Page 1

Vänskapsförening Finland-Färöarna Ystävyysseura Suomi-Färsaaret

Tjaldur tíðindi

2008

s. 4 • Modernt havsfiske s. 6 • Luonnon saaret s. 10 • Nordens hus på Färöarna 25 år s. 12 • Opera från Färöarna


Ordförandes hälsning Eftersom det är den första tidning Tjaldur ger ut med mig som ordförande tänkte jag berätta kort om bakgrunden till att jag kom med i föreningen. Jag har studerat nordiska språk och åkte första gången till Färöarna 2001 för att delta i en sommarkurs i färöiska Foto: Lars Lundsten. och färöisk litteratur på universitetet i Tórshavn. Där fanns det gråaste hav, det grönaste gräs och de svartaste klippor jag någonsin sett. Och fåren som stod ute i blåsten. På hösten återvände jag för att studera ett år på Føroyamálsdeildin, fakulteten för färöiska. Jag studerade språket och lärde känna landet. Och många människor. Ofta fick jag frågan varför jag var där. Det handlade nog om att jag ville lära mig ett annat nordiskt språk man inte förstår vid första kontakten, och så ville jag bo på ett ställe jag annars kanske inte hade fått möjlighet till. En orsak var också att jag inte visste nästan något om Färöarna, och ville bekanta mig med ett så främmande nordiskt land. Tillbaka i Finland insåg jag att jag var ganska ensam om mina upplevelser. Folk var visserligen intresserade, men det fanns inte någon jag riktigt kunde dela upp­levelserna med. Så råkade jag i något sammanhang höra talas om en förening som hette Tjaldur. Jag sökte upp den, och där träffade jag människor som hade besökt Färöarna. Alla har vi vår egen uppfattning om Färöarna, vår egen relation till landet, vår egen orsak till att vi är in-

tresserade av det. Men samtidigt verkar det finnas något gemensamt i våra erfarenheter – efter att vi besökt landet har det gjort ett så starkt intryck på oss att att det inte vill lämna oss i fred. Vi vill återvända. Själv har jag fått möjlighet att åka tillbaka många gånger, och vid en närmare titt på Färöarna ser man att gräset har olika gröna nyanser, inte minst skiftar det färg mellan årstiderna. Färöarna är visserligen ett miniatyrsamhälle, men ett komplett sådant, och ett som förändras hela tiden. Det kan inte minst de berätta som besökt Färöarna under tiotals år. Om det inte är möjligt att återvända, i alla fall så ofta som vi skulle vilja, så kan vi i alla fall odla vår kontakt till Färöarna här i Finland. Det kan vara att lyssna på färöisk musik, se färöisk konst och teater eller dansa färöisk dans. I den här tidningen finns hälsningar från olika besök på Färöarna, färöingar på besök i Finland (och Estland) och en del av det som föreningen varit med och ordnat under det senaste året. Martina Huhtamäki PS. Symbolen för vår förening, som också är Färöarnas nationalfågel, kunde i våras ses genom webbkamera. Den färöiska portalen (www.portal.fo) visade nämligen ett strandskatebo utanför Clintonsviten på Hotel Føroyar. Man kunde följa hur strandskatan ruvade på äggen och hur de tre ungarna kläcktes.

Utgivare/Julkaisija Tjaldur – vänskapsförening Finland-Färöarna rf Tjaldur – ystävyysseura Suomi-Fäärsaaret ry Sibeliusgatan 9 A / Sibeliuksenkatu 9 A FIN-00250 Helsingfors/Helsinki tel./puh. (09) 4542 0812 fax (09) 4542 0820 www.tjaldur.fi Redaktion/Toimitus Martina Huhtamäki Ombrytning/Ulkoasu ja taitto Studio Kaari Oy Tryckeri/Painopaikka Oy Nord Print Ab Pärmbild/Kansikuva Jörgen Strandell: Båtar i Tórshavn. / Veneitä Tórshavnissa.



Innehåll / Sisällys Modernt havsfiske • s. 4–5 Luonnon saaret • s. 6–7 Suomi 90 vuotta • s. 8 Balladdans i Norden • s. 8 Färöfonden • s. 9 Föreningen Norden på Färöarna • s. 9 Nordens hus på Färöarna 25 år • s. 10–11 Färöisk opera • s. 12–13 Pohjola-Nordens förtjänsttecken • s. 14 Tjaldurs styrelse • s. 15


Plock ur det som hänt på Färöarna under det senaste året Text: Martina Huhtamäki, foto: Jörgen Strandell När jag besökte Färöarna i december senaste år var det stora nyheter att Färöarna så att säga vunnit och förlorat. En färöisk grupp som heter Boys in a band vann Global Battle of the Bands som världens bästa nya grupp. De färöiska resultaten i PISA-undersökningen var däremot mycket dåliga jämfört med andra nordiska länder. En diskussion började om vad som var orsaken och hur man skulle kunna utveckla skolan. Man lyfte fram otillräcklig lärarutbildning, bristfälliga bibliotek och dålig utrustning i allmänhet som möjliga orsaker samt att utbildning har låg status på Färöarna. Ett faktum är också att det är ett långt steg för ett traditionellt samhälle där många ännu arbetar inom fiskeri och fiskindustri att gå till ett modernt kunskapssamhälle. Färöarna vill därför satsa mer på skolan och lärarutbildningen i framtiden. Också universitetsutbildningen ska stärkas. Färöarnas universitet går ihop med Sjukskötarskolan och Färöarnas lärarhögskola till Färöarnas universitet, Fróðskaparsetur Føroya. Universitetet ska flytta till gemensamma lokaler. Nationalhjälten Tróndur í Gøtu har fått sin staty; under Tróndardagar i Gøta i mitten av juli avtäcktes en staty av honom. Efter att ett fartyg med kackerlackor i lasten gått in i Tórshavn befarade man en kackerlacksinvasion på Färöarna. Eftersom det inte hörts något sedan dess, uteblev den antagligen. Lagmannen upplöste i mitten av september den regering som bildats tidigt i januari och som bestod av ­Socialdemokraterna, Republikanerna och Centerpartiet. Orsaken var att lagmannen Jóannes Eidesgaard för­lorat förtroendet för vicelagman Høgni Hoydal. En ny regering bildades i slutet av september. Den består av Folkpartiet, Sambandspartiet och Socialdemokraterna. Ny lagman är Kaj Leo Johannesen från Sambandspartiet. Tre av de nio ledamöterna är kvinnor.

Kvinnornas val på Färöarna Text: Henrik Wilén (Ingick i Hbl 25.1.2008) Kvinnorna var det stora utropstecknet i lagtingsvalet på Färöarna. Nu har fyra av sex partier kvinnliga lagtingsledamöter. Självständighetsivrarna ses också som vinnare, men kommer troligtvis inte att lyckas driva igenom sin politik. TÓRSHAVN Valet i lördags (19.1.2008) medförde inga stora förskjutningar mellan partierna, men från att ha haft 2 mandat av 32 fick kvinnorna 7 platser i det nya lagtinget som har 33 mandat. Det är något nytt i det konservativa ösamhället.

Röstmagnet blev Republikanernas självständighetsman Høgni Hoydal med 1 261 röster före socialdemokratiska rege­ringschefen Jóannes Eidesgaard (1 094). Hoydals partikamrat Annita á Fríðriksmørk fick flest röster av kvinnorna (616). Republikanerna, som är starkt för lösrivning från Danmark, blev största partiet med åtta mandat, men det tycks inte ge partiet stor tyngd i de regeringsförhandlingar som pågår. Sossarna förhandlar med sina gamla regeringskamrater på den borgerliga sidan, Folkpartiet och Sambandspartiet som håller hårt på banden till Danmark. Koalitionen har tjugo mandat. Eidesgaard har fått en del kritik för sin presidentiella framtoning, men ligger bra till för ytterligare en mandatperiod som lagman. Färisk politik skall bedömas enligt två huvudaxlar av vilka den ena är den klassiska höger-vänster-axeln, medan den andra dikteras av relationen till Danmark. Sossarna och republikanerna utgör den politiska vänstern, men synen på självständighet skiljer dem åt. Folkpartiet och Sambandspartiet ligger till höger, men står en bit från varandra när det gäller självständighetssträvandena. Folkpartiet, med Finlands generalkonsul Poul Michelsen som en av sju lagtingsledamöter, kan tänka sig ett självständigt Färöarna. Valresultatet var en klar signal från väljarna till fortsatt självständighetsprocess, säger röstmagneten Hoydal, som påpekar att republikanerna ingalunda är en bunt nationalister som vill kapa alla band till Danmark. Förutsättningen för att utveckla Färöarna vidare är att vi blir självständiga och utvecklar vår ekonomi i stället för att förlita oss på subsidierna från Danmark. Hoydal sitter också som de ena av två färiska ledamöter i Folketinget i Köpenhamn. Hans position påminner om unionsmotståndarnas i EU-parlamentet. I Folketinget för jag dialog med danska politiker och arbetar för att göra mig själv onödig, säger han med ett smil.




Modernt havsfiske, en utställning som ska vandra i Norden Text: Nanna Hermansson, ordförande för Samfundet Sverige-Färöarna. Foton från utställningen, Maria Olsen September inleder ett nytt fiskeår och en av rubrikerna i tidningen Dimmalætting häromdagen var Smáligur fiskiskapur undir Føroyum. I artikeln omtalades två partrålare som landat gråsej i Klaksvík, ett annat par trålare hade också främst fått gråsej som den ena landat i Tórshavn och den andra i Vestmanna. En mindre båt från Viðareiði hade fått små fångster av kolja som landades i Hvannasund för att köras till Tórshavn. Flera båtar med lina eller långrev letar fisk på Islandsryggen medan andra närmat sig Island. Flera stora fartyg som drar not ligger vid Jan Mayen, men trots att vädret är bra gäckar sillen dem och dyker bort. En av trålarna är Christian í Grótinum som finns med i utställningen Havsfiske – sex turer på Nordatlanten med fotografier som skildrar modernt fiske, tagna av Maria Olsen, Färöarna. Den hänger på Sjöhistoriska museet i Stockholm, men skall nästa år visas på flera ställen. Utställningen berättar om arbetet under sex turer och olika slags fiske. Den första färöiska lilla båten, Gudrun från Klaksvík, fiskar marulk i garn vid Färöarna. Den andra, större, linebåten Tómas ­Þorvaldsson från Grindavík på Island, drar upp torsk öster om Island. På tredje turen fiskar de färöiska partrålarna Bakur och



Stelkur från Runavík sej med bottentrål. Fjärde turen skildrar bottenfiske vid Shetland från den lilla trålaren Copious från Lerwick. På femte färden trålar den stora Christian í Grótinum och den ännu större fabrikstrålaren Norðborg från Klaksvík på Färöarna tillsammans efter den rörliga sillen. Fångsten pumpas upp ur trålpåsen och över till fabriken ute på havet för att frysas som filé. Sista turen skildrar räkfiske väster om Grönland med den stora fabrikstrålaren Nanoq Trawl från Aasiaat/Egedesminde.

Kvoteringar Det har varit en ekonomisk uppgång på Färöarna. Flygförbindelserna har utökats, vägarna är asfalterade och tunnlar förbinder öarna. I flera bygder såg jag nu nya hus och på Velbastað möblerar grävskoporna om i den gamla inmarken för skapa tomter i branten. Även om de enorma planerna på ett nytt handelsområde med höghus och sporthallar i Tórshavn lagts på is på grund av den allmänna ekonomiska osäkerheten har planerna på tunnel till Sandoy inte avskrivits.


I den traditionella bygden ligger husen tätt, nära landningsplatsen för båtarna och är omgivna av inmarken, den odlingsbara jorden inhägnad med ett stengärde. Utmarken sträcker sig från fjära (fär. fjøra = strand) till fjäll och där betar fåren gemensamt. Inmarken får de tillgång till bara om vintern. Förr odlades vallen för foder till kreatur då de flesta hade en ko. Nu är det allt fler som ger höet till får som de håller hemma utöver den beteskvot i utmarken som följer med jordäga. Erfarenheten har genom århundraden visat att den maximala besättningen är begränsad till 70 000 får för alla öarna. Det räckte förr, men är inte mycket för en befolkning över 48 500. Nu, i september, lyste inmarken i olika gröna färger beroende på om och när det korta gräsen i vallen slagits och i den fanns rutor med mörk potatisblast. Små höbalar låg inplastade i grönt. Trots att vädret varit gott i sommar var många stycken inte slagna. Havet kring öarna är uppdelat i större rutor än inmarken och på ett sätt som inte framträder för den som kommer utifrån, men fångsten är hårt reglerad och områden öppnas och stängs. Forskarnas beräkningar ligger sedan många år till grund för begränsningar inom fisket i hopp om fångster också i framtiden. Inom den nationella gränsen vid 200 sjömil administreras fisket genom havdagar, det antal dagar då fiske är tillåtet för en viss båt inom ett visst område. Havdagar sattes som system 1996 i stället för som inom EU kvotering av vissa fisksorter eftersom de färöiska fångsterna ofta är blandade. Fiskedagarna har sedan dess minskat med 20 %, men redskapen blir hela tiden mer effektiva. Inför det nya fiskeåret föreslogs nedskärningar på 50 % och fiskeriministern försökte i lagtinget få igenom en begränsning med 20 %. Den stannade vid 10 %, men en liten rundfråga från en tidning visade att flertalet tillfrågade ville följa biologernas råd. Så visst finns det oro för det egna fisket. Exporten består till 98 % av fisk, i den ingår den odlade laxen. De färöiska fartygen rör sig också i havets utmarker, utanför 200 sjömil, från Newfoundland till Barents hav, men även där är vattnen inrutade och reglerade genom internationellt samarbete. Fiske inom andras nationel-

la gränser kan ske efter överenskommelser om kvoter mellan olika länder. Hela området öster om Grönlands sydspets räknas till Nordostatlanten och därifrån kommer den mesta fisken i våra butiker.

Svängningar I Västnorden är det väl känt att fångsterna är svåra att förutse. Island var under 1900-talet helt beroende av fisket: De många som på somrarna saltade sill på land flyttade efter sillens vandringar fram till på 1960-talet då den helt försvann. Grönlands fiskfabriker och fartyg byggdes för torskfiske, men torsken uteblev och allt fick läggas om till räkfiske. Nu rapporteras om goda fångster väster om Grönland och att räkan flyttar sig norrut när havet blivit varmare. Ändringar i klimatet påverkar naturligtvis förutsättningarna för den fisk och de havsdjur som genom århundraden haft goda livsvillkor i Nordatlanten, där den varma golfströmmen mött svalare vatten norrifrån. Att både havets inmarker och utmarker måste vårdas och inte utsättas för rovdrift är alla eniga om, men inte hur. Färöarna, Grönland, Island och Norge är utanför EU vars fiskeripolitik är oerhört kritiserad från alla håll. Den skall dock förnyas och en fråga är om det kan finnas nordisk enighet inom fiskeripolitiken så att det kan bli möjligt att påverka EU. Frågan togs upp på ett heldagsseminarium för beslutsfattare, tjänstemän och journalister på Sjöhistoriska museet i Stockholm den 13 oktober och dit kom Färöarnas fiskeriminister. Trots att det mest varit Östersjöns problem med utfiskning och föroreningar som dryftats här i öster är det gemensamma fisket viktigt för oss alla i Norden. Utställningen Havsfiske – sex turer på Nordatlanten vill visa hur vardagen kan se ut för dem som arbetar på havet. De som följer med fiskets svängningar och är direkt beroende av politiska beslut, både kortsiktiga och långsiktiga. Bilderna är publicerade i Images of Fishermen: the North Atlantic, Aberdeen 2006 av Maria Olsen, med text av Búi Tyril och Menakhem BenYami.




Luonnon saaret Den 23–28 maj 2007 gjorde en grupp på nio studerande från Helsingfors universitet en exkursion till Färöarna. Ledare för resan var Martina Huhtamäki, som undervisar i färöiska, och Peter Stadius, som är ansvarig för Norden-studier vid universitetet. Resan gjordes i anslutning till en kurs i färöiska och innehöll såväl föreläsningar på universitetet som turer till fots, med segelbåt och med buss. Här berättar en av deltagarna om sina upplevelser. Teksti: Aliisa Kuokkanen, kuvat Martina Huhtamäki Vielä reilu vuosi sitten en tiennyt juuri mitään Färsaarista. Tiesin suurinpiirtein, missä saaret sijaitsevat, ja että ne ovat osa Tanskaa. Viime vuoden toukokuussa sain mahdollisuuden osallistua yliopiston järjestämälle matkalle Färsaarille, ja käytin tilaisuuden hyväkseni. Ennen matkaa olin myös ollut fäärin kielen ja kulttuuStranden i Tjørnuvík / Tjørnuvíkin ranta.



Klippor på Nólsoy / Nólsoyn kallioseinät.

rin kurssilla yliopistolla, ja oli hienoa matkustaa Färsaarille heti kurssin jälkeen, jolloin kaikki tietämys ja pieni kielenymmärrys pääsivät oikeuksiinsa. Kun tutustuu uusiin maihin ja alueisiin kuvien, karttojen ja kirjojen avulla, muodostuva kuva on jokseenkin yksinkertainen ja stereotyyppinen. Färsaaret esitellään usein vihreänä Atlantin helmenä, jossa luonto on henkeäsalpaava. Se on kuitenkin totuus, mutta silti tuntuu hieman hölmöltä toistaa matkaoppaiden antamaa


Kuva: Jörgen Strandell

kuvaa ainutlaatuisesta luonnosta. Mielestäni luontoa ei kuitenkaan voi ohittaa Färsaarista puhuttaessa. Osasyy saattaa olla siinä, että en ole koskaan aiemmin ollut Färsaarten kaltaisessa paikassa, jossa luonto on yhtä vahvasti läsnä koko ajan. Tuntui kuin luonto olisi jatkuvasti muistuttanut olemassaolostaan ja hallitsemattomuudestaan alati muuttuvan sään kautta. Ryhmämme sai kokea niin toukokuisen auringonpaisteen kuin raekuuronkin. Färsaaret esittäytyivät minulle myös vastakohtien kautta, mihin tosin vaikutti ryhmämme ohjelma ja paikat joissa kävimme. Färsaarilla konkretisoitui vastakohtaisuus ihmisen ja luonnon välillä, ja se kuinka luonto on ihmisestä riippumaton. Kuitenkin samanaikaisesti tuntui siltä, että färsaarelaiset osasivat elää yhdessä luonnon kanssa. Toinen, hieman lievempi vastakohta, tuli esille erona vanhan ja uudemman kulttuurin välillä. Ryhmämme sai kuulla perinteisestä valaanmetsästyksestä vieraillessamme luonnontieteellisessä museossa; teema joka luonnon lisäksi näkyi myös (kuva-) taiteessa. Samanaikaisesti kun vanhat traditiot elävät yhä, nuoret muuttavat Färsaarilta Tanskaan usein opiskelemaan. Kuitenkin yhä useampi jää myös asumaan sinne. Tässä suhteessa Färsaarten tulevaisuus onkin mie-

lenkiintoinen: minkälaisiksi saaret, niiden asukkaat ja kulttuuri muodostuu. Färsaaret olivat kovin omaleimaiset ja erilaiset. Osaltaan saamaani kuvaan vaikutti luonto, osaltaan kieli ja kulttuuri. Kaiken kaikkiaan Färsaarilla viettämämme viikko oli vain pintaraapaisu siitä, mitä saaret ovat. Färsaarten pienestä koosta ja väestön vähäisyydestä huolimatta nähtävää ja koettavaa jäi paljon jäljelle. Toivon todella, että pääsisin saarille ainakin toistamiseen. På väg ner till Kirkjubøur / matkalla alas Kirkjubøuriin.




Suomen 90 vuoden itsenäisyyttä juhlittiin myös Färsaarilla Teksti: Ritva Eerikäinen, kuva: Martina Huhtamäki Suomen Färsaarten pääkonsulin Poul Michelsenin aloitteesta järjestettiin 8. joulukuuta 2007 Tórshavnissa sijaitsevassa Pohjola-talossa (Norðurlandahúsið – Nordens Hus i Tórshavn ) juhla ‘Suomi-90-Finland’. Juhlaan tuli runsaasti osallistujia sekä Färsaarilta että Suomesta. Juhlapuheen piti professori Laura Kolbe Helsingin yliopistosta ja tämän lisäksi fil.lis. Erkki Fredrikson luennoi aiheesta “Suomi 500 vuotta Euroopan kartalla” (Finland 500 år på Europas karta – Finnland á Evropakortinum í 500 ár). Luento käsitteli Suomen historian eri vaiheita sekä vanhojen että uusien karttojen avulla tähän päivään saakka. Kartat heijastettiin tietokoneella ja videprojektorilla. Karttatekstit oli fäärin kielelle kääntänyt Tjaldurin puheenjohtaja Martina Huhtamäki. Tervehdyspuheen piti Färsaarten pääministeri (løgmaður) Jóannes Eidesgaard, mukana oli myös Suomen Kööpenhaminan suurlähetystön lähetystösihteeri Mikael Antell. Juhlassa esiintyi lisäksi färsaarelainen kuoro Havnarkórið Tórshavnista. Kuoro esitti muutamia lauluja sekä päätti juhlan Maamme laululla. Tjaldur – Suomi-Färsaaret r.y:tä edustivat puheen-

Kuvassa vasemmalta Mikael Antell, Fredrik Forsberg, Poul Michelsen ja Thorolf Björklund.

johtaja Martina Huhtamäki, toiminnanjohtaja Agnete Sippel sekä Tjaldurin ja Pohjolan talon hallituksen jäsen Fredrik Forsberg. Juhlan mahdollisti opetusministeriön myöntämä avustus sekä Suomen itsenäisyyden 90-vuotisjuhlavuoden valtuuskunnan, Suomen Kööpenhaminan suurlähetystön, pääkonsuli Michelsenin ja Pohjolan talon tuki.

Balladdans i Norden – Nólsoy danslag på Brage i Helsingfors Text: Agnete Sippel, foto: Ritva Eerikäinen Projektet Nólsoy danslag till nordiska huvudstäder gick ut på att danslaget genomförde en dansturné till Oslo, Helsingfors (5–6.11), Stockholm och Köpenhamn den 2–11 november 2007. Den andra delen av projektet

utgjordes av ett symposium om balladdans i Norden som genomfördes den 8–9 november 2007 på Postmuseet och Musikmuseet i Stockholm. Samtliga föreläsare presenteras i skriften Meddelanden från Svenskt visarkiv 48 som utkom våren 2008. Det var många institutioner och färöiska vänföreningar i respektive land som var inblandade i detta projekt för att sköta de praktiska arrangemangen men därutöver behövdes det ekonomiskt stöd från otal nordiska fonder och stiftelser. Tjaldur – vänskapsförening Finland-Färöarna vill därför tacka alla medverkande i det spännande projektet men framförallt danslaget från Nólsoy och Brages folkdanslag, Föreningen Brage i Helsingfors – sina ekonomiska bidragsgivare, Finlands Generalkonsulat på Färöarna, Poul Michelsen och Kulturfonden för Finland och Danmark. Ett speciellt tack går till projektledare Nanna Hermansson, ordförande för Samfundet Sverige-Färöarna och till Svenskt visarkiv.

Nólsoyar dansifelag på Brage, Helsingfors.

svenskt.visarkiv(at)visarkiv.se, www.visarkiv.se




Färöfonden Text: Agnete Sippel, foto: Henrik Huldén Fonden för Färöarna stiftades 1975 med medel som insamlats i samband med omfattande Färöprojekt arrangerade av Tjaldur. Bland annat sålde Tjaldur uppstoppade lunnefåglar. Kapitalet har sedermera vuxit ytterligare genom donationer och genom att PohjolaNorden fonderat medel i fonden. Syftet har varit att underlätta unga färöingars möjligheter att delta i möten, kurser och seminarier i Finland och närmare kunna bekanta sig med sitt eget specialområde. I genomsnitt vartannat år har fonden kunnat inbjuda en färöisk stipendiat till Finland. Färöfondens styrelse beslöt att inbjuda Búi Dam, musiker, sångare, komponist och skådespelare att besöka Helsingfors under en vecka 2–9 mars 2007. Búi Dam är numera en mycket känd musiker och sångare på Färöarna. Tjaldurs representanter i Färöfondens styrelse under verksamhetsåret 2008 är pol.kand. Agnete Sippel och redaktör Ingmar Svedberg. Pohjola-Nordens representanter i styrelsen är fondens ordf. Fredrik Forsberg (fr.o.m. den 22.1 2008) och generalsekreterare Larserik Häggman. Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (PNU) representeras av generalsekreterare Pirjo Mälkiäinen och PNUs ordf. Matilda Flemming. Martin Paulig har varit fondens sekreterare fr.o.m. 18.5.2006. Han övertog uppgiften efter Agnete Sippel som varit fondens sekreterare i 18 år. Färöfondens styrelse sammanträder nästa gång i februari 2009 för att besluta om nästa stipendiat. Vi hoppas hitta en stipendiat från Färöarna som har möjlighet att stanna i Helsingfors en vecka under hösten 2009 och under denna tid bekanta sig med vårt land och vår kultur. Vistelsen kostar ingenting; fonden betalar resor, uppehälle och logi samt arrangerar intressant program, teater, träffar m.m. Fonden sammanställer ett programförslag men givetvis görs programmet upp enligt stipendiatens öns-

Búi Dam uppträdde på Nordisk vinterdag på Hanaholmen.

kemål. I allmänhet önskar fonden få tre namnförslag och av dessa tre blir en vald till ordinarie och en till suppleant, om den som utnämnts trots allt inte har möjlighet att komma. Färöfonden samarbetar med Föreningen Norden på Färöarna, Norrøna Felagið í Føroyum. Är du ung färöing och intresserad att komma till Finland så var vänlig och tag kontakt med: Carita Björklund, caritabjorklund(at)hotmail.com Høgni Djurhuus, hogni(at)kringvarp.fo, tfn 298-21 79 99 Namnförslag på tre möjliga kandidater meddelas sedan Färöfondens styrelse i Finland som gör det slutliga valet.

Norrøna Felagið í Føroyum – Föreningen Norden på Färöarna Text: Agnete Sippel Ordföranden för Norrøna Felagið í Føroyum heter sedan tre år tillbaka Eyrith Leyni (eyrith(at)kallnet. fo). Eyrith Leyni har arbetat som sekreterare för det danska försvaret på Färöarna och blev pensionerad i augusti 2007. Hon har varit med i föreningen Norden i över 25 år och i styrelsen i några år. Hennes morbror var gift med Anita Guttesen (Degerlund) från Ekenäs. Hallstein Sigurðsson fortsätter som vice ordförande och de övriga i styrelsen är Kári á Rógvi och Jóanes

N. Dalsgaard. Efter ett års paus har Carita Björklund igen blivit återvald som styrelsemedlem. Høgni Djurhuus fortsätter också som sekreterare. Norrøna Felagið í Føroyum arrangerade ett allmänt möte den 8 maj 2008 i Listaskálin med föredrag av Bengt Göransson från Sverige. Jag hade nöjet att närvara på mötet som var mycket intressant och givande. Bengt Göransson har verkligen förmågan att trollbinda sina åhörare. www.norden.fo




Nordens hus på Färöarna 25 år Text och foto: Agnete Sippel Den 8 maj arrangerade Nordens hus en jubileumsmiddag för inbjudna gäster på Hotel Føroyar med anledning av att det förflutit 25 år sedan huset grundades. Det var en festlig kväll där bl.a. de före detta direktörerna var närvarande, representanter för nordiska kulturhus och institutioner och styrelsemedlemmar. Från Tjaldur deltog Fredrik Forsberg och Agnete Sippel. Givetvis deltog hela Nordens hus personal. Speciellt bör man nämna Eyðbjørg Kass som varit anställd i hela 25 år och presenterades stort i tidningen SosialuKim Larsen och Hanus G Johansen på utställningen Quadrofonis vernissage i Nordens hus.

10

rin. Även vi här i Finland är glada och tacksamma för all den hjälp och allt det stöd vi alltid fått av henne i samband med våra arrangemang på Färöarna. I Sosialurin ingick också en jubileumsbilaga med bilder och fakta om program som Nordens hus arrangerat under åren 1983–2008 och med presentation av samtliga f.d. direktörer, Steen Cold, Karin Flodström, Jan Kløvstad, Peter Turtschaninoff, Helga Hjørvar och Niels Halm.

Eyrith Leyni och Carita Björklund på Nordens Hus 25-årsjubileum.


I 25 år har Färöarna haft ett nordiskt hus. Foto: Fredrik Forsberg.

Festligheterna fortsatte den 9 maj. Det var helt otroligt hur mycket man satsat på själva invigningen av den nya tillbyggnaden Athøll och den efterföljande jubileumsföreställningen i Stora salen, som direktsändes i TV och visades flera gånger i repris följande dag. Föreställningen presenterade mångfalden av det färöiska kulturlivet. Till min glädje uppträdde bl.a. personer som även besökt Finland och varit Tjaldurs gäster, såsom sångaren Búi Dam, vissångaren Hanus G Johasen med kammarensemblen Aldubáran och författaren Rói Patursson. Filmen Norðurlandahúsið 25 ár och sångerskan Eivør Pálsdóttirs framträdande imponerade också. Nordens hus utgav också sin 25-årshistorik. Med Athøll hoppas man på nya aktiviteter i huset och på Färöarna. Finansieringen av Athøll är ett samEivør Pálsdóttirs framträdande imponerade stort.

arbete mellan Nordiska Ministerrådet, Färöarnas Kulturministerium, Tórshavns kommun och A.P. Møller och hustrun Chastine Mœrsk McKinney Møllers fond. Nordens hus direktör Niels Halm har all anledning att vara nöjd, ett enormt arbete är nu slutfört. I samband med festligheterna öppnades också den grönländska utställningen Quadrofoni med verk av bl.a. Ivars Silis och Aka Høgh. Utställningen öppnades av Kim Larsen från Nuuk, observatör i styrelsen för Nordens hus. För oss utländska gäster var kvällen intressant och exotisk men för att vara ett Nordiskt hus saknade säkert färingarna själva det nordiska inslaget som totalt uteblev. Allt presenterades också enbart humoristiskt på färöiska så mycket gick förlorat i det snabba tempot. Färöarna främsta vissångare Hanus G Johanesen fick stormande applåder när han framförde den vackra sången Saknur med Aldubáran.

11


Hullu mehe aias – Opera från Färöarna Text: Aira-Liisa Roiha, Foton: Ritva Eerikäinen Sunleif Rasmussens opera Hullu mehe aias (Hullun miehen puutarhassa, The Madman’s Garden, Den gale mands have, I den galne mannens trädgård) visades i Tallinn för första gången under tre på varandra följande dagar 10–12.9.2008. Operan som skrevs år 2006 är en unik föreställning med musik, drama och dans. Detta var även början till färöisk operakonst i Estland och första gången som operan uppförs utanför Färöarna. Operan berättar om hur två unga människor utvecklar sin självständighet och sina egna personligheter via rädslor, fantasier och förälskelse. Stella-Christina och Marselius är huvudpersonerna i operan som visades i Kultuurikatel, en gammal fabriksbyggnad nära hamnen i Tallinn. Byggnaden lämpade sig utmärkt akustiskt för opera. Robert Annus för regin, Triin Reemann för koreografin, färöbon Sámal Blak för dräkterna och Airi Eras, Kaspar Karner och Lauri Sepp för ljus, ljud och video. Operaföreställningen genomfördes av estniska sång-, skådespelar- och dansgrupper. Sångaren Pirjo Püvi föreställde Stella-Christina, Risto Joost Marselius och Aare Kruusimäe Jordanson. Skådespelaren Liis Proode uppträdde som Stella-Christina och Kristo Viiding som Marselius. Till dansarna hörde Triin Reemann och Silver Elvest. Den exceptionella NordArt Ensemble-orkestern bestod av 15 olika instrument: fioler, cellor, gitarrer och blåsinstrument. Speciella fina tekniska lösningar med hjälp av video kunde även ses, t.ex. ankommande flygmaskin ur vilken flygvärdinnan steg ut, händelser utspelade bakom öppna fönster (som inte fanns) m.m. Sunleif Rasmussen är den första färöiska kompositören vars verk har uppförts utomlands. Han har studerat i Danmark i Köpenhamns kungliga musikakademi och som lärare haft Ivar Frounberg och Ib Nørholm. Rasmussen förenar i sin musik jazz med traditionell färöisk folkmusik och elektromusik och skapar därmed speciella tolkningar. Operans premiär var den 12 oktober 2006 på Färöarna i Nordens hus. För fyra år sedan fick Sunleif Rasmussen Nordiska rådets musikpris för denna Färöarnas första symfoni. Priset överräcktes i Helsingfors. Läs mera om det på http://www.norden.ee// Dánial Hoydal har skrivit librettot och översättningen har gjorts av Veronika Tank, Veronika Portsmuth och Tiina Meos. Producenter var Grete Kodi, som även redigerade, och Veronika Portsmuth. Nästan 40 personer deltog i arbetet. På scenen stod

12

Kompositören Sunleif Rasmussen med Fredrik Forsberg och Agnete Sippel. Aira-Liisa Roiha i bakgrunden.


Hullu mehe aias – Ooppera Färsaarilta Teksti ja kuvat: Ritva Eerikäinen Sunleif Rasmussenin ooppera Hullu mehe aias (Hullun miehen puutarhassa, The Madman’s Garden, Den gale mands have) esitettiin Tallinnassa ensimmäistä kertaa 10.9.2008, esityksiä oli yhteensä 3, peräkkäisinä päivinä 10.–12.9.2008. Vuonna 2006 ilmestynyt ooppera on ainutlaatuinen yhdistelmä musiikkia, draamaa ja tanssia. Tämä oli myös päänavaus fääriläiselle oopperataiteelle Virossa sekä oopperan ensimmäinen esitys Färsaarten ulkopuolella. Ooppera kertoo kahden nuoren ihmisen itsenäistymisestä, kasvamisesta omiksi persoonikseen pelon, fantasioiden ja rakastumisen kautta. Pääosissa esiintyivät Stella-Christina ja Marselius. Oopperan esittämispaikka oli Kultuurikatel, vanha tehdasrakennus Tallinnan sataman tuntumassa. Tila oli akustisesti erittäin hyvä oopperaesitystä varten. Sunleif Rasmussen on ensimmäinen färsaarelainen säveltäjä, jonka tuotantoa on esitetty ulkomailla.. Hän on opiskellut Kööpenhaminan kuninkaallisessa musiikkiakatemiassa Tanskassa opettajinaan Ivar Frounberg ja Ib Nørholm. Musiikissaan Rasmussen erikoisia tulkintoja luomalla yhdistelee jazzia perinteiseen fääriläiseen kansanmusiikkiin sekä elektromusiikkiin. Oopperan ensi-ilta oli 12. lokakuuta vuonna 2006 Färsaarten Pohjola-talossa.

Neljä vuotta sitten Sunleif Rasmussen sai Pohjoismaiden neuvoston musiikkipalkinnon tästä Färsaarten ensimmäisestä sinfoniasta. Palkinto luovutettiin Helsingissä. Lue lisää: http://www.norden.ee/ Libreton oopperaan teki Dánial Hoydal ja käännöksestä vastasivat Veronika Tank, Veronika Portsmuth ja Tiina Meos. Tuottajia olivat Grete Kodi, joka myös ohjasi esitystä ja Veronika Portsmuth. Ooppera työllisti melkein 40 henkilöä kaiken kaikkiaan. Näyttämöllä ohjaajana toimi Robert Annus, koreografian oli laatinut Triin Reemann, puvustus oli färsaarelaisen Sámal Blakin suunnittelema, valot, ääni ja video Airi Eras, Kaspar Karner ja Lauri Sepp. Oopperan esittivät virolaiset laulaja-, näyttelijä- ja tanssijaryhmät. Laulajissa Stella-Christinaa esitti Pirjo Püvi, Marseliusta Risto Joost, Jordansonia Aare Kruusimäe, näyttelijöissä Stella-Christinaa esitti Liis Proode ja Marseliusta Kristo Viiding, Tanssijoihin kuuluivat Triin Reemann ja Silver Elvest. 15:sta eri soittimista muodostettu viulu-, sello-, kitara- ja puhallinsoittimista koottu NordArt Ensemble -orkesteri oli ainutlaatuinen. Erilaisia hienoja teknisiä ratkaisuja videoita käyttäen nähtiin, kuten lentokoneen saapuminen, josta lentoemäntä astui ulos, avoimien ikkunoiden (joita ei ollut) edessä esityksiä jne.

13


Agnete Sippel erhöll Pohjola-Nordens förtjänsttecken i guld

Agnete Sippelille myönnettiin Pohjola-Nordenin kultainen ansiomerkki

Text och foto: Aira-Liisa Roiha

Teksti ja kuva: Ritva Eerikäinen

Pohjola-Nordens styrelse beslöt den 22 januari 2008 att förläna förbundets förtjänsttecken i guld till verksamhetsledare, pol.kand Agnete Sippel som erkänsla för långvarig verksamhet för Pohjola-Nordens målsättning. Agnete Sippel har under åren 1985–2006 varit anställd på förbundet och handhaft en rad olika uppdrag, bl.a. som verksamhetsledare för Pohjola-Nordens Nylands distrikt. Hon har visat ett speciellt intresse för Västnorden och verkat aktivt inom vänskapsföreningarna Tjaldur och Uppik där hon varit en bärande kraft och verksamhetsledare sedan 1992 och 1998. Agnete Sippel har även varit Färöfondens sekreterare under åren 1989–2006. Generalsekreterare Larserik Häggman utdelade förtjänsttecknet den 4 mars 2008 på Tjaldurs styrelsemöte. Det var ordförandena för respektive vänskapsföreningar som ansökte om förtjänsttecknet. Agnete Sippel fyllde 60 år den 27 januari 2008.

Toiminnanjohtaja, valt.kand Agnete Sippel sai Pohjola-Nordenin kultaisen ansiomerkin, joka luovutettiin hänelle Tjaldurin hallituksen kokouksessa 4. maaliskuuta 2008. Merkki on tunnustus Agnete Sippelin pitkäaikaisesta työstä Pohjola-Nordenissa vuosina 1985–2006. Agnete on huolehtinut Pohjola-Nordenissa erilaisista tehtävistä ja on mm. toiminut Pohjola-Nordenin Uudenmaan piirin toiminnanjohtajana. Hänen mielenkiintonsa on suuntautunut erityisesti Länsi-Pohjolaan ja hän on ollut aktiivisesti vetämässä ystävyysseurojen Tjaldurin ja Uppikin toimintaa ollen kantava voima ja toiminnanjohtaja vuodesta 1992 Tjaldurissa ja vuodesta 1998 Uppikissa. Agnete Sippel on myös toiminut Färsaarirahaston sihteerinä vuosina 1989–2006. Pohjola-Nordenin hallitus päätti 22. tammikuuta 2008 kokouksessaan myöntää Agnetelle kultaisen ansiomerkin, jota ojentamassa oli pääsihteeri Larserik Häggman. Molempien ystävyysseurojen puheenjohtajat anoivat tätä ansiomerkkiä Pohjola-Nordenilta. Agnete Sippel täytti 60 vuotta 27. tammikuuta 2008.

14


Tjaldurs styrelse, kontaktuppgifter Ordf./Pj Fil.mag. Martina Huhtamäki Hemmansv. 3–5 A 8 00320 Helsingfors

mlhuhtam(at)mappi.helsinki.fi mobil +358 (0)50-518 71 57

Varapuh./Vice ordf. Maalari Hanne Juga Päijänteentie 21 B 3 00510 Helsinki

hanne.juga(at)pp.inet.fi mobil +358 (0)40-595 5034

Varsinaiset jäsenet/Ordinare ledamöter Styrelsens sekreterare/Hallituksen sihteeri Fil.mag. Ritva Eerikäinen ritva.eerikainen(at)gmail.com Pihlajatie 17 A 1 mobil 040-5722 467 00270 Helsinki Färöfonden Redaktör Ingmar Svedberg Magistratsg. 5 D 85 00240 Helsingfors Suppleant i Färöfonden Jörgen Strandell Parksvängen 13 B 25 00200 Helsingfors

mobil 0400-87 41 32 tfn/puh. 09-14 51 32 jorgen.strandell(at)luukku.com tfn./puh. + 358 (0)9-692 33 03

Nordens hus på Färöarna, styrelsemedlem Hallitusneuvos/Regeringsråd Fredrik Forsberg fredrik.forsberg(at)elisanet.fi Sjötullsgatan 16 A 9 mobil +358-40-768 14 16 00170 Helsingfors www.nlh.fo Skattmästare/Raha-asianvalvoja Färöfonden Pol.kand. Agnete Sippel tjaldur(at)tjaldur.fi c/o Pohjola-Norden mobil + 358 (0)50-369 1648 Sibeliusgatan 9 A fax + 358 (0)9- 454 20 820 00250 Helsingfors www.tjaldur.fi

15


16

Tjaldur Tiðindi 2008  

Tjaldur Tiðindi 2008  

Profile for tjaldurfi
Advertisement