Page 1

Tjörn

Nr 5/2019

vi på

DISTRIBUERAS KOSTNADSFRITT TILL SAMTLIGA HUSHÅLL PÅ TJÖRN

Budget 2020 sidan 5

Satsningar på psykisk ohälsa bland unga sidan 8–9

Föreningen: Tjörns Hembygdsförening sidan 6–7


Nu kan du lämna hårdplast till återvinning Från den 1 oktober kan du lämna all slags plast till återvinning på Tjörns återvinningscentral, även hårdplast.

last som till exempel leksaker, utemöbler, pulkor och hinkar som förut fått läggas bland brännbart kan nu läggas i en egen container för återvinning. Plasten körs till en anläggning i Sexdrega, där den sorteras, tvättas, torkas och mals ner till plastflingor som används till nya plastprodukter. Varje kilo plast du lämnar ger ett minskat utsläpp av koldioxid med cirka 2,5 kg. Plastförpackningar från till exempel livsmedel lämnar du precis som tidigare på återvinningsstationerna eller via fastighetsnära insamling, FNI.

Tjörn – Möjligheternas ö hela året och för hela livet Vi på Tjörn Ansvarig utgivare: Kommunchef Ann-Britt Svedberg ann-britt.svedberg@tjorn.se

Medskribenter i detta nummer: Elisabet Ahlin, Anna Aldegren, Maja Falkeborn Willner, Anneli Jonsén och Marie Simonsson.

Utgivning: oktober 2019

Redaktion: Eva-Karin Ohlsson redaktionschef

Omslag: Elever får en lektion i att baka Tjörnkaka, ett inslag i ”Silla kommer” på Tjörns hembygdsmuseum.

TJÖRNS KOMMUN Kroksdalsvägen 1 471 80 Skärhamn 0304-60 10 00 kommun@tjorn.se www.tjorn.se

Anna-Lena Bjarneberg redaktör Maria Johannessen formgivning

2 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019

Foto om ej annat anges, Maria Johannessen

Tryck: Åtta.45 Upplaga: 8 100 exemplar

Foto: Creative Commons

P


ledare

skriv till ann-britt [ann-britt.svedberg@tjorn.se]

Hållbarhet för dig, Tjörn, Sverige och världen J

ag minns första gången jag mötte de 17 målen för hållbar utveckling som ingår i Agenda 2030. Det var egentligen inget som var nytt, men jag slogs ändå av hur brett begreppet hållbarhet är. Att det inte bara handlar om att bekämpa klimatförändringar, en hållbar energiproduktion eller ekologisk mångfald. Utan att målen också handlar om till exempel utbildning, minskad fattigdom, god hälsa och välbefinnande. När Tjörns kommun för fjärde gången ordnade Hälsans dag i september, handlade det om hälsa och välbefinnande och vad som gör att vi människor mår bra. Det fick mig att fundera en del på min egen syn på hälsa. Två saker som har betydelse för mig är att finnas i ett sammanhang och att vara i naturen. Huvudföreläsningen under dagen handlade just om hur viktigt det är för oss människor att finnas i ett sammanhang. Det kallas ibland KASAM och betyder just ”känsla av sammanhang”. För mig har det två betydelser, dels att vara i ett sammanhang tillsammans med andra men också att vistas i det sammanhang som naturen ger. Och det är jag inte ensam om – numera vet vi ju att det har stor betydelse för vår hälsa att vara ute i naturen. En vindpust, en fågel som kvittrar eller en storm som piskar vågorna kan alla ge oss förnimmelser av att vara en del av något större. Precis som i Agenda 2030, där det vi gör på Tjörn spelar roll i ett större sammanhang. Det har ni Tjörnbor visat prov på när ni alla hjälpts åt att spara vatten till exempel. På nästa uppslag ser du vilka hållbarhetsmålen är. När du läser dem, kanske du också får tankar om hur de stora och de små sammanhangen går in i varandra och att det faktiskt spelar roll hur vi agerar – i allt från att göra saker vi mår bra av till att göra vad vi kan för vår närmiljö. Ann-Britt Svedberg Kommunchef

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 3


Budget 2020 – inte bara pengar I september beslutade kommunfullmäktige om budgeten för 2020. Budgeten innehåller förstås fördelningen av pengarna nästa år, men är också ett styrdokument som talar om vilka mål kommunen har – på lång sikt och på kort sikt.

Målen beskrivs i fyra olika steg.

1

Det översta steget är visionen: ”Tjörn 2035 är en åretruntlevande ö för livets alla faser. Företagsamhet, småskalighet och närhet är våra kännetecken. Havet, det öppna landskapet och kulturen är våra unika värden.”

2

Nästa steg är att visionen bryts ner i strategiska områden:

Vi skapar välfärd och livskvalitet för alla.

Vi bygger en miljövänlig och trygg kommun med hållbar samhällsutveckling.

Vi skapar förutsättningar för näringslivsutveckling och egen försörjning samt uppmuntrar det livslånga lärandet.

Vi använder ekonomiska resurser ansvarsfullt och hållbart.

3

Det tredje steget är de inriktningsmål, som kommunfullmäktige formulerar inför varje mandatperiod utifrån visionen och de strategiska områdena. Exempel på sådana inriktningsmål är ”En ny översiktsplan ska tas fram”, ”Tjörn ska bli en bra miljökommun” och ”Professionell och tillgänglig service med god kvalitet”.

4

Det finns också ett fjärde steg, de prioriterade målen, som ska uppfyllas under det närmaste året. Det är mätbara mål som följs upp när året är slut. Dessa mål finns inte med i budgetdokumentet utan beslutas av respektive nämnd. Du kan läsa hela budgeten på www.tjorn.se

Hit ska pengarna gå 2020 (miljoner kronor)

Barn- och utbildningsnämnd 411,6

Socialnämnd 363,9

Kommunstyrelsen 88,1 Kultur- och fritidsnämnd 54,6 Samhällsbyggnadsnämnd 27,6 KF/nämnder 9,0

4 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019


Agenda 2030 på Tjörn Agenda 2030 har du säkert hört talas om. Men handen på hjärtat, känner du till de 17 målen för hållbar utveckling som antagits av världens länder?

I

Sverige är det regeringen som har ansvaret, men det är alla vi som verkar lokalt som ska se till att arbeta med målen i praktiken. När man läser målen är det lätt att avfärda vissa av dem som att de inte skulle gälla oss som bor i ett välfärdsland. Men visst är de angelägna för oss också, och även Tjörns kommun kommer att arbeta med målen. Om du är intresserad av att se hur långt vi kommit på Tjörn med de olika målen, kan du gå in på kommundatabasen Kolada och skriva in Tjörn i sökfältet: www.kolada.se

VAD ÄR DE GLOBALA MÅLEN?

Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling ingår tre dimensioner av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig. Med de Globala målen har världens ledare förbundit sig att fram till 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ALLA KÄNNER TILL DE GLOBALA MÅLEN?

Eftersom de globala målen gäller alla 7 miljarder människor som lever på jorden, är det första steget för att de ska bli verklighet att alla vet om att målen finns. Om alla känner till målen så kan alla tillsammans samla kraft för att göra dem till verklighet. HUR MÅLMEDVETEN ÄR DU? TESTA DIN MÅLMEDVETENHET!

Visst kan det vara svårt att veta hur vi som individer kan bidra till en bättre framtid? Men alla kan göra något, och just du behövs för att de globala målen ska bli verklighet. Du kan göra ett enkelt test och ta reda på vilka mål ditt hjärta klappar lite extra för och få en personlig att-göra-lista med saker som du kan göra för att hjälpa till. Detta gör du genom att gå in på www.globalamalen.se/bli-malmedveten-nu.

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 5


Föreningen: Tjörns hembygdsförening

Silla kommer

Det är år 1800 och barnen kommer för att söka jobb på Bringebärsholmens trankokeri. (från vänster Vanna Axelson, Gunnel Fosser, Estrid Nilsson, Sveah Ahl)

Alla femmorna på Tjörn får skära sill, baka Tjörnkakor och prata Tjörndialekt tillsammans med äldre Tjörnbor i Hembygdsföreningen. In på bara skinnet får de uppleva hur det var att leva på Tjörn år 1800 – när sillen kom!

D

et är en tidig septembermorgon på hembygdsmuseet. Ett tjugotal av hembygdsföreningens medlemmar har för tillfället lämnat sina ”vanliga” liv bakom sig. Här möter vi i stället flera av de personer som år 1800 figurerade på Bringebärsholmens stora trankokeri. Här finns trankokare, sillrenserskor och pigor. Länsman är också på plats och jagar förrymda fångar från Carlstens fästning på Marstrand eller håller ordning på fulla fiskare som kommit i slagsmål. SILLRENSERSKOR OCH FÖRRYMDA FÅNGAR

När eleverna kommer är också de iklädda nya roller, med hucklen eller mössor på huvudet, fiskartröjor, förkläden och långa klänningar. Alla har de kommit för att söka jobb på trankokeriet 6 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019

som behöver mycket arbetskraft nu när det kokar av sill i vikarna. – Jä skär sill här på Bringebärsholmens trankoggeri. Här finns inga trä, för dum har ve ellat opp. Berga ä kala så ve måste köbe ve. Annars ellar ve me kuskid eller ljong! Alla repliker i pjäsen är på Tjörndialekt. – Jag tyckte pjäsen var rolig och det var spännande med dialekten. Jag förstod ganska bra, men inte allt, säger Ella Gink, som går i femman på Myggenäs skola. Ibland blir eleverna också en del av handlingen. Som när länsman kommer och letar efter en fånge som rymt från Carlstens fästning och det visar sig att det är en av eleverna i klassen, alias Mattias Moberg, 22, från Mariestad. När han avslöjats

kliver han fram ur publiken, och mycket riktigt har han en kedja med en kula runt foten. BAKAR TJÖRNKAKOR OCH SALTAR SILL

Efter föreställningen delas eleverna in i grupper och får prova på olika sysslor som att rensa och salta in sill, baka bröd, skala potatis, göra knopar, lära sig om fisksorter, biodling och läkeväxter. – Det var kul att baka, särskilt att kavla. Och så var det roligt att lära sig att man kan använda olika blad från naturen i stället för plåster, säger Jesper Strömberg. – Jag tyckte det var roligt att rensa sill och att dra skinnet av sillen, säger Elias Tim. Eva Ericsson är ordförande i Tjörns hembygdsförening och är nu med och arrangerar sin


tionde omgång av Silla kommer. – Det är lika roligt varje gång barnen kommer hit för att uppleva historien. Att se deras engagemang och det intresse som väcks för vår lokalhistoria, säger Eva Ericsson. Varför tycker du det är viktigt att eleverna får uppleva historien på det här sättet? – Dagens Tjörn liknar inte det Tjörn som fanns år 1800, det var en annan verklighet då. Men den verkligheten är en del av vår identitet på Tjörn. Vi vill att barnen ska uppleva lokalhistorien och få lära sig varifrån de kommer.

Bokhållare Billström registrerar en arbetssökande på trankokeriet. (Mikael Schale, Victor Enerud, Ronny Svärd)

Tjörns hembygdsförening har 350 medlemmar och har som syfte att bevara det ”Tjörnska” kulturarvet. Varje höst under åtta dagar, spelar föreningen upp pjäsen SIlla kommer och förmedlar Tjörns 1800-talshistoria till alla elever i årskurs fem. Närmare 30 personer är involverade för att genomföra dagarna. Man har sytt eller letat upp dräkter till barnen och till sig själva, köper in färsk sill och andra fisk- och skaldjurssorter till föreställningarna, sätter degar till brödbak, samlar läkeväxter och inte minst läser in sig på historien. Den första föreställningen gavs 2008, efter manus av initiativtagaren Kjell Eriksson.

Vincent Öhrberg och Wilma Wass lagar soppa tillsammans med Riita Larsson.

Andra arrangemang föreningen ordnar är bland annat midsommarfirande, Barnens dag, hembygdsdagar, berättarkvällar och valborgsfirande. Läs mer om föreningen på www.tjornshembygdsforening.se

Extraföreställning 26 oktober. Boka biljett!

En extraföreställning för allmänheten ges lördagen den 26 oktober kl 14 på Hembygdsmuseet. Därefter finns möjlighet att titta runt i de olika byggnaderna. För bokning av biljett, ring Margaretha Olofsson, 070–778 80 45 senast 23 oktober. Biljettpris inklusive kaffe: 50 kronor.

Eivor Jansson är sillrenserska och visar eleverna hur man gör.

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 7


Mål: att minska psykisk ohälsa bland unga Nu görs flera olika insatser på Tjörn för att motverka psykisk ohälsa bland unga. Den största insatsen är programmet Tanke och hälsa – som bland annat innebär en kartläggning av hur alla elever i årskurs åtta mår. Och där de som behöver det kommer att erbjudas hjälp.

8 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019

dan ser tecken på en depression, får eleven komma direkt till en psykolog för behandling. VERKTYGSLÅDA SOM STÄRKER

De som visar lättare symptom erbjuds gå en kurs – Tanke och hälsa. Det är en utbildning som hjälper ungdomarna att stärka sin emotionella motståndskraft och ger dem verktyg för att bättre hantera svårigheter de möter i livet, för bättre kommunikation och för minskad stress. Den utgår från kognitiv beteendeterapi (KBT) och lär även ut medveten närvaro (mindfulness). Kort sagt erbjuder den en verktygslåda för att hantera när livet skaver. Programmet består av tolv tillfällen à 90 minuter. Övriga elever, de som inte bedöms vara i riskzonen, följs

upp i det vanliga hälsosamtalet med skolsköterskan. Där kan man också fånga upp hur eleven mår. ISLÄNDSK FORSKNING

Programmet bygger på en modell från Island. Där har man sett en tydlig minskning (80 procent) av insjuknande i depression hos ungdomar som deltagit. Nu ska samma forskarteam studera om metoden fungerar lika bra på Tjörn. Orust kommun deltar också i projektet och är kontrollgrupp. Man kommer att följa upp resultaten efter avslutat program och efter 6, 12 och 18 månader. Då följer man både upp det psykiska måendet och om eleverna avslutat grundskolan med godkända betyg.

Foto: Mostphotos

– Om färre ungdomar utvecklar depressioner, minskar risken för psykisk ohälsa i hela samhället. En depression i unga år ökar nämligen risken att bli sjuk senare i livet. Att förebygga för att minska risken är en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, säger Anna Orvefors, enhetschef Resurscentrum i Tjörns kommun. I höstas fick alla elever i årskurs åtta fylla i ett frågeformulär om hur de mår. Frågorna kan handla om hur de trivs i skolan, om de har kompisar, om hur de sover eller om de trivs med sig själva. De elever som visar symptom som skulle kunna utvecklas till depression erbjuds en djupintervju av en psykolog. Om man efter det samtalet re-


Fler insatser för att motverka psykisk ohälsa bland unga på Tjörn.

Alla nior ska få lektioner för att bli medvetna om när de behöver söka hjälp. Kuratorer och skolsköterskor har utbildats i YAM (Youth awareness of mental health). Lektionerna kommer att innehålla till exempel filmer, dramaövningar och verktyg att hantera svårigheter. Personal som arbetar med ungdomar kommer också att få utbildning i psykisk livräddning.

Foto: Mostphotos

Förutom Elevhälsan i Tjörns kommun deltar Närhälsans vårdcentral på Tjörn och Närhälsans Forsknings- och utvecklingsavdelning. Programmet delfinansieras med nästan fem miljoner kronor av Västra Götalandsregionens Sociala investeringsmedel (SIM) för att främja barns och ungas framtida utveckling och hälsa med fokus på att gå ut grundskolan med godkända betyg.

Följ ditt barns skolgång i mobilen Nu kan du som är vårdnadshavare följa dina barns skolgång i större utsträckning. Med två olika appar kan du enkelt ta del av allt från närvaro till ditt barns utveckling.

V

i på Tjörn ställde några frågor till Monica Hakefjord, IKT-samordnare*, om fördelarna med de nya apparna.

Varför är det bra att använda sig av appar? – Vi vill förenkla vardagen för våra vårdnadshavare. De ska kunna använda sina mobiler för att till exempel lägga in barnomsorgsschema, anmäla frånvaro, kommunicera med och ta del av information från skolan och förskolan. Varför har ni bytt ut den gamla Skolwebben? – Det finns många modernare och bättre system idag. Vi har plockat ut russinen ur kakan från flera olika system för att få de bästa funktionerna. Kan vårdnadshavare börja använda apparna redan i dag? – Ja, de flesta funktioner är på plats och fungerar redan nu, men det kan fortfarande vara någon del som inte är i gång när den här tidningen kommer ut. Så fort en ny funktion är i bruk skickas det ut information till vårdnadshavarna.

* IKT står för Informations- och kommunikationsteknik.

Ladda ner de nya apparna: Unikum familj – ta del av ditt barns utveckling och information från förskolan och skolan. Tieto Education – registrera scheman (förskola och fritids), anmäl frånvaro i förskolan och skolan.

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 9


Gå ihop med grannarna och få billigare sophämtning På ett år blir det 785 kronor billigare per hushåll för den som haft ett standardabonnemang tidigare.

Ä

r ni minst tre grannar kan ni gå ihop och skapa ett gemensamt hämtställe där alla slänger sina sopor och sitt matavfall. Detta abonnemang är alltså billigare och tömningen anpassas efter behov, oftast varje eller varannan vecka. Alla behöver inte ha egna sopkärl på tomten, utan de gemensamma kärlen placeras på lämplig plats. Dessutom blir det miljövinster och minskat slitage på vägarna. Cathrine Olsson har kört sopbil på Tjörn i ett och ett halvt år. Sedan sa kroppen ifrån med belastningsskador som följd. – Det är ett krävande jobb, både fysiskt och psykiskt. På Tjörn är det särskilt jobbigt eftersom många har långa dragvägar och det är många smala vägar vilket gör att vi ofta hamnar i svåra trafiksituationer. Små insatser gör stor skillnad I dag har Cathrine fått en ny tjänst på Renova. Hon är ute och hjälper hushållen att hitta bättre

Foto: Renova

10 10 –– VI VI PÅ PÅ TJÖRN TJÖRN nr nr 5–2019 5–2019

lösningar för deras sophämtning och samtidigt förebygga skador hos kollegorna. Ofta är det enkla lösningar, som att flytta tunnan, klippa av en trädgren eller bara se till att hushållets bil är flyttad den dagen det är soptömning. Eller något så enkelt som att handtaget på tunnan ska vara riktat utåt! Små insatser som betyder mycket för arbetsmiljön och säkerheten. FÄRRE HÄMTSTÄLLEN – FÄRRE ARBETSSKADOR

Alltfler hushåll får upp ögonen för att gå ihop med grannarna och skapa ett gemensamt hämtställe. Förutom att avgiften blir lägre för hushållen, blir

Varje bil tömmer dagligen uppemot 500 tunnor. Färre hämtställen innebär också färre kliv in och ut ur bilarna.

Så här gör du för att skapa gemensamt hämtställe med grannarna: Prata med dina grannar och kom överens om en plats där ni vill ha tunnorna. Anmälningsblankett och mer information finns på www.tjorn.se.

hämtställena färre för chaufförerna. Varje bil tömmer dagligen uppemot 500 tunnor. Det blir också färre kliv in och ut ur bilarna. Förutom utslitna axelleder är det vanligt att chaufförer får skador på knän och vrister eftersom det är lätt att trampa snett när vägarna är för smala. Ibland är det oundvikligt att behöva backa bilarna in till hämtställena, men att backa är ett farligt arbetsmoment och inte godkänt som arbetssätt, utan ska enligt Arbetsmiljöverket bara användas vid vändning för att minska risk för olyckor.


Vad får jag för pengarna? Om du har ett standardabonnemang och har hämtning av matavfallet var 14:e dag och av restavfallet var fjärde vecka är avgiften 3 171 kronor per år. Går du ihop med grannarna om en gemensam anläggning är kostnaden 2 386 kronor per år. Då töms kärlen efter behov. I abonnemangen ingår också att fritt lämna grovsopor på Tjörns Återvinningscentral.

Kommunjuristen förklarar I varje nummer av Vi på Tjörn 2019 beskriver vår kommunjurist, Elisabet Ahlin, kortfattat de lagar som styr kommunens verksamhet.

Kan jag slippa åka till återvinningsstationen? Ja, det kan du. Du är fortfarande skyldig att sortera soporna (se Kommunjuristen förklarar i spalten intill) och får inte lägga till exempel tidningar, kartong eller plastförpackningar i de vanliga soptunnorna. Men du kan skaffa ett särskilt abonnemang som heter Fastighetsnära insamling (FNI). Det kostar 863 kronor per år. Då får du ditt återvinningsmaterial hämtat vid din fastighet en gång i månaden. Du kan läsa mer om denna tjänst på www. tjorn.se/fni

Vem har ansvar för återvinningsstationerna? Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) som har ansvar för landets återvinningsstationer. (läs mer i kommunjuristens spalt här intill) På Tjörn finns det elva stationer där du kan lämna plastförpackningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, glasförpackningar och tidningar. På varje återvinningsstation ska det finnas en informationsskylt med ett stationsnummer samt kontaktuppgifter till FTI AB, både e-postadress och telefonnummer. Är det stökigt på platsen eller om behållare håller på att svämma över rekommenderas du att ta kontakt med FTI AB.

Regler om avfall Avfallshanteringen i Sverige och på Tjörn regleras av lagar, förordningar, EU-direktiv och kommunalt beslutade avfallsplaner. Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Däremot är kommunen inte ansvarig för det som faller under producentansvaret – som tidningar, papp och förpackningar, det vill säga det som du lämnar på återvinningsstationerna. Detta har FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) ansvar för. Som privatperson har du skyldighet att sortera ut returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och grovsopor och lämna detta avfall till de insamlingssystem som finns, till exempel återvinningsstationer, särskilda samlare för batterier, glödlampor och småelektronik eller på Tjörns Återvinningscentral. Inget av detta får läggas i soptunnorna hemma. Du är också skyldig att se till att hämtningsplatsen och vägen dit är framkomlig för miljöarbetare och renhållningsfordon. Det brännbara hushållsavfallet ska läggas i den gröna tunnan och matavfallet i bruna påsar i den bruna tunnan. VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 11


Åsa är trafikplanerare i Tjörns kommun Den främsta egenskapen som behövs hos en trafikplanerare är förmodligen tålamod. För det tar tid att arbeta strategiskt med trafikfrågor. Men för Åsa överväger det positiva – att hon får vara med och bidra till en bättre infrastruktur.

S

om trafikplanerare följer hon till exempel lokala vägprojekt från de första planerna till färdig väg, bevakar Tjörns intressen i stora regionala planer eller är med i kommunens arbete med detaljplaner för nya bostadsområden. – Jag har alltid varit intresserad av teknik och särskilt infrastrukturfrågor är spännande. När jag valde inriktning i min utbildning tyckte jag det verkade mer spännande med vägar än med husbyggnad, säger Åsa Runesson. Åsa är civilingenjör med inriktning Väg och vatten. De första sju åren i yrket jobbade hon med vägprojekt i ett privat

12 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019

konsultföretag. Sedan 2015 har hon jobbat i Tjörns kommun. VÄGAR TAR TID

Att arbeta med infrastruktur innebär också att arbeta långsiktigt. Det är många som ska samverka, allt från Trafikverket till enskilda markägare. – Jag brottas dagligen med långa processer och det kan ibland kännas som att inget händer, men det är viktigt att utreda åtgärder innan de genomförs och att den demokratiska processen har sin gång, säger Åsa Runesson. Ett projekt som Åsa jobbar med just nu är till exempel väg 160, där Trafikverket gör en så

kallad åtgärdsvalsstudie. Förutom Trafikverket, har hon en dialog med Göteborgsregionen (GR) och Västtrafik. Åsa tar aktivt del i arbetet och bevakar Tjörns intressen. PÅ VÄG – TJÖRNS NYA TRAFIKSTRATEGI

Tjörns kommun håller också på att utforma en trafikstrategi, där du som Tjörnbo kanske varit med i någon av de fokusgrupper som träffats tidigare i processen. – Tjörns infrastruktur behöver utvecklas i takt med att vi växer, samtidigt som vi är begränsade av att det endast finns en fast förbindelse med


fastlandet. Strategiarbetet har ett tydligt fokus på hållbart resande, och en stor utmaning vi står inför är hur vi ska få fler att ändra sina resvanor. Det gäller att hitta hållbara lösningar för både buss- och bilresande, säger Åsa Runesson. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR

Andra aktuella projekt, där Åsa nu börjar se resultatet, är de två gång- och cykelvägarna som är på gång i Utäng och i Myggenäs. Efter att de beslutats politiskt för flera år sedan, blev de prioriterade av Västra Götalandsregionen och Trafikverket 2016. Nu pågår utredningar och byggstart är planerad till 2021. – De flesta större vägar på Tjörn ägs av Trafikverket. Även om kommunen beslutar att bygga om en befintlig väg, eller bygga en ny gång- och cykelväg längs med Trafikverkets vägar, är vi beroende av att bli regionalt prioriterade. VARFÖR TYCKER DU ATT DU HAR SVERIGES VIKTIGASTE JOBB?

– För att trafik och infrastruktur är viktiga samhällsfunktioner och något som påverkar de flesta av oss. Vi behöver alla på ett eller annat sätt dagligen förflytta oss till arbete, skola, fritidsaktiviteter eller för att träffa vänner. Det är fint att få vara med på ett hörn och bidra till det.

Klart för ny busslinje till Vallhamn Den 15 december börjar Västtrafik köra buss ända in på Wallhamns industriområde. Det är en efterlängtad busslinje för både anställda och gymnasieelever som håller till i området.

– Nu ökar vi både säkerheten och tillgängligheten, säger Jan Torstensson, trafikingenjör i Tjörns kommun. Det kommer att byggas två nya hållplatser vid rondellen, en i vardera riktning, och en ny hållplats med vändplan precis utanför grindarna till industriområdet. Det blir tre turer på morgonen och fyra turer på eftermiddagen. Den nya linjen får nummer 352.

Ny pendelparkering i Kållekärr Västtrafik kommer att bygga 55 nya parkeringsplatser bakom Korggubben i Kållekärr, med byggstart snarast. De nya platserna blir en välkommen förstärkning till de platser som redan finns i anslutning till busshållplatsen och Vårdcentralen.

Närbussen hämtar dig Närbussen är öppen för alla. Du ringer och beställer din resa och bussen hämtar dig hemma eller på annan lämplig plats. Alla turer på Tjörn startar 9.15 och går tillbaka 11.15. Så här gör du: Beställ din resa senast vardagen innan du vill resa. Ring 0304-67 50 10, klockan 7.30–16. För tidtabell från din bostadsort, se www.vasttrafik.se (sök på närbuss). VAD KOSTAR DET?

Har du seniorkort, kan du resa med det på Närbussen inom Tjörn. Annars kostar det 31 kronor för vuxen, 23 kronor för ungdom. Du betalar med bankkort eller Västtrafikkort.

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 13


Fortsatt bevattningsförbud Tack alla Tjörnbor för att ni fortsätter spara på vattnet! Vi märker att många är rädda om det kommunala dricksvattnet och har hittat olika sätt att spara.

N

u har det regnat en del i höst och vattennivåerna sjunker inte längre. Men de ligger fortfarande under gränsen för att införa bevattningsförbud. Därför kvarstår bevattningsförbudet när denna tidning går till tryck. Den senaste informationen om vattensituationen får du på www.tjorn.se – Vi har en lång väg att gå innan vi fyllt upp depåerna. Om vi får mycket regn i höst och vinter samtidigt som alla hjälps åt att spara på vattnet, når vi snabbare dit, säger Marie Louise Bergqvist, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen. Hösten och vintern vi har framför oss är den viktigaste perioden för att bygga upp vattenförråden. Det är nederbörden som kommer nu som behövs för att fylla på depåerna för att klara även nästa torrperiod och sommar. I år började torrperioden i april, då det inte regnade något. I maj kommer växtligheten igång och suger upp mycket vatten, vilket hindrar vattnet att rinna ner i våra vattentäkter. Därför ber vi dig att även i fortsättningen vara försiktig med vattnet. Under tiden jobbar vi vidare med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för att säkra vattentillgången.

Nattvandra på Tjörn – nytta, nöje och motion Vill du också gå med på en promenad på Tjörn? Följ med nästa gång det är nattvandring på gång!

T

ycker du det är viktigt att vuxna finns närmare våra ungdomar som är ut på kvällarna? Då kan du gå med i Nattvandrarna och vara med och skapa en lugnare och tryggare miljö för alla. Det är inte bara ungdomar som kan känna otrygghet ute på kvällen – genom fler vuxna i rörelse är det fler som kan ge en hjälpande hand till den som behöver. Nattvandrarna på Tjörn startades i våras i samband med skolavslutningen. Som nattvandrare cirkulerar man runt på Tjörn, på de platser där våra ungdomar finns ute på kvällarna. – Man får kombinera nytta med nöje, öka vuxennärvaron bland våra ungdomar och samtidigt få motion, träffa gamla bekanta eller göra helt nya bekantskaper, säger Kristina Andersson, en av initiativtagarna till Nattvandrarna på Tjörn. Så här funkar det: Är du intresserad av att nattvandra, gå in på Facebook och följ gruppen Nattvandrarna på Tjörn. Genom inlägg gruppen kan du själv lägga in när du vill gå en kväll. Som samlingslokal finns Mötesplats Tjörn, ”Gula Huset”, Sundsbyvägen 5 i Kållekärr, där jackor finns att låna. Hit kan du också gå in för att värma dig eller fixa en kopp kaffe. Målet är att nattvandringen ska kunna ske spontant och vara kravlöst och därför finns inga fasta tider, utan gruppen fungerar ”självsammankallande” genom Facebook.

Foto: Nattvandrarna 14 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019


Tillsammans försvarar vi Sverige och varandra

– Totalförsvarsövning 2020 Ä

ven om Sverige är tryggare än många andra länder, finns det alltfler komplexa hot mot vår säkerhet och självständighet. Fred och frihet är värden som vi måste skydda och stärka varje dag. Myndigheter, regioner och kommuner, företag och organisationer ansvarar för att samhället ska fungera. Ansvaret för vårt lands säkerhet och trygghet är gemensamt för alla oss som bor här.

Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

ÖVA FÖR ATT STÄRKA MOTSTÅNDSKRAFTEN

2020 genomförs en totalförsvarsövning i Sverige – TFÖ 2020. Övningen ska bidra till att öka Sveriges motståndskraft. Övningen genomförs i en påhittad situation där regeringen beslutat om höjd beredskap, totalförsvaret mobiliserats och Sverige utsätts för väpnat angrepp. I totalförsvarsövningen kommer vi bland annat att öva och testa beslutskedjor på alla nivåer och hur olika aktörer i samhället ska samverka med varandra, för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera och Sverige stå emot ett väpnat angrepp. Vi prövar hur samhället ska prioritera resurser och fördela viktiga förnödenheter.

VI HAR ALLA EN UPPGIFT I TOTALFÖRSVARET

Totalförsvar omfattar det civila och militära försvaret tillsammans och gäller all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Sveriges totalförsvar ska skydda och försvara landet, människors liv och hälsa, samhällets funktioner likaväl som de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Ett väl fungerande och välkänt totalförsvar ska avhålla andra från att vilja angripa eller utöva påtryckningar mot Sverige. Genom att förbereda oss skapar vi ett mer motståndskraftigt samhälle. Vi har alla en uppgift om Sverige hotas. I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kal�las in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Alla har en skyldighet att bidra och alla behövs. DIN INSATS GÖR SKILLNAD

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt i Försvarsmakten, civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om och allmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid

krigsfara och krig. Det betyder att du fortsätter på ditt vanliga jobb, arbetar inom en frivilligorganisation eller får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret. Totalförsvarspliktiga kan bli krigsplacerade. Är du krigsplacerad har du fått en krigsplaceringsorder eller annat besked av din arbetsgivare om detta. Du som vill, kan engagera dig i frivilliga försvarsorganisationer eller andra ideella organisationer och trossamfund för att bidra till ett mer uthålligt samhälle. Du behövs och din insats gör skillnad. VILKEN ROLL HAR TJÖRNS KOMMUN?

Tjörns kommun har en strategi för krisberedskap och civilt försvar och kommer också att delta i Totalförsvarsövning 2020.

Sök trovärdiga källor Stater och olika aktörer använder vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja. En del i allas vårt ansvar för totalförsvar är att lära sig mer om källkritik, vara vaksam och söka fakta från flera trovärdiga källor.

VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 15


Sjätteklassare lär sig prata om vad som händer på nätet Föräldrar ska veta vad deras barn gör på internet. Det tycker sexorna i Rönnängs skola. I höst får de och alla andra sexor på Tjörn lektioner i sociala medier. – Vi vill att det ska bli lättare för barnen att prata om vad som händer på nätet och att de ska känna tillit till oss vuxna, säger Sandra Saied, ungdomssamordnare i Tjörns kommun.

– Jag fick en äcklig bild från någon i går. Så nu tänker jag inte lägga till någon följare som jag inte vet vem det är. – Jag blev vän med någon jag trodde var en annan kille på skolan, men det var någon annan. Han började skicka otrevliga bilder så jag tog bort honom. – Man kan råka illa ut på internet. De flesta eleverna har goda erfarenheter av sociala medier, men de är också väl bekanta med vilka faror som lurar. Vid den första lektionen i Rönnäng

16 16 –– VI VI PÅ PÅ TJÖRN TJÖRN nr nr 5–2019 5–2019

är det uppenbart att det finns ett stort behov av att prata med varandra och med vuxna om vad som händer på snapchat, instagram, Tik Tok, twitch och andra sociala medier där de unga ”vistas” idag. NÄTHAT, MOBBNING OCH GROOMING

Båda sexorna i Rönnängs skola (och andra skolor på Tjörn) får under hösten besök av ungdomssamordnare Sandra Saied och någon av hennes kollegor. Vid tre olika tillfällen kommer de till skolorna för att prata om

sociala medier. De kommer till exempel att ta upp frågor som ”grooming” (när vuxna tar sexuell kontakt med barn), näthat och mobbning på nätet och vad de kan göra om de blir utsatta. – Det första vi som vuxna behöver göra är att stötta de unga så att de vågar berätta om de råkar ut för något, utan att de blir belagda med skuld och skam, säger Sandra Saied. HUR VAR DET PÅ NÄTET I DAG?

Hur kan vi föräldrar stötta våra barn? Sandra Saied tycker


att man kan jämföra med den fysiska verkligheten i olika situationer. – Fråga hur det var på nätet i dag, likväl som du frågar hur det var i skolan. Om du vill veta vilka kompisar ditt barn går hem till efter skolan, vore det väl lika naturligt att ha koll på vilka kompisarna är på nätet? När det gäller personlig integritet kan vi tänka likadant där. Vi läser inte våra barns dagböcker eller följer med dem till ett kafé när de är där och fikar med sina kompisar. Vi får inte veta allt, men vi kan finnas där när de behöver det. En ung människa som går hem när det blivit mörkt tycker det är skönt när hen möter en vuxen. På samma sätt är det en trygghet att veta att det finns vuxna de känner på nätet. Och sexorna i Rönnäng var ju faktiskt helt eniga om att föräldrar ska veta vad deras barn gör på internet. Så läxan till oss föräldrar blir helt enkelt att ladda ner snapchat och finnas där.

Läs mer om digitalt våld Den 3 oktober höll Gabriella Graflund från Tjejjouren väst en föreläsning på höstens första föräldrakafé. Den handlade om ungas liv på nätet och tar bland annat upp våld och trakasserier. Du kan läsa mer om vad föreläsningen handlade om på www.tjorn.se.

Nästa föräldracafé Boka in 23 oktober. Då kommer polisen och informerar om alkohol och narkotika och hur det ser ut på Tjörn. För fler datum och teman – följ Ungdomssamordnare Tjörn på facebook så får du aktuell information.

Kända namn på mässan Kultur och rötter Såg du filmen Flyga drake? På lördag 19 oktober kan du lyssna på huvudrollsinnehavaren på Fregatten i Stenungsund. Lyssna också på Amineh från föreningen Varken hora eller kuvad när hon pratar om hedersvåld.

N

u på lördag kommer en ny mässa till Kulturhuset Fregatten, Kultur och rötter. Under dagen kan du också bygga din egen drake, lyssna på folkmusik, prova på kongolesisk dans eller hiphop, ta en salsalektion och lyssna på olika panelsamtal. Ahmed Khan Mahmoodzada var nio år när han spelade huvudrollen i succéfilmen Flyga drake. Efter premiären tvingades han fly från Afghanistan. Han berättar om skådespelardrömmarna, flykten och sitt liv i Falun. Amineh Kakabaveh är ordförande i Varken hora eller kuvad, vars viktigaste mål är att bekämpa hederskulturen i Sverige. Mässan arrangeras av Tjörns och Stenungsunds kommuner i samarbete med Rädda barnen, Kultur i Väst med flera. Det finns programpunkter från kl 11 till kl 18. För hela programmet, se www.tjorn.se. Här är ett axplock ur programmet: 11.30 Föreläsning med Amineh Kakabaveh, om hedersförtryck. 13.00 Panelsamtal om religionens roll i Sverige med representanter från kristendomen, islam, judendomen och buddhismen. 15.45 Föreläsning med Ahmed Khan Mahmoodzada från filmen Flyga drake. 17.00 Filmen Flyga drake visas gratis.

VI PÅ PÅ TJÖRN TJÖRN nr nr 5–2019 5–2019 –– 17 17 VI


En hållbar turism ger en åretruntlevande ö Förra året fick Tjörn en ny turismstrategi där hållbar turism är centralt. Att utveckla lågsäsongen är ett sätt att få en åretruntlevande ö.

N

är den brittiska journalisten Holly Tuppen kommer till Tjörn i slutet av september, har hon fått ett uppdrag att skriva om hållbart resande för tidningen The Telegraph. Visserligen tar hon bilen till Bleket, men därifrån fortsätter hon för egen kraft. När Vi på Tjörn möter henne vid Skulptur i Pilane har hon först paddlat från Bleket till Nordiska Akvarellmuseet, sedan cyklat ”världens svettigaste konstrunda” från museet till Pilane. – Det mest fascinerande var hur landskapet ändrade sig. Från det öppna landskapet ute på havet i den ganska hårda sjön, sälarna som simmade förbi och de små öarna till tallskogen och jordbruksmarkerna

på väg hit. Och sedan det här urgamla kulturlandskapet med sina moderna skulpturer, säger Holly Tuppen. HÅLLBART RESMÅL

Holly har varit specialiserad på hållbart resande i många år och har hjälpt till exempel hotell att bli mer hållbara. Nu när hon ska skriva om Tjörn som turistdestination är det viktigt att ta fram det hållbara – att resa utanför säsong, att undvika att flyga (hon berättar att en ny tåglinje är på gång mellan London och Köpenhamn), att när man är på plats ta sig fram utan bil så långt det är möjligt. Tjörns kommun marknadsförs internationellt av bland andra Turistrådet Västsverige,

som har ett uppdrag av Västra Götalandsregionen att marknadsföra Västsverige både på hemmaplan och utomlands. Målgruppen man fokuserar på är ”nyfikna upptäckare”, som är intresserade av både natur och kultur. Just Storbritannien är ett av de länder där Tjörn marknadförs för både sin natur och sin konst. – Det här är ju ett unikt äventyr där man kan kombinera naturturism med konst – att först paddla till akvarellmuseet och sedan cykla till Pilane, säger Holly Tuppen. När det kommer utländska besökare till Sverige räknas detta som export. Under 2018 spenderade utländska besökare 144 miljarder kronor i Sverige. Det är en ökning med 8 procent sedan året innan. 172 400 personer sysselsattes i besöksnäringen. – Också på Tjörn ser vi en utveckling av besöksnäringen, vilket innebär att arbetstillfällen skapas. För många är det första jobbet och en inträdesbiljett till arbetslivet. Att fler väljer att komma hit utanför säsongen gör också att fler restauranger kan hålla öppet och utbudet blir större av olika evenemang, säger Lena Karlstedt, turistchef i Tjörns kommun. Vill du läsa hela Tjörns turismstrategi, hittar du Strategi för en hållbar natur- och kulturturism på www.tjorn.se/turismstrategi

18––VI VIPÅ PÅTJÖRN TJÖRNnr nr5–2019 5–2019 18


Protester mot krig och kvinnoförtryck

Tjörn tappar i näringslivsrankning

Höstens utställning på Nordiska Akvarellmuseet visar verk av den amerikanska konstnären Nancy Spero.

I slutet av september presenterades Svenskt näringslivs senaste rankning. Tjörns kommun tappar 46 placeringar i årets mätning och placerar sig på plats 162 av Sveriges 290 kommuner.

N

u är Nancy Spero (1926–2009) världsberömd. Men det kom att dröja till 2007 innan hon fick sitt stora genombrott på Venedigbiennalen med verket Maypole, som nu också visas på Nordiska Akvarellmuseet. Idag beskrivs hon som en av de mest framstående konstnärerna i USA i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Nancy Spero började måla på 1960-talet, men hade svårt att hitta ett eget uttryck. Hennes man, Leon Golub, målar stora, ”maskulina” oljemålningar och hon vill inte göra samma sak. Det är när hon väljer bort de stora dukarna och oljefärgerna och i stället börjar måla på papper, ofta med små motiv, som hon hittar sitt konstnärliga språk. Men ämnena för hennes konst är desto större. Som den stora krigsserien hon gjorde i protest mot Vietnamkriget. Eller när hon plöjde hyllmeter av rapporter från Amnesty för att kunna skildra kvinnoförtryck genom tiderna i serien Torture of women. Parallellt med Nancy Spero visar också museet verk från sin samling på temat Det som växer. Här kan du botanisera inomhus med konst inspirerad av naturens rika flora.

Utställningen med Nancy Spero på Nordiska Akvarellmuseet är en samproduktion med Museum Folkwang (Essen, Tyskland), Louisiana Museum of Modern Art (Danmark) och Lillehammer Art Museum (Norge).

Nancy Spero, från verket Black and Red III, 1994. Handtryckt collage på papper. © The Nancy Spero and Leon Golub Foundation for the Arts / Licensed by VAGA at Artists Rights Society (BUS), NY

F

rämst är det betygen för hur företagen uppfattar att allmänheten ser på företagande samt medias attityder till företagande som försämrats. Dessutom ser vi en tillbakagång för det betyg som företagen ger skolans attityder gentemot företagen. – Jag tror inte att samarbetet mellan skola och näringsliv har försämrats så markant under det gångna året, utan att siffrorna beror på den senaste debatten om skolan. Förhoppningsvis kan vi under året visa företagen att vi fortfarande förtjänar deras förtroende, säger kommunens näringslivsstrateg Anna Aldegren. Redan i våras påbörjades ett arbete som syftar till att förbättra kommunens arbete kring service och bemötande. Piloter i projektet är miljö- och bygglovsavdelningen samt kundcenter. – Förhoppningsvis kommer företagen märka en skillnad inom kort, men vi ser inte detta arbete som en ”quick fix” utan som ett långsiktigt och hållbart arbete. Det sammanfaller också med en ökad digitalisering i våra processer, säger Anna Aldegren. Svenskt Näringslivs rankning är en attitydmätning som genomförs årligen. Rankningen bygger i huvudsak på resultatet av en enkätundersökning till företagen som genomfördes under perioden januari–april 2019 och statistik från SCB och UC. VI PÅ TJÖRN nr 5–2019 – 19


Tjörns kundcenter Kundtjänst Bibliotek Turistbyrå Öppet 7 dagar i veckan Måndag–torsdag kl 08–19 Fredag kl 08–17 Lördag–söndag kl 11–15 DIGITALA TJÄNSTER

• Fråga och tyck: www.tjorn.se/fraga • Tjörn-appen www.tjorn.se/app • Facebook, Twitter, Instagram och LinkedIn • Blanketter och e-tjänster: www.tjorn.se/sjalvservice • Vanliga frågor och svar: www.tjorn.se/faq • Skol- och barnomsorgswebben: www.tjorn.se/skolabarn • Anmäl frånvaro i skolan via sms: 0769-44 60 08 • Ställ dig i lägenhetskö HÄR FINNS

• Blanketter och ansökningar • Service/rådgivning i olika kommunala ärenden • Utställda detaljplaner • Turistinformation från regionen HÄR KAN DU

• Få information och rådgivning om kommunala tjänster • Ställa dig i tomtkö, sjöbodskö och kö för boendeparkering • Lämna vattenprovsflaskor, tisdagar kl 8–12.45, som du själv beställt på Synlab.se • Låna elmätare • Boka lokaler och idrottshallar • Få tips på evenemang • Köpa biljetter till arrangemang • Köpa och ladda busskort • Få utskrifter på tomtkartor och detaljplaner • Låna och lämna böcker och media • Kopiera och skanna dokument

FELANMÄLAN LÄGENHETER Tjörns Bostads AB, vardagar kl 10–12, tfn 0304-60 16 90, tbab@tjorn.se 20 – VI PÅ TJÖRN nr 5–2019

KONTAKTA TJÖRNS KUNDCENTER

Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn Besöksadress: Kroksdalsvägen 1 Tfn 0304-60 10 10 tjorns.kundcenter@tjorn.se Växel Tjörns kommun: tfn 0304-60 10 00 TJÖRNS TURISTBYRÅ

tfn 0304-60 10 16 eller turistbyran@tjorn.se BIBLIOTEKET

Tfn 0304-60 11 60, bibliotek@tjorn.se www.tjorn.se/bibliotek TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP (TIB)

tfn 0304-60 12 12 TiB tar hand om sådana frågor som inte kan vänta till nästa dag. KUNDTJÄNST RENHÅLLNING, SLAM OCH VA

Kundtjänst Avfall 0304-60 14 00, avfall@tjorn.se vardagar 8–15, lunchstängt 12–13. Dag före helgdag 8–12. Kundtjänst Slam 0304-67 17 25, kundservice@renova.se vardagar 8–16.30. Kundtjänst VA 0304-60 10 10, tjorns.kundcenter@tjorn.se

TJÖRNS ÅTERVINNINGSCENTRAL

Måndag, tisdag och torsdag 11–19 Onsdag 13–19 Fredag 11–16 Lördag jämna veckor 10–14 För avvikande öppettider, se www.tjorn.se/tåvc ÅTERVINNINGSSTATIONER

FTI kundtjänst 0200-88 03 11, www.ftiab.se

Profile for Tjörns kommun

Vi på Tjörn nr 5 2019  

Hushållstidningen Vi på Tjörn delas ut av Tjörns kommun till alla Tjörnbor

Vi på Tjörn nr 5 2019  

Hushållstidningen Vi på Tjörn delas ut av Tjörns kommun till alla Tjörnbor

Advertisement