__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 17

november 2015

Så fungerar räddningsväsendet i Närpes


2

LEDARE Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

NÄRPESINFO

Viktigt stärka handeln i Sydösterbotten För invånarna är det viktigt att utbudet i affärerna i Sydösterbotten är gott. Ju bredare sortimentet i affärerna är och ju fler specialvaror som erbjuds desto mera sällan behöver sydösterbottningarna besöka större städer för att göra uppköp. Inköp på hemorten stimulerar näringslivet och skapar arbetstillfällen. En livskraftig region kännetecknas av livlig handel. Halpa Halli etablerade sig på Högback industriområde i Närpes år 1979 och har blivit en naturlig del av ortens affärsliv. Affärskedjan kunde nyligen ta i bruk nya, moderna affärsutrymmen bredvid den gamla butiken. Den länge önskade satsningen på en stor detaljhandelsenhet tryggar Halpa Hallis närvaro i regionen för många år framåt. Kunderna till butikerna i Närpes kommer allt längre ifrån, förutom från kustområdet även från inlandskommunerna.

Foto: Sara Bondegård

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Närpes stads informationstidning

Ett beslut av miljöministeriet försvårar planläggningen av nya stora deltaljhandelsenheter på Nixback-Högbackområdet framöver. Miljöministeriet lämnade förslaget på en stor detaljhandelsenhet på Nixback-Högback utan fastställelse i etapplandskapsplan 1

”Lokalisering av kommersiell service i lanskapet Österbotten”. Närpes stad kommer att arbeta vidare med ärendet så att området beaktas i kommande landskapsplan. Affärskedjan Tokmanni meddelade i början av oktober, att den har för avsikt att låta bygga en butik invid torget i Närpes. Etableringen bidrar till att stärka Närpes centrum och samtidigt ortens ställning som affärscentrum. På sikt är målsättningen att industri- och affärsområdet på Nixback och Högback ska växa ihop med centrumområdet och i framtiden bilda det nya Närpes centrum. Lokalsamhället präglas av livlig verksamhet trots lågkonjunkturen i landet. Sysselsättningsläget i Närpes är fortfarande gott och arbetslöshetsgraden är låg i jämförelse med många kommuner. Förutom handeln utvidgar även andra företag verksamheten och inom byggbranschen finns en hel del projekt på gång. Så länge hjulen rullar i samhället och folk har jobb finns framtidstro. Vi har all anledning att se positivt på utvecklingen i regionen. Jag önskar alla läsare en God Jul och ett Framgångsrikt Nytt År!

Suupohjan kaupan vahvistaminen tärkeää Suupohjan asukkaille on tärkeää, että kaupoissa on hyvä tarjonta. Mitä laajempi valikoima ja mitä enemmän erikoistuotteita on tarjolla, sitä harvemmin eteläpohjalaisen on tarpeen suunnata ostoksille suurempiin kaupunkeihin. Kotipaikkakunnan suosiminen virkistää elinkeinoelämää ja luo työtilaisuuksia. Elinvoimaiselle seutukunnalle on tunnusomaista vilkas kaupankäynti. Halpa Halli asettui Närpiön Högbackin teollisuusalueelle vuonna 1979, ja yritys on muodostunut olennaiseksi osaksi paikkakunnan liike-elämää. Kauppaketju otti äskettäin käyttöön uudet, modernit liiketilat vanhan kaupan kupeessa. Kauan kaivattu panostus suureen vähittäiskauppayksikköön turvaa Halpa Hallin läsnäolon seudulla vuosiksi eteenpäin. Asiakkaat tulevat Närpiön kauppoihin yhä kauempaa; rannikkoalueen lisäksi myös sisämaan kunnista. Ympäristöministeriön päätös vaikeuttaa jatkossa uusien suurten vähittäiskauppakokonaisuuksien kaavoittamista Nixbackin-Högbackin alueelle. Ympäristöministeriö jätti vahvistamatta esityksen Nixbackin-Högbackin vähittäiskauppayksiköksi vaihemaa-

kuntakaavassa 1 ”Kaupallisten palvelujen sijoittuminen Pohjanmaan maakunnassa”. Närpiön kaupunki pyrkii edelleen saamaan yksikön tulevaan maakuntakaavaan. Tokmanni-kauppaketju ilmoitti lokakuun alussa rakennuttavansa liikkeen Närpiön torin laitaan. Tämä vahvistaa Närpiön keskustaa ja paikkakunnan asemaa liikekeskuksena. Pitkän aikavälin tavoitteena on, että Nixbackin ja Högbackin teollisuus- ja liikealueet kasvavat yhteen keskustan kanssa muodostaen Närpiön uuden keskustan. Paikallisyhteisömme toimii vireästi yleisestä matalasuhdanteesta huolimatta. Närpiön työllisyystilanne on edelleen hyvä ja työttömyysaste matala moniin muihin kuntiin verrattuna. Kaupan lisäksi muutkin yritykset laajentavat toimintaansa ja rakennusalalla on meneillään lukuisa joukko hankkeita. Tulevaisuudenuskoa riittää niin kauan kuin yhteisön pyörät pyörivät ja ihmisillä on töitä. Meillä on kaikki syy suhtautua luottavaisesti alueemme kehitykseen. Toivotan kaikille lukijoille Hyvää Joulua ja Menestyksekästä Uutta Vuotta!


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 Foto: Anna Sand

Den fria bildningen behövs Sedan i maj i år har nämnden för fri bildning en ny ordförande i Jeanette Häggqvist, som tidigare även var medlem i nämnden. För Jeanette är nämndens verksamhetsområde en viktig del av stadens maskineri, och när hon erbjöds uppdraget valde hon att anta utmaningen.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Just att våga anta utmaningar är något som Jeanette Häggqvist poängterar när vi diskuterar hennes uppdrag och de uppgifter som nämnden för fri bildning har. Under den lyder Vuxeninstitutet och biblioteket, och nämndens budget omfattar alltså deras verksamhet. På agendan finns olika frågor som rör dem – kursavgifter, utbud och dylikt. Som ordförande för nämnden är det Jeanette som leder alla möten och hon fungerar även som en kontaktperson mellan allmänheten och den sektor hon representerar.

Välinformerad ett måste – Jag är föreningsmänniska och mitt samhällsintresse har jag fått via min far, och det har

växt sig starkare och djupare med åren. Till vardags jobbar hon i skift inom äldrevården. Utöver föreningsengagemanget och de förtroendeuppdrag hon har, förutom i nämnden även som ersättare i stadsfullmäktige, är det också viktigt att det finns tid för barnbarnen – Jag hade fått frågan tidigare om att anta uppdraget, men tackade första gången nej. Nu valde jag att anta utmaningen och det har varit både roligt, intressant och lärorikt, även om det kanske är lite mer tidskrävande än jag hade förväntat mig. Man måste alltid vara up to date, välinformerad och se till att ta reda på och vara insatt i de frågor som är aktuella, konstaterar hon.

Digert utbud För Jeanette personligen är

både biblioteket och Vuxeninstitutet mycket viktiga och något vi ska slå vakt om även i framtiden. – De har en uppenbar mission i dagens samhälle och jag hoppas att vi kan fortsätta och utveckla verksamheten framöver. Vuxensinstitutet har ett digert utbud med 470 planerade kurser och föreläsningar, sammanlagt 8 563 undervisningstimmar och ungefär 7 000 deltagare årligen. – Alla kurser blir inte av om inte deltagarantalet räcker till, men över 80 procent av dem verkställs. I år erbjuds bland annat en prepkurs inför avläggandet av språkexamen i finska, och vi försökte även ordna en så kallad Fintandem-kurs, där man lär sig det andra inhemska språket med hjälp av en kurskamrat. Tyvärr räckte inte antalet anmälningar till i år, men vi kommer att göra ett nytt försök

2016. Att lära sig finska är jätteviktigt idag, anser Jeanette.

Böckerna är viktiga Vid biblioteket har man bland annat kunnat erbjuda sagostunder för barn, nu med manliga läsare, vilket varit väldigt populärt. – Det kommer rapporter om barns sjunkande läsförmåga och läsintresse så böckernas betydelse ska inte underskattas, anser Jeanette. För de äldre i staden har man även läsombud som besöker äldreboenden och även handikappboenden för att läsa, något som också varit uppskattat. – Biblioteket ingår i Fredrikanätverket och det är till allas fördel. Allt fler skapar egna användarkonton och utnyttjar möjligheten att låna e-böcker, tillägger Jeanette.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING november 2015 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback, Åsa Snickars Tony Pellfolk, Malin Haka ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson

TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5300 exemplar Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes PÄRMBILD: Anna Sand


NÄRPESINFO

4

Närpes stads informationstidning

Foto: Lisbeth Bäck

Vägbelysning för trygghet I Närpes finns vägbelysning längs huvudvägar, landsvägar, vägar inom detaljplaneområden och till en viss del längs enskilda vägar. Ljuspunkterna ökar säkerheten för invånarna. – Vägbelysning är både en trygghetsfaktor och en trivselfaktor, säger Stig-Erik Ingves, vägmästare och Jens Simons, som sköter övervakning och underhåll av ljuspunkterna.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Inom staden finns fastställda direktiv för vägbelysning och de tekniska principerna för anläggning, underhåll och skötsel av vägbelysningsnätet följer trafikverkets standarder. – I Närpes finns det totalt 2 802 ljuspunkter på cirka 105 kilometer väg. Därtill finns 336 ljuspunkter på cirka tolv kilometer väg som NTM-centralen ansvarar för och underhåller. NTM-centralens andel ljuspunkter finns främst längs riksväg 8, korsningsområden till riksvägen och vid större landsvägar, berättar Stig-Erik Ingves.

Mörker bidrar mest till olyckor Olyckor under mörka årstider är både till antalet fler och till omfattning av skador betydligt större än under den ljusa tiden. Trots att trötthet, vårdslöshet i trafiken och alkohol är bidragande orsaker är det mörkret som bidrar allra mest till trafikolyckor. Mörker ökar olycksfrekvensen med 1,5 – 3 gånger jämfört med i ljusa förhållanden eftersom bilistens reaktionsförmåga försämras i mörker.

Anställda övervakar och underhåller Vägbelysningen ska vara på en tekniskt godkänd nivå. Till exempel ska väganvändaren kunna upptäcka hinder på körbanan och kunna bilda sig en uppfattning om körhastighet och yttre förhållanden. Jens Simons är en av dem som jobbar på fältet med att övervaka och underhålla vägbelysningsnätet i Närpes. Till sin hjälp har han ibland en elmontör eftersom en del åtgärder kräver det. – Jag byter lampor, säkringar, kontrollerar centralerna och röjer ifall något träd blåst omkull och ligger på luftkabeln.

Invånare kan felanmäla Området är geografiskt vidsträckt mellan Pjelax, Töjby, Pörtom och Näsby. Invånare kan felanmäla vägbelysning, till

exempel om en lampa slocknat, på kommunens hemsida, via e-post eller per telefon. – Vi tar emot anmälan och åtgärdar problemet. Är det något akut far vi direkt, till exempel om ett träd fallit mot en ledning och utgör risk för ljuspunkterna, berättar Jens Simons. Underhållsarbete sker året runt vid behov. – Fast jag stamklättrar inte upp i stolpar, jag använder lift, ler Simons. NTM-centralen har egna underhållsentreprenörer som kontrollerar deras ljuspunkter regelbundet. – Det fungerar bra tycker jag, säger Ingves.

Tänds och släcks med klocka Stig-Erik Ingves berättar att staden, i syfte att spara, har tagit bort en timme brinntid under dygnet. En halv timme på morgonen och en halv timme på kvällen. – Vägbelysningen tänds med timer klockan 7:00 och ett skymningsrelä släcker den på förmiddagen. Kvällstid är det tvärtom. Ett skymningsrelä tänder och timern släcker klockan 22:00. Systemet stängs ner till Valborg och sätts på igen i början av september. Kostnaden för strömförbrukningen för vägbelysning är cirka 90 000 euro på årsbasis i Närpes. Med alla kostnader inräknade kostar en timme brinntid för alla stadens ljuspunkter ca 15000 euro per år.

Sanering behövs - kräver stor investering

Det ekonomiska läget lämnar inte utrymme för utbyggnad av vägbelysningsnätet för närvarande. En stolpe kostar ungefär tusen euro i anläggningskostnad. Därtill kommer kostnaden för driften. – Vid nya detaljplaneområden anläggs ljuspunkter. Det ingår nämligen i priset när man köper en tomt, säger Ingves. Europeiska kommissionen utgav redan 2009 direktiv för att få ner energiförbrukningen samt minska koldioxidutsläpp.


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

och trivsel Foto: Lisbeth Bäck

5

Meddelande om

förfallna byggnader Byggnadstillsynen har konstaterat att det finns en hel del byggnader som förfaller och förfular staden. Dessutom finns det ovårdade tomter och utomhuslager. Exempel på detta är: söndriga växthus, lador, bostads- och ekonomibyggnader. Byggnaderna har stått oanvända i många år och kan även i vissa fall medföra brandfara, fara för lekande barn eller vara ohygieniska. Med anledning av detta uppmanar byggnadssektionen den

som vet med sig att man har sådana byggnader och tomtområden att ”se om sitt hus” och rusta upp eller riva dessa. Det är till fördel om byggnadernas ägare själva tar initiativet så att byggnadstillsynen inte behöver ingripa. I vissa fall kan en renovering även kräva bygglov och en rivning medföra tillstånd eller anmälningsskyldighet och därför uppmanas de som utför åtgärder att vid oklara fall ta kontakt med byggnadstillsynen.

Vägmästare Stig-Erik Ingves och tekniska avdelningens anställda Jens Simons i luften för att kontrollera en vägbelysningsarmatur i Näsby.

JULKLAPPSTIPS! Felanmälan görs via stadens hemsida, felanmalan.narpes.fi

I enlighet med detta direktiv förbjöds därmed tillverkning av nya kvicksilverlampor från 13 april 2015. – Detta gör att Närpes stad har ett framtida saneringsbehov. Tekniken idag går alltjämnt mot LED-teknik, dock är dessa LED-armaturer ännu relativt dyra i inköp. – Mitt råd är att vänta med investeringen. Tekniken med LED utvecklas hela tiden samtidigt som priset kommer neråt. Vem vet, kanske det även inom några år finns alternativ till LED,

funderar Ingves. – Hittills har vi vid mindre saneringar bytt till högtrycksnatriumlampor. Högtrycksnatrium används också till stor del på vägar som handhas av NTMcentralen. Högtrycksnatrium avger ett gult sken emedan kvicksilverlampor avger ett vitt sken, tillägger han. – Det handlar om miljoner när vi pratar om att sanera vägbelysningsnätet. Och då pratar vi inte om att utöka antalet ljuspunkter utan enbart sanering av dem som finns.

Gläd din vän med en julklapp som ökar hens välmående och livsglädje: ett presentkort till en av vuxeninstitutets föreläsningar eller kurser! Kontakta kansliet så skickar vi ett snyggt presentkort till dig!


NÄRPESINFO

6

Närpes stads informationstidning

Ekonomisk utveckling under Stadens budget för år 2015 ser ut att hålla. Vård- och omsorgsnämnden har äskat om vissa förändringar inom nämnden eftersom kostnaderna för barn- och familjeservice ökat under året. Försäljningen av tjänster för bland annat bäddavdelningen till andra kommuner har även haft en minskande trend. Specialsjukvårdens kostnader ser däremot att kunna understiga budgeten varför en omfördelning kan göras.

Text: Kent-Ole Qvisén

Inom bildningsnämnden har kostnaderna ökat för språkklasserna och förskoleundervisningen. Detta kan på samma sätt finansieras genom minskningar på andra resultatområden. Däremot kan inte ökningen av kostnaderna inom barnomsorgen finansieras inom nämnden utan mera medel på

40 000 euro krävs för att kunna öka antalet daghemsplatser redan detta år. Kommunalskatten kommer att underskrida budgeten med cirka 600 000 euro medan samfundsskatten kan ökas med 200 000 euro och fastighetsskatten med 40 000 euro. Efter alla justeringar av statsandelarna under året kan dessa i slutändan överskrida

budgeten med 300 000 euro. Likaså kan avkastningen på stadens placeringar ökas med 100 000 euro. Det budgeterade underskottet på 1,4 miljoner euro ändras inte genom dessa budgetändringar. I verkligheten kan underskottet i bokslutet bli aningen mindre än det budgeterade eftersom inbesparingar kan ske på flera olika enheter vilket förbättrar utfallet totalt sett.

Budgetförslag för år 2016 Budgetförslaget för år 2016 har varit något lättare att få i balans än tidigare år. Statsandelarna kommer att öka relativt mycket eftersom staden nu blir tvåspråkig från och med 1.1.2016. Ändringen av språkstatusen ger 2,2 miljoner euro i ökad statsandel nästa år. Detta ger möjlighet att radera ut 2015 års obalans i ekonomin på 1,4 miljoner euro samt därtill återta en del av de drastiska nedskärningarna i

budgeten som gjordes i början på år 2015. I budgetramen som godkändes av stadsfullmäktige i september ökade nettokostnaderna med 1,8 procent eller knappt 1 miljon jämfört med budgeten 2015. För vård- och omsorgsnämnden godkändes aktivitetsökningar på cirka 440 000 euro medan bildningsnämnden och statsstyrelsen ökade med drygt 100 000 euro vardera. Enda nämnden som lyckades minska sina nettokostnader var nämnden för fri bildning eftersom uthyrningen av utrymmen på Söff till Röda Korset väntas ge hyresintäkter på 70 000 euro nästa år. Budgetförslagen som kommit in från nämnderna följer stort sett budgetramen. För finansieringens del kommer dock en del ändringar att ske eftersom avdragen i kommunalbeskattningen fortsätter att öka vilket beskär inflödet av skatteintäkterna till kommunerna. Staten har lovat kompensera bortfallet via statsandelarna varför detta

Bokslut och budget för åren 2014-2016

År 2014 2015 2016 (extern 1000 euro) Bokslut Budget+ändr. Budget försl. Verksamhetsintäkter 8 975 8 191 8 589 Verksamhetskostnader -60 726 -62 092 -63 513 Verksamhetsbidrag -51 752 -53 900 -54 924 Skatteinkomster 29 949 31 320 30 650 Statsandelar 24 117 23 300 26 900 Finansiella kostnader o intäkter 429 315 169 Årsbidrag 2 743 1 034 2 795 Avskrivningar -2 672 -2 566 -2 655 Resultat 71 -1 532 140 Förändr. av avskr.diff., reserv., fonder 159 170 160 Periodens över/underskott 230 -1 362 300 Invånare, antal 9398 9400 9420 Skatteinkomster (€/inv.) 3187 3332 3254 Statsandelar (€/inv.) 2566 2479 2856 Årsbidrag (€/inv.) 292 110 297 Årsbidrag i % av avskrivningar 103 40 105 Lån totalt (milj. euro) 17,2 21,3 23,5 Lån (€./inv.) 1838 2277 2495 Nettoinvesteringar (milj.€) 1,8 4,8 5,6


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

MIN SPALT

år 2015

Reform och budgettider Text: Olav Sjögård

Bästa Närpesbor, i skrivandets stund har vi nåtts av nyheten att social och hälsovårdsreformen har godkänts i regeringen. Alla svenskösterbottniska kommuner har önskat att Österbotten skulle bli ett skilt vårdområde. Det ser nu ut att förverkligas i och med att 18 självstyrelse- och 15 vårdområden har godkänts. Vi är mycket tacksamma mot centern och deras ordförande Juha Sipilä. Utan deras agerande skulle det sett helt annat ut. Men ännu återstår mycket att reda ut med finansiering och hur produktionen skall skötas samt vad som lämnar kvar av jouren i Vasa eftersom Vasa sannolikt inte är ett av de områden som får behålla full jour. Ett är dock säkert - det blir mycket stora förändringar för våra kommuner!

inte föranleder minskade intäkter totalt sett. Totalt beräknas 30,7 miljoner euro inflyta från skatterna nästa år jämfört med 31,3 miljoner euro år 2015. I denna summa ingår ökningen från en försiktig höjning av fastighetsskatten för stadigvarande bostad med 0,10 procent till 0,50 procent och ökningen på 0,10 procent till 1,10 procent för övriga bostadsbyggnader. De föreslagna höjningarna beräknas ge 240 000 euro i ökad fastighetsskatt år 2016. Genom höjningarna kommer staden ändå inte upp till medeltalet för kommunerna i Österbotten för alla olika fastighetsskattesatser. Trots att stadens driftsbudget skulle ha balanserats utan skattesatshöjningar kräver dock investeringarna i budgeten och ekonomiplanen

för åren 2016-2018 en ökad egenfinansiering. Staden har under ett antal år ökat skuldsättningen i jämn takt eftersom fastigheterna krävt saneringar och utbyggnader. Den kommunala sektorn har sedan många år en renoveringsskuld som tyvärr ökat med åren. Enda sättet att inte förvärra situationen är att systematiskt investera och åtgärda saken vilket staden försökt göra. Eftersom ökningen i skuldsättningen måste dämpas bör driftsbudgeterna börja visa överskott för att den vägen öka den egna finansieringen. Trots de osäkra framtidsutsikterna med många olika förslag från regeringshåll om förändringar måste de förtroendevalda och stadens personal se framåt och försöka hålla stadens ekonomi i balans för att säkerställa en god nivå på den kommunala servicen i staden.

Så till Närpes och vår verksamhet och ekonomi. Vi har för en tid sedan godkänt de ekonomiska ramarna för 2016. Närpes stads ekonomi känns trygg och vi har vår driftsbudget i rätt bra balans. Det vill jag påstå och det beror mycket på att vi i Närpes har en mycket bra dialog mellan tjänstemän och politiker. Vi söker alltid möjligheter att komma framåt och undvika onödiga svårigheter. En annan sak är att vi i Närpes har en mycket företagsam befolkning som skapar sysselsättning i vår stad. Därför är vi en av de kommuner i Österbotten, men även i hela landet, som har den lägsta arbetslösheten. Det som bekymrar i vår ekonomi är våra överstora investeringar som vi bör få i bättre balans, men Närpes stads stora investeringar har också skapat tillväxt och utveckling i vår stad. Med hopp och tro om en positiv utveckling för Närpes!

7


NÄRPESINFO

8

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 16

Närpes stads informationstidning

ID-NUMMER/-NUMERO

:

april 2015

Mottagaren betalar portot

Åbo Akademi Kod 5008413 65003 SVARSFÖRSÄND ELS

Invånarenkät

E

- se mittuppslaget

Bokslutet 2014

- ett budgeterat underskott blev till överskott

Riv ur - Vik ihop - Stifta

- Posta

Instruktioner för ifyll ande av enkäten Enkäten kan ifyllas antinge n i pappersform eller elektroniskt. Den elektron iska enkäten hittar du på www. narpes.fi där du också hittar mer information om ifyllandet av den elektroniska enkäten. För att du ska kunna fylla i enkäten på webben behövs ett ID-nummer som du hittar högst uppe på denna sida. Detta ID-num mer finns till för att förhindr a att enkäten ska kunna fyllas i flera gånger. Om du fyller i enkäten i pappersform ska du riva ut enkäten, dvs. mittupp slaget ur tidningen. Efter att du fyllt i enkäten så viker du den vid den strecka de linjen ovan så att adressuppgift erna kommer på en sida och denna text på den andra sidan. Därefter ska du antingen stifta eller tejpa ihop enkäten så att den inte öppnas då den postas. Mottagaren av enkäten står för portokostnaden så inga frimärken behövs och du kan lägga den direkt i en av postens gula lådor.

ENKÄTEN SKA FYLL AS I PÅ NÄTE T ELLER POSTAS SENA ST DEN 8.5.2015

Repäise - Taita - Liimaa

- Postita

Kyselyn vastausoh

je

Kyselyyn voi vastata joko paperilla tai sähköis esti. Sähköi nen kyselyl omake vastau sohjeineen löytyy osoitteesta www.narpes.fi. Sähköisen kyselylomakkeen täyttämisessä tarvittav a tunnus on tämän sivun yläreunassa. Tunnuksen tarkoitus on rajata vastaam inen vain yhteen kertaan . Paperimuodossa kyselyy n voi vastata lehden keskiaukeaman lomakkeella. Kyselyyn vastattuasi taita paperi yllä olevan katkovi ivan kohdalta siten, että osoitetiedot tulevat yhdelle sivulle ja tämä teksti toiselle. Niittaa tai teippaa lomake kiinni postitus ta varten. Kyselyn vastaanottaja maksaa postimaksun, sujauta vain vastaus keltaiseen posti laatikkoon!

KYSE LY ON TÄYT ETTÄVÄ VERKOSSA TAI POSTITETT AVA VIIMEISTÄÄN 8.5.2015. Kiitos etukäteen!

Tack på förhand!

Invånarenkäten gav svar Kommuninvånarenkäten sändes i april ut till alla myndiga invånare med en adress i Närpes, totalt 7730 personer. Tyvärr fick en del enkäten senare på grund av att adresslistorna som levererades av Posten var felaktiga, vi beklagar än en gång detta. Text: Markus Norrback

Servicen viktig för kommuninvånarna

Enkäten kunde fyllas i på papper eller via nätet och totalt inkom 2013 svar; varav cirka 76% per post och hela 24% via nätet. Den totala svarsprocenten var 26% vilket var lite mindre än väntat. Det som överraskade var den höga svarsprocenten på nätet som i dylika undersökningar brukar uppgå till knappa 10%. Enkäten hade en IDnummer enbart för att förhindra missbruk främst vid ifyllningen på nätet. ID-numret var i praktiken en löpande nummer som var slumpvis vald och sålunda, vissa farhågor till trots, fanns ingen som helst möjlighet att veta vem som svarat vad.

I frågorna 5-7 i enkäten gavs möjlighet för kommuninvånarna att ge betyg åt stadens service. Frågorna härstammar från Kommunförbundets Arttuenkäter så att det skulle gå att få jämförbara resultat. På det hela taget kan det konstateras att Närpesborna är förhållandevis nöjda med servicen. Även om vitsorden skiljer sig mellan de olika serviceformerna är det intressant att notera att vitsorden ges med ungefär samma fördelning som då Kommunförbundet senast gjort undersökningen år 2011. Motsvarande undersökning har även gjorts senaste år men

de resultaten finns ännu inte tillgängliga. Även i Korsholm gjordes på våren en motsvarande enkät med i stort sett samma frågor och även där har betygen varit liknande. På ett allmänt plan kan man säga att tekniska sektorn genomgående placerar sig lägre än t.ex. bildning och vård och omsorg. I Närpes fick till exempel väg- och gatuskötsel det lägsta betyget men här kan det konstateras att det kan vara svårt för en person att veta vilka vägar som är kommunala, statliga eller privata och vem som sköter dem.

Den fria bildningen får bäst betyg Det som också är genomgående även på nationell nivå i motsvarande undersökningar är att biblioteken och vuxenoch medborgarinstituten tenderar att vara i topp och så även i Närpes. I både Närpes och Korsholm fick biblioteken det högsta betyget på 4,23. Ett område som tydligast avviker från snittet är kommunaltekni-

ken t.ex. vatten och avlopp där betyget i Närpes ligger på 3,10 medan det i Kommunförbundets senaste undersökning låg på 3,5. Utan tvivel har bland annat avloppsfrågan inverkat på betyget i Närpes.

Närpesborna är nöjda med servicen Om man ser på servicen i sin helhet så ger de som svarat på enkäten ett snittbetyg på 3,6 vilket är aningen bättre än landssnittet som legat på 3,5. Om man därtill beaktar kommunstorleken så har snittvitsordet i kommuner med 500010 000 invånare legat på ca 3,4 vilket gör att närpesborna är mera nöjda med servicen än snittet. Förutom vitsorden har det även kommit en hel del fria kommentarer som ännu kommer att analyseras mera genomgående. Enkätsvaren ger utan tvivel stadens beslutsfattare mera underlag för framtida beslut. Mer analys och tabellerna i sin helhet hittar du på www.narpes.fi


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

9

Kommunens service och ekonomi 2015 Närpes stad riktar ett stort tack till alla de som svarade på enkäten! Resultatet av enkäten är en viktig grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunen. I tabeller nedan hittar ni resultatet av hur servicen bedömts av de svarande i invånarenkäten. Resultaten av enkäten i sin helhet finns på stadens hemsida www.narpes.fi Bedömning av servicens kvalitet enligt serviceform Skala: 1 (mycket dåligt skött) – 5 (mycket bra skött)

Väg- och gatuskötsel

2,78

Kommunalteknik

3,10

Tillgång till kommunala bostäder

3,12

Planläggning

3,36

Serviceboende utan nattservice för äldre

3,37

Ungdomsverksamhet

3,38

Byggnadsövervakning

3,39

Socialarbete bland barn, unga och föräldrar

3,40

Hälsocentralens bäddavdelning

3,41

Mentalvårdstjänster

3,42

Service för handikappade

3,43

Anstaltvård för äldre

3,44

Tillgång till kommunala tomter

3,47

Hemvård för äldre

3,55

Serviceboende med nattservice för äldre

3,57

Specialundervisning

3,66

Hälsocentralens läkarmottagning

3,69

Sjukvårdarens/hälsovårdarens mottagning

3,69

Skolskjuts

3,73

Barndagvård

3,74

Tandvård

3,74

Grundskola klasserna 7-9

3,75

Förskola

3,80

Gymnaisum

3,81

Mödra- och barnarådgivning

3,82

Grundskola, klasserna 1-6

3,87

Kulturservice

3,93

Idrotts-sport och annan fritidsverksamhet

4,00

Vuxeninstitutet

4,08

Biblioteksservice

4,23 1

2

3

4

5

Helhetsbetyg för servicen sektorvis

Skala: 1 (mycket dåligt skött) – 5 (mycket bra skött) Bildning och kultur

3,94

Undrvisningen

3,82

Hälsovården

3,81

Socilaväsendet

3,50

Teknisk service

3,37 1

2

3

4

5


NÄRPESINFO

10

Närpes stads informationstidning

Dagvård- småbarnspedagogik både nationellt och lokalt Lagändringarna i anslutning till det första skedet av lagstiftningsreformen som gäller småbarnspedagogik trädde i kraft 1.8.2015. Lagen om barndagvård ändrade därmed namn till lagen om småbarnspedagogik. Begreppen småbarnspedagogik och småbarnspedagogisk verksamhet ersätter således också i praktiken begreppet dagvård.

Text: Ann-Christin Häggblom

Den nya regeringen har nyligen fattat beslut om ytterligare två nya lagändringar som träder i kraft 1.8.2016 i den förnyade lagen om småbarnspedagogik. Den ena förändringen är relationstalet på daghemmen mellan barn och personal gällande barn över 3 år. Från nästa höst får en anställd ha 8 barn över 3 år i sin grupp mot tidigare 7 barn. Detta innebär att man enligt det system som man i dag har med 3 anställda/ grupp kommer att ha barngrupper med 24 barn. Den andra förändringen är att barn vars vårdnadshavare inte har arbete eller heltidsstudier kommer att ha rätt till dagvård högst 20 timmar/

vecka. Den nurådande subjektiva rätten till dagvård har inte begränsat antalet timmar. I skrivande stund är det ännu oklart hur dessa 20 timmar/ vecka ska förverkligas, om det kommer några förhållningsregler eller om det är fritt upp till varje kommun att själva utarbeta en egen lokalt fungerande modell.

Sakkunnigt ämbetsverk Nytt på nationell nivå inom småbarnspedagogiken är även att från 1.8.2015 är Utbildningsstyrelsen sakkunnigt ämbetsverk för småbarnspedagogiken, och inte Institutet för hälsa och välfärd som det var tidigare. Utbildningsstyrelsen ansvarar för utvecklandet av småbarnspedagogiken,

att följa upp hur den ordnas samt att utarbeta de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik.

Grunderna för planen Arbetet med förnyandet av grunderna för planen för småbarnspedagogik har inletts på utbildningsstyrelsen under augusti månad. En inledande tvåspråkig arbetsgrupp med inbjudna från fältet ordnades i september där Närpes stads barnomsorgschef deltog. Grunderna bereds i snabb takt så att de skall vara färdiga i oktober 2016 och kan tas i bruk i kommunerna från och med 1.8.2017. I planen för småbarnspedagogik bestäms om innehållet i och målen för småbarnspedagogiken. Även bestämmelser om samarbetet mellan anordnarna av verksamheten och barnens föräldrar, det mångprofessionella samarbetet och innehållet i barnets individuella plan för småbarnspedagogik ingår i planen. Målet för planen för småbarnspedagogik är att främja en enhetlig verksamhet i hela landet, uppfylla de mål som föreskrivs i lagen och styra kvalitetsutvecklingen inom småbarnspedagogiken.

Lokala planer

Utgående från den riksomfattande planen för småbarnspedagogik ska lokala planer utarbetas. I de lokala planerna ska man beakta samarbetet mellan småbarnspedagogiken, undervisningen och social- och hälsovården. För varje barn ska en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp och planen ska utvärderas regelmässigt.

Förändring i Närpes På det lokala planet är småbarnspedagogiken också i förändring, detta beror på att efterfrågan av platser i stort styr utbudet, i den takt som Närpes stads yngre invånare ökar behöver även platserna utökas. Vilket leder till att nya verksamhetsenheter har öppnats.

Tillbakablick För bara 15 år sedan stod familjedagvårdarna i eget hem för det största antalet dagvårdsplatser och det fanns i Närpes bara ett kommunalt daghem och två gruppfamiljedaghem. Under de senaste 10-12 åren när många familjedagvårdare avgått med pension eller av andra orsaker slutat, har flera gruppfamiljedaghem öppnats eftersom det


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Sara Bondegård

11

Influensavaccin 2015 även som nässpray

Årets influensaperiod närmar sig, influensan florerar oftast som mest kring årsskiftet eller i början av året.

i förändring varit mycket svårt att rekrytera nya familjedagvårdare i eget hem. En del av dessa gruppfamiljedaghem har senare ändrats till daghem eftersom platsbehovet ökat ytterligare. Under de senaste åren har även tillfälliga gruppfamiljedaghem öppnats för att kunna erbjuda en dagvårdsplats åt alla sökande men inte ens de har helt kunnat täcka det ökade behovet av dagvård.

Dagsläge Den 1.1.2014 övergick den privata verksamheten vid Trollebo daghem i Närpes stads regi och en nybyggnation och renovering av utrymmena påbörjades hösten 2014, dessa stod helt klara att tas i bruk hösten 2015 med mera dagvårdsplatser än tidigare. Men trots denna utökning om ca 30 platser kan man nu konstatera att det behövs ännu mera nya dagvårdsplatser för att möta dagens behov. Därför har nu beslut tagits om att det tillfälliga gruppfamiljedaghemmet i Finby flyttas och ändras till ett tillfälligt daghem och kommer att få utrymmen i före detta arbetscentralen inom december månad. Tanken är att när det nya daghemmet i Kalax, Skogsdungens daghem, står

färdigt senhösten 2016 skall det tillfälliga daghemmet i Finby kunna stängas. Hösten 2015 bedrivs småbarnspedagogisk verksamhet hos 6 familjedagvårdare i eget hem inom centrumområdet. Daghem finns i Töjby, Nämpnäs, Näsby, Finby (Trollebo), Yttermark, Övermark och Pörtom samt Pjelax gruppfamiljedaghem som fungerar som daghem på grund av att barnantalet överstiger 12. Gruppfamiljedaghemmen är Westside-, Finby och Yttermark gruppfamiljedaghem samt reservgruppfamiljedaghemmet i Bocentrum som fungerar som reservvårdsställe för barn inom familjedagvården utöver den egna barngruppen. Målsättningen för småbarnspedagogiken i Närpes är att på jämlika grunder kunna ge vård, fostran och lärande till alla barn oberoende av dagvårdsform. Därtill är målsättningen att ge åt varje barn att genom stöd och ledning av kompetent personal utvecklas och våga anta nya utmaningar. Barnen är vår framtid och att genom småbarnsfostran, tillsammans med vårdnadshavarna vara med och fostra morgondagens Närpesbor, gör personalen en värdefull insats för framtiden.

För den som ännu inte vaccinerat sig börjar det bli dags att ta vaccinet för att hinna få ett fullgott skydd före influensaperioden börjar. Det är ändå helt möjligt att vaccinera sig ända tills influensaepidemin börjat, men gärna före utgången av december. Nytt för säsongen 20152016 är att barn i åldern 24-35 månader (två-åringar) har möjlighet att få influensavaccinet i form av nässpray. Oavsett om barnet tidigare fått influensavaccin eller inte räcker det med en dos nässpray för att få ett tillräckligt bra skydd. Säsongsinfluensan stoppas allra effektivast genom att befolkningen aktivt låter vaccinera sig. Genom att vaccinera sig skyddar man inte enbart

sig själv utan även personer i omgivningen, eftersom man då inte heller sprider smitta. Speciellt hos riskgrupperna kan influensan ge svåra symtom och besvärliga följdsjukdomar som bland annat lunginflammation, öroninflammation och bihåle-inflammation. Största delen av dem som tar vaccinet undgår influensa och undviker därmed eventuella läkarbesök, sjukhusvistelser och antibiotikabehandlingar. Om en vaccinerad person trots allt insjuknar i influensa är influensan i allmänhet lindrigare och personen tillfrisknar snabbare. Säsongsinfluensa är inte detsamma som förkylning och vaccinet skyddar därför inte mot vanliga förkylningar.

INFLUENSAVACCIN Alla som hör till någon av följande riskgrupper får vaccinet gratis: • • • • • • •

alla 65 år fyllda gravida kvinnor barn i åldern 6-35 månader den som hör till riskgrupp på grund av sjukdom eller vård närstående till personer som löper risk att få allvarlig influensa så som spädbarn och åldringar social- och hälsovårdspersonal samt personal inom läkemedelsförsörjningen värnpliktiga män och kvinnor i frivillig militärtjänst

För vaccinering kontakta familjecentret i Närpes eller hälsostationerna i Övermark, Pörtom eller Töjby på respektive telefontider. Den som inte har rätt till gratis vaccin men önskar vaccinera sig kan köpa vaccin från apoteket.


12

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

För ett antal år sedan förnyades organisationen av räddningsväsendet och i Österbottens räddningsverk finns idag tre verksamhetsområden – det norra, det mellersta och det södra. På det södra området finns fyra bemannade stationer, varav Närpes är en. Stationsförman Karl-Gustav ”Kalle” Svedjebäck berättar om deras arbete och verksamhet.

Så fungerar räddningsväsendet i Närpes Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Kalle Svedjebäck är en av de fyra anställda, ordinarie brandmännen vid brandstationen i Närpes, som fungerar som huvudstation i det södra området. Områdesansvarig är Timo Rintamäki, som fysiskt är stationerad i Kristinestad, medan Kaj Enqvist, som är områdesansvarig för hela räddnings-

verkets område sitter i Närpes, liksom brandinspektör Marita Koski, som främst jobbar med tillsynsplaner, brandsyner och utlåtanden till myndigheter.

Frivilligverksamhet kompletterar – Vi ordinarie brandmän arbetar vanlig kontorstid, berättar Kalle. På alla bemannade sta-

tioner finns ett underbefäl som turvis har jour för hela området, och vi är fem totalt som har jour var femte vecka. Jourhavande underbefäl är en ordinarie brandman, och alla ordinarie måste vara yrkesutbildade brandmän, något som man i Finland endast kan bli vid räddningsinstitutet i Kuopio. Utöver underbefälen finns även

fem enhetsledare på det södra området. Enhetsledarna kan leda mindre insatser medan ett befäl måste ha ansvaret för själva uppdraget, även om han inte är fysiskt på plats. Större insatser leds alltid av räddningsledaren som är stationerad i Vasa. Enhetsledaren kan vara en frivillig brandman – ett uttryck Foto: Anna Sand

Sedan Närpes brandstation byggdes 2006 har ambulansverksamheten varit stationerad här, och fyra förstavårdare är alltid i tjänst, dygnet runt. Här ses Nina, Jennifer, Johan och Tommy tillsammans med sin förman Ramona.

På stationen går en stor del av arbetstiden åt till underhåll av utrustning och fordon. Här tvättar Leif Kakkuri och Niklas Liljedal brandslangar.


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

13 Foto: Arkivbilder

RING 112 Vid nödfall eller brand, börja alltid med att ringa 112, oberoende var olyckan skett!

som enligt Kalle börjar vara förlegat. – Den korrekta benämningen är halvordinarie brandman. Sammanlagt i Närpes har vi omkring 60 sådana, fördelade på 20 här samt cirka 20 plus 20 vid de obemannade stationerna i Pörtom och Övermark.

Frivillig- och juniorverksamhet För att bli halvordinarie brandman ska man genomgå första hjälp- och släckningsutbildning, och vill man dessutom bli rökdykare finns ytterligare fysiska krav som ska uppfyllas. – Dörrarna står öppna för de som är intresserade, tillägger Kalle. I Närpes finns också en juniorbrandkår som är relativt nystartad och nu pågår för andra året. – Där finns idag cirka 25 knattar som varannan torsdag introduceras i brandkårens verksamhet. Tanken är att det skall uppstå en win-win situation där ungdomarna skall ha en meningsfull fritidssysselsättning samtidigt som frivilliga brandkårens återväxt skall tryggas, förklarar Kalle. Tidigare erfarenheter visar att åtminstone några av dagens ungdomar kommer att finnas med i verksamheten om tio år. Som ledare för juniorverksamheten fungerar Kim Påfs och Jimmy Björknäs.

Förebyggande arbete framom släckning Brandmännens arbete har förändrats mycket under de senaste decennierna, samtidigt som antalet bränder och utryckningar minskat drastiskt. – För tiotalet år sedan gick arbetet mest ut på att vänta på alarm och rycka ut – idag jobbar vi främst förebyggande

med brandsyner, upplysning och skolningsverksamhet i olika former. Vi strävar helt enkelt efter att minska antalet alarm, ler Kalle. Omkring 200 uttryckningar per år görs från brandstationen i Närpes, men största delen av dem är obefogade automatlarm. Vid ett alarm åker alla brandmän som är i tjänst och även alla frivilliga kallas in dagtid, enligt uppdragets storlek. – Bättre medvetenhet, säkrare hus och framförallt brandvarnare har bidragit till att bränderna minskat. Man kan inte nog poängtera vikten av att ha brandvarnare hemma, til�lägger Kalle. Räddningsverket ordnar även trygghetstelefonservice i området och Kalle är den som ansvarar för installation och service av trygghetstelefonerna i Närpes, som i i dagsläge är cirka 160 stycken.

Ambulansen bemannad dygnet runt Fram till 2005 var brandmännen och ambulansförarna alltid samma personer. Idag är verksamheterna helt separerade, även om man delar på stationen. – Vi har olika uppdragsgivare, berättar Ramona Holm, som är förstavårdsförman i Närpes. Sjukvårdsdistriktet köper ambulanstjänsterna av Österbottens räddningsverk och här på Närpes brandstation jobbar 17 personer i skift, dygnet runt, på ambulansen. I Närpes finns två ambulanser med den högre utrustningsnivån, vilket betyder att man kan ge en avancerad vård redan i bilen. –- I takt med att antalet hälsostationer minskar kan man se en ökning i antalet larm, konstaterar Ramona.

För att bli halvordinarie brandman ska man genomgå första hjälp- och släckningsutbildning, och vill man dessutom bli rökdykare finns ytterligare fysiska krav som ska uppfyllas. I Närpes finns också en juniorbrandkår som är relativt nystartad och pågår nu för andra året.


14

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Sagostund i Pörtom bibliotek. Biblioteksfunktionär Gun-Lis Nyman läser en bok.

Biblioteken fokuserar på barns läsintresse Inom biblioteksverksamheten i Närpes Program eller bokpaket är det mycket på gång och det är ofta barn och ungdomar som man väljer att Flera lågstadieskolor besöker kontinuerligt huvud- eller filirikta sig till. Förutom huvudbiblioteket albibliotek och de skolor som i stadshuset finns det några filialbibligger längre bort betjänas av bokbussen. Bussen betjänar liotek som betjänar invånarna i andra fyra lågstadieskolor med tilldelar av kommunen. hörande förskolor, två daghem

Text: Patrick Sjöholm/Kustmedia Ab

I stadshuset i Närpes ligger huvudbiblioteket. Här står bokhyllorna på rad med tusentals titlar och flertalet olika genrer. Här finns också en tyst läsesal och en särskild barnavdelning. Förutom böcker finns det också filmer och tidskrifter som bibliotekets besökare kan ta del av. Under

fjolåret gjordes det 64 000 olika besök till biblioteken i Närpes och totalt gjordes 127 000 boklån. – Vi har ett jättebra team inom biblioteksverksamheten i Närpes och tillsammans får vi mycket till stånd. Besökarantalet är riktigt bra och de som besöker oss gör det flitigt, säger Magdalena Udd, bibliotekschef i Närpes.

och ett gruppfamiljedaghem. Samarbetet mellan biblioteken, skolorna och daghemmen är en målmedveten satsning. Fokus på barn och läsbefrämjande är ett verksamhetsområde som Udd gärna poängterar eftersom det är viktig del av det som biblioteket gör. – Det kommer rapport på rapport om barns och speciellt pojkars sjunkande läsförmåga och läsintresse. Vi har noterat det och skolorna har gjort det. Utöver de regelbundna ”traditio-

nella” biblioteksbesöken kan vi erbjuda program eller bokpaket enligt önskemål, till exempel i samband med skolors egna bokprojekt. Detta är en aktivitet som blivit mer efterfrågad under de senaste åren, säger Udd.

BIBLIOTEKEN • Huvudbiblioteket i stadshuset • Pörtom bibliotek • Töjby bibliotek • Yttermark bibliotek • Övermark bibliotek • Rangsby utlåningsstation • Bokbussen


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Vill sporra till läslust Tillsammans med Malax, Korsnäs och Kristinestad medverkar också biblioteken i Närpes i projektet Bokstafetten som pågår 2015-2016. Inom projektet har biblioteket i Närpes möjlighet att ordna sagoläsning, och för tillfället är temat manliga sagoläsare. Mannen som läsande förebild är ofta frånvarande i barns vardag, vilket återspeglas i pojkars intresse för böcker och läsande. – Sagostunderna har varit en succé hittills! Senast var det till och med svårt att få plats med alla. Vi vill fortsätta med sagostunderna på våren och efterlyser nu fler manliga sagoläsare, säger bibliotekarie Mia Nordström. Bibliotekschef Magdalena Udd hoppas att bibliotekets satsning bär frukt långt in framtiden. Att sporra barns läslust och biblioteksvana är något de förhoppningsvis kan ta med sig under ungdomen och in i vuxen ålder, säger Udd.

Nätverket Fredrika Även om Närpesbiblioteken väljer att till stor del rikta sig till barn så finns det givetvis verksamhet som riktar sig till vuxna. Exempelvis besöker språkklasser från vuxeninstitutet biblioteket för att bekanta sig med bibliotekets utbud och aktiviteter. I huvudbiblioteket finns också kunddatorer som kan användas. Program för vuxna kan biblioteket göra enligt önskemål. Bland annat för Kårkulla har det ordnats bokkafé och bibliotekspersonal har även besökt ett församlingshem och närståendevårdare för att presentera böcker och berätta om biblioteksverksamheten. Närpes bibliotek är en del av biblioteksnätverket Fredrika och det ger kunderna många möjligheter. Via Fredrika-portalen på internet kan man skapa ett eget användarkonto, recensera, reservera och förlänga lånetiden på böcker och göra listor på böcker som man kan tänka sig att läsa någon gång. Via fredrikanätverket hittar man också boktips som riktar sig till både vuxna och barn. Fredrikasamarbetet medför också andra möjligheter, det ger tillgång till e-böcker och ljudböcker. Efterfrågan på just

15

ljudböcker har ökat den senaste tiden. De kan lånas antingen som strömmande ljudböcker eller som cd-skivor. – Vi har lagt märke till ett uppsving inom den genren. Ljudböcker kan lånas när synen inte längre medger läsning. Men det är också många pendlare som lånar ljudböcker för att lyssna på dem i bilen, säger Mia Nordström. När det kommer till e-böcker är utbudet brett. Antalet lån ökade drastiskt år 2012 och sedan dess har det blivit allt populärare att låna e-böcker.

Skönlitteratur och deckare Vad läser Närpesborna? För det mesta är det skönlitteratur och deckare – böcker skrivna av Lars Kepler är bland de mest utlånade. Även biografier av olika slag hör till de mest utlånade genrerna vid Närpes bibliotek. I huvudbiblioteket har personalen också lagt märke till att tidningsläsesalen har blivit allt mer välbesökt på sistone. Mest glädjande är ändå att den största utlåningen vid våra bibliotek är skönlitteratur för barn och det är ett jättebra resultat! Det visar att vi verkligen anstränger oss för att nå ut till barnen, säger Magdalena Udd.

Välkommen hit! Till biblioteksverksamheten hör också att beställa nya böcker, vilket sker i snitt en gång i månaden. När nya böcker kommer in gallras gamla, inaktuella och slitna böcker bort från bokhyllorna. Biblioteken i Närpes har ett otroligt brett utbud av böcker varav majoriteten är böcker på svenska, följt av finsk- och engelskspråkiga böcker. Dessutom finns böcker på de största invandrarspråken i Närpes. – Oberoende om du är barn eller vuxen så finns det något för alla på våra bibliotek. Alla är välkomna att komma och kolla vad som finns i våra bokhyllor, säger Udd. En viktig informationskanal för biblioteket är Facebook. Där postas vad som är aktuellt just nu vid biblioteken i Närpes. Sök på Stadsbiblioteket i Närpes så hittar du bibliotekets Facebook-sida.

Bibliotekarie Mia Nordström och biblioteksdirektör Magdalena udd.


NÄRPESINFO

16

Närpes stads informationstidning

Personal inom tekniska – Jag börjar min arbetsdag med att fixa min städvagn, preparera mina städdukar och moppar, säger Gunilla Bergfors. Efter det börjar jag på och följer mitt veckostädschema. Ett självständigt arbete jag trivs bra med. Pörtehemmet är ett intensifierat boende med sjutton boenderum och personal dygnet runt. För fyra år sedan bytte Gunilla jobbet i ett blomväxthus, där hon hade arbetat i femton år, till Pörtehemmet. – Först som biträde men jag har gått YA:s läroavtalsutbildning till anstaltvårdare och fick examen 2014. Fast jag tycker egentligen inte om ordet anstalt. Pörtehemmet känns inte alls som en anstalt.

Gunilla Bergfors

Anstaltvårdare Pörtehemmet

Byggnadsinspektör Tekniska avdelningen, byggnadstillsynen

Utöver att hon sköter om så att Pörtehemmet hålls rent och snyggt är hon också en medmänniska för dem som bor här. – Jag är född och uppvuxen i Pörtom och de flesta av våra boende är härifrån. Vi brukar prata om sådant som hänt i Pörtom förr eller ha intressanta släktutredningar, ler hon. Hon hör till tekniska nämnden och hennes förman är städchef Sonja Vehkoja.

Gunilla arbetar åtta timmar per dag och fem dagar i veckan. Under veckosluten

Björn Snickars

sköter vårdpersonalen den mest akuta städningen. – Vi har allmänna utrymmen som matsal, kansli, mysrum, frissarum, aula, personalkök, allmänna toaletter med mera, räknar hon upp. De städar jag varje vecka och boenderummen grundstädar jag en gång per vecka men jag går igenom alla rum varje dag.

Som byggnadsinspektör tar Björn Snickars emot ansökningar om bygglov, granskar dem, beviljar åtgärdstillstånd och gör beredningar till sektionen för byggnadstillsyn, som har möte en gång i månaden och lyder under tekniska nämnden. Han rör sig också mycket på fältet, säkert varannan dag, då han utför olika syner och granskningar vid byggplatser. – Allt som kräver bygglov inom stadens gränser kommer via vår avdelning. Vi kontrollerar att ansökan uppfyller lagar och förordningar. Närpes stad har en egen uppgjord byggnadsordning och i övrigt följer vi Finlands byggbestämmelsesamling och marktäktslagstiftningen. Byggnadsinspektörerna har mandat att bevilja åtgärdstillstånd som gäller mindre projekt, till exempel installation

av bergvärme samt bygglov för bostäder på detaljplaneområden. – Det byggs relativt mycket i Närpes, tycker Snickars, som började för drygt ett år sedan. Vi beviljar ungefär 330 åtgärdstillstånd och bygglov per år. Han upplever att han har rätt nöjda kunder. De flesta kommer personligen med sina ansökningar och funderar kring vad som gäller. – På det sättet är det ett väldigt socialt arbete där jag träffar mycket folk. Det är intressant att följa de projekt som planeras och förverkligas i staden. Han trivs bra och det tillskriver han främst det goda samarbetet med kollegorna och atmosfären på avdelningen. Det sker omstruktureringar som bäst på grund

– Jag gör mina materialbeställningar till henne och kan ringa henne om det är något speciellt. Skulle jag önska mig något är det någon form av personalmöten. Jag skulle tycka om att diskutera med kollegor som har samma jobb som mig. Fritiden tillägnas familjen; maken John och de två vuxna sönerna Conny och Christian. – Vi har också en hund, Bellis, som vill ha uppmärksamhet och motion, säger hon. Och så är det ju trädgården. De tycker om skärgårdsliv och vistas gärna vid villan i Molpe från tidiga vårar till sena höstar. – Jag brukar också delta i gymnastikkurser och har dansat zumba med Närpes Gymnastikförening ända sedan de började med kurserna. Zumba är både gymnastik och dans – och så är det så roligt!

av pensioneringar, Björn Snickars byter stol och blir ledande byggnadsinspektör och en ny byggnadsingenjör kommer att anställas till avdelningen. Björn tycker att det är både nödvändigt och bra att han har tidigare erfarenhet av branschen. Han är byggnadsingenjören som jobbat praktiskt med att bygga, som varit fastighetsbyggmästare och vuxenutbildare inom byggbranschen på YA. Han är hemma från Frönäs i Övermark och sambon är hemma från Blaxnäs. Familjen är bosatt i Korsnäs och har två små pojkar: tvååringen Milton och babyn Teo. Plus fyra jakthundar. – Familjen kommer först men när jag ges möjlighet är det jakt och motionsrundor med hundarna som gäller.


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

- om sina jobb Rolf Mäntysaari

Målare Tekniska avdelningen

– Mäntysaari Rolf-Erik heter jag, men är mest känd som Roffe, säger han när vi träffas och skakar hand vid Närpes simhalls entré. Han är för närvarande här och sanerar ett omklädningsrum. – Vattenskada på grund av ett läckande rör, upplyser han. Roffe är en av dem som underhåller och reparerar stadens fastigheter. Han är yrkesman åt staden sedan sex, sju år tillbaka och jobbar främst med målningsarbete, mattläggning och plattläggning. – Men vi hjälper varandra inom arbetslaget så ibland bygger jag också. Det beror på vad det är mest bråttom med. Det är ju ganska stora avstånd vi rör oss på också.

Han trivs bra men är inte alltid nöjd med att det är så mycket ”lappas och lagas”. – Staden skulle vinna på att gå till grunden med reparationer istället för att lappa och laga. Skulle vi få göra det färdigt med en gång skulle vi inte behöva göra om saker om en tid.

Tekniska avdelningen har sitt materiallager i Finby och

Familjen består av Maria och barnen Selma, fem år, Hul-

Solveig Fållbäck har varit kokerska i Yttermark skola allt sedan 1 augusti 1988. – Jag skulle inte vilja byta jobb, ler hon. Hon kokar mat åt över hundra personer per dag, åt 13 förskolebarn, 79 skolbarn, personal i skolan och därtill mellanmål åt eftisbarn.

– I dag har de fått fiskfärsbiffar med kall tartarsås och eftisbarnen har önskat sig smoothie och varma smörgåsar till mellanmål. I morgon blir det korvsoppa med nybakade semlor, berättar hon. – Barnen kan och vet mycket om mat nuförtiden. Det är jättebra!

Maten serveras i tre turer och till sin hjälp i köket har hon dels städaren, som är diskhjälp efter maten samt två elever per dag som är matdejourer.

Matservicepersonalen löd under bildningsnämnden fram till för tre år sedan. Nu lyder vi under tekniska nämnden. –Tidigare var vi två i köket på förmiddagarna och städade på eftermiddagarna. Nu har jag ensam ansvar för köket. Men det här fungerar också bra bara jag lägger upp programmet på rätt sätt. Alla råvaror levereras till skolan och veckans meny sammanställs gemensamt för alla skolor i Närpes.

Solveig tillreder lunch och mellanmål för dagen. Sedan ställer hon i ordning lunchlinjen. Hon äter själv tidigt, före första matturen men då har hon också varit igång flera timmar. – Jag strävar till att göra all mat från grunden. Det blir godast så, ler hon. Och det tycker barnen också.

där träffas de anställda, 7 personer, varje morgon och går igenom vad som ska göras och var. Vid behov byter de ihop arbeten och hjälper varandra enligt vad som behövs. Samarbetet fungerar bra. Deras förman är fastighetsingenjör Hans Hall. – Arbetet är fritt och omväxlande. I och för sig ett pussel att lägga för att tiden ska räcka till för det som ska göras men det fungerar.

Hon bor i Övermark, är sambo

Solveig Fållbäck

17

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

da, nio månader och katten Mupps. – Det är mest familjen på fritiden men det har jag inget emot. Jag ser framemot att vara pappaledig några veckor efter nyår. Jag blev pappa relativt sent i livet och känner att jag kan njuta av det fullt ut nu. Han är född och uppvuxen i Pörtom men numera bosatt i Övermark. Det var inte givet att det skulle bli den här branschen men efter högstadiet började han utbilda sig till timmerman vid dåvarande Österbottens centralyrkesskola, numera YA. Före anställningen vid staden var han byggnadsarbetare tolv år och anställd vid en målarfirma tolv år. Mäntysaari skojar mycket och är en pratglad person. – Ja, skrattar han. Jag tycker om att ha att göra med folk.

med Göran och mamma till Jasmine, 16 år och Benjamin, 7 år. På fritiden engagerar hon sig i Röda Korsets verksamhet, är aktiv inom Övermark Idrottsförening, tycker om att vara ut i naturen, umgås med vänner och hjälper ibland sin syster som har restaurang i Kristinestad. – Jag tycker om att hjälpa andra. Det har jag alltid gjort. Hennes förman är kosthållschef Maj-Britt Grönberg i stadshuset och med jämna mellanrum ordnas köksträffar för personalen. – Vi brukar vara ett tiotal på träffarna och det är intressant att utbyta ideér.

Kock Yttermark skola


NÄRPESINFO

18

Närpes stads informationstidning

Sedan 2007 har de unga i Närpes ett eget organ för att bevaka sina intressen i samhället och kommunalpolitiken. AnnKatrin ”Anki” Enqvist, som är ungdomssekreterare, fungerar som föredragande vid rådets möten, som hålls en gång i månaden under skolåret. Hon och rådets ordförande, Erica Wickman, berättar mer.

För de ungas talan Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

– Ungdomsrådet lyder under fritidsnämnden men har en egen budget. Till skillnad från nämndernas medlemmar byts en del av medlemmarna i ungdomsrådet ut varje år. Det beror på att det är svårt att hålla kvar ungdomarna längre än så, eftersom många flyttar bort på grund av studier, förklarar Anki.

Idéer finns Ungdomsrådet består av unga i åldern 14-29 år. Syftet med rådet är att öka ungdomarnas delaktighet och engagemang i samhällsfrågor som på olika sätt berör dem, att verka för en positiv samhällsutveckling och sträva till att höja trivseln och förståelsen för lokalsamhället och vara ett forum där de ungas åsikter kommer fram och förmedlas vidare ut till samhälle och beslutsfattare. – Representanter från rådet deltar även i fritidsnämndens möten, men har ingen rösträtt, tillägger Anki. Nya medlemmar väljs till rådet varje senhöst, och Erica, som redan varit med i två år, kommer att fortsätta ett tredje år. – Jag har hunnit bo på många olika platser och fått en hel del idéer om vad som kunde förbättras. När jag flyttade tillbaka till Närpes ville jag engagera mig för ungdomarnas bästa, förklarar hon.

Egna motioner Rådet har under den senaste perioden arrangerat disco på Café Albert, haft volleybollturnering på Tomatkarnevalen samt ordnat en Tammerforsresa. – Dessutom utser vi varje höst Årets Ungdom, tillägger Erica. Rådet har möjlighet att lämna in egna motioner och skrivelser – något man också gjort under året. Bland annat skrevs en motion om duschdraperier till högstadiet, liksom en skrivelse om ungdoms- och idrottssekreterartjänsterna. – Vi har också avgett utlåtande om jämställdhetsplanen och några av medlemmarna har deltagit i det så kallade Grundtwig-projektet, tillägger Anki. Rådet har en egen, politisk mentor i Sven Jerkku, som är medlem i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt kontaktpersoner i de olika sektorerna i staden.

eleverna även haft möjlighet att meddela sitt intresse om att medverka, samt komma med önskemål om olika aktiviteter som kunde arrangeras i Närpes. – Det har varit relativt lätt att få medlemmar till rådet och vi har haft bra spridning på dem i åldrarna. Hittills har vi inte behövt jaga folk med blåslampa, ler Anki.

Kan påverka Både Anki och Erica anser att det är viktigt att ungdomsrådet finns. De upplever även att man i stadsfullmäktige och i nämn-

derna gjort vad man kunnat för att beakta rådets önskemål. – Möjligheterna att kunna påverka är definitivt större genom rådet än om man som enskild person skulle försöka genomföra något, tror Erica. Det blir mer tyngd bakom en skrivelse med så många undertecknare. På hennes personliga önskelista för ungdomarnas del finns en lokal där man kunde ordna spelningar och annat på helgerna. – Det behövs mer är bara fotboll, hockey och skolmusikkåren, ler hon.

Bra spridning på medlemmarna I ungdomsrådet representeras högstadiet, gymnasiet och yrkesakademin av varsin representant och övriga medlemmar är med av eget intresse. – De som vill får vara med, så länge antalet medlemmar hålls på en rimlig nivå. I år är de 14 stycken, berättar Anki. Information om rådet har delats ut i de olika skolorna, där

Ungdomssekreterare Anki Enqvist är föredragande i ungdomsrådet, där Erica Wickman nu är ordförande.


Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

19

Närpes Vatten Ab informerar Vid Närpes Vatten Ab:s styrelsemöte den 21 oktober beslöts att inte höja anslutningsavgifterna och konsumtionsavgifterna under nästa år. Anslutningsavgifterna för ett egnahemshus har tre nivåer enligt våningsytan. För en normal bostad kostar vattenanslutningen 2100 € och avloppsanslutningen 4500 €. Vattenanslutningsavgiften för fastigheter på fritidsbosättningsområden i skärgården är 4200 €. Anslutningsavgifter är momsfria eftersom de är flyttbara till en ny fastighetsägare och återbetalningsbara om behovet av anslutningen till verket upphör och fastigheten är befriad från anslutningsplikt. Konsumtionspriserna för vatten och avlopp kvarstår oförändrade. Grundavgiften för en vattenanslutning är 70 € per år medan avloppet är 80 € per år. Det allmänna

vattenpriset är 60 c per m3 och avloppsvattentaxan är 1,80 € per m3 Till dessa priser kommer 24 % moms. Utbyggnaden av avloppsnätet fortsätter denna vinter med 13,6 km vatten- och avloppsledningar i Pjelax. Abonnenterna i Pjelax får vänta till 2017 före de kan ansluta sig till avloppssystemet eftersom avloppsvattnet därifrån kommer att börja pumpas till reningsverket hos Metsä-Board i Kaskö. Då är det meningen att avloppets huvudöverföringsledning mellan Finby och Kaskö skall stå klar. Det är dotterbolaget Aqua Botnica Ab, som handhar byggandet av överföringsledningarna från Teuva och Finby fram till Metsä-Board. Byggandet av skede två mellan Finby och Pjelax och skede tre från Pjelax till Kaskö inleds ännu under detta år. Följande år kommer utbyggnaden av uppsamlingsledningar i Gottböle, Böle, Kaldnäs och Stobacka i tur. De 22 km långa avloppsledningarna i Nämpnäs skärgård, som grävdes ner där i samband med vattenledningar 2010 och 2011, har gjorts driftsklara i höst och de första abonnenterna har anslutit sina pumpstationer.

Mera om pris och anslutningsinfo finns på våra hemsidor: www.narpesvatten.fi Kontaktuppgifter: Närpes Vatten, Rosenbackvägen 3. Tel. 06-347 5500

NÄRPES SIMHALL

Närpes Simhall Tfn 040 1600698

Simhallens normala öppethållningstider är må-fr 16-21 och lö-sö 12-16 Avvikelser i december och januari till följd av helgdagar:

Vuxeninstitutets kursprogram för våren 2016 utkommer v. 53. Välkommen med i vår verksamhet!

Lö 5.12 Sö 6.12 Må 21.12 - 23.12 24.12 - 26.12 27.12 28.12 - 30.12 31.12 01.1 02.01 - 03.01 04.01 05.01 06.01 07.01 - 08.01 09.01 - 10.01 Fr. 11.01 och framåt.

Öppet 12.00 - 16.00 Simhallen stängd Öppet 14.00 - 21.00 Simhallen stängd Öppet 12.00 - 16.00 Öppet 14.00 - 21.00 Öppet 12.00 - 16.00 Simhallen stängd Öppet 12.00 - 16.00 Öppet 14.00 - 21.00 Öppet 14.00 - 18.00 Simhallen stängd Simhallen service stängt Öppet 12.00 - 16.00 Normal öppethållning.

Populära ljussim ordnas fredag 11.12 kl. 18-21. Kom och njut och simma i skenet av levande ljus samt stillsam musik. Åldersgräns 18 år.


NÄRPESINFO

20

Riktlinjer för utredning av

ter

kund inom socialväsendets barnskyddsarbete.

Till dig om

BARNSKYDD

r och

info/se/

Närpes stads informationstidning

k, Du har rätt till kärle tt liv go t et h omvårdnad oc

s inom

tet

Under ett par år har Närpes deltagit i ett projekt kallat ”LasSe” som bland annat haft som mål att göra utredningar av barnskydd likadana i kommunerna. Avsikten har varit att skapa samma tillämpningsmodeller. Man har också utarbetat nyttiga broschyrer som kan ges åt de som berörs.

Text: Åsa Källberg och Carina Westberg

När det gäller skyddet av barn är det i första hand föräldrarna som har ansvaret för att ta hand om sina barn och ge dem en uppväxt i en stimulerande omgivning. Om föräldrarna eller vårdarna av

någon anledning inte klarar av att sörja för sitt barns välbefinnande har samhället skyldighet att hjälpa familjen att klara av situationen. Socialvårdslagen som nyligen ändrades ger familjerna rätt att få service när det krisar sig i familjen utan att man behöver vara en

Barnets bästa är det viktigaste Barnskyddet utgår alltid från barnets bästa. Det innebär att de anställda i alla beslut som rör barn måste bedöma vilken som är den bästa lösningen för just det här barnet i den här livssituationen. Vem som helst som är orolig över ett barns välbefinnande kan göra en barnskyddsanmälan till stadens socialarbetare. Den som gör anmälan behöver inte kunna göra någon bedömning av vilken typ av hjälp barnet behöver, utan det viktiga är man vågar berätta om den oro som man har. Det är frivilligt att göra barnskyddsanmälan och den kan göras anonymt. Däremot är alla professionella i barnets närhet, såsom personal på dagis, skola, andra utbildningsanstalter och personal inom församlingen skyldiga att reagera ifall man noterar att något barn eller någon ungdom inte mår bra. I allmänhet pratar personalen först med familjen om det hela. Polisen är likaså skyldig att meddela till socialarbetarna om en minderårig har begått ett brott, använt alkohol, droger eller är närvarande vid en situation av familjevåld. Om en barnskyddsanmälan har gjorts av en myndighet har familjen i allmänhet rätt att få veta vem som gjort anmälan. Om man vill göra en barnskyddsanmälan utanför tjänstetid kan man göra det till socialjouren i Vasa, som svarar på brådskande behov av socialhjälp alla tider på dygnet alla dagar i veckan på telefon 06-325 2347.

Familjecenter till stöd Socialarbetarna, familjearbetarna och hälsovårdarna vid Närpes stads familjecenter har som uppgift att stödja familjer. För att nå bästa möjliga stöd till barnet sker oftast samarbete med yrkesgrupper som finns i barnets vardag eller på annat sätt kan stöda barnet. Barnets och familjens situation utreds i den omfattning som behövs. Om familjen vill kan även andra närstående till barnet och familjemedlemmar tas med i samarbetet. Vid behov kan man träffa barnet utan föräldrarna. Man ska alltid eftersträva ett gott samarbete både med barn, ungdom och med föräldrar.

Stödformer som erbjuds Familjer erbjuds förebyggande service inom kommunens basservice, till exempel mödravårds- och barnrådgivningsbyrån samt den övriga sjuk-

Det ärDet viktigt attigt duatt får tillräckligt med är vikt du får tillräckligt med MAT MAT

VILA

VILA

Du har rätt att få kän dina föräldrar har rätt a Du har rätt att dina föräldrar har

DINA FÖRÄLDRARS UPP ATT DU HAR DET BRA OC DINA FÖRÄ TRYGG. DE VILL TALDRA HANR ATT DU HAR DET SOM MÖJLIGT. DINA FÖR B TRYG DE VILL STÖD OCH G. HJÄLP MED TAD SOM VUXNA. MÖJLIGT. DIN STÖD OCH HJÄL PM VUXNA.

DetDet är viktigt att du får är viktigt att du får BOBO I ETT TRYGGT I ETT TRYGGT HEM HEM

LEKA LEKA

TID ATT VARA TID ATT VAR A TILLSAMMANS MED TILL MANS MED DINA SAM FÖRÄLDRAR DINA FÖRÄLDRAR

TRÄFFA MÄNNISKOR, TRÄFFA MÄNNISK SOM ÄR VIKTIGA FÖR OR, SOM ÄR DIG VIKTIGA FÖR DIG

STÖD MED STÖ D MED SKOLGÅNG SKO LGÅNG && HAEN EN HOBBY HA HOBBY

Du behöver bli lyssna

Du behöver bli lyss

DU BEHÖVER

NÅGON ATT DU BEHÖVER BERÄTTA OM NÅGON ATT TANKAR, GLÄDJE, BERÄTTA OM SORG OCH RÄDSLOR ÅT TANKAR, GLÄD JE, SORG OCH RÄD SLOR Å INGEN FÅR VARA DUM MOT DIG. INGEN FÅR VAR A DUM MOT DIG. INGEN FÅR LUGGA, SLÅ ELLER GÖRA DIG INGEN FÅR LUGG A, ILLA PÅ NÅGOT SÄTT SLÅ ELLER GÖRA DIG ILLA PÅ NÅGOT SÄTT DU FÅR INTE LÄMNAS ENSAM DU FÅR INTE LÄMNAS ENSAM


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Familjecentret söker nya stödpersoner – Är du den vi söker?

barnskydd

och hälsovården, dagvården, familjecentret, undervisningen och ungdomsarbetet. I dessa fall krävs det inte att barnen och familjerna har en klientrelation med barnskyddet, utan arbetet utförs som en del av den normala servicen för barn, ungdomar och familjer. Största delen av barnskyddsarbetet sker ändå i form av öppen vård. Det kan vara till exempel något av följande serviceformer: samtal med barnet/den unga och föräldrarna, handledning och rådgivning, stödperson, hemvård, familjearbete, läxläsningshjälp, hjälp i boendet, ekonomiskt stöd. Om uppväxtförhållandena el-

nna dig trygg och att få stöd och hjälp trygg och töd och hjälp

PGIFT ÄR ATT SE TILL CH KÄNNER DIG TILL ND OMSE DIG SÅ BRA R ATT RÄLDRAR DIG KAN FÅ NNER DET ANDRA SÅ BRA DIG AV AR KAN FÅ ANDRA

ad på och förstådd

å och förstådd

T.

ler barnet självt allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling, och om den öppna vårdens stödåtgärder inte är lämpliga, möjliga eller tillräckliga, kan det bli fråga om vård utanför hemmet. Innan barnet placeras utom hemmet ska man utreda om någon av barnets närstående har möjlighet att låta barnet bo hos sig eller på något annat sätt delta i att stöda barnet. Familjecentrets service ska vara lättillgänglig och flexibel för att på bästa sätt vara en serviceform som barn, ungdomar, föräldrar och andra ska kunna ta kontakt med vid behov.

Du och dina föräldrar inbjuds till träffar Om någon är orolig för dig dig Om någon är orolig för Ibland kan vuxna bli oroliga för barn. för barn. bli orolig är oroliga ocha osäkra på hur vuxna kande IblandOm på hur måste osäkr a ochhar mår eller deta hemma är orolig de Om barn a måste de berätta omdet sinhemm oro för en socialeller har barn mår socialför enbarnskyddsorokallas arbetare. Detta ta om sin de berät are. Detta kallas barnskydds arbetanmälan. anmälan. Ett barn eller en förälder kan också er kan föräldom en hjälp själveller be om detockså känns svårt Ett barn känns svårt detkommun jobbigt. I varje jobbar hjälp om be om själv eller r så un jobba komm personer som hjälper familjer t. I varje jobbig ellerdet så bra eroch r familj hjälpe som att barn skall få ha det tryggt ner perso det bra och t hemma. skall få ha det trygg att barn

Vi inbjuder dig, dina föräldrar och de vuxna, som är oroliga för dig till en rad träffar, som t.ex. kan hållas på socialbyrån eller hemma hos er. Under träffarna pratar vi om hur du och din familj har det. Vi vill också prata enskilt med dig.

21

Du/ni skulle behövas när barn eller ungdomar är i behov av stöd i vardagen En stödperson är en vuxen/familj med intresse och vilja att finnas till för barn och unga. För barnen/ungdomarna kan det vara en ovärderlig tillgång att få ha en stödperson. Också för stödpersonen kan det bli en värdefull erfarenhet. Barnen som behöver stöd kan ha svårigheter i skolan eller problem med vänner, de kan vara ensamma, ha en gränslös tillvaro eller ha behov av fler positiva vuxna förebilder Det kan också vara fråga om att krafterna helt enkelt tryter hos föräldrarna, att de behöver avlastning eller att nätverk saknas. Kontaktuppgifter

Intresserad?

Din socialarbetare:

Är du eller hela din familj intresserade av att dela med Till dig om er av er tid till någon som behöver den? Kontakta då Telefonnummer: BARNSKYDD familjecentrets socialarbetare på numret: 06-2249111 E-postadress: Namn:

Övrig information:

Hjälp under kvällar, nätter och helger ger:

hemma.

Vi vill veta hur du har det Vi vill veta hur du har det Vi som jobbar med att hjälpa barn och barn familjer villr tillsammans med dig,och din med att hjälpa jobba Vi som dig, din familj ochtillsam andramans nära med personer ta reda er vill familj reda ner taatt perso på hur du har det. Detta kallas utreda nära andra och familj a av barnskydd. det. Detta kallas att utred hur du har påbehovet behovet av barnskydd.

Efter träffarna Då vi lyssnat på allas tankar och önskningar skriver vi ett sammandrag om det vi pratat om. Efter det besluter vi hurudan hjälp ni behöver. Om ni behöver barnskyddets hjälp blir du klient inom barnskyddet och då funderar vi tillsammans på hur vi på bästa sätt kan hjälpa dig och din familj.

Läs mera:

http://www.lastensuojelu.info/se/

Broschyren har utarbetats inom

LasSe -projektet

Du har rätt till kärlek, omvårdnad och ett gott liv


NÄRPESINFO

22

Närpes stads informationstidning

Närpiön kaupungin talous Kaupungin talousarvio 2015 näyttää pitävän. Hoito- ja hoivalautakunta on esittänyt tiettyjä sisäisiä määrärahasiirtoja, koska lapsi- ja perhepalvelun kustannukset kasvoivat vuoden aikana. Vuodeosastopalvelujen myynti toisille kunnille puolestaan on ollut laskusuunnassa. Erikoissairaanhoidon kustannukset sitä vastoin näyttävät alittavan talousarvion, joten määrärahasiirrot ovat mahdollisia.

Teksti: Kent-Ole Qvisén

Sivistyslautakunnan toimialalla kieliluokkien ja esiopetuksen kustannukset ovat kasvaneet. Tämäkin kasvu voidaan rahoittaa siirroilla muilta tulosalueilta. Päivähoitokustannusten kasvua ei kuitenkaan voida rahoittaa sisäisin siirroin, vaan tarvitaan

40 000 euron lisämääräraha päivähoitopaikkojen lisäämiseksi jo tänä vuonna. Kunnallistuloverotulokertymä tulee alittamaan talousarvion n. 600 000 eurolla. Yhteisöverot ylittyvät 200 000 euroa ja kiinteistöverot 40 000 euroa. Kaikkien vuoden aikana tehtyjen tarkistusten jälkeen val-

tionosuudet saattavat alittaa budjetoidun 300 000 eurolla. Kaupungin sijoitusten tuotto ylittää budjetoidun 100 000 eurolla. Nämä talousarviomuutokset eivät muuta budjetoitua 1,4 miljoonan euron alijäämää. Todellisuudessa alijäämä voi jäädä hieman budjetoitua alhaisemmaksi, koska useissa yksiköissä voidaan saavuttaa säästöjä, mikä parantaa kokonaistulosta.

Talousarvioesitys 2016 Talousarvioesityksen 2016 tasapainottaminen kävi hieman helpommin kuin aikaisempina vuosina. Valtionosuudet kasvavat suhteellisen paljon, koska kaupungista tulee kaksikielinen 1.1.2016 alkaen. Kielistatuksen muutos tuottaa ensi vuonna 2,2 miljoonan euron valtionosuuslisän. Vuoden 2015 1,4 miljoonan euron alijäämä voidaan siten

kuitata ja palauttaa osa vuoden 2015 alussa tehdyistä rajuista leikkauksista. Kaupunginvaltuuston syyskuussa hyväksymissä talousarvioraameissa nettokustannusten kasvuksi kirjattiin 1,8 prosenttia eli vajaa miljoona talousarvioon 2015 verrattuna. Hoito- ja hoivalautakunnan toimintaan hyväksyttiin n. 440 000 euron lisäys. Sivistyslautakunnan ja kaupunginhallituksen lisäys oli runsaat 100 000 euroa. Ainoa nettokustannuksiaan supistamaan kyennyt lautakunta oli vapaa sivistys, sillä Söffille ja Punaiselle Ristille vuokrattujen tilojen odotetaan tuottavan ensi vuonna 70 000 euroa. Lautakuntien talousarvioesitykset noudattavat suurelta osin talousarvioraameja. Rahoitukseen tulee kuitenkin joukko muutoksia, koska vähennykset kunnallisverosta kasvavat, mikä leikkaa kuntien kunnallisverokertymää. Valtio

Tilinpäätös ja talousarvio 2014-2016

Vuosi 2014 2015 2016 (ulkoiset 1000 euro) Tilinpäätös Talousarvio+muut. Talousarvioesitys Toimintatuotot 8 975 8 191 8 589 Toimintakulut -60 726 -62 092 -63 513 Toimintakate -51 752 -53 900 -54 924 Verotulot 29 949 31 320 30 650 Valtionosuudet 24 117 23 300 26 900 Rahoituskulut ja -tuotot 429 315 169 Vuosikate 2 743 1 034 2 795 Poistot -2 672 -2 566 -2 655 Tulos 71 -1 532 140 Poistoeron muutos, varaukset, rahastot 159 170 160 Kauden yli-/alijäämä 230 -1 362 300 Asukasmäärä 9398 9400 9420 Verotulot(€/asukas) 3187 3332 3254 Valtionosuudet (€/asukas) 2566 2479 2856 Vuosikate (€/asukas) 292 110 297 Vuosikate, % poistoista 103 40 105 Lainat yhteensä (milj. €) 17,2 21,3 23,5 Lainaa (€/asukas) 1838 2277 2495 Nettoinvestoinnit (milj. €) 1,8 4,8 5,6


NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

arvio 2016

23

Influenssarokotus 2015 myös nenäsuihkeena

Vuoden influenssakausi lähestyy; kausi on useimmiten huipussaan vuodenvaihteessa ja alkuvuodesta.

on luvannut korvata menetyksen valtionosuuksilla, joten kokonaistulot eivät laske. Ensi vuoden verotulokertymäksi arvioidaan 30,7 miljoonaa euroa verrattuna 31,3 miljoonaan euroon vuonna 2015. Summaan sisältyy vakinaisen asunnon kiinteistöveron varovainen korotus 0,10 prosentista 0,50 prosenttiin ja muun asuinrakennuksen kiinteistöveron korotus 0,10 prosentista 1,10 prosenttiin. Esitettyjen korotusten arvioidaan lisäävän kiinteistöverotuottoa 240 000 euroa vuonna 2016. Korotukset eivät kuitenkaan nosta Närpiötä yli Pohjanmaan kuntien kiinteistöveroprosenttien keskiarvon. Vaikka kaupungin käyttölaskelma olisikin tasapainotettu ilman kiinteistöveroprosenttien korotuksia, talousarvion ja taloussuunnitelman 20162018 investoinnit edellyttävät

omarahoituksen lisäämistä. Kaupunki on velkaantunut tasaiseen tahtiin useiden vuosien ajan, koska kiinteistöt ovat vaatineet korjauksia ja laajennuksia. Kuntasektorin korjausvelka on valitettavasti kasvanut vuosi vuodelta. Ainoa keino olla huonontamatta tilannetta entisestään on korjata asia järjestelmällisillä investoinneilla, kuten kaupunki on pyrkinyt tekemään. Koska velkaantumisen kasvua on hillittävä, tulevien käyttölaskelmien on oltava ylijäämäisiä omarahoituksen lisäämiseksi. Epävarmoista tulevaisuudennäkymistä ja hallituksen lukuisista esityksistä huolimatta luottamushenkilöiden ja kaupungin henkilökunnan on katsottava eteenpäin ja pyrittävä pitämään kaupungin talous tasapainossa kohtuullisen palvelutason varmistamiseksi kaupunkilaisille.

Rokotus on paras ottaa nyt, jotta ehtii saada täyden suojan ennen kauden alkua. Rokotuksen voi kuitenkin ottaa myös epidemian alussa, mutta mielellään joulukuun loppuun mennessä. Kaudella 2015-2016 on uutta se, että 24-35 kuukauden ikäiset lapset voivat saada influenssarokotuksen nenäsuihkeena. Yksi nenäsuihkeannos riittää antamaan riittävän hyvän suojan riippumatta siitä, onko lapsi saanut rokotuksen aikaisemmin. Paras keino ehkäistä kausi-influenssaa on se, että mahdollisimman moni ottaa rokotuksen. Rokotus suojaa

tartunnalta myös läheisiä. Influenssan oireet voivat olla vaikeita erityisesti riskiryhmille, ja lisäksi voi tulla hankalia jälkitauteja, kuten keuhkokuume sekä korva- ja poskiontelontulehdus. Suurin osa rokotteen ottaneista välttää influenssan ja siten mahdolliset lääkärikäynnit, sairaalahoidot ja antibioottihoidot. Jos rokotuksen ottanut kuitenkin sairastuu, influenssa on yleensä lievempi ja siitä toipuu nopeammin. Kausi-influenssa on eri asia kuin vilustuminen, eikä rokotus siksi suojaa tavalliselta vilustumiselta.

INFLUENSSAROKOTUS Kaikki seuraaviin riskiryhmiin kuuluvat saavat rokotuksen ilmaiseksi: • • • • • • •

kaikki 65 vuotta täyttäneet raskaana olevat 6-35 kuukauden ikäiset lapset sairauden tai hoidon vuoksi riskiryhmään kuuluvat vakavalle influenssalle alttiiden henkilöiden lähipiiri sosiaali- ja terveydenhuoltohenkilökunta sekä lääkehuoltohenkilökunta vapaaehtoisessa asepalveluksessa olevat

Rokotteen saat ottamalla puhelinaikana yhteyttä Närpiön perhekeskukseen, tai Övermarkin, Pirttikylän tai Töjbyn terveysasemaan. Henkilö, joka ei ole oikeutettu ilmaiseen rokotukseen, voi halutessaan ostaa rokotteen apteekista.


K Posti Oy Posti Green

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner av Närpes en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2016! Närpiön kaupunki toivottaa kaikille asukkailleen ja ystävilleen oikein Hyvää Joulua ja Hyvää Uutta Vuotta 2016!

KONTAKTUPPGIFTER

STADSHUSET Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING Må-fre kl. 8–15.45

ÖVRIGA UPPGIFTER E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi

www.narpes.fi

Vuxeninstitutet tackar alla kursdeltagare, kursledare och samarbetspartners för den gångna terminen och önskar er alla en fridfull jul!

Profile for Kustmedia OLD

Närpes Info november 2015  

Närpes stads officiella informationstidning. Utgivare: Närpes stad. Layout, ombrytning, innehåll: Kustmedia Ab Oy

Närpes Info november 2015  

Närpes stads officiella informationstidning. Utgivare: Närpes stad. Layout, ombrytning, innehåll: Kustmedia Ab Oy

Profile for tomasback
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded