Page 1

Tjörn

Nr 2/2019

vi på

DISTRIBUERAS KOSTNADSFRITT TILL SAMTLIGA HUSHÅLL PÅ TJÖRN

Följ ditt matavfall sid 7–9

Därför är EU-valet viktigt sid 4–5

De jobbar i Tjörns kommun sid 12–13


Se filmen om matavfallets väg Undrar du vad som händer med ditt matavfall efter att sopbilen hämtat det?

Se filmen som följer matavfallets väg från brun påse till biogas på www.tjorn.se/film. Du kan också läsa mer om hur det går till på sidorna 7–9.

Tjörn – Möjligheternas ö hela året och för hela livet Vi på Tjörn Ansvarig utgivare: Kommunchef Ann-Britt Svedberg ann-britt.svedberg@tjorn.se

Medskribenter i detta nummer: Elisabet Ahlin, Anna Aldegren, Kjell Arvidsson, Anna Mattisson och Johanna Nyberg.

Redaktion: Eva-Karin Ohlsson redaktionschef

Omslag: Nya gångbron från Almösund till Almön.

Anna-Lena Bjarneberg redaktör Maria Johannessen formgivning

2 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

Foto om ej annat anges, Maria Johannessen

Utgivning: januari 2019 Tryck: Åtta.45 Upplaga: 8 000 exemplar TJÖRNS KOMMUN Kroksdalsvägen 1 471 80 Skärhamn 0304-60 10 00 kommun@tjorn.se www.tjorn.se


ledare

skriv till ann-britt [ann-britt.svedberg@tjorn.se]

Framtidstro D

et är du som är Tjörns kommun. Var fjärde år röstar Tjörnborna fram de politiker som ska styra kommunens verksamhet det kommande fyra åren. Ett av de viktigaste besluten politikerna fattar varje år är förstås budgeten. Här bestäms vad dina kommunala skattepengar ska gå till. De ojämförligt största delarna (81 procent) går till skola och omsorg (se hundralappen nedan). Alla delar ingår i uppdraget, men alla delar får inte lika mycket pengar. Det betyder att vi inte ställer verksamheter mot varandra. Tvärtom, väldigt ofta samarbetar vi över förvaltningsgränserna för att göra bra saker, inte minst för våra unga. Det är lätt att förstå att det finns en oro bland föräldrar just nu. Eftersom skolan under några år gjort ett minusresultat, behöver barnoch utbildningsnämnden göra anpassningar för att få en budget i balans. Du kan läsa mer om vilka åtgärder som föreslås på sidan 16. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att Tjörn är en kommun med hög kvalitet i sina tjänster, inte minst i skolan, och så ska det förbli. Jag är full av framtidstro inför vårt uppdrag att utveckla Möjligheternas ö – hela året och för hela livet, med ett särskilt fokus på dem som bäst behöver det och för alla er som är Tjörns kommun! Ann-Britt Svedberg Kommunchef Här ser du hur kommunens pengar fördelades under 2018. I nästa nummer av Vi på Tjörn kommer mer information om årsredovisningen och hur det gick för Tjörn 2018. 45 kr Grundskola, förskola, särskola och gymnasieskola

36 kr Social omsorg, äldreomsorg, hemtjänst, individ- och familjeomsorg

7 kr

Kommunkansli och kommungemensamma kostnader

6 kr

Kultur- och fritidsverksamhet

3 kr

Samhällsbyggnad

2 kr

Räddningstjänst

1 kr

Politisk verksamhet VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 3


• Demokrati •

EU-valet angår dig D

en 26 maj är det val till Europaparlamentet i Sverige. Då ska vi välja 21 ledamöter som ska representera Sverige i parlamentet i fem år. EU har 28 medlemsländer som tillsammans har 751 platser i Europaparlamentet. Alla andra EU-länder röstar också fram sina ledamöter i maj månad.

Här kan du rösta Förtidsröstningen börjar 8 maj och håller på fram till och med valdagen den 26 maj. På nedanstående platser och tider kan du förtidsrösta. Ta med dig röstkort och legitimation.

SÅ HÄR RÖSTAR DU

Valet går till som ett ”vanligt ” val i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och går till din vallokal. Den som vill kan förtidsrösta. Läs mer på www.val.se, www.tjorn.se och eu.riksdagen.se. AMBULERANDE RÖSTMOTTAGNING

Väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får om de begär det lämna sina röster i bostaden till särskilt förordnade röstmottagare, ambulerande röstmottagare. Det är möjligt under samma tid som förtidsröstning får ske. Behöver du anlita ambulerande röstmottagare kontakta Lena Töppner på telefon 0304-60 10 08 eller mejl lena.toppner.nilsson@tjorn.se. HAR DU FRÅGOR OM VALET?

Kontakta valadministrationen via e-post val@tjorn.se eller telefon 0304-60 13 00 (från 2 maj).

44 –– VI VI PÅ PÅ TJÖRN TJÖRN nr nr 2–2019 2–2019

Kommunhuset i Skärhamn har följande öppettider för förtidsröstning: 8–10 maj 11–12 maj 13–17 maj 18–19 maj 20–23 maj 24 maj 25 maj 26 maj

kl 09–17 kl 11–15 kl 09–17 kl 11–15 kl 09–19 kl 09–18 kl 10–15 kl 08–21

Här kan du förtidsrösta torsdag 23 maj kl 17–20 Häggvallskolan, aulan Myggenäs skola, matsalen Rönnängs skola, matsalen Kållekärrs skola, matsalen Klövedals församlingshem Klädesholmens församlingshem

På Åstol och Dyrön kan du förtidsrösta Lördag 18 maj kl 12–14 Söndag 26 maj kl 12–15 Plats: Åstols café och EFS, Dyrön.


• Demokrati •

? tmottagare s rö li b l ä u m d n Vill er kvar. A ra plats Vi har någ orn.se. e på val@tj s s e ditt intr

Kommunjuristen förklarar I varje nummer av Vi på Tjörn 2019 kommer vår kommunjurist, Elisabet Ahlin, att kortfattat beskriva de lagar som styr kommunens verksamhet.

Valvaka och räkning Valvaka på valdagen i kommunkontoret, Skärhamn, från cirka klockan 21.30. Preliminär rösträkning i kommunhuset den 29 maj klockan 8 är öppen för allmänheten.

På valdagen 26 maj Söndagen den 26 maj har respektive valdistrikt inom Tjörns kommun öppet. Se på ditt röstkort vilket distrikt du tillhör. Ta med legitimation. Valla 1 Myggenäs skola, matsalen

kl 08–21

Valla 2 Häggvallskolan, matsalen

kl 08–21

Valla 3 Häggvallskolan, aulan

kl 08–21

OBS! Ny vallokal

Skärhamn 1 Kommunhuset, Stora Tjörnsalen

kl 08–21

Skärhamn 2 Skärhamns skola, gymnastiksalen

kl 08–21

Stenkyrka 1 Kållekärrs skola, matsalen

kl 08–21

Stenkyrka 2 Billströmska Folkhögskolan, Tyftsalen

kl 08–21

Rönnäng Rönnängs skola, matsalen

kl 08–21

Klövedal Klövedals församlingshem

kl 08–21

Bleket/Klädesholmen Bleketskolan, matsalen

kl 08–21

om kommunal

EU-rätt

Beslut som tas i Bryssel och Stockholm påverkar oss i hög grad på lokal nivå. På kommunen arbetar vi dagligen med att omsätta EU:s lagstiftning till service för våra invånare. Allt från avfallshantering till skolmat och näringsliv påverkas av EU. Den svenska regeringen och riksdagen ansvarar för att nationell lagstiftning stämmer överens med EU-rätten. Kommunen kan därför utgå från att de nationella lagar och regler vi använder i sin tur följer EU:s lagar och regler. Men om det skulle visa sig att en lag strider mot EU-rätten ska kommunen följa EU-rätten, eftersom den har företräde framför nationell rätt. Ungefär 60 procent av besluten i kommuner och landsting påverkas direkt eller indirekt av EU-bestämmelser. Några exempel på hur olika EU-lagar och regler påverkar oss direkt är EU:s miljöregler, livsmedelstillsyn och lagar om antidiskriminering. Sedan finns det olika rekommendationer och strategier som påverkar oss mer indirekt, till exempel strategin Europa 2020 som innehåller målsättningar för sysselsättning, utbildning, klimat och fattigdomsbekämpning.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 5


Rapportera invasiva arter I Sverige finns flera tusen främmande arter och antalet ökar varje år. En del av dessa är så starka och konkurrenskraftiga att de slår ut de inhemska arterna i ett område. Tjörns kommun är inget undantag för så kallade invasiva arter, här finns bland annat parkslide, vresros, lupin och jätteloka. FRÄMMANDE OCH INVASIV ART

Det är skillnad på en främmande art och en art som kallas invasiv. En främmande art tillhör inte det ursprungliga ekosystemet och har ofta flyttats till ett nytt område med människans hjälp. Vissa främmande arter är invasiva, vilket betyder att de etablerar och förökar sig, har en kraftig spridningsförmåga och konkurrerar ut arter i det ursprungliga ekosystemet. Sådana arter är exempelvis jätteloka och vresros. Invasiva arter anses idag vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De är även ett hot mot olika näringar som jordbruk, skogsbruk och fiske genom att vara smittbärare för olika sjukdomar vilket kan ge sämre skördar eller dålig fiskfångst.

FÖRBUD FÖR EU-LISTADE ARTER

Idag finns 49 växter och djur som anses vara ett så stort problem att EU-länderna måste hjälpas åt att minska spridningen. Elva av arterna finns i Sverige. Med på lista finns bland annat jättebalsamin och jätteloka. Hela listan hittar du på www.naturvardsverket.se. Detta får du inte göra med invasiva arter upptagna på EU:s förteckning: • importera • sälja • odla • föda upp • transportera • använda • byta • släppa ut i naturen • hålla levande

Hjälp till att hindra spridningen av invasiva främmande arter • Släpp inte ut eller lämna dem i naturen • Om du hittar vad du misstänker är en främmande invasiv art i naturen – rapportera till www.artportalen.se

RAPPORTERA FÖREKOMST AV INVASIVA ARTER

Inrapportering från allmänheten är mycket viktigt i arbetet med att hindra förekomsten och spridningen av invasiva främmande arter. På www. invasivaarter.nu kan du rapportera alla arter som finns i Sverige inklusive alla invasiva främmande arter. Du kan även rapportera på www.artportalen. se (det krävs att man registrerar sig som användare). Läs mer på www.naturvardsverket.se/ Invasiva-frammande-arter.

Så tar du hand om avfall från invasiva växtarter På Naturvårdsverkets webbplats hittar du information om hur du hanterar invasiva växter: www.naturvardsverket.se/ Var-natur/Djur-och-vaxter/ Invasiva-frammande-arter

Vresrosen är ännu inte med på listan över förbjudna arter, men man bör undvika att plantera den eftersom den sprider sig snabbt, är svår att bli av med och därför blivit ett stort problem, framförallt i våra kustområden.

6 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019


Varje apelsinskal räknas! Matavfallet från fem bruna påsar räcker till två mils körning med en biogasbil. Så här går det till när ditt matavfall blir till biogas eller biogödsel. Häng med på en spännande resa!

Det är väl ingen idé att jag sorterar mina sopor. Allt slängs ju i samma hög ändå!” Det finns många myter kring sophantering. Därför bestämde vi oss för att ge oss ut och åka sopbil och följa den bruna påsens väg från soptunnan därhemma till biogas. Längs vägen förstod vi att det är vi härhemma som gör det viktigaste jobbet!

Det bästa är förstås att äta upp maten vi tar hem, men det matavfallet som ändå blir över kommer till bäst nytta i form av biogas.

m k 4

Fråga till Sandra Dassoum, platsansvarig på Renovas anläggning i Marieholm: Vilken är den största utmaningen? – Kunskapsbrist. Att man inte vet vad som händer efter att man lämnat avfallet och därför inte förstår varför det är viktigt att sortera rätt hemma. Här ser jag ju varje dag hur matavfallet gör en stor miljönytta och blir biogas, vilket i sin tur leder till att det används mindre fossilt bränsle.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 7


Från matavfall till biogas – så här går det till: 1

Hemma slänger vi allt matavfall i den bruna påsen och lägger i den bruna tunnan.

3

Alla bilar som tömmer sopor på Tjörn och i Stenungsund kör med sitt avfall till Renovas anläggning Kläpp i Stenungsund, där allt avfall vägs och lastas om. När Andreas kommer fram till Kläpp väger han först hela bilen och kör sedan in i en stor hall och lastar av matavfallet.

5

Inne på anläggningen tar personalen på Kläpp vid och lastar över matavfallet i stora containrar. Det tar ungefär 5 arbetsdagar att fylla tre containrar med 27 ton matavfall. Sedan körs de med en lastbil till Marieholm i Göteborg.

8 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

2

Andreas Larsson, renhållningsarbetare, hämtar både bruna (matavfall) och gröna (restavfall) tunnor hos villaägare på Tjörn. Han har en tvåfacksbil, vilket betyder att han tömmer tunnorna i var sitt fack i bilen så att avfallet inte blandas ihop.

4

Han gör om samma procedur med restavfallet, som lastas av på en annan plats. (Här syns det att det finns matavfall som är felsorterat, matavfall som i stället för att förbrännas, skulle kunna bli till biogas).

6

Till Marieholm kommer det in lastbilar från hela Västsverige med matavfall. Det är både hushåll och matbutiker som bidrar. Matavfallet lastas av i en stor hall där det flyttas över till en slags ”kvarn”, där det finfördelas samtidigt som det tillsätts vatten. När avfallet blivit lagom smetigt leds det genom rör till pressning.


7

8

Ur små hål pressas det ut en grötliknande sörja, en ”slurry”, som alltså är råvaran till det som sedan ska bli biogas.

Det som blir kvar är till exempel plast och metall, som inte sorterats ut ordentligt därhemma. Plaster sätter sig också fast i andra delar av processen, något som kostar flera hundra tusen kronor per år i underhållskostnader.

9

10

11

Foto: Falkenbergs Biogas

Det som pressats ihop och inte hamnar i slurryn går vidare till förbränning i Sävenäs. Tyvärr är det mycket material som är felsorterat och hamnar här i stället. Därför är det viktigt att vi bara slänger matavfall i den bruna påsen, inget annat.

I biogasanläggningen i Falkenberg rötas slurryn till biogas. Den restprodukt som blir över blir biogödsel som kan användas på våra åkrar.

Jesper Persson har kommit in till Marieholm med sin tankbil, för att köra slurryn till en biogasanläggning i Falkenberg. Han kan ta 35 000 liter slurry i sin bil.

– Jag tycker jag har ett väldigt viktigt jobb. Utan renhållningsarbetare stannar Sverige. Det känns bra att få bidra till en bättre miljö. Nu ser jag också med egna ögon hur viktigt det är att sortera rätt, så jag är väldigt noga med hur jag sorterar själv hemma. Andreas Larsson, renhållningsarbetare.

– Här ser jag varje dag hur matavfallet gör en stor miljönytta och blir biogas, vilket i sin tur leder till att det används mindre fossilt bränsle. Sandra Dassoum, platsansvarig på Renovas anläggning i Marieholm.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 9


Midsummer Match Cup närmar sig

V

eckan efter midsommar går startskottet för publikfesten och tävlingen som blir den första i världen där alla lag som tävlar måste vara mixade med minst två damer och två herrar ombord. Tävlingen blir ett så kallat matchrace, vilket innebär att två båtar i taget tävlar mot varandra, något som brukar bli spännande att följa från publikplats. Tävlingarna kommer att äga rum utanför piren i Södra hamnen, men kommer att kunna följas från flera andra platser runtom i Skärhamn. Den topprankade skepparen och Stenungsundsbon Johnie Berntson är initiativtagare till tävlingen. Själv lärde han sig segla i Skärhamn en gång, och nu blir på sätt och vis cirkeln sluten. – Det blir som att komma hem. Nu ska viken där jag lärde mig segla bli arena för en internationell regatta med seglare i världsklass. Det ser jag verkligen fram emot, säger Johnie Berntson. Läs mer om tävlingen och hur ett matchrace går till på www.midsummermatchcup.com 10 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

Foto: Anders Schedwin

Nedräkningen har börjat! Efter påsk kommer midsommar och snart är det dags för Skärhamns första internationella seglingsevenemang.

Havets dag 2019 Kom till Rönnäng den 25 maj och fira Havets dag!

F

örra året var det premiär för firandet av Havets dag i Rönnäng. Det blev en publiksuccé med omkring 4 000 besökare. Snart är det dags igen för ännu en familjefest. Stansviks hamn kommer att fyllas med fiskebåtar och andra fartyg. Du kommer bland annat att få möjlighet att gå ombord på båtarna och höra berättelser från vardagen på en fiskebåt. I år kommer också maten från havet att få särskild uppmärksamhet. Förutom restaurangernas fiskrätter, kommer du också att kunna smaka på lite mer udda mat från havet. För fler programpunkter, barnaktiviteter med mera, gå in på www.tjorn.se/evenemang.

Bli en del av Midsummer Match Cup! Midsummer Match Cup söker funktionärer som vill ta hand om de tävlande, välkomna gäster till området och mycket mera. Läs mer och anmäl dig på www.midsummermatchcup.com.

Fler evenemang på Tjörn www.tjorn.se/evenemang Här kan du läsa om alla kommande evenemang och hålla dig uppdaterad om vad som händer på Tjörn i vår och sommar.


Foto: ImageLibrary

Först i Norden med Ikemura Vårens utställning på Nordiska Akvarellmuseet visar inte bara akvareller – utan också skulpturer, animationer och temperamålningar av den japansk-tyska konstnären Leiko Ikemura.

H

on har ställt ut världen över, men detta är hennes första utställning på ett museum i Norden. Utställningen har fått namnet Metamorfoser (betyder ungefär ”förvandlingar”). För i hennes konst är ingenting fast, utan allting blir ständigt till på nytt eller förvandlas. En konst som rymmer både drömmar och poesi. Ikemuras gåtfulla verk föreställer märkliga varelser, djur, växter, mineraler och arkitektoniska detaljer som flyter samman och gradvis förändras allteftersom själva bilden växer fram. Människor blir växter. Växter blir djur. Djur blir abstrakta figurer. Leiko Ikemura föddes i Japan, men har bott i Europa sedan 1970-talet. Med tiden har hon återvänt till sina japanska rötter, där naturens själ lever i dagsljuset och nattmörkret. Den djupa japanska känslan för naturens ande är hela tiden närvarande. Utställningen pågår till och med 5 maj.

Påsklov

med barnens egen konstvandring, sagotema och mycket mer

U

©Leiko Ikemura, Aqua, 2007

Magasinet Upplev Det officiella turistmagasinet från Södra Bohuslän turism innehåller inspiration och information från Tjörn, Orust, Stenungsund, Kungälv och Marstrand. Du hittar den på www.vastsverige.com/sodrabohuslan

nder tre dagar på påsklovet kommer nedervåningen på GaP (Gamla Polishuset) i Skärhamn att fyllas med sagor. Du kan lyssna på sagor, skriva sagor, illustrera sagor, trycka sagotröjor, sjunga och dansa sagor och mycket mera. Sagohuset har öppet måndag till onsdag 15–17 april klockan 11–16. På långfredagen blir det konstvandring för barn och vuxna från Nordiska Akvarellmuseet till GaP i Skärhamn, där barnens egen samlingsutställning har vernissage. Längs vägen blir det skattjakt med konsttema. Barnens utställning på GaP kommer sedan att vara kvar några veckor. Fler påsklovsaktiviteter för små och stora hittar du på www.tjorn.se/lov.

PÅTJÖRN TJÖRNnrnr2–2019 2–2019––11 11 VIVIPÅ


Olle är vaktmästare på Häggvallskolan Det är han som ser till att värmen fungerar, att soporna hämtas, att lamporna lyser, att trasiga saker lagas.

N

är Vi på Tjörn träffar Olle Knutsson har han precis tagit emot en varutransport med handdukspappersrullar. Tidigare under morgonen har han lagat ett trasigt trappräcke och gått en runda för att kolla att värme och ventilation fungerar som de ska. Det finns 15 stora ventilationsaggregat på Häggvallskolan, de största två meter i diameter. Sedan i somras har man också installerat bergvärme på skolan. 25 hål i marken, vardera 210 meter djupa, värmer nu upp skolan i stället för den tidigare så kostsamma oljeuppvärmningen. Oljepannorna får dock vara kvar för att driva det reservkraftverk som finns på skolan.

12 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

OMVÄXLANDE OCH SOCIALT

– Det bästa med mitt jobb är omväxlingen. Det är sällan jag behöver lägga mer än en timme på en sak, och sysslorna varierar hela tiden, säger Olle Knutsson. – Och personkontakten! lägger han till. När det blir lov i skolan och personal och elever försvinner, dröjer det inte många dagar innan han tycker det blir alldeles för ödsligt i huset. Då saknar han ett ”hej Olle” från en tonåring i korridoren eller responsen från personalen när han kunnat avhjälpa ett problem. 40 ÅR I KOMMUNEN

Olle Knutsson har jobbat i Tjörns kommun eller något av de kommunala bolagen i hela

sitt yrkesliv. Över fyrtio år har det blivit med olika jobb i kommunen efter att han gått ut naturbruksgymnasiet i Dingle, då med siktet inställt på att jobba med trädgård. – Jag har alltid velat jobba med något praktiskt. Och så har det blivit. Jag har jobbat inom VA, varit snickare, och jobbat med renhållning. Han beskriver sig själv som nyfiken på att lära sig nya saker och har med åren blivit alltmer intresserad av teknik och problemlösning. I dag är han anställd som fastighetsskötare på Tjörns Bostads AB (TBAB) med arbetsplats Häggvallskolan, men av personal och elever blir han lika ofta kallad vaktmästare eftersom han kan fixa det mesta.


Hur är det att vara sommarvikarie i äldreomsorgen? Sofia Wideström, 18, har arbetat flera somrar inom äldreomsorgen på Tjörn. Hon går sista året på omsorgsprogrammet och känner att hon hamnat rätt i sitt yrkesval.

Hur fångade äldreomsorgen ditt intresse? – Det var redan när jag gjorde feriepraktik sommaren efter nian. Jag kände direkt att det här var något jag ville göra. Jag tyckte om känslan att kunna hjälpa och att känna sig behövd. Jag känner att jag gör skillnad för människor i det här jobbet. Nu kommer du tillbaka till Rönnängs äldreboende för andra sommaren i rad. Vad har du för förväntningar? – Det är ett litet äldreboende och jag har lärt känna alla, både de äldre och personal. Det är speciellt när de äldre blir glada för att se mig, så jag ser fram emot ännu en sommar här.

Du har gått en gymnasieutbildning till undersköterska under de här åren. Hur har du utvecklats i yrket? – Jag har alltid kunnat koppla ihop det jag lärt mig i skolan med hur det är på jobbet. Som när vi i skolan pratar om hur viktigt det är att de äldre får göra det de kan själva för att de ska behålla sina funktioner så länge som möjligt, är det lätt för mig att tänka på det när jag jobbar. Rekommenderar du andra att söka sommarjobb i äldreomsorgen i Tjörns kommun? – Ja, absolut, om man vill jobba med människor och ha ett jobb som bjuder på många

trevliga, sociala stunder tillsammans med de äldre. Det ger så mycket tillbaka och jag har blivit väl omhändertagen på de arbetsplatser inom äldreomsorgen jag jobbat. Det är ett omväxlande jobb, där jag får göra allt från att hjälpa till med dagliga rutiner till att ta promenader eller leda aktiviteter. Vad ska du göra till hösten? – Jag tar ju studenten nu så jag hoppas jag får vara kvar även efter sommaren. Jag vill inte läsa vidare direkt, kanske att jag senare vill utbilda mig till sjuksköterska, men först hoppas jag på ett fast jobb inom äldreomsorgen i Tjörns kommun.

Välkommen på speed-intervjuer! Vi söker dig som vill vara med och göra skillnad. Det kan du göra genom att jobba som till exempel personlig assistent, stödassistent, stödbiträde, vårdbiträde eller undersköterska. Kom så berättar vi mera om våra verksamheter och svarar på dina frågor. Ta gärna med ditt CV. Onsdagen 24 april kl 16– 19 finns vi på plats i Tjörns kundcenter, kommunhuset i Skärhamn.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 13


Vill du göra skillnad? Om du vill göra något för en medmänniska kanske uppdraget som god man är något för dig?

Ö

verförmyndarenheten behöver hela tiden nya gode män. Att vara god man brukar uppfattas som väldigt intressant och att det ger mervärde för både den gode mannen och den som får hjälpen. När man är god man hjälper man en person som har bristande förmåga att företräda sig själv i olika situationer. Man hjälper helt enkelt till med ekonomiska, juridiska och personliga angelägenheter. Det kan till exempel handla om att betala räkningar, fylla i blanketter, söka bidrag och hjälpa till i kontakter med myndigheter. Överförmyndarenheten planerar att hålla en utbildning i april–maj i kommunhuset i Stenungsund. Utbildningen är kostnadsfri och äger rum vid två tillfällen. Är du intresserad av att delta vid utbildningen, skicka din anmälan till e-post overformyndaren@stenungsund.se eller ring 0303-73 82 23 (måndag till torsdag klockan 10–12), senast den 18 april. Mer information finns på www.stenungsund.se/godman

Om normer och machokultur När alla åttor och nior på Tjörn fick lyssna på en föreläsning om normer och machokultur, var det en del av skolornas arbete med attityder och könsroller.

E

leverna var väl förberedda när de kom till föreläsningen. I klassrummet har de diskuterat vad som är manligt respektive kvinnligt, hur man blir bemött om man hamnar utanför det traditionellt manliga om man är kille och vice versa. Hur normer påverkar oss och hur vi kan bryta dem. Föreläsarna Nina Rung och Peter Svensson åker runt ibland annat skolor och pratar om könsnormer och vad de kan leda till. Nina Rung är kriminolog och Peter Svensson har bland annat varit med och tagit fram en uppförandekod inom Svensk Elitfotboll. När Peter frågar sin unga publik om vad som är typiskt manligt får han svar som att män inte ska gråta, att de ska vara framgångsrika och tjäna pengar, att de ska vara starka och ta mycket plats.

MEN DET ÄR VÄL INTE SÅ FARLIGT? SKA INTE MÄN FÅ VARA MÄN?

Jo, men problemet är att normen för hur en man bör bete sig är väldigt snäv, att den inte tillåter människor att vara sig själva och att normen också har en stor skuld till varför män och pojkar är överrepresenterade i till exempel självmord, arbetsplatsolyckor, sexbrott och trafikolyckor. Föreläsarna tog också upp hur porr skapar en snedvriden syn på sexualitet och samtycke. Statistik visar att i stort sett alla tonårspojkar och nästan alla tonårstjejer har tittat på porr. Foto: ImageLibrary

14 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

HUR SKA EN UNG MÄNNISKA KUNNA BRYTA NORMEN?

Ett exempel som togs upp är om någon i kompisgänget skulle vilja berätta att hen är homosexuell. Om det i samma gäng ofta dras bögskämt, kanske det inte är så enkelt. Så bara genom att vara mer aktsamma om vad vi säger och hur vi säger saker kan vi komma långt. Vi behöver inte säga saker som ”Du spelar som en kärring!” eller ”Ta det som en man!” Eller varför inte prova att prata om något som är svårt just nu. Den som vågar be om hjälp är stark.


Lägre avgift för bygglovet om det tar för lång tid Nu skärps reglerna om hur lång tid kommunen får på sig att handlägga ett bygglov. Beslut ska tas inom tio veckor. Tar det längre tid, får du som söker en lägre avgift. Här följer en förenklad sammanfattning av de nya reglerna.

Om kommunen behöver längre tid än tio veckor på sig att handlägga ett bygglov … … får kommunen förlänga tiden tio veckor till. I så fall ska du få ett beslut om förlängd handläggningstid. Vad händer om du inte fått beslutet inom tio veckor (eller 20, om det beslutats om förlängd handläggningstid)? Då minskas den avgift du betalar för själva handläggningen med en femtedel per vecka. Du betalar fortfarande fullt pris för till exempel tekniskt samråd, arbetsplatsbesök, slutsamråd med mera. Det är alltså inte hela avgiften för bygglovet som reduceras. Hur beräknas tiden? Tiden för handläggning börjar löpa från den dag då ansökan eller anmälan kommer in till samhällsbyggnadsnämnden. Om du måste komplettera din ansökan, räknas tiden från den dag ansökan är komplett. Om det är en bygganmälan du gjort (och alltså inte en ansökan om bygglov) gäller andra regler. För mer information om de nya reglerna, se www.boverket.se.

Cykelväg på gång i Utäng Nu planeras en gång- och cykelväg mellan rondellen i Siröd till Industrivägen i Skärhamn.

I

dag saknas en gång- och cykelväg genom Utäng. Oskyddade trafikanter får dela väg med övriga fordon. Vägförslaget ökar trafiksäkerheten och binder ihop övriga gång- och cykelstråk. Det är Trafikverket Region Väst och Tjörns kommun som tillsammans planerar för den nya vägen. Tidigare i vår har det funnits möjligheter att lämna in synpunkter i ett samråd. Nu kommer Trafikverket att arbeta vidare med planeringen med stöd av de inkomna synpunkterna. Om allt går som planerat kan cykelvägen börja byggas nästa år.

Den nya bron till Almön är klar! Nu blir det lättare att ta en promenad mellan Myggenäs och Almön! Till fots, med barnvagn eller rullstol.

F

ör alla som bor i området är den nya bron efterlängtad. Den är dessutom tillgänglighetsanpassad med ramper på båda sidor. Bron har också byggts så att risken för översvämningar som blockerar bron minskar. Arbetet med den nya gångbron inleddes i november och avslutades nyligen. Bron ligger i ett populärt promenadstråk och förbinder Almösund med Almön, där det finns både badplats och småbåtshamn.

Visste du att du kan följa våra medarbetare på Instagram? Är du nyfiken på vad en VAtekniker, en stödpedagog eller en miljö- och hälsoskyddsinspektör gör på dagarna? Kolla in Tjörns kommuns instagramkonto så får du en inblick i vardagen för några av dem som har Sveriges viktigaste jobb.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 15


Stort underskott i skolan på Tjörn 2018 års resultat för barn- och utbildningsnämnden slutade på minus 18,8 miljoner. Det är ett historiskt stort underskott. Här kan du läsa om vilka åtgärder som utreds för att få en ekonomi i balans.

I

kommunens budget finns målet om god ekonomisk hushållning, ett mål som måste uppfyllas. Detta har barn- och utbildningsnämnden inte gjort och för att få en budget i balans krävs nu kraftfulla åtgärder. År 2019 fick alla verksamheter en något ökad budget jämfört med tidigare år. Skolans budget för 2019 är 390 miljoner, vilket är sex miljoner mer än året innan. På grund av det stora underskottet under 2018 genomfördes en revision av ekonomiuppföljningen inom barn- och utbildningsnämnden. Av revisorernas rapport framgår att barn- och utbildningsnämnden har undvikit och alltför sent vidtagit åtgärder för att få en ekonomi i balans. Detta innebär tyvärr att det kommer att bli anpassningar för att få en ekonomi i balans.

Därför har barn- och utbildningsnämnden bett förvaltningen att ta fram förslag på åtgärder för att få balans i budgeten. – De åtgärder vi tagit fram får allvarliga konsekvenser. Samtidigt måste vi respektera uppdraget att hålla oss inom tilldelad ram, säger Lena Ericsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen. – Hittills har vi haft ett mycket gott samarbete med de fackliga organisationerna, något vi kommer att anstränga oss för att behålla, för all kunskap och kraft kommer att behövas i den utsatta situationen som råder, fortsätter Lena Ericsson. Här är några av de förslag på åtgärder som barn- och utbildningsförvaltningen föreslår: • Åldersintegrerad undervisning

• Översyn/effektivisering av tidigare extra personalresurs till förskolan • Översyn/effektivisering av stödfunktioner, till exempel Resurscentrum och administration • Om- /nyorganisation av Välkomsten • Översyn/effektivisering av omfattningen av lärares tjänster • Att lärare i större utsträckning vikarierar för varandra • Att lära sig av och jämföra med andra, liknande kommuner och hur de får en ekonomi i balans i skolan • Att etablera kvalitativa rutiner för att tydligt och regelbundet följa upp och planera för följsamhet mot budgeten. Foto: ImageLibrary

16 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019


Foto: SMSLivräddare

Bli sms-livräddare! Kanske är du en av de tre miljoner svenskar som lärt sig hjärtoch lungräddning? 60 Tjörnbor har redan anmält sig som smslivräddare. Det behövs fler!

O

m någon i din närhet drabbas av plötsligt hjärtstopp är det du som kan rädda liv. Varje år drabbas 15 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp. Det tar i snitt 11 minuter för en ambulans att hinna fram. Då är det oftast för sent om ingen påbörjat hjärt- och lungräddning. Om en person som fått plötsligt hjärtstopp ska räddas tillbaka till livet är det framför allt två saker som är viktiga – att hjärt- och lungräddning sätts in direkt och att en hjärtstartare används för att få igång hjärtat. Ett effektivt sätt att nå personer som kan hjälpa till snabbt är via SMS.

SÅ HÄR FUNGERAR DET:

Någon har fått hjärtstopp och en nära anhörig har ringt 112. Samtidigt som ambulansen larmas, går larmet till SMS-livräddare inom 500 meter från den sjuke. En SMS-livräddare får larmet på sin mobil med meddelandet: ”Ett misstänkt hjärtstopp har inträffat i din närhet. Är du tillgänglig?” Svarar sms-livräddaren ja kommer meddelandet: ”Bege dig till adress xx och påbörja hjärt- och lungräddning” samt en karta med vägvisning. En annan sms-livräddare i samma område får meddelandet: ”Hämta hjärtstartaren på adress yy och ta dig till adress xx”. I väntan på hjälp får förstås den anhörige instruktioner för hjärtoch lungräddning på telefon. SÅ HÄR BLIR DU SMS-LIVRÄDDARE:

Ladda ner appen SMSlivräddare för Android eller Apple. Mer information om SMS-livräddning finns på hemsidan www.smslivraddare.se

Våren är här – anmäl din våreld! Visst är det härligt med vår i luften och att det snart är påsk! Med trevliga traditioner som påskgodis, barn utklädda till påskkäringar och påskägg. En betydligt farligare tradition är påskeldarna.

S

å klä hellre ut er och leta efter påskägg, än ge er ut och elda! Det handlar inte bara om påskeldar eller valborgsmässoeldar, utan all eldning. Varje vår får Räddningstjänsten åka på mängder med larm. Det som från början var en liten rishög eller en tuva fjolårsgräs som skulle eldas upp, har plötsligt lett till att hela ängen står i brand. Om det blir ännu en torr vår – iaktta försiktighet. Tänk på att det är du som bär hela ansvaret om du tänder en eld. PLANERAR DU ATT ARRANGERA EN PÅSKELD ELLER VALBORGSMÄSSOELD?

Meddela Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund! Om elden planeras på en allmän plats behöver du i god tid ansöka om tillstånd hos polisen. Då behöver du också ett tillstånd från markägaren. På www.sbrf.se finns all information du behöver om våreldar och hur du anmäler.

Var finns min närmaste hjärtstartare? Se www.hjartstartarregistret.se En användbar app att ha i mobilen är också Rädda hjärtat. Här finns stegför-steg-instruktioner i hur du utför hjärt- och lungräddning. Kom ihåg att även om du inte har utbildning i HLR, är det bättre att försöka göra hjärtoch lungräddning än att inte göra något alls. VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 17


Näringsliv – På Tjörn finns över 2 000 företag inom olika branscher.

Små butiker har visst en framtid på Tjörn! Handeln genomgår just nu omvälvande förändringar. E-handeln ökar och i vårt närområde satsas det miljarder i nya köpcenter och utbyggnad av befintliga.

P

å vår STO-gemensamma företagarfrukost den 29 mars bjöd vi därför in Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna för att prata om den framtida stadskärnan. Vi passade också på att ställa några frågor till honom. Vilka trender tror du kommer att påverka våra mindre orter mest framöver? – Den största utmaningen för mindre orter är att få folk att bo kvar och därmed behålla unga talangfulla människor. Utan kompetens blir möjligheterna för företag att etablera sig och växa mycket begränsade. Om denna nedåtgående spiral påbörjas blir det svårt att bibehålla grundläggande service. 18 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

Många av våra orter brottas med tomma lokaler oftast på grund av en vikande handel, hur kan vi vända denna utveckling? – Butikshandeln kommer inte att dö ut, men den kommer inte att behöva samma ytor som den har behövt fram tills nu. Vi måste också öppna upp för mer kortsiktiga hyresgäster och kanske nya hyresmodeller när vi fyller på handelsstråken med exempelvis pop up-butiker, kulturverksamhet, serviceinrättningar som nagelsalonger och gym samt förstås kaféer och restauranger. Om kommun, fastighetsägare och övrigt näringsliv gemensamt anstränger sig för att skapa en attraktiv stadsmiljö kommer det att fort-

sätta finnas underlag även för den traditionella butiken. Vilka är de främsta åtgärderna en kommun kan göra för att skapa attraktiva orter? – Det är viktigt att hitta vad som är unika värden och kvaliteter för just den här kommunen och sedan bygga vidare på dem. Att man är prestigelös och duktig på att samarbeta är en nyckel för att lyckas. Kommunen måste inse att den inte äger frågan själv utan tidigt bjuda in näringslivet och civilsamhället för att skapa delaktighet. Det är också viktigt att man tar vara på ortens kreativa eldsjälar, att man är modig och ger dem utrymme.


Vilka är de främsta åtgärder som det privata näringslivet, till exempel fastighetsägare, kan göra? – Det är det som händer på gator och torg och i mötet mellan människor som säkrar och ökar värdet på dina fastigheter. Därför är det viktigaste man kan göra att samverka med stadens alla aktörer för att öka attraktiviteten för hela orten. Du pratar just ofta om ”livet mellan husen” och kulturen som en viktig faktor för attraktiva orter och städer? Hur menar du då? – Det är människorna som gör staden. Deras gemensamma uppfattning, engagemang och omtanke om platsen är det som ger den dess karaktär och också det som fyller den med mening och innehåll. Utan människorna och kulturen är en stad mest en massa sten. ”Framtidsstaden”, den utopiska eller visionära, hur skulle du beskriva att den ser ut? – Jag tror att den faktiskt i mångt och mycket liknar de städer vi byggde på medeltiden, som exempelvis Visby. Med det menar jag att människor bor i betydligt tätare samhällen, i en myllrande stadsmiljö där bostaden, handelsplatsen och arbetsplatsen samsas om utrymmet. En genomsnittlig dag innebär inte långa transportsträckor. Energiförsörjning och avfallshantering är kopplat till naturliga kretslopp och staden är en trygg, kreativ och medmänsklig plats. Man kan ju hoppas i alla fall!

Tjörnborna mest företagsamma i Göteborgsregionen!

F

ör andra året i rad, tar Tjörn hem storslam i Svenskt Näringslivs årliga undersökning Företagsamheten. Kommunen har högst företagsamhet i hela Göteborgsregionen. Vi hamnar även på första plats för både andelen kvinnliga företagare och andelen yngre (16-34 år) företagare. Däremot minskar antalet nyföretagare något, en trend som dock är tydlig i hela Sverige.

Är du lokalproducent och vill leverera till Tjörns kommun? Tjörns kommun vill handla mer lokalt.

I

samband med ett nytt livsmedelsavtal, har kommunen nu möjligheter att handla av lokala producenter. Är du intresserad av att leverera? I så fall skall du anmäla ditt intresse på kommunens hemsida: www.tjorn.se/livsmedelsleverans. Senast den 20 april vill vi ha din anmälan. Anmälan är inte bindande utan bara ett sätt för kommunen att inventera vad som finns möjligt att köpa lokalt.

Vill du köpa eller sälja lokalproducerad mat?

J

ust nu pågår ett arbete med att starta en lokal REKO-ring, en sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder via Facebook. Initiativet kommer från våra lokala producenter. Är du livsmedelsproducent är du välkommen att gå med i Facebook-gruppen Producenter REKO-ring Tjörn. Vill du handla heter Facebookgruppen REKO-ring Tjörn. Förhoppningen är att starta upp handel i början av sommaren.

VI PÅ TJÖRN nr 2–2019 – 19


Tjörns kundcenter Kundtjänst Bibliotek Turistbyrå Öppet 7 dagar i veckan Måndag–torsdag kl 08–19 Fredag kl 08–17 Lördag–söndag kl 11–15

KONTAKTA TJÖRNS KUNDCENTER

Långfredag och påskafton 11–15 Påskdagen och annandag påsk stängt Byggavdelningens drop-in stängd skärtorsdag.

Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn Besöksadress: Kroksdalsvägen 1 Tfn 0304-60 10 10 tjorns.kundcenter@tjorn.se Växel Tjörns kommun: tfn 0304-60 10 00

DIGITALA TJÄNSTER

TJÖRNS TURISTBYRÅ

• Fråga och tyck: www.tjorn.se/fraga • Tjörn-appen www.tjorn.se/app • Facebook, Twitter, Instagram och LinkedIn • Blanketter och e-tjänster: www.tjorn.se/sjalvservice • Vanliga frågor och svar: www.tjorn.se/faq • Skol- och barnomsorgswebben: www.tjorn.se/skolabarn • Anmäl frånvaro i skolan via sms: 0769-44 60 08 • Ställ dig i lägenhetskö HÄR FINNS

• Blanketter och ansökningar • Service/rådgivning i olika kommunala ärenden • Protokoll från fullmäktige och nämnder • Utställda detaljplaner • Turistinformation från regionen HÄR KAN DU

• Få information och rådgivning om kommunala tjänster • Ställa dig i tomtkö, sjöbodskö och kö för boendeparkering • Lämna vattenprovsflaskor, tisdagar kl 8–12.45, som du själv beställt på Synlab.se • Låna elmätare • Boka lokaler och idrottshallar • Få tips på evenemang • Köpa biljetter till arrangemang • Köpa och ladda busskort • Få utskrifter på tomtkartor och detaljplaner • Låna och lämna böcker och media.

20 – VI PÅ TJÖRN nr 2–2019

turistbyran@tjorn.se eller tfn 0304-60 10 16 BIBLIOTEKET

Tfn 0304-60 11 60, bibliotek@tjorn.se www.tjorn.se/bibliotek KUNDTJÄNST RENHÅLLNING, SLAM OCH VA

Kundtjänst Avfall 0304-60 14 00, avfall@tjorn.se vardagar 8–15, lunchstängt 12–13. Dag före helgdag 8–12. Kundtjänst Slam 0304-67 17 25, kundservice@renova.se vardagar 8–16.30. Kundtjänst VA 0304-60 10 10, tjorns.kundcenter@tjorn.se

TJÖRNS ÅTERVINNINGSCENTRAL

Måndag, tisdag och torsdag 11–19 Onsdag 13–19 Fredag 11–16 Lördag jämna veckor 10–14 För avvikande öppettider, se www.tjorn.se/tåvc ÅTERVINNINGSSTATIONER

FTI kundtjänst 0200-88 03 11, www.ftiab.se FELANMÄLAN LÄGENHETER Tjörns Bostads AB, vardagar kl 10–12, tfn 0304-60 16 90, tbab@tjorn.se

Profile for Tjörns kommun

Vi på Tjörn, nr 2, 2019  

Vi på Tjörn är en tidning från Tjörns kommun som delas ut till alla hushåll på Tjörn.

Vi på Tjörn, nr 2, 2019  

Vi på Tjörn är en tidning från Tjörns kommun som delas ut till alla hushåll på Tjörn.

Advertisement