Issuu on Google+

STUDIO O FOTO SPOT YF LM MES HO FOTO JA ÅSTRÖM RIS CH ÅKARE LLRIDE TRICK WA

72 TIMMAR MED HAMPUS MOSESSON, HEMMA HOS PALLE, SKATELANDSKAMP, RED BULL RAILSTORMS STORT GALLERI, SKATE POOL PARTY, WÄSA KICK-OFF, KRK’S GRAFISKA PROFIL, SNAP MED JAMES HOLM & GORM BOBERG, TONY ALVA, PIERRE WIKBERG, MATHIAS RINGSTRÖM, HENKE WINDSTEDT JOHN MALMQVIST, ISAK SANDLING, NAVELSKÅDNING, SKRÖNA & MYCKET MER!

#1 2006 UTGÅVA 21 PRIS 55 KR N 55 NKR SF 6 EUR DK 45 DKR

INTERPRESS 0126-01 RETURVECKA 15

01 7

388012 605509


Photo: Blotto.


Family, friends, fond memories, and a lot of hard work come together at the opening of the Volcom Brothers Skate Park in Mammoth Lakes, California. For a t-shirt featuring the artwork of Jeff Anderson, please go to burton.com/uninc. All proceeds will go directly to the park. JLA FOREVER.


RINGSTRAND

Henrik Windstedt photographed in Annecy, France. www.peakperformance.com


KICKFLIP ALLDELES UNDER ISAKS FRYSTA KICKFLIP GÅR EN TOPPHEMLIG TUNNEL SOM SKA ANVÄNDAS FÖR DEN SAMISKA REVOLUTIONEN. JUST NÄR DEN HÄR BILDEN TOGS FRAKTADES BARA VAKUMFÖRPACKAD RENSKAV, MEN NATTETID PASSERAR HÄR TONVIS MED TUNGA AUTOMATVAPEN.

Isak Sandlig är en gedigen drasut på skateboard. Han kröp ut ur den lappkåta han växte upp i som liten i de norra urskogarna. MED ISAK SANDLING Alla samer och lappar tyckte att TEXT STEFAN YLITALO han och hans bror var galna. De FOTO ESPEN STOKKE hade med yxa huggit ut varsin skärbräda ur det krokigaste trädet som fanns och gjorde hjul av de rundaste grenar de hittade. Med dessa så kallade skateboards tog de och puttade och hattade ner från fjället på packade grusvägar, vägar som ledde dem mot civilisationen. Där mötte Isak ett gäng likatänkande individer som rullade på samma sätt fast med LITE bättre utrustning. När han blandade sin vilja och glädje för skateboard med dessa likasinnade så var det inte svårt att förstå att han hade vad som krävdes för att

kontrollera brädstycket under sina fötter. Isak levererar sin åkning med stil och känsla och ser till att han har kul så att det räcker och blir över. Fickorna hans är fulla med massa hemliga tricks som kan trilla ut lite här och där. Personligen har jag fått smaka på hans kontroll av brädan när vi tävlat i “Add a trick” som ofta blev så långa att man bara gav upp. Isaks skateing talar för sig själv. Den är som en skön sommarbris, inte för rå och inte för fresh. Känslan finns alltid där och vill han så kanske han kan riva av en och en annan backside smith för dig, kanske till och med switch. Du kan ju alltid fråga honom snällt så kanske han berättar om sitt stamhak där de serverar en hamburgartallrik som du får pengarna tillbaka för om du orkar äta upp hela. Dosor och brickor och en massa andra konstiga namn på saker i skatevärlden har man hört ur denna mans mun. Men nu mera så är det väl bara några norska felböjningar man hör hoppa ur som mest. Isak är sponsrad av Genuine Skateboards, Whats Up? Skate Store & Vehicle Clothing Company.

11


OLLIE FÖR ATT FINTA RÄCKETS KRAFT PEKAR ISAK ÅT ETT HÅLL, TITTAR ÅT ETT ANNAT OCH GÖR OLLIEN I MITTEN. OMÖJLIGT ATT TA.

12


360 FLIP ASFALTEN PÅ DET HÄR SPOTTET ÄR SÅ GROVKORNIG ATT DET BILDAS TERMIK I HÅLIGHETERNA. DET ÄR DOCK BARA EN BIDRAGANDE FAKTOR TILL HÄNGET I DENNA 360 FLIP.

13


SVERRE LILIEQUIST / SWEDEN / TEAM NIKE ALL CONDITIONS GEAR / RIDES IN: STORM FIT COMPOSITE JACKET & PANTS / SIGNATURE MOVE: OLDSKOOL BACKFLIP /

SIGNATURE.......................................


#1

2006

INNEHÅLL Utgåva 21

SÅ DÄNGDE VI DANSKEN!

En gång vann han SM. En annan gång paddlade han förbi Kelly Slater. En tredje gång fick han sy 130 stygn i ansiktet. Möt John Malmqvist. Landslagssurfare med drömjobb.

PERSONPORTRÄTT:

JOHN MALMQVIST 40

41

John Malmqvist är bakis. På Bali. Kvällen innan har han varit ute och festat i Kuta. Det började med att han och reskamraten valde ut ett par krabbor för kokning men istället släppte ut dem på gatan. Sen fortsatte det till barerna Deja Vú och Double Six. Klockan sju på morgonen gick de och la sig. Kompisen sover än. John ligger i vattnet på Balangan, ett reefbreak som dagen till ära pumpar in trippelgubbar från havet. Det vill säga vågor lika höga som tre gubbar. - Jag var seg och fick en massa stryk redan när jag paddlade ut. Jag tog ett par vågor men bestämde mig för att sticka in igen.

pannan var helt köttig och munnen sträckte sig in i kinden. Väl på sjukhuset fick han vänta på operation i sju timmar. Sjukhuset ville först vara säkra på att försäkringsbolaget var villiga att betala. Men allting slutade lyckligt. Efter 130 stygn. - Jag var lite orolig innan jag såg hur pass stora ärren skulle bli men det ser helt okej ut, säger John och pekar på ett litet ärr intill näsan. Sjukvården i Indonesien var skitbra. Fast det är nästan lite synd att såren har läkt så bra, man får pengar från försäkringen om man ser för jävlig ut, konstaterar han.

John tar ytterligare en våg och lägger sig mot slutet ner på magen för att åka in till stranden. Men han missbedömde vart på vågen han befann sig. Slutet på Balangan kallas för Boneyards. Vattnet framför honom sugs undan och in i vågen bakom som reser sig, slår ner i ryggen på John och trycker honom mot revet.

Olyckan avskräckte inte John och ett par månader senare ställde han upp i SM för tredje gången. Tävlingen avgjordes på Torö utanför Stockholm och John vann den jämna finalen. - Det var jävligt kul. Vågorna var sunkiga så jag satsade på att få så långa åk som möjligt. Sen fick jag stressa iväg för jag skulle ner och spela skivor i Västervik på kvällen. Jag körde fel och åkte till Västerås så jag kom över två timmar sent.

- Hade jag tuppat av skulle jag ha dött, det är jag helt övertygad om, säger John ett halvår senare. Jag hade typ en tredje näsborre,

Vid 27 års ålder kan John alltså titulera sig svensk mästare. Men han är även landslagssurfare och självutnämnd drömjobbare. Inte illa för en kille som började plugga i Australien eftersom han hade för dåliga betyg för Sverige. - Jag pallade inte plugga upp betygen på Komvux så jag sökte in till Bond University vid Australiens guldkust och kom in. 3 år studier resulterade, förutom en examen i Communication And Business, även i en hel del surf. Sju svenskar och en australiensare bodde i ett fallfärdigt hus nära stranden. Med bil tog det 10 minuter att åka till Burleigh Heads och 20 minuter till The Superbank. Den våg, som efter en förflyttning i sandmassan, knyter ihop vågorna Snapper Rocks, Rainbow Bay, Greenmount, Coolangatta och Kirra. Bra dagar kan den duktige surfa i över 2 kilometer.

46

40 SÅ DÄNGDE VI DANSKEN

den här tidningen, tv-kändisar i Palles på avdankade till att vi berättar Anledningen direkt ödsla utrymme det mer Vi brukar inte så mycket bättre. som brinner för andra som gör och ett hjärta det finns det om skateboard honom som sidokicki att den handlar Du känner igen eldade historia är för längre får åka. fyrverkerier och trots att det inte där han sprängde än de flesta, långa vägen dit. som hette Wimans, hände sedan och den som i ett program handlar om vad studion. Det här

47

52

46 JOHN MALMQUIST

Det danska landslaget i skateboard kom på besök till Bryggeriet, Malmö, för att möta Sverige i rond 2 av förra årets hetaste landskamp. John Dahlquist var på plats och bevittnade Sverige hämta upp sitt underläge från första mötet och ta hem slutsegern. Med 10-8 dängde vi Dansken! Referatet från tävlingen hittar du på sidan 40.

53

52 HEMMA HOS PALLE

Han har vunnit SM, paddlat förbi Kelly Slater och fått rejält med stryk i ansiktet - som resulterade i 130 stygn, men framför allt är han landslagssurfare, vilket i princip betyder att hans jobb är att surfa. Jonas Sandberg har träffat John Malmqvist och pratat om fritagningar av krabbor, att plugga utomlands och hur framtiden kan se ut.

Få människor har ett hjärta som brinner så starkt för skateboarding som Martin Medelberg - mer känd som Palle från Wimans. Den nackskada som hindrar honom från att själv rulla bräda stoppar inte Palle från att dedikera sitt liv åt just skateboarding. Vi hälsade på i hans lägenhet i Sollentuna och lärde oss göra rökbomber.

då talet på 1000- mber I nove nd var skövla. och att det de i Engla ra och n härja on. plund om äkta guld änne för att des t av Lond st nordmtill öriket Sena Det rykta mitt I hjärta tog sig igen. re, arna det dags lgar Squa viking året var a på Trafa förra att hämt fanns

60

61

68

69

60 72 TIMMAR MED HAMPUS

68 RED BULL RAILSTORMS

DESSUTOM

ALLTID I TRANSITION

Air&Style är en av de mest klassiska snowboardtävlingarna i världen. Den har hunnit bli 12 år gammal. Ingemar Backman har vunnit den 2 gånger. Vi var med på en armlängds avstånd när Hampus gick och vann allting i början av december på Olympiastadion i Munchen framför 21000 åskådare.

036 072 090 096 111 114 116 118

FILMRECENSIONER GALLERI WÄSA KICK-OFF GRAFISKA PROFILEN GOT PIERRE? NAVELSKÅDNING SKRÖNA 5X5

Transition följde med Kapten Hasse Ålund, Förste styrman Nicky Wieveg & Matros Kareem El-Rafie på ett plundringståg med destination London och Red Bull Railstorms. Det var drygt 1000 år sedan nordmännen härjade vilt i öriket sist, och då som nu fick besättningen en last av renaste guld med sig hem.

011 020 022 028 030 032 034 094 120

FRAMÅT LEDARE NOTISER SAKER & TING TÄVLINGAR SETUP FAVORIT KULTUR NÄSTA NUMMER

100

101

100 SNAP

Direkt efter att James Holm förevigat Gorm Bobergs läckra wallride på förstasidan av Transition #3 -04 började tanken gro om att ta idén med projektet ett steg längre. När Yfo i Göteborg skulle ge upp sina lokaler tog de chansen och efter några samtal med hyresvärden förvandlade de studion till sin våta dröm.

GLÖM INTE!

WWW.TRANSITION.SE - DIN BÖJ PÅ NÄTET.

17


GREGMYERS SWITCH OLLIE. BLABAC PHOTO.

THE PRIDE FEATURES:

VISIT THE NEW TEAM SECTION AT: WWW.DCSHOES.COM/SKATE INFO@SKATEOUT.COM 019-611 09 07


MODEL FEATURED: THE

PRIDE


LEDARE SNOW SKATE SURF MAGAZINE ges ut av:

Sveavägen 62 111 34 Stockholm Tel: 08-545 160 60 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Anders Neuman neuman@transition.se Tel: 08-545 160 64 REDAKTION Johanna Hallin Niklas Bergh Magnus Gyllenberg Oscar Axhede James Holm Pelle Hybbinette Vincent Skoglund SKRIBENTER Simon Stenborg Stefan Ylitalo Jonas Sandberg Mattias Fredriksson John Dahlquist Tobias Barenthin-Lindblad Max Hägerstrand

JUBILEUM

FOTOGRAFER Mattias Fredriksson Espen Stokke Daniel Blom Oskar Enander Chris O’Connell Nils Svensson Nate Christensson Clas Ahlstrand Stephanie Blank Niklas Malmqvist LAYOUT Tobias Andersson tobbe@transition.se Tel: 08-545 160 72 ILLUSTRATÖRER Niklas Bergh Supertuben

Välkommen till årets första nummer av Transition. För oss är det dags att fara ut på berget för att fylla skafferiet med nya bilder och storys inför nästa säsong och för dig att bläddra vidare. Vi har packat det här numret av Transition med så mycket av det goda att det nästan kokar över. Så börja med att gå vidare utan att passera gå och fortsätt

framåt. Följ med Hampus på Air&Style i München, läs vad du missade på kick-offen i Wäsa, träffa landslagssurfaren John Malmqvist, beundra James Holms och Gorms Bobergs skate/konstprojekt, men framför allt lär dig att göra rökbomber som Palle!

TOPP 10 - THE CLASH 01. Train In Vain 02. Bankrobber 03. London Calling 04. Clampdown 05. Somebody Got Murdered 06. Lost In The Supermarket 07. I’m So Bored With The USA 08. Career Opportunities 09. Death Or Glory 10. Guns of Brixton

- JAMES HOLM

20

FRILANSMATERIAL Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Ring gärna innan du skickar något. PRENUMERATION Titeldata AB, 112 86 Stockholm Tel: 08-617 23 80 www.prenservice.nu ( 6 nummer - 299 kronor. Priset gäller endast i Sverige. Högre porto tillkommer om du är bosatt utomlands. ) ANNONSFÖRSÄLJNING Swartling & Wranding Media AB Tel: 08-545 160 60 annons@transition.se

COVERSTORY

”Innan jag lät Gorm gå loss med sina sprayburkar var jag tvungen att föreviga dom stora vita ytorna i Yrkesfotos studios. Chris är inte den som är den och bjuder upp med helvit dress och en hög wallride. För att få dom vita ytorna väl belysta fick jag ha två Pro6 blixtaggregat på 2400 watt vardera och sammanlagt 5 lamphuvuden. Tiden ligger på en 250/sec bländare 8 för att bränna bort allt ljus bortsett från blixtarna. Kameran är en Canon EOS 1D MkII och på den sitter ett 15 mm fisheye.”

PRAKTIKANTER Sanna Ebbvik Neuman Emma Sandelius

INTERNET www.transition.se 72 TIMMAR MED HAMPU STORT GALLER S MOSESS ON, HEMMA HOLM & GORM I, SKATE POOL HOS PALLE, JOHN MALMQ BOBERG, TONYPARTY, WÄSA KICK-OF SKATELANDSKA ALVA, PIERRE VIST, ISAK F, KRK’S GRAFISK MP, RED SANDLING, WIKBERG, A PROFIL, BULL RAILSTORMS NAVELSKÅDNIN MATHIA G, SKRÖNA S RINGSTRÖM, SNAP MED JAMES HENKE WINDST & MYCKET MER! EDT

© 2003 Swartling & Wranding Media AB ISSN 1103-2898


NOTISER 2006. Nytt år, nytt skvaller. Det här har hänt sedan sista numret för 2005 landade i butikerna i december. Fler nyheter på www.transition.se

SNOWBOARD

PROMOE LIGGER INTE PÅ LATSIDAN. TREDJE SKIVAN I ORDNINGEN ÄR PÅ VÄG, DELVIS INSPELAD I JAMAICA.

Burton gör USA:s officiella dräkter till deras snowboardlandslag till OS i Turin. Efter samarbetet med Motorola finns numer jackor fullt utrustade med diverse hi-tech gadgets som iPod uttag, högtalare och andra finesser. Raila och bli rik. Frankerhauser, som står bakom den första svenska Big Wave-tävlingen, har nu dragit igång en liknande grej för snöåkarna. Hitta det längsta railet, raila hela vägen, se till att bli filmad, och skicka in filmen till Frankerhauser. Längst rail vinner en okänd summa riksdaler.

vinklar. Det borde kunna bli grymt. Dundrets ”Thunderpark” i Gällivare har precis öppnat och det snackas på stepups på uppemot 6 meters höjdskillnad. Enligt egen utsago så ska det vara en av de roligaste parker som någonsin byggts i Sverige, berättar Johan Olofsson. Så det är bara att boka flyget norrut och ta en provtur. Film Up är på gång igen i Sverige så se till att börja filma för ett bidrag till finalen i början av maj i Stockholm. Kolla www.film-up.at för mer info. Helgen vecka 8 är fylld med snowboardtävlingar, det är inte bara

Flying Circus på g, utan även Team Manwhore bjuder in till sitt annual Drink n’ Ride Lördagen den 25/2. Det är ett öppet snowboard- och skidjam i Vitabergsparken i Stockholm och det är gratis att vara med och så bjuds det på BBQ och efterfest på O-baren för dem som har åldern inne. De har bland annat skaffat en ny 6 m C-rail och en battleshipbil/rail för dagen. Kolla på ww.transition.se för mer info. Nicky Wieveg filmar för fullt med Storbis-crewet i Arlberg, så bli inte rädda om ni hör någon skrika Sollentuna! under ett besök på Funky Chicken i St Anton i vinter.

Hampus Mosesson och Micke Sjöberg kommer köra på Union bindings i vinter. Micke har även skrivit på för ryska LMA. Ny på Oakley Outerwear är Jakob Edman. Åregangstern Johan Hising kommer sprida skräck i parken på Technine brädor och bindningar. DANKO JONES HAR EGENTLIGEN INGEN ANLEDNING ATT VARA UPPRÖRD. FLERTALET SPELNINGAR ÄR INBOKADE I SVERIGE OCH ÄVEN EN DEL FESTIVALER KOMMER AVVERKAS UNDER 2006.

33HZ - SPÄNNANDE PROJEKT FRÅN NEW YORK. SNART PÅ ETT DANSGOLV NÄRA DIG...FÖRHOPPNINGSVIS.

Ronnie Andersson bröt höger lårben och pajjade korsbandet i sitt vänstra knä när han kom kort på ett parkhopp i Schweiz i början av januari. Rontools beräknas kunna vara tillbaka på brädan om ungefär ett år men vi på Transition hoppas på att han kommer tillbaka snabbare, det är bra läkkött i den grabben! Samtidigt som du läser det här så är nog Martin Sandberg tillbaka i backen efter sin axelskada. Förhoppningsvis hinner han börja åka på riktigt innan vintern är slut. . Åres lockigaste hår Kim Karlsson har blivit upplockad av Planet Earth outerwear. Sen har parken i Åre har fått en hel del nya rails byggda av Östersundsgrabbarna i “The Boom”. Den gamla snowboardlegenden KarlJohan Panes har haft en händelserik höst. Han blev far och passade på att gifta sig under hösten. Den äkta hälften är Yajna från Inaction och tillsammans är de föräldrar till dottern Leya. Även förbundskapten Stefan Isaksson har blivit far till en framtida snowboardtjej.

SOME GIRLS - VÅRT HETASTE TIPS I DET HÄR NUMRET.

22

Grabbarna i Zero One kommer i år att göra en “Mountain Lab”-film om Kungsbergets park. Då parken är så grym, finns det egentligen ingen anledning att åka någon annanstans. Det kommer inte vara något onödigt prat osv, utan bara en cool, kort film som framställer Kungsbergets park som en av dom bästa. Det kommer att vara en film i promo-syfte som Kungsberget kommer att distribuera bäst dom vill berättar Anders Rehn. I alla fall så är det linbanor och diverse räls som byggs i Kungsberget nu, för att få till lite coola

För ungefär två år sedan var Östersund en väldigt tråkig plats att bo på under hösten, faktum är att stora delar av vintern kunde tes som ganska meningslös också. Skidbacken och halfpipen på Frösön hade sett sina bästa dagar. Kommunen beslöt sig för att göra något åt saken och tillsatte 100000 kr för att rusta upp halfpipen, kanske inte världens bästa ide då det är mkt svårt att underhålla en bra pipe. När några av stans snowboard åkare fick höra detta beslöt man sig för att kontakta kommunen och hjälpa dom att satsa pengarna på något mera användbart. Efter några möten så kom man överens om att en park skulle byggas istället, man skulle satsa dom 100000 kronorna på att bygga nya boxar och rails samt lära pistören att göra hopp. Dock uppstod ett problem, vem skulle bygga railsen och boxarna? Det

slutade med att dessa eldsjälar fick bygga sakerna själva och här startades The Boom. Idag har The Boom byggt rails till flertalet parker och erbjuder nu även skidorter en helhetslösning inom snowboard/skid parks design, från parkernas layout till konstruktion. I dagsläget har man precis färdigställt boxar och rails till Åres park och nu jobbar man med att designa Edsåsdalens. The Booms mål är att ta parkåkning ett steg mot vad det är i Nordamerika där små orter genom bra parker kan konkurrera mot jättarna. Fler och fler svenska skidorter kommer att inse att en bra park är att måste för attrahera skid- och snowboard åkare. En park boom är i antågande och the Boom kommer att leverera den. För mer information om the Boom kollla på: www.theboom.se


Gå in på www.klappen.se, eller kom hit!

Snowpark till Sveriges bästa. Vill du se lite inspirerande bilder?

För fjärde året i rad har tidningen Åka Skidor utsett Kläppen

Funderar du på att bygga Sveriges bästa snowpark? Följ den här skissen.

Partner:


NOTISER Nu finns äntligen Frontline-filmen, Love Something, uppe för att ladda ner. Surfa in på www.fl-clothing.com för att hämta ner den.

SKIDOR

Jon Olsson hoppade in på en tredjeplats i Jeep US Open. I övrigt var det tunt på nordbor, men Grete Eliassen tog hem första pris i Slopestyle för damer. Det blir ingen fortsättning på Teddybear Crisis. Henrik Rostrups nya projekt är en film med Jon Olsson i huvudrollen tillsammans med några av de åkarna som Jon hänger mycket med bl.a. kommer Jakob Wester och Oskar Scherlin att synas mycket. Den 6-9 April borde ni befinna er i Åre på Jon Olsson Invitational för att spana in det största hoppet som byggts för en tävling, Jon började att skissa på det under sin semester i Brasilien under hösten. Det sägs även att de nycklarna som finns på produktsidan kommer vara värda sin vikt i guld under JOIhelgen då innehavarna av guldnyckeln bl.a. kan ränna runt gratis i taxi, plocka in sina vänner före kön, dricka och äta gott gratis i på sina favoritställen i Åre under JOI. Jon har redan börjat dela ut nycklarna och flera av de amerikanska åkarna har setts flasha dem under US Open. Sebbe Garhammer bröt käken i österrikiska Gerlos när han filmade för nästa års Free Radicals. Så nu blir han garanterat hemma när dags för fru Kristin att föda Lovis första syskon. Mosse Hedvall som för övrigt flyttat hem från Åre till Tänndalen skaffade sig själv en ordentlig hjärnskakning någon dag efter att Basti brutit käken när han tog en hårig linje och satte huvudet i en sten. Malungspöjken Johan Jonsson har bytt om till Whiteout kläder, han har även passat på att byta till Anongoggles och RED Protection. Simon Tjenrström jobbar för fullt med sitt nya filmprojekt som går under arbetsnamnet “The Boys Are Back In Town”. Det är en Årebaserad skidfilm med dokumentärtouch. Produktionsteamet består av Maja Hjelmberg, David Kantermo och Simba. För tillfället så pågår produktionen för fullt med filmning och förhandlingar med samarbetspartners.

SKATEBOARD

Mika Edin (som tog hem 2005 års Lucia Classics) stack iväg på en tre veckor lång tour med VOX-teamet i USA där vi finner bland andra Peter Hewitt, Emanuel Guzman och Dan Drehobl. Mika kan nu även slippa sin värsta mardröm, att skaffa sig ett riktigt arbete då han numer kan casha in lönecheckar

24

ORDET SEMESTER FINNS TYDLIGEN INTE I JON OLSSONS ORDLISTA. TROTS STEKANDE SOL OCH BADBRALLORNA PÅ ÄGNADE HAN DAGEN ÅT ATT TA FRAM PROTOTYPEN FÖR HOPPET I JON OLSSON INVITATIONAL.

från skomärket. Vox europateam består än så länge av spanjoren Jose Noro, Mika Edin och Love Eneroth. Det har ryktats ett tag, men nu är det officiellt - Ali Boulala har hoppat på Etnies. Det har öppnat en helt ny inomhuspark i Stockholm. BMX-åkaren Andreas Lindqvist är eldsjälen som ligger bakom större delen av arbetet. Ytan är främst designad för cyklar men alla är välkomna att ta del av parken.

Uppsalas Gunez Özdogan är flow på Etnies europateam. I Januari fick Stockholm celebert besök av Tony Alva som var i krokarna för att döma något så underligt som en bowltävling i Björns Trädgård mitt i vintern. Ett jättelikt tält och värmefläktar hade smällts upp föra att tina upp cementen och de tävlande. Vinnaren av härligheten blev Casper Plass som slapp ta tuben hem då han kammade hem en Mercedes.

Mer parker. Föreningen Stockholm Sub Surfers projekt Highvalley Skatepark fick igenom sitt förslag och visionen om ett betongparadis i Stockholm tog ett steg närmare. Streetplaza, Bowls, Slalom, allt samlat inom ett område. Millencolin Open går av stapeln den 24/2 enligt utsago. Som vanligt är det Örebro stad som står för kalaset. Undrar om personalen på Scandic Hotell är lika förväntansfulla som Sveriges skatare? För mer info ta kontakt med brädcentralen eller gå in på www.millencolin.com. Jonte Eklund hamnar i fint sällskap då han numer får paket från Plan B. I övrigt så har nu äntligen Pat Duffy hittat hem till företaget i fokus. Det var väl på tiden att han slapp babygraphics och djävlar och nu kan återgå till att lägga Backside Smithgrinds nedför kinkade rails som i fornstora dagar. Mer USA: Lille lortgrisen Nyjah Houston har tagit över Antwuan Dixons plats på éS-teamet och den lilla killen med det stora huvudet Bryan Herman har fått en egen sko på Emerica. Före detta tjockisen Shilo Greathouse som glänste i senaste Transworldfilmen slank och fin kör för skomärket Dekline som även hookat upp med Mike York.

EN LEGEND INOM SKATEBOARDING, TREVOR PRESCOTT, FINNS EJ LÄNGRE BLAND OSS. TREVOR BLEV 29 ÅR. R.I.P.

Sweet-teamet håller på att knåpa ihop en rulle. Flera av åkarna har besökt det ”nya Barcelona” som även är känt som Malaga, för att få med lite halsbrytande manövrar på film. Danne Persson som under hösten och vintern kunde ses i din lokala Stockholmsförort säljandes fisk och bröd ur bakluckan på sin bil packade ihop delikatesserna och flyttade tillbaka till kalla Sundsvall igen.


photo. Carroll

Safilo Nordic AB - Ph: 08 - 630 38 60 smithsport@safilo.se


NOTISER John Magnusson piskade dansk stjärt och plockade hem Vans Bowlmasters tävlingen i Köpenhamn. Filip Söderlindh är tillbaka på brädan. Ett trick i senaste UpNorth och besök i frysen skvallrar om en comeback.

ALI BOULALA ÄR NU OFFICIELLT EN DEL AV ETNIES TEAM.

Sverige får sitt tredje skategymnasium. Förutom Stockholm och Göteborg kommer nu även Malmös ungdomar slippa riktig skola och istället plugga frontsideflippar och tenta av den där backside smithgrinden i bowlen. Burnside rippern Neil Heddings åkte på ett sexårigt fängelsestraff för vållande till annans död alternativt dråp efter den tragiska händelsen när hans två-åriga barn miste livet. I fågelholken händer det grejer. Tony Hawk har gift sig igen och Birdhouse släpper film i slutet av 2006. I skrivandets stund kan jag tänka mig att Jeremy Klein letar banks med räcken på att fylla ut sin del med.

CHRIS SÖRMAN FILMAR FÖR FULLT MED PIRATERNA UNDER VINTERN SÅ SE TILL ATT HÅLLA KOLL PÅ DERAS LOG @ WWW.PIRATE-MOVIE-PRODUCTION.COM

MUSIK AV CHRISTIAN ÖSTLUND Looptroop ligger som vanligt inte på latsidan. Efter albumet Fort Europa som kom förra året, lång världsturne´ och mycket annat så håller Promoe redan på med sin nästa soloplatta! Nr 3 blir det då i ordningen efter Government Music och The Long Distant Runner, knappast upplagt för besvikelse! Ryktas en del av materialet återigen spelas in på Jamaica. Lovers av Rocksteady och Ska, diggare av Specials och Skatalites har nått att se fram emot i februari. New Yorks skaveteraner Slackers släpper

då sitt nya album Peculiar, inspelat i Holland halvt om halvt live med fint resultat. Genren i sig kan ju kännas rätt låst ibland, Slackers tar sig ur det greppet med att inkludera ett par spår mer åt old time Motown crooner soul. Nice! Ni måste, måste kolla in Some Girls video och nya platta Heavens Pregnant Teens! Totalt kaos inkapslat i överintelligent riffande, med medlemmar från Locust, Unbroken och American Nightmare. En tight blandning av San Diegos sjukaste män försöker göra hål i själen på dig och lyckas. New Moscow, grymt bra! Lite influenser från amerikanska LO FI-vågen på 90talet med band som Archers of Loaf, Sebadoh etc. men egentligen väldigt eget. Bakom detta nya projekt står Division Of Laura Lees gitarrist David Fransson (som såklart forfarande finns kvar i DOLL). Albumet är inte färdigt men planeras komma i mars om allt går rätt. Kraftfull, skitig pop levererad som inte alltid tar den lättaste vägen. Göteborg, Sverige. 33HZ, New Yorks mest spännande projekt på år och dar. Håller sig musikaliskt någonstans i sena 80-talets neo soul/funk blandat med smart Brooklyn pop. Oemotståndligt! Borde höras på dansgolven nära dig inom kort om detta får ordentlig release i Sverige. Självbetitlade debutalbumet 33HZ släpptes förra året och verkar hittills missat det här landet stort. Kolla in www.33hz.com för en check up! Fin EP att rekomendera är The Gentle Act Incident baserade lite var stans i Sverige. Fick den för ett par veckor sen

26

Epitaph storsatsar på andra plattan med US bandet Matchbook Romance. Lutar sig mer och mer och pophållet men ändå foten kvar i den mer utvecklande sidan av punken (kalla det emo eller intelligent punk eller vad ni vill). Kommande plattan Voices är mil bättre än första albumet och de har hittat formen helt klart. I väntan på Sverigegig som verkar vara på gång i vår/sommar, så kan ni vinna lite tröjor och plattor med bandet här i Transition! Danko Jones beger sig ut i Sverige i mars. Karlstad, Linköping, Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Lund är hittills klara för celebert besök. Fram till dess finns Danko Jones-prylar att tävla om på transition.se - bland annat en Danko Jones Skateboard!

SURF

För första gången kommer det arrangeras ett par surfcamps i svensk regi. Frankerhauser och Xtravel kommer under maj och september månad leda ett camp i Hossegor på den franska västkusten. Mattias “Limpan” Lindmark, ordförande i SSA, är en av guiderna på plats. Vill du istället åka under sommaren får du dra längre söderut på samma kust, nämligen till Biarritz där sydsvenska surfbutiken Backdoor och House of Aloha sätter upp ett eget camp under juni, juli, augusti.

VINN SNOWBOARD FRÅN CAPITA, BURTON-RYGGSÄCK OCH EN HEL DRÖS ANDRA MYCKET FINA PRISER!!

FOTOTÄVLING! Tillsammans med fotografen Vincent Skoglund presenterar Transition sin första fototävling. Tävlingen är för alla amatörfotografer bland våra läsare och går ut på att du ska fota en serie av tre bilder som hänger ihop. Motiven bestämmer du, men det ska vara relaterat till det du brukar läsa om i Transition. Bildserien kommer bedömas av Vincent tillsammans med en hemlig jury. Tävlingen pågår från 1:a december fram till sista April. Det är fritt fram att skicka in så många bidrag man vill och inkomna bidrag kommer publiceras kontinuerligt på www.transition.se Kom ihåg att det ska vara en serie på tre bilder.

och har inte kunnat plocka ut den ur spelaren. Lo Fi som jag tidigare nämnde kan man inte undvika (skönt att denna genre verkar krypa tillbax!) men även här skönt eget på charmigt maneér. The Beauty of Bitterness heter minicdn.

I prispotten finns Vincent’s egna Promodell från Capita, fotoryggsäckar från Burton och en hel drös andra mycket fina priser. Maila dina bilder till foto@transition.se Glöm inte att skriva med namn, adress och telefonnummer, så vi kan kontakta dig om du vunnit. Vinnarna kommer publiceras i nr 3 av Transition 2006. Så nu är det bara att ge sig ut och börja plåta! Lycka till!

TRANSITION DRAR IGÅNG SIN FÖRSTA FOTOTÄVLING TILLSAMMANS MED VINCENT SKOGLUND, SOM KOMMER AGERA ORDFÖRANDE I JURYN.


I fjol var det Hoddevik i Norge, i år blev det Kanarieöarna. Nord arrangerar återigen en surfresa och tillsammans med Xtravel har de styrt upp bungalows och minibussar på vågsäkra Lanzarote. Under fjolårets resa spenderades kvällarna insnöade framför dagens filmade surf och tv-spelsturneringar. Även denna gång följer Adam Forslund och hans filmkamera med så alla slipade moves och taffliga försök kommer garanterat att bli förevigade på film för allmän beskådan via nätet. Surfklubben Salusand Soulsurfers ska arrangera en brädshaparkurs under våren. Kursen, som ska hållas i Umeå, kommer under ett flertal träffar gå igenom hur man bygger sin egen surfbräda. Han som styr och ställer heter Fredrik ”Fille” Bergström, samme man som berättade om brädshapning i Transition #2 -05.

ED BY

ESENT AMPS PR GIRLIE C

De allra senaste nyheterna du alltid på www.transition.se Förutom nyheter lägger vi upp artiklar från tidningen, anordnar mängder av tävlingar, håller koll på alla events runt om i Sverige och så vidare. Siten är ständigt under utveckling och inom kort kommer en hel del nya funktioner upp, bland annat en webbshop där du kommer kunna köpa feta prylar till smala priser. Check-it-out!! Photo: LISA FLEISCHMAN

Mattias Forsell, som ifjol gjorde den första svenska surffilmen - ”What

Friends Gotta Do”, är när som helst klar med sin nya rulle. Filmen, som är inspelad på bland annat Lofoten och Island, heter ”Vikings – Nordic Ride” och är tänkt som den första i en planerad serie surffilmer á la Free Radicals. Återigen kommer vi att träffa surfarna Henio Skaldin, Freddie Meadows, Lee Burgees med flera. Det ryktas om en del dramatiska geiserscener samt lite tips för nybörjare.

RTNERS WITH PA RESEN0T6 P Y L D U O PR MPS 20 GIRLIE CA SNOW CAMPS 06 Avoriaz - France 21 Jan - 28 Jan 28 Jan - 4 Feb 4 Feb - 11 Feb Laax - Switzerland 18 Feb - 25 Feb 25 Feb - 4 March 4 March - 11 March

SKI CAMPS 06 Mayrhofen - Austria 18 March - 25 March 25 March - 1 April Åre - Sweden 26 March - 2 April 2 April - 9 April Les 2 Alpes - France 1 July - 8 July 8 July - 15 July

“I ALWAYS HAD TO TRY TO KEEP UP WITH BOYS, AT GIRLIE I FINALLY HAD THE CHANCE TO KEEP UP WITH GIRLS!” - KATRIN ECKERSTORFER

Åre - Sweden 2 April - 9 April Les 2 Alps - France 1 July - 8 July

For more info: www.girliecamps.com

“ GIRLIE CAMPS – IT’S PUSHING EACH OTHER DOING WHAT WE LOVE, IT’S THE PASSION, THE SMILES, IT’S MAKING REAL FRIENDS, IT’S LIVING THE NATURE...” - CHIARA TREVISAN

MISSA FÖR F*N INTE TEAM MANWHORE’S DRINK N’ RIDE RAIL JAM SOM ARRANGERAS FÖR ANDRA ÅRET I RAD I VITABERGSPARKEN, STOCKHOLM. RONNIE ANDERSSON HAR TYVÄRR KNÄCKT HÖGER LÅRBEN, SÅ HAN KAN INTE VARA MED. FÖRRA ÅRET DROG HAN DOCK PÅ MED EN STILIG BACKSIDE LIPSLIDE OCH HELA HÄRLIGHETEN FASTNADE PÅ DEN HÄR BILDEN.

27


1 3 2

4

6 5

8

7

9

10

11 13

12

15

14

16

28

99 KR HAT, 2 EDRIC R CE, FR GER, 349 K N A M FOR RE, KREU K PER KR 1. PEA M MANWHO00 KR , 3299 2. TEA C, SVEN, 6 , 2L JACKET99 KR S 2 IN E , N W E O 3. PLEAS TON/R R 4. BURCOM, QUIET , 299 KR 0 KR , 799 K 5. VOL HO, T-SHIRTK STRETCH MODEL, 98 6. UNT W, EE BLAC WHITE PRO 7. KRE LEY, SHAUNY, 920 KR 9 KR HIN, 29EJ TILL SALU 8. OAK H, PRODIG 1000 KR , IMAL C 9. SMITSC, LACEY, RCH FOR ANL. V.I.P. KEYS 10. WED, THE SEA INVITATIONA 11. DV N OLSSON 549 KR KR 12. JO RO, WT86, VD, 399 KR NDANA, 99 13. DO , MTN LAB DOTHING, BA KR L C 9 C D 9 . 8 E 14 OOTS, ONTLIN 15. FR IRTY TWO, B ISER. TIKSPR 16. TH DE BU A R E D MEN REKOM


30

VINN SAKER!

Prylar. Alltid lika kul att ha, inte alltid lika kul att betala för. Vi på Transition gör på sedvanligt vis vårt bästa för att underlätta i din ekonomi. Här kan du med lite tur kamma hem ett par goggles från ADIDAS, musik-kit med MATCHBOOK ROMANCE, en ny skate eller ett par nya jibbskidor från ROSSIGNOL. Det hemliga ordet är RÖKBOMB.

ADIDAS GOGGLES Vi kunde aldrig ana vilken storm av bidrag vi skulle få när vi anordnade en tävling med goggles i förra numret. För att på bästa sätt försöka mätta hungern efter ett par gratis goggles till våra läsare drar vi härmed igång en ny. Denna gång kan du vinna ett par från Adidas.

MATCHBOOK ROMANCE Amerikanska Epitaph Records storsatsar i år på emopunkbandet Matchbook Romance. Även om soundet på nya skivan, Voices, är mer poppigt än tidigare tror vi bandet kan utföra smärre mirakel. Vi har fått ett antal tröjor och skivor som kan bli dina!

TRANSITION DECK Den här tävlingen har legat aktiv ett tag på nätet och är nu inne på slutklämmen. Brädan kommer i en limiterad upplaga om 30 stycken och en av dem kan bli din. När tävlingen nått sitt slutdatum (060228) kommer vi utse fem lyckliga vinnare!

ROSSIGNOL SCRATCH Har första delen av säsongen inneburit för många knäckta lagg? Eller har du till och med krånglat dig fram med skidor årgång ‘97? Vilket som har du chans att få ett par nya. Tre par skidor från Rossignol står till vårt förfogande och du kan vinna ett av dom!


SETUP HENKE

WINDSTEDT 32

KLÄDER Point Puff Jacket & Rail Pants, Peak Performance GOGGLES Quiksilver Q1 HANDSKAR Hestra, Henke Windstedt Pro Model

HÅRDVARA Pjäxor Rossignol Scratch Skidor Rossignol Scratch FS Hjälm JOFA G5 MOTOR Skoter Polaris 440 ACCESOARER Quicksilver Watches

Henke åker också för Skistar Åre, Red Bull & Snowslush.


MATHIAS RINGSTRÖMS FAVORIT: TRASHIN’ TEXT NIKLAS BERGH FOTO JODY MORRIS

Skateboardens andra våg i Sverige har nog egentligen en väldigt avgörande faktor i att filmen Thrashin’ kom ut på video runt 1986. Så även för Mathias Ringström. - Thrashin’ var den första “skatefilm” som jag någonsin såg och jag måste ha sett den 50 gånger plus, berättar han. För er som, mot alla odds, missat denna klassiker handlar filmen om den unga talangen Corey Webster som kommer till Los Angeles för att delta i tävlingar som the L.A. Massacre och försöka få spons av Smash Skates. Men i områdena kring Venice regerar en snubbe som heter Hook och hans gäng the Daggers. Corey kärar förstås ner sig i Coreys 80-talssköna syster Chrissy och det leder givetvis till bråk. Historien kommer i princip rakt av från a West Side Story men allt det där är bara ett ramverk för grym åkning, legendariska miljöer och mycket, mycket hård attityd. Oavsett vilket var vi många som köpte hela paketet. - Det var den enda video som jag hade, som jag kunde

34

kolla på tricks på, skriver Mathias. Jag gick på den helt och hållet, trodde skateboarding var precis sådär här borta i LA. På sätt och vis kan man ju säga att det var så. Att the Daggers är inspirerade av Z-Boys går inte att ta miste på och den nya filmen Lords of Dogtown är ju i princip ett svar på Thrashin, ur deras synvinkel. Dessutom spelar Tony Alva sig själv i filmen och utgör gänget tillsammans med legender som Hosoi, Jesse Martinez och Steve Olson. Lägg där till att Corey klättrar ut ur fönstret och acid-droppar taket och jämför det sen med hur Jay Adams lämnar huset i öppningsscenen i Lords of Dogtown. - Jag var alltid en Ramp Locals. Dave Duncan och några till har startat märket Daggers så varje gång vi ses säger jag ”ramp locals” och han skriker Daggers. Jag undrar hur många mer än jag som gick på det hela. När man ser om filmen idag är det detaljerna man älskar. Det svenska bidraget i form av Per Welinder som kör en freestyle-uppvisning och brister ut ”helt otroligt” på klingande svenska. Vi bör inte heller glömma att Tony Mag är med i pooltävlingen i Del Mar. Christian Hosoi hackar på breakdansarna och gör sen omotiverade ollies i den stora downhill-tävlingen på slutet. Min favorit är när Corey får gå på studiebesök

i Smash Skates fabrik tillsammans med ägaren, Sam Flood som demonstrerar de senaste hjulen med raden ”in the event of an atomic attack, this would be the only thing to survive”. Glöm heller inte musiken. Från titelmelodin av Meatloaf och Devos That’s good via Circle Jerks Wild In the Streets, när Corey jagas av the Daggers till Red Hot Chilli Peppers spelning på klubben där de framför Blackeyed Blonde medan servitriserna bär drinkar med skateboards som brickor. Tony Hawk dissar filmen i sin självbiografi och framhåller istället Gleaming the Cube från 1989 som en mer korrekt återgivning av skateboard, vilket är fullständigt nonsens. Men tillsammans med Polisskolan 4 utgör de basen för en hype kring skateboard som antagligen förändrat mycket. När Thrashin’ gick på tv3, då under namnet Gängkrig på rullbräda, tryckte antagligen tusentals unga skateboardåkare på Record och kopiorna spreds med ljusets hastighet. Idag har filmen återutgetts på DVD och i extramaterialet ryktas det finnas bilder från en reunion med filmens medverkande men det är bara ett rykte. Det är heller ingen större match att få tag på den på nätet. Oavsett om du har sett den från början eller inte så rekommenderas att du gör det inom en mycket snar framtid. Det här är otvivelaktigt världens bästa film.


SNÖFILMSTIPS - KÖP FILMERNA PÅ WWW.ICEMAN.SE RECENSENT MATTIAS FREDRIKSSON

36

WAR (POOR BOYZ PRODUCTIONS) Trots det fåniga namnet War är Poor Boyz senaste släpp den här vinterns mest kompletta och bästa skidfilm. Normalt sett brukar Johnny Decesares filmer placeras in i jibbfacket men War är den mest allsidiga film hittills. Mixen av stora-bergs-åkning och modern freestyle är väl avvägd. Allt fler av de åkare som tidigare enbart hade shots från park- och jibbmiljöer har med åren utvecklats till mer kompletta åkare. De visar upp ett brett register som inkluderar all typ av åkning och det gör filmen mer sevärd. Introt och

presentationerna av åkarna har en clean serieteckningsgrafik som håller ihop rullen på ett bra sätt. Seth Morrisons del från Alaska, JP Auclairs variationsrika avsnitt och Pep Fujas comebackdel (skadad hela vintern 2004) är filmens åkmässiga höjdpunkter. Även norrmannen och debutanten i PBP-gänget, Andreas Håtveit, har ett starkt segment. Klippningen har tyvärr emellanåt lite i övrigt att önska. Nivån är inte lika genomgående bra och det märks att det varit många åsikter och människor vid klippbordet. Jacob Westers starka del i extramaterialet borde legat i den

riktiga filmen. Jacob filmade bara några veckor med Poor Boyz i slutet av säsongen, men fick ihop riktigt bra material. Tyvärr valde PBP att enbart lägga hans del i extramaterialet, något som känns lite märkligt.

TEDDYBEAR CRISIS (TEDDYBEAR CRISIS) Bakom namnet Teddybear Crisis döljer sig de kreativa hjärnorna Henrik Rostrup från Norge och amerikanen Kris Ostness. Deras debutfilm tillsammans har tagit skidvärlden med storm och är utan tvekan den här säsongens mest innovativa och fräschaste produktion. TBC är det mest annorlunda i skidfilmsväg på en rackans massa år. Props till Rostrup/Ostness för deras touch med klippning, musikval och postproduction. Vi snackar högsta världsklass! Det gäller också alla snygga timelaps, även om de är överanvända och till

slut känns lite jobbiga. Personligen gillar jag musiken skarpt, men även där är det lite varning på stan för det blir aningen enformigt med elektronisk musik hela tiden. Fotot är snyggt rakt igenom, annorlunda vinklar överraskar och miljöbilderna sparkar stjärt. Jon Olssons avsnitt och Tanner Halls tre (!) delar i filmen står ut mest, liksom flowet mellan de olika segmenten – tempot i filmen hålls konstant uppe och det ger en rytm i filmen. Likväl är det något som saknas. I mitt tycke innehåller filmen inte nog ”riktig” skidåkning och det är för många upprepande bilder från samma

kickers. Filmen är också väl lång. Med en större variation hade Teddybear Crisis varit säsongens bästa skidfilm. Trots allt är det kanske den mest intressanta filmen, inte minst för dig som är down på modern freestyle-åkning och/eller har tröttnat på att se på skidfilmer.

THE HIT LIST (MATCHSTICK PRODUCTIONS) Matchstick gör alltid starka filmer, om än lite tråkiga, långa och i samma stil år från år. The Hit List skiljer sig trots allt från de senaste årens rullar då vi får komma med lite bakom kulisserna. Åkarna beskriver hur det är på de olika platserna de besöker och vi får en inblick i deras vardag. Detta är något nytt som skiljer ut filmen från sina konkurrenter. DVD:n innehåller också en nedklippt version där behind-the-scenesprylarna inte är med. Trots detta grepp och varierad åkning går jag ändå inte igång på The Hit List. De

verkliga höjdpunkterna är tyvärr få och det gör filmen lite platt. Den är inte heller lika välgjord som fjolårets film Yearbook. Pep Fujas och Eric Pollards avsnitt från Ryssland är bra, men linjerna Pollard körde på samma ställe i fjol var coolare. Eric Hjorleifsons del från BC Interior når då och då den allra högsta nivån, men inte i stil med Hugo Harrisons part förra året. Rory Bushfield har den mest överraskande delen med en bra mix av backcountry och parkåkning. MSP tappade till i år tunga namn som CR Johnson, Tanner Hall och Seth Morrison som av olika skäl valt

att enbart filma med andra bolag. När tre av världens bästa åkare hoppar av kommer ett tomrum och det märks. Musikvalen, klippning utan finess och den töntiga ski base-jumpingen hamnar också på minussidan.

THE TANGERINE DREAM (TGR) TGR överraskar faktiskt positivt med Tangerine Dream. Det är utan tvekan deras bästa film på fyra-fem år. Som vanligt har deras huvudfokus varit på stora-bergsåkning och allra bäst kör rookien Dana Flahr. Hans debutdel rockar och den unge Whistler-killen visar upp ett brett register av modern skidåkning där vi verkligen kan prata om att ta tricken ut i den vilda terrängen. Tekniska trick utför höga klippor, feta linjer och lekfull skidåkning i största allmänhet ger han full pott i min värld. Jeremy Jones (big mtn-åkaren) är lillebror till

några av ägarna av TGR och precis som tidigare har Jeremy i princip samma avsnitt som i Standard Films nya film. Med andra ord får du ett av årets bästa stora-bergs-segment på köpet med Tangerine Dream. Mixen av skidor och snowboard är nästan unik, väldigt få andra bolag har valt att gå över gränserna, men det ska TGR ha cred för. Bolaget är baserat i Jackson Hole, Wyoming och givetvis är en hel del av materialet filmat där. I övrigt är mixen av locations intressant med höjdpunkter från Kashmir och Turkiet. Det sämsta med filmen är den pinsamma big mountain-åkning med

jibbarna Peter och Micheal Olenick i Alaska. Bröderna från Aspen är överjävliga på rails och parkåkning, men kan inte göra en skärande sväng vilket gör att du kan trycka på snabbspolning när detta avsnitt kommer. Bakgrundssnacket från åkarna är också keff. Plus att en del åkares bäst-före-datum har gått ut.

FREE RADICALS - RISING (DOWN FILM) Efter fjolårets lågvattenmärke Serious har Free Radicals-gänget skärpt till sig och gjort en betydligt bättre rulle. Rising innehåller rakt igenom snygga bilder och är vacker att titta på. Trots att filmen saknar verkliga wow-upplevelser och åkarprestationer som står ut får ändå Down Film godkänt. Emmanuel Hedwalls segment är filmens bästa i mitt tycke. Funäsdalens stolthet tar med sin allsidiga och sköna åkning klivet upp i finrummet bland Sveriges åkare och nu är det bara en tidsfråga innan det verkliga

genombrottet kommer. 18-åriga Stina Jakobssons starka debutdel är också bra liksom åldermannen Per Huss långa linjer i ruskigt hög fart. En annan debutant som lovar gott inför framtiden är unge Årekillen Cristian Wiesner som med åren konverterat från jibbdude till big mountain-åkare. Men trots några få höjdpunkter uteblir den där känslan som kommer efter ett galet stort klipphopp eller superhårig linje, vilket är synd och gör filmen lite transparant. Klippningen rockar inte heller direkt och musiken känns som ett hack i skivan. Den

ojämna nivån på åkarna och det faktum att merparten av Sveriges bästa åkare inte finns med gör heller inte att filmen lyfter.

4:TH STREET (SWEDISH POSSE) Swedish Posse-gänget hade flyt med bra snö förra vintern, det ser man tydligt om man håller sig vaken/inte snabbspolar sig genom hela 4:th Street. Filmen är dock så lång och ojämn att det knappast är det intrycket man har då man sett rullen. Förutom Sverre Liljequists starka avsnitt från Alaska och Andreas Håtveits välklippta och lekfulla jibbdel är de verkliga höjdpunkterna få. Visst, det är kul med lite skön telemark i fluffigt puder. Och visst, det är skoj att Swedish Posse (återigen) visar att det finns bra åkning i Sverige och Norge. Och yes, in med mer

snowboard i nästa film – det är bara till det bättre, det kändes fräscht. Props till Björn Lindgren som kör bra. Men. Introt är riktigt dåligt. Punkt slut. Filmen är också alldeles för lång, den nedklippta versionen som visades under premiärerna var alldeles lagom – man orkar inte titta i en timma, särskilt eftersom materialet inte håller. Klippningen är i grund och botten bra, men med många viljor att ta hänsyn till går det inte att hålla en jämn, rak linje. Dessutom är filmningen alldeles för ojämn och återigen frågar man sig varför det skakar – nog måste det finnas budget för riktigt bra stativ? Skaparna borde

skära ner på antalet åkare, ge de som verkligen är med mer tid och ta fram stora sågen när det kommer till klippning av nästa rulle. Kvantitet går inte före kvalitet. Ett riktigt stort plus får dom i alla fall för en bättre satsning på jibbdelar och där är Emil Forss en lysande stjärna i Swedish Posse-gänget.


TENEIGHTY FOIL

FO OT W E A R

A P PA R E L

[ EQUIPMENT ]

EURO RSCG CIE _ SALOMON SA. All rights reserved. _ ACTION: CHRIS O’CONNELL _ PRODUCT: CHRISTIAN CHAIZE

SIMON DUMONT NO LIMIT TO EXPRESSION We made the Teneighty Foil for riders who wanted to have the ultimate tool everywhere: parks, backcountry and tricky terrain. Throw your tricks on the whole mountain, learn more from your mistakes, walk up again and again and try some more: the Teneighty Foil will stay with you whatever you do. Fuel your instinct.

SalomonSki.com

00

00

00

00


SÅ DÄNGDE V DEN SVENSKA SUPPORTERN SER NÖJD UT NU MEN ÖGONBLICKET EFTER DEN HÄR BILDEN TOGS UTSATTES HAN AV ETT DANSKT ÖVERFALL UPPIFRÅN. FÖRÖVARENS SKOR SYNS I DET ÖVRE VÄNSTRA HÖRNET AV BILDEN.

40


VI DANSKEN! TEXT JOHN DAHLQUIST FOTO PELLE HYBBINETTE & NILS SVENSSON

NUMMER 7 DANIJEL TODOROVIC GLÖMMER HELT PLÖTSLIGT BORT ATT BEUNDRA NUMMER 9 JOHN MAGNUSSONS BACKSIDE TAILSLIDE NÄR EN VINDPUST FÖR MED SIG EN DOFT AV MIKA EDINS EAU DE COLOGNE.

41


42


Ur Sydsvenska Dagbladet söndag 13 november 2005: Discomusiken dånar i Bryggeriet Skatepark. Högljudda speakers överröstar tonerna från hårdrocken. (Disco eller hårdrock vilket var det egentligen?) Vilket fantastiskt gäng, en minut kvar att sätta den. Det är fullt ös i lokalen på Ystadvägen. Den 12 november var det så tid för landkamp igen. Efter ett bittert nederlag i Köpenhamn var det dags att sänka dansken på hemmaplan. Det svenska laget såg lite annorlunda ut den här gången. Jocke Olsson var skadad i ryggen och fick lämna walk over, men uppbackning kom från USA i form av Tony Magnusson och Mattias Ringstöm, båda med världsmästartitlar i hip-packen. Startlilnjen i streetlaget var förstärkt med Chris Åström, rutinerad skateboardåkare med säkra kort på hand. Under uppvärmningen kvällen innan såg läget stabilt ut. Danijel Todorovic a.k.a Jugga tangerade världsrekordet i högsta ollie. Tony Magnusson mjukade upp sina 42 år gamla knän med transfers från verten över ett fyra meters gap ned i en bank på streetytan. Lanslaget såg bra ut och stämningen var på topp. Tävlingen kunde börja. Här följer ett kort referat av vad som kom att bli en utklassning av bästa sort. BOWL Plötsligt lyckas någon av de tävlande med ett svårt trick. Åskådarna som trängs runt banan och uppe på höga plattformar, brister ut i ovationer och viftar med olikfärgade flaggor. Danskarna har en lång historia av bra bowlskatare. Casper Plass, Rune Glifberg, Micha Gundman och Fölet är några av dem som personifierat begreppet CCC, Copenhagen Cruise Control. Laget bestod av rippersen Fölet, Tomas Kring och trickmaskinen Michael Jenssen. Hur skulle svenska laget kunna hålla tillbaka dessa rutinerade bowlriders? Inga problem. Bröderna Magnusson har ett förflutet som hockeyproffs och släpper inte någon bakom sin backlinje. Det kom att visa sig att de inte tänkte släppa någon in i bowlen över huvud taget. Danskarna fick kämpa sig till ett enstaka åk här och där under tiden som svenskarna tog en kort paus. Per kan skata bowl hårdare än någon annan och John lägger upp trickkombination utan dess like. Få i världen kan mäta sig med John. Daniel går inte heller att stoppa. Han är snabb, ettrig och har inget slut. En enig domartrupp gav fyra svenska flaggor till Sverige och därmed var den första poängen säkrad. I besttrick tävlingen gjorde Daniel och John footplants på väggarna under tiden som Michael Jenssen gjorde flips till olika bluntkombinationer. Med nöd och näppe lyckades danskarna norpa till sig ett halvt poäng. Sverige gick ifrån bowlen till streetytan med ett och ett halvt välförtjänta poäng. STREET I sex minuter gör lagen växelvis sina program, traditionellt dressade i blågult och rödvitt. Mitt i villervallan ska domare värdera och poängbedöma deltagarnas konster och prestationer.

ATT NUMMER 11 TONY MAGNUSSON SKULLE FÖRSTÄRKA LANDSLAGET ÄR LIKA STORT SOM ATT NACKA SKOGLUND SKULLE DYKA UPP I DEN SVENSKA TRUPPEN I TYSKLAND DENNA SOMMAR. SKILLNADEN ÄR ATT TONY KAN GÖRA SÅDANA HÄR TRANSFERS.

Streettävlingen var uppdelad i tre delar: stor box, barriär och liten, men lång, box. Herre jösses vad det svenska laget skatade! I första grenen landade svenskarna 75% av sina trick och slog danskarna med hästlängder. Nollie flips hit och backside flips dit. Det var ingen hejd på spektaklet. När Jugga till slut la upp en fakie kickflip som mest såg ut som en tweakad ollie lyfte taket och ut flög allt hopp om dansk seger. På barriären såg det värre ut. Chris körde sin tävlingsrutin och alla fick till både det ena och det andra, men danskarna var slipade och det blev svårbedömt. Jag tror ingen riktigt vet hur det gick till slut för det slutade med att alla skatade samtidigt i hopp om ett extra poäng. Om 12 personer skatar samma kant samtidigt blir det kaos. Vi hoppar istället raskt vidare till sista delen, den låga långa boxen. Sverige började med att rippa, fullkomligt döda

och begrava boxen, railen och kanterna längs med. Det var bara tur att ingen i publiken strök med. Danskarna åkte bra men hade inget att hämta eftersom boxen redan var död. Massvis med poäng till Sverige. HIGHEST OLLIE (höjdhopp) Danmark hade med sig snärtiga ben i form av höjdhopparen Tobias Plass. Han kunde i lugn och ro värma upp under tiden som Sveriges guldhopp Danijel ”Jugga” Todorovich var ute på ytan och plockade streetpoäng för Sverige. Jugga hade kvällen innan tangerat världsrekordet (113 cm) under uppvärmningen och ryktet sa att Tobias poppat 90 cm. Det här kändes bra, men båda racklade till och rev på 90 cm. Efter två försök fixade Jugga biffen och slog ut Tobias. Sedan fortsatte han själv och närmade sig en meter innan han slutade för att lämna plats på golvet till lagkamraten Johan Florell på a game of S.K.A.T.E. A GAME OF S.K.A.T.E. Så dyker en man upp i grå tröja och svarta byxor. En utböling? Nej, han kallas målvakt (!) - och möter sin kollega i en annan tävlingsform. I returmatchen i S.K.A.T.E. hade Danmark faktiskt lyckats vaska fram en riktig dansk, Christian Bomholt. Förra matchen försökte de fuska och använde sig av en fransman i stället. Men det gjorde inte så mycket för Johan gjorde baguette med kickflipfyllning av franzosen rätt så fort. Bomholt såg ut att bli en svårare nöt att knäcka men Johan höll ihop det på ett sätt som hade gjort Per Welinder glad och slog ut Bomholt. Fliptricken fullkomligt haglade från Johans bräda. Det enda som han egentligen missade på var ollie mutegrab. VERT Vert är den mest spektakulära disciplinen. Här gäller balans i luftfärderna och att våga komma så nära kanten som möjligt. Danskarna hade ett stabilt vertlag. Alla har skatat vert länge och väl. Nicky Guerrero är en av världens mest rutinerade. Han har över 27 år i branschen och smackar fortfarande på sina madonnor så att det ekar i lokalen. Med detta i åtanke satte vertlagets lagkapten Tommy ihop ett landslag för Sveriges räkning med en spjutspetskompetens som danskarna saknade i form av 540s, McTwist, femmor. Kalla det vad du vill, Sverige hade det, Danmark saknade det. Och kanske var det just femmorna som blev avgörande. För trots Sveriges fantastiska lag var dansken hack i häl med Sverige under stora delar av sessionen. Trots Nickys varierade åk, Madsens liptrickkombinationer och Copenhagen Cruise Control i allmänhet lyckades Svenskarna ta poäng i vertgrenen. Detta tack vara Ringens tweakade åk, Tony Magnussons airs och, så klart, Pontus 540s. Allt som allt var det en fantastisk tävling av stora mått. Skateboarding har aldrig varit så roligt att beskåda. Jag kan bara hålla med Sydsvenska Dagbladets skribent Jan Gustafsson: Luftfärderna imponerade när Sverige mötte Dankmark i en historisk landskamp. Sverige fick revansch och vann med 7 - 1,5. Det här får vi göra om någon gång. På gensyn danskar! SVENSKA LANDSLAGET BOWL JOHN MAGNUSSON, PER MAGNUSSON, DANIEL HÅKANSSON VERT MATHIAS RINGSTRÖM, TONY MAGNUSSON, ANDREAS PASKEVAS, PONTUS BJÖRN STREET CHRIS ÅSTRÖM, KRISTOFFER HALLGREN, MARTIN PENNLÖV, JOHAN FLORELL, MIKA EDIN, DANIJEL TODOROVIC DANSKA LANDSLAGET BOWL MICHAEL JENSEN, TOMAS KRING, MICAEL ”FÖLET” ANDERSEN VERT NICKY GUERRERO, TOMAS KRING, TOMAS MADSEN, MICHAEL JENSEN STREET MADS SAND, KRISTIAN BOMHOLT, MAGNUS KREIBERG, THOMAS NIELSEN, MADS CHRISTENSEN

43


NICKY GUERRERO STRÄCKER UT LEDERNA FÖR SATAN.

DANSKARNA MÅ HA HIN HÅLE PÅ SIN SIDA MEN DANIJEL TODOROVIC HAR SVART MAGI I SIN POP. PÅ 1500-TALET UTROTADE INKVISITIONEN ALLA SOM GJORDE OLLIE ÖVER EN METER.

44

MEDAN GRENEN S.K.A.T.E. AVGJORDES VAR DET EN LITEN KILLE SOM FICK HALVA HALLEN HELT FÖR SIG SJÄLV. HAN ÄR DEN STORA VINNAREN I DET HÄR SAMMANHANGET.


34/2%3,/#!4%$!4 3TOCKHOLM .ORRLANDSG 4  'ÚTEBORG +UNGSGATAN 4  &EMMAN 4  ¾REBRO 3TORTORGET 4  WWWT COM


JOHN MALMQVIST OCH REVET PÅ BALI KOM INTE RIKTIGT ÖVERENS. FOTO CLAS AHLSTRAND

PERSONPORTRÄTT:

JOHN MALMQVIST TEXT JONAS SANDBERG FOTO CLAS AHLSTRAND, STEPHANIE BLANK & NIKLAS MALMQVIST

46


SNABBCHECK - TOPP 3 SURFBRÄDOR 6.8 Stuart rounded pin 6.2 Nord perform rounded squash tail 6.0 Nord fish SURFARE Mick Fanning Joel Parkinsson Fred Patatcha SURFSPOTS Burleigh, Guldkusten, Australien Super Bank, Guldkusten, Australien Lobos, Fuerteventura, Kanarieöarna ARTISTER/GRUPPER Kruder und Dorfmeister Dead Beat Forss SURFKÄK Donkan från Torö Mexikanskt hak i Byron bay, Australien Big Chief i Burleigh, Guldkusten, Australien DRÖMRESA Tahiti Peru Fiji SURFFILMER Lithmus Glass Love Chrystal Voyager

SPELFILMER Koyaanis Qatsi Kalle & chokladfabriken Barakka

En gång vann han SM. En annan gång paddlade han förbi Kelly Slater. En tredje gång fick han sy 130 stygn i ansiktet. Möt John Malmqvist. Landslagssurfare med drömjobb. John Malmqvist är bakis. På Bali. Kvällen innan har han varit ute och festat i Kuta. Det började med att han och reskamraten valde ut ett par krabbor för kokning men istället släppte ut dem på gatan. Sen fortsatte det till barerna Deja Vú och Double Six. Klockan sju på morgonen gick de och la sig. Kompisen sover än. John ligger i vattnet på Balangan, ett reefbreak som dagen till ära pumpar in trippelgubbar från havet. Det vill säga vågor lika höga som tre gubbar. - Jag var seg och fick en massa stryk redan när jag paddlade ut. Jag tog ett par vågor men bestämde mig för att sticka in igen.

pannan var helt köttig och munnen sträckte sig in i kinden. Väl på sjukhuset fick han vänta på operation i sju timmar. Sjukhuset ville först vara säkra på att försäkringsbolaget var villiga att betala. Men allting slutade lyckligt. Efter 130 stygn. - Jag var lite orolig innan jag såg hur pass stora ärren skulle bli men det ser helt okej ut, säger John och pekar på ett litet ärr intill näsan. Sjukvården i Indonesien var skitbra. Fast det är nästan lite synd att såren har läkt så bra, man får pengar från försäkringen om man ser för jävlig ut, konstaterar han.

John tar ytterligare en våg och lägger sig mot slutet ner på magen för att åka in till stranden. Men han missbedömde vart på vågen han befann sig. Slutet på Balangan kallas för Boneyards. Vattnet framför honom sugs undan och in i vågen bakom som reser sig, slår ner i ryggen på John och trycker honom mot revet.

Olyckan avskräckte inte John och ett par månader senare ställde han upp i SM för tredje gången. Tävlingen avgjordes på Torö utanför Stockholm och John vann den jämna finalen. - Det var jävligt kul. Vågorna var sunkiga så jag satsade på att få så långa åk som möjligt. Sen fick jag stressa iväg för jag skulle ner och spela skivor i Västervik på kvällen. Jag körde fel och åkte till Västerås så jag kom över två timmar sent.

- Hade jag tuppat av skulle jag ha dött, det är jag helt övertygad om, säger John ett halvår senare. Jag hade typ en tredje näsborre,

Vid 27 års ålder kan John alltså titulera sig svensk mästare. Men han är även landslagssurfare och självutnämnd drömjobbare. Inte illa för en kille som började plugga i Australien eftersom han hade för dåliga betyg för Sverige. - Jag pallade inte plugga upp betygen på Komvux så jag sökte in till Bond University vid Australiens guldkust och kom in. 3 år studier resulterade, förutom en examen i Communication And Business, även i en hel del surf. Sju svenskar och en australiensare bodde i ett fallfärdigt hus nära stranden. Med bil tog det 10 minuter att åka till Burleigh Heads och 20 minuter till The Superbank. Den våg, som efter en förflyttning i sandmassan, knyter ihop vågorna Snapper Rocks, Rainbow Bay, Greenmount, Coolangatta och Kirra. Bra dagar kan den duktige surfa i över 2 kilometer.

47


INKLÄMD UNDER LÄPPEN VID BURLEIGH HEADS, AUSTRALIEN. FOTO STEPHANIE BLANK

Området kring Australiens guldkust är surf- och surfartätt. John har stött på såväl Mick Fanning som Luke Egan, Joel Parkinson och Dean Morrison i vattnet. Samt den störste av dem alla. John växlade ett par ord med Kelly Slater efter att ha blivit instängd i tuben på Burleigh Heads. - Men jag såg inte att det var han först, det var min polare som berätta. Han var grym. Utöver surfingen fastnade John även för en brasilianska under tiden i Australien och efter examen återvände han till Sverige med planer på att flytta till Brasilien. Men någonting kom emellan. - Jag såg ett inlägg på Kallsupen.com från Peter Klang (dåvarande ordförande i Swedish Surfing Association) där han frågade om någon var intresserad av att åka ner och tävla för Sverige under EM på Gran Canaria. - Jag ringde Klang och han sa välkommen så jag, min brorsa och en kompis åkte ner tillsammans med de andra. Det var riktig kul därnere och en soft stämning i laget. På Kanarieholmen träffade John för första gången Jesper de Ruvo och Christer Myhran, grundarna till surfmärket Nord. John nappade på ett erbjudande om att börja jobba för företaget och idag sitter han på det kontor som Nord delar tillsammans med det sopåkeri som Jesper de Ruvo och Christer Myhran äger. - Kul som fan, det springer omkring en massa sopgubbar på kontoret.

48

John Malmqvist, och Nord, kom in i ett läge när surfingen växer i Sverige, fjärran från -80 och tidiga -90 talets stil med windsurfingvåtdräkter och väderprognoser på TV. Via Internet träffar man enkelt andra surfare och det finns många hemsidor till hjälp för den som vill hitta vågor. Även folk som aldrig satt sin fot på en surfbräda går klädda i boardshorts och rashguards(!?). - Surfing är trendigt just nu men när trenden är över tror jag att det kommer bli en undergroundsport igen. I takt med att den svenska surfscenen har växt har även bråken börjat blossa upp. Oftast är det som hetast inför valet till ordförande i Swedish Surfing Association, SSA. Nord har rört runt ordentligt i grytan genom att arrangera egna resor, sponsra landslaget och föreslagit tävlingar utanför SSA:s regi. Agerandet har inte alltid setts med blida ögon. Inte minst på diverse forum på Internet tenderar John och Nord att få en hel del stryk. Men den bilden av den svenska surfscenen stämmer inte med verkligheten. - På Internet kan man tro att det är en massa gnäll, men i vattnet är alla softa. På SM till exempel är alla glada och hälsar på varandra. Sen brukar det vara värst bråk i januari-februari när det inte är något surf och alla blir bittra i mörkret. - En del av tjafset om mig och om Nord tror jag är en kombination av anonymiteten bakom en dator och avundsjuka. Det är en dröm man har haft att få jobba med surf. Sen om man blir

snorrik eller inte får man se. Nu klarar jag mig och det är inte illa. En annan diskussion som stundtals går hög bland Internetsurfarna är huruvida man ska tipsa om olika spot eller inte. En del spot är väl kända sedan länge och får anses som allmänt villebråd, till exempel Torö, men när mindre kända spot kommer på tal ryter folk ofta ifrån. John Malmqvist tycker rädslan för att folk ska invadera diverse spot är överdriven. - Det är en massa bullshit att vi ska ha crowd i Sverige. Visst, ibland är det crowd, men inte ofta. Jag har inget emot crowd. Med tanke på att han inte irriterar sig på crowd känner han heller inget behov av att leta spot. - Nej, säger John och skrattar hest. Jag orkar inte. Jag hänger på andra som har hittat spot istället. När det är vågor vill jag hellre surfa än leta spot. Folk kan visa mig spot också utan att vara oroliga för jag har dåligt lokalsinne och skulle aldrig hitta tillbaka. Dessutom är jag halvblind. Att vara för lat för att leta spot är han dock inte ensam om menar han. - Folk pallar inte leta. Sen vet inte många hur man letar spot. Exempelvis kan Mats Väg vara crowded när det finns ett par andra spot i området som fungerar men ingen letar. Vilket spot som är bäst i Sverige är han dock säker på. Han blev övertygad en tisdag i november förra året då Torö bjöd på vad vissa menar var decenniets bästa vågor. Vilka vågor


MED TUNGAN RÄTT I MUN UTANFÖR ALGARVE, PORTUGAL. FOTO NIKLAS MALMQVIST

som är störst, bäst och vackrast diskuteras alltid surfare emellan men John Malmqvist blev helt övertygad denna ”Epic Tuesday”. - Det bästa jag någonsin sett i Sverige. Torö tubade. Nu har jag inte surfat alla spot i Sverige men av de jag sett är Torö bäst. Innan den där tisdagen skulle jag röstat på Vik, men inte längre. Ibland var det 2-3 sekunders tuber. Helt sjukt. Talar man istället om hela världen ligger ett gammalt hemmabryt John varmt om hjärtat. - Burleigh Heads är mitt absoluta favoritspot. Det är en snabb och tung våg och handlar mer om att charga och ge sig in i tuben än att stajla och göra snygga moves. När jag bodde där så länge fick man vara med om de dagarna som är riktigt bra. Han har en del spot att välja på. Förutom Australien har John även surfat i Indonesien, Marocko, USA, Brasilien, Sydafrika, Portugal, Frankrike, England, Norge och Sverige. - Alla vågor har sin charm. Dåliga vågor kan vara kul att surfa med kompisarna, stora vågor är kul för man får en adrenalinkick och man får stryk och tycker det är läskigt. Allra bäst är 3-4 fot vågor. Det är soft. I framtiden siktar John på att fortsätta surfa så mycket han kan. - Det är svårt att bli riktigt bra i Sverige, men man vill bli så bra som möjligt. Man får ut mer av surfet ju bättre man är. Därför tror jag det kan

vara bra att surfa i Sverige, man lär sig av att surfa i svåra vågor. Utöver att utveckla sitt eget surfande är John Malmqvist säker på att han kommer spendera ett par år utomlands. Gärna i Manly, en förort till Sydney, där något av en svensk surfarkoloni har etablerats. Han vill även fortsätta resa. Peru, Hawaii, Fiji och Tahiti står på önskelistan. Och Indonesien igen. Än så länge har det främst varit Bali men han skulle gärna se mer. - Men jag skulle inte vilja göra någon hardcoregrej, bo med en fiskarfamilj och bara surfa. Jag gillar livet runt omkring surfet också, att man kan gå ut på kvällen. I och för sig, bara det finns någon soft bar i närheten med lite sköna människor. Därför vore det schysst att bo på surfbåt i Indo. På båten finns det bärs. John tror även att svenska surfare, och landslaget, kommer bli allt bättre i takt med att surfingen fortsätter växa. Men internationellt har Sverige och svenskarna sina begränsningar. - Vi kan aldrig bli sjukt bra. Men man kan se på tyskarna till exempel, de har knappt någon kust men ändå ett bra lag. Schweiz också. Fast de länderna har många duktiga som bor utomlands. Men jag tycker Sverige borde satsa på ett skönt landslag, att det är chillat, istället för att satsa på att bli en bra surfnation. Men ett chillat landslag ska inte betyda att man bara behöver vara snäll och lite lustig för att få följa med. Man måste fortfarande bli uttagen för sina kvalitéer menar John, men det finns

problem med tävlandet i Sverige. - Hela den här idén med Swedish Surf Tour är skitbra men det är gjort fel. Swedish Surf Tour lanserades för två år sedan. Planen var att varje år arrangera tre deltävlingar på olika platser i Sverige. 2004 arrangerades bara en tävling, på Torö, och 2005 likaså. Återigen på Torö. Tävlingarna ska hållas på helgerna då folk är lediga men problemet är att de bästa vågorna inte alltid kommer på helgerna. - Man måste tänka om och köra även på vardagar. Man får rätta sig efter förhållandena i Sverige. Folk får prioritera och kan man inte ta ledigt får man ta det. Sen tycker jag en del av touren hållas utomlands i bra vågor. John surfade för första gången när han som 16-åring var utbytesstudent i Kalifornien. Väl hemma i Sverige igen lämnade han surfingen och körde främst snowboard och efter studenten åkte han en säsong till Whistler, Kanada. Men idag handlar det bara om surfing. - Surfing är så jävla kul. Allt runt omkring är kul, frihetskänslan, resorna, polarna och allting annat. De flesta surfare diggar att festa och att spåra ur. Det gäller i och för sig även inom snowboard men det är finare att se damer på stranden än bakom ett par goggles.

49


Vårens viktigaste accessoar.

Kom in och prova säsongens nya bågar och solglasögon. Välj bland en mängd världsledande varumärken varav flertalet hittar du endast hos oss. Välkommen till Synsam – En Riktig Optiker!


BERGH TEXT NIKLAS NEUMAN FOTO ANDERS

, n här tidningen -kändisar i de tv e s lle ad nk Pa r da rymme på av till att vi berätta Anledningen direkt ödsla ut det mer ycket bättre. Vi brukar inte m m brinner för så r so gö ta är m hj so t a et dr h an oc okick t rd sid de oa s m det finn r om skateb en honom so att den handla Du känner ig dade i a. el åk h r oc få r re rie historia är för ng ke te lä rängde fyrver trots att det in gen dit. s, där han sp än de flesta, h den långa vä hette Wiman oc n m da so se m e ra händ m so i ett prog d va r handlar om studion. Det hä

52


53


PALLE ÄR EN MYCKET POSITIV MÄNNISKA MEN MINIMALISTISK INREDNING FÅR HONOM ATT BLIXTRA MED ÖGONEN.

54


I en radhusliknande etta i Sollentuna där det ser ut som om en piketstyrka med hormonstinna poliser, två datornördar, en botaniker och en skateboardarkeolog gjort husrannsakan bor Palle. Väggarna är täckta av skateboardmemorabilia och i ena hörnet står en fullvuxen bananpalm som hotar att spränga lägenheten. Överallt ligger det prylar. Det ser för jävligt ut. Men Palle, som egentligen visar sig heta Martin Medelberg, ligger uthälld på en madrass och trivs. Jag hade nog gissat på Patrik. – Dom stora killarna, dom som var tio tolv år sådär, tyckte att jag flög omkring som en “pallevante” på landhockeybanan när jag var typ 6 år. Mina jämnåriga snappade upp det där. Det blev Palle och det har hängt i sen dess. Många vet inte ens vad jag heter på riktigt. Torspo 200, Titan 1020 och slagskott med minipuck, det var hederliga tider det. Ordet Pallevante kom antagligen till Sollentuna från Rasmus på luffen men är ursprungligen småländskt och betyder en ”person som är löjlig, barnslig eller lite bakom flötet” enligt Susning. Eftersom jag är uppvuxen med progg-tv i en by med en skog mellan mig och en småstad kom jag sent att bilda mig en uppfattning om vem Palle var. Men han gjorde ett varaktigt intryck på mig. Han verkade vara som mig och mina kompisar och som det nu var fick han tydligen betalt för att vara det i direktsänd tv. Energisk på gränsen till bokstavsdiagnos, skitig och med nästan bara skateboard i huvudet. Hans jobb var att elda upp saker, ställa dryga frågor till folk på stan eller i studion och bara vara sig själv i ett program som hette Wimans. Som så många andra drogs Palle med av den andra vågen skateboard som sköljde över landet. Han började på en bananbräda i glasfiber. – Rätt snart kom filmen Trashin och någon Bones, kanske Future Primitive, in i min krets i Sollentuna. När dom filmerna kom, då drog vi jävlar i mig in till stan och tjackade Taiwanbrädor som såg ut som Corey Websters. Det var egentligen då det började. Det var en stor pöbel av ungar som drev runt i kvarteret med skateboards. Vi var så peppade att vi fattade att det här var grejen. Jag slutade med fotboll och allting. Allt annat kunde läggas åt sidan. – Farsan drog hem en USA-bräda åt mig, en Powell Ripper med skelettet som kom ut och den gjorde jag sen på ryggen, berättar Palle och visar tatueringen. Den är stor och sitter, mycket riktigt, på ryggen. – Det var grym skatekultur där jag bodde. Dessutom hade vi många som var bra på att bygga, spika och såga, så det blev mycket gjort hela tiden. Som alla andra snodde vi brun plywood på byggen och så började det byggas. Banks, ramper och fly outs. Vi fick ihop vår första yta 89 här i Sollentuna. Vi intog parkeringen på Rudbecksskolan och byggde upp våra grejer utan att fråga. Vi var riktigt lyriska när Street Style-teamet kom dit och åkte. Det var precis som för alla andra. Det är skönt att det är så jävla primitivt med skateboard. Jag älskar att man måste göra allt själv. För man har lärt sig så mycket av det, att ta egna initiativ. Det finns ingen fräsig yta utan man måste bygga den själv. Jag är glad över att det inte var färdigt. Det fanns inga vuxna inblandade för dom fattade inte ens vad vi gjorde. Och det fanns heller inga äldre åkare, dom äldsta var max 20, i alla fall av oss som åkte street. Riktiga streetåkare får fan kämpa. I skateboard finns inga belöningar – bara tålamod och ensamhet. Åkte du ensam? – Ja, jag skatade själv som fan. Speciellt i högstadiet när folk började droppa av för att dricka folköl och hångla. Man bara nötte. Det finns ju faktiskt en del trick som man satt i sin ensamhet för första gången. Det är en surrealistisk känsla. Jag kommer aldrig att glömma när jag satte dubbel kickflip ned för ett picknickbord, för det gjorde jag helt själv. Jag hade säkert gjort 60 försök och sen till slut satt den helt rent, helt plötsligt. Det är så surrealistiskt eftersom det var en milstolpe i ens skateåkande och så är det bara helt tyst. Så är det att skata själv. Men man får i alla fall gå hem med högt huvud.

Första kickflippen? – Den minns jag. Men det var lite som att förlora oskulden, man drog lite på sanningen. Jag klarade min första hemma i förrådet och landade på tailen, i och för sig med båda fötterna till hälften på brädan men också med hälarna på betongen. Jag landade den ju men gick ut med att jag hade satt det. Det skäms jag lite för än idag. Men det blev ändå jag som lärde mig det först. Och jag minns att vi åkte hem till min polare som jag konkurrerade lite med. Man hade alltid någon sån som man var jämnbra med. En polare till mig tryckte i alla fall på ringklockan och när dörren öppnades stod jag beredd och gjorde flippen. Stillastående. Det var sjukt planerat men det gick vägen och jag satte det. Jag kunde bara inte låta bli för jag var så glad. Vi hade nog till och med en kampanj i kvarteret och åkte runt för att visa det för alla och jag gjorde samma grej. – Skateboard ger allt. Det är det ultimata sociala paketet har jag kommit fram till. Det ger självförtroende, det ger fysisk träning så man blir slimmad i kroppen, stark och skön. Det ger koordination, det ger fett med cred till folk som inte förstår skateboard men ändå tycker att det är astufft. Och så är det äventyr varenda dag och man träffar alltid nya människor. Är man bara bra på att skata behöver man inte bry sig om något annat. Jag var bra, riktigt bra. Och efter att jag uppnådde det har jag aldrig brytt mig om kläder och sånt. I hela högstadiet hade jag kläder som min morsa hade beställt ur Elloskatalogen. Kläder som jag inte ens hade valt för jag tyckte det var så jävla tråkig och det var aldrig någon som sade någonting om det. Bara för att jag var bra på skateboard. Så hela det här hysteriska högstadielivet, med identitet, att passa in och ha rätt märkeskläder det har jag skateboard att tacka för. Att man slapp hela skiten. Det var sent 80-tal, boken Skateboard med tricktips kom ut och författaren Martin Willners gjorde frontside nosepicker på en trottoarkant i en hemmastickad Musse Piggtröja. Palles specialitet var hoppramper. – Jag var sur över att 360 ryck i hoppramp hade för låg svårighetsgrad. Det var bara 6 poäng för fan. Jag behöver få det reviderat. Hur bra Palle än var slog han aldrig igenom som skateboardåkare utan som den okrönta kungen av skatefilmsredigering med fjärrkontroll. Edge-TV var en institution i landet och Pöbelfilm i Sollentuna ledde utvecklingen. – Det kom precis lagom till vi hade vår värsta råmaterialssprayning. Just när vi hade fyllt garderoben med band utlystes det skatevideotävling på Edge-TV 1996. Och jag bara, ”det här vinner vi”. Det var Pöbelfilm det. Jag skickade in vår video som jag klippte, fem minuter lång. Och vi vann det året och året efter vann vi igen. Det var ren slump att Palle snöade in på videoredigering. Under en praktik på en reklambyrå kom han över ett undanskuffat videomixerbord som han plockade hem och började mixtra med. Hade det varit en synt eller en golfbag hade historien antagligen fått en helt annan vändning här. – Vi var många som lärde känna varandra genom dom där tävlingarna. Jag höll kontakten med några i Tranemo, haha, en liten håla i Småland. Man ringde upp och snackade lite. ”Tja, hur går det?” ”Jo det går bra.” ”Har ni med någon film i år.” ”Ja, det har vi och den kommer att krossa.” ”Okej, tjarå.” Varje gång det sändes visste man vilka som var med och vilka som var bra. Det var roligt. Hela Skatesverige var engagerat och alla som åkte var med i något klipp. Från norr till söder, och i varenda liten håla där det fanns en scen och en videokamera. Det var riktigt roligt. Man klippte med videobandaren och körde på känsla. Det gick inte att sätta in-, och utpunkter. Att synka musik var ett problem. Jag har i och för sig en teknik som fungerar. Den är hur komplicerad som helst, haha, helt jävla galen. Så vi lyckades. Något år senare ringde man upp Palle från Edge och erbjöd honom jobb på programmet. – Pelle Nilsson, programledaren som jag aldrig hade pratat med, ringde och sade ”tjena hur är läget”. Dom behövde en kille till nästa säsong och jag svarade ”jag

går komvux nu så jag måste tänka på saken”. Haha. Jag gick där och läste naturvetenskapligt basår. Helt ärligt så tänkte jag efter om jag skulle ta det eller inte, i tre sekunder ungefär. Sen sade jag ja. Det var ju självklart, berättar Palle. Edge sändes bara en säsong till men under den tiden hann han medverka till det bästa som sänts på, den abstrakta skateboardskolan. Ett återkommande inslag där Alexander Åkerlund och Mange Gyllenberg visade upp trick som Tjattras, obemannad 360, att angöra en brygga och kickflip fastplant. Efter det slog sig Palle in på Sollentunas lokala tvstation. Där jobbade han som nyhetsfilmare för en idiotlön, mest bara för att lära sig redigeringssystemet. – Det var ett jävligt medvetet karriärsdrag. Men det var nog bara jag som visste det och kanske folk som kunde se igenom det hela. Dom hade Media 100, och det ville jag lära mig. Det var det redigeringssystem som dom hade på det produktionsbolag jag ville jobba på egentligen. Det visade sig dock snart att det fanns möjligheter att sända direkt från nyhetsstudion. Palle började med att bara spela musik innan nyheterna, sen öppna kameran och visa omslaget till skivan som låg på för att slutligen sända sitt eget besynnerliga program på kvällstid. Det var också här idén till 24-timmarsprogrammen, som senare gjorde succé på Wimans, började. – Vi sov i direktsändning. Det kan verka lite dåligt men vi sov faktiskt i typ tre timmar. Men kidsen som var unga och starka satt vakna och ringde dit men vi sov bara igenom det. Efter det hade jag ett bra band att visa upp för Spader Knekt som gjorde Wimans. Det var tackvare det bandet jag kom in. Wimans var en form av talk show med svensk kryddning som gick i början av vardagkvällar på Z-TV. Johan Wiman var programledare med rutin från tidigare produktioner och höll i trådarna. Det sändes, mot alla odds och all logik, i fem säsonger mellan åren 01 och 03. – Programmet var Spader Knekts initiativ. Det var två A4-papper med lite text från början. Det stod något i stil med ”Johan tar emot gäster och Palle ska dissa dom”. Haha. Det var rålöst och dom plockade bara in mig på vinst och förlust. Jag hade en massa idéer om att spränga saker, köra skateboard och ha nattsändningar och allt gick igenom. 24-timmarssändningarna var det som slog mest. Efter dom rasade det alltid in mail till redaktionen och folk ville ha fler sådana. När ledningen väl hade fattat att det drog tittare fick vi leka helt fritt. Säljavdelningen var tillfreds även om dom inte fattade hur vi kunde komma upp med så mycket konstiga idéer. Programmet byggde på en liten studio, Johan, Palle och diverse gäster. Oftast albumaktuella artister på promotionturnéer, men dessa var bara svepskäl för att sända kändes det som. Det gjordes reportage från skateboardtävlingar, folk ringde in och det experimenterades med kemikalier och sprängämnen i direktsändning. En salig blandning av höjdpunkter och lågvattenmärken, kvalitet och ren skit. – Det är så enkelt med saker som sprängs. Det är tacksamt, menar Palle. Det var en genialisk blandning av personligheter som förhöjde en stunds eftermiddag för många, menar jag. – Det finns många bra moment från den tiden. Mycket som är dåligt också. Det är det inget som får vara längre. Vi kunde ju ha sju minuter långa sektioner där det inte hände något direkt alls. Min personliga favorit var en snubbe som hette John Från Piteå, som satt med en webkamera och utförde redaktionens önskemål. – Han ringde in någon gång men så slutade det med att vi ringde upp honom istället. Han målade om bilen så det stod Wimans på den och körde fram den så att den gick att se i hans kamera. Någon timme senare visade det sig att han var 17 år gammal, och då hade han just kört bil i direktsändning.

55


1

2

3

4

5

6

7 STEG TILL DIN EGEN RÖKBOMB 1. Se till att du har alla ingredienser till hands - tändare, aluminiumfolie och trestjärniga pingisbollar. Smula därefter sönder bollarna i betydligt mindre bitar. Det skadar heller inte att ha åtminstone två dörrar som går att öppna nära till hands. Det kommer att lukta gift. 2. Använd gärna verktyg för de är lite lurigt. Skyddshandskar kan också vara en bra idé då pingismaterialet lätt kan bli vasst. 3. Samla pingisbollssmulet i en hög och peka på det. Gör det bestämt och med fast blick utan att darra på handen. Det gäller att ta kommandot på ett tidigt stadium. 4. Ta en rejäl bit aluminiumfolie och forma det runt näven. Se också till att

OVAN PALLE UNDER ETT AV SINA MÅNGA DIREKSÄNDA EXPERIMENT. I DET HÄR FALLET HANDLADE DET OM EN MIKROVÅGSUGN OCH FLASKA FYLLD MED LIKA DELAR VATTEN OCH BAKPULVER. IBLAND MISSLYCKADES DET MEN JUST I DET HÄR FALLET ÖVERTRÄFFADE UTSLAGET ALLA FÖRVÄNTNINGAR. TILL HÖGER PALLE HADE ETT KRAV PÅ ATT GÖRA INTERVJUN OCH DET VAR ATT FÅ MED SIN SON VIDAR PÅ BILD. HÄR ÄR HAN FÖLJAKTLIGEN. LITEN, SKRYNKLIG, RÖD OCH HALVNAKEN I HÄNDERNA PÅ EN MYCKET STOLT PAPPA.

56

en del blir över så att du kan forma ett litet handtag av det. Bäst resultat får du om du bildar en liten flaskhals. 5. Fyll på med det som finns kvar av pingisbollarna. Just vid det här tillfället använde Palle två bollar vilket, sammanlagt, blir sex stjärnor. 6. Sätt fyr på tändaren och håll lågan en tvärhand från folien. De kan dröja upp till 30 sekunder innan något händer men se till att hålla alla öppningar i ansiktet på behörigt avstånd. 7. Du bör nu ha fått en rejäl rökutveckling i aluminiumkärlet. Håll andan. Transition vill på inget sätt uppmana dig till att pröva ovanstående experiment. I alla fall inte inomhus.


7 57


Det finns så mycket mer att berätta om Palle. Han är en projektmänniska som jobbar sig in i världar, läser på, konstruerar och tar reda på allt. Ett tag konstruerade han frigolitskapelser. Logotyper och motiv utskurna i olika tjocka skivor frigolit, noggrant hoppassade och färglagda. Kronjuvelen är ett Millencolin-emblem i flera perfekt passade delar. – När jag var klar med den kände jag att det fick vara klart. Jag hade tänkt ge den till Millencolin först, men sen ångrade jag mig, garvar Palle djävulskt. Men nu vet jag inte igen. För nu har jag fått en grej av Erik Olsson som lirar gitarr. Det han pratar om är en lyckönskning från Steve Caballero som syftar till Palles inofficiella skateboardmuseum. Det är inte så att lägenheten är täckt med brädor, men inte heller så att man kan vända sig åt något håll utan att ha närkontakt med några stycken. Överallt hänger reliker från skateboardens alla tidsåldrar. ”Palle, good luck with the skateboard museum – cab 05” står det på en bild av den gamla legenden. – Så nu känner jag en viss tacksamhetsskuld. Den kom alldeles nyligen på posten. Då blev man inte så lite stolt. Skitroligt. Erik i Millen åkte i samma buss som Caballero på någon sån där turné och råkade tänka på mig. Bra jobbat Erik, jag blev riktigt glad. Glad som ett litet barn. Men historian om Palle Medelberg är inte enbart en historia om en framgångsrik och rolig resa genom skateboard och svensk tv. Sedan något år tillbaka är han begränsad till att leva i sin lägenhet med undantag för kortare utflykter. Allt hänger på ett olyckligt ögonblick för över tio år sedan. – Jag var bara ute och badade och skulle hoppa från en femmeterstrampolin. Jag råkade hoppa för långt och hamnade inne i pensionärssimmarbassängen där det var grundare och slog i. Det var vidrigt. Det var en sjuk förändring i livet. Pang bara så fick man tänka om kring allting. Jag fick en whiplash-skada. Precis som vi stukar fötterna hela tiden när vi skatar så stukade jag nacken liksom. Det kändes exakt likadant som den där hettan man känner i vristen när man knäckt till den. Den värmen kom i hela nacken och ryggen och jag hade aldrig varit med om något liknande. Hakan trycktes in mot bröstet så att jag var helt jävla utdragen framåt. Det kändes som om jag skulle gå av. Jag gick inte av men det slet upp ledbanden mellan kotorna. Det var fan i mig ren dödsångest. Jag blev rädd, väldigt rädd för jag trodde livet var slut, berättar Palle med rationell saklighet och det är tydligt att det inte är första gången han gör det. Livet var dock långtifrån slut. Istället följde en lång resa tillbaka till ett normalt liv. – Jag mådde dåligt och spydde i ett år efter det. Sen mådde jag ganska dåligt bara i ett år till efter det. Jag var inte sjukskriven utan jag gick i plugget ändå fast jag mådde pissdåligt. Jag var som en zombie hela sista året i gymnasiet och mådde dåligt hela den tiden. Och först när jag var nitton kunde jag börja skata igen, efter massor och massor av behandlingar. Skadan kom aldrig att läka fullt ut men Palle var nöjd över att kunna åka skateboard igen. Hade han suttit still efter det hade det kanske kunnat gå bra men det fanns inte i honom. Åkningen har gjort sitt till och ett hopp från en balkong på en fest gjorde inget bättre. Ännu sämre

58

blev det av en mindre bilolycka. Precis som med en stukad fot har nacken gradvis blivit sämre och chansen att den ska läka fullt ut är idag i princip obefintlig. Den sista säsongen av Wimans var Palle tvungen att hoppa av för att nacken plågade honom. – Det lutar åt att jag är sjukpensionerad. Det heter aktivitetsbidrag men det är bara skitsnack. Så fort jag gör någonting fysiskt som går över gränsen så blir det två dagars vila. Jag kan inte ens gå speciellt långt utan jag får cykla istället. Jag kan bara gå till macken och handla godis, men det är max om det inte ska börja göra ont. Jag kan inte lyfta min son, Vidar, utan måste ha hjälp av föräldrarna. Så om jag ska vara med min son så måste min mamma eller pappa vara med. Men det går faktiskt bra för jag har skitsköna föräldrar. På det viset är jag lyckligt lottad, för det är verkligen inga problem att hänga med dem. Det har gått väldigt långsamt. Och det har varit äckligt att se hur man sakta har blivit sämre. För man har hela

tiden tänkt att, fan, det blir nog bättre snart och istället har man fått nya bakslag som har varit permanenta. Nu måste jag vara jävligt försiktig med vad jag gör. Händer det något nytt kan jag bli ännu sämre och då är det permanent. Så nu lever jag ett väldigt strukturerat liv, berättar han och börjar garva. Rummet vi sitter i bär inga som helst spår av ett strukturerat liv. – Men jag lever efter en mat och sovklocka. Jag har en äggklocka som fungerar som en varning. Sitter jag vid datorn ställer jag in den på 20 minuter och när den piper får jag vila i en halvtimme. Det är sånt jag har fått lära mig, exakt hur länge det funkar innan nacken börjar paja mer. Allt gör jag med klockan. – Fan jag hade velat skata nu, men man fick ändå åka i 10 år. Nu slipper jag i alla fall se förfallet, för jag fick lägga ned när jag hade flaggan i topp. Men min dröm, och det har det varit sen jag var tio eller elva bast, är att få skata med min egen son eller dotter. Det är lite tråkigt. Jag hade velat visa för Vidar att farsan minsann kan köra som fan. Att få göra honom stolt. Jag har alltid tänkt att om jag fortsätter med det här kommer jag kunna vara kungen av farsorna i kvarteret när jag blir gammal. Jag hade bara velat se honom tycka pappa är cool.

Nu så handlar jag mest aktier. Haha. Nej, det handlar mycket om att hänga med Vidar, allt vad jag kan. Surra med en massa polare över allt, lira Betapet och surra med folk i telefon och på nätet. Jag har många jämnåriga polare som också har barn så det blir mycket snack om ungar. Sen pysslar jag faktiskt med en del aktier på nätet. Jag tycker det är kul men det får inte ta för mycket tid för det finns annat som är mycket roligare. Men det är faktiskt kul och man lär sig om saker man absolut aldrig har brytt sig om tidigare, om samhället och ekonomi. Och när man väl förstått det där på riktigt kan man förstå det mesta som händer här i världen. Det är bra att kunna mycket saker så man kan chocka människor. Speciellt när man sitter som en jävla luffare på centralen efter en skatesession och så kommer det någon gammal polare som är ekonomistudent och då kan man droppa sköna facktermer och företag. Stop loss och Q1, Q2 och Q3 såna grejer. Branscher, marknader och Alan Greenspan, ska han höja eller sänka räntan? Det är för jävla skönt. Vad hade du gjort idag om det inte varit för nacken? – Det hade varit samma sak. Jag hade skatat mycket hade jag gjort, det vet jag. Helt säkert. Kanske hade jag försökt suga ut lite pengar från kommunen och byggt mer skategrejer. Jag älskar att bygga skategrejerna också. I slutet var det faktiskt en period då jag började tvivla på mig själv. Jag var ”vaktmästaren” på ytan här i Sollentuna och blev så jävla intresserad av att bygga och konstruera dom där banksen att jag undrade om jag kanske tyckte det var roligare att göra dom än att åka på dem. Och jag tyckte nog det den sommaren. Jag har haft många nätter innan jag somnat då jag tänkt ut hur man bygger ett bra poolcorner. Hur man ska såga gavlarna, och hur man ska lappa ihop det och att reglarna ska bli skålformade. Jag tror jag kommit fram till hur man gör nu. Det är sådana där bisarra tankar som slutar någonstans där ens intelligens tar stopp, säger Palle och gör som han alltid gör, tar en tvär vändning i tanken och spinner vidare på något helt annat. – Fy fan alltså jag är biologifreak. Biologi och fysik, evolution och Darwin. Helst av allt skulle jag nog vilja gå runt med spade och hacka ut fossiler och sånt, om det inte hade varit för skate och video. Min största dröm, ända sedan jag var liten har alltid varit att hitta en runsten. Jag har gått och letat runstenar hela mitt liv nu. Det hade kanske räckt att hitta ett mynt från förr i tiden. Jag har letat överallt. Men tänk att få vända på en gammal sten och hitta en del av en bevarad runskrift. Där någonstans tar det slut på band och vi lämnar Palle. Jag hoppas att det någonstans finns någon som kommer på ett sätt att bota stukade ryggrader. Kanske att den personen just lägger sista handen vid lösningen precis när du läser det här. Om det skulle hända och du råkar vara i Sollentuna om något år kommer du antagligen se en pappa med flottig page som nöter skateboard med sina barn så att den kanadensiska lönnen flisar. Om inte kanske du stöter på en kufisk motståndare i Alfapet på nätet som kallar sig för Muckarresa och spelar bort dig totalt. Jag hoppas på att få vara med om båda.


TEXT & FOTO ANDERS NEUMAN

60


Det här är det närmaste vi kommer ett utvik i Transition: En skumbadandes Hampus Mosesson. Vi följde Hampus dag och natt under 2005 års Air&Style för att visa en tävling från ett annat perspektiv än du som läsare är van vid. Man kanske inte ska kalla det den nakna sanningen, men så här ser det ut när man vinner en av snowboardvärldens mest klassiska tävlingar.

61


ÖVRE RADEN: LÄNGST TILL VÄNSTER Hotellrummet. In bed with Hampus Mosesson. ANDRA FRÅN VÄNSTER Hotellrummet. 5 minuter med Jakob i telefonen om hur sketchy det är att få tillräckligt med fart till hoppet. TREDJE FRÅN VÄNSTER Lobbyn. Startgenomgång med Dani “Kiwi” Meier. Vem ska ha första stylejumpet? Vad är mest rättvist. Vem tjänar på vad? FJÄRDE FRÅN VÄNSTER Pizzahak. Bra pizzaslices för 2.50 Euro 100 meter från

62

hotellet med teammanagern Tomi Toiminen. En kaffe i baren på hotellet: 7.80 Euro.

look into the camera. - Good! And then one more! Smile! Smile!

MITTENRADEN:

FJÄRDE FRÅN VÄNSTER Start-torn. Double shifty eller inte? Herr Mosesson borta i sina egna tankar.

LÄNGST TILL VÄNSTER Matsal. Rise and shine, sunshine. Frukost-koma.

NEDRE RADEN: ANDRA FRÅN VÄNSTER Transferbuss. Jussi: If you win, you have to buy a car. The new RS. Hampus: I know, I have to. TREDJE FRÅN VÄNSTER Photoshoot, riders area. - It’s very important that you remember to smile and

LÄNGST TILL HÖGER Olympiastadion. Smakfull frontside 720 nosebone under förmiddags-träningen.


63


TILL VÄNSTER Start-torn. 2 sekunder innan drop-in.

64

MITTEN Drop-in. Off we go...

TILL HÖGER Hopp. Backside 720 shifty-shifty.


Egen warm up session innan finalen, p책 flaten mellan wallriden och lilla hoppet.

65


66

ÖVRE TILL VÄNSTER Stora Scenen. Und aus Schweden, der gewinner aus Air&Style 2005... Haaaaaammmpppppuuuuuusssssss Mooooosssseeeessssssoooooooooooonnnnnn!!!!

MITTEN TILL VÄNSTER Stora Scenen. - Hampus, how does it feel to win the Air&Style 2005? - It’s fun, I guess, ha ha!

NEDRE TILL VÄNSTER Hotellrummet. Med 39 nya SMS och 15 missade samtal är det dags att ringa hem till mor och far i Tärnaby innan kvällen fortsätter.

ÖVRE TILL HÖGER Prispallen. Mathieu Crepel fick nöja sig med en andraplats och en champagnedusch.

MITTEN TILL HÖGER Quiksilver Lounge. En vinnare har alltid ett helt nytt gäng vänner som vill ta del av glansen. Hampus och två nya tyska vänner i ett Kodak, förlåt, Nokia moment.

NEDRE TILL HÖGER Bankrummet. Söndag förmiddag och 12000 Euro rikare och en autograf samt en QF (kuf) fattigare.


Fรถr mer information: CAB AB 031-7114868


då talet 1000- mber å p r e d va I nov nglan övla. tt det de i E dra och sk uld och a ja r ä h g n . a n n t lu e o k p änn mä ond r att nordm l öriket fö ryktades o järtat av L t s a n Se Det ig til itt I h tog s ags igen. re, m arna d Squa r a lg viking et var det fa å Tra år förra tt hämta p a s fann

AN NEUM DERS AV AN

68


69


För den vanlige Londonbon lär ett snöfyllt Trafalgar Square tett sig ganska märkligt. Då snö i London inte tillhör vanligheterna, om det då inte handlar om den klassiska julskyltningen vid Harrods som brukar plåga invånarna från oktober till december. Här hade man bjudit in några av världens bästa snowboardåkare för att göra upp om 30.000 pund i rent guld på fem rails och 66 ton snö framför 8000 åskådare. De guldhungriga från Sverige var kapten Hasse Ålund, förste styrman Nicky Wieveg och matros Kareem El-Rafie. Vår svenska besättning hade inga dåliga kombatanter att tampas med då startfältet var fyllt av idel stora namn som Eero Ettala, Eddie Wall, Aaron Bittner, Dimitri Fessenko, Tyler Chorlton, Jules Raymond, Heikki Sorsa och Mike Casanova. Spelplanen bestod två C-boxar, två raka rails och en dubbelkink. Det hela var upplagt som ett gruppspel á la fotbolls-VM där Sverige gick segrande ur sin grupp efter att bl.a. styrman Wieveg hade bjudit dubbelkinken på riktig dans med en 5050-till frontside 270 till boardslide. Engelsmännen visade att, trots att de inte har någon riktig snö, så var de ingen enkel match att besegra. Vidare in i semin började det svenska maskineriet att krångla. Efter några oturliga fall var schweizarna farligt nära att snuva våra svenska mannar på en plats i finalen med hjälp av lite lätt snurrig bedömmning. Mot slutet av semifinalen började det nästan bli pinsamt med

70

hur höga poäng en del av de schweiziska åkarna fick. Tydligast blev det när matros Kareem utförde en perfekt gap to smith frontside 180 ut på dubbelkinken och fick en tredjedel mindre poäng än vad Ton-Ton Holland fick efter en dålig gap to backside lipslide på samma rail. Men med en effektiv slutrusch med kapten Ålund i täten tog sig svenskarna vidare till finalen. Våra isländska vänner mötte övermäktigt motstånd i amerikanarna och hamnade utanför finalen, men värvade nog en hel del nya fans genom sin grymma åkning. Hade det funnits en till plats i finalen så hade den nog gått till Isländarna. I finalen kunde man ana en lätt guldvittring hos vår svenska besättning, men det var ingen lätt batalj som stod framför dem. Finnarnas Eero Ettala hade öppnat upp hela sin trickpåse och Amerikas Mike Casanova visade varför han vann WCI Rail Jam i Mammoth tidigare. I finalen skruvades nivån på åkningen upp ännu ett steg, mycket tack vare att åkarna kommit överens om att splitta pengarna så delar av pressen släppte. Casanova var den första som släppte loss med en 50-50 till backside 270 till switch frontside boardslide på det raka railet, Eddie Wall fortsatte med en grym backside 270 till boardslide. Då var det bara upp till förste styrman Wieveg att svara med en cab 270 gap till frontside board på kinken. Våra grannar från öst fortsatte att öka trycket med switch frontside boardslide pretzels från Ali Toppinen. Matros Kareem El-Rafie fortsatte med en frontside 180

gap to switch 5-0 på kinkrailet innan det var dags för kapten Ålund att bjuda på kvällens svenska godbit, en nollie backside lipslide 270 ut på den raka railen direkt ur skolboken. I den sista omgången missade svenskarna sin chans att gå ikapp och förbi och fick vackert se på när Aaron Bittner la upp en perfekt frontside 270 till switch frontside boardslide på ett av de raka railsen. Det tricket tog amerikanarna förbi finnarna och landade dem på en förstaplats, med Finland på andra och Sverige på tredje. Allt som allt tror jag inte att våra svenska mannar var besvikna på sin tredjeplats, speciellt inte när man lyckats roffa åt sig riktiga guldtackor.

FÖREGÅENDE UPPSLAG FÖRSTE STYRMAN WIEVEG SMÄLLER AV EN CAB 270 TILL FRONTSIDE BOARDSLIDE PÅ DEN STORA DUBBELKINKEN. OVAN TILL VÄNSTER MATROS EL-RAFIE UTFÖR EN SMAKFULL FRONTSIDE BOARDSLIDE PRETZEL UT. OVAN TILL HÖGER KAPTEN ÅLUND TAR ÖVER RODRET MED EN NOLLIE BACKSIDE LIPSLIDE 270 UT I JAKTEN PÅ GULDET. NEDAN TILL VÄNSTER EN VINST I GULD KRÄVER ORDENTLIGA CHAMPAGNEDUSCHAR. NEDAN TILL HÖGER DET SVENSKA LAGET MED SINA NYVUNNA GULDTACKOR.


72-73

74-75

76-77

78

79

80-81

82

83

84-85

86

JOHN MAGNUSSON BACKSIDE AIR SPOT STAPELBÄDDSPARKEN FOTOGRAF NILS SVENSSON

HAMPUS AHLSTRÖM OLLIE TO FAKIE SPOT MATFORS FOTOGRAF ANDERS NEUMAN

72

HASSE ÅLUND NOLLIE BS LIP 270 UT SPOT STOCKHOLM FOTOGRAF ANDERS NEUMAN

STEFAN KARLSSON FS 360 NOSEBONE SPOT KLÄPPEN FOTOGRAF VINCENT SKOGLUND

JON OLSSON 720 CORK SPOT ARLBERG, ÖSTERRIKE FOTOGRAF CHRIS O’CONNELL

HASSE JOHANSSON FRONTSIDE 180 SPOT FORSA FOTOGRAF ANDERS NEUMAN

BJÖRN LINDGREN PUDERSVÄNG SPOT ARLBERG, ÖSTERRIKE FOTOGRAF ANDERS NEUMAN

BLAYZE BRAMWELL RAILSLIDE SPOT LUZERN, SCHWEIZ FOTOGRAF OSKAR ENANDER

JACOB WESTER ALLEY-OOP SPOT JUNE MOUNTAIN, USA FOTOGRAF CHRIS O’CONNELL

NICKY WIEVEG BS HANDPLANT SPOT HINTERTUX, ÖSTERRIKE FOTOGRAF DANIEL BLOM


73


74


75


76


77


78


79


80


81


82


83


84


85


86


VINTER SKATE POOL PARTY TEXT NIKLAS BERGH FOTO ANDERS NEUMAN

CASPER PLASS POPPADE EN SMOOTH OLLIE ÖVER HIPPEN I BJÖRNS TRÄDGÅRD OCH HAMNADE VÄLFÖRTJÄNT I FRAMSÄTET PÅ EN MERCA, ÅRSMODELL 81.

Vi åkte runt och tältade en del i Europa när jag var liten, jag och mina föräldrar, men inget av det jag upplevde då kan mäta sig med tältkonstruktionen som monterades över bowlerna i Björns Trädgård. Högtiden som firades nu var släppet av Lords of Dogtown på DVD. En anledning lika bra som någon annan, för huvudsaken var att poolerna tömdes på snö och omgavs av sensommarvärme. Som om det inte räckte för att förvirra förbipasserande hundägare släpade någon även dit Tony Alva som omedelbart attackerades av en mobb autografjägare och lika många journalister. Att en avdankad dreadstomte var det som krävdes för att Peppe Eng skulle låta ordet skateboard passera under mustaschen på TV4-sporten var mer än vad jag hade kunnat gissa. Någonstans i bakgrunden genomfördes dock en tävling i treklövern. Förhållandena var egentligen perfekta. Inte ett gruskorn i botten, lagom temperatur och en merca, årsmodell 81, till den som körde bäst. Nöjdast av alla att så oväntat få skata poolen såg Tom Käller ut att vara och blåste på för allt vad tygen höll på en bräda som såg ut att komma från en tid då DVD enbart var ett knippe bokstäver. Tyvärr är tyg inget beständigt material, så han kom tråkigt nog inte hela vägen fram. En annan med samma problem men likvärdigt ladd var Enrico Petralia. Han snakade som om det snart skulle börja regna och laddade friskt. Jag önskar att Pepe Eng varit där och fört lite statistik på poolinnehav. Men ingen var någonsin i närheten av Casper Plass. Han tillämpade sitt danska slick på hipparna och smörjde dem med en välavvägd blandning av stilfulla och konstiga airs. Och om Tom var den gladaste i poolen under dagen var Caspers förtjusning svårslagen när han fick ett nytt sommaråk att åka hem i.

88


6-9 april - 책re, sweden www.jonolssoninvitational.com

design:

photo: www.mattiasfredriksson.com


F F O K C I K A S Ä W T& TEX

N UMA S NE DER N A O FOT

HAMPUS MOSESSON TRÄNADE PÅ SINA STYLETRICKS INFÖR AIR&STYLE MED EN KLASSISK MUTE STIFFY

90


LUDDE OCH KEVIN ÅKER FÖR SAMMA TEAM, OFTAST I SAMMA BACKE. DOM HÄNGER IHOP RÄTT MYCKET HELT ENKELT. HÄR HJÄLPTES DE ÅT I EN FRONTSIDE BOARDSLIDE

BACKSIDE TAILBONK. UTSÖKT AV BJURSÅS FINASTE SKATT, HASSE JOHANSSON

Äntligen hände det igen, en klassisk kickoff på vintersäsongen. Kick-offen har alltid varit en mytomspunnen tillställning, speciellt i snowboardens ungdomsår var det en central mötesplats. I Lindvallen, Sälen, sista helgen i november brukade det gå av. Det var där du återsåg gamla bekanta från säsongen innan, spanade in årets nya produkter och skaffade nya åkpolare. Det var det första tecknet på att säsongen verkligen hade börjat. Efter att det varit ganska lugnt på kick-off fronten under ett antal år så tog Wäsabergen tag i det hela. De dukade upp ett smörgåsbord bestående av små och mindre hopp, massor av rails och jibs. Sen bjöd de in till en helg fylld med glada återseenden, nya bekantskaper och än mer rövarhistorier och en hel del snowboard såklart. Om du inte vet vart Wäsa ligger så kan man säga att Wäsabergen är beläget i det djupaste av Dalarna, mellan Mora och Älvdalen. Eller ett

gäng långa snöbollskast från Vasaloppsspåret vid Oxberg. Det vill säga mitt i skoterdårarnas och hembrännarnas paradis. Där ligger det. Det finns knappast en mer passande plats att hålla en kick-off på. Trots att moder natur inte bistod med några köldgrader veckorna innan öppningshelgen hade eldsjälarna i Wäsa fått ihop en kul park. Åkglädjen i den lilla parken som sprutats upp var så stor att vart du än vände dig möttes du av milsvida leenden. Det gick inte att ta miste på att ett tomrum i den svenska snowboardsjälen var fyllt. Fyllt med åkglädje och energi. Kanske var det början på en ny era för kick-offen? Om man tänker efter är det kanske inte så konstigt att det enda som krävdes var en backe som egentligen inte är längre än min gamla pulkabacke. Ett gäng goda vänner, lite slask, några små hopp och ett svårt åkpepp för att skapa det vi alltid pratar om. När man försöker förklara vad snowboard handlar om för en utomstående. Hade de varit i Wäsa den här helgen i november hade de kanske kunnat

börja förstå vad vi pratar om. Med en lift som i princip är öppen så länge som folk orkar åka så gör man det ännu lättare att få fart på åkandet. Då en sen kväll dagen innan inte hindrar en, måhända lätt förskjuten, heldag på berget. Nedanför backen hade några olika distributörer ställt ut sina brädor för att testas så att det blev lättare att bestämma sig för vad man skulle sätta upp på önskelistan. Nu bjöds det ju inte bara på åkning utan även på två finfina helkvällar på wärdshuset med roliga spelningar från Bombshell Rocks, PL-13 och Fat Pat and the Midgets som ett välkommet ombyte mot den rallytechno som normalt smörjer öronen på barbesökarna. Lätt lomhörda efter en blandning av ”Coco Jambo” och klassisk punkrock rullade vi på söndagen hemåt för att sprida budskapet om att kick-offen var tillbaka! Och var du inte där den här gången så borde du se till att vara där i nästa säsong! Du kommer inte ångra dig.

91


A P Ö K U D N HÄR KAIT . N O I S TRAN HAR DU EN BUTIK OCH KÄNNER ATT DU VILL SÄLJA TIDNINGEN TRANSITION? KONTAKTA OSS!

Mail: info@transition.se - Telefon: 08-545 160 72

HEROES CLOTHING 08-720 44 70

NEOWATCHES 0737-266 211

HANG LOOSE UNIVERSITETSALLÉN 14, SUNDSVALL

WSV WORKSHOP I UFO2000 - BIRGERVENSSONS VÄG 16, VARBERG

www.heroesclothing.com

www.hangloose.se

www.neowatches.se

www.wsv.nu

ICEMAN SPORTS EXTREME 036-403 00

www.iceman.se

CURB MYNTGATAN 4, FALUN

www.curbfalun.se

CALI BRUNNSGATAN 9, STOCKHOLM

www.caliroots.se

92

REDLIGHT BOARD SUPPLY KOCKSGATAN 19, STOCKHOLM

www.redlightboardsupply.se


JUNKYARD LADUGÅRDSVÄGEN 101, TROLLHÄTTAN

www.junkyard.se

STREETLAB FERSENS VÄG 14, MALMÖ

www.streetlab.nu

WESC BIRGER JARLSG. 3, KUNGSG. 66 & GÖTG. (BRUNOGALLERIAN) I STOCKHOLM, NYG. 26 I ÖREBRO, SAMUEL PERMANSG. 10 I ÖSTERSUND, VÄSTRA STORG. 47 I KRISTIANSTAD

www.wesc.com

RIVERFARM FAMILY CONTACT@RIVERFARMFAMILY.COM

www.riverfarmfamily.com

PITBOX DISTRIBUTION MÅNSTOLSVÄGEN 7, LIDKÖPING

www.pitbox.se


KULTUR 1:21 REDAKTÖR JOHANNA HALLIN [JH] MEDVERKANDE TOBIAS BARENTHIN-LINDBLAD [TBL] & MAX HÄGERSTRAND [MH]

då skriva några tags i korridoren och träffa andra målare. Romanen är inte på den högsta litterära nivån men det vägs upp av Fuzz’ berättarglädje. Det är en fasci-nerande inblick i 70-talets extremt vitala graffitiscen, en tid före nolltolerans och övervakningskameror. [TBL]

LODOWNMAGAZINE.COM BUILT TO GRIND

Poängen med Independents majestätiska coffetablebok är naturligtvis att lyfta fram Indy-truckarnas betydelse för alla på en skateboard. Många har försökt och medan de flesta har missat målet och hamnat i pinsam självuppblåsning, har Built to grind lyckats bevara både stolthet och stil. Grunden är en väl avvägd blandning mellan bilder, tidningsklipp, annonser, intervjuer och anekdoter. Trots att boken är en utkavlad tegelsten blir den varken ogenomträngligt texttung eller ytligt bildberoende. De har ju dessutom ett väldigt imponerande stall av åkare från de senaste 25 åren. Riktiga röster är ovärderligt i en värld där one-liners levereras i alla möjliga, kommersiellt överlastade sammanhang. ”Skateboarding is skateboarding. It’s about nothing else other than itself” säger en av grundarna Fausto Viello. Han borde ha rätt, men hela Indy-boken gör precis som alla andra böcker som kommit ut de senaste fem åren – ringar in en kultur med stjärnor och dyrkare, vinnare och förlorare, de som cashar in och vi som betalar. Det är värt att lägga ut för lite gemenskap, speciellt när det levereras så bra som i Built to grind. [JH]

Den briljanta berliner tidningen Lodown har en ny hemsida. Den förra var mest en webshop, men har nu utökats med delarna musik (plus the audictive bunch), fashion (so called for decades), art (before and after), sport (no football, no baseball) och nöje (random social behaviour. Innehållet kommer delvis från tidningen, men det finns också saker exklusivas för sajten. Sportdelen är perfekt, sidans höjdpunkt. Långa intervjuer med Gino Ianucci, Paul Rodrigueq, Jeremy Jones och gamle Lance Mountain är bara några exempel på rakt igenom bra och intressanta saker. Även om tidningen Lodown är lite coolare (dyr, snygg och kul att ha) är hemsidan ett bra komplement (cheaper, men mer lättillgänglig). Faktum är att det är på nätet som jag faktiskt tar mig tid att läsa artiklarna, i själva tidningen fastnar jag alltid i att bara bläddra mellan alla snygga bilder, illustrationer och reklamer. [MH]

Girls Tony Larson går i spetsen. Andra ”rejects with promise” är Andy Jenkins, Paul Nett, Evan Hecox, Arkitip, Vice, Crailtap och the Skateboard Mag. Listan är lång, alla på gränsen mellan scenkändisar och världskändisar. Bäst är avdelningen ”The daily transmission” som med ojämna mellanrum länkar till utställningar, affärer, gallerier, intervjuer och projekt. Det ger den där eftersträvansvärda känslan av att vara en del av de viktigaste artyhändelserna i jordens mittpunkt - södra Kalifornien. Kolla in www.agentsofthearea.com. [JH]

94

Fuzz’ debutroman ska stå bredvid Tom Sawyers äventyr i bokhyllan! Åtta år gammal kommer Fuzz med sin mamma till New York. Året är 1970, och i Bronx, dit Fuzz flyttar, börjar just ett nytt fenomen sprida sig. Inspirerad av tidiga målare som Blade och Thor1 tar sig Fuzz redan 1971 - nio år gammal - upp på en elevated lay-up och taggar sitt första tåg. Det är ett svunnet New York som Fuzz berättar om. På 70-talet letade filmbolagen miljöer för Berlin 1945 i Bronx, och Fuzz måste överleva i en fientlig omvärld. Han förföljs av den galne spadmannen, blir kidnappad och nästan avrättad av maffian, jagas av satanister och målar och snattar med en helt otrolig energi. Föga förvånande hann Fuzz inte vara i skolan särskilt mycket, utom för att då och

GARAGE #9

På 100 sidor presenterar Garage det bästa av europeisk och amerikansk graffiti, foto och gatubaserad formgivning. Här samsas välkända namn som Stay High 149 och svenske Ikaroz med den franske fotografen JR och mexikanske Fantomas som visar sin samling av tagpennor. Garage har blivit det europeiska svaret på Mass Appeal, men fortfarande med rötterna i graffitin och med mindre dollartecken mellan raderna. [TBL]

RICK GRIFFIN

BANKSY: WALL AND PIECE AGENTS OF THE AREA

FUZZ ONE - A BRONX CHILDHOOD

Efter höstens utställning på Allmänna Galleriet i Stockholm och Kobras inslag om hans målningar på den israeliska muren har Banksy blivit gatukonstens stora stjärna. Jag har varit skeptisk till hajpen och inte orkat bry mig särskilt. Schlagerfenomen är inte så intressanta. Trodde jag. Efter att ha läst Wall and Piece är jag besegrad. Banksy är bra! Jävligt bra. Framför allt är jag imponerad av hans tavelkupper. På institutioner som Moma i New York och Louvren i Paris har Banksy glidit in med lösskägg och blottarrock och satt upp sina egna tavlor. En sån kille förtjänar respekt. Wall and Piece är den enda boken om gatukonst din bokhylla behöver. [TBL]

Rick Griffin startade sin karriär som tecknare redan på det tidiga 60-tal. Han gjorde surfillustrationer och hamnade snart i den underjordiska seriescenen där han tecknade en rad LSD-inspirerade serier. Griffin gjorde också affischer åt 60-talets hippieband: Grateful Dead, Quicksilver Messenger Service och Jimi Hendrix är några. På 70-talet fortsatte Griffin med en något mer avskalad stil och gjorde till och med airbrushteckningar. Griffins betydelse för generationer av serietecknare, graffitimålare och formgivare kan knappast överskattas. [TBL]

BUTIKER SOM FÖRTJÄNAR DITT STÖD:

Badlands Skånegatan 70, Stockholm. www.badlands.se, Boutique Sportif Renstiernas gata 26, Stockholm. www.sportif.se, Cali Brunnsgatan 9, Stockholm. www.caliroots.se, Child Store Berzeliigatan 5, Göteborg (inne i Pro Stuff-butiken), Galleri Loyal Torsgatan 59, Stockholm. www.loyalmagazine.com, Impala Regementsgatan 6, Malmö, Highlights Östgötagatan 16, Stockholm, Konstig Kulturhuset, Stockholm. www.konstig.se, Nitty Gritty Krukmakagatan 26, Stockholm. www.nittygritty.se, Odd Number Torsgatan 40, Stockholm. www.oddnumber.se, Perry Como Sthlm, Bergsunds strand 32, Stockholm. www.perrycomosthlm.se Pet Sounds Skånegatan 52, Stockholm. www. petsounds.se, Presstop Drottninggatan 58, Göteborg, Presstop Trädgårds-torget 4, Linköping, Presstop Victoriagallerian, Umeå, Rundgång Kristiansgatan 14, Malmö. www.rundgang.se, Schmäck Kungsgatan 49, Umeå. www.schmack.se, Sneakers’n’stuff Åsögatan 124, Stockholm Engelbrektsgatan 12, Malmö. www.sneakersnstuff.com, Skivbörsen Torggatan 4, Västerås, Sportif Unlimited Storgatan 52, Linköping, Ufo M Hantverkaregatan 9, Karlskrona (i Sportkompaniet), Under Tjärhovsgatan 1, Stockholm, UP Stockholm. www.underground-productions.se, WE, Nygatan 26, Örebro. www.wesc.com. Fattas din butik? Eller någon mäktig butik i din stad? Maila Transition på info@transition.se.


Foto: superstudio.se

OM ING.CNG. JEYACLOINFTH COM O@JEYACLOTHI


S ’ K R K A K S I F GRA L I F O R P ra med”, åker man ba yr och själv st tvärt om. m s, so es n oc te pr tivite ingen flummig är ”Det är krea t de skull, för en s M Karlsson. s och Futurum säger Richard ar är för Presen er . uc nd od ru pr n t ha egen idég Mycket av de element har en Varje grafiskt att användas. AV JOHANNA

96

HALLIN


- Det är en segdragen process, när man alltid frågar sig ”vad gör jag?”. Och ”varför just det?” säger Richard Karlsson. Att göra något som bara ser coolt ut, det är inte argument nog. När man börjar bena upp vad det är som är coolt är det så lätt att rasera det. Att göra något som jag själv kan acceptera och kan tycka är relevant, det tar lång tid. Det första han gör på morgonen är att öppna Illustrator, för ”man vet aldrig när idéerna dyker upp, trött eller pigg, man vet aldrig när de bankar på”. I grunden har han en väldigt tydlig bruksinställning till sitt skapande – han gör helt enkelt det som behövs för att hans märken ska leva. Grafik, foto och film. Men det betyder inte att han inte tar det på allvar. Till exempel kommer Presens ut bara med en eller två serier per år, så han har lång tid att komma på och förkasta, mest förkasta. - Jag underminerar ofta mina egna idéer, det är svårt att hitta något som känns konceptuellt representativt. Men för mig är det viktigt att grafik och form är genomtänkta. Vi arbetar med koncept bakom den direkta visuella upplevelsen, för att skapa ytterligare en grund. Richard är – till skillnad från många konstnärer – inte rädd att sätta ord på sina verk och tankar. - Ofta säger folk att det är upp till betraktaren. Som om vad man själv upplevt under processen skulle underminera vikten av verket. Den inställningen ger två olika ingångar till hans grejer. Den första är betraktarens egna första visuella upplevelse. Den andra är med Norrlandsluppen, färgade av Richard och hans partner Jonas Lindahls idéer.

- Allt började med många långa samtal om skateupplevelsen. Det är nästan en kliché inom surf och skate, men flow – att vara i nuet – är centralt och vi vill jämt anknyta till presens i de grafiska serierna. Med Presens började det med Lego. Richard valde några små, enkla byggstenar som kombinerades på olika sätt för att skapa en mer komplex helhet. På samma sätt som han byggde med små klarfärgade plastbitar när han var liten, jobbade han fram Presenstypsnittet. - Bollarna, de ej sammanhängande runda formerna, står också för ett delat kontinuum, alltså något som följer på varandra men ändå är fristående av varandra. Som när man åker miniramp och ett trick följer snabbt på ett annat, säger Richard. Därifrån växte den första brädserien, Jazz Series, fram. Nu arbetar de med den femte serien, som också är den andra serien med promodeller. Arbetet går bra, men segt som vanligt. De första serierna byggde på en strikt ”konceptuell stringens, där alla delar var väl underbyggda för att förmedla olika typer av upplevelser av Presens”, men den senaste och de kommande är delvis vända åt ett annat håll. - Vi har exemplifierat presens så här långt. Framåt kommer vi att ta ut svängarna lite, säger Richard. Den senaste serien tar avstamp på gatan utanför våra barndomshus, och i den känslan av att det bästa som finns, känslan av presens, att skejta, finns precis framför oss.

Jazz Series, 2003: Modellerna är döpta efter jazzlegenderna Charlie Parker och Miles Davis. Richard hade lyssnat på jazz i några år och inspirerats främst av dess improvisation och uppbyggnad. ”Jazzmusikerns flykt från ton till ton, den impulsiva interaktiviteten, är en ständig situation av respons på nuet. Det är en metafor för skate på ljudplanet.” Sea Series, 2003: Modellerna är döpta efter dyklegenderna Jacques Mayol och Jacques Yves Cousteau. ”Att dyka är en väldigt stark nu-upplevelse, där lukt, hörsel och smak är avstängt, men övriga sinnen, känsel och syn, är extra känsliga. Det blir en närhet till ett tidlöst staduim, en interaktiv bubbla.” Saga Series, 2004: Modellerna refererar till fyra sagor. Spaceboy till Lille prinsen, Caterpillar till Alice i Underlandet, Lion till Trollkaren från Oz och Eggman till Alice i Spegellandet. ”Både karaktärerna i böckerna och läsaren själv går genom texten in i en bubbla, en ny värld, och beger sig bortom verklighetens tid och rum, till ett nytt nu.” Home Series, 2005: Första serien med promodeller, Patrik Karlsson/Hörnvägen 12, Markus Kärnebro/ Vargvägen 48, Jonas Lindahl/Gabrieljansvägen 2 och Anders Olsson/Glassgränd 59. De handlar om att det är roligt att just åka skateboard oavsett vart man åker och vilka trick man gör. ”Man behöver inte ha Danny Wayramper och helikopter, eller åka till Barcelona och filma, eller någonting annat heller för den delen. Våra hem är utgångspunkten. De gator där vi för första gången satte ner brädan och fick känslan av nuet, presens.”

97


STEG 1

STEG 2

STEG 3

STEG 4

INFORMATION KRK Namn: Richard Karlsson aka KRK (hans namn plus första andranamnet Klas) Bor: Umeå Gör: Driver Presens Skateboards och Futurum Wheels genom Yeah Productions, med ansvarsområden estetik och administration. Dessutom fotograferar och filmar han. Favoritprogram: Adobe Illustrator Gillar: Loggor, typsnitt och koncept.

98

MER KRK presensskateboards.com futurumwheels.com sole.se (namn, logo, trycksaker) Transition (kolla efter fotobyline) Giftorm (text och bild) imperfekt.se (ett skatekulturfrämjande projekt i startgroparna) klasrichardkarlsson.com (en portfolio som inte riktigt är klar)


ARTISTER JAMES HOLM & GORM BOBERG

Projektet började med ett omslag till samma blaska du håller i din hand och en idé om att utveckla det hela hade legat och grott under ett tag. När jag fick reda på att Yrkesfoto skulle lämna sina lokaler i Gamlestan i Göteborg började tankarna sätta fart igen. I deras lokaler ingick ett antal fotostudios som de använt för uthyrning. En så kallad halvväggsstudio samt en stor cornerstudio. Jag hade fått nyttja studiorna vid några tillfällen för bilfotograferingar och med rötterna djupt i skate och snow var dom sköna böjjarna en stor frestelse att få testa. Detta var dock inget annat än en dröm eftersom dom rena stora vitmålade ytorna antagligen var det sista YFO skulle släppa en skatare på. Efter att hyresvärden chockhöjt hyran vart det ej möjligt för YFO att ha kvar de stora lokalerna och dessa skulle nu göras om till vårdcentral..! Efter kontakt med fastighetsägaren stod jag och Gorm och beskådade hela härligheten. Vi bjöd in ett antal skatare och BMX-cyklister som fick en dröm av sina drömmar uppfyllda.

100


RICKY SANDSTRÖM LIKA VACKER SOM REGNBÅGEN KAN MAN SE RICKY GÖRA DENNA HÖGA ALLEY-OOP KICKTURN. RICKYS STIL HAR ALLTID VARIT AVSLAPPNAD.

101


ALBERT NYBERG ABBE HAR EN ROLIG OCH FÄRGSTARK STIL OCH HAN KAN BJUDA PÅ MYCKET PÅHITTIGHET. EN BS ONEFOOT SMEKS UPP I BÖJJEN.

102


103


104


MARTIN GUSTAFSSON & JIMMY PETTERSSON BLACK OR WHITE, GOOD OR BAD, GIN OR YANG, SKATE OR BMX, VARFÖR VÄLJA. JIMMY KÖR HÖGT ÖVER MARTINS BS OLLIE SAD.

105


JEAN-MARC SOULET CITYSTYLE ÄR NÅGOT JAG FÖRKNIPPAR JEANNIS MED. SMOOTH, TECH STIL. BS KICKFLIP.

106


107


CHRIS ÅSTRÖM CHRIS IS MEANT TO RIDE ON FIRE! BURN BABY BURN! FS NOSEBONE.

GORM BOBERG PUSTAR UT EFTER ETT VÄL UTFÖRT JOBB.

108


MISSA INTE VINTERNS STORA HAPPENING I KLÄPPEN 24-25 MARS. TVÅ DAGAR MED SKID- & SNOWBOARD TEST AV NÄSTA VINTERS PRODUKTER. LÖRDAGEN DEN 25 MARS SNOWPARK BLAST SESSION SLOPE STYLE-TÄVLING MED SVERIGES BÄSTA SKID- & SNOWBOARDÅKARE I SVERIGES NUMBER ONE PARK. DU HITTAR MER INFO PÅ WWW.KLAPPEN.SE


got pierre? TRANSITION KOLLAR LÄGET MED PIERRE WIKBERG TEXT NIKLAS BERGH FOTO NATE CHRISTENSSON

111


Pierre Wikberg från Skellefteå har just rott iland ännu ett stort filmprojekt. Denna gång ett längre ”hemma hos”-reportage från en stuga i Utah, USA, som går under namnet DC MtnLab. Pierre sitter i bilen, med korv i magen och ett leende på läpparna. Skellefteå har just vunnit över Rögle med ett måls skillnad och Pierre var en av de 2918 personerna i publiken. Han är hemma för att vila upp sig. - Jag har inte missat många matcher, kanske en eller två. Det är ett kul fenomen hur en stad kan komma samman tack vare ett par svettiga gubbar som jagar en puck. Man ska hålla på både Luleå och Skellefteå så det blir var och varannan dag. Hockeyallsvenskan har ännu ett knippe spelomgångar kvar innan serien är slut men Pierre har nyligen avslutat filmprojektet DC MtnLab. En film som kommit till mycket tack vare skoföretaget DC:s högsta chef, Ken Block, som en dag tröttnade på att pendla till Mammoth och skaffade sig en stuga. - Ken är det största barnet. Faktumet att han är 38 eller nånting bryr han sig inte så mycket om, han vill bara åka snowboard hela tiden, berättar Pierre. Han har dessutom en bakgrund som bum och har jobbat som diskare i bergen kring stugan han nu äger. Idag driver han DC och för er som följt med i utvecklingen förstår ni att det betyder att han har bytt upp sig i storlek på plånbok. Stugan byggde han på vischan utanför Salt Lake City och skapade den som

112

en snowboardåkares perfekta dröm. Efter hand växte projektet, tomten utökades till 10 hektar, utsmyckades med lift och gradvis växte antalet hopp och features. Sen blev det dags att göra en film. - Det skulle vara en film som gav åkglädje. Vi hade ju ingen chans att konkurrera med de värsta storbudgetfilmerna, som har sex filmare och jobbar hela året, med våra förutsättningar - två månader och tio hektar.

lång och sist i filmen, men jag tyckte den skulle vara sist för han förmedlar den känsla som jag ville avsluta filmen på. Andra kanske tycker att det där inte var dom allra bästa tricken. Han tjafsar på i två och en halv minut, men slänger upp en backside 9 och en backside 1080, helt perfekt på slutet. Det finns ingen anledning att göra sju stycken av varje trick när man kan sätta två perfekta på samma dag.

Eftersom DC sponsrat tidigare filmer av Pierre, såsom Robot Food-filmerna, fanns kontakterna och när det gäller att förmedla den sanna glädjen i åkningen finns det ingen bättre. Han hängde ut i stugan till och från i ett drygt halvår, agerade lekledare och regissör tillsammans med DC-teamet. - Det vi ville var att det skulle vara en film som man ska se innan man drar iväg och åker snowboard. Medan man kör igång bootsen eller på någon bussresa eller whatever. Dom har åtta av världens bästa åkare, men inte i världens bästa terräng. Det var mitt jobb att se till att det såg kul ut, och att det fungerade. Det finns en person som är bättre på att få snowboard att se kul ut än de flesta andra. - Det är Travis Parker, det går inte att fejka den han är. Han ser på snowboard så annorlunda mot många andra. Han har redan haft en lukrativ karriär imagemässigt, och han kan ju alla trick. Men han är inte lika sugen på att bygga ett stort hopp i backcountryt och dänga upp en switch backside 7. Det gjorde han redan 1999, förklarar Pierre. När vi filmade till Afterlame ville han prova allt möjligt. Hans del blev fyra fem minuter

Filmen MtnLab andas mycket av uppfyllda pojkdrömmar så som en line genom huset och möjligheten att ta snowboarden från huset, precis som man tar cykeln. - Det var Ken som kom på allt det där. När han byggde huset satt han och funderade för sig själv. Han är gammal arkitekt också. Det är inte typiskt vd-beteende. Jag har svårt att tänka mig typ Stefan Persson göra det, säger Pierre och syftar på H&M:s gamla VD. Jag är fascinerad av att Ken är så engagerad på alla tänkbara plan. Han ringer liksom på juldan och frågar om jag läst igenom kontraktet och frågar vad jag tycker. Visst gillar Jake Burton snowoard men Ken på DC är med i varenda lilla grej. Härnäst tänker Pierre fortsätta att jobba med DC. Han har dragit ut på det några månader, för att vila upp sig och för att inte hamna i onåd hos de amerikanska immigrationsmyndigheterna. Vad det är kan han inte berätta. - Jag är peppad på projekten men det är en stor nackdel att man aldrig får vara i Sverige, för det är där jag helst vill vara.


T E H D N I L B FART EVOLUTION S N E T E H IG T FÖRSIK LAS BERGH TRATION NIK TEXT & ILLUS

Hjärnan är en lika oumbärlig som outgrundlig kroppsdel. Den har utvecklats i takt med våra framsteg som upprätt gående varelser, men på sistone verkar det som den inte hängt med i tempot. Det här handlar nämligen om hastigheter och just det är något det degiga knippet med nerver i ditt kranium inte riktigt förstår. Jag tror det kallas instinkt. Det jag menar är alla de medfödda reaktioner vi har på olika typer av faror. Som att vi rycker till vid plötsliga ljud eller ryggar tillbaka från värme. Det är samma utvecklingskurva som gör att ett tigerskott ger så omedelbar effekt i en flock med fåglar (ett exempel, ingen rekommendation). Allt som är farligt har vi lärt oss att undvika med hjälp av våra sinnen och säkerhetssystem i kroppen som går fortare än vi kan uppfatta. Höjder är ett utmärkt exempel. Bara att gå på en smal spång över en liten bäck ger ett omedelbart pirr i magen och du koncentrerar dig oerhört mycket mer på balansen än om du bara knallat runt på en lika bred planka på marken. Nu pratar vi alls inte om någon fobisk rädsla för höjder utan den känsla som så gott som alla av oss upplever så fort det är lite längre än vanligt till marken. Ofta räcker det att bara sett en bild av någon som befinner sig i ett höjdosäkert läge för att utlösa dessa reaktioner. Allt detta trots att det är ytterst ovanligt att läkare konstaterar att dödsorsaken är fall från hög höjd. Något som däremot tar livet av oss i väldigt mycket större utsträckning är höga farter. Och det är här evolutionen kommer in. Låt oss säga att det är ungefär 20 006 före Kristus och du har ett trängande behov av att sticka därifrån du är så fort som möjligt. Dina möjligheter är helt klart begränsade - den högsta hastighet du kan hoppas på att uppnå ligger runt 20 km/h och bygger på att du springer. Antagligen barfota. För inte så mycket mer än 100 år sedan var situationen nästan den samma, men sedan dess har det hänt mycket. Tåg, bilar och flygmaskiner har gång på gång tiofaldigat våra möjliga hastigheter till dem vi nu är vana vid. Idag kan alla som fyllt arton och krånglat sig igenom ett körkortsprov komma upp i farter som var fullständigt otänkbara för 100 år sedan. En bil för mindre än du tjänar på en halv dag i en norsk fiskfabrik kan skicka iväg dig i 200 med lite tur. Och visst vet du exakt hur fort 200 km/h är, men din hjärna har flera tusen år kvar innan du verkligen förstår det. På en typisk svensk landsväg står tallarna tätt vid sidan om vägen och vi överträder gladeligen hastighetsbegränsningarna med så mycket vi har råd med. Om vägen istället går intill ett stup eller brant sluttning saktar de allra flesta av oss ner betydligt. Trots att ett fall mycket sällan kommer upp i de hastigheter vi kör bil i och en krock med en tall är ungefär exakt lika jävlig som en kollision med mark. Vad kan nu detta tänkas ha att göra med dig? Jo, det sätter sina spår i hur du åker. Har du till exempel märkt hur mycket läskigare det är att göra en kickflip ut för en knähög lastkaj än att göra det på platta marken. Samtidigt som man inte tänker så noga på att göra det i fart, trots att ett misslyckande får nästan identiska konsekvenser. Om du åker snowboard eller skidor vet du säkert hur

114

respektingivande ett dropp på tre meter kan vara men tänker inte två gånger innan du åker genom en skog där en kollision med ett träd har betydligt högre potential att skada dig än ett fall från klippan. Alla människor kalkylerar risker hundratals gånger om dagen i alldeles vardagliga liv. Men det är en stor skillnad på hjärna och hjärta. Oavsett hur säker du är på din sak kan det vara svårt att verkligen få hjärtat att gå med på det. Det är de gamla instinkterna som talar. Kanske du kan övertyga dem om du har rätt argument.


HARDY NO RULES – NO JUDGEMENTS. DO WHAT YOU WANT. Hardy 3

If you´ve got the personality to be free, we´ve got the bikes for your freeride. W W W.G RA HN S.

SE / UM F


JOBBY KAMLID, K-GRIND, MÜNSTER 1991 TEXT & FOTO MAGNUS GYLLENBERG

Sommaren 1991 började inget vidare för mig. Jag var nyss fyllda sexton och skateboarding var det ENDA som betydde något för mig. En vecka in på sommarlovet bröt jag foten under en hektisk snakesession i Huvudstaminirampen. Mitt i en sweeper såg jag Hans Puttis Jacobsson komma dundrandes emot mig och när jag hoppade av brädan och landade i flaten gick foten rätt av. På gränsen till självmordsbenägen hittade jag en gammal kamera hemma och att fota skate fick bli ett substitut, då kunde man hänga ut när de andra skatade i alla fall. 1991 gjorde jag också min första skatefilm, “Skateboard dudes oooh yeah!”, som var måttligt bra. I vilket fall blev det mycket fotat och filmat under de 8 veckor (8 av 10 sommarlovsveckor…) jag hade foten gipsad. Den här bilden har jag tagit i ett smärre chocktillstånd. Det är Jobby Kamlid som gör en väldigt tidig k-grind, jag tror knappt begreppet fanns än, på en trestegshandrail i Münster, Tyskland. I slutet av 80talet och början av 90-talet anordnades det VM i skateboard varje år i den tyska hålan Münster som fullkomligt invaderades av galna skatare från hela världen. Detta år hade Greger Hagelin anordnat en bussresa från Stockholm ner till Münster och bussen fylldes med tonåriga, Pisang Ambondrickande skatekids främst från Stockholmstrakten. En av dem var jag. Anledningen till att jag var i chocktillstånd när denna bild togs har att göra med en incident som hade skett på vårt hotell c:a 10 minuter tidigare. Vi som åkte med den svenska abonnerade bussen var alla inkvarterade på samma hotell som de flesta proffsen, jag har för mig att det hette Dorint. Med på bussen var även dåvarande ordföranden för Svenska Skateboardförbundet (ja, det fanns ett sånt då!) Micke Eriksson från Upplands Väsby, av de yngre väsbyskatarna kallad för ”Hitler-Micke” (inte för sina politiska åsikter, utan för sitt sätt att vara…). Micke hade ett ganska så dåligt öl-sinne och hade fyllnat till rejält mitt på dagen. Jag, Jobby och några till hade stämt möte i lobbyn för att dra till arenan där tävlingarna gick av stapeln och på vägen fota lite skate om vi hittade någon skön spot. När jag klev in i hotellhissen på väg mot lobbyn träffade jag en packad Micke och med i hissen var några till, bland annat Mike Vallely och hans fru samt Ed Templetons fru- Deanna Templeton. På den tiden var Mike och Ed dödsbundisar och stora idoler hos oss småskatare, de var de hetaste streetproffsen och körde båda för New Deal. Det här var alltså innan det släppte för Vallely och han gjorde femton dokumentärer om sig själv och man ledsnade på honom. Han var dock lika sugen på att slåss då som han verkar vara nu. Micke tittade på Deanna Templeton och i samma ögonblick som han öppnade munnen så högg det till i min mage och jag ångrade att jag hade gått in i samma hiss som honom. ”You look like a whore, do you wanna come up to my room and fuck?” blev frågan Micke ställde till Deanna Templeton när hissdörrarna öppnades mot lobbyn och Mike Vallely blev allt annat än glad... De båda flög på varandra och började slåss som galningar och eftersom detta var så chockerande för mig minns jag inte vem som vann fighten, men jag har ett vagt minne av Micke slängandes en stol på en liggande Vallely. Jag minns inte heller hur det hela bröts, antagligen hade jag i panik redan försvunnit då. Däremot minns jag att Ed och Vallely kom gåendes förbi mig och Jobby när vi fotade vid trappan och att jag var rädd för att Vallely skulle se mig som Mickes polare och ge sig på mig. Det gjorde han aldrig, men jag tyckte mig få en arg blick. Å andra sidan går ju Vallely alltid omkring med en arg blick…

116


MAD-DOG ALVA RIVER AV EN FRONTSIDE 5-0 I DEN DJUPA DELEN AV POOLEN I BJÖRNS TRÄDGÅRD. FOTO ANDERS NEUMAN

5 GREATEST SKATEBOARDERS OF ALL TIME 1. Mark Gonzales 2. Tommy Guerrero 3. Chris Cook 4. Tony Hawk 5. Bob Burnquist 5 STUPIDEST TRENDS IN SKATEBOARDING 1. Little wheels. 2. Baggy pant. 3. The pogo. 4. Jump ramps. 5. Plexi glass ramps. 5 THINGS YOU SHOULD HAVE LEARNT IN HIGH SCHOOL 1. How to spend money right. 2. How to not get in a fight. 3. How to keep a girlfriend. 4. How to out run the police. 5. How to become a millionaire. 5 BEST RUMORS YOU HEARD ABOUT YOURSELF 1. That I was dead. 2. That I was in jail. 3. That I was homosexual. 4. That I was married. 5. That I was a complete egoed out asshole. 5 WORST LIES YOU TOLD 1. I love you. 2. I’m not drunk, just horny. 3. I didn’t do it. 4. That is not my monkey. 5. I don’t know where that pool is.

TONY ALVA 118


NÄSTA NUMMER AV TRANSITION FINNS I BUTIK 19/4. HÅLL UT!

120


POSTTIDNING B Transition c/o Titeldata 112 86 Stockholm

3PRING3UMM ER

)NTRODUCINGTHE7%3#4RAVEL'UIDETOOURWORLD MER

3PRING3UM

)FYOUWANTTOSEE'OLDlSHIN(ONG+ONG PARTYATTHE(ONKY4ONKIN-ELBOURNE RELAXONTHE 7%3#FAVORITEBENCHIN.EW9ORKORVISIT&REDDIE+RUEGERON%LM3TREETIN,! THENGETTHISGUIDE 7EACTIVISTSALLOVERTHEWORLDHAVEPUTTOGETHERAGUIDETHATHASMORELOCALSTREETKNOWLEDGE THANA'03SYSTEM ANDMAKESYOUDISCOVERWHATACITYISREALLYLIKE 0ICKUPYOUROWN7%3#4RAVEL'UIDEATYOURLOCALDEALERORVISITWWWWESCTRAVELGUIDECOM ANDHAVEATRIPWORTHTALKINGABOUT

7ELCOMETOOURWORLD 7EACTIVISTSANDTRAVELSPECIALISTS*ERRY(SU 'INO)ANNUCCI #HRIS0ASTRASAND*ASON,EE

WWWWESCTRAVELGUIDECOM


Transition #1 2006