Page 1

TROVÄRDIGT ett magasin om tro, hopp och kärlek från svenska kyrkan malmö 1-2016

alla bär på en berättelse

Människor i Malmö mahan moin: jag har flytt hit

–Att inte leva fritt skulle skända min flykt

heidi avellan, sydsvenskan

MAKT SKA INTE VARA RELIGIÖS kristofer lundström, kobra i svt

RELIGION KAN GE LIVSMOD OCH TRÖST

Tema

Samhälle & Existens Trovärdigt_1_20161.indd 1

1

2016-02-12 09:30:51


anders ekhem, kyrkoherde

Ett rum för samhällets och existensens mänsklighet och värdighet

16

I

varje människa, vem hen än är och var hen än kommer ifrån, bor det heliga. Den okränkbara, ovärderliga och unika identiteten av Gud given. Förlorar vi aningen av detta, i oss själva eller i den vi möter, gör vi skillnad på människor. Denna djupa mänskliga identitet behöver få finna vila och skydd i heliga rum. Sådana finns det många av. Skyarnas katedral i Guds fria natur, under moskéernas lökformade kupoler och innanför kyrkorummets omslutande väggar. Heliga rum som aldrig får bli privata. De ägs av ingen, men tillhör alla. Där är bönen ett levande språk. Inte alltid de många ordens bön, tankens bön eller den uttalade trons bön. Utan den bön som andas med livets Gud. En suck! En stund av stillhet. En andning och en plats som behövs för att både samhälle och människans existens ska bevara sin mänsklighet och värdighet.

N

är den stora strömmen av flyktingar i höstas kom till Malmö öppnades S:t Johannes kyrka under natten. För att människor som efter en lång resa från krig och terror, över hav och genom Europa, behövde en plats för skydd och vila. När flyktingströmmen avtog fortsatte kyrkan vara öppen på natten för bön, vila och skydd. Att se varje människa som någon som bär det heliga inom sig och bevarar det heliga rummet, som ett bönens rum, tillgängligt – det är den friska trons och den sunda religionens viktiga bidrag för både vårt samhälle och människans existens. Ett liv och ett samhälle som förlorar sin relation till människans och livets okränkbarhet, helighet, blir ett fattigt och omänskligt samhälle. Vi kan finna olika ord för vår tro och den vi kallar för Gud, vi kan vara från skilda traditioner och religioner. Under natten är vi människor som förenas i vår djupaste tillhörighet och som behöver, oavsett vilka vi är och varifrån vi kommer, platsen för bön, vila och skydd. 2

Trovärdigt_1_20161.indd 2

2016-02-12 09:30:54


20 24

16

19 12

8

INNEHÅLL trovärdigt 1 2016

2

ledare Kyrkoherde Anders Ekhem

22

4

kort & gott Om kungen, språkcaféer och stillhet

människor i malmö Alla människor bär på en berättelse

24

6

samhälle & existens Malmö är i dag en stad fullt jämförbar med kosmopolitiska metropoler som London, Amsterdam och New York. I april arrangeras en konferens i Malmö: Samhälle & Existens – i korsvägarna mellan politik, kultur, media och teologi.

människor i malmö Mahan Moin ”The world is mine”

28

människor i malmö Kristian Rankloo Backpackern som återvände för att hjälpa

32

integration Kvinnogruppen i Heliga Trefaldighetskyrkan Stället där du vågar prata om allt

34

musik Sinnesrokören Kören som bara sjunger för varandra

36

fyra söndagar Från fasta till påsk Himlen tar plats på jorden

38

lättsmält Sjömanspräst, ruffieträning och kärlek

40

kultur Världens bästa pappor?

42

utblick Kristna förföljs i Pakistan

8

samhälle & existens Albin Tanke Religionen bidrar till ökad förståelse

12

samhälle & existens Heidi Avellan Religionsfriheten omfattar även friheten från religion

16

samhälle & existens Jonas Alvall Vad ger våra liv en mening?

20

samhälle & existens Kristofer Lundström, från Kobra i SVT Vill tillföra ett utifrånperspektiv

3

Trovärdigt_1_20161.indd 3

2016-02-12 13:12:14


trovärdigt

nummer 1 2016

kort & gott om kungen, caféer och stillhet

Trovärdigt är en gratistidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö. Nästa nummer kommer i juni 2016. chefredaktör Karin Rosvall karin.rosvall@svenskakyrkan.se redaktörer Göran Engström goran@goranengstrom.se Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se Foto Kristina Strand Larsson

grafisk form/redigering Kristina Strand Larsson kristina.strand.larsson@svenskakyrkan.se nummer 1, februari 2016 Upplaga: 153 000 ex omslagsbild Kristina Strand Larsson tryck/repro Exaktaprinting, Malmö distribution Bring utgiven av Svenska kyrkan Malmö Box 346 201 23 Malmö tel 040-27 90 00

Prescila Domingo Gerstig besöker ofta Heliga Trefaldighetskyrkans musiklek med sina söner.

LÄR DIG SVENSKA PÅ CAFÉ Det bästa sättet att lära sig ett nytt språk är att öva. I Malmö finns flera språkcaféer där du som är ny i Sverige kan fika, träffa människor och prata svenska. Här kan du läsa om några av dem. I Heliga Trefaldighetskyrkan är det musiklek tisdag, onsdag och torsdag för föräldrar och barn. Här möts stora och små från hela världen för att leka, umgås och prata svenska.

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta! kommunikation.malmo@ svenskakyrkan.se Svenska kyrkan Malmö Trovärdigt Box 346 201 23 Malmö

Open Skåne startar ett nytt språkcafé på Nobelvägen i Malmö under februari. Caféet drivs av Open Skåne i samarbete med Malmö stad och religiösa samfund i Malmö. I Oxie startar biblioteket tillsammans med Svenska kyrkan ett språkcafé den 24 februari. Caféet är öppet torsdagar kl 14.30-16.30. Alla är välkomna.

PÅVEN BESÖKER LUND

D

en 31 oktober kommer påven Franciskus till Lund. Det historiska besöket görs med anledning av att katoliker och lutheraner tillsammans uppmärksammar 500-årsminnet av reformationen. Huvudpunkten i programmet är en gemensam gudstjänst gudstjänst i Lunds domkyrka.

källa och läs mer svenskakyrkan.se lundsdomkyrka.se

4

Trovärdigt_1_20161.indd 4

2016-02-12 13:12:18


körer finns det i Svenska kyrkan Malmö just nu. Att sjunga i kör är främjande för hälsan; sång sänker blodtrycket och stärker immunförsvaret, dessutom är det roligt. Nyfiken? Hör av dig!

svenskakyrkanmalmo.se/musik/sjung-i-kor/

Foto: Anna-Lena Ahlström kungahuset.se

79

Foto Kristina Strand Larsson

kort & gott trovärdigt

SVENSKA KYRKAN MALMÖ INBJUDEN TILL KUNGEN OCH DROTTNINGEN

foto: magnus aronson/ikon

H

Khine Wut Hmone Kyaw är en av 795 miljoner människor som äter för lite, – för allas rätt och till mat för näringsfattigt för sällan. SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr. Khine Wut Hmone Kyaw är en av 795 miljoner människor som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är en mänsklig rättighet. Bekämpa en av världens största orättvisor!

ovet har uppmärksammat Svenska kyrkan Malmös varma engagemang för hemlösa och flyktingar. Under vintern har S:t Johannes kyrka varit öppen nattetid för bön, ro och vila. Kyrkan har även ett samarbete med Migrationsverket. I kyrkorna runt om i Malmö finns flera mötesplatser för nya svenskar. Svenska kyrkan Malmö var inbjuden till en representationsmiddag på Kungliga slottet, där kyrkoherde Anders Ekhem deltog. - Det är hedrande att bli inbjuden av kungaparet. Samtalet med drottningen var angeläget och djupt mänskligt om den tid vi lever i och den situation Sverige och Europa befinner sig i. Vi talade om vikten av att behålla vårt öppna och demokratiska samhälle grundat på de mänskliga rättigheterna, berättar Anders Ekhem.

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT VÄLKOMMEN TILL KYRKANS HUS 20 MARS Swisha valfritt belopp till 9001223 | PG 90 01 22-3 | BG 900-1223

TA MED DITT BÄSTA RECEPT Vill du veta mer om Svenska kyrkans internationella arbete? Vill du bidra i Svenska kyrkans insamlingskampanj med tema MATRÄTTEN? Då är du välkommen till Kyrkans hus på Fiskehamnsgatan 3 i Malmö den 20 mars. Vi samlas för en dag fylld med inspiration och gudstjänst. Ta med ditt favoritrecept! Tillsammans ska vi göra en kokbok. Maträtten är årets tema för Svenska kyrkans insamlingskampanj Fastekampanjen som pågår 7 februari – 20 mars.

BLI STILLA

LYSSNA EFTER GUDS TILLTAL

svenska kyrkan malmö vill vara med och skapa utrymme för stillheten och det inre lyssnandet. Andlig fördjupning handlar om att reflektera över vår tro och vårt liv. Svenska kyrkan Malmö erbjuder flera olika vägar för dig som är

nyfiken på kristen tro eller vill fördjupa dig i din andlighet. Exempel är pilgrimsvandring, retreat, meditation eller bibelsamtal. I kyrkorna finns en ny folder med information. Du kan också läsa mer och anmäla dig på webbsidan nedan.

svenskakyrkanmalmo.se/var-verksamhet/andlig-fordjupning

55

Trovärdigt_1_20161.indd 5

2016-02-12 13:12:27


FINN 23

Pernilla Glaser, Kaoula Channoufi och Albin Tanke ska programleda konferensen Samhälle & Existens.

Hos oss börjar världen! Malmö är unikt. Ingen annanstans i vårt land samsas så många nationaliteter, kulturer och religioner på så liten yta. Faktum är att Malmö, i det avseendet, är unikt även i världen. En stad fullt jämförbar med kosmopolitiska metropoler som London, Amsterdam och New York. text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

V

i sträcker på oss. Mötet mellan människor och kulturer skapar dynamik, spänning och förväntningar. Mångfalden utmanar oss och får oss att tänka nytt. Den är en kraft, som om den utnyttjas på rätt sätt, spränger gränser. Men den innebär också stora utmaningar. Utma-

ningar som vi tillsammans måste lära oss att hantera. Fattigdom, utanförskap, segregation, kriminalitet … Inte alla skulle säga att vår stad är en bra plats att bo på. Kanske är det stadens geografiska läge, med en egen bro till storstaden Köpenhamn och närheten till kontinenten, som gör att det är här och inte i Lund, Göteborg eller Stockholm, som alla

stora samhällsförändringar märks först. Och mest. Det tror i alla fall Albin Tanke, präst och projektledare för konferensen Samhälle & Existens 2016, som arrangeras av Svenska kyrkan Malmö och Malmö Högskola i slutet av april. Temat för konferensen är Religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet. Under två dagar

6 6 Trovärdigt_1_20161.indd 6

2016-02-12 13:12:31


samhälle & existens trovärdigt

samlas framstående forskare, debattörer, teologer, medie- och kulturpersonligheter i vår stad för att diskutera och debattera religionens plats i samhället. Värdstaden Malmö. Världsstaden Malmö. Kan man tänka sig en bättre plats för en konferens som sätter fokus på vår tids största samhällsutmaningar? Knappast. 7 7

Trovärdigt_1_20161.indd 7

2016-02-12 13:12:35


”BRÄNNPUNKTEN

I SVERIGE ÄR MALMÖ. DET ÄR HÄR ALLTING SKER FÖRST”

Albin Tanke är projektledare för konferensen Samhälle & Existens och kontraktsadjunkt för pastoralteologisk utveckling.

8

Trovärdigt_1_20161.indd 8

2016-02-12 13:12:39


samhälle & existens trovärdigt

inför konferensen samhälle & existens

Religionen bidrar till ökad förståelse Religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet. Det är temat när Svenska kyrkan Malmö och Malmö Högskola i slutet av april arrangerar konferensen Samhälle & Existens. Bland de medverkande finns demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke, ärkebiskop Antje Jackelén, EU-parlamentariker Cecilia Wikström, författaren och journalisten Per Svensson, Ebba Lindsö, tidigare VD för Svenskt Näringsliv samt Malmös kyrkoherde Anders Ekhem. text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

B

ehovet av ett forum där samhällsutmaningar bearbetas på nya och gränsöverskridande sätt är stort. Politik, media, kultur och teologi är grundfundament i samhällets uppbyggnad som man kanske inte alltid tänker på korsar och påverkar varandra, säger Albin Tanke, kontraktsadjunkt för pastoralteologisk utveckling inom Malmö pastorat och projektledare för konferensen. Som kontraktsadjunkt för pastoralteologisk utveckling är det Albin Tankes uppdrag att arbeta strategiskt med frågor som är relevanta för Malmö som helhet. De enskilda kyrkorna har uppdraget att vara kyrka i sina lokala miljöer, förklarar han, men kyrkan i Malmö har också ett mer övergripande uppdrag. Konferensen är en del i det arbetet.

malmö en brännpunkt Vilka är då de samhällsutmaningar som Albin Tanke pratar om? Han nämner bland annat integrationen och ett växande utanförskap som på

senare tid bland annat tagit sig uttryck i tömningen av ett läger med EU-migranter i Malmö samt bygget av stängsel på Kastrup och Hyllie i syfte att skilja flyktingar från andra resenärer. Samtidigt ser han i Malmö en stad som går i täten för en positivare utveckling. – Malmö har gått från att vara en trist och dammig industristad till att bli en innovationsstad med spännande arkitektur, högskola och en bro till kontinenten. Hela Malmö har blivit en bild för hur man försöker vända något som är svårt och negativt och hitta nya sätt att få människor att komma tillsammans. Brännpunkten i Sverige är Malmö, det är här allting sker först. Varför har det blivit så, tror du? – Jag tror att en viktig anledning är att staden ligger där den gör, med närheten till kontinenten och storstadsområdet Köpenhamn. Det är en sociogeografisk aspekt av det hela, det är hit människor kommer först. Det är här som det nya etableras, då märks både problem och möjligheter tidigt. Albin Tanke menar att kyrkans allra viktigaste uppgift är att bryta tröga mönster, 9

Trovärdigt_1_20161.indd 9

2016-02-12 13:12:40


trovärdigt samhälle & existens och att i varje tid identifiera det som är ett hinder för människor att kunna leva befriade. –I Malmö just nu handlar det om utanförskap, om murar som byggs och som hindrar människor från att vara sig själv tillsammans med andra. Att riva dessa murar, det är kyrkans mest grundläggande uppdrag, säger Albin Tanke.

En del skulle säkert invända att kyrkan – och religionen – är en del av problemet. Att kyrkan istället för att riva murar snarare är med och reser dem. Albin Tanke har hört den kritiken förut och har viss förståelse för den. – Det händer säkert att kyrkan bidrar till att resa murar. Det beror på att ingen människa, inte heller i kyrkan, är befriad från fördomar och rädslor. Men oavsett detta är kyrkans uppgift att riva murar. Albin Tanke kan ge många exempel där kyrkan är med och bryter negativa mönster: de öppna kyrkorna och möjligheterna till samtal för människor som befinner sig i svåra situationer, diakonin med sitt påverkansarbete, sina

hembesök och besöksgrupper, sos-jouren, närvaron på sjukhus och ett brett utvecklingsarbete ihop med andra samhällsaktörer. – Och inte minst att vi tagit initiativ och arrangerar den här konferensen, säger Albin Tanke.

i smått och stort Samhälle & Existens är en av de största satsningarna som gjorts av Svenska kyrkan Malmö. Att den sker just nu har flera förklaringar, menar Albin Tanke. – Rent praktiskt beror det på att vi inte haft de resurser som krävs tidigare. Innan bestod Svenska kyrkan i Malmö av 16 mindre och suveräna pastorat, som alla gjorde ett fantastiskt jobb i sina närområden, men utöver en ekonomisk samfällighet fanns det ingen gemensam organisation, vilket gjorde att utrymmet att kunna samla kraft ihop saknades. Numera är vi en organisation, med en samlad ledning, där vi gemensamt kan fatta stora strukturella beslut. Det möjliggör den här typen av stora och ekonomiskt krävande satsningar. Det nya arbetssättet ligger helt i linje med ärkebiskop Antje Jackeléns vision, påpekar Albin Tanke. – Ärkebiskopens paroll är att kyrkan ska finnas både i det lilla och i det stora. Vi ska absolut fira gudstjänster och servera soppluncher – det är helt centralt – men vi ska också kunna genomföra stora satsningar på ett mer övergripande plan där vi vänder oss till maktha-

vare, ledare och medarbetare inom kultur, politik, religion och media.

ökad förståelse Ett annat skäl till att konferensen sker just nu är enligt Albin Tanke att man vill öka förståelsen för kyrkans roll i samhället. Det finns ibland en föreställning att kyrkan finns till för kyrkans egen skull, i själva verket är kyrkans viktigaste uppgift att finnas till för världen, menar han. Initiativet till konferensen kommer från Malmös kyrkoherde Anders Ekhem, och är sprunget ur samhällsdebatten kring huruvida tro och politik hör ihop eller bör särskiljas, berättar Albin Tanke vidare. Själv menar han att det är en omöjlighet att skilja på de två. – All politik bygger på en slags trosuppfattning om människans roll och hur världen är beskaffad. Och min bestämda uppfattning är att religion och tro, på samma sätt som konst och kultur, kan bidra till en fördjupad förståelse av det mänskliga.

intressanta diskussioner Under konferensen arrangeras tolv seminarier och flera större föreläsningar. Temat Religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet öppnar enligt Albin Tanke för många intressanta diskussioner. En fråga som kommer att diskuteras är vilket ansvar den sekulära staten har för att ge unga människor förutsättningar att leva i sin tro, samtidigt som man förhindrar att de lockas av religiös extremism. En annan central fråga är statens syn på religion, och vad det innebär för det politiska samtalet om religion och tro inte är ett privat särintresse utan något som angår oss alla.

10

Trovärdigt_1_20161.indd 10

2016-02-12 13:12:42


Men är det då inte i första hand religionernas eget ansvar att motverka religiös extremism? – Jo, så snart man organiserar sig religiöst så har man ett ansvar för att jobba med de här frågorna. Men den sekulära staten har också ansvar, dels ett erkänna att vårt samhälle består av ett myller av olika trosuppfattningar, dels att ta hand om religiositeten på ett gott sätt. Det handlar om att skapa utrymme både för det religiösa och för kritiken mot religionen. Albin Tanke menar att det sämsta en stat kan göra är att låtsas som att religionen inte finns. – Religionen är dessutom en stark politisk maktfaktor. Om vi vägrar prata om detta och hävdar att religionen är en privatsak, då låter vi den makten sväva i väg. Detta om något skapar grogrund för fundamentalism och andra avarter. Ett av de viktigaste seminarierna på konferensen, enligt Albin Tanke, handlar om hur religion kan vara ett integrationsverktyg för hela samhället. Olika religiösa företrädare ska samtala om utvecklingsmöjligheter i vår tid och vad som behövs av makthavare, medborgare, förenings- och arbetsliv för ett samhälle med ökade beröringspunkter mellan människor och där de mänskliga behoven tas till vara.

skapa nya möten

en diskussion som kommer att fortsätta långt efter att deltagarna skiljts åt i Malmö. – Under en sådan här konferens möts människor som inte träffas annars, nya nätverk byggs och samtal som inte förts tidigare äger rum. Det är ett långsiktigt arbete, och jag ser den här konferensen som ett viktigt frö där vi som är med och sår inte säkert är de som får vara med och skörda. Målgruppen för konferensen är i första hand personer som arbetar med eller är engagerade i frågor som rör politik, media, teologi och kultur. Men, påpekar Albin Tanke, även andra som är intresserade av dessa frågor är välkomna. Hans förhoppning är att konferensen ska bli årligen återkommande, och redan nu pågår planeringen för en ny konferens 2017, avslöjar Albin Tanke. Det behöver dock inte vara kyrkan och högskolan som är huvudman i framtiden, det skulle lika gärna kunna vara kommunen. – Idén med konferensen är inte att kyrkan ska synas, utan det viktiga är att göra de här frågorna levande.

samhälle & existens Konferensen Samhälle & Existens är ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Malmö och Malmö Högskola. Konferensen äger rum på Slagthuset, Kyrkans hus och Malmö högskola den 26-27 april. Medverkar gör bland annat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, ärkebiskop Antje Jackelén, EU-parlamentarikern Cecilia Wikström, författaren och journalisten Per Svensson, komikern och konstnären Kakan Hermansson, författaren Mustafa Can, SVTprofilen Kristofer Lundström, tidigare VD:n för Svenskt Näringsliv Ebba Lindsö, DN:s kulturchef Björn Wiman, Sydsvenskans Heidi Avellan, sexologen Malena Ivarsson professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld samt Malmös kyrkoherde Anders Ekhem. För mer information om tider och platsbokning besök www.svenskakyrkanmalmo.se

”RELIGIONEN ÄR EN OERHÖRD POLITISK MAKTFAKTOR”

Ett uttalat syfte med Samhälle & Existens 2016 är att skapa nya mötesplatser. Albin Tanke hoppas att konferensen ska bli starten för

1111

Trovärdigt_1_20161.indd 11

2016-02-12 13:12:43


trovärdigt samhälle & existens

Religionsfriheten omfattar även friheten från religion Är religion något som angår oss alla? Eller är den ett privat särintresse där de enskilda trossamfunden bör jämställas med andra intresseföreningar och organisationer?

T

text Göran Engström foto Sydsvenskan samt Kristina Strand Larsson

rovärdigt har träffat Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, som menar att religionen mycket väl kan vara en gemensam angelägenhet, men att den inte hör hemma i det offentliga maktutövandet. Vi träffas på Sydsvenskans redaktion i centrala Malmö. Det är drygt tre månader kvar till konferensen Samhälle & Existens, där Heidi Avellan ska delta i ett seminarium om religionens plats i samhället och hur religiösa frågor behandlas i media. Vi slår oss ner i ett konferensrum med glasväggar på sjätte våningen. Utanför rusar Heidi Avellans kollegor på nyhetsredaktionen förbi. Sedan ett par dagar tillbaka är den stora nyheten i både traditionella och på sociala medier de misstänkta massövergreppen i samband med en ungdomsfestival i Stockholm förra sommaren. Frågan om vilken plats kulturen och religionen har i vårt samhälle känns mer angelägen än någonsin. Heidi Avellan är en ivrig försvarare av liberala värderingar, där respekten för demokratin och individens rätt att själv välja sitt liv är okränkbara värden. Hon är benhård i sin uppfattning att tro och religion i grunden är en privatsak som inte ska ha något med det offentliga maktutövandet att göra.

Samtidigt är hon noga med att skilja på stat och samhälle. – Eftersom samhället är vi, du och jag och alla andra som lever här, så tror jag att religionen mycket väl kan vara en angelägenhet som angår oss alla. Däremot måste staten och det offentliga maktutövandet vara sekulariserad. Den skillnaden är extremt viktig. Samhället och staten är två skilda saker, och det är viktigt att komma ihåg när man pratar om religion att religionen inte hör hemma i det offentliga maktutövandet.

kärna av normer Enligt Heidi Avellan finns det ett antal grundläggande värderingar och lagar som är gemensamma för alla. Det handlar bland annat om respekten för mänskliga rättigheter, jämlikhet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Hon kallar dessa fri- och rättigheter för en kärna av normer, och så länge vi är överens om och respekterar dessa så är var och en fri att tycka och tro som han eller hon vill. I religionsfriheten ryms också friheten från religion. – Du kan bära turban eller kippa eller slöja. Du kan fira de högtider du vill och du får tillbe de gudar som är dina. Men den här normerande kärnan, den gäller alla. Den är en del av det offentliga maktutövandet, med lagar och ordningar som vi tagit fram tillsammans, och de kan vi inte pruta på.

”VI ÄGNAR OSS ÅT IDEOLOGIER, INTE ÅT RELIGIONER”

12

Trovärdigt_1_20161.indd 12

2016-02-12 13:12:46


Risken om vi börjar tumma på dessa grundprinciper är enligt Heidi Avellan att vi hamnar i ett slags kulturrelativism. Och det, menar hon, är inte snällt mot någon eftersom det kommer att skapa otydlighet och konflikter mellan människor. – Det låter ju fullkomligt självklart. Men tittar vi närmare på det så finns det en del som hävdar att religiösa lagar, exempelvis sharia, ska stå över svensk lag, och här måste vi vara överens om att svensk lag är det som gäller.

en paradox Sverige sägs vara ett av världens mest sekulariserade länder. Trots det har vi de senaste åren sett hur religionen blivit ett allt tydligare inslag i samhället. Heidi Avellan tror att det kan ha med invand-

ringen att göra, mötet mellan människor från olika kulturer öppnar för nya tankar och diskussioner. Samtidigt ser hon en paradox. – Statskyrkan är borta och man skulle kunna tänka sig att religionen därmed fick en mindre framskjuten position i samhället, men istället ser vi hur den griper omkring sig mer och mer. Det kan vara en följd av invandringen. Den senaste tiden har det kommit många religiöst aktiva människor till vårt land och plötsligt stöter vi på människor som har en helt annan hållning än vi själva. Det ger oss en anledning att börja fundera över vad religion egentligen är, var vi själva står någonstans och hur det ska se ut när vi möts, säger Heidi Avellan.

Heidi Avellan är en ivrig försvarare av liberala värderingar, där respekten för demokratin och individens rätt att själv välja sitt liv är okränkbara värden. Foto: Sydsvenskan.

13

Trovärdigt_1_20161.indd 13

2016-02-12 13:12:50


trovärdigt samhälle & existens

Men om religionen är viktig för så många människor, går det då verkligen att hävda att den är en privatsak? Heidi Avellan menar att religionen är en privatsak i bemärkelsen att alla har rätt att tro på vad de vill, och att det blir problematiskt om de religiösa samfunden tar sig makt bara för att de är religiösa. Hur stort inflytande ska då kyrkan och de andra trossamfunden ha? – Enkelt uttryckt: det inflytande som de förtjänar. Om många hör till kyrkan och tycker att kyrkan gör viktiga saker så har kyrkan genom det skaffat sig en position. Men det är inte en position som någon ska ge dem, utan det handlar om att förtjäna ett förtroende, och jag misstänker att kyrkan ibland har lite problem med det här. – Sedan kyrkan och staten skiljdes åt är kyrkan är inte längre en del av den offentliga makten, något som staten tycks ha mindre problem med än kyrkan. Jag upplever ibland att kyrkan lever kvar i uppfattningen att den är en central institution, nästan en myndighet, och så är det inte. Det kanske låter vanvördigt att säga det, men kyrkan är idag en förening som alla andra. Även om den i praktiken är en ganska tung förening så är detta en viktig princip. Hur mycket ska då kyrkan och de andra trossamfunden få lägga sig i det offentliga? Inte alls, menar Heidi Avellan. I alla fall inte om man med ”att lägga sig i” menar att de ska ha mer inflytande än någon annan. – Precis som andra organisationer kan de ta initiativ och bilda opinion för sina förslag. De kan försöka påverka politiken och eventuellt även fungera som remissinstans i den andra riktningen. Men det är inte så att politiken eller lagstiftaren ska behöva förhålla sig till kyrkan och andra trossamfund i frågor som inte rör religionen.

ju fler möten desto bättre Heidi Avellan är övertygad om att de religiösa organisationerna kan vara en positiv kraft i samhället, och att de genom sitt arbete och sitt engagemang kan vara med och bidra till att minska exempelvis segregation och utanförskap.

– Jag tror att alla sammanslutningar som har en bra idé, som ger människor livsmod och som knyter kontakter mellan människor, kan bidra till detta. Ju fler möten vi har mellan människor desto bättre. Däremot är hon tveksam till att låta religiösa organisationer bedriva offentlig verksamhet som exempelvis skolor. – Jag ser att det blir ganska komplicerat om vi splittrar oss. Skolan ska vara en plats där människor från olika delar av samhället möts, där vi lär oss att förstå och i förlängningen förhoppningsvis respektera varandra. Jag tycker att ”SAMHÄLLET barnen ska mötas på samma skolor. OCH STATEN Religiösa friskolor bidrar till en onödig segregation. ÄR TVÅ SKILDA – Det är alltså inte friskolan som SAKER, OCH DET form som jag har problem med, det är det konfessionella inslaget som ÄR VIKTIGT blir komplicerande. Skolan ska vara ATT KOMMA ickekonfessionell och jag kan inte se hur religiösa friskolor klarar av den IHÅG NÄR MAN uppgiften.

ideologier, inte religioner

PRATAR OM RELIGION – ATT RELIGIONEN INTE HÖR HEMMA I DET OFFENTLIGA MAKTUTÖVANDET.”

Sydsvenskan kallar sig för ”oberoende liberal”. Det innebär att tidningen på ledarplats tar ställning för grundläggande liberala värderingar, som individens rättigheter. I den dagliga nyhetsrapporteringen ska tidningen dock vara neutral. I det avseendet skiljer sig nyhetsredaktionen tvärt från ledarredaktionen, vars uppdrag är att bilda opinion. Heidi Avellan och kollegorna på ledarredaktionen har ibland fått kritik för att de undviker religiösa frågor, men enligt Heidi Avellan ingår det inte i ledarredaktionens uppdrag att ta ställning i frågor som rör tro och religion. – Vi ägnar oss åt ideologier, inte åt religioner. Vårt grundläggande uppdrag är alltså att förhålla oss till det offentliga och maktutövningen, och där ingår inte religionen. Det är med andra ord inte ett ställningstagande för eller emot religionen. Däremot tar vi ställning för religionsfrihet eftersom det är en mänsklig rättighet. Uppväxt i ett religiöst hem, med en mamma och en pappa som båda var kyrkligt aktiva, förväntades även Heidi Avellan

14

Trovärdigt_1_20161.indd 14

2016-02-12 13:12:53


vara en del av församlingslivet. Hon har tillbringat åtskilliga timmar i kyrkbänken, berättar hon. Något som bidragit både till hennes musikaliska och språkliga utveckling. Idag känns kyrkolivet av flera skäl inte relevant längre, konstaterar hon. Däremot diskuterar hon gärna frågor som rör religionens plats i samhället. Och hon välkomnar kyrkans initiativ att arrangera en stor konferens på temat. – Det är angelägna frågor och jag tror att det kommer att föras många intressanta diskussioner under konferensen. Slutligen, när tycker du att religionen är som bäst? –När den ger människor tröst och livsmod, och bidrar till att göra människor lyckliga.

Och när är den som sämst? – När den begränsar människor eller fördömer människors sätt att vara. När den inte bekräftar att vi människor är olika och att det är något fint.

HEIDI AVELLAN Född

1961 i Helsingfors

Yrke

Journalist och politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Aktuell: Medverkar i seminariet ”Media, opinion och religion” under konferensen Samhälle & Existens 2016. Övriga medverkande i seminariet är Helle Klein, chefredaktör och präst, Erik Helmersson, ledarskribent på Dagens Nyheter samt Sven Thidevall, teologiedoktor och biskop i Svenska kyrkan.

15

Trovärdigt_1_20161.indd 15

2016-02-12 13:13:04


samhälle & existens trovärdigt

Vad ger våra liv en mening? Jonas Alwall, universitetslektor och ansvarig på Malmö Högskola för konferensen Samhälle & Existens, vill skapa ett forum för samtal om det som verkligen betyder något. text Göran Engström foto Kristina Strand Larsson

E

n stad under snabb utveckling, rik på kontraster och med en stor mångfald – inte minst på det religiösa området. Det är några av de anledningar som gör Malmö till en bra värdstad för Samhälle & Existens 2016, menar Jonas Alwall, universitetslektor och enhetschef för Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola. – Att Malmö Högskola skulle vara med och arrangera Samhälle & Existens kändes som en självklarhet, säger han. Under konferensen arrangerar högskolan i Malmö fyra seminarier, bland annat på temat De mest utsatta och Sexualitet och livsåskådning.

16 16

Trovärdigt_1_20161.indd 16

2016-02-12 13:13:08


samh채lle & existens trov채rdigt

Jonas Alwall har sin arbetsplats i det nybyggda Niagarahuset.

17

Trov채rdigt_1_20161.indd 17

2016-02-12 13:13:14


trovärdigt samhälle & existens

Varför är Malmö Högskola med och arrangerar Samhälle & Existens 2016? – Malmö högskola har ett långsiktigt intresse av samarbete med olika organisationer och samhällsinstitutioner som arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Dessutom har vi ett mycket konkret samarbete med Svenska kyrkan inom ramen för den satsning som kallas Open Skåne, en verksamhet för att befrämja social sammanhållning och ökad dialog mellan olika grupper i regionen. I det samarbetet ingår även andra religiösa organisationer, Lunds universitet, Malmö Stad, Region Skåne och Sydsvenska handelskammaren. – Att vi skulle vara med och arrangera Samhälle & Existens kändes nästan som en självklarhet. Vi har som högskola ett starkt intresse för de frågor som behandlas på konferensen, vi har forskare som kan ge intressanta infallsvinklar och berätta om aktuell forskning och vi kan också erbjuda attraktiva lokaler för några av seminarierna i vår nya högskolebyggnad Niagara. Varför är det viktigt med en sådan här konferens? – Jag tror att det alltid finns behov av forum för samtal om det som ger våra liv mening. Och med det breda perspektiv som konferensen har, och genom de många kunniga personer som deltar, kan dessa meningsfrågor också på ett tydligt sätt kopplas till den pågående samhällsutvecklingen. Vi lever i en tid av snabba förändringar – socialt, teknologiskt och även värderingsmässigt – och vi står som samhälle och individer inför nya utmaningar. Genom konferensen kan vi under två dagar få ta dessa frågor på största allvar och samtidigt få ta del av kulturupplevelser, inspirerande föreläsningar och – framför allt – samtal om sådant som angår oss alla. Vad skiljer ert engagemang från kyrkans? – Det är uppenbart att vi som högskola har en annan roll i samhället än vad Svenska kyrkan har. Vi arbetar helt enkelt med olika saker. Högskolan är dessutom en sekulär samhällsinstitution som ska förhålla sig neutral i religiösa frågor. Men värderingsmässigt neutrala kan inte heller

vi som högskola vara. Svenska kyrkan och Malmö högskola delar värden som handlar om till exempel jämställdhet, fred och samförstånd mellan människor och en hållbar samhällsutveckling. En skillnad är kanske, att där kyrkan överlag ser religionens roll som positiv och konstruktiv för samhällsutvecklingen, så kan vi som högskola inte ha någon given utgångspunkt i den frågan annat än den vetenskapliga. Samtidigt har vi mycket gemensamt med kyrkan i en positiv värdering av kunskap, samtal och möten mellan människor. Detta gör det lätt för oss att mötas och samarbeta, men givetvis med full respekt för våra olika samhällsroller och förutsättningar. Vad är temat för era seminarier? – Vi kommer att ansvara för fyra seminarier på temana Humanism och posthumanism, Sexualitet och livsåskådning, De mest utsatta och Normkritik och intersektionalitet. Samtliga teman är aktuella och representerar frågor som många har åsikter om. Kring samtliga teman bedrivs det också forskning på högskolan, så vår ambition är att den som deltar i seminarierna ska få ta del av både tankeväckande perspektiv och nya kunskaper.

”JAG TROR ATT DET ALLTID FINNS BEHOV AV FORUM FÖR SAMTAL OM DET SOM GER LIV MENING.”

Vad gör Malmö till en bra värdstad för en konferens som denna? – Malmö är en stad under snabb utveckling där det finns mycket nytt och spännande att ta del av. Malmö är också en stad med stora kontraster och med en stor mångfald, inte minst på det religiösa området. Det vi kommer att prata om på konferensen kan vi också se i staden, mer än på de flesta andra ställen. Vilken är din egen anknytning till det aktuella temat – religion som utmaning och resurs, hot och möjlighet? – För mig som religionsvetare, närmare bestämt religionssociolog, som under min tid som lärare och forskare har arbetat med frågor om religiös och kulturell mångfald – men också med socialt arbete, migrations- och integrationsfrågor och frågor om hållbar stadsutveckling – har relationen mellan människors villkor i samhället och deras meningssammanhang och meningsskapande varit ständigt

18

Trovärdigt_1_20161.indd 18

2016-02-12 13:13:15


aktuell. Från min utgångspunkt är det också detta konferensens tema handlar om. Vilken betydelse har meningsskapandet och de religioner eller livsåskådningar som gör anspråk på att säga något om tillvarons mål och livets mening? Varför tycks de vara så omistliga för oss människor? Och samtidigt: när kan de bli destruktiva, innebära hot och skapa konflikter mellan oss? Jag ser inte religionen som något i sig självklart ”gott”, men givetvis heller inte motsatsen. Vilka roller religionen kan spela är en fråga för oss att undersöka.

Hur ser du på att samarbeta med Svenska kyrkan i Malmö? – Mycket positivt, men så har jag också tidigare i mitt yrkesliv arbetat som forskare inom Svenska kyrkans riksorganisation. Så jag har en personlig bakgrund som gör det lätt för mig att relatera till kyrkan. Vad hoppas du att konferensen ska leda till? – Möten, nya kunskaper, nya intryck och tankar. Kanske ett självklart svar, men inte desto mindre sant och viktigt.

jonas alwall Ålder 51 Yrke Universitetslektor, Teol. dr. i religionssociologi, enhetschef på Institutionen för urbana studier på Malmö högskola

Bilden: Orkanen är en byggnad som används av Malmö högskola. Byggnadens fasad smyckas av ord där en del speglar Malmö högskolas internationella anknytning, med orden kunskap och frihet på olika språk.

19 19

Trovärdigt_1_20161.indd 19

2016-02-12 13:13:19


trovärdigt samhälle & existens

Han har en pappa som är präst. Och som journalist på SVT:s kulturredaktion rör han sig ofta i gränsmarkerna mellan politik, kultur och religion. Själv ser han sig inte som någon expert på religiösa frågor. Men han fascineras av den comeback som religionen gjort under 2000-talet. I april kommer tv-profilen Kristofer Lundström till Malmö för att medverka i seminariet Religionen som konstart under konferensen Samhälle & Existens. text Göran Engström foto Magnus Berg, SVT

Han vill tillföra ett utifrånperspektiv

T

emat för det seminarium som du ska delta i är Religionen som konstart. Hur tolkar du det?

– Det första jag kommer att tänka på är att kyrkan genom historien varit en av de stora mecenaterna. Jag tror att många av de konstnärer som anlitades av kyrkan gjorde det för pengarna och inte för att de var speciellt religiösa. Man skulle också kunna tolka temat som att religionen är ett verktyg att tolka

”DET ÄR RELIGIONENS FINASTE SIDA ATT DEN KAN HJÄLPA MÄNNISKOR I NÖD.” verkligheten. Den blir då inte ett konstverk i sig, utan snarare ett prisma genom vilket vi kan vrida och vända på det liv vi lever. Om religionen drabbar en person så medför det ofta radikala förändringar. Den sätter rejäla avtryck. Det finns flera exempel på det

inom kulturen, Bob Dylan och Ulf Lundell till exempel. Det är religionens finaste sida att den kan hjälpa människor i stunder av nöd. Går det att se religionen som en konstform, jämförbar med exempelvis måleri, musik och litteratur? – Det beror på… Jag kan inte se att religionen i sig är en konstform, precis lika lite som kommunismen är det. Det är väl snarare så att konsten har använts som ett sätt att skildra religionen. Den är alltså ingen konstform i sig, utan en värdegrund som används i utövandet av konsten. – I botten ligger frågan ”Varför finns något istället för inget?”. Kokar man ner den så kommer man antingen fram till ett religiöst eller ett naturvetenskapligt svar, vilket i sin tur leder fram till hur man tror. Jag kan på ett sätt dela tanken att religionen ligger närmare konsten än naturvetenskapen. Vilka gemensamma nämnare finns i så fall mellan religionen och konsten?

– Religionen är något som i alla tider har inspirerat till mängder av konst. Det har varit en fantastisk inspirationskälla, vilket är otroligt viktigt för förståelsen av vissa konstnärer. Vilka kopplingar finns mellan konsten och naturvetenskapen? – Allt ifrån teorier om hur du ska måla till hur ett musikstycke är uppbyggt. Dessa utgår från naturvetenskapen. Det finns naturlagar som du använder för att skapa, men minst lika viktigt är att kunna bryta mot dessa lagar, och för att göra det måste du känna till dem. Vad kan konsten och kulturen bidra med som inte naturvetenskapen kan? – Förhoppningsvis eftertanke. Konsten och kulturen är ett sätt att tolka vår tid och det som sker. Även naturvetenskapen måste erkänna att deras sanningar inte alltid är skrivna i sten, att de förändras och att vi därför behöver tolka dem och det är där kulturen, konsten och även andligheten

20

Trovärdigt_1_20161.indd 20

2016-02-12 13:13:19


tycker att den är farlig. Religionen är en av de farligaste sakerna om människan har åstadkommit. Den har många väldigt positiva sidor, men den har också många negativa sidor som konstnärer tar spjärn mot. Det är intressant att se hur 1900-talet blev ett fjärmande från religionen, medan 2000-talet tycks bli ett närmande.

Kristofer Lundström är programledare för Kobra i SVT. Under konferensen medverkar Kristofer i seminariet Religion som konstart. Foto: Magnus Berg/SVT

”OM MAN SOM KONSTNÄR INTE TROR PÅ NÅGOT SÅ TROR JAG ATT MAN KAN HA SVÅRT ATT NÅ UT.”

kommer in. Speciellt i vår tid när det tycks finnas ett stort behov av att tolka. Det är inte alltid säkert att empiriska fakta räcker för oss, och i en sådan värld blir konsten och kanske även religionen ett sätt att få fäste.

Vad skulle du säga är konstens viktigaste uppgifter? – Att vara ett verktyg för förståelse. Att tolka den tid som vi lever i, men också att omtolka den tid som varit och förbereda oss för det som kan tänkas hända i framtiden. Allt detta måste tolkas och diskuteras, och kulturen är en av de arenor som vi har för detta, oavsett om det handlar om yttre händelser eller förändringar inom oss själv. I ditt jobb möter du ofta konstnärer och artister av olika slag, hur är deras inställning till religionen? – Väldigt många av dem jag porträtterar har en mer eller mindre tydlig åskådning, vilket är tacksamt rent journalistiskt eftersom det ger mig något mer

att utgå ifrån. Idag är religion och livsåskådning en väldigt tydlig del i många konstnärsskap, men det har inte alltid varit så. Länge var det svårt att prata om religiösa saker, eftersom det ansågs vara något privat. När jag växte upp tyckte nog många att U2, det katolska rockbandet, var lite märkliga. Även om man gillade dem så undvek man helst att prata om deras religion eftersom det komplicerade allting. – Om man som konstnär inte tror på något så tror jag att man kan ha svårt att nå ut. Det krävs att man har något att ta spjärn emot. En stark tro kan vara oerhört viktigt i det avseendet, det gör att man åstadkommer något som är större och bättre. Möter du ibland konstnärer som tar direkt avstånd från religionen? – Självklart. Religionen är något som skapar känslor, ibland sympatier men lika ofta starka antipatier. Det finns många som tycker att religionen är ren lögn, eller som

Vilken är din egen relation till religion? – Min pappa är präst, men mina föräldrar är också väldigt liberala. De brukar säga att den religion som du inte finner själv är inte värd något. För egen del, om jag tar min utgångspunkt i frågan ”varför finns något istället för inget?”, så har jag kommit fram till att det måste finnas nån form av entitet som har skapat detta något. Men jag är på intet sätt praktiserande troende, däremot läser jag oerhört mycket om de här frågorna, både för och emot. Vad fick dig att tacka jag till att medverka i detta seminarium? – Ett av skälen är att det är många spännande människor som medverkar. Ett annat är att de punkter som ska diskuteras är väldigt viktiga. Om du hade frågat för 15 år sedan hade jag förmodligen svarat på ett annat sätt, men idag är religionen så central, och vi behöver ha den här diskussionen för att förstå världen. Vad hoppas du kunna bidra med under seminariet? – Jag diskuterade den här typen av frågor väldigt mycket, både med min pappa och med andra i min omgivning. Jag tycker att det är jättekul att prata om, och även viktigt för att kunna förstå mig själv i den här världen. Jag är väl inte helt med på det religiösa tåget, så jag tänker att jag kanske kan tillföra ett utifrånperspektiv. Jag har nog ett slags hatkärlek till hela det här spektret. 21

Trovärdigt_1_20161.indd 21

2016-02-12 13:13:20


trovärdigt människor i malmö

Människor i Malmö Alla människor bär på en berättelse. Vem vet vad kvinnan som sitter bredvid dig på bussen har varit med om, eller vad mannen som säljer falafel har för historia. Den som berättar blir en medmänniska. Under vinjetten Människor i Malmö låter vi olika personer tala om sin tro, sitt liv och sina tankar. Möt dem på facebook/svenskakyrkanmalmo, här i Trovärdigt eller på svenskakyrkanmalmo.se.

text/foto Kristina Strand Larsson

Jimmy: Gud är som en lift som fångar upp dig kyrkan är ett speciellt ställe för mig. Jag har jobbat här vid olika tillfällen, tagit hand om trädgården, målat och städat. Kyrkan har så mycket att ge, om du kan ta emot. Kanske är det lättare att ta emot när du har hittat dig själv som människa. Det känns som om alla vill gott här, ingen vill mig illa. Jag har förlorat en son och han begravdes i Kirsebergskyrkan. När du har motgångar i livet är Gud som en lift som fångar upp dig.

Jerry: Jag är tacksam över nåden att få tro Nils-Urban: Kyrkor betyder mycket för många svenska kyrkan förvaltar en stor del av det svenska kulturarvet genom kyrkobyggnaderna. Vi arbetar kontinuerligt med att underhålla, utveckla och bevara detta kulturarv för framtiden. För många människor är kyrkorna en omistlig del av stads- och landskapsbilden. Så är det oavsett hur aktiv du är i kyrkan.

J

ag är vaktmästare i Hylle kyrka. Snart har jag varit här i två år och jag stortrivs. Vi är två kollegor i vaktmästeriet. Vaktmästarna har även andra sysslor och överlappar olika yrkesgrupper när det behövs. Vi hjälper diakonen och husmor och kan hoppa in som barnledare. Jag gillar variationen i arbetet. Förutom vaktmästarjobbet är jag musiker och fotbollstränare. Musiken blir det inte så mycket tid till nu. Musik är något jag har hållit på med länge, både som trubadur och som medlem i olika band. Bob Dylan och Tom Waits är mina favoriter. Även om tiden inte räcker till musiken släpper jag inte fotbollen. Jag är tränare för ungdomar och jobbar bland annat med uttagningar till Skånelaget. Tidigare har jag själv spelat både ishockey och fotboll i A-laget. Kyrkan är en ny värld för mig. Mitt andliga uppvaknande är också relativt nytt. Jag är full av tacksamhet och ödmjukhet inför nåden och möjligheten att tro.

22

Trovärdigt_1_20161.indd 22

2016-02-12 13:13:27


människor i malmö trovärdigt

Yvonne: Livet är så kort att möta en människa med ett leende kan rädda den personens dag. Det vet du aldrig. Skrattet är livsviktigt för mig. När det dyker upp motgångar i livet försöker jag alltid vända på det och se något positivt i det negativa. Det är inte lätt, men jag tror att vi måste kliva ur det gamla som har hänt och inte fastna i det. Om jag går ut i parken försöker jag njuta av ögonblicket och se höstfärger och fina detaljer. Livet är så kort, det vi kan göra är att njuta av det så länge det går. Alla åldrar har sin tjusning. Just nu är jag här. Jag vill leva utifrån orden tro, hopp och kärlek. Och kärleken är viktigast av dem allihop.

Bibi: Jag cyklar för miljön i Malmö Jag jobbar för ett cykelåkeri och lämnar bland annat varor till Svenska kyrkan. Jag kommer till ställen dit bilar inte når. Det är lätt, effektivt och bra för miljön. Tidigare i mitt liv hade jag ingen möjlighet att cykla, nu är det mitt jobb. Det är roligt att cykla på en sådan här stor cykel med vagn. Att vara snäll mot naturen känns rätt.

Sevim: Min dotter och jag har ett café ihop

D

et saknades ett "hemmaställe" i Malmö, tyckte jag. Ett lunchställe och café där maten inte är så dyr och du kan sitta så länge du vill. Förra året öppnade jag och min dotter Yasemin Café Alé. Caféet ska kännas som ett vardagsrum. Om du vill kan du köpa en kopp kaffe och en soffa. Möblerna kommer nämligen från en loppis och är till salu. Studenter tycker om att sitta här och göra grupparbeten. Jag kallas ibland för Mutti, som betyder mamma på

tyska. Jag är som en mamma för studenterna. Inte bara studenter äter här. Kontorsfolk, äldre och unga par kommer hit. En internationell kvinnogrupp, några författare och Rotary har regelbundet möten i caféet. En gång i månaden har vi ett filosofi-café. En del hyr stället till kalas. Vi vill att det ska vara hemtrevligt och enkelt här, alla ska trivas. I rummet finns olika hörnor, en med mjuk matta och leksaker för barn. Den kallas barfotahörnet. Eftersom rummet är rymligt kommer många föräldrar med barnvagn hit. Vi har också en kärlekshörna, där par sitter och pussas. Jag har varit aktiv med olika företag i Malmö i 25 år. Bland annat startade jag julmarknaden på Lilla torg. När jag var yngre tyckte jag om när det var fart och fläkt. Nu vill jag ta det lugnare och tillsammans med andra försöka göra världen till en bättre plats. Vi skänkte bröd när alla flyktingarna kom hit till Malmö och stöttar äldre i området. En liten farbror kommer in här ibland. I början var han ledsen, nu har han skratt i ögonen igen.

23

Trovärdigt_1_20161.indd 23

2016-02-12 13:13:39


Mahan Moin.

24

Trov채rdigt_1_20161.indd 24

2016-02-12 13:13:42


människor i malmö trovärdigt

människor i malmö – min berättelse; mahan moin

”The world is mine” ”Du måste klippa av dig håret. Du ska föreställa en pojke”. Trots att Mahan bara var ett barn, förstod hon att mamman menade allvar och att den avklippta flätan var för en god sak när de förberedde sig för att fly. text/foto Kristina Strand Larsson

M

ahans pappa hade redan flytt till Sverige och nu började också resan mot det okända för hela familjen. Mahan Moin och hennes familj lämnade ett gott medelklassliv och tog en resa mot en helt okänd framtid. Mahan minns inte att hon var rädd, bara koncentrerad på att spela sin roll som pojke väl och göra som smugglaren sade. Smugglaren var snäll, men försiktig och osäker. – När vi flög in över grantopparna tänkte jag att snart är vi i Sverige. This is it. Nu kommer vi till paradiset, berättar Mahan. Även om familjen blev väl bemött i Sverige och kom till ett flyktingboende i Stockholm, kände storasyster Mahan att det var hennes roll att ta ansvar för sin familj. Flykten och ovissheten om framtiden tärde på hennes föräldrar. Oron var berättigad. Familjen fick avslag på sin ansökan om asyl i Sverige. –Mamma och pappa befann sig i chock och led av posttraumatisk stress. Du är min mamma nu, sade min mamma till mig vid ett tillfälle. Jag är ju hennes äldsta dotter och vi var redan då bästa vänner. Hon var bara 15 år när hon fick mig. I Sverige blev

det jag som lärde mig svenska språket och fick förmedla information. Det kan bli ett tungt ansvar ibland, säger Mahan. Mahan började skolan och trivdes mycket bra när det tunga utvisningsbeskedet kom efter ett år i Sverige. – Jag kommer ihåg att hela släkten samlades och vi var alla mer eller mindre i chock. Familjemedlemmarna satt helt apatiska, lutade mot en vägg. Mest var vi alla oroliga för pappa. Vi visste att han skulle bli dödad om han åkte tillbaka.

N

är de satt samlade ringde Mahans lärare Ingrid och undrade varför inte Mahan var i skolan? Ingrid var en aktiv kristen och en handlingskraftig person. Hon ville hjälpa familjen som nu togs om hand av Vineyard-kyrkan. Mahans mamma var orolig, de litade på en person de inte kände. Tänk om det var ett trick. Men de hade inget val utan följde med. Under flera månader gömdes familjen av olika församlingsmedlemmar och organisationer. Vänner tillsammans med flera kyrkor ordnade en stor demonstration och ett tusental personer slöt upp. SVT:s Rapport intervjuade familjen och

”NÄR VI FLÖG IN ÖVER GRANTOPPARNA TÄNKTE JAG ATT SNART ÄR VI I SVERIGE. THIS IS IT. NU KOMMER VI TILL PARADISET”

25

Trovärdigt_1_20161.indd 25

2016-02-12 13:13:42


2014 var ett händelserikt år i Mahan Moins liv. Hon sade upp sitt skivkontrakt och startade ett eget bolag. En av Mahans låtar blev en stor hit i Polen och Svenska ishockeyförbundet erbjöd henne att skriva Damkronornas VM-låt.

efter flera vändor fick slutligen familjen uppehållstillstånd. – Det var en enorm lättnad. Väntan och osäkerheten är det värsta. Inom mig finns stor värme och tacksamhet till alla de personer som hjälpte oss. Några har jag fortfarande kontakt med. Jag har nog alltid trott på Gud som en gubbe på ett moln eller som energi, jag vet inte. Nu var det människor som med sin tro och sin eld hjälpte oss. Oavsett religion är det kärleken som förenar oss, säger Mahan.

N

u började mahans nya liv som mycket kom att handla om hennes kristna tro och om musik. Hon mimade till Carola, sjöng och skrev dagbok. Musiken blev ett sätt att uttrycka sig och i dagbokens form skapade hon ett fiktivt och mer spännande liv än det hennes välmenande och något stränga föräldrar tillät.

Mahan tävlade i Pop stars och deltog även i svenska Idol 2010. Ett år senare tävlade hon i den persiska motsvarigheten till Idol, Googosh Music Academy. Programmet är uppbyggt som en reality show och spelades in under tre månader i London. Mahan kom trea och showen sågs av 55 miljoner tittare. 2014 deltog Mahan i svenska melodifestivalen med låten Aleo. – Tillsammans med Anderz Wrethow skrev jag låten Aleo som handlar om träd. Som liten ritade jag alltid träd. De är en stark symbol för mig och jag älskar dem. Grenarna är olika, men de möts i stammen. För mig står trädet för gemenskap, kraft och styrka och att det är olikheterna som gör oss starka, säger Mahan. Idag jobbar Mahan som musiker och sångerska och som ergonomispecialist. Drivkraften är påtaglig när du pratar

med henne samtidigt som du snabbt förstår att självständigheten och oberoendet är viktigt. – Jag valde friheten. Jag har flytt hit, att inte leva fritt skulle skända min flykt och mitt liv. VM-låten som jag blev ombedd av Svenska ishockeyförbundet att skriva för Damkronorna heter The world is mine. Den handlar om passion och att du ska satsa på det du brinner för. Om du tar hand om världen som om den vore din egen, är du rädd om den.

”JAG VALDE FRIHETEN. JAG HAR FLYTT HIT, ATT INTE LEVA FRITT SKULLE SKÄNDA MIN FLYKT OCH MITT LIV.”

26

Trovärdigt_1_20161.indd 26

2016-02-12 13:13:51


27

Trov채rdigt_1_20161.indd 27

2016-02-12 13:14:01


trovärdigt människor i malmö

Backpackern som återvände för att hjälpa Den 8 november 2013 försvann infrastruktur, inkomstmöjligheter och bostäder för miljoner människor när tyfonen Haiyan drog fram över Filippinerna. Kristian Rankloo gjorde det andra kanske drömmer om. Han samlade in pengar och reste dit för att hjälpa till.

K

text Kristina Strand Larsson foto Kristian Rankloo/Kristina Strand Larsson

ristian Rankloo satt hemma i soffan när han slog på TV-nyheterna den kalla novemberdagen för drygt två år sedan. Tagen såg han vad som drabbat landet dit han rest flera gånger och där han hade många vänner. Kristians första impuls var att åka dit och hjälpa till och redan

Spagetti med ketchup är det finaste du kan äta på Filippinerna. 2014 bjöd Kristian och hans team 150 av gatubarnen i det fattiga området Ormoc på middag.

samma kväll började planeringen. Hans sambo Åsa, som inte hade möjlighet att följa med på resan, startade istället Facebook-gruppen Kristian reser till Filippinerna. Utan att de hade några intentioner att få pengar till hjälparbetet började vänner och bekanta bidra ekonomiskt. – Jag som tänkte åka till Filippinerna för att hjälpa till att bära bråte fick göra om mina planer när ekonomiska medel började strömma in. För att få hjälp med att använda pengarna rätt, tog jag kontakt med Barnfonden och dess systerorganisation på plats – ChildFund Philippines, säger Kristian. När Kristian anlände till Filippinerna efter tyfonen reste han först till ön Leyte. Båtresan var jobbig och Kristian var inte ens sä-

ker på att han skulle överleva i ett landskap där desperata människor dödade för en burk tonfisk. Väl på plats tog Kristian kontakt med lokala organisationer för att de pengar han samlat in skulle kunna komma till användning. Allt var jämnat med marken, människor gick omkring i bråten och letade efter ägodelar och försvunna anhöriga. – Jag samarbetade med organisationen ChildFund på plats och tillsammans inventerade vi vad som behövdes och delade ut det; 25 000 portioner mat och vatten samt skolmaterial till 2 100 barn.

N

är man lyssnar till Kristians berättelse kan man tro att han gav sig av hals över huvud, tystade sitt förnuft och bara lyssnade till hjärtat. Men han var väl förberedd, både genom sitt yrkesliv och genom sina tidigare resor. Kristian är entreprenör i grunden och har startat och drivit flera internationella företag. Han har också arbetat vid Svenska handelskammaren med utvecklingsarbete i Israel/Palestina och på Sri Lanka. – På 1980-talet började jag resa som backpacker. Även idag före-

28

Trovärdigt_1_20161.indd 28

2016-02-12 13:14:02


drar jag att resa enkelt. Jag har nog varit i sjuttio länder, till Filippinerna har jag rest femton gånger. Då lär man känna folk och jag har försökt hjälpa till när jag har kunnat. En gång stöttade jag en tjej som var servitris så att hon kunde studera på universitetet. Det kostade 1 500 kronor per termin. En kvinna på Bali ville starta en cateringfirma och behövde en moped. Den kostade 500 kronor. En familj behövde stöd för att bygga ett hus efter vulkanen Pinatubos utbrott. För mig är det inga

stora pengar, för dem är det livsavgörande. Du måste lita på människor, men givetvis undersöker jag om de är seriösa och om projekten är genomtänkta, säger Kristian. Kristian undrar många gånger hur det gick sedan för personerna som han har hjälpt. En familj som han hade kontakt med ett tag, hjälpte han med kostnader för läkarbesök när pappan fick cancer. Dottern i familjen döpte sin son efter Kristian. Var Lill-Kristian är nu vet han inte. – De som far mest illa vid en katastrof

29

Trovärdigt_1_20161.indd 29

2016-02-12 13:14:04


”ARBETET I FILIPPINERNA HAR GJORT MIG ÖDMJUK, MEN JAG HAR OCKSÅ BLIVIT ALLVARLIGARE. VARJE GÅNG JAG ÄR DÄR LÄMNAR JAG KVAR EN BIT AV MIG SJÄLV.”

är barnen. Barn som förlorar sin familj löper risk att bli bortrövade av människohandlare. Har de föräldrarna kvar kan de ändå tvingas sluta skolan då föräldrarna inte har någon inkomst. Kristian har satsat mest på att hjälpa barnen. Enkla medel som blyertspennor, skolväskor och kläder kan hjälpa dem tillbaka in i skolan och möjligheten att få en framtid. 2014 åkte Kristian tillbaka till Filippinerna, nu tillsammans med sin sambo. Med sig hade de julklappar till de allra fattigaste barnen och medel till mat och uppbyggnaden av en fotbollsplan. – Barn ska inte sälja stanniolpapper på gatan, de ska leka och pyssla. De behöver en meningsfull fritid, trots att deras liv är hårt. Vi bjöd 150 av gatubarnen i området Ormoc på spagetti och ketchup som är det finaste du kan äta på Filippinerna. 1 500 elever fick en ny skolväska. Vi byggde en fotbollsplan till barnen i Tacloban. Vänner och bekanta skänkte 100 par fotbollsskor och ett företag sponsrade med träningsshorts och fotbollar.

I

december 2015 till januari 2016 var Kristian tillbaka i Filippinerna igen. Nu nådde hjälpen ytterligare 1 500 barn som fick

skolutrustning inför vårterminens start. Glädjen och tacksamheten hos barnen som fick möjlighet att tillgodogöra sig ytterligare en termins utbildning visste inga gränser. Alla är medvetna om vikten av skolan men alla har inte möjligheten att bekosta papper, pennor och böcker. Speciellt inte om det är många barn i familjen och fokus ligger på att få mat på bordet. – Vi köpte också kläder och mat till ett antal kvinnor och barn som lever i ett skyddat boende efter att ha utnyttjats sexuellt. De lever inlåsta bakom höga staket medan våldsverkarna lever fritt utanför.

En sto Filipp enkla Hayih

K

ristians hjälparbete kostar ingenting i administration. I hjälparbetet vill han ha total transparens och varenda liten kostnad ska synas. Ett stort kontaktnät och en upparbetad trovärdighet är förutsättningarna för att det ska fungera. Nu har dock hjälparbetet vuxit så mycket att Kristian behöver en stabilare struktur. Det improviserade namnet Kristian reser till Filippinerna ändras till help@hand. – Arbetet i Filippinerna har gjort mig ödmjuk, men jag har också blivit allvarligare. Varje gång jag är där, lämnar jag kvar en bit av mig själv.

30

Trovärdigt_1_20161.indd 30

2016-02-12 13:14:05


Kristian Rankloo landade i ett vintrigt Malmö efter sin senaste hjälpresa.

En stor del av invånarna i Filippinerna lever under enkla förhållanden. Tyfonen Hayihan tog det lilla de hade.

En liten flicka bär stolt hem sin nya skolväska.

31 31

Trovärdigt_1_20161.indd 31

2016-02-12 13:14:07


trovärdigt integration

Stället där du vågar prata om allt text/foto Kristina Strand Larsson

Svärmors skäggväxt. Krigsminnen som gör det svårt att sova och känslan av att våga vara dig själv när du blir äldre - allt kan lyftas i Heliga Trefaldighetskyrkans kvinnogrupp.

av de ansvariga för kvinnogruppen. Radojka Islamovic från PTSDCenter, stöd för personer med posttraumatiskt stressyndrom i Malmö stad, håller med. – Alla behöver inte älska mig eller ens tycka om mig. Jag är den jag är.

T

D

et är onsdag eftermiddag i Heliga Trefaldighetskyrkan. I två mjuka soffor i ett av kyrkans samtalsrum sitter åtta kvinnor och fikar och pratar. På väggarna hänger färgglada målningar, några uppfällda bord står i ett hörn. I en bokhylla finns psalmböcker till hands om någon vill sjunga. Men nu är det samtal som gäller. Svärmödrar är ett globalt diskussionsämne. En estnisk

svärmor insisterade på att ha en egen nyckel till sonens och sonhustruns hus. Det hade ingen gått med på i Heliga Trefaldighetskyrkans kvinnogrupp. Alla skrattar. Däremot tycker flera att det är stor skillnad mellan Sverige och deras hemländer när det gäller respekten för äldre. – När jag fyllde 60 upplevde jag att jag inte behövde bevisa något längre, säger Madeleine Andersson, som är församlingskurator i Heliga Trefaldighetskyrkan och en

rygghet och en gemenskap där deltagarna vågar vara dig själva är också tanken med kvinnogruppen i Heliga Trefaldighetskyrkan. Hit är du välkommen oavsett ålder och bakgrund. Att sitta och samtala och fika i en mindre grupp är bra språkträning, vilket är ett av gruppens syften. Kvinnogruppen, som startade för fem år sedan, drivs av Heliga Trefaldighetskyrkan tillsammans med PTSD-Center i Malmö stad. – Till vår öppna servering Helgas Kafé och till kyrkans musiklek kommer många som inte kan svenska. Vi upptäckte att det fanns ett behov för kvinnor att träffas och prata tillsammans i en mindre grupp. Kvinnor kan vara speciellt utsatta och vissa saker vill du bara prata med andra kvinnor om, säger Madeleine Andersson, och förklarar vidare att upplägget på gruppen har förändrats med tiden. – Vi träffas en gång i veckan, fikar tillsammans, talar om olika

32 32

Trovärdigt_1_20161.indd 32

2016-02-12 13:14:10


Vänster sida: Radojka Islamovic och Verginia Ståhl skrattar åt svärmödrar - likadana världen över. Denna sida till vänster: Gudrun Wiahl och Diana von Rosen tycker om att träffa nya vänner. Ovan: Madeleine Andersson är församlingskurator och ansvarig för Kvinnogruppen tillsammans Radojka Islamovic. Nedre bilden till höger: Clara Merziza flyttade från Chile till Sverige för många år sedan.

saker och lär av varandra. I början hade vi fasta program, men nu har vi inget schema. Innehållet kommer av sig själv. Ämnen som kommer upp är dagsaktuella händelser, barn, hälsa och arbetsmarknad. Vi gör också utflykter och studiebesök. Denna termin har vi varit på Vellingeblomman och Kulturen i Lund.

I

dag representeras Irak, Chile, Filippinerna, Syrien, Ungern, Bosnien och Sverige i gruppen. Några av deltagarna har bott i Sverige länge, andra är nyanlända. Att kvinnorna samlas i kyrkan har aldrig varit något problem, berättar Madeleine Andersson. En del är kristna, andra muslimer eller inte troende alls. Just nu diskuteras terrordåden och den skräck de sprider. – Jag är inte speciellt kunnig när det gäller Koranen. Liksom i Bibeln står där saker som kan tolkas fel och som inte går att tilllämpa i dagens samhälle. Alla får tro vad de vill, men ingen

får kränka andra människor, säger Radojka Islamovic. Den som blivit utsatt för hot och krigstrauman blir inte automatiskt av med sin rädsla när hon befinner sig i trygghet. Dessa personer möter Radojka Islamovic i sitt arbete på PSTD. – Trots att inget krig pågår här kan du ha sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Traumat ligger i vägen för språkinlärningen och du får svårt att lära dig trots att du får svenskundervisning. Därför är kvinnogruppens verksamhet så viktig, säger Radojka Islamovic. Även om du får hjälp av samhälle och kyrka måste du ta ansvar för ditt eget liv, menar Verginia Ståhl från Filippinerna. – Det är du som har problemet som måste lösa det. Jag kom till Sverige 2005 och tyckte att det var mycket svårt i början. Om du inte pratar svenska, kan du inte lära dig andra saker. Det är jobbigt,

men du måste motivera dig själv. I dag är jag frukostvärdinna på ett hotell. Jag är glad att jag kämpade.

V

ad är egentligen nationalitet? frågar sig Radojka Islamovic. Hon berättar att hon härstammar från Kroatien och Bosnien men har bott längst i Sverige. I hennes familj finns flera nationaliteter och religioner representerade. – Jag brukar säga att jag kommer från Trelleborg. Jag talar kroatiska, bosniska, serbiska och svenska. Engelska däremot är jag dålig på. Det är min man också men han talar ändå, vilket barnen tycker är mycket pinsamt. Kanske har han rätt. Det gäller att våga.

”JAG BRUKAR SÄGA ATT JAG KOMMER FRÅN TRELLEBORG. JAG TALAR KROATISKA, SERBISKA OCH SVENSKA.”

33 33

Trovärdigt_1_20161.indd 33

2016-02-12 13:14:14


svenska kyrkan malmö musik

Kören som bara sjunger för varandra

Alla är sedda. Alla är hörda. Ingen glöms bort när Sinnesrokören sjunger, umgås och har kul.

text/foto Kristina Strand Larsson

I

S:t Nicolai kapell på Kyrkans hus vandrar ett tjugotal människor runt med ett leende på läpparna. Kapellet vilar i dunkel, några lampor lyser. I ljusbärararen brinner stearinljus. Tegelväggarna är slammade, trägolvet består av rena plankor, det är högt i tak. I ena hörnet hänger ett gammalt votivskepp, ett sådant som sjömän kunde skänka som tack för att de räddats ur en storm. Denna kväll är det stilla och stjärnklart. Inne i kapellet rör sig sångarna i cirklar. Så fort de möter någon stannar de upp, ser varandra i ögonen och sjunger. Det krävs en del mod för att sjunga direkt till en annan människa. Mod och säkerhet är just vad Sinnesrokören vill ge. – Tänk på att du är en sändare när du sjunger. En sändare behöver en mottagare, ni är en länk från ett hjärta till ett annat. Även om du är en virtuos sångare kanske du inte skapar samma närhet. Låt oss inte bara sjunga tillsammans utan för varandra, säger Eva Kunda Neidek, som är körledare för Sinnesrokören.

K

örövningen inleds med sångteknik, sångarna får prova att överdriva konsonanter och göra olika övningar som gör att kroppen slappnar av. Sedan börjar de öva på sin repertoar, "Follow the star and the star will guide you". För varje gång låter det lite annorlunda. För varje gång blir det bättre. Eva Kunda Neidek delar upp kören så att männen sjunger till kvinnorna och kvinnorna till männen. Det är inte bara sång, utan kommunikation och dialog. Stämningen är avslappnad.

Sinnesrokören sjunger inte för att uppträda, de sjunger för att det är roligt. En gång per termin framträder kören under Sinnesromässan i S:t Nicolai kapell. Det räcker för körmedlemmarna som inte alltid har tid för mer tidskrävande engagemang.

Tuttie Bülow

Jag var på en Sinnesromässa här i S:t Nicolai och frågade om det fanns någon kör. Då fick jag reda på att det startat en ett halvår tidigare. När jag var sex år började jag sjunga, sedan har jag fortsatt. Nu ville jag ha en kör i stan där jag inte var tvungen att komma vid varje övningstillfälle. Jag har inte heller möjlighet att alltid ställa upp på söndagar. I Sinnesrokören är det en skön stämning och inte så höga krav. Ibland har jag tagit med någon jag känner hit. Kören växer genom vänner och bekanta.

Staffan Wirén Körsång är för mig total sinnesnärvaro. Jag är helt koncentrerad. Att sjunga i två timmar är rena hälsokuren. Konserter är inte det viktiga, det är resan dit som är betydelsefull. Vi träffas här under enkla former. Kan jag sjunga, kan andra. Jag tycker om att gå på Sinnesromässan också. Både i mässan och genom körsången stänger jag av vardag och stress, men öppnar samtidigt andra sinnen. I kören är vi varandras stöd, då vågar vi lite mer. Med alla uppvärmningsövningar som Eva ger oss blir det nästan som ett gympapass. Eva vill få oss att förmedla något genom sången.

34

Trovärdigt_1_20161.indd 34

2016-02-12 13:14:19


FINN 23 Körledaren Eva Kunda Neidek låter Sinnesokören släppa loss i roliga gympaövningar för att sedan vända sig inåt i total koncentration.

35 35

Trovärdigt_1_20161.indd 35

2016-02-12 13:14:25


text och tolkning fyra söndagar

Himlen tar plats på jorden

text Agneta Hyllstam, kaplan/biträdande kyrkoherde foto Kristina Strand Larsson

fastetiden är en tid av vila och förberedelse. Det är den tid vi ger oss själva, i reflektion över våra egna liv. Vi behöver se mönster och sammanhang för att kunna fatta beslut om att fortsätta samma väg eller att ändra riktning. Utan fastetid i livet vaknar vi en dag upp: Vad blev det av livet? Alla dessa dagar, vad gjorde jag? Hur blev det så här? Fastetid är en nödvändighet om vi vill ta livet på allvar, våra medmänniskor och oss själva. påsktiden är en tid av glädje och hopp. Tänk dig två rum bredvid varandra med en dörr mellan. I det ena rummet är det väldigt ljust och i det andra rummet är det väldigt mörkt. När dörren öppnas mellan rummen så händer något. Blir det lite mer mörkt i det ljusa rummet, eller blir det lite mer ljust i det mörka rummet? Påsken handlar om att den tunna hinnan mellan himmel och jord bryts igenom och att himlen tar plats på jorden. Gud griper in och har makt över döden. Vi får ett hopp att leva med. Ljuset övervinner mörkret. Genom död finns nytt liv.

21 februari

andra söndagen i fastan

gud, hjälp mig att leva

Den kämpande tron Gamla testamentet: 1 Konungaboken 19:1-8 Epistel: 1 Korintierbrevet 10:12-13 Evangelium: Lukas 7:36-8:3

D

et finns dagar och tider i livet då allt är kaos och vi får kämpa för att orka, för att klara av, ja ibland får vi kämpa för att bara vara människa. Det finns en bön just för dessa dagar: ”Gud, hjälp mig att leva”. Och det finns svar på den bönen. När det plötsligt dyker upp en andra chans eller nya möjligheter just när vi trodde att ingenting längre var möjligt, får vi svar på vårt livsrop. En hand räcks ut som stöd, en tia läggs i en tom kaffemugg, ett telefonsamtal från en vän. Det behöver inte vara så stora och dramatiska saker som gör att vi kan gå vidare en dag till. I samtalet med Gud finns kraft att leva av.

36

Trovärdigt_1_20161.indd 36

2016-02-12 13:14:33


fyra söndagar våga tro

N

Några dagar efter uppståndelsen från de döda möter Jesus sina lärjungar igen. Det var inte lika lätt för alla av dem att möta honom och tro att det verkligen var han. De blir förskräckta och de tvivlar. Ibland har vi människor svårt för att ta till oss glädje och jubel. Vi vill veta säkert, innan vi vågar hoppas. Är det så att vi ibland är alltför rädda för att bli besvikna så att vi inte riktigt vågar leva? Det krävs mod för att våga tro och hoppas. 28 mars

annandag påsk

Möte med den uppståndne Gamla testamentet: 5 Moseboken 18:15-18 Epistel: Kolosserbrevet 3:1-4 Evangelium: Lukas 24:36-49

långt borta blir nära

låt dig bli berörd

N

När vi ber till Gud tar vi en risk. Vi utsätter oss för beröring, vi låter oss bli berörda av livet, av vår egen livssituation, av andras livssituation, och vi låter oss påverkas. I samtalet med Gud släpper vi taget och överlämnar det som är viktigt för oss. Att be, ropa, till Gud är att söka för att finna men det är också att låta sig bli funnen. 1 maj

bönsöndagen

Bönen Gamla testamentet: Jeremia 29:11-14 Epistel: 1 Johannesbrevet 5:13-15 Evangelium: Lukas 11:1-13

J

esus lämnar sina lärjungar för att kunna vara nära dem för all tid. Ner blir upp och upp blir ner. Där och då möts himmel och jord för att det ska kunna ske igen här och nu. Ibland längtar vi efter att livet skulle vara annorlunda, bättre, lättare, men det är just detta livet vi har fått att leva. Och när vi lever våra lite halvtråkiga liv här och nu så är vi omslutna av samma välsignelse som lärjungarna fick när Jesus försvann ur deras blick, men aldrig ur deras liv.

5 maj

kristi himmelsfärds dag

Herre över allting Gamla testamentet: Jesaja 61:10-11 Epistel: Apostlagärningarna 1:1-11 Evangelium: Lukas 24:49-53 37

Trovärdigt_1_20161.indd 37

2016-02-12 13:14:48


lättsmält trovärdigt

lättsmält Visste du att? Malmös befolkning växer för trettioende året i rad. Kommunen har drygt 318 000 invånare. Malmö är en ung stad, nästan halva befolkningen är under 35.

Hallå där...

NÅGON ATT PRATA MED NÄR DET STORMAR

S

Öresundsregionen har cirka 3,9 miljoner invånare vilket gör den till Nordens största arbetsmarknadsregion.

edan ett par månader tillbaka är Jan Ståhlfors sjömanspräst i Svenska kyrkan Malmö. Längst uppe i Kyrkans hus har han sitt saltstänkta kontor. Här har hans företrädare också suttit när de inte varit ute på böljan den blå. Vad gör en sjömanspräst? –Jag besöker fartygen som lägger till i Malmö hamn. Hamnen i Malmö är en av Nordens största. Ofta åker jag ut tillsammans med personal från Sjöfartsverket. Jag knyter kontakter, visar att jag finns och att kyrkan finns. I dag är de flesta sjömän från länder som Indien, Filippinerna och Indonesien, men det finns också svenska sjömän. Ibland talar vi om praktiska ting som var man kan hitta Wi-Fi-uppkoppling för att kunna kontakta familjen där hemma. Sjömännen kan vara ute i elva månader i sträck. Andra gånger behöver de prata om den senaste stormen ute på Nordsjön och hur det känns när det gungar på riktigt. Vad är det för båtar som kommer? – De flesta båtarna är fraktfartyg. Japanska bilar till norra Europa fraktas via Malmö hamn. Det är en upplevelse att se alla dessa bilar och jag imponeras av logistiken. Andra varor är cement, olja och spannmål. Under sommaren lägger stora kryssningsfartyg till i Malmö hamn.

31 procent av Malmöborna är födda i utlandet. Källa: malmo.se

L

O

A THE IR

E IN IS

V

Den 6-7 februari var det bröllopsmässa på Slagthuset i Malmö. Svenska kyrkan fanns givetvis på plats.

Varje år säger ungefär 22 000 svenska brudpar ja till varandra i kyrkan. De avger sina löften inför Gud, familj, släkt och vänner. De lovar varandra att försöka göra allt de kan för att hålla kärleken levande. Kvinnor som älskar kvinnor, män och kvinnor som älskar varandra, män som älskar män – alla är välkomna att gifta sig i Svenska kyrkan. En kyrklig vigsel är mer än ett juridiskt avtal. Den är en stund av helighet – en stund där jord och himmel snuddar varandra. Det är också att börja sitt liv som gifta i bön – i bön om kraft och omsorg i livet tillsammans – och att vandra ut tillsammans omslutna av Guds välsignelse.

Är du en seglare? Sanningen är att det händer att jag blir sjösjuk. Jag är ingen jorden runtseglare. Däremot är jag duktig på vattenskidor!

38

Trovärdigt_1_20161.indd 38

2016-02-12 13:14:51


52

Träffar på kärlek D

en längsta boken i bibeln är psaltaren med 150 kapitel eller psalmer. Den innehåller 43 743 ord. Den kortaste boken är Johannesbrevet med endast ett kapitel och 299 ord. På www.bibeln.se kan du söka i bibeltexter. Du kan skriva in ord som Jesus, vandring eller kärlek och söka på Bibelns böcker. Prova dig fram och gör en upptäcktsfärd bland bibelns skatter.

Foto Eltayab Bayomi.

UNGA TRÄNAR GRATIS MED KRAFTSTATIONEN den 3 februari startade Kraftstationens träning på Rörsjöparkens utomhusgym. Träningen vänder sig till ungdomar mellan 13 och 25 år och leds av pedagogen och fyscoachen Oscar Salazar Aros. Oscar är instruktör i bland annat Ruffie, Träna i Parken och Toughest. Träningen är helt gratis och erbjuds varje onsdag kl 16.30. Samling på Kraftstationen, Södra Promenaden 51 kl 16.00. –Upplev enkelheten och effektiviteten i ditt naturliga rörelsemönster och förbättra din hälsa och ditt välmående. Du behöver inga förkunskaper, bara vantar och varma och bekväma träningskläder, säger Oscar Salazar Aros.

R

Kraftstationen är en mötesplats för ungdomar 13-25 år. svenskakyrkanmalmo.se/kraftstationen/ facebook.com/kraftstationen.kyrkan

Konfirmander skapar levande konstverk vem har sagt att ett konfirmandfoto behöver vara traditionellt med ungdomar uppställda i rad? När konfirmanderna i Höganäs församling nyligen skulle ta sin bild så valde man ett minst sagt annorlunda sätt. Leonardo da Vincis The Last Supper är en av världens mest kända oljemålningar. Lägerkonfirmander och ledare i Höganäs församling 2015-2016. Konfirmationspräst: Christine Barklund. Foto:Mats Landerberg.

Trovärdigt_1_20161.indd 39

39

2016-02-12 13:14:57


trovärdigt kulturellt

BÄST I VÄRLDEN – ELLER? Sverige har en av världens mest jämställda och generösa föräldraförsäkringar. Ändå väljer bara drygt var tionde föräldrapar att dela lika på försäkringsdagarna. Varför är det så?

D

text Göran Engström foto Johan Bävman

et var en av de saker som Malmöfotografen Johan Bävman ville undersöka med fotoprojektet Swedish Dads, som visas på Malmö Museer fram till 24 april. – Min naiva bild var att Sverige var betydligt mer jämställt än det i själva verket är, säger Johan Bävman. Ett argument som ofta förs fram som en förklaring till den ojämna fördelningen är att inkomstbortfallet blir för stort. Många familjer säger sig inte ha råd att låta mannen stanna hemma med barnen. Men det är en förklaring som Johan Bävman inte alltid köper. – Självklart finns det tillfällen då ekonomin är avgörande, men jag tror också att en del använder den som en ursäkt. Det är trots allt en ganska kort period det handlar om. Och utslaget på ett helt arbetsliv är det en väldigt liten del av lönen som går förlorad.

I

dén till Swedish Dads fick Johan Bävman när han själv gick hemma och var pappaledig med sonen Viggo för tre år sedan. Han tog en bild av sig själv och sonen

Bilden som blev starten på Swedish Dads: Johan Bävman med sonen Viggo, då nio månader gammal. I mars väntar Johan och hustrun Linda Stark sitt andra barn. Precis som förra gången är de överens om att dela på föräldraledigheten.

som sedan fick sätta mallen för resten av projektet. Han började porträttera pappor i sin omgivning. När de inte längre räckte till satte han upp lappar på caféer och öppna förskolor. Många hörde av sig, men det var inte alla som passade in. Det Johan Bävman sökte efter var pappor som, precis som han själv, valt att ta ut minst hälften av föräldraförsäkringens 390 dagar. Ytterligare ett önskemål var att papporna skulle ta hela hemmaansvaret själv; städning, handling och matlagning – utan hjälp från föräldrar eller svärföräldrar. – Att fotografera pappor med sina barn är inget unikt, det har gjorts av många före mig. Men den mysiga, nästan glorifierande bild som oftast visas upp; av leende pappor med glada barn på en lekplats, var

inget som jag kunde relatera till under min egen pappaledighet. Det hårda slitet, tröttheten och frustrationen lyser med sin frånvaro, säger Johan Bävman.

A

johan bävman Ålder 33 år Familj Gift med Linda Stark, frilansjournalist. Sonen Viggo, 4 år. Johan och Linda väntar sitt andra barn i mars.

tt föräldraskap och jämställdhet är ett ämne som engagerar och rör upp känslor visar inte minst den uppmärksamhet som fotoprojektet fått. Första publiceringen var i franska Observer för ganska exakt ett år sedan. Men det var efter att den amerikanska delningssajten Buzzfeed köpt och publicerat bilderna som det tog rejäl fart. Plötsligt hade Johan Bävman över 4000 unika besökare per dag på sin hemsida, och mejlen från

40

Trovärdigt_1_20161.indd 40

2016-02-12 13:15:00


n

både mammor och pappor som ville tacka honom för att han satt fokus på den här frågan strömmade in från hela världen. Hur många publiceringar hans bilder fått världen över har Johan Bävman inte koll på. En dag när han får tid ska han sätta sig ner och göra en sammanställning, säger han. Bland de tidskrifter och nyhetssajter som visat hans bilder finns allt från modeoch livsstilsmagasin som Cosmopolitan, Elle och Marie Claire till amerikanska CNN och brittiska BBC.

pappa johan ekengård ”Jag tycker att det finns en fin rytm i den här bilden, både lugn och rörelse. Det är även mycket omsorg i bilden, den berättar om både ansvaret och de mödor som det innebär att vara hemma med sitt barn.”

V

arför tror han att utställningen fått sådan uppmärksamhet i utlandet? – Dels för att det svenska föräldraförsäkringssystemet är så unikt, Sverige anses vara ett föregångsland på det här området, men också för att det är något som berör oss alla på något sätt, oavsett var du bor i världen så kan du relatera till detta. Även på hemmaplan har Swedish Dads blivit en succé. I slutet av förra året tilldelades Johan Bävman TT:s stora fotopris, och i januari i år var det vernissage för hans utställning på Malmö Museer. – De två första dagarna slog museet publikrekord, med 1500 besökare per dag, berättar Johan Bävman nöjt. Ett år efter första publiceringen syns inga tecken på att intresset för projektet skulle börja avta. Efter Malmö fortsätter utställningen till Norrköping, och nyligen fick Johan Bävman en förfrågan från Svenska Institutet om att ställa ut bilderna i 15 länder – till att börja med. Den intensiva exponeringen är unik i svensk fotohistoria. – Det händer att jag får nypa mig i armen, erkänner han. Johan Bävmans förhoppning är att hans bilder ska inspirera fler pappor att stanna hemma. Vad har du själv lärt dig under projektet? – Hur stort genomslag det visuella berättandet har, att det är ett starkt språk som många kan ta till sig. Är det något som förvånat dig? – Att många pappor som ville stanna hemma var tvungna att slåss för sin rätt. Det fanns mammor som menade att de var bättre lämpade att ta hand om barnen medan de var små.

pappa petter westerlund

Boken Swedish Dads.

Ett stilla porträtt. Så som man brukar porträtttera kvinnor med barn, lugna och trötta. Tittar man lite längre så framträder en annan bild av föräldraskapet, man ser hur pappan säkrat lådorna med hjälp av brädor. Att pappan är snickare tillför humor i bilden.

41

Trovärdigt_1_20161.indd 41

2016-02-12 13:15:09


trovärdigt utblick

Förföljelsen av kristna ökar Kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen enligt en ny rapport från organisationen Open Doors. I bland annat Pakistan, ett av världens mäktigaste muslimska länder, lever de under ständigt hot. text Göran Engström foto Anders Hansson

Svenska kyrkans biskopar uppmanar oss alla att be för kristna och andra utsatta grupper i Mellanöstern. Herre, på fastans tröskel innesluter vi i förbön de människor i Mellanöstern vars liv och livsmöjligheter förtärs av hänsynslösa krafter som likt en eldstorm förvandlar allt i dess väg till grus och aska. Kyrkan, din kropp, slits sönder. Ge oss blick för våra syskons nöd och låt inte vår kärlek kallna. Den smärtans väg du går är segerns väg, inte nederlagets. Väck viljan i oss att vandra den med dig också när den leder ner i den mörkaste dal. Mörkrets makt har du brutit. Trons, hoppets och kärlekens ljus har du tänt – det ljus du kallar oss att i ord och handling bära vidare. Amen.

D

e diskrimineras av både myndigheter och arbetsgivare, och de senaste åren har många kristna mördats för sin religiösa övertygelses skull. Trovärdigts medarbetare, Göran Engström och Anders Hansson, har under flera år följt livet i Franska kolonin, ett slumområde som befolkas av kristna mitt i huvudstaden Islamabad. Det är som en stad i staden. Insprängt mellan de trånga husen ligger små butiker, bagerier, frisörsalonger och enkla sjukvårdskliniker. I de smutsiga gränderna samsas allvarliga vuxna med lekande barn och tunga missbrukare. För trettio år sedan bestod Franska kolonin av ett hundratal hus. Så började fattiga och förföljda kristna från landsbygden söka sig till huvudstaden på jakt efter arbete och trygghet. Kolonin växte och idag bor mellan 6000 och 7000 personer på en yta stor som två fotbollsplaner.

D

42

Trovärdigt_1_20161.indd 42

Franska kolonin ligger mitt i Islamabad, inklämd mellan utländska ambassader och stora lyxvillor. Namnet kommer sig av att den franska ambassaden tidigare låg granne med kolonin.

e lokala myndigheterna har vid flera tillfällen hotat att riva kolonin. Man har anvisat nya platser där de kristna skulle kunna bo, men dessa ligger långt utanför staden och en flytt skulle leda till att isoleringen och utanförskapet ökade. Enligt Shahid Chaman, pastor i en av Franska kolonins många kyrkor, är rivningshoten ytterligare ett sätt att diskriminera de kristna. Hittills har planerna inte satts i verket, och nu försöker pastorn övertyga de lokala politikerna att det bästa

2016-02-12 13:15:11


vore om de överlät marken till de boende. Det skulle innebära minst arbete för politikerna och samtidigt motivera invånarna att ta tag i de många problem som finns i kolonin. I Franska kolonin råder brist på det mesta. Elen fungerar bara några timmar per dag och de flesta hushåll saknar tillgång till rent vatten. Ett smalt vattendrag som rinner genom kolonin fungerar som soptipp. En gång om året svämmar floden över och sveper då med sig berget av sopor.

Söndag kväll och de boende i kolonin samlas för att fira gudstjänst. Sången lyfter mot den nattsvarta himlen. Kyrkan ger invånarna tröst och hopp om att det en dag ska bli bättre.

V

art skräpet tar vägen sen? Det verkar ingen ha funderat på. Men under några få veckor i slutet av sommaren går det att andas frisk luft i kolonin. Så snart floden ebbat ut fylls det på med nya sopor. Det har gjorts försök att städa upp och organisera saker som till exempel sophämtningen, men hittills har resultatet varit klent. – Så länge vi inte vet om vi kommer att få bo kvar här är det ingen som är beredd att lägga någon energi på förbättringar, konstaterar Shahid Chaman.

D

en usla boendesituationen är en sak. Men den viktigaste frågan för invånarna i Franska kolonin, liksom för landets övriga kristna, är ändå säkerheten. Eller snarare bristen på säkerhet. De senaste åren har hoten och våldet mot landets religiösa minoriteter ökat. Det gäller inte bara de kristna, utan även shiamuslimer, hinduer och sikher. Det råder inget tvivel om att kyrkan har en central roll för de boende i kolonin. Varje söndag går de man ur huse för att delta i en eller flera av de många gudstjänster som firas. – Kyrkan ger människorna tröst och hopp om att det en dag ska bli bättre, säger pastor Shahid Chaman.

Försök har gjorts att organisera sophämtningen. Men så länge rivningshotet hänger över kolonin är det svårt att motivera invånarna att engagera sig.

svenska kyrkan ger stöd åt religiösa minoriteter pakistan och sydasien är långt ifrån den enda regionen i världen där förföljelsen av kristna ökat de senaste åren. I Mellanöstern – inte minst i Syrien och Irak, där terrororganisationen IS har sitt starkaste fäste – lever många religiösa minoriteter under konstant hot. Förra året beslutade Svenska kyrkan sig för att öka stödet till utsatta troende i Mellanöstern med fem miljoner kronor om året fram till 2020. Så här långt har fokus framför allt legat på omedelbara humanitära insatser för syriska och irakiska internflyktingar samt flyktingar i de omkringliggande länderna.

43 43

Trovärdigt_1_20161.indd 43

2016-02-12 09:33:54


KONFERENS I MALMÖ 26–27 APRIL 2016

SAMHÄLLE

EXISTENS

NATIONELL KONFERENS I MALMÖ I KORSVÄGEN MELLAN POLITIK, MEDIA, KULTUR OCH TEOLOGI. ÅRETS TEMA: RELIGION SOM UTMANING OCH RESURS, HOT OCH MÖJLIGHET.

ANMÄL AN SENAST 31 MARS! SVENSK AK

YRK AN.SE

/MALMO

MEDVERKAR GÖR BLAND ANDRA... Irika Sandström

Roger Stenberg

Roger Stenberg

STINA EKBLAD

EWA FRÖLING

KAKAN HERMANSON

ANTJE JACKELÉN

ALICE BAH KUHNKE

PER SVENSSON

44

Trovärdigt_1_20161.indd 44

2016-02-12 09:33:55

Trovardigt 1 2016  

Ett magasin om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö.

Trovardigt 1 2016  

Ett magasin om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan Malmö.

Advertisement