Trons Gnistan Nr 3 / 2023

-Glädje i Kongo

-Uma, Ett levande vittnesbörd

-Rapporter från sommarens konferenser

Hemsida www.trosgnistan.se

E-mail info@trosgnistan.se

Telefon 0278 - 130 10

Adress

Edelsbergsvägen 7

821 34 Bollnäs

Öppettider:

Månd - Torsd 9:00 - 16:00 (Lunchstängt 12:00-13:00)

Fred 9:00 - 13:00

Plus / Bankgiro

Bg 900-2718 (OCR)

Bg 900 - 7378

Pg 90 07 37-8

Swish 9007378

Trosgnisten Misjon

Postboks 77

N - 2035 Holter Norge

Tidningen Trons Gnista

Organ för

Trosgnistans Mission Betelförsamlingen, Runemo

Ansvarig Utgivare / Redaktör

Göran Duveskog

Medarbetare

Veronika Bodén

Siv Sandsgård

Curt Johansson

David Duveskog

Omslagsfoto:

Veronika Bodén

Susanne Renkel

Tidningen utges med 4 nr/år

Prenumerationsavgift: 120 kr.

Trosgnistans Förbönstjänst

Varje torsdag morgon är det förbön på Trosgnistan.

Har du ett speciellt böneämne eller önskar en böneduk, skriv till be@trosgnistan.se

Ske din vilja såsom i himlen, så ock på jorden

Många människor söker meningen med livet. Man frågar sig, vad är syftet med mitt liv? Varför är jag här? Och vart är jag på väg? Dessa stora frågor finns inom många av oss. När människor hamnar i kriminalitet och våld så hör man ofta dessa ord - jag såg ingen mening med livet. Även människor som kommer i ett djupt mörker och förlorar livslusten, säger ofta - jag såg ingen framtid, bara mörker.

Jesus kom för ett syfte och säger själv - ”Tjuven kommer för att stjäla, slakta och förgöra, men jag har kommit för att ni ska ha liv och liv i överflöd.” Det är en fantastisk beskrivning av vad det kristna livet är.

Djävulen är en stor lögnare. Han målar upp en vacker bild med sina frestelser, men bakom hans lögner finns meningslösheten och slaveriet. Han binder människor. Därför säger Jesus - ”Den sonen gör fri han blir verkligen fri”. Synd är bortvändhet från Gud, människan vill vandra sin egen väg, men den vägen leder bort från Gud, ut i själsligt mörker och vilsenhet. Det är i mötet med Jesus, vi blir fria.

Vår senaste TV gäst, Mikael, berättade om att när föräldrarna förmanade honom att spriten höll på att förstöra hans liv, så svarade han, ”men alla dricker ju”. Det var min värld, sa Mikael, där drack alla.

Men i sitt själsliga mörker började han ändå tänka - det måste finnas ett annat liv. Så han började följa med en kompis till kyrkan och lite över 23 år gammal fick han en Jesus-upplevelse i bilen mellan Alfta och Edsbyn. Ett ljussken kom in i bilen och flödade genom hans kropp och hans vilsna själ blev fri i mötet med Jesus.

Bibeln säger. Älska Gud och älska din nästa. Vad är då syftet? Det är att göra Guds vilja. Att leva för Honom och att leva för att hjälpa andra människor. Korset visar en vertikal linje och en horisontell linje, två armar. Den ena riktar sig upp till Gud och den andra ut till en värld i nöd. Vi behöver alla be ”Ske din vilja...” och i vandringen med Gud genom bön kan vi höra och förstå Guds röst så att vi gör hans vilja. Guds vilja var så viktig för Jesus, så han sa - ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk”

När jag var 15 år gammal drabbades jag av en gudomlig kallelse och bad - ”ske din vilja i mitt liv…” Vilket privilegium att få säga ja till Guds vilja och leva detta spännande liv idag!

”

Vi behöver alla be ”Ske din vilja...”

Göran Duveskog

Tur eller Otur

Under det enkla firandet av min 70 årsdag, höll Curt Johansson ett trevligt tal där han påminde om när Anna-Britt och jag hade vår bröllopsfest för 49 år sedan. Han påminde om att Ingemar, en av mina bröder, i sitt fyndiga tal berättat att den unge David ofta påpekade att han hade en ”usla otur” när han förlorade i ett spel eller bilen krånglade. Ett uttryck som hela familjen kände igen och som allt som oftast hördes när saker gick mig emot.

Att kunna ta en förlust på rätt sätt är inte alltid lätt när man är ung. Visst finns sådant i livet som kan kallas tur eller otur. När Sverige nyligen vann några av sina matcher i fotbolls VM, så kan man väl åtminstone vid några tillfällen kalla det tur, när bollen i stället för att gå in i det svenska målet slog i ribban och studsade ut.

Men bakom goda framgångar ligger ofta ett målmedvetet tränande och idogt arbete. Att lita på turen håller aldrig i läng-

den. För oss alla går livet ibland sönder och vi förlorar.

Jag har tre underbara barnbarn. Alltid tycks något hända när de kommer på besök. En jordnötskaka på fest hemma hos oss nyligen slutade på akuten för en av dem. När livet går emot då duger inte morfars famn, då är det mamma eller pappa som gäller.

I tron på Kristus möter vi en kärleksfull Gud. Ateisten har inget att hoppas på inför slutet. Där står han tomhänt. När Stefanus blev stenad för sin frimodiga förkunnelse om Kristus såg han himlen öppen och Jesus stå på Guds högra sida för att välkomna honom hem.

Inför evigheten skall man inte luta sig mot turen utan här gäller det att förbereda sig. Jag har varit framme vid pärleporten några gånger och jag vet att den står öppen och att Mästaren står redo att ta emot mig när det är dags. I hans armar känner jag mig trygg.

Sångteam från Kenya

I slutet av september har vi ordnat en turné med ett sångteam från Kenya. Det är Grace och hennes team som sjunger och tar oss med i både kända och okända sånger där vi känner den afrikanska rytmen. Missa inte detta!

Pastor Peter Ouma är med och vittnar och predikar i mötena. Han leder idag ett framgångsrikt församlingsarbete där han ser människor bli frälsta och helade. Han leder också ett hjälparbete bland barn.

Hans vittnesbörd är gripande, då han berättar hur livstrött han var i sina tonår och hade köpt råttgift för att förkorta sitt liv. Men det som skulle bli hans sista dag blev starten till ett nytt

liv. Mer får du höra när du kommer till våra möten. Se annons sista sidan.

ALIGN konferens i Migori

Trosgnistans arbete växer över världen, och för att hålla ihop detta stora arbete så möts ca 80 nyckelledare en gång vartannat år till en ALIGN konferens. ALIGN – Apostolic Leadership International Gospel Network.

Vid dessa möten ges inriktning och profetiska signaler för arbetet. Det är oerhört viktiga dagar för att kunna bevara både enheten och gemenskapen, men också för att bevara väckelseådran i arbetet.

En eftermiddag samtalas det också om vårt sociala arbete och fadderverk-

samheten, vårt ansvar för att hjälpa människor i nöd.

I år hålls denna ALIGN konferens på missionens center i Migori Kenya.

NOTISER från när och fjärran

Glädje, sång och dans

Efter mer än 30 år var jag tillbaka i Afrika. Resan gick genom Rwanda där jag mötte upp med Margaret Fanuel från Kenya som är den nationella kvinnoledaren i Kenya. I Kigali träffade vi ledarna för kvinnoarbetet i Rwanda. Vi fick uppmuntra dem och be tillsammans. De var mitt i förberedelserna för sin kvinnokonferens i Rwanda.

Restoration Center

Tidigt nästa morgon fortsatte resan till

Bukavu i Kongo. Vi började med att besöka Restoration Center för kvinnor som ligger lite utanför staden. Anastasia som är ledare har ett otroligt hjärta för detta.

När vi kom till Restoration Center välkomnades vi med sång och dans. Gud har gjort ett verk i dessa tjejer och de har blivit upprättade. Trots allt de varit med om så kan de glädja sig i Herren. Vi prisade Gud tillsammans och jag fick dela Guds Ord av hopp och be med dem.

I Kongo blir många tjejer förskjutna av sina familjer när de har blivit våldtagna. Men här får de mat, boende, själavård och kärlek. De får också lära sig praktiska saker som att sy kläder och fläta väskor för att kunna försörja sig sen. När jag frågade om de kunde visa mig hur de arbetar satte de sig glatt vid sina maskiner och det blev en otrolig aktivitet. Fram kom tyger med färgglada, vackra afrikanska mönster och maskinerna började surra och allteftersom skapades olika klädesplagg.

En kvinna visade upp en kjol hon höll på att sy medan en annan höll på med en vacker klänning. Några av tjejerna visade hur man flätar väskor.

Förutom kvinnorna och deras barn så har centret också tagit emot några småpojkar som har kommit och bett om hjälp. De hade ingenstans att ta vägen efter att deras familjer blivit dödade.

Det var också många besökare från intilliggande byar som hade kommit. Det tog tag i mitt hjärta när jag såg dessa kvinnor. De var bara skinn och ben. De brukar komma till centret för att få hjälp.

Förlorat allt

I juni rasade en stor eldsvåda i ett område och många hus totalförstördes. Jag pratade med några kvinnor som berättade att de fick fly hals över huvud. Det gick så fort. De fick inte med sig någonting från sina hem. I ett nu förlorade de allt.

Idag bor de hos främlingar som har upplåtit en liten hörna där de kan sova. Kläderna de bar hade de fått av någon och de var tacksamma för all hjälp de hade fått, men kläderna satt illa på dem och de var oroliga för sina barn.

De blev så glada när vi delade ut skolböcker till barnen. En av kvinnorna berättade att hon är gospelsångerska, men nu vet hon inte hur hon ska kunna fort-

Kvinnor och barn som funnit en trygg plats på Restoration Center

sätta eftersom hela hennes utrustning blev lågornas rov.

Kvinnokonferens

Huvudsyftet med resan för Margaret Fanuel och mig var att delta i kvinnokonferensen som Anastasia hade arrangerat. Det var ca 150 kvinnor och kvinnoledare som deltog i konferensen samt några pastorer som var nyfikna. Kvinnorna kom från olika delar av Kongo samt ett gäng ifrån Burundi. Det var första gången som jag deltog i en kvinnokonferens men jag hoppas att det inte blir den sista.

Vi fick verkligen uppleva Psalm 87:7

”Under sång och dans skall man säga: Alla mina källor har jag i dig”. Det var stor glädje i både sång och dans när vi kvinnor hängav oss till Gud. Vi var två huvudtalare, pastor Roger från USA och jag, som undervisade och predikade. Jag talade om Jesus och vikten av att se på honom och gripa tag i det som ligger framför.

Många kvinnor vittnade om att Jesus gjorde något i dem när Guds Ord förkunnades och att Jesu kärlek blev så verklig för dem. Vi fick också se hur Gud rörde vid kvinnor under förbön och flera vittnade om att Jesus helat dem. Inget är för stort eller för litet för Gud, ingenting är omöjligt för honom.

Vi lämnade Bukavu med tacksamhet och glädje över allt han gjort.

Susanne Renkel

Det var stor glädje i både sång och dans när kvinnorna hängav sig till Gud

Två av kvinnorna som drabbades av eldsvådan i Bukavu. Kvinnan till vänster som är gospelsångerska fick brännskador i ansiktet.

Stor glädje bland kvinnorna när skolböcker delades ut.

målandskonferensen

Ett andligt nedslag

Det var med stor förväntan, men även med en viss bävan vi stod vid uppstarten av årets Smålandskonferens.

Det var på Doestorps gård utanför Vetlanda som konferensen startade en gång i tiden, sedan Curt Johansson fått en vision om detta. Det var i juli 1970 och man samlades i ett tält. Förhållandena var primitiva och många ungdomar bodde på en höskulle. Efter några år och en del upprustningar fylldes hela åkern med tält och husvagnar. Men 2001 flyttade konferensen till Ralingsåsgården, då det blev för trångt på Doestorp. Nu hittar några tusen personer varje sommar, vägen till Ralingsås i stället.

Precis som de föregående åren inbjöd vi till morgonbön, där Curt gav ett ord från sitt hjärta och ledde i bön. Det blev sång i anden och vi samlades runt inläm nade böneämnen och bad. Atmosfären var laddad av Guds närvaro och ibland kom ett profetiskt budskap - ”så säger Herren”. Det var en bra start på en kon ferensdag.

Sedan följde tre möten med lite förtä ring däremellan. Undervisning, mission, förbön och på kvällen ett festivalmöte. Lovsångsteamet sjöng med en enorm inspiration.

Daniel Alm startade upp konferensen och talade om att ledas till övre salen, där vi upplever Andens kraft. Mer pingst över våra församlingar i Sverige! utropa de Daniel.

Carl-Gustav Severin tog med sig en kud de upp på plattformen och kallade upp

Samuel Liljeblom att ligga på plattfor men och visade hur Jesus sov i båten, då andra trodde de skulle gå under. Tro är att vila i Gud. Och Calle fortsatte med att betona vikten av att ha en personlig

relation till Gud och att själv läsa Bibeln och höra från Gud.

Morgan Carlsson predikade om väckelse i Sverige, att vi bör bli män och kvinnor som kan påverka vårt land.

David Prakasam berättade om väckelsen i Indien och hur arbetet växer med kraft, även i delstater där folk döps i hemlighet.

I Punjab är det däremot mer öppet och just nu är det en enorm väckelse bland sikherna där. TG:s systerkyrka har under senare år planterat ett par hundra församlingar. David predikade om Guds storhet.

Konferensen avslutades med ett starkt möte på lördagskvällen. Birger profeterade och predikade om en ny tid. Det låg en utmaning till Trosgnistan i hans profetiska tilltal och framför platt-

då flera hundra gensvarade på inbjudan. På dagarna predikade Trosgnistans eget team. Det var undervisning om bland annat - andens eld, tro, hjälparen den Helige Ande, men också praktisk vägledning om det kristna livet. Det som är gripande att se är den hunger många har efter Gud.

Vi fick också rapporter hur Gud verkade på ett underbart sätt i barnmötena där Hylleruds och vårt team medverkade. Även ungdomsmötena och nattmötena fick betyda mycket för många, då barn och ungdomar fick personliga Jesusmöten.

Nästa år inbjuder vi på nytt till Smålandskonferensen på Ralingsåsgården 9 – 13 juli.

Göran Duveskog

Trosgnistans talarteam

Härlig lovsång fyllde kyrkan möte efter möte.

Carl-Gustav Severin dramatiserade i sin predikan om att bli buren av Ordet.

Kanal 10 var på plats och filmade konferensen. Håll utkik i deras tablå för att återuppleva konferensen.

Morgan Carlsson predikade om att påverka vårt land.

Samuel Liljeblom predikade om ”5 växlar av evangeliet”.

”Där är jag, mitt ibland dem” Jesus

Parallellt med mötena som pågick i den stora kyrkan samlades ungdomarna på konferensen till egna seminarier, aktiviteter och möten. Det var en härlig gemenskap i skaran och dessa ungdomssamlingar var givande för var och en som deltog.

En kväll samlades vi runt en lägereld nere vid sjön, där fler och fler anslöt under kvällen. Vi sjöng lovsång tillsammans och atmosfären var underbar. Gud var med.

Inför konferensen hade vi bett över varje deltagande ungdom, att vi skulle kunna se hur Gud verkade i deras liv.

Ett seminarium gästade John Prakasam från Indien, som talade hopp in i generationer och för de ungdomar som var med, vilket var en stor välsignelse att få lyssna till.

På kvällarna möttes ungdomarna tillsammans på de stora samlingarna i kyrkan - en viktig del för att känna samhörighet med den stora konferensen. Gud mötte med ungdomarna på de stora mötena, men även på de mindre ungdomssamlingarna, vilket fick bli ett återkommande vittnesbörd- ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem”.

Matteus evangeliet 18:20

Mikaela Norevi

Dagens höjdpunkt för de små

(och föräldrarna)

Att som småbarnsförälder i ett alltmer sekulariserat samhälle få komma till konferensen och slå sig ner på barnmötet är en ren lyx.

Alexandra Hyllerud återger bibelberättelserna med inlevelse ända ifrån tårna och Emmanuel Hyllerud får med sig barnen så dansgolvet skakar.

Det rör vid föräldrahjärtat på ett speciellt sätt att få se både sina egna, och även andras, barn hoppa och dansa i glädje inför Faderns ansikte på det här sättet.

Hylleruds lyckas med konsten att blanda skoj med allvar på ett fint sätt genom att ha ett blandat program.

Med hjälp av lekar så barnen aktivt får delta, busstrecken med Osborn Sporre får alla att skratta och trasdockorna Mats och Anita gestaltar vardagstron på ett sätt som barnen förstår.

Så kan alla få med sig något ifrån barnmötet.

Att få se barnen knyta nya vänskapsband och stärkas i sin unga tro på det här sättet är troligen något av det finaste man kan uppleva.

Vi ses väl nästa år?

Maria Herza

BÖN -EN LIVSSTIL

Curt Johansson

Norrbotten Konferensen Att följa Jesus i tuffa tider

Jag är glad över att jag redan som nyfrälst upptäckte bönens värld. Detta kom att leda mig in på en upptäcktsresa som aldrig tar slut. Den börjar här på jorden och fortsätter sedan in i evigheten. Bön har för mig blivit en livsstil.

Paulus skriver i 1 Tess. 5:16-18 – Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Med andra ord låt inte livets olika omständigheter stjäla din glädje eller utsläcka bönens låga i ditt hjärta. Det är endast genom en ständigt pågående relation med din himmelske Fader, genom den helige Ande, som du kan undfå den nödvändiga kraften att övervinna attacker och utmaningar som du möter under livets gång.

Genom en pågående bönegemenskap bevaras också din själ från att drabbas av ångest och fruktan, vilket i värsta fall kan leda till djup depression. Med tanke på allt som pågår i vår värld idag av hat, hot, våld och mörker så är det av allt större betydelse att bevara en stark gudsrelation. Genom att ha sin själ vänd mot Gud i inre bön så kan du bevaras från den här världens inflytande över ditt liv.

Låt bönen bli din livsstil, och dag för dag ska du få uppleva att du är under den Allsmäktiges beskydd. Gud välsigne dig!

Så var det dags för vår årliga konferens i Vistträsk, Norrbotten. Temat för i år var: ”Att följa Jesus i tuffa tider” För vi kan väl alla konstatera att det är tuffa tider i Sverige, i samhället med sina utmaningar men även i Guds församling. Gamla sanningar blir ifrågasatta och nya värderingar tränger på. Men Ebenezer i Vistträsk är trogna det urgamla evangeliet som är en Guds kraft till frälsning!

Det är en tuff resa också. Vi startade sju på fredag morgon och hade möte sju på

kvällen. Detta år var det Susanne Renkel, Benjamin Bodén och undertecknad som fick den stora äran. GertOve Liw skulle varit med oss men han fick förhinder.

Det blev ganska bra uppslutning på mötena och folk kom från Piteå, Älvsbyn, Jörn och andra samhällen runt omkring. Och redan första kvällen kom Gud med sin härlighet och kraft.

Första samlingen på lördag ägnade vi åt bön för bygden. Vi fortsatte sedan med möten eftermiddag och kväll.

Det blir något speciellt när man börjar dagen med stark bön, det öppnar vägen för den Helige Ande och speciellt på kvällen fick många ett starkt vidrörande av Honom! Det fanns en profetisk ton över samlingarna och det känns som om det vankas nya tider över Sverige.

Vi avslutade helgen med ett förmiddagsmöte på söndag med budskapet: ”Ge inte upp”, och det får väl bli en hälsning till oss allihop - ge inte upp! Jesus sitter på tronen och Hans tankar och planer för oss är goda!

Tord Renkel

Susanne Renkel & Benjamin Bodén

Fred Björk & Bill Nilsson, ledare i Ebenezer

Israelkonferens på Hjälmargården - en höjdare

Vi har genom åren haft ett antal Israelkonferenser i Betelkyrkan i Runemo. Nu bestämde vi oss för en ny satsning och förlade den till den vackra Hjälmargården i Sörmanland.

Redan någon månad innan förstod vi att många hade anmält sig och att intresset var mycket stort. Med en kyrka som kan ta 600 besökare och en anläggning med många rum och utrymmen så blev detta en uppskattad konferens. Restaurangen var stor och rymlig, mat och utsikt alldeles förnämlig. Vi blev mottagna med öppna armar av ledningen för gården. Jeanett Åsblom och Veronika Bodén var värdar och ansvarade för bokshop och utställningslokal.

Konferensen inleddes med bön redan på fredag eftermiddag som samlade ett hundratal bedjare och la en bra grund för hela helgen. I övriga möten var kyrkan i det närmaste fullsatt.

Daniel Viklund var sedan huvudtalare på kvällen där han och Trosgnistans sång-

team bjöd både på hebreiska sånger, samt engelska och svenska.

På lördag förmiddag var det Göran Duveskog som stod för undervisningen. Med sina 150 resor till Israel och många bibelstudier, bjöd han på en hisnande resa i förkunnelsen angående kopplingen med Israel och den yttersta tidens händelser.

Eftermiddagen var vigd åt Ulf Cahn som leder arbetet med Förenade Israel insamlingen.

Ett panelsamtal mellan Ulf Cahn och Göran Duveskog, inledde mötet och leddes av David Duveskog. Göran fick utifrån sitt kristna perspektiv svara på en hel del brännheta frågor och Ulf fick kontra med hur han som jude ser både på bibliska löften och landet Israel.

Ulf berättade sedan om arbetet med att ta emot nya judiska invandrare till Israel, inte minst från Ryssland och Ukraina. Helgens största insamling gjordes sedan med drygt 50 000 kr till arbetet.

På lördag kväll var Daniel tillbaka och på söndag förmiddag predikade KG Larsson. Det blev en avslutning med stor gripenhet. KG Larsson talade profetiskt, men vill inte bli kallade profet.

Fiendens strategi är att angripa viktiga områden som berör oss alla. De områden han berörde var ekonomi, abort och sexualitet. KG Larsson sa att i dag lär man ut att könet sitter i huvudet, men skapelsen lär något annat. Vi är skapade till man och kvinna.

David Duveskog som ledde mötet, tog på slutet fram den svenska flaggan och vi bad för Sverige.

David Duveskog

Göran, Ulf och David

Uma

Ett levande vittnesbörd för en levande Gud!

Jag är född och uppväxt i en familj där männen var hindupräster.

Min farfar var den högsta prästen i templet.

Min farbror var magiker som hade kraft att resa upp en person till hög status eller ta av honom allt. Detta är min bakgrund.

Jag är född och uppväxt i en familj där männen var hindupräster. Min farfar var den högsta prästen i templet. Min farbror var magiker som hade kraft att resa upp en person till hög status eller ta av honom allt. Detta är min bakgrund.

Epilepsi

När jag var åtta år fick jag epilepsi. Det är inte vanligt att man kan se att en person har den sjukdomen. Men i mitt fall var det fruktansvärt. Under ett anfall kunde jag kastas så högt upp att jag var i taket på vårt hus. Och jag hade inte en aning vad som hände med mig vid dessa tillfällen.

Vid dessa upprepade anfall då jag kastades upp och föll ner, fick jag många skador i min kropp. Mina armar och ben bröts, jag fick skador i huvudet och var nära döden många gånger. Den här sjukdomen tog livet från mig sekund för sekund. Mitt liv var patetiskt och fruktansvärt. När jag nu tänker på det så ryser jag vid minnet av dessa dagar av ovisshet. Min pappa besökte många tempel och bad för mitt helande. Med tungt hjärta utförde han olika riter och ritualer för att jag skulle bli helad. Varje gång han kom hem efter sådana ritualer och offer, fick jag gå igenom dödliga kamper med epilepsin.

En läkare som bodde nära vårt hem var mycket empatisk. Han fick pappa att förstå att alla hans religiösa ritualer inte skulle hjälpa mig, eftersom jag bara blev sämre och sämre av min pappas ökande, vidskepliga övertygelse. Därför bad han pappa att lägga in mig på det sjukhus där han jobbade och lovade att jag skulle få den absolut bästa vården, vilket min pappa gick med på.

Sjukhusvård

Det var inte lätt att bära mig från en plats till en annan av en ensam person. Min kropp var som gjord av sten, mycket tung. Ingen flexibilitet alls. Så fem personer rullade upp mig på en utvikt säck och de bar mig sedan till sjukhuset. Som en första hjälp för att undvika epilepsianfall, fick jag en injektion i höften. Men nålen bröts av och satt fast i mig. Några andra sköterskor behandlade mina sår och skärsår på mina ben, armar och i huvudet. Men de misslyckades med att få bort den avbrutna nålen i min höft.

Som ett resultat av det fick jag en varbildning och efter det började maskar krypa i såret. Det blev ett hål så stort att man lätt kunde stoppa ner ett finger där.

Maskarna spreds över hela min kropp och speciellt i alla mina sår. Sköterskorna brukade tappa mig på ungefär en halv liter var och maskar från min kropp varje dag. Mitt tillstånd var dödligt.

Sköterskorna hade stora svårigheter att hitta någon blodåder i min kropp för att ge mig mediciner och näring via dropp. När det inte gick fick de lämna mig utan mat och dryck. Men om jag var vid medvetande en stund, tog de tillfället att stoppa i mig lite mat och vatten.

Det var inte bara min kropp som fick sår och blåmärken. När jag fick ett epilepsianfall så stack min tunga och även mina ögon ut. Det kom blod från mina ögon, näsa, öron och munnen. De flesta gånger hade jag bitit så hårt i min tunga att även den var svårt skadad. Så sköterskorna var extra noga med att beskydda min tunga, genom att sätta en grov käpp mellan mina tänder. Ibland var de tvungna att använda något verktyg för att kunna sära mina käkar under ett anfall, för att rädda tungan. Och detta förstörde min mun. Mitt ansikte var svullet, sönderrivet, ömmade och luktade mycket illa.

Finns det en Gud?

Om han finns, varför kan han då inte komma till mig, tala med mig och hela mig?

jade ifrågasätta Guds existens. Om han är verklig, så måste jag få träffa honom. Jag ville att han skulle prata med mig och hela min trasiga mun och maskfyllda kropp.

Skarpt bländande sol Under tiden jag grubblade över detta, såg jag en mycket skarpt bländande sol. Och jag trodde det var Gud. Jag väntade att han skulle prata med mig. Men ack nej! Synen av den bländande solen försvann.

Mitt hjärta förberedde mig på att dödens ängel snart skulle komma och hämta mig. Det intensifierade min dödsfruktan ännu mer.

Ännu en gång såg jag den skarpa, bländande solen. Men den här gången såg jag även två händer utsträckta mot mig. Mitt hjärta insåg att det var Jesus som kom för att rädda mig. Så jag förväntade mig att han skulle prata med mig, hela min sönderrivna mun och kroppen som var full av öppna sår och maskar. Men inte heller denna gång hände det jag önskade. Visionen försvann och lämnade mig bedrövad och med dödsfruktan. I min djupaste fruktan, stönade jag: - finns det en Gud? Om han finns, varför kan han då inte komma till mig, tala med mig och hela mig? Greppet från döden och min djupa vånda drev mitt hjärta att längta ännu mer efter Gud.

Skräck för döden

Eftersom min kropp var helt täckt av maskar och jag luktade död, fick jag ligga isolerad många dagar. Ingen besökte mig, tog hand om mig eller ens frågade efter mig.

En dag kom läkaren och sa till min farmor som var hos mig, att jag nog snart skulle dö. När jag svagt uppfattade dessa ord, kom en stark fruktan över mig, med skräck för döden, begravning och ensamhet… Jag började ett resonera med mig själv om varför mina så kallade tempelpräster i familjen, farfar och min hindudyrkande pappa, inte kunde rädda mig från fruktan, död och den här sjukdomen.

Det var vid den här tidpunkten jag bör-

För tredje gången såg jag samma stora, bländande sol i mitt rum. Den uppfyllde hela rummet med sitt skarpa ljus. Och ut ur ljuset sträcktes två genomstungna, sårade och blödande händer mot mig. Jag kände hur blodet som droppade från hans händer, föll över hela min kropp och alla mina sår och skador. Då hörde jag någon ropa mitt namn. Då jag trodde det var farmor som ropade på mig, så försökte jag visa henne att jag hört. Jag kunde knappt röra mig eller prata. Så jag drog med fingrarna mot lakanet och försökte göra lite ljud. Farmor kom till mig och frågade vad jag ville. Jag frågade om hon ropat på mig, vilket hon inte hade och hon sa att jag skulle fortsätta sova och försökte uppmuntra mig med att allt kommer snart att bli bra. Hon lämnade mig och jag fortsatte att se samma sak. Den här gången, hörde jag rösten tala ännu högre med mig. Jag försökte vrida på huvudet för att se om jag kunde se någon. Där fanns ingen. Men jag kunde se det skarpa ljuset och de ge-

Fortsättning sid 14

Fortsättning från sid 13

Uma, -Ett levande vittnesbörd

nomborrade blödande händerna. Visionen upprepades igen och dröjde sig kvar under en längre tid. Jag förstod att det inte var farmor som ropat på mig. Eftersom ingen fanns där, så började mitt hjärta ge ett gensvar på visionen och jag frågade – ”vem är du? Hur kan du veta mitt namn, Uma?” Min kropp skakade okontrollerat. Men rösten svarade – ”jag är Jesus. Jag dog för dig. Jag har kommit för att hela dig som du har bett mig om.” Ära vare Gud! Plötsligt kände jag en helande kraft i hela min kropp. Jag började resa mig upp från sängen och då skrek farmor, för hon trodde det var min själ som lämnade min kropp. Personalen kom rusande och försökte trycka ner mig i sängen igen vilket gjorde fruktansvärt ont. Jag sa till Jesus – ”du sa att du kom för att hela mig. Men dessa människor behandlar mig precis som de gjorde innan och tvingar mig att ligga i sängen. Deras behandling av min kropp gör så ont.” Direkt kände jag den helande beröringen igen och fick kraft att knuffa undan sköterskorna från mig.

Mentalt sjuk?

Läkaren hade sagt att jag inte skulle leva längre än nåt år till. Eftersom mina nerver var skadade eller svaga, så kunde jag antingen dö eller bli mentalt handikappad resten av mitt liv. Så människorna som nu såg mig kliva ur sängen, trodde det hade slagit runt i mitt huvud och att jag blivit mentalt sjuk. Jag försökte förklara den vision jag haft och vad som faktiskt hänt mig. Men de kunde inte förstå

vad jag sa och var helt säkra på att jag verkligen blivit mentalt sjuk.

Läkaren kallades in. När han såg mig, så tillrättavisade han mig skarpt och frågade vad jag ville och varför jag uppförde mig som jag gjorde. Jag försökte förklara för honom vad som hänt mig och visionen jag såg. Tack och lov så förstod han min situation eftersom han själv var en kristen. Det var han som fick klargöra hela situationen för de andra och bekräftade att Jesus hade besökt mig och helat mig. Han föreslog att jag skulle stanna kvar till helandet var fullbordat i både kropp och själ.

Mirakulöst helad

På ett mirakulöst sätt rörde Gud vid mig och helade mig. Alla mina sår läktes och

fram tills idag är jag fullständigt frisk. Tidigare stammade jag och kämpade för att tala. Men Gud har helat mig och välsignat mig med en gåva att tala. Han har även i sin nåd gett mig styrkan att gå, springa, tala och lovprisa Honom. Jag är så välsignad att få dela detta mirakulösa vittnesbörd med er och proklamera att Han är den sanne, levande Guden.

Bibelskola i Coimbatore

Sedan jag lämnat sjukhuset stannade jag i min hemstad Valparai och jag försökte i allt att följa Jesus och jag gick till en kyrka i närheten. En gång under min tonårstid var det en kampanj med pastor Job Gnanaprakasam, Göran Duveskog och Ove Marcelind. I slutet av mötet kallade de fram dem som var kallade ut i tjänst och inbjöd ungdomar att börja bibelskolan i Coimbatore. Mitt hjärta bubblade av spänning! De talade så vänligt med mig och välkomnade mig till kvinnornas bibelskola.

Under stor protest från min familj började jag ändå i bibelskolan i Coimbatore. Efter det har mitt liv inte blivit detsamma igen.

Idag är jag gift med en pastor sedan 30 år tillbaka och vi har en församling med cirka 500 medlemmar strax utanför Coimbatore.

Var skulle jag ha varit idag om jag inte gått i bibelskolan under Mrs Ruth Gnanaprakasam. Idag är jag ett levande vittnesbörd för en levande Gud! Hoppas mitt vittnesbörd kan inspirera dig att söka Honom mera, förtrösta på Honom och få erfara Hans enorma nåd i ditt eget liv!

Eleverna på Kvinnornas Bibelskola i början av 80-talet. Uma står längst ut till vänster på andra raden.

Uma tillsammans med sin familj.

Rågvägen 3 • 612 94 • Finspång

Röjnings och planteringsuppdrag Försäljning av skogsplantor

KS Fastigheter AB

Vattlång 112 820 71 Ilsbo

Res med Res med Res med Res med med

ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL ISRAEL

Vårens stora resa!

Tillsammans med Göran Duveskog och Mikael Järlestrand

Israel med de storslagna platserna Jerusalem- Galileen-Döda Havet-5 dagar i Eilat

Israel 22 okt - 1 nov 2023 Med Göran Duveskog, Mika Halkola och sångarpastorn Gert-Owe Liw. ca 7 platser kvar. Boka snarast!

se program - www.duvres.se

Det lilla landet med Det lilla landet med Det lilla landet med Det lilla landet med de stora platserna de stora platserna de stora platserna de stora platserna

Boka din resa nu! Boka din resa nu! Boka din resa nu! Boka din resa nu!

5/11 Rundresa med Anders Blåberg

7/11 Anders Sjöberg & Irene Kärrbrandt

9/11 Rundresa med Lennart Jonsson o M Linde

14/11 Irene Kärrbrandt & A Jorid Ahgnell

12/3 Simon Holst & Roar Sörensen

Följ med Toni Duveskog till * Krakow - Auschwitz tid 24 - 28 maj -24

* Vandringsresa i Dolomiterna o Gardasjön 29/8 - 5/9

Följ med David Duveskog till Grekland sept 2024 prel. tid 22/9 - 1/10

POSTTIDNING B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning, returnera tidningen med ny adress till: Trosgnistan, Edelsbergsvägen 7, 821 34 Bollnäs

Africa - on tour

Peter Ouma

Peter var redo att avsluta sitt liv men fick en dramatisk frälsnings upplevelse och lever nu i ett väckelseskeende.

Fredag 29/9 19.00

Lördag 30/9 16.00

Lördag 30/9 19.00

Söndag 1/10 11.00

Söndag 1/10 18.00

Onsdag 4/10 19.00

Torsdag 5/10 14.00

Fredag 6/10 19.30

Lördag 7/10 19.30

Söndag 8/10 11.00

Söndag 8/10 18.00

Grace med team

Grace med team har en smittande afrikansk sångarglädje.

Centrumkyrkan, Kinnarp

Göran Duveskog - ”Israel & Ändens tid”

Frälsningsarmén, Jönköping

Frälsningsarmén, Jönköping

Allianskyrkan / Pingstkyrkan, Sävsjö

Örebro Kristna Center

Pingstkyrkan, Sandviken

Norrtullkyrkan, Söderhamn

Tv kväll med Trosgnistan (Kanal 10)

Betel, Runemo

Göran Duveskog tolkar

info@trosgnistan.se 0278-13010