Issuu on Google+

t på Bäck by

ild från Kulturhus e

Interiörb

kulturfolk; Nr 1 . 2009


Ledaren Är det någon som har läst kulturutredningen? Runt 900 långa sidor... jag vet att jag borde, men det kommer att ta jättelång tid och jag har verkligen inte tid med det. Är det bara jag som reagerar på att kulturutredningen berör institutionskulturen först och främst? Den handlar såvitt jag vet väldigt lite om kulturutövarna som arbetar i egen regi; det vill säga som företagare. Jag funderar också en del över det här med vem vi skapar kultur för – är det oss själva, eller för allmänheten? Och om vi skapar kultur för allmänheten – ska vi då följa marknadens krav? Eller är det då kulturen blir kommersiell och ful? Om vi ska följa någon slags inre bekräftelsebehov – då kanske vi måste följa marknaden? Applåderna kommer inte om marknaden inte uppskattar det vi gör... Äsch, det är krångligt, såna där funderingar. Detta, liksom funderingar över den personliga identiteten – kulturarbetare eller företagare, kulturnörd eller del i samhället... funderingar såsom dessa kräver tid och faktiskt en del energi, innan man kan nå någon slags insikt och beslut! Jag har inte nått dit riktigt än, men steg efter steg börjar jag komma en bit på vägen. Malinka Persson, ordförande i KiR

Om förfallna industrimiljöers skönhet En oöversiktlig betongvägg, till synes ful, genomtrist med spridda hål och sprickor. Här och var sticker armeringsjärn fram; små rostiga bitar av byggnadens skelett. Det ser ut som någon sorts industriella benbrott, uppfläkta djupa sår med nakna benpipor. Framför den stängda fabriksbyggnaden ligger ett par anfrätta oljefat med flagnad färg – gult, grönt, brunt. Bleka, tunna kulörer. Bokstäverna BP kan skönjas vagt (”kult” säger vissa, ”skräp” andra). En av tunnorna läcker. Aldrig använd olja rinner ut på den grusbefläckade gräsplätten nedanför huset, ner i jorden, tillbaka hem kanske? Det är kallt, rått, februarigrått. Så är det alltid på sådana här platser, märkligt. Man får en sorts ”näraSovjet-upplevelse”, charmigt.

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

En dik t

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

På väg till något nytt Röken omfamnade mig och jag kände hur lukten av den rördes vid min näsvinge.

Kameran är med och skrivblocket. Bilen står parkerad mitt på en fin hög av glassplitter och obegripliga elpryttlar. Kort anteckning och en bild. Tjusigt. Man kan välja att esteticera allt. Jag ser äntligen, efter tjugoåtta års dagligt slit med samtiden, skönheten i de oändligt många osexiga miljöer som det så kallade industrisamhället har genererat. Jag har inte kommit så långt att jag kan se och känna någonting annat än tristess och meningslöshet då jag är på ICA MAXI. Men även ICA-ladan kommer att bli historia. Ser förresten fram emot en guidad historisk visning av kulturarvsmiljön Barsebäck. Hoppas jag lever till dess och att guiden talar om industrisamhället med en lagom dos cynism och mycket humor!

Jag Jag Jag Jag Jag

Kulturfolk; är en digital tidning som utkommer fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare och fotograf: Malinka Persson, Studio Eye C, 0762-38 07 18, malinka@eye-c.se Skribenter: Charlotte Unander-Scharin 070-733 70 88, charlotte.unander-scharin@tele2.se Mattias Wåglin, 070-74 87 355, mattias@skogsventyr.com Annelie Salminen, 0730-574 574, ord@anneliesalminen.se Lina Broström, 0737-15 72 20, lina@skogsventyr.com

Layout o grafisk form: Gunnel Branzell, främst form 073-3003 582, gunnel.branzell@gmail.com Illustrationer: Ida Rosén Branzell, ateljé IBR - främst bild, 073-98 567 04, idazell@gmail.com Annonsformat: 1 sp: 59 x 40 mm 250:-, 59 x 82 mm 350:-, 2 sp: 125 x 40 mm 375:-, 125 x 82 mm 500:-, 3 sp: 190 x 40 mm 400:-

längre ingen människa. längre inte densamma. rädd. helt förtvivlat rädd rädd för att förlora.

Den där känslan som omfamnade mig den rökande känslan. Hör ni mig inte? Ser ni mig inte? Jag skriker på hjälp, kvävs och skriker efter någon som kan hjälpa. Det finns ingen som hör eller ser. Jag är ensam. Naken och ensam i en stormig vinternatt. Den där känslan som omfamnar mig den rökande känslan. Det lilla jag har kvar från min mänsklighet trycks sakta ut ur mina lungor. Det är det jag ville. Det är det jag bad om. Den där känslan omfamnar mig och jag dör sakta ut.

Niklas Ulfvebrand

kulturfolk;

är är är är är

Jag heter Fanny Ulfberg Larsson, är 15 år och går på Fryxellska skolan i Västerås. Jag trivs bra vid böcker och läser mycket, från Edgar Allan Poe till ungdomsromaner. Favoritförfattaren är Per Nilsson. Jag älskar att filosofera, drömma och skriva; dikter, poesi, berättelser, funderingar, dagbok och tankar.

Jag är ensam. Jag vet det. Jag hör det. Jag ser det och jag accepterar det. Ensam. - men Inte i en stormig vinter, utan Jag är fri.

Fanny Ulfberg Larsson

annonsmaterialet skickas till: annons@rikir.se materialet ska vara gjort som pdf. Nästa stoppdatum för annonser är den 25 maj 2009






Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Det finns ett sätt att ladda ner musik filmer och talböcker utan att riskera åtal eller andra tråkigheter. Lagligt eller inte men det är kommunerna som tillhandahåller materialet.  Ny teknik betyder nedladdning och mindre inkomster för artister och författare. På ett sätt. Samtidigt betyder tillgänglighet en ökad exponering och därmed ett större intresse.  I varje svensk kommun finns en institution som innehåller ett brett spektrum av kultur, nämligen biblioteket. Här har konstnärer, artister och författare en oöverträffad möjlighet att nå en bred publik. Allteftersom biblioteken har utökat och moderniserat sitt utbud, har intresset för verksamheten ökat. Eva Matsson är enhetschef på biblioteket i Västerås. Hon tar udden av all eventuell kritik mot att biblioteket, därigenom kommunen, tillhandahåller material som faktiskt kan laddas ner av vilken någorlunda datorkunnig person som helst. – Det är inte vår sak om låntagarna kopierar material till sin egen dator därhemma. Vår uppgift är att tillhandahålla böcker, musik och filmer för utlåning utan kostnad. – Vi upplever inget motsatsförhållande här, förtydligar hon. Vi skapar ett läsoch bokintresse och från bokhandel och förlag anser man att det även gynnar deras verksamhet. Det kan möjligtvis vara så att politiker i vissa kommuner har oroat sig för att bibliotekets verksamhet har konkurrerat med den lokala videouthyrarens. Det är väl allt.

Text: Charlotte Unander-Scharin Illustration: Ida Rosén Branzell

Laglig fildelning i kommunal regi



Boken kom först I början var boken. För den som har insikt i vad svenska krigare lade beslag på när man plundrade ockuperade städer i Europa på 1600-talet, är det uppenbart att just böcker tillhörde ett eftertraktat byte. Mycket av det rövade krigsbytet kom sedermera att utgöra grunden för utbildningen vid Uppsala universitet som legat nere, sedan reformationen. När Sverige blev en stormakt behövdes även boklig bildning och det innebar status att äga vissa kända bokverk.  Kyrkan samlade på sig böcker och allteftersom böckerna blev mer lättillgängliga, började även de framväxande folkrörelserna som nykterhets- och arbetarrörelsen att samla in och låna ut böcker. Kyrkans, Rudbeckianska skolans, ABF:s, Arbetarinstitutets och nykterhetsrörelsens bibliotek utgör grunden för det som småningom blev Västerås stadsbibliotek. 

Låntagaren får låna en eller flera böcker i fyra till sex veckor. Därefter ska de lämnas till nästa låntagare. I vissa fall får man låna om en bok, om ingen annan har tingat den. 

Sedan kom vinylen Tekniken och utbudet har emellertid förändrats och utvecklats. Det började med att biblioteken köpte in musik på vinylskivor som man fick avlyssna på plats. När video- och kasettbanden kom, lånades dessa ut. Att kopiera på den tiden var tidskrävande.  I dag är situationen en annan. Det tar visserligen tid att kopiera över en talbok till datorn men det går ändå ganska lätt. Man kan också låna talböcker och musik via nätet men då är lånetiden begränsad. Varför? En så kallad e-bok kan ju lånas ut till hur många som helst samtidigt. – Det är förlagen och skivbolagen

som sätter den begränsningen, säger Eva Matsson. När det gäller musik och film gäller samma regler som om man hyr en film. Man får inte kopiera och sprida till en större publik men att kopiera för privat bruk har ju folk gjort länge och så vitt jag vet är det inte förbjudet. Biblioteken är kommunernas viktigast kulturhus. Här tillhandahålls stora delar av utbudet helt utan kostnad. Skattebetalarna står för notan, något som få kommunpolitiker ifrågasätter. – Det är en demokratifråga att kunna låna om man inte har råd att köpa själv, säger Eva Matsson. 

– När det gäller filmuthyrning händer det till och med att uthyraren hänvisar till oss om inte filmen finns i det egna sortimentet. Eva Matsson påpekar att det visIngen klagar serligen är bekvämt att låntagarna Hon betonar att bibliotekens verksamladdar ned böcker från nätet men hon het är något som är allmänt accepterat understryker också bibliotekets funki samhället. Ingen klagar, öppet i alla tion som mötesplats. Man kan strosa fall, över att människor kan låna en bok runt, titta i böcker och tidskrifter och gratis i stället för att gå till boklådan och insupa miljön. Här finns möjligheter köpa den. till möten. 

– Här finns också enorma resurser när det gäller vetande och information bland personalen. Vår uppgift är att vägleda och informera. 

Boken i framtiden Hur kan man då tänka sig att biblioteket ser ut om 50 år? – Jag har lite svårt att tänka mig det men för 50 år sedan handlade det om i stort sett samma frågor som i dag. Vilka media skulle biblioteket tillhandahålla. Man kan se biblioteket som ett tankeställe där man kan ta del av all världens tankar. Jag tror nog att det kommer att finns bokhyllor även om 50 år. För oss är det viktigt att boken är tillgänglig. På vilket sätt den är tillgänglig är en annan sak.




Nr 1 . 2009

kulturfolk;

D e b at t

 

Sällan har ett så trivialt ämne upprört så många: att finniga tonåringar sitter på sina kammare och laddar ner musik som de borde köpa för sin veckopeng. Kan du se det framför dig? Med ett litet skratt och med girighet i ögonen klickar de på länken och vips har de brutit mot lagen. Precis som att gå över gatan tio meter från övergångstället. Precis som att köra för fort. Jag sitter där i min bil och ser skylten som skriker 70 åt mig, men med ett flin och en ond blick bryter jag mot lagen och kör 10 kilometer för fort, bara för att jag kan. Är det så det går till?   Dessa brott ger mig böter, det är olagligt men knappast så pass brottsligt att jag borde sitta i fängelse och tänka över vad jag gjort. Så varför gör vår regering något så drastiskt som att skräddarsy lagar för att jaga dessa nätets pirater.

Fildelning på gott och ont text:

Fredrik Johannisson, (fil)Delare och kreatör

Vad gör dessa pirater som är så pass farligt att vi måste ändra på samhällets integritetsskydd, att vi måste skriva om våra lagar och ge privata organisationer laglig rätt att göra polisens arbete? Enligt nejsägare så utarmar fildelning vårt kulturutbud, enligt jasidan så ökar den mångfalden och möjliggör större spridning av kultur.   Att dela med sig av kultur är något som är djupt rotat hos oss, något vi gjorde långt innan pengar fanns. Sång runt lägereld, berättelser och pjäser är ett sätt att dela med sig av något man skapat. Detta har vi gjort sedan urmin-

Nr 1 . 2009

FRÅGA JURISTEN nes tider. Men så fort det går att tjäna pengar på något så dyker det upp folk som inte är intresserade av kulturen som sådan utan profiten runt den. I musikens fall är det skivbolagen som bävar inför förlusten av varje delad fil på nätet. Det blir mindre guld i kistorna säger de och på så sätt utarmas kulturen.

Men det finns artister som med enkelhet löst detta problem. Deras attityd är inte att en pirat-nerladdad skiva är en förlorad skiva. Hur kan annars artister som The Knife och Robyn leva så gott i dessa dystra tider?   Jo, flera artister har lämnat sina skivbolag och startar nu egna bolag. Det innebär att de vill tjäna pengarna själva, de behöver inte de stora bolagen. De vill styra över sig själva och det går alldeles utmärkt. Så hur kan de göra det när allt är gratis? Jo, folk vill uppleva deras musik, så om många laddar ner deras skivor så betyder det att massor av folk kommer på deras konserter.

vår portabla spelare och njöt. Vi köpte skivan efter att insett att nästan alla låtar bara var för bra. När vi får höra att de kommer till grannstaden och spelar då åker vi dit och ser dem, allt tack vare delandet.   Ju fler människor som tar del av ett alster, må det vara musik eller en tavla, desto fler får upp ögonen för konstnären. Ju mer folk som får upp ögonen för kulturens underbara värld desto fler vill skapa själva. Att dela med sig är inte skadligt för kulturskaparen, det är dåligt för bolagen som lever på artisterna. Det utarmar inte vårt kulturutbud, det ökar mångfalden. Jag kan räkna upp tonvis med artister som jag personligen fått reda på tack vare nätet. Dessa artister som ännu inte är signerade av de stora bolagen, men ändå har enorma mängder fans. Allt tack vare nätet och dess möjlighet att dela något man uppskattar med andra.   Så det är inte med girighet i blicken utan med nyfikenhet och glädje vi delar kultur med varandra.

Det dyker även upp små röster som talar om statistik som visar att film och musik säljer bättre än någonsin. Saker som att det är fildelarna som oftast går på bio, de konsumerar mest musik och går oftast på konserter. Men om allt är gratis varför lägger de då sin veckopeng på kultur? Jo för att vi vill, för att vi hörde den där låten på radio, sedan laddade vi ner skivan, förde över den till 

kulturfolk;

Vill du tycka till om det här ämnet? Skicka in ditt svar till info@ rikir.se så kan du vara den som publiceras i nästa nummer.

Marina Walström

Fråga: Hej juristen. Jag ska inleda ett samarbete med en kreatör och vi förstår att vi borde ha någon sorts avtal. Eller ska vi bilda ett företag tillsammans? Vi har varsin enskild firma idag. Sign. Konfunderad

Svar: Hej konfunderad. Det är klokt att utarbeta ett avtal innan man drar i gång med nya samarbeten. Det är faktiskt bättre att börja med det istället för att starta ett nytt företag tillsammans. Att starta företag med någon annan är som att ingå äktenskap. Det är alltid bra att veta var man har varandra i både medoch motgång innan man gifter sig. En vanlig samarbetsform brukar kallas ”enkelt bolag”. Det är inte ett företag i juridisk mening. Med det menas att det enkla bolaget inte kan ingå avtal, det måste göras av ”delägarna” personligen. Denna typ av samarbete är vanligt förekommande i projekt. Där finns också en klar början och ett klart slut vilket gör det lätt att inse att även avslutet av samarbetet måste regleras i avtalet. En annan variant är att skriva ett samarbetsavtal. Där är det inte lika uppenbart vad som bör regleras och det är viktigt att fundera över olika scenarier och vad som kan hända. Ett samarbetsavtal skrivs i fred för att användas i krig. Det bästa är om både du och din partner kan leva med resultatet av ert avtal oavsett på vilken sida ni står vid samarbetets slut.

På det här sättet behåller var och en sina egna företag och genom ett avtal regleras hur samarbetet ska gå till och, framför allt, hur det ska avslutas. Det kan ju skapas värden som man inte är medveten om i starten. Tänk om ert samarbete visar sig bli det nya IKEA. Då är det förmodligen ingen av er som vill lämna samarbetet utan att få en rejäl slant för det arbete som lagts ner. Bra mallar för avtal finns på dokumenttjänster som exempelvis www. dokumera.se Marina Walström, jurist Fråga juristen – skicka ett mail till marina@gmail.com




Nr 1 . 2009

kulturfolk;

showcase a r e n a

Sala – en kulturstad Text och foto: Malinka Persson

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Jag växte upp i Sala. Redan på den tiden var jag ganska aktiv i stadens kulturliv – jag spelade amatörteater i Cameleonterna, sjöng i kör, tog sånglektioner på musikskolan, dansade på dansskolan, och när jag var riktigt liten gick jag och pappa på keramikkurs ... Så för att vara en liten stad, har Sala ett rikt kulturliv. Kulturkvarteret Täljstenen På senare år har Sala fått ett alldeles eget kulturkvarter. I elverkets gamla lokaler från 1902 vid Svartån ryms nu Aguélimuseet, ett större och två mindre konstgallerier, en smedja, ateljéer och ett trevligt café. Dessutom finns det en utomhusscen där både musik och teater framförs under varma sommarnätter. Inte långt därifrån ligger också stans bibliotek. För den som ännu inte besökt kulturkvarteret Täljstenen i Sala ska jag berätta varför det är så trevligt. De gula byggnaderna gör att det alltid känns varmt och soligt att komma dit. Kvarteret består av två byggnader som ligger mitt emot varandra, med en bred och rejäl gång emellan. På ena sidan ligger Aguélimuseet, caféet och den större utställningslokalen, Travershallen samt en lokal som utnyttjas till teateraktiviteter. På andra sidan finns Hantverkslängan, vilken består av en smedja och två mindre utställningslokaler. Den ena är riktigt liten. I alla lokaler har man valt att med uppfräschning behålla den gamla atmosfären.

Till skillnad från många andra gallerier som har högt i tak och stora ekande salar känns Täljstenen väldigt nära och jordad. Inte på det där sättet att jag hela tiden känner mig skyldig för att mina tankar inte når högre upp än en halvmeter, när jag klart och tydligt ser att intendenternas och curatorernas tankar är uppe och flyger i taket. Nej, här känns det nära och intimt, och jag tycker verkligen om det. Det är visserligen rätt högt i tak, men det känns ändå som att konsten är nära och tillgänglig för mig. Att man dessutom kan sätta sig ned och ta en kopp te (eller kaffe för den som föredrar det) och en macka och få sig ett samtal om konst och kultur till livs, gör inte saken sämre. Faktum är att Täljstenen är ett sånt där ställe där man kan hänga i flera timmar utan att få tråkigt.

>

Linnea Forsman har varit på barnaktivitet i kulturkvarteret Täljstenen.

Café Anna bjuder på trevlig fikamiljö och samtal om kultur. 




Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

GALLERIER I VÄSTMANLAND

Konstmuseet, Västerås Länsmuseet, Västerås Ateljé fem penslar, Västerås Ekströms Konst- och Inramningsaffär AB, Västerås Galleri Kaz, Västerås Galleri Vågen, Kvicksund Galleri Fabian & Silversmedjan Corpus Konstfrämjandet i Västmanland Konstnärsföreningen Nykvarns Hantverksby Konsthallen Gamla Bruket, Virsbo Stenhuset, Surahammar Galleri Astley, Skinnskatteberg Galleri Gläntan, Sala Aguélimuseet, Sala Lilla Istanbul, Sala Kulturkvarteret Täljstenen, Sala Galleri Glädjehuset, Norberg Bokbinderiet, Köping Konst- och Hantverkshuset i Köping. Utställningshallen, Köping Galleri Ängelsbergs brukshandel Engelbrekts Café och Galleri, Arboga Galleri Konstrundan, Arboga Galleri Skolan, Arboga Galleri Stallet, Arboga

>

Att konfronteras med miljön i Sala Silvergruva gör mig som besökare ödmjuk och vördnadsfull.

Sala silvergruva Om konst är något som uppstår genom smärta och lidande, då är Sala Silvergruva ett enormt konstverk skapat av många konstnärer. Det är märkligt, egentligen, hur något som varit så plågsamt att framställa kan ha en sån enorm lockelse på så många människor. För jag garanterar att en nedstigning under jorden är en magisk upplevelse. Sedan 155-metersnivån öppnades har det åstadkommits en gästabudssal och en konsertsal – Viktoriasalen som den kallas, efter att kronprinsessan var där och invigde den. Det finns också den så kallade ekosalen, där ett rop ger 10

ett eko på över 10 sekunder. Jag brukar sjunga när jag är där, och jag blir riktigt förälskad i min egen röst när jag hör ekona. Efter flera års arbete med gruvan under jord ska de nu börja arbeta med vad som händer ovan jord. De ska börja fylla byggnaderna med aktiviteter, och jag råkar veta att det finns funderingar kring någon form av utställningslokal. Tidigare fanns Linnégalleriet, men det har lyst med sin frånvaro under ett flertal år. Jag har själv funderat över möjligheten att ställa ut under jord, men där finns ju problemet med rå och kall luft och vad i mitt fall fotografier, oavsett hur väl ramade de är, klarar av.

Överlag är jag djupt imponerad över Sala och dess kulturutbud. Det märks att kommunen trots sin litenhet faktiskt satsar på kulturlivet. Det är ju ett faktum att ett aktivt kulturliv lockar människor till sig, både i fråga om att bo och arbeta liksom att besöka och uppleva. Personligen tycker jag att detta är något som åtminstone Västerås borde ta till sig och efterlikna. Kanske är det på väg, med tanke på den eventuella sammanslagningen av konstmuseet och länsmuseet. Vi får se vad det blir.

För mig som gammal Salabo är jag både glad och stolt över att den lilla silverstaden visar framfötterna i fråga om lokalt kulturliv. Det är väldigt trevligt att det finns ett ställe där man kan känna sig stolt över den kultur som produceras på plats och att den presenteras på ett sätt som gör det lätt att ta den till sig. Mitt råd är – åk dit och njut! Droppande vatten skapar en konstant ljudvägg i gruvan.

11


Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Att ställa ut – för dummies Text: Malinka Persson Illustration: Lina Broström

Så du vill göra en utställning? Vad kul – det är väldigt roligt att ställa ut, men inte alltid helt lätt att åstadkomma. Här kan du läsa lite om vad du bör tänka på och hur du går tillväga. Det kan vara svårt att få ställa ut på de stora museerna och gallerierna de första gångerna, så börja i liten skala och arbeta dig uppåt. Tips nr

1

Ring runt till några gallerier och utställningslokaler och ta reda på hur deras förfaranden fungerar, vad du måste göra för att ställa ut där, om det är några kostnader, vem som sköter marknadsföringen med mera. Berätta gärna om du har någon projektidé du tänker på. En del gallerier har speciella inriktningar, och din projektidé kanske passar jättebra – eller inte alls. Ta inte illa upp om de är ointresserade – det kanske kan bli av en annan gång.

Tips nr

2

Nu när du ska ställa ut någonstans, se till att du har ett bildmaterial som är sammanhållet och gärna har ett tema. Det är mycket trevligare att titta på en utställning som har en röd tråd i stället för mängder med lösryckta bilder som inte har något sammanhang. Att jobba fram material till en utställning är inget man gör i en handvändning, så detta är viktigt.

Tips nr

3

Om du jobbar med bilder ska ditt material också ramas in. Den röda tråden gäller även här – tänk på att ramarna är en del av helhetsintrycket, både för enstaka bilder och för hela utställningen. Har du tänkt smart kan du 12

använda samma sorts ram till hela utställningen, vilket ger ytterligare en dimension till helhet och röd tråd. Att använda många olika ramar fungerar när man ser verken ett och ett, men mindre bra när man ser många tillsammans. Färg och form verkar tillsammans på många sätt, och det är ditt jobb att kontrollera intrycket av din utställning.

Tips nr

4

Att producera en utställning kostar faktiskt en del pengar. Oavsett vad du vill ställa ut, så kommer du att ha kostnader för framställning av ditt bildmaterial, eventuella ramar, färger, papper, utrustning, resor ... Om du har fått en utställningsperiod – se till att det ligger en bit framåt i tiden så att du har både tid och pengar att framställa din utställning.

Tips nr

5

Det är alltid lätt att fastna i sitt eget tänkande kring ett bildmaterial. Ibland kan det därför vara bra att be någon annan att titta och hjälpa till att välja ut ett material som fungerar och berättar något. Även om du har en röd tråd så kanske den kan bli ännu tydligare om någon annan än du tittar. I detta ingår även det kända begreppet ”kill your darlings” – att ta bort det du gillar mest kan vara det bästa du gör för den här utställningen. Bara för att du gillar något betyder inte det att det är bäst för helheten.

Tips nr

Tips nr

7

När man hänger sin första utställning kan det kännas jätteläskigt. Andra människor kommer att titta och framför allt TYCKA något om det du gjort. Bland det svåraste som finns är att bortse från andras åsikter och vara nöjd med sig själv. Om du ska ha ett vernissage – ha någon med dig som kan försäkra dig om att du är bra, när självkänslan är som längst ner i skorna.

Har du fler frågor? Ta kontakt med en erfaren konstnär som är van vid att ställa ut. De flesta blir förmodligen smickrade av att du vänder dig till dem med frågor och funderingar. Stort lycka till med din utställning! Du hör väl av dig till Kulturfolk; och berättar!?

6

Om det är första gången du ska hänga en utställning – be om hjälp. Det finns inget fult i att inte kunna något – alla är vi barn i början. Det kan vara bra att få hjälp av någon utomstående, som kan se nya samband och uttryck genom att hänga bilderna i en speciell ordning – kanske på ett helt annat sätt än du själv tänkt dig. 13


Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Nr 1 . 2009

Text: Lina Broström

göra det du gör. Många kulturskapare världen över får in frivilliga bidrag via PayPal från sina konsumenter för att kunna fortsätta skapa.

Upplevelser

Andra tror att den kan klara sig bra, trots den nya tekniken. De senare tror att kulturen, precis om tekniken och människor, också kan utvecklas och växa i takt med sin omgivning. Jag håller med de sistnämnda: kulturen kan överleva och blomstra! Men för att den ska göra det måste vi ändra vårt sätt att tänka. Det fildelas film och musik över hela världen. Att satsa på att förhindra detta är i min åsikt inte bara bakåtsträvande utan även meningslöst. Fildelningen är redan här, den är ett faktum. Med rådande kulturstruktur innebär fildelning såklart ett problem, eftersom det kostar pengar att göra kultur och leva på det. Så hur ska man då tjäna pengar i ett fildelande samhälle? Svaret är att vi måste växa och förändra sättet vi ser på konsumtionen av kultur. 14

Exemplarförsäljningen är död Om folk laddar ner sin musik gratis istället för att köpa den kan man som musiker inte ha exemplarförsäljning som sin huvudinkomst. Men det finns andra sätt att tjäna pengar, till exempel finns möjligheten till spelningar och att sälja merchandise. En musikalisk liveupplevelse kan inte laddas ner på nätet.

Popularitet Med tillräcklig popularitet går det att dra in pengar genom att delta i olika evenemang eller annat där popularitet ger monetär utdelning. Stora pengar har länge hamnat i musiker och skådespelares fickor genom reklam och popularitet. Det är inget nytt för vår tid.

Frivilligt Om folk tycker om det du håller på med vill de att du ska fortsätta. Tycker de tillräckligt mycket om ditt arbete är de dessutom villiga att skiljas från en del av sina pengar för filen de laddat ner – allt för att du ska kunna fortsätta

KiR stannar på Affärsoch Idéhuset

Vill du synas? Vill du höras?

I fildelningens tid

De finns de som tror att kulturen kommer att förblöda och att den inte kan överleva i fildelningens tidsålder.

kulturfolk;

Kan du göra din kultur till en upplevelse utanför den digitala världen kan du inte laddas ner. Så enkelt är det. Nycirkus, events, konserter och utställningar av tavlor i original som ger en upplevelse på plats hittar du inte på The Pirate Bay.

Förändring Som det ser ut kommer framtidens kultur inte att få in sina största pengar från digital exemplarförsäljning som CD-skivor och DVD-filmer, men kulturens värde är inte dött. Konstnärligt arbete behövs och efterfrågas. Vi måste bara lära oss hur vi ska få in pengar på det. De kulturarbetare som drog in pengar igår, kanske inte gör det imorgon. Men samtidigt öppnar en fritt flödande kultur dörrarna för många andra. Kultur är kreativt, så låt oss vara lika kreativa i att skapa vår framtid. lina@skogsventyr.com

Till vår stora glädje kan KiR meddela

Du kan vara med i Kulturfolk;

Annonsera! Skicka bilder till galleriet! Tipsa oss! Kontaktuppgifter hittar du på sidan två i tidningen.

[ motsatsernas förhållande ]

En tvärkulturell utställning av Malinka Persson (fotograf), Niklas Ulfvebrand (skribent) och Michael Lindström (smed). Under vernissaget bjuds det även på sång, musik och eldartisteri.

att vi även efter projektet Kulturkrafts slut stannar kvar på Affärs- och idéhuset i Västerås. Detta är möjligt genom stöd från Västerås stad. Där kommer vi att fortsätta ha styrelsemöten, medlemsträffar och annat. Föreningen riktar ett stort tack till Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden i Västerås kommun.

Kulturbyn och KRUT = 1+1 = sant! Med KiR som samarbetspartner till

vernissage 27 maj kl. 19.00

Utställningen visas av

kulturkvarteret Täljstenen, Sala

Vi bjuder på gravöl och krossade drömmar!

www.bergtagna.se

Går det att samarbeta mellan kultur och näringsliv? Den 17 april kommer Susan Bolgar från Kultur och Näringsliv och berättar om hur ett samarbete kan se ut. Seminariet är kostnadsfritt.

är ett projekt ägt av Kultur i Rörelse. Projektet är finansierat inom programmet främja kvinnors företagande.

Anmäl dig på www.rikir.se/kulturkraft.

Plats: Affärs- och Idéhuset, Västerås Se hemsida för mer information om datum, tid och innehåll.

både KRUT-projektet och Kulturbyn har Kulturfolk; den stora glädjen att meddela att två personer anställts för att jobba med Kulturbyn. De lyckliga två är Ann Lystedt, journalist, och Patrik Jablonski, världskänd pianist. Arbetet har redan påbörjats, och vi ser med stor förväntan fram emot att se hur det går. Läs mer om Kulturbyn på http:// www.teknikbyn.se/pages/Projekt.

Bokfestival för unga på

Sigurdscenen Den 21 april bjuds det på Världsbokdagens minifestival på Sigurdscenen i Västerås. På programmet står bland annat författarbesök av barn- och ungdomsförfattaren Per Nilsson, release av Annelie Salminens bok Pappa, utställningar av elevarbeten och mycket mer. 15


Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Shakespeare som företagsrådgivare Text: Annelie Salminen Foto: Malinka Persson

Marina Walström trollar i pausen.

Teknikbyn

stödjer entreprenörer och företagare inom den kreativa sektorn! Sedan februari 2009 driver Teknikbyn Science Park Västerås KRUT-projektet (KReativ UTveckling) åt Västmanlands läns Landsting. KRUT är ett samarbetsprojekt mellan regionerna Västmanland,

Mattias Fyhr, litteraturvetare och filosof, pratar om kulturens och humanioras vikt i ledarskapsutveckling

Origo betyder mötesplats, skärningspunkt. Det är också namnet på Mathias Fyhrs företag. På Kultur i Rörelses seminarium på Affärs- och idéhuset i slutet av januari leder han en workshop om hur vi genom att studera skärningspunkten mellan Shakespeare och företagande, kan bli bättre i vår egen retorik och våra säljsituationer. Han börjar med att fråga oss:

Vad är det som är så viktigt med att ha kultur i vårt samhälle? En något provocerande fråga, enligt stämningen i rummet, men också väl värd att fundera över. Det är lätt att bli hemmablind och inte längre se varför det är viktigt. Vi listar några viktiga saker. 16

Kultur ger verktyg för kommunikation, kreativitet, empati, allmänbildning, självkännedom, möjlighet till hälsosam verklighetsflykt. Kultur hjälper människor att sätta sig in i olika typer av mänskligt tänkande. – Det här är inte måsskit. Det är guld! säger Mathias och fortsätter. – Det här är det guld som företagen efterfrågar. Erbjud ledare kompetensutveckling inom kommunikation, kreativitet, självkännedom. Och ge dem din kultur. Det är inte svårare än så.

Nästa steg är att kika på ett textutdrag ur William Shakespeares pjäs om Julius Caesar. Brutus och Antonius talar inför borgarna, och använder sig av olika retoriska figurer. Ethos, förmågan att väcka

Annelie Salminen, Gunnel Branzell och Marie Hektor följer föreläsningen.

sympati genom klädsel, yttre attribut finns där tydligt, med typiska exempel till kostymföretagarnas värld . Frågan är hur vi kan utnyttja detta? Logos, att sakligt argumentera för sin sak, känner vi väl igen här i Sverige. Regler är regler och den som kan dem klarar sig. Patos, att skapa engagemang och väcka känslor hos åhöraren, är däremot något som vi bör öva på en hel del. – Det är dessa tre retoriska uttryck som behövs för att nå fram, och som vi likaväl som Shakespeares rollfigurer behöver använda.

Mathias avslutar med ytterligare retoriska knep utifrån dramat, med kopplingar till vår kultur- och företagsvärld. Konkreta tips som det bara är att följa.

Södermanland, Örebro, Östergötland, Uppsala och södra Småland. Målet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och stödja de kreativa entreprenörerna i nätverksskapande. Från och med april kör vi igång projektet med full kraft. Vi erbjuder entreprenörer och företagare inom den kreativa sektorn stöd att utveckla sin idé och sitt företagande. Deltagarna får tillgång till affärsutvecklingsstöd och erbjuds vid tillfällen plats i Teknikbyns nyföretagarprogram Kick Starts föreläsnings- och seminarieserie. Vi ser fram emot att möta entreprenörer inom den kreativa sektorn! Har du en affärsidé eller ett företag och är intresserad av projektet, läs gärna mer på vår hemsida: www.teknikbyn.se/KRUT


Nr 1 . 2009

kulturfolk;

Stipendier

Marcus Ivarsson

att söka

Bildkonstnärsfonden har pengar som delas ut till bildkonstnärer genom olika stipendium. Läs mer på www.konstnärsnämnden.se

Aktiviteter under våren hos Juttamik & Konsthantverkarna på Vallby friluftsmuseum 7/3-29/3 Utställning på Loftet ”Fotografi till duk” av Sara Björkqvist. Öppet onsdag-söndag kl. 11-16.

4/4-26/4 Utställning på Loftet ”Linnebroderier, marmelad, skorpor & te” Margareta och Christer Lind” Öppet onsdag-söndag kl. 11-16.

4-5/4 ”Påsk på Vallby” Prova på att dreja i krukmakeriet, 50: -/kruka. Kl 11-16.

7/4 Påsklovskul Barnkurs i krukmakeriet, 450:-/barn. Kl 10-13, Anmälan 021-30 05 70

1/5-28/5 Utställning på Loftet ”Vävglädje” från Sunnanjös ateljé. Öppet alla dagar kl. 11-16 Juttamik & Konsthantverkarna på Vallby friluftsmuseum tel 021-30 05 70

18

Ny styrelse i KiR Den 14 mars var ett viktigt datum i mångas kalendrar.

kvar. Avgående ledamöter är Mattias Våglin, Gunnel Branzell, Gunnar Då hade KiR sitt andra årsmöte, och den Forsman, Annelie Iggström och Hugo här gången besökte vi Studieförbundet Catolino. Vuxenskolans lokaler ute på Bäckby. Un- In i den nya styrelsen strömmar gefär 15 personer samlades och lyssnade Kristina Sjöberg, Tohbbe Lindblom, på en imponerande verksamhetsberätBilly Nilsson, Anne Ekelin och telse för förra året och med spänning Thomas Jungersten. på årets verksamhetsplan. Utöver detta I och med detta får KiR en riktig skedde stora förändringar i föreningens vitamininjektion, och Kulturfolk; önskar styrelse. Från den gamla styrelsen sitter den nya styrelsen lycka till! Malinka Persson och Leif Ahnlund


Kulturfolk Nr 1 2009