har många vänner och man komma långt med. aktiviteter. Men alla fungerar Jag tror att de flesta barn inte på det viset, och vi måste föds med en stark tillit. En ställa oss frågan: Finns det naiv men fantastisk tilltro till plats för dem som är lite tysta det samhälle som omger dem. och introverta i samhället? Barn litar på att alla vill dem En sak som jag lärt mig unväl och att allt kommer att ordder mina 30 år som barnpsyna sig. Det smärtar att möta kiatriker är att man inte kan barn som fått denna grundgeneralisera och dra alla över läggande tillit rubbad genom en kam. Varje enskilt barn och varje enskild händelse måste bedömas utifrån sitt specifika ...generellt tror jag att sammanhang. Barnreligion kan vara en konsekvensanalyser är utmärkta som tanketillgång i barnens liv redskap, men vi får aldrig betrakta barnen som kriser, trauman och besvikelen isolerad enhet. Det finns ser orsakade av oss vuxna. De inte en lösning som passar alla barn som växer upp under barn. Barn är liksom vuxna trygga förhållanden med beolika och har olika behov som varad tro på tillvaron går starförändras över tid. kare genom livet. På kliniken i Malmö möter jag människor från hela värlstark tillit den. Det är en utmaning som Som ung barnpsykiatriker berikar. Språk, kulturer och retrodde jag att man kunde ligioner eller brist på religion hjälpa människor genom att påverkar barn. Generellt tror förändra dem. Men med åren jag att religion, tron på Gud, har insikten djupnat att man kan vara en tillgång i barnens inte kan göra om en annan liv eftersom det ger en stabiliperson. Vi föds med en speciell tet av absoluta värden. När allt konstitution och individuella omkring dem är rörligt skapar karaktärsdrag. Dessa kvarstår dessa fasta värden trygghet hela livet. Idag inser jag att det och något att förhålla sig till. jag kan bidra med är att hjälpa

23


HALLÅ DÄR...

lättsmält

Bild Karin Rosvall

Naser – Frisör och skräddare Naser Yazdanpanah driver sedan sju år salongen "Frisör och skrädderi" på Linnegatan i Malmö och har öppet sju dagar i veckan, året runt. Är det samma sax som klipper hår som tyg? – Ha ha. Jag klipper faktiskt bara hår med maskiner. I skrädderiet har jag helt andra verktyg. Kombinationen att ha både ett skrädderi och en frisörsalong är för att jag vill försäkra mig om att kunna betala mina räkningar varje månad. Du kom till Sverige från Iran för 40 år sedan. Där hade du många olika jobb, berätta! – Jag gick som lärling och lärde mig många olika yrken. Idag kan jag arbeta som svetsare, målare, tapetserare, kock, skräddare och frisör. Trots det har jag varit analfabet i större delen av mitt liv. Nu går jag kurser för att kunna läsa och skriva.

24

Som ett led i den ryska regimens kamp för att skydda folket från "moraliskt fördärv" är det enligt lag förbjudet för barn att ta del av böcker som innehåller information som motverkar traditionella familjebildningar, såsom samkönade förhållanden. Organisationen Ansvariga föräldrar sammanställer listor över böcker som organisationen har be-

dömt som opassande. Bland listan finns tre titlar av Astrid Lindgren; Karlsson på taket eftersom den bedöms negligera familjevärderingar och formar respektlöshet mot föräldrar. Även böckerna Rasmus på luffen och Ronja Rövardotter är bannlysta, eftersom de kan inspirera barn till lösdriveri.  Källa: Sidas tidning Omvärlden nr 5:2013

HeeEJ, PANTA MERA!

Bild Shutterstock

Du bekänner dig till Bahá’u’lláh, en religion som betonar att hela mänskligheten är en enhet. Vad betyder religionen för dig? – Den är oerhört viktig. Vi bör behandla varandra med respekt. Just respekten mellan oss människor är superviktig.

Förbjuden i Ryssland

Av landets 1 miljard burkar med pant återvinns bara 85 procent om året. För oss som konsumenter är det bortkastade burkar i dubbel bemärkelse. Inte nog med att det tar en aluminiumburk 300 år att brytas ner, vi förlorar också 75 miljoner kronor per år i rena pengar. Källa: Klimatsmart, din guide till en miljövänligare vardag.


om Karlsson, armband och pepparkakor. Sött om socker: Socker var på 1700-talet så dyrt att man förvarade det i låsta sockerskrin.

Armband räddar liv Ett nytt högteknologiskt armband ska rädda livet på människorättsaktivister över hela världen. Armbandet skickar ut signaler om personen som bär det utsätts för ett överfall. Nödsignalen och en exakt GPS-position skickas till personer som befinner sig i närheten och även till Civil Rights Defenders i Stockholm. Vid ett nödläge skickar armbandet också ut signaler på Facebook och Twitter. Källa: Sidas tidning Omvärlden nr 5:2013

civilrightsdefenders.org

Mark Levengood twittrar;

Tänk vad roligt om Sverige får sin första kvinnliga ärkebiskop idag. Mamma Mia. Eller, som man säger inom kyrkan, Moder Vår.

O Tannenbaum Julgranstraditionen kommer ursprungligen från Tyskland. Redan på 1400-talet ställde rika tyskar in granen på julafton, som de hängde äpplen, kakor och glitter i.

visste du att...

man åt pepparkakor redan på 1300-talet! 25


TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

sven-erik alhem:

rättvisan är inte alltid rättvis sven-erik.alhem@swipnet.se

Bild privat

Sven-Erik Alhem – samhällsdebattör och ordförande i Brottsofferjourernas Riksförbund i Stockholm. Tidigare överåklagare, senast i Malmö.

N

Bibeln finns inte längre kvar i våra rättssalar som en garanti för att ett vittne ska säga sanningen. Har vi därmed förlorat tilliten till vittnesutsagornas korrekthet? Sven-Erik Alhem konstaterar att rättvisan på jorden långt ifrån alltid är – rättvis. Av det enkla skälet att de människor som är satta att besluta och döma är just – människor.

är jag var liten förmanades jag ofta av troende äldre att vara gudfruktig och att alltid göra rätt. Jag skulle då på den yttersta dagen inte få några besvär med att klara prövningen för att komma in i himmelriket. Det sades ofta med til�lägget att ”Gud ser allt du gör”. Jag förstod att minnet däruppe var oändligt. Vid avräkningen skulle allt komma med, både det som varit positivt och motsatsen. Samvetet kunde söka mig ibland. Även längre fram i livet gjorde sig religionen påmind. Som ung jurist fanns bibeln uppslagen vid vittnesbåsen i domstolarna. Den som avlade vittneseden förband sig med handen på bibeln att säga sanningen, hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra. Uppenbarligen trodde man att en fysisk förbindelse med den heliga

26

skrift skulle minska risken för falska vittnesmål. Idag är biblarna helt borta ur rättssalarna och med dem – skulle kanske den starkt troende hävda – det mesta av tilliten till vittnesutsagornas korrekthet.

himmelsk rättvisa Ofta föreläser jag numera om begreppet rättvisa. Och deltar i samhällsdebatten om vad som egentligen är rättvist. Den 29 september i år fick jag tillfälle att tala om just rättvisa inför en nära nog fullsatt S:t Nikolai kyrka i Halmstad, detta i samband med en jubileumskonsert till förmån för brottsoffer. Det kändes naturligt att beröra skillnaden mellan rättvisan här på jorden och den som sägs finnas i himlen, och som enligt mina troende anförvanter ska vara så outgrundlig och fullständig. Jag vet inte hur det förhåller

sig med detta, men jag vet utomordentligt väl att rättvisan här på jorden långt ifrån alltid är rättvis. Mycket sannolikt beroende på att mänskliga domare, och andra viktiga beslutsfattare inom rättsväsendet, saknar en utomjordisk och allvis förmåga att avgöra vad som är sant och falskt. Den ofullkomligheten får vi leva med men vi måste alltid sträva efter att åstadkomma bästa möjliga rättvisa. Och komma ihåg att vad som är rättvist för dig inte alltid är det för din granne.

I tveksamma fall gäller principen hellre fria än fälla romernas situation I mitt tal i kyrkan i Halmstad fick jag också tillfälle att säga något om romernas situation. Romerna har länge varit en särskilt ut-


sättas i samband med ett brott verkligen fullgör sin medborgerliga skyldighet och berättar. Att våga vittna. Inte att döma eller fördöma, men att berätta sanningsenligt efter bästa förmåga. På heder och samvete numera i stället för inför Gud den allsmäktige. Vi har olika förmåga att hävda våra rättigheter. Detta trots att vi som människor har ett absolut lika människovärde. Någon form av funktionsnedsättning kan vara hindrande. Små barn och åldringar som utsätts för brott har ofta svårare att berätta vad de varit med om. Där har vi alla ett ansvar att i en mängd olika avseenden söka förbättra deras förutsättningar att få rätt när de har rätt.

att våga vittna

Hade alla som ikläder sig domarämbetet därmed automatiskt fått en utomjordisk förmåga att avgöra vad som är sant och falskt, skulle rättvisan kunna vara optimal redan på jorden. Så väl är det nu inte.

Alla människor som finns på jorden och som har rätt kan dessvärre inte rättsligt få rätt. Rättvisan är ofullkomlig. Straffrättsligt bland annat som en följd av att åklagaren har den fulla bevisbördan. Räcker bevisningen inte till för att visa vad som hänt drabbar det den som har utsatts för brott. Detta är ett viktigt skäl till att alla människor som har sett eller hört något som kan

måste anstränga oss

Men vi måste anstränga oss till det yttersta för att förbättra rättssäkerheten för alla. Vi vill inte se fler rättsskandaler som den som inträffat i Thomas Quickmålen. Vi vill att den som begått brott blir rättvist lagförd. Den som inte utfört någon kriminell handling ska inte riskera att dömas. I tveksamma fall gäller principen hellre fria än fälla. Den som inte genom en lagakraftägande dom blir fälld till ansvar ska inte heller riskera få höra att han eller hon ”kanske likväl är skyldig” under åberopande av uttryck som ”ingen rök utan eld”. Vi får aldrig tillåta oss agera efter principen att någon nog är åtminstone ”lite skyldig ändå”. Ty så ofullkomliga är vi här på jorden. Och detta är det enda vi kan vara fullkomligt säkra på. 

27

Bild Shutterstock.

satt folkgrupp, också i vårt land. Som barn i Skåne kunde jag se hur romerna kom med sina vagnar och sina tält och slog sig ner på en plats. Dock aldrig för en längre period. Redan några dagar efter att de anlänt kördes de bryskt iväg, mot ett okänt öde på en annan plats några mil längre bort. Allt för att inget ansvarstagande med skolgång eller så skulle uppkomma. Fördomarna om vilka egenskaper romerna hade var inte bara rikliga, de uttalades också många gånger öppet av vuxna så att vi som var barn tydligt kunde uppfatta dem och sprida dem vidare. Vi är många vuxna idag som har ett stort ansvar för detta. På den yttersta dagen skola … Vad? Ingen vet, allra minst jag.


Hur hamnade du i Malmö? Text: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON

Malmö är en av världens mest internationella städer. Här bor människor från över 170 länder. I vår följetong får du här möta tre nya familjer som valt Malmö. Namn: Asif och Rushina Ansari Familj: Dottern Aaliyah, 8 år Kommer från: Indien Bor: Lägenhet på Lugnet

Hur hamnade ni i Malmö? Asif: Genom arbetet. Vi jobbar båda med reklam och lämnade Indien för jobb i Singapore 2003. Singapore är rent och snyggt men också förutsägbart. Efter några år kände vi oss uttråkade. Vi hade börjat prata om Europa när jag blev erbjuden partnerskap i en reklambyrå här.

28

Vad är det bästa med Malmö? Rushina: Vi hade läst på Internet att svenskarna var ogästvänliga. Det visade sig fel redan första dagen. Jag tog med mig Aaliyah till öppna förskolan. Vi kom dit några minuter innan den öppnade och jag började prata med en annan mamma. Efter fem minuter hade hon gett mig sitt telefonnummer och sagt åt mig att ringa om jag behövde hjälp. Är det något ni skulle vilja ändra på?

Asif: Affärsmässigt märks det att Malmö är en liten stad. Jämfört med Köpenhamn, som är mycket mer internationell, är det betydligt svårare att få in en fot här. Rushina: Vintern är trist. I Singapore gick vi i shorts och flipflops året runt, och restauranger och uteserveringar var öppna till långt in på natten. Här stänger det mesta. Och vi har fortfarande inte vant oss vid vinterkläderna. Vi brukar åka bort varje jul, till Indien, USA eller Dubai, för att få lite värme.


TROVÄRDIGT VÄRLDENS MALMÖ Namn: Charles och Catherine Burgeat Familj: Barnen Guillaume, 11, Juliette, 8 och Agathe 5 år Kommer från: Frankrike Bor: Västra hamnen

Hur hamnade ni i Malmö? Charles: Vi kom hit för fem år sedan från Paris. Det var min dåvarande arbetsgivare som bad mig flytta hit för att ta hand om en av våra kunder, Ericsson. Det var tänkt att vi skulle stanna i ett år, men det blev förlängt. Catherine: Vi hade bott utomlands tidigare, och ville gärna göra det igen. Hongkong lockade, så dök den här möjligheten upp. Vad uppskattar ni med Malmö? Charles: Tanken var att vi skulle bosätta oss i Köpenhamn. Det är en betydligt större stad, men när vi började se oss omkring insåg vi

att Malmö har allt vi behöver: restauranger, barer, biografer, museer och en opera. Du har dessutom naturen och havet runt hörnet. Det är en perfekt mix, och närheten till allt är en stor fördel. Något ni skulle vilja ändra på? Catherine: Vi älskar att gå på ope-

ra. Men varför envisas de med att sjunga på svenska och inte på originalspråket, som de gör i andra länder? Charles: Vi har inte vant oss vid att det inte går att köpa alkohol i vanliga affärer. När vi kommer på att vi saknar vin är Systembolaget oftast stängt. Namn: Engin Kantur Familj: Två vuxna barn i Stockholm samt två bonusbarn i Malmö Kommer från: Turkiet Bor: Limhamn

vilket jobb som helst, men fick jobb nästan omedelbart på Johannesskolan.

Hur hamnade du i Malmö? – Jag kom hit med min familj 1966 för att studera. Jag är utbildad biologilärare och hade fått ett stipendium till Lärarhögskolan i Malmö. Efter två års studier flyttade jag tillbaka till Turkiet. I Turkiet bestämmer staten var du ska jobba, och jag skulle göra

fyra års ersättningstjänst på universitetet i Konja som betalning för att jag fått studera utomlands. Efter två år sade jag upp mig, betalade en straffavgift för att jag slutade i förtid och flyttade tillbaka till Malmö. Jag ville att mina barn skulle få gå i skolan här. Jag var beredd på att ta

Vad är bäst med Malmö? – Det finns ett mycket bra utbud av kultur som inte kostar något, inte minst Musikhögskolan och Svenska kyrkan har fina konserter. Sedan gillar jag att basta och bada. Både Ribersborg och Sibbarp har fina kallbadhus. Är det något du vill ändra på? – Det skulle i så fall vara blåsten. Fast den kan jag nog inte göra något åt.

29


TEXT OCH TOLKNING fyra söndagar

"Ibland undrar vi: Vem predikar idag? Man borde inte fråga om sådant. Ty här, i Guds hus, är det så, att antingen det är prästen eller klockaren, den mest berömde präst eller den mest okände student som predikar, så är det alltid en som predikar och alltid en och densamme: Gud i himlen. Att Gud är närvarande, det är predikan, och att du är till för Gud, det är predikans innehåll." Sören Kierkegaard

24 nov

Domsöndagen

Ett möte på förhand

En rubrik i Sydsvenskan: Nu gäller det att krama ut så mycket som möjligt. Tre seniorer berättar om sina aktiva liv. Om att passa på medan tid är. Bilderna i våra dödsannonser – en blomma, ett par golfklubbor, en segelbåt – bekräftar: Det här livet är det enda att på allvar räkna med. Kyrkan anpassar sig till det korta perspektivet, erbjuder tröst och krishjälp. Lars Gyllensten talar om det terapeutiska gudsbeviset. Gud finns eftersom vi behöver hans hjälp om döden rycker oss i rockärmen. Domsöndagen påstår att livet

22 dec

Dagens rubrik Kristi återkomst Gammaltestamentlig läsning Daniel 7:9-10 Episteltext Uppenbarelseboken 20:1121:5 Evangelium Johannesevangeliet 5:22-30

Fjärde söndagen i advent

Det goda samtalet

Vi talar om en tonårsflicka. En av alla ungdomar som tvingas fly sitt land av politiska skäl, en småbarnsmamma som får stanna en tid i Egypten redan innan ett år hade gått. Hon har då bakom sig sin stora erfarenhet, den mest märkliga av alla: Gravid utan rimlig anledning för att föda Gud till jorden. Det absurdas absurditet. Vi minns ängeln som gav beskedet. Vi minns hennes frågor - och svaret hon fick: ”Ingenting är omöjligt för Gud.” Hennes slut-

30

på jorden inte är det sista ordet om människan. Räknas man inte i detta livet, räknas man i nästa. Då står det klart att Gud är att räkna med. Gud dör man inte bort ifrån. Den kristne vet, att livet skall uttrycka att Gud har lagt beslag på honom inifrån, att Gud är närvarande och han är till för Gud. Nu kommer det storslagna: Att fira Domsöndag betyder att på förhand få möta Domaren. Domaren är densamme som Försonaren, som genom en mänsklig, fullt hörbar röst fäller domen: Dina synder är dig förlåtna. 

replik kan många utantill: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Så småningom fick hon alltså fly. Inte konstigt att hon dessförinnan, behövde någon att tala med. För att få sin erfarenhet bekräftad. Ett samtal om det ofödda barnet som bär vår framtid. Vi får höra om detta i evangeliet. Och som vanligt är vi själva med i berättelsen, med vårt behov av goda samtal, att utifrån få bekräftat att Gud är närvarande och vi, liksom Maria, är till för Gud. 

Dagens rubrik Herrens moder Gammaltestamentlig läsning Jesaja 52:7-10 Episteltext Andra Korinthierbrevet 1:1722 Evangelium Lukasevangeliet 1:39-45


TEXT: jan bergendorf, sjömanspräst i Malmö

29 dec

Söndagen efter jul

Guds barn & synden

Vore synd en fråga om moral skulle Jesus knappast lyft fram ett barn som förebild. Ett barn har inte lärt sig dölja sin egoism. Tydligare än den vuxne blandar barnet samman krav på rättvisa med ren avundsjuka. Jesus måste tänka på något annat än gott uppförande. Synd: Att leva i illusionen att man är sig själv nog. Självtillräcklig. Nåden utan värde. Men att vara en hederlig medborgare är inför Gud ungefär lika meriterande som att ett barns goda uppförande i sandlådan skulle kunna förtjäna förälderns omtanke.

12 jan

Vi lever i allt som mottagare. Det är väl här som ett barn överträffar den vuxne: Att på ett självklart sätt ta emot omsorg och accepterande. Det är barn i allmänhet bra på. Tänkvärt: Det ingår i syndens dilemma, att den får oss att missförstå vad synd är. Synd i institutionens form är den kyrka som vill vinna anseende i den här världen. Syndens motpol är inte god moral utan tro - att Gud är närvarande och vi är till för Gud. Människans storhet består i att hon behöver Gud. (Kierkegaard)

Dagens rubrik Guds barn Gammaltestamentlig läsning Jesaja 11:1-9 Episteltext Apostlagärningarna 7:17-22 Evangelium Matteusevangeliet 18:1-5

Första söndagen efter trettondedagen

Dopet

När vi tänker på ett dop, ser vi framför oss en familj samlad kring ett litet barn i en kyrka. Det är dags för kalas, presenter och fotografering. Att dop skulle förknippas med sådant som är svårt och plågsamt är en främmande tanke. Att dopet skulle betyda hopp när man inte ser någon utväg – vilken dopförälder har tänkt så? Bakgrunden: Den som minns sitt Gamla testamente kan se framför sig en rad hotfulla situationer där räddningen kommer genom vatten. Vi hör om Röda havet … Noa och regnet … Jona som slängdes i havet … katastrofer men som ger nya livsmöjligheter.

Nu står Jesus i Jordans vatten. Det är dags för det gamla mönstret, räddning genom vatten, nu en gång för alla. För oss alla. Dopet ger framtidsprogrammet. När Jesus uttryckte sin vånda inför det som väntade, använde han just ordet dop: Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. Tack vare det dopet, dopet på Golgata, där slutresultatet återigen blir oväntat gott, är den som nu döps på väg mot det goda som ingen på förhand kan räkna ut. Det smärtsamma ingår som död före uppståndelse. Trösten: Gud är närvarande och vi är till för Gud. När det är som värst är sista ordet inte sagt.

Dagens rubrik Jesu dop Gammaltestamentlig läsning Jesaja 43:1-4 Episteltext Apostlagärningarna 8:14-17 Evangelium Markusevangeliet 1:9-11

31


TROVÄRDIGT OMVÄRLD

aktiv hjälp till syrianska flyktingar:

Do they know it´s Christmas time at all? Text: ulrika lagerlöf

Majd Ibrahim, 15 år, är ett av alla barn som fått tillgång till skolpaketet. Brevid syns Amenah al Farsak och längst till vänster Asia al Amari.

Skolpaket till barnen, reparation av toaletter och en fritidsgård åt ungdomarna – under vintern fortsätter kampen för att ge de syriska flyktingarna en värdig tillvaro. Bild Mats Wallerstedt

Svenska kyrkan bidrar till att förbättra vattenförsörjningen i flyktinglägren

32

En ny vinter är i annalkande

och Svenska kyrkan vill bland annat bidra med gasvärmare till tälten och vinterkläder till 50 000 syriska flyktingar. Gåvor och kollekter är avgörande för om vi ska kunna göra allt det! Fredsoasen, den fritidsgård som Svenska kyrkan tillsammans med tidningen Land samlar in till, blir ett sätt att ge ungdomar i lägret Za’atari en meningsfull vardag. Konflikthantering, problemlösning och frågor om självförtroende kommer att tas upp med hjälp av skrivande, dans, musik och målning. – För ungdomarna är dagarna i lägret tomma på akti-

viteter eftersom skolor saknas för de högre åldrarna, berättar Maria Lundberg, chef för Svenska kyrkans katastrofinsatser.

Skolpaket till 10 000 Majoriteten av pojkarna i flyktinglägret hade arbete i Syrien, också de som gick i skolan arbetade på deltid. För flickorna saknas också aktiviteter, men de måste även förhålla sig till den begränsade rörligheten som är förknippad med att vara flicka. Därför är fritidsgården viktig! Svenska kyrkan ger också stöd för att bygga skolor i norra Jordanien, så att fler syriska barn får tillgång till skola. 30


Bild Mats Wallerstedt

nya klassrum ska ge skolgång till 1 000 barn. 10 000 barn får skolpaket med skolböcker och pennor.

Toaletter och hygienpaket Redan innan den syriska flyktingkrisen startade var vattenförsörjningen i Jordanien undermålig. Vattenbrist är idag ett stort problem både i Za’atari och i de gränsnära städerna där många flyktingar bor. – I Za’atari är toaletterna för få och vissa har blivit förstörda. Många familjer har inrättat egna provisoriska tvättanordningar utanför tälten, något som i längden blir en hälsorisk. Bristen på bra toaletter blir ett särskilt stort problem för flickors och kvinnors säkerhet i lägret, säger Maria Lundberg. Därför vill Svenska kyrkan nu reparera och förbättra

100 toaletter och tvättinrättningar i Za’atari – lägret som på drygt ett år vuxit till Jordaniens fjärde största stad. I jordanska byar och städer bor syriska flyktingfamiljer i överfulla boenden där bristen på hygien och sanitet är ett akut problem. 100 syriska familjer i jordanska samhällen kommer därför att få ordentliga toaletter. Med stöd från Svenska kyrkan kommer 25 000 hygienpaket att delas ut och utbildning i hygien- och sanitetsfrågor att hållas.

Fler grupper för konfliktlösning Under sommaren har en grupp med lokala ledare fått utbildning i bland annat konfliktlösning och medling och barns och kvinnors rättigheter. Gruppen på 20 personer är nu igång och arbetar och varje person har ansvar för kontakten med 100 flyktingar i lägret.

– De tjugo personerna når ut till 2000 flyktingar och bidrar till en fredligare tillvaro i lägret. Nu vill vi fortsätta och starta tre grupper till i andra delar av lägret, berättar Maria. Grupper för konfliktlösning kommer också att organiseras i de jordanska gränssamhällena. Där är behovet stort av att arbeta med konfliktlösning mellan flyktingar och jordanska familjer. – Många jordanska familjer har visat stor gästfrihet och öppnat sina hem för de syriska flyktingarna, men resurserna är så knappa att relationerna börjat bli mer och mer ansträngda, säger Maria.

Försörjning för utsatta familjer I jordanska byar och städer som har tagit emot många flyktingar har arbetslösheten skjutit i höjden, bostadshyrorna mångdubblats och trycket på skolorna blivit övermäktigt. Alltfler demonstrationer och konflikter gör situationen spänd. Därför är det viktigt att arbeta för en värdigare tillvaro både för de syriska flyktingarna och för de jordanska familjer som nu lever på marginalen, genom satsningar för att skapa försörjning för jordanska familjer och reparera och bygga skolor. – Flyktingarna lever med oro, stress och frustration över den omöjliga situationen, kombinerat med isolering och ensamhet när bemötandet från invånarna blir allt kyligare, säger Maria Lundberg. 

33


TROVÄRDIGT OMVÄRLD

TACK 1

till dig som är medlem i Svenska kyrkan och genom ditt medlemskap stöder dessa och över 300 andra projekt som Svenska kyrkan konkret jobbar med över hela världen. Här nedan ser du tre exempel på hur vi arbetar:

2

3

trygghet

RÄTT TILL VÅRD

HIV / AIDS

Barn har rätt till trygghet och till en framtid och FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Därför riktas en stor del av vårt arbete in på barn och unga och deras rätt och möjlighet till utbildning, en meningsfull vardag, en trygg tillvaro och hopp inför framtiden.

Några av de viktigaste måtten på hälsa i ett land är barnadödlighet, mödrahälsa och förväntad medellivslängd. Men i orättvisa samhällen kommer kvinnors och barns rättigheter på undantag så att deras möjligheter till ett värdigt liv begränsas. Vi arbetar för att förbättra mödrars och barns tillgång till vård. Förebyggande och uppsökande hälsovård är ett praktiskt exempel och en framgångsrik metod för förbättrad barn- och mödrahälsa.

Ett av de största hindren för utveckling idag är hiv och aids som orsakar ett enormt lidande för miljontals människor, inte minst i vissa områden i Afrika där stora delar av befolkningen är påverkade. Barn och ungdomar får överta uppgifter som den äldre generationen inte längre kan klara. Barn lämnas att ensamma försörja sig och sina syskon. Tillsammans med våra samarbetspartners arbetar vi för att människor som lever med hiv ska ha rätten till vård, stöd, omsorg och gemenskap.

Läs om projektet Claves (betyder nyckel) kamp mot sexuella övergrepp på barn i Latinamerika.

Läs om stödet till kåkstädernas barn och mödrar i Sydafrika.

Läs om Thusanangs hemsjukvård och hjälp till föräldralösa barn i Zimbabwe.

svenskakyrkan.se/p124

svenskakyrkan.se/p144

svenskakyrkan.se/p129

Många barn får aldrig uppleva sin femårsdag Det finns grundläggande rättigheter som egentligen gäller för alla människor, som mat och rent vatten, utbildning och hälsovård, men i många av de länder där Svenska kyrkans partner arbetar är det inte så verkligheten ser ut. Hungern är fortfarande 34

en realitet. Alla flickor och pojkar går inte i skolan. Ofta måste flickorna avsluta skolan tidigare än sina bröder. Malaria, tuberkolos och vattenburna sjukdomar är vanliga dödsorsaker i fattiga länder. Många barn får aldrig uppleva sin femårsdag.


TROVÄRDIGT OMVÄRLD Bild Mats Wallerstedt

Bråken i flyktinglägret är ett stort problem för alla invånare, och grunden till bråken är ofta sysslolöshet och frustration.

Inga skolor

Ahmad al Farwan, Alaa al Gafaf och Mohammad Ibrahim trivs på fritidsgården.

Text: ulrika lagerlöf

Stor förväntan inför Fredsoasen

När 15 syriska ungdomar i flyktinglägret Za’atari fick sätta sig tillsammans och prata om behovet av en fritidsgård sa alla samma sak: vi vill ha en Fredsoas! Nu börjar bygget av Svenska kyrkans och Tidningen Lands gemensamma satsning – en fritidsgård för ungdomarna i Za’atari.

Foto: Ulrika Lagerlöf /IKON

– Det är en bra idé med fredsoasen. Jag lider av tristessen här i lägret. Jag tycker om att sy, brodera och gå på bibliotek, säger Majd Ebrahim, 15 år. Sju flickor och åtta pojkar i åldrarna 15 till 20 år har samlats i en liten barack i flyktinglägret. Här får de vara med och

tycka till om fritidsgården som snart ska byggas.

FÄRRE Slagsmål – Om fritidsgården fungerar bra kommer den göra att slagsmålen mellan ungdomar minskar, för vi behöver någonstans att vara och lära oss saker, säger Alaa Al Gafaf, 19 år.

För ungdomarna är tillvaron extra tuff eftersom skolor bara finns för de yngre åldrarna. Därför är fritidsgården en viktig del i att göra tillvaron i flyktinglägret tryggare och mer meningsfull. Fredsoasen ska byggas centralt i flyktinglägret och kommer att ge 80 ungdomar dagliga aktiviteter i bland annat sport, målning och musik.

utbildar i rättigheter Dessutom kommer fritidsgården att kunna användas till utbildning i konfliktlösning, medling och barns och kvinnors rättigheter. – Jag känner mig väldigt glad över idén med en fredsoas. Och jag gillar verkligen namnet – en oas är ju en plats i öknen dit människor i nöd går, och vi ungdomar behöver en fritidsgård på samma sätt. Idag finns det inga organiserade ungdomscenter, de mötesplatser som finns är inte bra och helt oorganiserade, säger Ahmad Al Farwan, 20 år. 

ver SyrienS barn behö 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Din hjälp svenskakyrkan.se/syrien

nu

35


kulturellt Tv-serien engagerar Text: GÖRAN ENGSTRÖM

Under hösten har TV 4 visat humorserien Halvvägs till himlen. Serien skildrar livet i en skånsk landsortskyrka. I serien kallas platsen Östra Nöbbelöv och den godmodige kyrkoherden som ihärdigt försöker gjuta nytt liv i byns kyrka Albin Carlsson (Johan Glans). Serien är inspelad i det lilla samhället Arrie, strax utanför Malmö. Där heter kyrkoherden Iva-Katharina Kummer. Trots vissa likheter menar hon att tv-seriens karaktärer inte har särskilt mycket gemensamt med det arbetslag som hon delar vardagen med. Att det görs en hel tv-serie om kyrkan ser hon enbart som positivt. – Det visar att kyrkan fortfarande har en viktig roll i samhället. Det har varit stort intresse, folk i byn pratar om den och ställer frågor. Är det så här det fungerar i kyrkan? Det öppnar för samtal.

Tv / DVD

visas i kyrkan Arrie kyrka är en av nio kyrkor i VellingeMånstorps församling. Byn har inte mer än ett par hundra invånare, Robin Persson och Iva-Katharina Kummer hoppas att och antalet gudstjänster är inte fler än 4–5 per år. Kyrkoherden hade en förhoppning om att tv-serien skulle många nyfikna locka fler besökare till kyrkan. Robin Persson är kyrkovaktMen någon rusning har det inte mästare i Arrie. Han berättar blivit, erkänner hon. att församlingsmedlemmarna – Däremot pratar vi väldigt har ställt upp som statister. mycket om det inom församOch under inspelningarna var lingen. Alla avsnitten har visats det många nyfikna som drog på storbildsskärm i församsig till kyrkan. lingshemmet, och det har även – Det är ett litet samhälle, hänt att folk utifrån bett att få det händer inte så mycket här komma hit på studiebesök för i vanliga fall. att få se kyrkan i verkligheten, Både Iva-Katharina Kummer säger Iva-Katharina Kummer. och Robin Persson uppskattar

HALVVÄGS TILL HIMLEN I serien spelar Johan Glans den idealistiske prästen Albin Carlsson, som efter att ha jobbat i Afrika en tid återvänder till Sverige för att reformera kyrkan. Han är uppfylld av entusiasm. Hans prästkollega Jan Samuelsson (Anders Jansson), är däremot en konservativ, rätt butter typ som inte gör mycket för att dölja sitt motstånd mot kvinnliga präster.

36


om begravningsplatser, Arrie och livets frågor

BOK

I de dödas vilorum - Malmös begravningsplatser Författare: Jeanette Rosengren och Urszula Striner Förlag: Kira

serien ska locka fler besökare till Arrie kyrka.

tv-serien för dess varma humor. Varför är det tacksamt att skämta om kyrkan? – Jag tror att många känner igen sig, och kan relatera till det som händer. Serien driver inte med religionen och kyrkan. Det som är roligt här är det mänskliga beteendet hos de olika karaktärerna.

vässade karaktärer Finns det ingen risk att man befäster fördomar om kyrkan? – Det tror jag inte. Människor har föreställningar om hur en präst ska vara, precis på samma sätt som man har en bild av hur en polis i en kriminalserie ska vara. I det avseendet tror jag inte att den här serien är värre än någon annan. Karaktärerna är ju tillspetsade för att det ska bli roligt. 

Begravningsplatser berättar en historia, om sociala strukturer, arkitektur, gravstensmode och olika religioners begravningssedvänjor. Gravstenar med titlar, namn, och årtal får tankarna att vandra: Hur har dessa personers liv varit? Och hur såg deras samtid ut? Den här gedigna boken på 424 sidor lyfter fram kända och okända personer som varit med och format sin bygd. I Malmö finns

det 18 begravningsplatser för människor och en för djur. Författarna tar med läsaren på guidade kulturhistoriska vandringar, bland knuthamlade lindalléer, polerade granitobelisker, konstnärligt krattade gångar och enkla träkors. Malmös begravningsplatser är inte bara ett vilorum för de döda. Det är gröna rum för oss levande där vi kan fundera över livet.

BOK

Mysteriet om ett förlorat leende, livets frågor och mässan Författare: Berth Löndahl Förlag: Artos

Detta är en kärleksförklaring. Eller snarare två. Den första är till frågandet och sökandet kring livets grundfrågor. Den andra är till mässan som en djupt existentiell handling. Mässan är en sammanfattning av livet som inte kan uttryckas på annat sätt, den kanske djupaste och mest in-

tensiva existentiella handling som vårt samhälle känner. I inget annat sammanhang dras vi så djupt in i frågor och skeenden som berör liv och död, skuld och försoning, identitet och mening, vardag och evighet, frihet och ansvar, längtan och rastlöshet, ensamhet och gemenskap.

37


Kyrkan dag för dag Här följer ett axplock av alla våra aktiviteter i jul. Du hittar fler på vår hemsida. Hjärtligt välkommen!

30 1 6 7 8

9 10 38

30 november 18.00 Husie kyrka Vi sjunger in advent. Husie kyrkokör samt sångare från barn- och ungdomskörerna. 1 december, första advent 11.00 S:t Pauli kyrka Mässa, adventsmarknad. 11.00 S:t Mikaels kyrka Festgudstjänst med alla körer. Julmarknad. 11.00 Limhamns kyrka Mässa med avtackning av kyrkoherden. Kyrkokör och brassband. 18.00 S:t Johannes kyrka Vegakören med gästartister. 18.00 Kirsebergs kyrka – vi sjunger in advent med önskepsalmer och adventsmusik. 6 december 19.00 S:t Petri kyrka Petri sångare och Malmö symfoniorkester framför Juloratorium del I–III J.S. Bach. Fri entré men platsbiljett krävs, se webben för mer info. 7 december 15.00 S:t Andreas kyrka Advents- och julmusik med Malmö kammarkör. 15.00 S:t Johannes kyrka Familjejulkonsert – barnens egen julkonsert. Kom och sjung med! 16.00 S:t Petri kyrka Petri sångare och Malmö symfoniorkester framför Juloratorium del I–III J.S. Bach. Fri entré men platsbiljett krävs, se webben för mer info. 18.00 Kirsebergs kyrka Julkonsert med Gospel Glow och kompband. 8 december , andra advent 11.00 Västra Skrävlinge kyrka Högmässa med psalmer i adventstid. 16.00 Limhamns kyrka Julkonsert med Limhamns brassband. 18.00 S:t Matteus kyrka Adventskonsert med Malmökören–64. 18.00 Kirsebergs kyrka Julkonsert med Kirsebergs sångensemble ”Christmas Carols”. 18.00 S:t Johannes kyrka En gospeljul med Gospel Rose Choir. 18.00 S:t Pauli kyrka Advents- och julkonsert. 18.00 S:t Petri kyrka Petri sångare och Malmö symfoniorkester framför Juloratorium del I–III J.S. Bach. Fri entré men platsbiljett krävs, se webben för mer info. 9 december 19.00 S:ta Maria kyrka Julkonsert med körerna Arioso, DoReMi och MiFaSo 19.30 S:t Johannes kyrka S:t Johannes kammarkör. Traditionell julkonsert med engelska carols. 10 december 18.30 S:t Mikaels kyrka Levande julkrubba där frivilliga och anställda dramatiserar och sjunger om julens budskap. ADRESSER OCH MER INFO hittar du på www.svenskakyrkan.se/malmo


13

15

16

18 19 21 22

13 december, LUCIA 14.00–17.00 S:t Tomasgården i Fosie Luciatåg och julspel. Gemenskap med musik, fika och lotteri för hela familjen. I samarbete med församlingen Church of Love. 17.30 Heliga Trefaldighetskyrkan, Helgas café Luciatåg med barngruppen Superstjärnorna. Servering av lussebullar, pepparkakor och glögg från kl 17.00. 18.00 Oxie kyrka Familjegudstjänst med luciatåg. Lill– barn– och ungdomskören medverkar. 18.00 S:t Andreas kyrka Luciagudstjänst med församlingens barn- och ungdomskörer. 18.00 Kirsebergs kyrka Luciatåg med barnkörerna. 18.30 Hyllie kyrka Luciakonsert med barn– och juniorkören. 19.00 Husie och Södra Sallerups församlingshem Luciahögtid med barn- och ungdomskörerna. 19.00 S:t Mikaels kyrka Luciahögtid med alla församlingens körer och stråktrio. 19.30 S:t Johannes kyrka Luciafirande med Malmös akademiska kör och studentpräster. 21.00 Kirsebergs kyrka Ungdomskören framför Lucia i folkton. 15 december, tredje advent 15.00 Limhamns kyrka. Julkonsert med kyrkokören. Solister och musiker ur Malmö Symfoniorkester. 16.00 Oxie kyrka. Julkonsert. Oxie kyrko- och ungdomskör sjunger in julen. 18.00 S:ta Maria kyrka. Luciakonsert. Maria Vokalensemble, Matteus Vocaler, Lackalänga–Stävie församlings ungdomskör, folkmusikgruppen Jidder 18.00 Heliga Trefaldighetskyrkan. Hyllie gospelkör framför julsånger och ett kort julspel. 18.00 S:t Andreas kyrka. Vi sjunger in julen! Medverkande: församlingen och ”sjung med gungkören”. 18.00 Tygelsjö kyrka. Sång i juletid. Vuxenkörer. 18.00 Kirsebergs kyrka. Barock i juletid. 16 december 19.00 S:t Pauli kyrka Konsert med lucia. 19.30 S:ta Maria kyrka Julkonsert. 18 december 19.00 S:t Andreas kyrka Julkonsert med Heleneholmsgymnasiets kör. 19 december 19.00 S:t Pauli kyrka Körer och församling sjunger julsånger. 21 december 18.00 S:ta Maria kyrka Julkonsert med S:t Matteus Gospel 19.00 Limhamns kyrka Julkonsert med gospelkören Pearls of Joy. 22 december, fjärde advent 11.00 Kirsebergs kyrka Musikmässa. Avtackning av kyrkoherde. 18.00 Kirsebergs kyrka En jazzig jul. 18.00 Husie kyrka Julkonsert samt avtackning av kyrkoherde och organist. Husie och Södra Sallerups kyrkokör med orkester medverkar. Traditionella julsånger samt Gloria av A. Vivaldi.15.00 S:t Johannes kyrka Familjejulkonsert – barnens egen julkonsert. Kom och sjung med! 16.00 S:t Petri kyrka Petri sångare och Malmö symfoniorkester framför Juloratorium del I–III J.S. Bach. Fri entré men platsbiljett krävs, se webben för mer info.

ADRESSER OCH MER INFO hittar du på www.svenskakyrkan.se/malmo

39


24

25

26

31 6 12

24 december, Julafton 10.00 S:t Johannes kyrka Vid krubban. 10.00 Heliga Trefaldighetskyrkan Barngudstjänst med krubban i fokus 23.30 midnattsmässa. 11.00 Tygelsjö kyrka Samling vid krubban. Barnkörer. 11.00 S:t Tomasgården i Fosie Andakt. 11.00 Kirsebergs kyrka Gudstjänst med julkrubban i fokus. Servering av jullunch. 11.00 S:t Pauli kyrka Samling vid krubban i kyrkan. 11.30–15.00 gemenskap i juletid i församlingshemmet. Julmusik, pyssel, julmat och besök av tomten. Julfirandet är gratis. 11.00 S:ta Maria kyrka Gudstjänst med krubban i fokus 11.30–14.30 servering av julbord, kaffe och kaka. Allsång, dans kring granen och tomtebesök till alla barn. 14.30 Julbön. 23.30 Julnattsmässa. 13.00 Hyllie kyrka Gudstjänst vid krubban. Barnkör. 13.30–17.00 Välkommen på öppen jul! Julmat serveras kostnadsfritt till kl 16.00 därefter gröt och kaffe. 17.00 Julbön 23.30 Julnattsmässa. Kyrkokör. 13.00 S:t Mikaels kyrka Julbön för alla åldrar. Barnkör. 23.00 Bunkeflo kyrka Julnattsmässa. 23.30 Kirsebergs kyrka Midnattsmässa. 23.30 S:t Johannes kyrka Midnattsmässa. 23.30 S:t Mikaels kyrka Julnattsmässa, kyrkokör. 23.30 S:t Pauli kyrka Midnattsmässa. 25 december, Juldagen 07.00 Västra Klagstorps kyrka Julotta. 07.00 S:t Johannes kyrka Julotta. 07.00 S:t Pauli kyrka Julotta. 07.00 Bunkeflo Strandkyrka Julotta med efterföljande frukost 07.00 Västra Skrävlinge kyrka Julotta med efterföljande grötfrukost. 07.00 S:t Mikaels kyrka Julotta och trumpet. Julfrukost serveras. 9.00–15.00 S:ta Maria kyrka församlingssalen. Servering av julbord, gottebord, kaffe och kaka. 13.00 Hyllie kyrka Julgudstjänst. Hyllie gospelkör medverkar. Därefter firar vi öppen jul kl 13.30-17.00. Julmat serveras kostnadsfritt fram till 16.00 därefter gröt och kaffe. 16.00 Kirsebergs kyrka Joulujumalanpalvelus – julgudstjänst på finska. 16.00 S:t Matteus kyrka Carols med Matteus julkör. 26 december, Annandag jul 11.00 S:t Andreas kyrka Gudstjänst. Ca 12.30 serveras jullunch på S:t Andreasgården med fortsatt julfirande under eftermiddagen. 9.00–15.00 S:ta Maria kyrka, församlingssalen Servering av julbord, gottebord, kaffe och kaka. 10.00 S:ta Maria kyrka Julgudstjänst. 15.00–18.00 Heliga Trefaldighetskyrkan Välkomna för en stunds gemenskap, servering av julgröt och smörgås. 18.00 Heliga Trefaldighetskyrkan Musikgudstjänst. 18.00 S:t Andreas kyrka Julkonsert med kyrkokören. Traditionella julsånger samt julkantaten ”The Incarnate Word”. 31 december, Nyårsafton 9.00–13.00 S:t Maria kyrkan Servering av festmåltid, gottebord, kaffe och kaka. 16.00 Västra Skrävlinge kyrka Nyårsbön. 6 januari 2014, Trettondedag jul 11.00 Västra Skrävlinge kyrka Julgudstjänst med efterföljande julfest för stora och små. 16.00 Södra Sallerups kyrka Julmusik med Malmö Vokalensemble. 12 januari 18.00 S:t Andreas kyrka Vi sjunger ut julen med församlingen och ”sjung med gungkören”.

Malmö kyrkliga samfällighet Box 346 201 23 MALMÖ Telefon: 040-27 90 00 (växel)

Trovärdigt nr 3 2013  
Trovärdigt nr 3 2013  
Advertisement