Page 66

En av tyvärr alltför få närvarande ortopeder var förstås Läkareförbundets ordförande Marie Wedin. Foto Göran Segeholm.

att vårt förändrade arbetssätt ger resultat. Som exempel gavs att registrera antalet uppkomna infektioner före och efter förändringar i arbetssättet. Uppmaningen blev att vi borde gå hem och identifiera viktiga kliniska problem. Därefter borde vi sätta samman lokala grupper för att identifiera och arbeta med problemet enligt beskriven modell, eftersom varje checklista måste ha en lokal förankring för att fungera. Generellt skrivna listor har oftast en tendens att bli liggande Men, det kanske viktigaste är att få doktorer och personal att tro på modellen. Först då kan vi göra ”underverk” Missar vi för lite på akuten? På onsdagen hölls en intressant debatt ”om vi missar för lite på akuten”. Man lyfte fram begreppet ”defensive medicine” från

66 Ortopediskt Magasin 4/2011

USA, ett begrepp som lanserades när man tvingats göra undersökningar av legala skäl, mer än rent medicinska. Efter ett tag sker sedan en glidning där den enskilda doktorn uppfattar att just denna undersökning ingår som en medicinsk standardundersökning, mer än en undersökning för att fria sig juridiskt. Frågan lyftes nu om vi även har infört defensive medicine i Sverige. Har vi blivit så rädda att göra fel så att vi initierar extensiva utredningar av diffusa kortvariga symptom? Gör vi undersökningarna för att ha ryggen fri? Startar vi reflexmässigt stora utredningar utan att tänka på vad detta ger för konsekvens för den enskilda patienten? Skall vi ha akutläkare på akuten med ett helhetsperspektiv eller specialister som kanske är mer benägna att introducera specialundersökningar då de kanske mer ser vad detta kan vara än vad

som är troligt? Är triagering med exempelvis CT undersökning bra? Hittar denna undersökning kanske en mängd irrelevanta fynd, som kräver (onödig?) utredning? Är det en överkonsumtion av undersökningar som ger upphov till ökade köer på akuten? Har vi lät�tare att beställa en avancerad undersökning med ett arbetssätt där man ser en patient en kort stund på akuten, ordinerar prov eller undersökningar, för att sedan låta någon annan ta över fallet? Ingen av deltagarna kunde förstås svara på dessa frågor och socialstyrelsens representant framförde, när begreppet defensive medicine kom upp, att de som myndighet inte var ute efter att straffa enskilda doktorer utan önskade finna systemfel som inadekvat bemanning, för få sängplatser etc. Även vid detta symposium lyfte flera av deltagarna fram vikten av

att ha checklistor att följa för att kunna förenkla och snabba på handläggandet på akutmottagningen. Smärta hos barn utan underliggande patologi Vid symposiet om smärtproblematik hos barn, när man inte finner något underliggande patologiskt, ledde moderator Anna Apelqvist, Kristianstad, ett symposium där man lyfte fram att stressrelaterad smärta hos barn är ett tillstånd som blivit allt vanligare. Dessa patienter hamnar också ofta snett inom vården. Ofta har de sänts runt till olika specialister som var och en tar ansvar för sin lilla bit. Med de exklusiva undersökningarna som tenderar att dra ut i tiden fixeras ofta ungdomarna i sin smärtproblematik. I stället var rådet att snarast föra över dessa patienter till speciellt

Ortopediskt Magasin 4 2011  

Swedish magazine on orthopedy