__MAIN_TEXT__

Page 1

Vänskapsförening Finland-Färöarna Ystävyysseura Suomi-Färsaaret

Tjaldur tíðindi

s. 3 • Hilsen fra Färöerne s. 6 • Resedagbok s. 10 • Matkapäiväkirja s. 14 • Kulturnyheter

35 2010

år v


Ordförandes hälsning – Puheenjohtajan tervehdys Kära Färövän!

Hyvä Färsaari-ystävä!

I år är det 35 år sedan den historiska resan till Färöarna gjordes, som ledde till att föreningen Tjaldur grundades. Tjaldur betyder som bekant strandskata, och fågeln är mycket populär på Fär­ öarna. Inte nog med att tjaldur är Färöarnas naFoto: Lars Lundsten. tionalfågel, den har också en egen flaggdag. Den 12 mars på Grækarismess ­(Gregoriusdagen) firar man att strandskatan återvänt till Färöarna efter vintern. Då börjar våren. Jag frågade Gustav af Hällström, som var reseledare på Färöresan 1975, varför de valde just Tjaldur som namn på föreningen. Han berättade att valet kändes rätt självklart, när strandskatan är den färöiska national­ fågeln. Det är också ett kort och kraftigt namn som är lätt att uttala på båda språken. Under resan såg de många strandskator, och också här i Finland kan man se fågeln vid kusterna. Dessutom kändes det lämpligt med en flyttfågel som symbol för konktakten mellan Finland och Färöarna. Kontakten med Färöarna fortsätter. I tidningen kan du ta del av vad som hänt inom olika områden på Fär­ öarna och läsa om exempel på utbyte mellan Finland och Färöarna. På pärmen finns två exemplar av tjaldur, som målats av styrelsemedlem Hanne Juga.

Tänä vuonna on kulunut 35 vuotta siitä, kun histo­ riallinen matka Färsaarille tehtiin. Tämä matka johti Tjaldur-ystävyysseuran perustamiseen. Tjaldur tarkoittaa tunnetusti meriharakkaa, joka on Färsaarilla hyvin tunnettu lintu. Sen lisäksi, että meriharakka on Färsaarten kansallislintu, sillä on myös oma liputuspäivä. 12 maaliskuuta juhlitaan meriharakan paluuta Färsaarille talven jälkeen. Juhliminen ajoittuu Grækarismess­päivään (Gregoriuksen päivään) ja siitä alkaa kevät. Kysyin Gustav af Hällströmiltä, joka oli matkanjohtajana Färsaarilla v. 1975, miksi he valitsivat juuri Tjaldurin yhdistyksen nimeksi. Hän kertoi, että valinta oli oikeastaan itsestään selvää, koska meriharakka on Färsaarten kansallislintu. Lisäksi se on lyhyt ja voimakas nimi, joka on helppo lausua molemmilla kielillä. Silloisella matkalla nähtiin myös useita meriharakoita, joita voi nähdä myös täällä Suomessa, lähinnä rannikkoseuduilla. Edelleen tuntuu sopivalta ajatukselta, että muuttolintu on ikään kuin symboli Suomen ja Färsaarten välisille yhteyksille. Hyvät suhteet Färsaarille jatkuvat. Lehdestä voi lukea Färsaarten tuoreimpia tapahtumia eri puolilla maata ja saada tietoa Suomen ja Färsaarten välisestä vaihdosta. Kannessa on kaksi kappaletta meriharakoita, jotka Tjaldurin hallituksen jäsen Hanne Juga on maalannut.

Martina Huhtamäki

(Suomennos Ritva Eerikäinen)

Utgivare/Julkaisija Tjaldur – vänskapsförening Finland-Färöarna rf Tjaldur – ystävyysseura Suomi-Färsaaret ry Ny adress: Pohjola-Norden, Fredriksgatan / Fredikinkatu 61 A 11, 00100 Helsingfors/Helsinki Tjaldur/Uppik Mobil: +358 (0)44 733 5780 Pohjola-Norden Tel/Puh: +358 (0)9 454 2080 Fax/Faksi: +358 (0)9 753 1634 www.tjaldur.fi Chefredaktör/Päätoimittaja Martina Huhtamäki Ombrytning/Ulkoasu ja taitto Studio Kaari Oy Tryckeri/Painopaikka Oy Nord Print Ab Pärmbild/Kansikuva Hanne Juga: Strandskator / Meriharakoita Fotot på bakpärmen/takakannen kuva: Brynhild Næs Petersen

2

Innehåll / Sisällys Terveisiä Färsaarilta • s. 5 Färöarna i fokus • s. 6 Suuntana Färsaaret • s. 10 Färöfondstipendiat och Västnordenkväll • s. 12 Färsaari-stipendiaatti ja Länsipohjola-ilta • s. 13 Glimtar från den färöiska kulturkalendern • s. 14 Böcker • s. 17 Tjaldurs styrelse/Tjaldurin hallitus • s. 19


Hilsen fra Færøerne Som i de fleste lande kunne vi på Færøerne også mærke at verdensøkonomien kollapsede. De færøske bankerne fik offentlig økonomisk støtte for at stå imod de store tab, som krisen udløste. Værdibreve og aktier var i frit fald og en hel del færinger har mistet store summer penge. Dagligdagen her på Færøerne har dog ikke været så meget mærket af krisen. Arbejdsløsheden var på omkring 3 procent det meste af året, men fik dog ved årets udgang en stigning op til 5–6 procent. Selv om lønudbetalingen var rimelig stabil gennem 2009 er det tydelig at folk ikke føler sig trygge og holder igen med at bruge penge. Resultatet er, at handelen er gået i stå. Importen er faldet drastisk og derved også indtægterne til staten på omkring 400 miljoner. Fiskerierhvervet, som er langt den væsentlige indtægt­skilde for Færøerne har det svært. Der er to faktorer, som gør sig kraftig gældende. Den ene er, at verdensøkonomien og den manglende købekraft og faldende fiskepriser. Det andet er, at fiskeribestanden ikke har haft det for godt og at man har været nød til at lovgive således at skære fiskerettighederne med 10 procent. Et lyspunkt har det dog været i, at eksporten af ­opdrætslaks er vokset mere end 25 procent og til ­højere priser. Af samme grund er eksportværdien ikke faldet.

Der har i gennem nogle år været boret efter olje omkring Færøerne. Endnu har man ikke fundet kilder som er økonomisk interessante, og i den sammenhæng var 2009 ikke nogen undtagelse. Men selv om interessen for at lede efter olje og gas omkring Færøerne er dalende, så er der fremdeles dem som tror på at der findes olje og gas og det vil så vise sig i de kommende år om de får ret. Efter valget i januar i 2008 har vi haft to flertals­ regeringer. Den første mellem Socialdemokraterne, Republikanerne og Midterpartiet. En snæver flertalsregering, som kun holdt i 8 måneder. I august 2008 blev en ny flertalsregering etableret mellem Sambandspartiet, Folkeflokken og Socialdemokratiet på 20 af de 33 medlemmer af tinget. Ud fra dette kan man rolig sige, at regeringen bygger på et trygt politisk grundlag, men de meget vanskelige økonomiske udfordringer gør det politiske arbejde vanskeligt. Vi taler om meget ubehagelige beslutninger som Lagtinget skal tage. Alle ved hvad der skal til, men beslutningerne lader vente på sig og arbejdet i tinget her derfor været meget ustabilt og turbulent. I slutningen af december vedtog Lagtinget en finanslov for 2010 som viste et underskud på 700 miljoner Dkr. eller 5,4 procent av BNP. Klimaet har også fyldt godt op i den offentlige debat. Flere arbejdsgrupper både på det faglige og poli-

Generalkonsulparet Poul och Sólrun Michelsen. / Pääkonsuli Poul Michelsen Sólrun-vaimonsa kanssa.

3


tiske plan har arbejdet gennem året. Resultatet var, at lagtinget vedtog at reducere koldioxidudslip med 20 procent. Dette blev meddelt på COP15 i København. År 2010 var et godt år for sporten. Fodbolden har gode resultater at vise til. Specielt var det U21 (ungdomar under 21 år, red.anm.) som gjorde sig gældende med mange flotte sejre. Færøerne rykkede fra 150 plads på verdensranglisten ned på en 115 plads. De færøske svømmere, som deltager i internationale turneringer havde meget fine resultater. Pál Joensen, som udmærker sig kraftigt, har vundet tre europamesterskaber for juniorer. I Moskva til verdensmesterskaberne fik Pál sølv i 1500 m og satte også nordisk rekord. Ligeledes vant han til verdensmesterskaberne sølv i 1500 fribane i Stockholm og gjorde nordisk rekord. Øspelen på Ålandsøerne i juni 2009 var de største lege nogensinde. Der deltog 25 nationer repræsenteret af 3200 udøvere, som skulle konkurrere i 15 idrætsgrene. Færøerne vant flest medaljer, nemlig 34 guld, 23 sølv og 24 bronze. Nummer to var Isle af Man mens Åland blev nummer 6. År 2009 var et spændende kulturår. Stor aktivitet var omkring alle kulturgrene og Nordens Hus, sum tit er rammen omkring kulturarrangementer, havde en

masse på programmet. Et af de helt store oplevelser var da vi fik besøg af Helsinki Strings, som afholdt en fantastisk koncert i Nordens Hus. Der er etableret et samarbejde mellem det færøske skoleværk og Helsinki Strings således, at færøske skoleelever kan modtage undervisning efter det princip som Helsinki Strings er bygget på. Jeg kan glæde mig over, at der er en voksende interesse mellem det finske og færøske kulturliv på alle nivoer. I de fleste nordiske interessekredse inklusiv det politiske er man meget observant på hvad der sker i det nordiske samarbejde i øjeblikket. Her på Færøerne blusser EU-debatten op med mellemrum. Skal vi være medlemmer eller ikke. Det har færinger spurgt sig selv i det forløbne år. Derfor holder vi nøje øje med hvad der sker i Island i disse dage. Vil Island blive medlem måske efterfulgt af Norge? Hvor står vi så? Svaret findes ikke, men imens må vi satse på at styrke den nordiske samarbejde på alle områder. Det nordiske fællesskab vil altid have stor betydning lige meget om vi står udenfor eller er en del af EU. Poul Michelsen, Finlands generalkonsul på Färöarna

Foto/Kuva: Brynhild Næs Petersen.

4


Terveisiä Färsaarilta Olemme myös Färsaarilla kuten muissa maissa havainneet maailmantalouden romahtamisen. Fääriläiset pankit saivat talouskriisiin julkista taloudellista tukea. Arvo­papereissa ja osakkeissa fääriläiset ovat menettäneet suuria summia rahaa. Kriisiä ei ole kuitenkaan huomattu suuressa määrin arkielämässä täällä Färsaarilla. Työttömyys oli noin 3 prosenttia suurimman osan vuotta, mutta nousi kyllä vuoden loppuun mennessä 5–6 prosenttiin. Kohtuul­ lisesta palkanmaksusta huolimatta v. 2009 ihmiset tuntevat epävarmuutta eivätkä käytä rahaa kulutukseen. Tästä seuraa, että kauppa ei käy. Tuonti on laskenut valtavasti ja valtion tulot ovat noin 400 miljoonaa. Kalastusyrittäminen, joka tuo paljon tuloja Färsaarille, on vaikeuksissa. Tähän vaikuttavat kaksi tekijää: ensiksikin maailmantalous ja puuttuva ostovoima sekä laskevat kalatuotteiden hinnat. Toiseksi kalakanta ei ole ollut hyvä ja kalastusoikeuksia on jouduttu vähentämään 10 prosentilla. Valopilkun tuo taas viennin kasvu reilulla 25 prosentilla ja korkeampaan hintaan. Tästä syystä viennin arvo ei ole laskenut. Muutaman vuoden ajan on porattu öljyä Färsaarten ympäriltä. Vielä ei ole tehty löytöjä, jotka olisivat talou­ dellisesti kannattavia ja tässä yhteydessä vuosi 2009 ei ollut poikkeus. Mutta vaikka kiinnostus öljyn ja kaasun etsimiseen Färsaarten ympärillä onkin laskemaan päin, niin löytyy niitäkin, jotka uskovat öljy- ja kaasulöytöihin. Tulevat vuodet näyttävät, ovatko he oikeassa. Tammikuun 2008 vaalien jälkeen meillä on ollut useita hallituksia. Ensimmäisessä hallituksessa olivat sosiaalidemokraatit, Republikaanit ja Keskusta. Se oli tiukka enemmistöhallitus, joka kesti vain 8 kuukautta. Elokuussa 2008 perustettiin uusi enemmistöhal­ litus, jossa olivat Kokoomus, Kansanpuolue ja Sosiaali­ demokraatit ja 20 kansanedustajaa 33:sta parlamentin edustajasta. Tästä huolimatta voimme rauhallisina katsoa hallituksen rakentavan turvallista perustuslain mukaista politiikkaa, mutta paljon vaikeammat taloudelliset haasteet tekevät poliittisesta työstä vaikeamman. Puhumme paljon epämiellyttävistä päätöksistä, joita hallitus joutuu tekemään. Kaikki tietävät, mihin pää-

5

tökset johtavat, päätöksiä odotetaan ja hallitustyö on hyvin epävakaata ja turbulenttia. Joulukuun lopussa hallitus otti vuotta 2010 varten rahoituslainan, joka osoitti 700 miljoonan Dkr (Tanskan kruunun) alijäämää tai 5,4 prosenttia BKT:sta. Ilmastokysymykset ovat myös olleet esillä julkisessa keskustelussa. Useita työryhmiä on työskennellyt sekä ammatillisella että poliittisella tasolla läpi vuoden. Tämän työn tuloksena hallitus päätti laskea hiilidioksidipäästöjä 20 prosentilla. Tästä ilmoitettiin Kööpenhaminan ilmastokokouksessa COP15. Vuosi 2009 oli hyvä urheiluvuosi. Jalkapallossa on saavutettu hyviä tuloksia. Erityisesti kunnostautui U21 (alle 21-vuotiaat) monella upealla voitolla. Färsaaret siirtyi maailman arvolistalla 150 sijalta 115 sijalle. Kansainvälisiin turnauksiin osallistuvat färsaarelaiset uimarit saavuttivat useita hienoja tuloksia. Pál Joensen voitti kolme Euroopan juniorimestaruutta. Moskovan maailmanmestaruuskisoissa Pál sai hopeaa 1500 metrillä uudella pohjoismaisella ennätyksellä. Samoin hän sai hopeaa Tukholmassa 1500 metrin vapaauinnissa, sekin pohjoismainen ennätys. Ahvenanmaalla kesäkuussa 2009 järjestetyt Saari­ kisat olivat suurimmat koskaan järjestetyt kisat. Osallistujia oli 25 maasta yhteensä 3200, viidentoista eri urheilulajin edustajaa. Färsaaret voitti eniten mitalleja, nimittäin 34 kultaa, 23 hopeaa ja 24 pronssia. Kakkoseksi tuli Isle of Man, Ahvenanmaan ollessa kuudentena. Vuosi 2009 oli erityinen kulttuurin vuosi. Kaikilla kulttuurin aloilla järjestettiin paljon tapahtumia ja kulttuuritapahtumien keskipisteenä olevassa Pohjola-talossa oli paljon ohjelmaa. Erityisen mahtava kokemus oli Pohjola-talossa konsertoivan Helsinki Stringsin vierailu. Tästä seurasi Färsaarten koululaitoksen ja Helsinki Stringsin välinen yhteistyö, joka mahdollistaa färsaarelaisille oppilaille opetusta Helsinki Stringsin mallin mukaan. Voin olla syystä iloinen siitä, että mielenkiinto suomalaisen ja färsaarelaisen kultuurielämän välillä kasvaa. Useimmilla pohjoismaisilla yhteistyöalueilla, politiikka mukaanlukien ollaan hyvin tietoisia mitä pohjoismaisessa yhteistyössä tällä hetkellä tapahtuu. Täällä Färsaarilla leimuaa EU-keskustelu aina silloin tällöin. Pitäisikö meidän liittyä jäseneksi vai ei. Tätä ovat färsaarelaiset kyselleet itseltään viime vuosina. Seuraammekin tarkkaan mitä Islannissa tapahtuu näinä päivinä. Tuleeko Islannista EU:n jäsen ja seuraako ehkä Norja perässä? Mikä on sitten asemamme? Vastausta tähän ei ole, mutta sillä välin kehitämme ja vahvistamme pohjoismaista yhteistyötä kaikilla aloilla. Pohjoismaisella ystävyystoiminnalla on suuri merkitys aina, olimmepa EU:n jäseniä tai emme. Poul Michelsen, Suomen pääkonsuli Färsaarilla Suomennos Ritva Eerikäinen


Färöarna i fokus För finländare är Färöarna ett ganska obekant hörn av Norden. Vi vet kanske att öriket hör till Danmark, att där är kargt och blåsigt och att där finns 48 000 invånare (men 70 000 får!). Hur hamnar då en grupp elever från Borgå Gymnasium där? Och vad i all världen gör man på öarna, som har en yta som bara är en tiondel av Ålands, en blåsig vecka i slutet av oktober? Resan gjordes i oktober 2008 och rese­ ledare var lärarna Jutta Nygård och Maria ­Grandell-Strömgård. Här skriver eleverna om sina upplevelser av Färöarna. Foton: resedeltagarna. För mer än ett år sen försökte en grupp lärare göra verklighet av en länge närd dröm, att hitta ett ­nordiskt gymnasium att samarbeta med. Det visade sig vara i det närmaste omöjligt och vi var redan beredda att ge upp när vi fick det glada e-postmeddelandet från ­Föroya Studentaskúli. Lärarna planerade den tillämpade kursen ”Färöarna i fokus”, anhöll om understöd från Nordplus Junior och värvade intresserade elever. Inom kursen skulle eleverna arbeta med olika uppgifter och få baskunskaper om varandras länder, men också besöka varandra. Kursen utformades som en ämnesövergripande kurs mellan modersmål och litteratur och geografi. Lärarna ville ge elever som representerar två nordiska minoriteter en möjlighet att knyta kontakt och dela erfarenheter och upplevelser. Vi tycker nämligen att den nordiska gemenskapen gärna kan lyftas fram och vi hoppades också att eleverna kanske skulle kommunicera på skandinaviska. En entusiastisk grupp bestående av nitton flickor, tre pojkar och två lärare träffades på hösten och inledde sina studier med gästföreläsare och olika grupparbeten. Vi sålde chokobollar (och köpte en massa själva) och planerade resan. In i det sista var finansieringen öppen. Undertecknad upplevde nog en del sömn­lösa nätter för när det positiva beskedet äntligen kom återstod bara en månad till avfärd. Puh! Och hur gick det sen? Läs mer om det här nedan! (Maria ­GrandellStrömgård)

Kastrup var vi tvungna att vänta länge vid port 4 C. Det var en kabel som var sönder i det plan vi skulle flyga till Färöarna med. Då vi äntligen kom till flyget kunde vi konstatera att det var ganska litet. Flygturen gick ändå rätt bra, trots att de flesta varit skeptiska. Eller ja, allt gick bra till det var dags för landning. Då var det allt annat än lugnt. Landningsbanan på Färöarna är väldigt kort, och det är inte precis vindstilla heller mitt ute i Atlanten i slutet av oktober. Vi kommer nog aldrig att glömma denna landning! När vi sedan pustat ut av lättnad över att vara ­nere på marken igen, höll vi på att blåsa bort. Det var mörkt som i en säck men vi hittade till bussen och alla hade sitt pick och pack med sig. Bussen tog oss till Torshavn och sedan tog vi taxi till vandrarhemmet ­Kerjalon. ­Efter diverse yrande och spring efter nycklar och ­lakan, bäddade vi våra sängar och somnade nog direkt. (­ Annika Rosenström)

Måndag Alla hade sovit gott efter den ”trevliga” flygturen till Färöarna. Vi åt lite morgonmål och sedan bar det iväg mot skolan. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss där ute, det var mörkt då vi kom, så det var spännande att se Tórshavn i dagsljus. Vädret var fint, utsikten desto finare! Vi gick ned för den stora kullen som vi bodde på, sedan gick vi Fårstängsel kan inte hindra oss! / Lammasaitaus ei voi estää meitä!

Söndag Den söndag då vi skulle åka iväg till Färöarna var det riktigt ruskigt höstväder med hård blåst. De flygrädda var – rädda. Vi träffades på flygplatsen på eftermiddagen och gick ombord på planet till Köpenhamn. På

6


genom byn (dvs. staden) till den inte så stora skolan. Det var ingen ny skola, men ganska hemtrevlig. Alla elever var nyfikna men log snällt mot oss. När första lektionen började gick vi i mindre grupper på olika lektioner. Det blev spännande och roliga timmar och fick uppleva en rätt så annorlunda skoldisciplin än vår. Elever kom ­ännu 15 minuter efter att lektionen börjat, bärbara datorer användes och man satt på pulpeterna. Men god diskussion var det i klasserna även om alla inte höll tiderna. Alla deltog i diskussioner och tankar och åsikter sades fritt. Detta var en lektion vi inte kommer att glömma. Vi hade också en lektion i kvaddans, en unik medeltida dans som alla i vår skola borde känna till vid det här laget. I ett litet klassrum sjöng och dansade vi ”Ólafur Riddararós” tillsammans med en massa fär­ öiska elever. En ganska speciell upplevelse! Efter lektionen var det dags att presentera Finland, Borgå och vår skola för klass 07y som sedan kommer att komma till Finland. Presentationen gick bra och alla var nöjda efter att de fått smaka på Brunbergs godis. Sedan var det liv i salen då vi lekte några lekar för att bekanta oss med varandra. Maten i skolan var inget att hurra för, för det första var det inte så gott och för det andra var det inte gratis. Man kan säga att vi alla saknade den goda BoGymaten. Då vi kom till skolan var det flera elever som kom upp och pratade med oss, de verkade inte alls blyga. Vi talade på vanlig svenska med dem och de svarade på den bästa förståeliga danskan de kunde. Det synkade genast mellan oss! (Miranda Roms)

Tisdag Tisdagen hade vi alla väntat på, för det var dagen vi skulle gå på långvandring. Då skulle vi få chansen att se naturen mera, och knäppa fina bilder. Men när vi vaknade märkte vi att vandringen troligen måste inhiberas, för där ute var det snöstorm. Marken var helt täckt av snö, och mer yrde hela tiden ner. Vi tog på våra goretex-skor och -kläder och gick ut och ”testade vädret”. Vinden uppgick till 25 m/s, och det kändes verkligen som om man skulle blåsa bort. Rundvandringen blev ju inte av, utan i stället bjöd Annie, en av lärarna i vår vänklass oss alla på kakao och semla, vilket vi fick höra att är vanligt att man blir ­bjuden på som gäst på Färöarna. Vägen till Annis hem var faktiskt plågsam, blåsten och snöfallet hade inte avtagit nämnvärt och vägen var lång. Senare på kvällen kom några färöiska vänner på ­besök till vandrarhemmet. Det var kul, då lärde vi känna dem bättre. Vad vi genast lade märke till angående färöiska ungdomar var hur lätt det var att umgås med dem, de var alla otroligt sociala och trevliga. De förstod nästan allt som vi sa, men de var tvungna att tala

7

danska med oss, för att vi skulle förstå. Man förstår nämligen inte mycket av färöiskan. Färingarna är aktiva sportare, och älskar musik och fester. Något anmärkningsvärt var också att en stor del av ungdomarna hade mycket moderna märkes­kläder, samtidigt som stilen var lös och ledig. Vi hade alla verkligen en bra kväll tillsammans med musik, sång och allmänt chillande, men som alltid när man har roligt gick tiden fort, och klockan blev så mycket att de var tvungna att gå hem. (Frida Lönnroos)

Onsdag Efter en tidig väckning klockan åtta och morgonmål kunde vi konstatera att det var klart väder och solsken efter tisdagens snöstorm. Det var en stor lättnad för oss alla. Vårt resmål den dagen var Nordens hus där ­Hedvig Westerlund, en f.d. Borgåbo som bott i Tórshavn i tolv år, berättade om Färöarna. Efter lunch gick vi till Tinganes (Tórshavns gamla stad). Här berättade ­lärarna Annie och Hanne om Tórshavns historia och en del anekdoter från gamla dagar. Vi fick också höra om Fär­öarnas väg mot självständighet, vilket de ännu inte i denna dag har uppnått p.g.a. att området är beroende av ekonomiskt stöd av Danmark. Sedan gick vi till bowlinghallen och lärde känna varandra litet bättre medan vi bowlade. Härefter hade vi fritid som de flesta använde till att gå ut på stan med färingarna. En efter en anlände alla sedan till vandrarhemmet och somnade, vissa lite för djupt för att märka att en av kompisarna stod utlåst bakom rumsdörren och ­knackade tills han väckte hela resten av huset. Men det är en helt annan historia. (Niclas Blomqvist)


uppgifterna om Färöarna som vi fått innan vi rest. Eller, alla gick ju såklart inte till Nordens hus, vissa tog taxi och betalade för det, vissa liftade, helt och hållet gratis. Efter att vi alla suttit och jobbat som små arbetsmyror hade vi fritid. Vissa passade då på att bowla, andra umgicks med lokalbefolkningen och en del stannade på vårt vandrarhem för att vila sig. Så hade ännu en dag på Färöarna gått. (Isabella Mattsson)

Fredag På fredagen fick alla kursdeltagare uppleva en annan stad än Tórshavn, hela gänget åkte nämligen med buss till Klaksvík. Bussresan tog ca en och en halv timme, men tiden bara flög förbi när man tittade på den oerhört vackra naturen. På vägen till Klaksvík åkte vi också igenom en 6 kilometer lång tunnel som går under vatten. Väl framme fick vi en guidning i den lokala kyrkan och fick veta många intressanta historiska fakta om den. Därefter blev det mera inlärning för vår del då det bar av till ett gammalt apotek. Vi fick veta om vad byggnaden användes till under alla år. Vi hade också tänkt gå och titta i en liten souvenirbutik, men när vi Hedvig Westerlund tog väl emot oss på Nordens hus. väl var där fanns det ingenting som lockade för vår del. Hedvig W ­ esterlund otti meidät lämpimästi vastaan Pohjola-talolla. Staden är väldigt liten (ca 2 000 invånare) och därför fanns det inte mycket att fördriva tiden med då alla ­huvudattraktioner var besökta. Torsdag Eftersom det inte blev så mycket souvenirköp Ännu en dag med för tidig väckning. Men i dag hade i var höjdpunkten på bussresan tillbaka att titta på alla fall jag inget emot att stiga upp tidigt, för vi skulle ­utsikten. Bergen speglades vackert i vattnet så man nämligen åka till Vestmanna för att se på den vackra nästan såg alla detaljer i spegelbilden av de snöklädda kusten. På grund av några försenade taxibilar frågade bjässarna. Väl tillbaka i Tórshavn fick vi lite fritid som många vi oss om vi någonsin skulle komma fram, men slutet gott allting gott. Vestmanna är, förutom sin skön- spenderade på stan för att en sista gång få se allt och het, känt för att många olika fågelarter häckar där, och lägga det på minnet. Även packandet var aktuellt. ­fågelskådare vallfärdar därför dit. Väl framme satte På kvällen åt vi en gemensam middag och eftersom vi oss i en båt som tog oss ut på havet. Utsikten var ­Miranda fyllde år samma dag inledde vi middagen med helt enkelt hisnande! Man ångrade definitivt inte att att sjunga ”Ja må hon leva” och ge henne en present. man gett sig in på projektet Färöarna i fokus, tvärtom Alla elever ville också tacka Maria Grandell-Strömgård tyckte man (läs: jag) nästan synd om de arma stacka- och Jutta Nygård för att de gjort den oförglömliga re där hemma som inte fick uppleva detta. De vack- ­resan möjlig genom att ge dem en present, varsin fin filt gjord av färöisk ull. ra klipporna som omringade Sedan gjorde alla sig fina en och skiftade i olika nyanför den sista kvällen som vi ser, de dimhöljda bergen som skulle tillbringa hos en ­färöisk man skymtade en bit bort. ­kompis. Kvällen var full av Otroligt vackert. Vår guide, dans och prat, men kunde Palli ­Lamhauge, berättade ­tyvärr inte vara alltför länge små anekdoter om Vestmaneftersom våra taxibilar ­skulle na under vår färd. Bland annat anlända till vårt vandrarhem visade han oss en klippa där 5.15 på ­lördagsmorgonen. man fångat lunnefåglar. Hemkomsttiden höll de ­flesta I Vestmanna mötte oss his­relativt bra. Alla somnade nande vyer! glada och nöjda och ­lyckligt På kvällen gick vi till NorHamnen i Klaksvík är väl skyddad. omedvetna om ­helvetet med dens hus för att jobba lite på Klaksvikin satama on hyvin hoidettu.

8


att ­stiga upp halv fem på morgonen. Oavsett vem ur Färö­gänget man frågar kan alla garantera att ­fredagen var lyckad och helt klart en av de bästa dagarna ­någonsin. (Jessica Karlsson)

Lördag ”Vi far om tio minuter!!” Alla vaknar med ett ryck. ­Extra tidig väckning. Taxibilarna kom till vårt vandrar­ hem 5.15 och efter senaste kväll var vi alla ganska trötta. Några hade bara fått någon timmes sömn och alla hade inte allt packat ännu. Atmosfären på vandrar­ hemmet var ganska spänd och stressad. Vi måste hinna med bussen från Tórshavn till flygfältet. Vi kom till flygfältet i tid. Med vemod lämnade vi det vackra landet bakom oss, med hopp om att återvända igen. Under flygresan till Köpenhamn sov nästan alla. När vi landat i Köpenhamn blev några kvar på flygfältet medan största delen gick ut för att beundra staden. Vi hade nu litet mer än tre timmar att fylla med sightseeing och shoppande för att bli av med våra sista kronor. Trots allhelgona var butikerna i staden öppna. Staden var vackert smyckad med pumpor och spindelnät och människor i de mest konstiga maskeraddräkter kom emot på gatorna. Efter vår ca sex timmar långa mellanlandning var det igen dags att stiga på planet och sikta hemåt. (Emma Wahlström)

Fokus på Färöarna – vad gav kursen oss? Det var alltså redan under våren 2008 som intresserade 07:or fick anmäla sig till Färökursen. Själv tvekade jag inte en sekund då jag fick höra att en sådan här kurs skulle ordnas; en chans att resa till Färöarna kan man helt enkelt inte låta bli att utnyttja.

9

Utsikten i Vestmanna var hisnande! Vestmannassa kohtasimme huikeita näkymiä!

Trots mycket oklarheter med bl.a. det ekonomiska stödet från Nordplus Junior såg vi alla väldigt mycket fram emot resan. Från början var det planerat att vår vänklass skulle komma till Borgå Gymnasium våren 2009, men tyvärr fick de inte pengar. Detta gjorde oss alla väldigt besvikna. Det handlade ju inte om någon semesterresa. ­Både före, under och efter resan jobbade vi hårt i grupper med olika uppgifter om Färöarna inom ämnena ­modersmål, historia och geografi. Dessa arbeten tog länge att göra. Vi skrev också en blogg om våra tankar före resan och direkt efter resan. En viktig del av kursen gick ut på att lägga märke till likheter och olikheter mellan våra länder och det märkte vi minsann. Orden ”klocka” och ”tid” verkar vara totalt okända för färingarna. Säger de att de kommer cirka klockan 19 kan de riktigt bra komma klockan 21. Till lektionerna droppar elever också in under lektionerna, vilket vi storögt såg på. Det stred ju så totalt mot reglerna enligt oss, och att eleverna därtill åt och surfade på Internet med sin laptop under lektionstid gjorde inte saken bättre. Men trots denna ”oreda” fungerade lektionerna helt bra och nog verkade eleverna lära sig lika bra som vi gör med våra strikta regler. Själva resan var härlig! Samvaron i gruppen var fin, och vi blev som tidigare nämndes väldigt väl mottagna av de öppna färingarna. Färöarna är ett litet och gulligt samhälle där alla känner alla, och även turisterna tas emot som en av dem. Och så är det ju den överallt närvarande storslagna naturen som gör att man helt enkelt inte kan låta bli att älska Färöarna. Hela gruppen rekommenderar nog alla som bara får möjlighet att resa till Färöarna att göra det. Jag vet att jag själv vill resa till Färöarna på nytt, någon gång. (Annika Rosenström)


I övre raden: Olle Häggblom, Hanna Kaukonen, Janna Öberg, Isabella Mattsson, Miranda Roms och Frida Lönnroos. I mitten: Martina Vesala, Pernilla Berg, Niclas Blomqvist, Niklas Heikkilä, Jessica Karlsson, Emma Wahlström, Sandra Lindell, Sara Henriksson, Susanna Nyholm, ­Annika Rosenström, Carina Åström, Johanna Simonen och Amanda Svärd. I nedre raden: Ronja Johansson, Nathalie Puotila och Bettina Lindgren. Ylärivissä: Olle Häggblom, Hanna Kaukonen, Janna Öberg, Isabella Mattsson, Miranda Roms ja Frida Lönnroos. Keskellä: Martina Vesala, ­Pernilla Berg, Niclas Blomqvist, Niklas Heikkilä, Jessica Karlsson, Emma Wahlström, Sandra Lindell, Sara Henriksson, Susanna Nyholm, Annika Rosenström, Carina Åström, Johanna Simonen ja Amanda Svärd. Alarivissä: Ronja Johansson, Nathalie Puotila ja Bettina Lindgren.

Suuntana Färsaaret Suomalaisille Färsaaret on melko tunte­ maton maailmankolkka. Tiedämme, että 48 000 asukkaan karu ja tuulinen ­saari ­kuuluu Tanskalle. Mutta miten Borgå Gymnasium-oppilasryhmä sitten päätyi ­tälle saarelle lokakuun lopun tuulisella viikolla? Matka tehtiin lokakuussa 2008 ja matkanjohtajina toimivat opettaja Jut­ ta ­Nygård ja Maria Grandell-Strömgård. ­Tässä oppilaat kirjoittavat kokemuksistaan.

joismaisella” kielellä, skandinaviskalla. Färsaarista kiinnostuneen ryhmän muodosti 19 tyttöä, kolme poikaa ja kaksi opettajaa, jotka kokoontuivat syksyllä matkaa suunnittelemaan. Matkaa rahoitettiin mm. myymällä suklaapalloja. Aika kului nopeasti ja pian matkaan oli enää yksi kuukausi aikaa. Oppilaiden matkakertomukset antavat seikkaperäisen kuvan matkan kulusta. Lähtö Suomesta tapahtui syksyisen tuulisen ja pimeän sään vallitessa. Unohtumaton lentomatka Kööpenhaminan Kastrupista Färsaarten Vagarin lentokentälle sujui kaikesta huolimatta hyvin ja matka jatkui ensin bussilla Tórshavniin ja sitten taksilla Kerjalon-nimiseen retkeilymajaan. (Annika Rosenström)

Suomennos: Ritva Eerikäinen Valokuvat: Matkan osallistujat.

Maanantai

Reilut vuosi sitten alkoi ryhmä opettajia etsiä pohjoismaista lukiota, jonka kanssa voisi tämän unelman toteuttaa. Nordplus Juniorilta saaman tuen turvin opettajat suunnittelivat kurssin ”Färöarna i fokus” ja värväsivät kurssille oppilaat. Kurssin tarkoituksena oli edistää molempien maiden oppilaiden pohjoismaista tuntemusta äidinkielessä, kirjallisuudessa ja maantiedossa. Oppilaiden odotettiin vaihtavan ajatuksia ”yhteispoh-

Tórshavnissa oli jännittävää herätä valoisaan aamuun ja lähteä kohti vanhaa ja viihtyisää koulua. Koulun oppilaat ottivat suomalaisryhmän uteliaina vastaan ja hymyilivät tuttavallisesti. Luokkaan saattoi tulla vähän myöhässä, oppilailla oli kannettavat tietokoneet ja koulukuri oli hieman erilainen. Eräällä oppitunnilla opetettiin keskiaikaista ketjutanssia; tanssin aikana laulettiin ”Olafur Riddararos” in laulua. Melkoinen elämys! Op-

10


pitunnin jälkeen oli aika esitellä Suomea, Porvoon kaupunkia ja omaa koulua färsaarelaiselle 07y-luokalle, joka puolestaan tulisi tutustumaan suomalaiseen kouluun Porvooseen. Kouluruokailu ei ollut oppilaille ilmaista eikä se vetänyt vertoja oman koulun aterialle. Keskustelu oppilaiden kesken sujui mutkattomasti. (Miranda Roms)

Tiistai Tiistaina oli määrä tehdä pidempi vaellusretki, mikä jouduttiin perumaan lumimyrskyn vuoksi, tuuli 25 m/s. Sen sijaan eräs opettajista, nimeltään Annie, kutsui oppilaat kotiinsa kaakaolle ja sämpylälle, mitä yleensä Färsaarilla tarjotaan vierailijoille. Matka Annien kotiin oli pitkä ja lumipyry vaan jatkui! Illalla färsaarelaiset oppilaat kävivät vierailulla retkeilymajassa. Oppilaat ymmärsivät hyvin ruotsia ja vastasivat takaisin tanskaksi, näin keskustelu sujui hyvin, fäärin kieltä on vaikea ymmärtää. Melko hyvin merkkivaatteisiin pukeutuneet färsaarelaiset ovat aktiiviurheilijoita ja rakastavat musiikkia ja juhlia. (Frida Lönnroos)

Keskiviikko Keskiviikkona oli tarkoitus mennä tutustumaan Pohjola-taloon ja tavata siellä Hedvig Westerlund, joka on Porvoosta kotoisin ja asunut Tórshavnissa 12 vuotta. Hedvig Westerlund kertoi Färsaarista, lounaan jälkeen oppilaat saivat tutustua Tinganesiin Tórshavnin ”vanhaan kaupunkiin”, opettajat Annie ja Hanne kertoivat Tórshavnin historiaa ja vanhan ajan kaskuja sekä Färsaarten tiestä itsenäisyyteen, mikä ei ole vielä toteutunut, Färsaarten ollessa riippuvainen Tanskan taloudellisesta tuesta. Keilailun jälkeen oppilaat palasivat oman aikataulunsa mukaan majaan vietettyään kaupungilla sopivaksi katsomansa ajan. Eräs oppilas oli jäänyt lukkojen taakse, mutta herätettyään koputuksellaan melkein kaikki muut, myös hän pääsi levolle päivän rientojen jälkeen. (Niclas Blomqvist)

Torstai Torstaina oppilaat pääsivät tutustumaan Westmannaan näkemään opas Palli Lamhaugenin opastuksella kauniin rannikon ja lunnit. Tässä kohdassa matkaa tuntui, ettei yhtään kaduttanut koko matkalle lähtö, ajatteli ainoastaan, mitä muut kotiin jääneet olivat menettäneet. Illalla piti kävellä Pohjola-talolle tekemään vähän tehtäviä, jotka oli annettu ennen matkalle lähtöä, osa ajoi taksilla ja osa liftasi ILMAISEKSI. Pohjola-talolta osa meni vielä kaupungille tutustumaan paikallisiin asukkaisiin ja osa halusi levätä retkeilymajassa. (Isabella Mattsson)

11

Perjantai Perjantaina oli suuntana 2000 asukkaan Klaksvik, johon matka kesti 1½ tuntia, Klaksvikiin mennessä matkalla on 6 km pitkä vedenalainen tunneli. Ohjelmaan kuului tutustuminen historiallisiin kohteisiin kuten kirkkoon ja vanhaan apteekkiin. Luonto on hyvin kaunista. Palattuaan Tórshavniin oppilaat saivat vielä viimeisen kerran katsella kaupunkia, lauantaiaamuna oli lähtö takaisin kotiin, aamulla klo 5.15. Illalla yhteisellä ate­rialla vietettiin Mirandan syntymäpäiviä ja oppilaat halusivat muistaa Mariaa ja Juttaa fääriläisestä villasta tehdyllä hienolla viltillä. (Jessica Karlsson)

Lauantai Epätavallisen aikainen herätys ja matkalle päästiin hyvissä ajoin, vaikka kaikki eivät olleetkaan vielä pakanneet tavaroitaan. Kööpenhaminassa oli aikaa reilut kolme tuntia, vielä ehti tutustua kaupunkiin tai tuhlata loput kruunut matkamuistojen ostamiseen. (Emma Wahlsröm)

Fokus på Färöarna – mitä kurssi meille antoi? Vuoden 2008 keväällä piti siis ilmoittautua Färsaaretkurssille enkä epäröinyt sitä hetkeäkään. Tätä mahdollisuutta ei kannata jättää käyttämättä. Alkuperäisen suunnitelman mukaan färsaarelaisen luokan piti tulla Suomeen keväällä 2009, mutta he eivät päässeet matkalle, koska rahaa ei ollut. Olimme kaikki hyvin pettyneitä. Kyseessä ei todellakaan ollut mikään huvimatka, opimme matkalla paljon. Erityisesti mieleen jäivät erot koululla, epätäsmällisyys kouluun tulemisen suhteen mietitytti ja erikoisesti käsitteet ”kello” ja ”aika”: jos pitää tulla klo 19.00, niin saattaa olla hyvinkin, että fääriläiset tulevat klo 21.00. Silti kaikki tuntuu sujuvan ­aivan hyvin. Kaikki olivat matkaan ihastuneita ja itse ainakin aion matkustaa Färsaarille vielä uudestaan! (Annika Rosenström)


Färöfondstipendiat och Västnordenkväll Text: Fredrik Forsberg Foton: Helmuth Sippel, Fredrik Forsberg Färöfondens stipendiat år 2009 var ­konsthistoriker Brynhild Næs Petersen från Fuglafjörður. Hon ­besökte Helsingfors från den 8 till den 14 november. Under denna tid hann hon se bl.a. riksdagen, Hanaholmens kulturcentrum, Svenska Teaterns föreställning av Körsbärsträdgården samt bekanta sig med ett antal konstutställningar. Färöfonden grundades år 1975 i samband med ett omfattande Färöprojekt arrangerat av Tjaldur. Fondens kapital har sedermera vuxit genom donationer och genom att Pohjola-Norden satt in medel. Fondens syfte är att underlätta unga färöingars möjligheter att delta i möten, kurser och seminarier i Finland och att närmare kunna bekanta sig med sitt eget specialområde. En av höjdpunkterna under Brynhilds besök var den Västnordenkväll som arrangerades på Nifin onsdagen den 11 november. Brynhild hade där ett intressant powerpoint-föredrag om aktuella händelser i det färöiska kulturlivet (se här bredvid).

Kvällen innehöll även isländska och grönländska inslag. För musiken stod Islands ambassad. Den isländska violinisten Auður Hafsteins­ dóttir introducerade och framförde isländsk musik på violin tillsammans med cellisten Bryndis Halla Gylfadóttir. Kaj ­Rönnberg från syster­ föreningen Uppik höll ett föredrag med bilder Konsthistoriker /taidehistorioitsija från det västligaste Väst- Brynhild Næs Petersen. norden, dvs. Grönland. Efter själva programmet bjöds det på salladsbuffé med ett gott vin sponsorerat av Danmarks ambassad.

Den isländska violinisten Auður Hafsteinsdóttir på violin tillsammans med cellisten Bryndis Halla Gylfadóttir. / Islantilainen viulisti Auður Hafsteinsdóttir yhdessä sellisti Bryndis Halla Gylfadóttirin kanssa esittivät islantilaista musiikkia.

12


Gun Oker-Blom hälsar välkommen Färöfondens stipendiat år 2009, konsthistoriker Brynhild Næs Petersen. Gun Oker-Blom toivottaa tervetulleeksi vuoden 2009 Färsaari-stipendiaatin, taidehistorioitsija Brynhild Næs Petersenin.

Färsaari-stipendiaatti ja Länsipohjola-ilta Teksti: Fredrik Forsberg Suomennos: Ritva Eerikäinen Kuva: Helmuth Sippel Färsaarirahaston vuoden 2009 stipendiaatti oli taidehistorioitsija Brynhild Næs Petersen, kotoisin Fuglafjörðurista. Hän vietti viikon Helsingissä 8.–14.11.2009 ja ehti nähdä eduskunnan, Hanasaaren kulttuurikeskuksen, Ruotsalaisen teatterin näytännön Körsbärsträdgården sekä tutustua muutamiin taidenäyttelyihin. Färsaarirahasto perustettiin v. 1975 Tjaldurin järjestämän laajamittaisen Färsaariprojektin yhteydessä. Rahaston tarkoituksena on helpottaa färsaarelaisten nuorten mahdollisuuksia päästä osallistumaan Suomessa erilaisiin tapaamisiin, seminaareihin sekä erilaisille kursseille, ja erityisesti oman alansa tapahtumiin. Brynhildin vierailun yksi kohokohta oli vierailu ­Länsipohjola-illassa, joka järjestettiin Nifinissä kes-

13

kiviikkona 11 marraskuuta. Brynhild esitti mielen­ kiintoisen färsaarelaisen kulttuurielämän ajankohtaisista tapahtumista kootun powerpoint-esitelmän, Cafe Pantopia. Islannin suurlähetystö vastasi illan musiikkiosuudesta; islantilainen viulisti Auður Hafsteinsdóttir yhdessä sellisti Bryndis Halla Gylfadóttirin kanssa esittivät islantilaista musiikkia. Kaj Rönnberg Tjaldurin sisaryhdistyksestä Uppikista esitelmöi läntisimmästä Länsipohjolasta, siis Grönlannista; esitelmä sisälsi myös kuvamateriaalia. Varsinaisen ohjelman jälkeen oli Tanskan suurlähetystön sponsoroima salaattibuffé hienoine viineineen.


Glimtar från den färöiska kulturkalendern Samlade av Brynhild Næs Petersen från arkiven på fär­ öisk tv. Texten bygger på Brynhilds föredrag på Västnordenkvällen och är sammanställd av Martina Huhta­ mäki. Fotona är stillbilder från färöisk tv, utvalda av Brynhild.

Under de senaste åren har det hänt mycket inom kulturen i det lilla ­landet med bara 50 000 invånare. Numera ­riktar sig aktivi­teterna också utanför ­Färöarna och utö­varna visar prov på ökad ­professionalisering. Färöingarna har ett fruktbart kultursam­arbete speciellt med sina nordiska grannar.

Musik Den färöiska musiken slår igenom också utanför Fär­ öarna. Många lyckas genom att sjunga på engelska i internationell stil, medan andra har sin styrka i att odla den färöiska traditionen och det färöiska språket. Internationellt kända artister uppträder numera regelbundet på Färöarna. Färöiska Eivør Pálsdóttir har slagit igenom på Island och är nu internationellt känd. Världsmusikgruppen Valravn omtolkar medeltida ”hittar” och deltar i alternativa festivaler i Norden och Europa, medan tungmetallbandet Týr gör sina egna versioner av gamla fär­öiska kväden och är speciellt populära i Tyskland och USA. Singer-songwritern Teitur har blivit känd på den internationella musikscenen. Linda Andrews vann den danska X-factor-tävlingen medan Jógvan Hansen vann den isländska versionen av tävlingen. Punkrockgruppen The Dreams slog igenom via danska Melodifestivalen och Brandur Enni har deltagit i svenska Melodifestivalen.

dal har deltagit i ett samnordiskt barnboksprojekt tillsammans med svensken Kalle Götler och isländskan ­Ausløg Jónsdóttir. Bildkonstnären Hanni Bjartalíð, som bor i Finland, har illustrerat många böcker. Mauri Kunnas finska bok om vikingatiden har översatts till färöiska.

Design och arkitektur Sömnad och stickning har långa traditioner på Fär­ öarna. Under senare tid har allt fler designer fått utbildning inom området och blivit internationellt kända. Dessutom finns det många som stickar och designar till husbehov. På Färöarna finns det hundratals stickklubbar och det är alltid någon ny sticktrend som är på modet. Det finns också en hel del utställningar och tävlingar för sådana som stickar därhemma. Märket Guðrun & Guðrun håller på att etablera sig på bl.a. den japanska marknaden. I Danmark blev märket populärt efter att huvudpersonen i kriminal­serien Forbrydelsen hade en stjärnmönstrad tröja på sig. Jóhanna av Steinum är känd för sin färgrika design. Barbara í Gongini följer internationella trender och är mest otraditionell. Inom arkitekturen kan man nämna arkitekten Heidi Poulsen som har planerat ombyggnaden av Färöarnas nya lagtingshus. Glasfasaden och utsmyckningarna är gjord av Hansina Iversen, som har studerat vid Bildkonstakademin i Finland. Stjärnmönstrad tröja från Guðrun & Guðrun.

Böcker Det ges ut ungefär 150 nya böcker varje år på Fär­ öarna. En rätt stor del av böckerna utgörs av historiska biografier. Dessutom ges det ut en del konstnärsbio­ grafier, t.ex. en om impressionisten och expressionisten Ruth Smith. En ny tidskrift för litteratur, Vencil, började för några år sedan ges ut. Vencil innehåller utländsk kvalitetslitteratur i färöisk översättning och nyskrivna fär­öiska dikter och prosatexter. Konstnären Astrid Andreassen har illustrerat en fackbok om fiskar vid Färöarna. Edward Fugloy har skrivit och illustrerat en barnbok som utspelar sig i den gamla teatern i Tórshavn. Författaren Rakel Helms­

14


Modevisning av Barbara í Gongini.

Scenkonst Det görs mycket för att skapa bättre ramar för scenkonst på Färöarna. Viktigast just nu är planerna på att bygga en ny stadsteater med bättre faciliteter. Under så gott som hela året kan man se teater på Färöarna, men mest i huvudstaden. Amatörteater växlar med professionella föreställningar. Vid en tidpunkt spelades tre barnteaterföreställningar samtidigt: Emil i Lönneberga i Kulturhuset i Fuglafjørður, Klas Klättermus på stadsteatern i Tórshavn och Í Geyma som bygger på en barnbok av Dánjal Hoydal. I oktober 2009 uppfördes en sångteaterföreställning baserad på Jørgen Frantz Jacobsens Barbara till musik av den unge kompositören Tróndur Bogason. Den fär­öiska kören Mpiri och dansare från Danmark uppförde verket. Färöarnas första opera, I den galne mannens trädgård av Sunleif Rasmussen, har uppförts på bland annat Färöarna, Island och i Estland. Dessutom har unga människor bildat gruppen Dyr, som uppförde Othello med levande musik och ­dansare. Gymnasieeleverna i Tórshavn sätter varje år upp en stor musikal i Nordens hus. Senast var det ­musikalen Hair.

Bildkonst Redan länge har det funnits många utställningar av s.k. färökonst både på Färöarna och i Danmark. På sistone har det dessutom börjat komma unga konstnärer som fokuserar mer på internationell samtidskonst. Unga ­färöingar har åkt till speciellt Storbritannien, Island och Sverige för att utbilda sig inom konst. Flera

15

gallerier som visar färöisk konst har öppnat runtom på öarna, och internationell och nordisk konst har funnit vägen till Färöarna, speciellt till Nordens hus.

Grafikbild av konstnären Marius Olsen.

Färöarnas grafiska verkstad Steinprent har flyttat från Konstmuseet ner till båthamnen. Verkstaden är en ­miljö där det sker mycket utbyte mellan färöiska och nordiska konstnärer. Också finska konstnärer har ­arbetat i Steinprent. Konstnären Oggi Lamhauge är en av dem som fått ett treårigt arbetsstipendium av det färöiska kultur­ ministeriet. Han har en minimalistisk stil och arbetar konceptuellt. Under de senaste åren har han koncentrerat sig på kretslopp – liv och död, början, slut och ny början. Han har bland annat gjort altartavlan i ­Fugloy kyrka.


Film, tv och teknik Det är inom film som det sker mest ny och otradi­ tionell utveckling på Färöarna. Utvecklingen började så smått redan på 1980-talet. Speciellt är det den färöiska regissören Katrin Ottarsdóttir som gjort film från Fär­öarna, oftast med stöd från Det Danske Filminstitut. Också hon har fått ett treårigt statligt arbetsstipendium. I början av 2000-talet startades filmverkstaden Klippfisk. Den riktar sig till unga och man samarbetar delvis med färöisk tv. Verkstaden producerar film för tv och ordnar filmkurser och kortfilmstävlingar. Heiðrik á Heygum, som också målar och sjunger, har vunnit en nordisk kortfilmstävling. Marianna Mørkøre har tillsammans med en svensk kollega gjort designfilmen Fragmentet Unison. För några år sedan deltog hon i uppsättningen av ett dansteaterstycke baserat på Kafkas Den sanningssökande hunden.

Från musikvideon “Tár torna” av Heyðrikur av Heygum.

Större kulturarrangemang

Barnkör från Tórshavn sjunger med Färöarnas symfoniorkester.

Varje sommar ordnas mellan två och fem musikfestivaler utomhus på Färöarna. Äldst och mest känd är G!festivalen i byn Gøta på Eysturoy. Kristian Blak och musikbolaget Tutl ordnar summartónar och vinterjazzfestival samt andra större arrangemang i t.ex. Nordens hus. Dessutom ordnades en matfestival 2009. Nationaldagen den 29 juli, Ólavsøka, är en begivenhet i särklass. I november 2009 ordnades en stor konsert på Nordens hus till förmån för cancerfonden på Färöarna. Fem miljoner kronor kom in. I konserten deltog artister med både klassisk och populär musik, såväl barnkör som artisten Lena Anderson och gruppen The Dreams.

16


BÖCKER Färöiska och finska har samma ord för volleyboll Orðabókin. Sendingar í Útvarpi Føroya 1969–1993. redigerad av Anfinnur Johansen utgiven av förlaget Sprotin 2009 Jóhan Hendrik W. Poulsen är känd som purist, skapare av fär­ öiska nyord och ordboksredaktör. Han är också professor emeri­ tus i färöiska. Under mer än 20 år gjorde han populära språkprogram för den fär­ öiska radion. I somras när han fyllde 75 år gavs hans radioprogram ut som bok, Orðabókin. Idén till radio­prog­ rammen fick Jóhan Hendrik på Island, där de hade ett program som hette Íslenzkt mál med Jakob Benediktsson. I Jóhan Hendriks program fick lyssnarna ställa frågor, men han ställde också själv frågor till lyssnarna för att få veta hur de använde olika ord. Han tog upp felaktigheter i språkbruket och gav korrekta alternativ. En funktion med språkprogrammen var att samla in material till den enspråkiga färöiska ordbok som kom ut 1998 och som Jóhan Hendrik var huvudredaktör för. Boken tar upp programmen i den ordning de sänts. Bak i boken finns ett register över en del av orden som tas upp på de 1 000 sidorna. Den 7 december 1992 ­behandlar Jóhan Hendrik finskan och finska ord för att hedra Finland som då fyllde 75 år. Han ­nämner att ­också finskan försöker översätta främmande ord och berättar förtjust att man på finska har översatt ­ordet för volleyboll på samma sätt som på färöiska: lentopallo respektive flogbóltur. Han nämner också att det finns en finsk-färöisk vänskapsförening som heter Tjaldur. Martina Huhtamäki

17

Lärobok i färöiska Nu har det kommit en ny lärobok i färöiska, Faroese – A Language Course for Beginners (2009 på för­laget Stiðin). Hjalmar Petersen och Jonathan Adams har skrivit boken som består av en del med texter och övningar och en grammatikdel. Med följer också en cd där man kan lyssna på dialogerna. Boken tar också upp information om Färöarna på engelska. Martina Huhtamäki

Fin konstbok Ingálvur av Reyni 1920-2005 författare Mikael Wivel färöisk översättning Mortan Ólason Vang, engelsk översättning James Manley utgiven av Färöarnas konstmuseum 2009 Boken Ingálvur av Reyni 1920-2005 är en otroligt fin konstbok. Den är skriven av konsthistorikern FD ­Mikael Wivel, forskningslektor vid Institutet för Konst- och Kulturvetenskap vid Köpenhamns uni­ versitet. Boken är tvåspråkig på färöiska och engelska. Ingálvur av Reyni dog den 26 november 2005 och av verket framgår tydligt hur uppskattad han är och var inte bara på Färöarna utan även i Norge, Island och Danmark. För att kunna utge denhär boken har man fått stöd bl.a. från Ny Carlsbergfondet, Tórhavnar Kommuna, Listafelag Føroya och av Poul Michelsen. Boken finns på vårt nya kontor, Fredriksgatan 61 A 11, 3 vån. Kom upp och hälsa på och bekanta dig med boken och vårt nya arbetsrum! Vi har också konstverk på väggarna av Hanni Bjartalið, Hanne Juga och Jorma Nuorsalo. Agnete Sippel


En annorlunda bokupplevelse Tema við slankum (2007), At danse med verkligheden (2009) Sólrun Michelsen den danska översättningen är gjord av Kirsten Brix och utgiven av förlaget Torgard Den färöiska för­fattaren Sólrun ­Michelsen (f. 1948) är uppvuxen i Argir, som numera är en del av storkommunen Tórshavn. Hon har debuterat som barnboksförfattare redan 1994 och gett ut totalt fem barn- och ungdomsböcker. Sólrun använder nu all sin tid till sitt författarskap och har nyligen utkommit med en diktsamling. Men boken At danse med verkligheden är hennes debutroman som ”vuxenförfattare”. Den utkom redan 2007 på färöiska med titeln Tema við ­slankum. Hon blev tilldelad Färöarnas litteraturpris 2008 för ­boken, som efter det översattes till ­danska. Boken har fått ekonomiskt stöd från bl.a. Kultur­kontakt Nord och Färöarnas kulturfond. Färöarnas litteraturpris (på färöiska Mentanarvirðisløn M. A. Jacobsens) är ett litteraturpris som ­sedan 1958 delas ut till tre författare varje år på Fär­ öarna. Det är Tórshavns kommun som tilldelar fär­ öiska författare priset. Priserna delas ut i tre kategorier, skön­litteratur, facklitteratur och övriga kulturella verk. Krav för att bli nominerad är att man har skrivit ett verk på färöiska. Om den är skriven på ett annat språk måste boken först ha översatts till fär­öiska. Boken ­handlar om ett märkligt barn, en flicka som lever isolerad och instängd i en by nära Tórshavn. ­Barnen i byn får leka med henne om de bara vågar gå fram till dörren och fråga hennes mamma. Man måste

leka på flickans villkor. Hon är stark och ­skrämmande och oförutsägbar. Man följer med flickans uppväxt från hennes barndom i otroligt primitiva förhållanden ända in i nutid. Det är en annorlunda bokupplevelse. Agnete Sippel

Thorolf Björklund fyllde 80 år den 26 januari 2010 Finlands f.d. generalkonsul på Färöarna, Thorolf Björklund, firade sina jämna år i sitt hem i Tórshavn i dagarna två med huset fullt av gäster. Han var Finlands konsul i 30 år och valdes redan 1975 med sin fru ­Nancy till föreningen Tjaldurs första heders-Tjaldur. Som ett tecken på att nu är sommaren här, kommer Thorolf och Nancy Björklund till Helsingfors igen den 31.5–6.6 och hoppas då kunna få träffa så många av ­sina finländska vänner som möjligt. Vi är glada över ­besöket och ser framemot många trevliga stunder tillsammans med dem. I Helsingfors bor de på Hotel Helka, Norra Järnvägsgatan 23 A. Möt Nancy och Thorolf onsdagen den 2 juni kl.16.30 på Café Salutorget, Norra esplanaden 15. Text och foto: Agnete Sippel

18


Tjaldurs styrelse, kontaktuppgifter Ordf./Pj Färöfonden Fil.mag. Martina Huhtamäki c/o Pohjola-Norden Fredriksgatan 61 A 11 Fredrikinkatu 00100 Helsingfors / Helsinki Varapuh./Vice ordf. Skattmästare Färöfonden Pol.kand. Agnete Sippel c/o Pohjola-Norden Fredriksgatan 61 A 11 Fredrikinkatu 00100 Helsingfors / Helsinki

mlhuhtam(at)mappi.helsinki.fi mobil +358 (0)50-518 71 57

tjaldur(at)tjaldur.fi mobil +358 (0)44 733 5780 fax +358 (0)9 753 1634

Ordinare ledamöter/Varsinaiset jäsenet Styrelsens sekreterare/Hallituksen sihteeri Pol.kand. Aira-Liisa Roiha tjaldur(at)tjaldur.fi c/o Pohjola-Norden mobil +358 (0)44 733 5778 Fredriksgatan 61 A 11 Fredrikinkatu fax +358 (0)9 753 1634 00100 Helsingfors / Helsinki Maalari Hanne Juga Päijänteentie 21 B 3 00510 Helsinki Redaktör Ingmar Svedberg Magistratsg. 5 D 85 00240 Helsingfors

hanne.juga(at)pp.inet.fi mobil +358 (0)40-595 5034

mobil 0400-874 132 tfn/puh. 09-145 132

Nordens hus/Färöarna, styrelsemedlem Färöfondens ordförande Hallitusneuvos/Regeringsråd Fredrik Forsberg fredrik.forsberg(at)pp.malax.fi Sjötullsgatan 16 A 9 mobil +358-40-768 14 16 00170 Helsingfors www.nlh.fo Fil.mag. Ritva Eerikäinen Pihlajatie 17 A 1 00270 Helsinki

19

ritva.eerikainen@gmail.com mobil 040-5722 467

www.tjaldur.fi


20

Tjaldur Tiðindi 2010  

Tjaldur Tiðindi 2010  

Profile for tjaldurfi
Advertisement