Page 1

14 februari 2019 / # 1 338 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Klockan klämtar

för klimatet

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Nu tar vi strid för allmännyttan

3 6

7

Foto: United Nations Photo / Flickr CC

Privatiseringar sänker järnvägen

– läs mer på sid 4, 10, 11 och 12

Luleå: RS attackeras för att splittra Äldrevårdsupproret Äldrevårdsupproret fortsätter att skaka om Luleå. Kommunledningen är liv­ rädda för att kampen ska sätta käppar i hjulen för deras ned­ skärningar. Samtidigt oroas Kommunals nuvarande lokala ledning att Äldrevårdsupproret (ÄVU) ska

avslöja deras egna passivitet och att de sätter lojaliteten med Socialdemokraterna högre än med medlemmarnas villkor. Resultatet är att de efter ÄVU:s framgångsrika demonstrationer försöker smutskasta och splittra kampen genom en attack på RS. Läs mer på sid 16

14

USA tar strypgrepp på Venezuela

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Nedskärningar slår ut vården i Borås


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

2

UPP TILL KAMP FÖR

ARBETSRÄTTEN

E

Antistrejkuppgörelsen var ett historiskt svek som facktopparna ursäktade med att det är bättre att ”parterna” själva gör upp och skriver lagtexten än att stat och regeringen gör det. Det är en hållning som direkt leder till såväl nya svekfulla uppgörelser mot medlemmarna och kampen som till nya attacker från stat och arbetsgivare. Varje lagstiftingshot om försämringar stärker arbetsgivarna. ”Det är bra att politikerna sätter press med lagstiftningshotet. Det är ett bra sätt att komma framåt. Men det behövs en bredare översyn av arbetsrätten än bara turordningsreglerna”, sa Almegas arbetsgivarpolitiska chef Stefan Koskinen i en kommentar till regeringens krav på tydligt försämringar i Las, lagen om anställningsskydd (Arbetet den 15 januari). Det var med lagstiftningshotet som regeringen fick facken att sluta Saltsjöbadsavtalet 1938 som under lång tid i det närmaste institutio-

Foto: Svenska Hamnarbetarförbundet

fter att ha förhandlat bort delar av strejkrätten står flera fackförbund och PTK (en samarbetsorganisation för 27 fackförbund som tillsammans organiserar över 850 000 privatanställda tjänstemän) beredda att via avtalsvägen genomföra de försämringar i anställningstryggheten som regeringen och januariavtalet kräver. Svaghet inbjuder till aggressivitet. Det står helt klart att den nya antistrejklagen som facktopparna och Svenskt Näringsliv gemensamt har skrivit texten till har bidragit till arbetsgivarnas (Sveriges Hamnar) och de så kallade medlarnas provokativa svar på Hamnarbetarnas krav på ett kollektivavtal. naliserade klassamarbetet och som följdes av kraftiga inskränkningar i medlemsdemokratin. Bland annat försvann avtalsomröstningarna, och strejkrätten begränsades. Nu hoppas facktopparna på att antistrejkuppgörelsen och en överenskommelse om försämrad arbetsrätt ska bli inkörsporten till det nya Saltsjöbadsavtal som man sedan tio år tillbaka önskat sluta med Svenskt Näringsliv. Men ett Saltsjöbadsavtal 2.0 kommer i ännu högre grad än de tidigare att ha udden mot de lokala fackens ställning och kampen. Redan har IF Metall och Handels, vars ordförande Susanna Gideonsson sitter i Socialdemokraternas högsta ledning, VU:t, gett grönt ljus för förhandlingar om urholkat anställningsskydd. – Vi vill förhandla med motparten om förändringar i arbetsrätten. Vi ser att det finns luckor. Det funkar inte med den snabba omställ-

ningen på arbetsmarknaden som är idag, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson i en TT-artikel den 29 januari och PTK-ledningen tror att förhandlingar om arbetsrätten kan inledas om ”några veckor”. Det kommer dock inte bli lätt för facktopparna att trumfa igenom en ny svekuppgörelse, vilket det växande motståndet mot försämringarna i strejkrätten ger besked om. Nu måste detta motstånd trappas upp: Gå med i de nätverk som bildas till strejkrättens försvar och lägg förslag på protestuttalanden på nästa fackmöte. Fler fackklubbar, sektioner och avdelningar behöver ta protestuttalanden, särskilt inom Kommunal där strejkrätten blir en stor stridsfråga på kongressen i maj. Detta tillsammans med stöd till hamnarbetarstrejken kan bygga fronter mot nya svekavtal och stärka kampen för demokratiska och kämpande fack. ■

ETT ARV SOM FÖRSKRÄCKER

E

fter 12 år som partiledare anser Liberalernas Jan Björklund att det är dags att lämna det snabbt sjunkande skeppet. I SVT:s senaste Novus-undersökning, som publicerades i förra veckan, har stödet till Liberalerna rasat ned till 2,7 procent. I Demoskops februarimätning är L nere på 3,3 procent, den lägsta noteringen sedan Demoskop inledde sina undersökningar för 29 år sedan. Bland partiledarna är det bara Miljöpartiets två språkrör som är mer impopulära än Jan Björklund. Miljöpartiet har för övrigt gjort Liberalerna sällskap i racet mot botten. Enligt Miljöpartiets egen förklaring beror det på att ”vanligt folk inte tror på Miljöpartiet”. I det fallet har en blind höna hittat mer än ett korn av sanning. Arvet efter Jan Björklund förskräcker. Han lovade att Sverige skulle få världens bästa skola, men lämnade efter sig en skola som är mindre jämlik än någonsin och som kvävs av marknaden. Först blev Folkpartiet marknadsliberalernas parti och under Jan Björklund blev skolan ett offer för världens mest extrema marknadsstyrning. Är det något som Björklund särskilt ogillat är det fackföreningar och i synnerhet fack som tar kamp. ”Hög tid att begränsa strejkrätten”, har han sagt varenda gång som arbetare har gått ut i strejk.

J

an Björklund, som själv har en årsinkomst på 1,2 miljoner kronor, tycker att undersköterskor tjänar för mycket och menar att arbetslösa ska tvingas ta jobb utan kollektivavtal. Liberalernas så kallade startjobb skulle betalas med en ”lön” på 14 000 till 16 000 kronor i månaden före skatt, ”ungefär hälften av kostnaden för en normal anställning med villkor enligt kollektivavtal” (Arbetet den 11 februari 2016). Den före detta majoren Jan Björklund lämnade aldrig riktigt kaserngården. Under hans ledning blev Folkpartiet/Liberalerna det mest försvarsvänliga partiet, men konkurrensens är knivskarp. Folkpartiet/Liberalerna var först med att kräva att Sverige ska bli med i Nato och även först att resa kravet på att militärutgifterna ska motsvara 2 procent av BNP, vilket skulle innebära en fördubbling från dagens redan skyhöga nivå. En stor del av Liberalernas nyliberala bråte har nu övertagits av Socialdemokraterna. 28 av Januariavtalets 73 punkter fanns redan i Liberalernas valmanifest och ytterligare sex innehåller förslag som delvis finns i manifestet, enligt Dagens Nyheter. Det säger väl allt om hur dålig denna uppgörelse är om vem som kommer att få betala för den skärpta högerpolitiken som S, MP, L och C förenas bakom. ■

Antalet insekter minskar dramatiskt och i värsta fall kan 40 procent dö ut detta århundradet. Världens forskare är överens om att orsakerna är det storskaliga jordbruket, användning av insektsgift och den globala uppvärmningen. Logiken dikterar: bort med kapitalismen (SR 12/2). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2019 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


Nu tar vi strid för

allmännyttan

D

en 11 februari kom Stockholms blågröna politiker med direktiv om hur de ska ”bli av” med hyresrätter genom bostadsrättsomvandlingar i elva områden med 20 000 lägenheter: Rinkeby, Grimsta, Husby, Hökarängen, Rågsved, Hässelby Gård, Fagersjö, Skärholmen, Bagarmossen, Västertorp och Sätra. Det är uppenbart att dessa borgare vill slå sönder hyresgästkollektivet. Det betonas flera gånger i pressmeddelanden att det är i områden där hyresrätten utgör mer än 60 procent av själva beståndet och där allmännyttiga hyresrätter är fler än privata som ombildningarna ska äga rum. På detta sätt påstås områdena bli av med segregeringen. En direkt tillbakakaka kommer från hyresgästkämpar som påpekar att den stora och skadliga segregeringen i Stockholm är alla homogena höginkomsttagar- och/eller villaområden. Varför finns det ingen plan för att bygga billiga hyresrätter där istället? Till exempel har Husbys hyresgäster under hela 2000-talet visat på styrkan i att dela boendevillkor och bli starka tillsammans när de bland annat har stoppat rivningar av hus och gångbroar samt fått igenom upprustningar på mer rimliga villkor (den så kallade Husbymodellen). Detta vill högern slå sönder.

Här är några av argumenten som kommer att användas:

Inte ett ord sägs om vart de hyresgäster som inte kan eller vill ombilda/ta banklån på flera miljoner ska ta vägen. Bostadsrättsomvandlingar är själva definitionen på segregering. En lägenhet som det idag är gratis att flytta in i kommer efter ombildningen kosta flera miljoner att flytta in i. Detta sporrar Nätverket Rädda Hyresrätterna som den 12 februari har ett nytt medlemsmöte för att planera motståndet [samtidigt som denna tidning går till pressläggning]. Vid förra vändan för tio år sedan stoppades 40 procent av ombildningförsöken genom lokal organisering.

Alla vill eller kan inte låna 2-3 miljoner av en bank för att köpa ett hem vi redan bor i! Vid en ombildning blir du av med den renoveringsfordran du har på det kommunala bostadsbolaget och får därefter betala all lägenhetsrenovering själv.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

9.

Det finns inget så skadligt för grannsämjan som en ombildningsprocess där grannar ställs mot varandra. Fusk, utpressning och mobbning är mycket vanligt! Säg nej till det och respektera att hyresgästerna valt att bo i kommunala lägenheter – inget annat. Många av kvarteren som nu utsätts för ombildningsförsök har redan tidigare sagt nej flera gånger. Låt oss hyresgäster få bo i lugn och ro. Respektera tidigare fattade beslut. Vad skulle en villaägare säga om någon kom och sa – det här hemmet ska ändra ägandeform? Redan springer mäklare omkring i Stockholms trappuppgångar och försöker få igång ombildningsprocesser för att göda sina egna plånböcker. Dessa profitörer är inte trovärdiga informationsspridare då de bara får betalt om en ombildning går igenom. Till och med i stadens pressmeddelanden om ombildningarna märks en oro för dessa ”branschmän” som ändå är de som kommer anlitas. Vid en ombildning köper du inte bara din lägenhet – du blir delägare i hela fastigheten (tillsammans delar grannar på ett lån på flera hundra miljoner kronor). Känner du det förtroendet för dina grannar? Vad händer när räntorna på det gemensamma lånet går upp eller när det visar sig att en firma som ni har anlitat för någon renovering fuskar? Det är ett enormt stort ansvar att bedriva en bostadsrättsomvandling. Du blir automatiskt hyresvärd åt kvarvarande hyresgäster. Är det ett ansvar du är beredd att ta?

Ombildningarna är processer som slår ut och sållar människor. Vi vill inte medverka i något sådant. Alla ska ha rätt att bo! Vi tänker på framtiden, på våra barn. Idag kan månadskostnaden för att bo i en bostadsrätt vid lyckliga omständigheter vara lägre än många hyror. Det beror på skattesubventioner och historiskt låga räntor, till och med minusräntor. Detta är ohållbart i längden och räntorna är på väg upp. Risken för att bostadsbubblan spricker med en smäll är överhängande, då faller värden och priser. Tänk på att det är inte du som äger lägenheten. Det gör banken som kan ta tillbaka lägenheten om den anser att marknadsvärdet har sjunkit under lånesumman. Som hyregäst är du en del av hyresgästkollektivet och kan komma med i kampen för en ny social bostadspolitik för sänkta hyror och renoveringar på hyresgästernas villkor. ■ Elin Gauffin

Stöd Hamnarbetarförbundets kamp för kollektivavtal

Tunadalshamnen i Sundsvall.

Foto: wikipedia commons

Foto: Svenska Hamnarbetarförbundet

Offensiv ger fortsatt allt stöd till hamnstrejken.

Ä

ven förra veckan genomförde Hamnarbetarförbundet två punktstrejker i Tunadalshamnen i Sundsvall. Liksom tidigare svarade arbetsgivaren med ett lockoutvarsel som var betydligt längre än strejken. Strejken varar mellan kl 18-20 – arbetsgivarens lockoutade från kl 18-24. I måndags mottog Hamnarbetarförbundet ett nytt och kraftigare lockoutvarsel från arbetsgivarna. Hamnarbetarförbundet har räknat ut att arbetsgivarens stridsåtgärder där löntagaren utestängs upp-

går till hela 1 021 timmar, medan fackets varslade strejker uppgår till 189,5 timmar. Detta under perioden 23 januari till 20 februari. Nästa punktstrejk i Sundsvall pågår från kl 7-11, men arbetsgivaren har svarat med lockout från 07-23.59! – Vår bedömning är att arbetsgivarorganisationen vill skada våra medlemmar ekonomiskt genom kraftiga löneavdrag för att tömma förbundets konfliktkassa, säger förbundsstyrelseledamot Erik Helgeson i ett uttalande i måndags. Per Johansson


INRIKES

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

4

är dock mer som en anmärkning i kanten utan bäring för utredningen. Istället hävdar utredningen redan i början och på två ställen (sidorna 48 och 50) dessutom att ”det går inte att säga att den extrema värmen och torkan är en direkt konsekvens av klimatförändringar”. Självfallet kan inte enskilda skogsbränder eller några ovanligt varma dagar direkt kopplas till klimatförändringarna. Som meteorologen Martin Hedberg skrev på sin blogg den 25 juli: ”Beviset på hur klimatet påverkats finns i långa mätserier, inte enskilda händelser. Men värmeböljan hänger samman med klimatförändringarna. I och med att temperaturen stigit har en situation skapats där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 1950-, 60- och 70-talet.”

Klimatkrisen bakom

extremvädret och skogsbränderna

Skogsbränderna sommaren 2018 var de mest omfattande i modern tid. Till följd av den långvariga torkan och rekordvärmen inträffade nästan 300 skogsbränder. Redan i maj inleddes den exceptionella brandsäsongen. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

E

fter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 påstod makthavarna att lärdomarna var dragna och beredskapen hade höjts. Men ”Sverige är emellertid inte ännu tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora skogsbränder eller andra stora komplicerade händelser”, fastslår Skogsbrandsutredningen (SOU 2019:7) som överlämnades till regeringen i förra veckan. Sanningen är att krisberedskapen rustats ned till förmån för en militär upprustning. I snart 20 år har räddningstjänsten drabbats av nedskärningar. Bristen på personal och material försvårade det heroiska släckningsarbetet och insatserna från räddningstjänstens personal, frivilliga, föreningar och organisationer samt brandvärnet i andra länder internationellt. Det var denna mobilisering som till sist släckte skogsbränderna sommaren 2018, de värsta i modern tid.

I Skogsbrandsutredningen kritiseras främst brist på ledning, samverkan och samordning mellan myndigheterna i inledningsskedet, vilket försvårade släckningen av de stora bränderna. Slutsatsen är dock att det mesta fungerade mycket bättre än vid skogsbranden 2014. Det är också den bild som krismyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förmedlar i sin rapport Tillsammans kunde vi hantera en extrem skogsbrandssäsong. Dagens Nyheters granskning av MSB:s egna interna dokument ger en annan bild. Trots MSB:s egen varning den 25 maj om extremt stor brandrisk i stora delar av landet var organisationen ändå på många punkter oförberedd när skogsbränderna började sprida sig. ”Det rådde inte bara brist på personal, även materiel saknas. I rapporterna framgår att brandslangar börjar ta slut redan i juni och att papperskartor inte finns tillgängliga” (DN den 25 juli).

I en enkät som SVT:s Uppdrag granskning redovisade den 21 januari anser varannan brandman att bristen på resurser förvärrade spridningen av sommarens skogsbränder.

Den fackliga organisationen Brandmännens Riksförbund, som länge har varnat för att nedskärningar släcker räddningstjänsten, ger också en annan bild än den MSB,

utredningen och regeringen har förmedlat. Under rubriken Kommuner och MSB spelar ett farligt spel med skog och byar som insats skriver fackets tidning: ”Med mer brandsläckningsutrustning och egen tankbil hade brandens omfattning starkt kunnat begränsas, anser Rickard Molarin vid Kårböle brandvärn. För att släcka skogsbrand behövs vatten och räddningstjänsten lånade ut tankbil till insatsgruppen i Kårböle, men när branden var släckt skulle den vidare till annan plats. (...) Beslutsfattare vill inte ge medel till fast stationerade tankbilar hos landets brandvärn. Nu hade en sådan i tidigt skede kunnat avgöra brandens omfattning och dess efterföljande skador (...) Flera frivilliga bönder och chefer som deltog i den stora skogsbranden i Västmanland 2014 vittnar om att ingen förbättring från beslutsfattarna har hänt, snarare är beredskapen sämre” (firefighters.se den 6 september).

Foto: Public domain

Omfördelningen från krisberedskap till militarism har orsakat stor resurs- och personalbrist för att hantera bland annat skogsbränder.

Gabriella Turdell, som var en av de som evakuerades vid branden i Kårböle, säger till P4 Jämtland: – Det finns ingen samordning och ett mycket begränsat intresse att hålla de direkt berörda informerade om vad som händer. Det var ett fullständigt haveri. Maktelitens ”business as usual” medför att samhället inte alls är rustat att möta de kriser och katastrofer som hotar till följd av klimatförändringar och ett allt mer extremt väder När de styrande och exempelvis MSB (som gav ut broschyren Om krisen och kriget kommer) talar om hotbilder är det inte verkliga risker som åsyftas, utan ett led i en militaristisk propaganda för höjda militärutgifter. Även i den 336 sidor långa Skogsbrandsutredningen negligeras klimat- och miljöhotet. Det heter visserligen att ”Med klimatförändringar som redan ses idag och de som kan förväntas ändras förutsättningarna för hela samhället.” Det

Det stämmer att det är svårt att säga om en specifik väderhändelse är en direkt följd av klimatförändringarna. Dock kan vi med väldigt stor säkerhet faktiskt säga att sommarens extrema hetta och torka beror på klimatförändringarna. Vädret här på norra halvklotet styrs till stor del av de så kallade jetströmmarna, starka vindar som rör sig i en cirkel runt jorden cirka 10 kilometer upp i atmosfären. Jetströmmarna bildas när kall luft från Arktis och varm luft från ekvatorn möts, vilket de gör ovanför vår del av jordklotet.

Till följd av klimatförändringarna och den snabbt stigande temperaturen blir värmeböljor såväl vanligare och varmare som långvarigare, vilket betyder längre brandsäsonger och allvarligt ökad risk för svåra skogsbränder, som i sin tur ökar utsläppen och påskyndar uppvärmningen ytterligare. Fjolårets rekordvärme var heller inte begränsad till Sverige och norra Europa. Rekordhetta uppmättes även i södra Europa och Balkan. Även i ryska Sibirien, i södra Kalifornien och i norra Afrika slogs värmerekord och skogsbränderna var många. Medan makthavarna pratar och ger sken av att ha läget under kontroll skenar utvecklingen i totalt fel riktning. I vägen för den nödvändiga, brådskande omställning som krävs står kapitalismens kortsiktiga vinstjakt och regeringarnas högerpolitik. Den snabbt fördjupade klimatoch miljökrisen är en direkt följd av den kapitalistiska marknadens totala misslyckande och misshushållning. Sommaren 2018 sände en tydlig larmsignal från klimatets väckarklocka som makthavarna besvarat med ”business as usual”, men som också har fått ett svar i form av en ny medvetenhet om klimathotet och inte minst de ungas upptrappade klimat- och miljökamp. I det motstånd som gror mot kapitalismens förstörelse av planeten finns den kraft som kan göra framtiden möjlig i form av en massrörelse som tar fram en demokratisk och socialistisk plan, där behoven ersätter vinstjakten genom ett samhälleligt ägande och demokratiskt styre av banker och storföretag, mark och naturtillgångar. ■

Den globala uppvärmningen sker just nu snabbare i Arktis än någon annanstans på jorden, vilket gör att luften över Arktis är mycket varmare än den brukade vara. Temperaturskillnaden mellan luften från Arktis och luften från ekvatorn är därför inte lika stor längre. Detta har fått jetströmmen att sakta ner. Det i sig har gjort att ett högtryck har blivit ”fast” över halva jordklotet i princip hela sommaren 2018, och har gett oss extrem hetta och torka som följd. ■ Källa: Naturskyddsföreningen


14 FEBRUARI 2019 # 1 338

I korthet

Ned(s)kärningsbudget

slår mot skolan

5

Massiv nedskärning på Karolinska

V

årdslakt Mitt i den pågående och långvariga vårdkrisen kommer en ny bomb: Nya Karolinska i Stockholm ska dra ner verksamheten med 400 tjänster. Anledningen är att sjukhuset har ett underskott på omkring en miljard kronor, uppger sjukhusledningen till medier den 6 februari. Vad som exakt ska sparas in på eller vilka 400 av personalstyrkans totalt 16 000 på sjukhuset som ska väck är inte helt klart ännu, även om de i dagsläget har uttalat sig om att inga sjuksköterskor ska försvinna. Underskottet hade varit lika med noll om det inte vore för alla de skandaler som har omgärdat Nya Karolinska.

124 varslas från Skogsstyrelsen

S

Luleå kommun ska skära kostnaderna med 126, 211 och 362 miljoner kronor under 2019, 2020 och 2021. För Barn- och utbildningsnämnden (BUN) innebär det att man måste spara minst 19,3 miljoner kronor för att uppnå budget i balans 2020. När kommunen ska göra besparingar har de här satt ett besparingskrav på en procent på alla förvaltningar – till att börja med. BRITTA BERGGREN

rs.lulea@socialisterna.org

S

kolchefen Maarit Enbuske befarar att fler besparingar kommer, utöver enprocents-kravet. Hon säger att även om man tar med den demografiska pengen BUN får (för fler barn i skola/förskola) och räknar på alla kostnader landar det på besparingar på 19,3 miljoner kronor för år 2020. Det kan dock bli betydligt mer. Kommunfullmäktige ska den 25 mars ta beslut om en tilläggsbudget, och där kan ytterligare nedskär-

ningar läggas på skolan. I budgetberedningen har man talat om att lägga ett sparkrav på sammanlagt 6 procent för perioden 2019-2022. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nu undersöka lokalanvändningen. Luleå är på den punkten ”dyrare än jämförbara kommuner”. Dessutom kommer BUN att få fortsatt ökade hyreskostnader, eftersom det blir fler barn och därför byggs nya, dyrare lokaler.

Under de närmaste åren kommer antalet elever att öka i alla skoldelar: Förskolan ökar med 245 personer till 2027, grundskolan ökar med 620 elever och gymnasieskolan ökar med 489 elever till 2027. – Som vanligt säger politiker och tjänstepersoner att ”besparingarna ska kännas så lite som möjligt för barnen och eleverna”, säger Jonas Brännberg, som sitter i Luleå kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna och fortsätter: – Men med de redan för små resurserna kommer det bli precis tvärtom – det kommer slå hårt mot verksamheten, och speciellt mot de som behöver extra stöd. – Om vi kan samla alla krafter i kommunen som vill stoppa nedskärningarna i gemensam kamp har vi alla möjligheter att sätta stopp för Socialdemokraterna och Moderaternas nedskärningshysteri. ■

Krympande havsis i Östersjön Finlands miljöcentral Syke visar i en ny rapport att havsisen i Östersjön blir mindre och mindre, vilket påverkar hela näringskedjan. Allt liv i Östersjön drabbas: sälar, fiskar som siken och mindre organismer. Dessutom blir det allt mer växtplankton som ett resultat av mindre is och mer solljus.

Området i Östersjön som fryser till is har minskat med omkring 35 procent sedan 1960-talet på grund av den globala uppvärmningens effekter. – Det blir varmare helt enkelt och mindre is på grund av det, säger specialforskare Henrik Nygård till SVT Nyheter den 8 februari och fortsätter:

– Östersjövikaren [en sälart] är beroende av isen eftersom den föder sina ungar där och har bon i snödrivor på isen och behöver därför ett snötäcke för att kunna föröka sig. Rapporten visar vidare att den finska vikens fosfor- och kvävehalter är betydligt högre än normalt. ■

Foto: Yonggang Cui

Luleå kommun vill fortsätta den skolslakt som sporrade luleborna till framgångsrika massprotester för några år sedan.

kogstokigt På grund av den budget som riksdagen antog, vilken innebär minskade anslag och uppdrag för Skogsstyrelsen, måste 50 miljoner kronor sparas in. Detta görs genom ett omfattande varsel på 124 tillsvidaretjänster. Det rapporterar Publikt den 8 februari. – Varslet kom inte oväntat, även om vi inte hade väntat oss att det skulle bli så omfattande. Reaktionerna är lite chockartade bland medlemmarna, säger ST:s ordförande inom Skogsstyrelsen Royne Andersson till Publikt. Några av uppdragen som påverkas är den nationella inventeringen av nyckelbiotoper, som helt läggs ned. Även arbetsmarknadsåtgärden naturnära jobb läggs ned, samtidigt som budgeten för ersättning till markägare för skyddad skog har minskats till en tredjedel jämfört med tidigare.

Inga könskorrigeringar på Sahlgrenska

H

btq+ På grund av ”hårt tryck och otillräcklig finansiering” gör Sahlgrenska universitetssjukhuset ett totalstopp för nya patienter som ska få hormonbehandling som en del av sin könskorrigering. Mottagningens köer för att få behandling har varit alltför långa redan innan, där de som har väntat längst har gjort det sedan år 2016. Nu får de alltså ingen könskorrigering alls, rapporterar SVT Nyheter den 9 februari. – Det som hände var att patienter stod i kö men utan att vi hade möjlighet att ta emot dem. Därför fattade vi ett beslut att det här går inte, det känns ohederligt att låta dem stå i kö när det inte finns någon möjlighet att komma fram. Vi håller inte vårdgarantin, det kan vi inte göra, eller snarare, regionen håller inte vårdgarantin, säger Sahlgrenska universitetssjukhusets verksamhetschef för medicin Per-Ove Stotzer till SVT Nyheter. De omfattande nedskärningar som sjukhuset varje år har genomfört – och fortsätter med under 2019 – slår hårt mot de transpersoner som nu fortsatt får leva i ovisshet och desperation.

Dålig arbetsmiljö får lärare att fly

A

rbetsmiljö För första gången på länge ökar antalet arbetslösa lärare, trots den akuta bristen på just lärare. Under 2018 var ökningen 15 procent, där huvudorsaken är den bristande arbetsmiljön. Det skriver Lärarnas tidning den 11 februari. – Även om arbetslösheten generellt är låg för lärare så ser vi en ökande trend. Det är första gången sedan jag började här 2009. Vi för ingen statistik över enskilda personer, men döper ärenden efter vad som orsakar arbetslösheten. Uppsägning på egen begäran har ökat, med hänvisning till arbetsmiljön, säger kassaföreståndare på Lärarnas a-kassa Anna-Karin Frend-Öfors till Lärarnas tidning.

Matbud i Borås utnyttjas

A

rbete I P4 Sjuhärads granskning över villkoren för de matbud, som kör hem hämtmat via hungrig.se, visas att de flesta jobbar svart för låga löner och har en dålig arbetsmiljö. Men ”allt ser korrekt ut”, menar hungrig.se:s Marcus Gullin. Korrekt för deras vinster, måhända. ■


INRIKES

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

6

Men under hösten 2018 blev hon sjukskriven, då den ökande pressen brände ut henne. Hon tog sig tillbaka till jobbet lagom till jul, men har sedan dess inte förmått jobba mer än halvtid. På detta vis sliter alltså politikerna ut vårdpersonalen, och Carina har sett hur detta gör det mycket svårt för sjukhuset att behålla ny personal. – De som kommer hit som nyutbildade blir helt förskräckta av arbetssituationen, och det dröjer oftast inte lång tid innan orken tar helt slut för dem.

– Det dröjer oftast inte lång tid innan orken tar helt slut för de nyutbildade som kommer hit, säger undersköterskan Carina.

Södra Älvsborgs sjukhus (Säs) i Borås ligger back med 156 miljoner. Över 800 patienter har väntat i mer än 90 dagar på operation eller annan behandling. Kön till förstabesök är ännu längre – 1 600 personer har väntat över tre månader på att få träffa en specialist. RS BORÅS

offensiv@socialisterna.org

–S

jukhuset har dragit ner på antalet vårdplatser genom åren, och vi är nu i ett läge där de absolut inte räcker till. Det krävs ofta inläggning tre-fyra dagar efter operation, så det här är ett stort problem, säger verksamhetschef Jerker Nilson till Borås Tidning den 28 januari.

Långa väntetider för att få vård. Allra längst för patienter som behöver opereras med narkos. Kirurgi för planerade ingrepp skjuts upp. 260 patienter har väntat mer än vårdgarantins tre månader. Jerker Nilson är verksamhetschef på kirurg- och öronkliniken. Han ansvarar även för öron-nä-

sa-hals-mottagningen, som är sämst på Säs att klara av vårdgarantin för förstabesök. Han säger i en intervju med Borås Tidning att han upplever att patienter kommer i onödan till sjukhuset, att de lika gärna skulle kunna ha gått till en vårdcentral. Men Offensiv får en pratstund med undersköterskan Carina. Hon tycker att Jerker Nilson inte är rättvis mot patienterna när han uttrycker sig så. Med minskad tillgänglighet till vårdcentralerna på grund av neddragningar och nedläggningar skickas patienter av Sjukvårdsupplysningen direkt till akutmottagningen, och därifrån förs patienter vidare till någon av vårdavdelningarna.

Foto: RS Borås

Nedskärningar slår ut vården i Borås

Tvärtemot vad verksamhetschefen säger är det alltså inte patienterna som söker vård för lättvindigt, utan att nedskärningarna drabbat vårdcentralerna hårt. Det faktum att det har skurits ned på hemsjukvården gör att patienterna inte kan skickas hem till en ordnad och säker eftervård, utan måste istället ligga kvar på vårdavdelning. Carina har arbetat som sköterska på Säs i 36 år. Hon har hela tiden jobbat på samma vårdavdelning, och har alltid trivts bra – framför allt på grund av gemenskapen och sammanhållningen bland kollegorna.

Efter att ha pratat med Carina är det alltså ganska tydligt vad som behövs: Mer resurser till vård och till de som utför den. Sjukhusledningen går dock lydigt i nedskärningspolitikernas ledband, och vill ”lösa” problemen med underskottet utan att mer resurser skjuts till.Torben Pihl, ekonomichef, säger till Borås Tidning: ”Målsättningen är fortsatt effektivisering, personalen ska komma igång med skarpa arbetsuppgifter direkt på morgonen”. – Jag vet inte vad han pratar om. Vi börjar kl 06:45 med ”skarpa” arbetsuppgifter, sedan kör vi på hela dagen. Alla tar inte ens ut sin lunch eller äter lite frukost, säger Carina, som inte har mycket till övers för fackledningen: – De kommer upp på avdelningen, lägger huvudet på sned och säger ”hur har ni det?”, men de gör ingenting. Offensiv vill uppmana de som arbetar på Säs att göra motstånd. Facken måste åter bli organisationer för kamp och massmobilisering. I många fall är fackföreningarna väldigt tama, som Carina mycket riktigt påpekar. Men rörelser som Äldrevårdsupproret i Luleå och BB-ockupationen i Sollefteå visar vägen! ■

LO-rapport om makteliten: klasskillnaderna ökar 50 rikaste kommer detta att innebära en löneökning på cirka 67 000 kronor per månad efter skatt – ytterligare ungefär två industriarbetarlöner per månad till de rikaste.

av maktelitens urvalsgrupper 2017

10 0

kamp mot privatiseringarna inom vård, skola och omsorg. Det kräver kamp mot marknadshyror och ökade RUT-avdrag, för återinförande av asylrätten och mot EU:s flyktingmurar.

Ekonomer

20

Media

30

Regering / riksdag

40

Arbetsmarknadensparter

50

Källa: LO fakta, Skatteverket

2014 tjänade denna elit i genomsnitt 18,3 industriarbetarlöner, 2015 hade skillnaden ökat till 18,7 industriarbetarlöner och 2016 till LO:s ordförande Karl-Petter Thor18,8. 2017 är alltså siffran 19,54 in- waldsson kommenterar LO-rapporten med att framhålla att Jadustriarbetarlöner. Klassklyftorna bara ökar. Skill- nuariavtalet är bra. ”Det håller naderna blir ännu tydligare om högerextremismen på avstånd” säman jämför de 50 rikaste inom den ger han. ”Om man inför arvs- och ekonomiska eliten, det vill säga gåvoskatt samt förmögenhetsskatt kan man mildra VD:ar i de stora klyftorna”, fortsätbolagen. Deras löner motsvarar 84 Klassklyftorna ter han. bara ökar. vårdbiträdeslöner LO-toppen vii månaden. Räknat sar tydligt att man på annat sätt tjänade de 50 rikaste inte tänker ta upp kampen mot de motsvarande 59,2 genomsnittliga ökade klassklyftorna. industriarbetarlöner, vilket betyder att en VD tjänar ihop en industri- En verklig kamp mot de ökade klassklyftorna och mot högerexarbetarlön på mindre än en vecka. Januariavtalet som slöts mellan tremismen kräver mobilisering av S, MP, C och L innebär bland annat fackföreningarna, kamp mot uppatt värnskatten ska slopas. För de luckring av strejkrätten och LAS,

Sammanräknad inkomst för några

60

Näringslivet

dustriarbetarlöner. Sedan dess har skillnaden stadigt ökat år från år.

Antal industriarbetarlöner

D

en 7 februari släpptes LO:s årliga rapport om makt­ elitens inkomster i Sverige. Denna kartläggning av makt­ eliten började 1950 och den senaste rapporten visar en fortsatt ökning av klassklyftorna. Rapporten kartlägger inkomst­ utvecklingen hos de 200 mest ledande tjänstemännen, politikerna och näringslivstopparna. Dessa personers löneutveckling jämförs med en genomsnittlig industriarbetarlön. 2017 var den genomsnittliga industriarbetarlönen 30 423 kronor per månad; motsvarande lön för de 200 inom makteliten var 365 074 kronor per månad. Omräknat i andra siffror motsvarar detta att denna grupp på 200 personer i genomsnitt tjänade 19,58 industriarbetarlöner 2017. År 1950 var maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlön, 1980 var skillnaden i löner som minst och motsvarade 4,9 in-

Det kräver också ett motstånd mot militariseringen och Nato samt för bygget av ett nytt socialistiskt arbetarparti. ■

Anders Wemmert


7

Privatiseringar sänker järnvägen Dödsolyckor och stora förseningar. I SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammades det bristande underhållet och den uteblivna upprustningen av järnvägen. AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

U

ppdrag granskning (UG) tog sig an den svenska järnvägens problem i avsnittet Järnvägens dödsfällor den 6 februari. Flera viktiga frågor berördes, exempelvis privatiseringen av underhållet och den otillräckliga underhålls- och upprustningstakten. Den största delen av programtiden gick dock åt till känsloladdade reportage om den bristande trafiksäkerheten vid de obevakade järnvägsövergångarna. Flera har förolyckats vid övergångar under de senaste åren, i några fall har Trafikverket känt till bristerna. Brister finns vid 1 100 av landets järnvägsövergångar och det skulle kosta minst 3 miljarder kronor att åtgärda dessa. Även om Trafikverkets hantering av problemet kan ifrågasättas finns det en del att önska av UG:s tillvägagångssätt. Exempelvis hade reportageteamet kunnat skicka mejl eller begära ut beslutsunderlag ur diariet istället för att spara på frågor för att användas som slagträ i intervjun med verkets generaldirektör Lena Erixon. Grundläggande frågor förblev därmed obesvarade, exempelvis varför Trafikverket gör avsteg från sina riktlinjer.

Foto: Uppdrag granskning

ka kiv.se

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

Uppdrag gransknings program lägger tyvärr för lite fokus på det bristande underhållet och privatiseringarnas förödande effekter på järnvägen.

UG hade kunnat lägga större fokus på att granska det bristande underhållet och hur uppstyckning och privatiseringar har skapat kaos på järnvägen. Här finns mycket att avslöja. Tyvärr var det få nya fakta som UG presenterade kring dessa problem. I programmet konstateras att Trafikverket förra året bytte 24 av 11 000 järnvägsväxlar. Med den takten måste varje växel hålla i 500 år, ger en överslagsräkning. Mot den bakgrunden är det inte särskilt

förvånande att tågförseningarna drabbar allt fler. Ifjol var antalet förseningstimmar 62 542, det högsta sedan år 2010. Den svenska järnvägen har tappat gentemot övriga Europa främst eftersom kvaliteten (tidhållning, robusthet med mera) är undermålig, enligt kompletterande fakta på UG:s hemsida. Programmet berörde hur privata entreprenörer missköter underhållet på grund av inkompetens

och hur reparatörer tvingas att inte åtgärda defekta komponenter eftersom det inte ingår i beställningen. Allt som ett resultat av privatiseringar och att lägst pris vinner upphandlingarna. Reportern Ali Fegan var uppenbart dåligt påläst i intervjun med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Han missade att ställa den helt grundläggande frågan om varför järnvägsunderhållet ännu inte har förstatligats, vilket Socialdemokra-

terna lovade i valrörelsen redan för fem år sedan. Uppdrag gransknings reportage berör ett viktigt tema, men är tyvärr ganska tunt när det kommer till de viktiga poängerna. Programmet är spretigt och reportagen skrapar bara på ytan, utan en ansats till att dyka ner i frågorna ordentligt. Däremot rekommenderas UG:s hemsida som har en del intressanta fakta och reportage på temat. ■

Beställ Arne Müllers nya bok Elbilen och jakten på metallerna PRIS:

199 kr

+ PORTO

”Vägen till ökad vinst går ofta via ökad försäljning, helst så stora ökningar att marknadsekonomin växer. I denna helt grundläggande ekonomiska mekanism ligger förklaringen till de problematiska och allt annat än hållbara trender vi ser inom produktion och användning av metaller – trots alla ambitiösa miljöoch hållbarhetsplaner. Företagen måste helt enkelt till varje pris försöka öka försäljningen även när detta är helt förkastligt utifrån vad som krävs för en långsiktig hållbar utveckling”.

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag.

Kampen för att stoppa miljöfarliga gruvprojekt skildras på ett utmärkt sätt i Arne Müllers nya bok Elbilen och jakten på metallerna (Ord & visor förlag 2019). Det är en bok som verkligen förtjänar epitetet en måstebok för alla som kämpar för en framtid som inte bestäms av bolagens vinstjakt och den så kallade marknaden.

Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

Beställ denna viktiga bok redan idag! Mejla offensiv@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

2016-10-17 15:55

PRIS:

200 kr + PORTO


ANALYS

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

8

40 år sedan den iranska rev

För 40 år sedan pågick en enorm revolution mot en diktatorisk monarki i Iran. De heroiska scenerna från de dagarna inspirerar oss än idag; kamratskapen trots brist på varor och bränsle på grund av långa landsomfattande strejker, initiativ av arbetare att styra sina arbetsplatser och samfund, massdemonstrationer, motstånd mot en ibland brutal repression, och själva höjdpunkten – en väpnad resning som störtade den gamla regimen.

COMMITTEE FOR A WORKERS’ INTERNATIONAL

socialistworld.net

R

evolutionen slutade dock inte i en seger för de kämpande massorna. Likt många andra revolutioner reste sig en kontrarevolution upp som till sist gav makten till det iranska samhällets mest reaktionära skikt. Detta har gett prokapitalistiska reformister, monarkister, liberaler och så vidare en ursäkt att fördöma inte bara Irans revolution 1979 utan också förneka nödvändigheten av alla revolutioner i historien. Trots detta bedrägeri måste vi lära från revolutionens komplicerade process och krossande.

Tudehpartiets lednings totala underkastelse till det stalinistledda Sovjetunionen begränsade partiets möjligheter att växa. Samtidigt misslyckades partiet i att använda det inflytande man hade för att på ett oberoende sätt mobilisera arbetarklassen och fattiga kring ett revolutionärt socialistiskt program, vilket var ett resultat av deras program om att alliera sig med vad de ansåg vara den progressiva borgerligheten som nästa steg i att utveckla Iran. Därmed misslyckades de att dra fördel av den historiska chansen till ett genombrott.

Trots heroisk kamp och uppoffringar kom den ”konstitutionella revolutionen” 1905-1911 i Iran att nära nog besegras av en kompromiss mellan borgarklassen, imperialismen och feodalismen. Efter de följande två årtiondena av politiskt tumult eliminerades de framgångar som revolutionen vunnit och landet kom att styras av en diktatur. Andra världskriget ledde till att de då nya allierade Storbritannien och Sovjetunionen försökte avsätta Reza Shah Pahlavi i augusti 1941. I hans ställe utropades hans son, Mohammad Reza Pahlavi, till shah (kung). Dessa händelser öppnade upp en ny fas i den iranska historien då arbetar- och folkrörelser utvecklades. Denna nya period karaktäriserades av rörelsen för förstatligande av oljeindustrin, som då kontrol-

Åren efter kuppen 1953 tjänade shahens regim enorma intäkter på de stigande oljepriserna, samtidigt som repression och terror från dess hemliga polis och militär utökades. Den ekonomiska tvecklingen under det tidiga 1960-talet innebar också att den traditionella medelklassen blev bankrutt, liksom prästerskapens organisationer. Detta ökade spänningen mellan regimen och delar av prästerskapet, bland annat den del som fanns runt Khomeni. Shahens ambitiösa plan på att modernisera landet, med stöd av de imperialistiska makterna som gav honom rollen som imperialismens polis i Mellanöstern, slutade i en kris. Det traditionella jordbrukets förfall till förmån för tjänstesektorn och till mindre grad även industrisektorn orsakade en enorm migra-

Även om huvuddelen av dagens revolutionära våg är människor födda efter revolutionen inspirerar 1979 års fantastiska dagar den nuvarande generationen. lerades av den brittiska imperialismen. Men en kupp uppbackad av USA och Storbritannien 1953 stoppade rörelsen och shahen kunde återkomma från sin exil och upprätta ett auktoritärt styre. Detta nederlag berodde mestadels på svagheten hos Nationella fronten, ledda av den borgerliga nationalistiska premiärministern Mohammad Mossadeq, samt handlingsförlamningen och fegheten hos det prosovjetiska Tudehpartiet som bildades under 1940-talet som en arvtagare till Irans kommunistparti.

tion från bönder till städerna. Dessa utfattiga bönder levde som outbildade säsongsarbetare i slumområden i storstädernas utkanter. Månader innan revolutionen inleddes var dessa involverade i strider mot polis och myndigheter som försökte förstöra deras olagliga bosättningar. En stor del av oljeintäkterna gick till tjänster och oproduktiva aktiviteter snarare än industrier. Den kapitalistiska utvecklingen var dessutom helt beroende av oljan och varje chock på oljemarknaden märktes snabbt i hela ekonomin.

Den fallande tillväxten, de kraftiga prisökningarna och den oemotsvarade klyftan mellan fattig och rik tände massornas ilska, men detta var bara en del av berättelsen. Folket såg shahen som en imperialismens marionettdocka och ansåg att USA tilläts plundra Iran med regimens stöd. Mot denna bakgrund startade revolutionen 1977 med sporadiska demonstrationer. 1978 dödades hundratals i strider med polisen. Att de utlyste undantagstillstånd i de större städerna lyckades inte tysta massorna. Generalstrejker paralyserade regimen, och över 100 000 oljearbetare orsakade det största slaget mot den utdöende regimen med en strejk som skar av Irans oljeexport. Ställd mot en beslutsam opposition och statsapparatens samtidiga sönderfall fick shahen ge upp och fly landet i början av 1979. Revolutionen nådde sin kulmen i februari, med ett två dagar väpnat uppror som fick ett slut på monarkin.

De krafter som bekämpade regimen kan kategoriseras som följande: 1. K  homeini och prästerskapsorganisationerna som stödde honom. Khomeini var nästintill okänd fram till ett par månader före revolutionen. Men Khomeini hade ett inflytande på medel- och övre skiktens traditionella småborgerlighet och hade kopplingar till basarerna. 2. B  orgare inom den iranska medelklassen som var organiserade i nationalistiska och liberal-religiösa partier, som Nationella fronten och Frihetsrörelsen. På många sätt kunde den vänsterreformism som Tudehpartiet förkroppsligade sättas i denna kategori. 3. D  en revolutionära vänstern som i stort representerades av två stadsgerillapartier, Fedayeen och Mojaedin. Regimen dödade hundratals av deras medlemmar och orsakade stora motgångar för dem under några år före revolutionen. Dessa partier hade ett stort inflytande bland framför allt universitetsstudenter och intellektuella, men när

de övergav sina hemliga aktiviteter och närmade sig massorna vann de ett betydande stöd bland grupper av arbetare, kvinnor och ungdomar. I takt med att folkets beslutsamhet stärktes för varje dag som gick under monarkins sista veckor växte rädslan stor hos både imperialismen och Khomeini för de vänsterstämningar som fanns bland massorna. Folket ropade ”Ledare, beväpna oss!”. Men Khomeinis medhjälpare var i hemliga förhandlingar med amerikanska tjänstemän och generaler. Västimperialistiska länder som inte längre kunde hålla shahen vid makten föredrog en kompromiss och ett regeringsbildande bestående av Khomeini och hans följeslagare tillsammans med rester av monarkin, särskilt armén. Men tempot i händelserna i en revolutionär situation är så snabba att ingen varken kan förutsäga eller förhindra folkets nästa steg. Den 10 och 11 februari 1979 blev strider mellan prorevolutionära juniorofficerare och monarkister i en barack gnistan som sprakade igång en väpnad re-


14 FEBRUARI 2019 # 1 338

9

volutionen störtade shahen

logi som fann ett eko bland manliga medlemmar av småborgerligheten vars affärsverksamhet hade krossats av storkapitalets dominans, där det enda kungadömet som fanns kvar för deras obestridda styre var familjen. Khomeinis avsky mot Pahlavi-­ regimen kom då den gav kvinnor rösträtt. Det andra skälet för Khomeinis kritik var att Pahlavi-regimen erkände alla trosuppfattningar som lika inför lagen, vilket för Khomeini var ett slag mot det muslimska herraväldet. Småborgerligheten gav Khomeini de brickor han behövde för att fortsätta kriget och slå sönder sina liberala- och vänstermotståndare. Baserat på sin bristande förståelse över situationen misslyckades den revolutionära vänstern att lansera en organiserad reträtt efter att den islamistiska regimen började sina stora tillslag under 1981. Vänstern förväntade sig en ny revolutionär våg som aldrig kom. Vänsterorganisationerna lyckades inte gå från halvöppen- till underjordisk kamp. De hade ingen plan för att skydda sina medlemmar. Därför fängslades och avrättades tiotusentals vänsterfolk. Kadrerna som överlevde Pahlavis förtryck dukade under i den oavbrutna jakten. Vänstern rycktes helt upp med rötterna i mitten av 1980-talet.

Massornas revolution störtade monarkin, men reaktionärernas Khomeini lyckades efter att ha konsoliderat makten dränka revolutionen i blod.

volt. Fedayeen hade anordnat stora demonstrationer dagen innan i universitetet i Teheran som snabbt lyckades organisera sina sympatisörer att engagera sig i upproret. De spelade aktivt en avgörande roll i att erövra radio-, TV- och polisstationer. Men på grund av att folket hade stora illusioner om Khomeini blev han den stora vinnaren, inte vänstern. Det två dagar långa upproret hade enorma påverkningar på den militära och byråkratiska apparaten hos den tidigare regimen, som blev paralyserad. I det vakuum som upproret skapade kunde Khomeini och borgerlighetens fraktioner förändra den gamla apparaten till att tjäna sina egna intressen. Samtidigt dök revolutionära organ – råd, kommittéer med mera – upp som svampar över hela landet och en uppenbar dubbelmaktssituation uppstod. Detta verkade vara en av de mest spektakulära händelserna i historien; en bakvänd teokratisk regim var den kontrarevolutionära produkten av en av de mest magnifika revolutionerna under 1900-talet.

Khomeini och hans klick behövde från början agera försiktigt för att beskära och sedan krossa revolutionen. Men bara två år efter revolutionen beslöt sig regimen för att krossa revolutionen under falska paroller om att de skyddade revolutionen. Vågen av avrättningar och arresteringar av politiska aktivister, upplösandet av folkråd och -kommittéer samt införandet av en terrorregim lämnade nästan inget kvar av revolutionen från mitten av 1980-talet. Det åtta år långa Iran-Irak-kriget (1980-88) blev en enorm hjälp för Khomeini att sopa olösta kriser under mattan och att mer brutalt krossa oppositionen under falsk flagg av nationell enighet och försvar av revolutionen samt ena sin regim för en längre tid. Till vilken grad det ogynnsamma utfallet av revolutionen var resultatet av den iranska vänsterns teoretiska, politiska och organisatoriska misstag, och till vilken grad från Irans socioekonomiska säregenheter, är fortfarande öppet för diskussion.

Här kan vi peka på de mest uppenbara misstagen för att få användbara lärdomar från revolutionen. Att Khomeini samtidigt fortsatte att konfrontera Väst och USA kom dock även att förbrylla en del inom vänstern, trots att de förväntade sig att han snart skulle alliera sig med imperialismen. Detta förvirrade läge fick en större del av den revolutionära vänstern inom Fadayeen att gå med i det prosovjetiska Tudehpartiet, som hade stött den islamistiska regimen från början och utan skam hejade på förtrycket av oppositionen, fram tills de själva brutalt krossades under 1982-83. Denna politik ledde till offrandet av arbetarklassens omedelbara krav i utbyte mot en illusorisk ”icke-kapitalistisk utveckling” av Khomeinis reaktionära regim och slutligen samarbete med regimens utrensningar kring 1981; en skandalös ”polis-socialism”! Den iranska revolutionen gav oss en historisk lärdom om att socialister inte kan välja sina allierade bero-

ende på ”negativa karaktärsdrag”. Med andra ord, fiendeskapet hos en social styrka mot arbetarklassens huvudfiende är inte nog för att alliera sig med den. Framkomsten av den reaktionära politiska islamismen de senaste årtiondena är bevis på detta. Erfarenheterna från den socialistiska oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 visar att en tydlig politik baserad på en korrekt förståelse av den konkreta utvecklingen av revolutionen, att förklara och vinna stöd för ett tydligt program samt att lägga vikt på det politiska oberoendet hos arbetarklassen från prokapitalistiska styrkor, är det som kan garantera en seger för arbetarklassen. Den andra delen av vänstern som konserverade sin militans mot regimen led av politiska och organisatoriska svagheter. Vänstern misslyckades att uppfatta regimens kapacitet i att vinna över vissa skikt av småborgerligheten till sin halvfascistiska politik. Vad som orsakade denna fusion var shia-prästerskapets extremt antikvinnliga och patriarkala ideo-

40 år efter att revolutionen krossades växer en ny revolutionär svallvåg fram i Iran. Även om huvuddelen av denna våg är människor födda efter revolutionen inspirerar 1979 års fantastiska dagar den nuvarande generationen. Iranska arbetare har varit i framkanten av protesterna som började i november 2017. Betydande är att många av kraven som har rests inte bara är ekonomiska och sociala, utan även politiska, med krav på rätten att bilda oberoende arbetarorganisationer, återförstatligade av privatiserade företag och för någon form av arbetarkontroll. Under styret av en repressiv teo­ kratisk regim har arbetare svårt att bilda sina egna organisationer för ekonomiska och politiska aktiviteter. Men precis som 1979 finns det krafter med potentialen att kapa den nya revolutionära vågen – proimperialister, liberaler och borgerliga nationalister försöker alla att dra nytta av massornas ilska. Med sina enorma propagandamaskiner försöker de fördunkla situationen och leda folket till ännu ett dilemma. Under dessa kritiska omständigheter måste arbetarklassens förtrupper komma ihåg de stora lärdomarna från 1979 års revolution, som manar dem att hålla fast vid en revolutionär socialistisk strategi och gå mot att bygga sitt egna massparti som kan leda kampen för ett demokratiskt och socialistiskt Iran. ■


INTERNATIONELLT

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

10

Polarvirveln och kapitalism Arbetare måste leda kampen mot klimatförändringar

Allt fler extrema väderfenomen är ett resultat av klimatförändringarna som kapitalismen står bakom.

Den extrema kylan som svepte igenom mellanvästern i USA förde med sig brutala och dödliga förhållanden för miljontals. Polarvirveln, som vanligtvis låser sig till Nordpolen, hotade med katastrof när vindkylan sjönk så lågt som till minus 56 grader Celsius. PATRICK AYERS & KELLY BELLIN

Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer USA)

F

örargelseväckande nog blev många arbetare – som inte jobbar med nödvändig offentlig service eller räddningstjänst – tvingade av sina arbetsgivare att ta sig till jobbet, trots temperaturer som gjorde att bilar gick sönder och att förfrysning skedde på några minuter. Åtminstone 21 dog som ett resultat av långvarig kyla, inklusive en arbetare på FedEx lastcentrum i Illinois som hade förfrusit mellan två långtradare. Detta understryker det brådskande behovet för arbetare att kämpa mot det totala misslyckandet hos företagsetablissemanget att göra vad som är nödvändigt vad gäller klimatförändringarna. Utan tvekan är den senaste polarvirveln en del av ett större problem gällande klimatförändringar. Precis som CBS rapporterade: ”När varm luft invaderar polcirkeln försvagas polarvirveln, vilket förskjuter kalla luftmassor söderut mot Europa, Asien och USA”. Efter ett år av några av de värsta bränderna och översvämningarna någonsin har denna extrema kyla ytterligare larmat om att vårt sam-

hälle inte är redo för klimatförändringarna, vilket i överväldigande grad är orsakat av kapitalismen. Runt om i världen växer protesterna mot den otillräckliga politiken och avsaknaden av handling från etablissemanget. Elevprotester har vuxit sig större i Europa och kulminerar i en internationell aktionsdag den 15 mars, där även walkouts från studerande i USA kan äga rum samma dag. Men trots det massiva stödet för omedelbara åtgärder för att ta itu med klimatförändringarna står etablissemanget och miljardärseliten fortfarande i vägen. Socialist Alternative menar bestämt att det är kraften hos arbetarklassen som kan överkomma hindren och ta strid för en bättre framtid. Arbetare har enormt mycket på spel i denna kamp. Det är arbetare inom kollektivtrafik och räddningstjänst som har stått ut med den stränga kylan som polarvirveln inneburit för att tillgodose grundläggande behov för boende i mellanvästern – inte direktörerna. Alla människor påverkas, men sanning-

en är att arbetare och fattiga, och även de inom medelklassen, inte har samma resurser som miljardärerna har för att fly undan bränder, översvämningar och extrem kyla. Under den tid då Trump stängde ner statsapparaten fick vi en glimt av arbetarnas makt i att leda ett motstånd. På flygplatser runt om i landet ställdes många flygledare inför en enorm stress, vilket underminerade deras förmåga att utföra sina jobb på ett säkert sätt, och därför beslöt de sig för att inte längre jobba utan lön. Hoten om aktioner från flygvärdinnor och möjligheten att andra skulle sluta upp bakom dem ställde snabbt frågan om flygsystemet var på väg att helt stängas ner. Utan fungerande flygplatser var det troligt att ekonomin allvarligt skulle drabbas. Inom timmar var Trumps nedstängning över. Detta visade starkt på arbetarklassens makt. Med ännu större miljö- och ekonomiskt tumult framöver är det mer än rätt för arbetare att använda vår kollektiva kraft på arbetsplatser och andra områden för att försvara oss mot etablissemangets vårdslöshet. Polarvirveln följer ett år av extrema väderfenomen som har ringt varningsklockor om klimatförändringar. Vi har sett förödande orkaner och skogsbränder. En nyligen utkommen FN-rapport pekar på att om inte koldioxidutsläppen ra-

dikalt sänks har vi bara tolv år av fler katastrofala händelser på oss innan en massiv höjning av havsnivån blir oundviklig. Kapitalismen och miljardärklassen har gjort samhällen överallt sårbara för katastrofer. I mellanvästern förlorade över 50 000 hushåll el under de värsta perioderna av de livshotande kalla temperaturerna. Meddelanden skickades ut omgående till alla Xcel Energy-kunder i Minnesota om att ännu mer katastrofala driftsavbrott inom energinätet var möjliga om inte alla kunder sänkte sina termostater till 13 grader Celsius.

byggnader med energisparande teknologier; reparera och återuppbygga havsvallar; modernisera energinätet; samt en omställning av ekonomin till förnybara energikällor så snabbt som möjligt. En sån plan kan inte förlita sig på den privata, vinstdrivande sektorn som bryr sig mer om profiter än det brådskande behovet av att försvara samhällen från extremt väder och höjda havsnivåer. I Kalifornien är det privata och vinstdrivande energibolaget PG&E, med sin bristande och utdaterade utrustning, ansvarigt för många av de mest förödande skogsbränderna, inklusive Camp Fire som förstörde hela staden Paradise. Snarare än att investera i det nödvändiga underhållsarbetet har det varit mer lönsamt för PG&E att låta sina faciliteter ruttna som i sin tur startar bränder. Det är mer lönsamt för de stora oljebolagen att fortsätta borra efter olja än att investera sina oerhörda resurser på en snabb omställning till förnybar energi. Kapitalismens logik innebär att storföretagen ställer profiter före arbetarnas liv – och aktivt står i vägen för den förändring som krävs. För att bryta detta faktum måste de stora energibolagen och de banker som finansierar dem ställas under offentligt ägande under kontroll av valda kommittéer bestående av arbetare och offentligheten. På denna grundval kan resurser och den modernaste teknologin ställas om till en demokratiskt överenskommen plan för att utveckla grön energi och uppgradera infrastrukturen. För att vinna över arbetare och facken inom den fossila bränsleindustrin – vars kraft kan spela en nyckelroll i att besegra de stora oljebolagens direktörer – måste vi garantera rätten till en rättvis omställning för alla arbetare inom de industrierna, med tillräcklig kompensation och omskolning för dem och deras familjer. En rörelse ledd av arbetarklassen för att bekämpa klimatförändringarna kommer inte låta samhällen lida på det sättet som storföretagen har försummat tidigare gruvsamhällen i West

Kapitalismen och miljardärklassen har gjort samhällen överallt sårbara för katastrofer. Det reser igen frågan om den åldrande infrastrukturen i USA som är i sönderfall, utdaterad och beroende av fossila bränslen. Idén om en ”Green New Deal” som miljöaktivister pushar för och som får ett starkt stöd av Alexandria Ocasio-Cortez, som i valen i november valdes till representanthuset för Demokraterna på ett mer radikalt program, pekar åt rätt håll. Vi behöver omgående massiva offentliga jobbsatsningar, som betalas av de rika, för att sätta miljontals i arbete med att reparera och uppgradera landets ruttnande infrastruktur; att bygga om och anpassa

Virginia eller samhällen i rostbältet i mellanvästern. Kapitalismen är bokstavligt talat beroende av fossila bränslen och står i vägen för att göra vad som måste göras. Bara en socialistisk ekonomi baserad på demokratisk planering kan möta de utmaningar som klimatförändringar innebär. Just nu måste vi bygga en aktiv motståndskraft bestående av miljontals med sin bas i arbetarnas makt. Vi behöver kampanja för att miljörörelsen sammanlänkar med facken, och att facken bryter med Demokraternas företagsetablissemang och hjälper till att leda en enad kamp mot miljardärklassen. ■


14 FEBRUARI 2019 # 1 338

11

Massrörelse tvingar bort miljöminister Massiva protester kan tvinga bort ministrar. Efter två månaders protester, framför allt pådrivna av ungdomar, har en av Belgiens fyra miljöministrar tvingats avgå; den flamländske ministern Joke Schauvliege från det kristdemokratiska CD&V avgick på tisdag kväll den 5 februari. Hans tidigare blundrar har kommit och gått, men under en massrörelse har det varit svårare att förbise. KENZO

Actif Left Students Gent

K

Miljöminister Joke Schauvliege har varit minister i den flamländska gemenskapens parlament [ett av de tre federala styrena i Belgien] sedan 2009. Först var hon ansvarig för miljö- och naturfrågor. Sedan 2014 blev hon också ansvarig för jordbruket. Schauvliege är känd för att säga underliga saker, bland annat att ”ett träds funktion har alltid varit att huggas ned”. Hennes blundrar har förbisetts då hon hade många röster, men under massprotesterna har det blivit omöjligt. Ministern var redan en måltavla för många plakat, där ungdomar bland annat hade skrivit ”What a joke” på dem. Hennes första reaktion på protesterna var att säga att hon ”kän-

ner sig stärkt” av dem, något ungdomarna skrattade åt. Schauvlieges förslag om höjd skatt på flygresor var ett försök att skapa splittring mellan bredare skikt av befolkningen och ungdomen. Näringslivets federation VBO slöt genast upp bakom detta med krav på ett stopp på automatisk indexering av löner för att försäkra sig om att vanligt folk skulle känna effekten av höjda skatter. VBO vill etablera idén om att klimatåtgärder bara är möjligt om arbetare betalar för dem, särskilt på upploppet till den landsomfattande strejken för höjda löner den 13 februari. Faktumet att många ungdomar kräver åtgärder som gratis kollektivtrafik fick inget svar av varken ministrarna eller direktörerna. Till sist föreslog ministern att hon skulle besöka skolor för att förklara sina åtgärder, vilket inte heller stoppade rörelsen. När försoning inte fungerar är en annan taktik att kriminalisera rörelsen. Det gjorde Schauvliege när hon i ett tal till bondeföreningen menade att klimatprotesterna är en konspiration. Ministern sa att statens säkerhetstjänst hade bekräftat att en sådan konspiration finns, som härrör ur att miljöorganisationer var arga mot böndernas protester mot en minister från Miljöpartiet 2003 – när många av dagens unga klimataktivister inte ens var födda eller var bebisar. Men statens säkerhetstjänst förnekade att de hade någon sådan information, vilket tvingade

Foto: System Change Not Climate Change

limatkampen är tillbaka efter massdemonstrationen den 2 december ifjol då omkring 100 000 tog till gatorna precis innan klimattoppmötet i Katowice. Den vallonska miljöministern Marie-Christine Marghem från det liberala partiet Mouvement Réformateur (MR) deltog kort i demonstrationen innan hon åkte till Polen för att rösta emot mer ambitiösa mål. I januari såg vi en ungdomsrörelse utveckla sig med demonstrationer varje vecka: först 3 000, sen 15 000 och veckan därpå 35 000 elever som protesterade i Bryssel, följt av en landsomfattande demonstration med omkring 100 000 på en söndag. Varje vecka är det tiotusentals ute i demonstrationer.

Masskampen i Belgien, som bara har påbörjats, har redan lett till en hycklande ministers avgång.

Schauvliege att be om ursäkt och till sist avgå. Hennes avgång var ett dråpslag mot det flamländska styret, som jämfört med den statliga regeringen har varit någorlunda stabil de senaste månaderna. Rörelsen har fått sin första seger i och med Schauvlieges avgång, även om kampen bara har börjat. Det är inte ännu en seger vad gäller åtgärder mot klimatförändringar, men det visar att kampen kan ge resultat. Nu behöver vi verkligen gå på offensiven. Uppmaningen till en global skolstrejk den 15 mars kan spela en roll i detta, särskilt om fackföreningarna svarar de dynamiska ungdomsrörelserna och går ut i en generalstrejk. Detta skulle vara det bästa svaret till de politiker och direktörer

som försöker ställa klimatet och arbetares inkomster emot varandra i syfte att undvika eget ansvar. Att Schauvliege har tvingats avgå stärker rörelsens självförtroende. Etablissemanget hoppas kunna få bort diskussionen från gator och torg. De hoppas att protesterna dör ut och att experter ska ta initiativet istället, varav några finansierade av storföretagen. Att lobba för en klimatlag kan då ställas emot protester på gator och torg. Rörelsen måste vara medveten om detta och organisera samt förbereda sig för nästa steg: en upptrappad aktionsplan och diskussioner om krav som kan åstadkomma en verklig förändring. Facken har en stor roll att spela i detta, exem-

pelvis genom att gå på offensiven gällande krav på gratis kollektivtrafik. Dessa slags krav kan ena frågor som klimat, tillgänglighet och köpkraft hos majoriteten av folket. De smittosamma ungdomsprotesterna visar att beslutsamma aktioner där vi inte vaggas till sömns av halvhjärtade löften kan förändra den politiska agendan. Ungdomsprotesterna har gjort klimatet till en central fråga. Den landsomfattande strejken den 13 februari kan till det lägga köpkraft och löner. Vi skulle vara som starkast om vi kan kombinera båda dessa och ena ungdomens entusiasm med den ekonomiska styrkan hos arbetarrörelsen som grundval för en verklig offensiv. ■

Över 20 000 i klimatprotest i Den Haag

Ö Foto: CWI Nederländerna

Nederländernas ungdomar ansluter till den globala klimatrörelsen.

ver 20 000 studenter samlades till protester mot regeringens hycklande klimatpolitik i nederländska Den Haag den 7 februari. De slöt upp med den internationella rörelsen som har fått tiotusentals att gå ut i strejk i Frankrike, Tyskland, Belgien med fler länder. Många tog upp antikapitalistiska alternativ med sina plakat och slagord, som ”Det finns ingen planet B” och ”Systemförändring, inte klimatförändring”. Energibolagen var en stor måltavla för demonstrationen, som är bland världens värsta förorenare. Rutte-regeringen pekades också ut, med krav på en tydlig och effektiv politik för att tackla denna globala kris. Rutte har än så länge inte för-

pliktat sig till någonting vad gäller detta, samtidigt som han hycklande ger sitt stöd för ungdomarnas mobilisering. Utbildningsministern Arie Slob har till och med fördömt strejkerna och menar att studenter inte bör skippa skolan ens för att försvara planetens framtid. Detta är ett av skälen till ilskan bland många studenter, varav en reagerade med att säga: ”Att strejka är det enda vi kan göra för att ha ett politiskt inflytande. Och nu vill de ta bort även det från oss!”. Samtidigt som uppmaningar till individuella aktioner fanns närvarande var intresset för ett alternativt system och en verklig klimatpolitik markant. Det är nu

avgörande att utveckla rörelsen på en politisk grundval och mobilisera för de kommande torsdagarna samt den 10 och 15 mars. Den 7 februari var en historisk dag som tydligt visade potentialen för en bredare studentrörelse i Nederländerna, som kopplar klimatfrågan med kampen för utbildning och kampen mot kapitalismen. Vi fortsätter föra fram våra krav på ett socialistiskt program, med bland annat förstatligande och demokratisk kontroll av energisektorn och en ekologiskt planerad ekonomi i motsats till nuvarande vinstjagande ekonomi. ■

Eugenio Marcigliano CWI Nederländerna


INTERNATIONELLT

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

12

Medeltemperatur på Svalbard går mot tio graders höjning

Den norska ögruppen Svalbard, inbäddad i permafrost, kommer att drabbas hårt av den globala uppvärmningen. Medeltemperaturen kommer där att vara 1 plusgrad om utvecklingen fortsätter i samma takt – en ökning med tio grader. ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

en norska miljömyndighetens rapport Climate in Svalbard 2100 – a knowledge base for climate adaptation listar upp en lång rad scenarier som kommer att besannas med nuvarande utveckling, som innebär en ökning av medeltemperaturen med tio grader år 2071-2100 jämfört med 1971-2000.

Några av de saker som listas upp, utöver temperaturökningen, är att nederbörden kommer att öka med mellan 45-65 procent, där kraftiga regn kommer att bli mer frekventa och intensiva. Det i sin tur kommer att leda till att fler floder oftare svämmas över. Permafrosten och glaciärerna kommer att tinas upp, vilket

leder till att världshaven stiger, och antalet jord- och snöskred kommer att öka då vintern blir kortare och sommaren, ”smältperioden”, blir längre. Utöver det kommer infrastrukturen och byggnader på Svalbard att drabbas, då hela samhället är anpassat efter permafrosten. Redan har sättningsskador ägt rum på byggnader i takt med att permafrosten har gett vika. Medeltemperaturen på Svalbard har dessutom ökat snabbt de senaste fyra-fem decennierna, med 3-5 grader. – Vi har levt med klimatförändringarna under en längre tid. Det

har blivit en del av vår vardag, säger Longyearbyen lokalstyrelseledare Arild Olsen till SVT Nyheter den 6 februari (Longyearbyen är den största orten i Svalbard med strax över 2 000 invånare). Den globala uppvärmningen och förändringarna i världens klimat är vår tids stora ödesfråga. Samtidigt vägrar dagens makthavare att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att vända utvecklingen, trots den överväldigande mängd fakta som finns i frågan. Varför? Vissa – Trump, Bolsonaro, med flera – till och med förnekar att det äger rum en global uppvärmning.

Foto: Christopher Michel / Flickr CC

Förutom att befolkning och allt liv på Svalbard drabbas får höjda temperaturer global effekt då dess glaciärer och permafrost smälter.

De har nog inte besökt Svalbard eller pratat med Svalbardsborna angående detta ”huvudet i sanden”-påstående. Svaret finns i det rådande systemets mekanismer. Kapitalismens drivmotor är jakten på kortsiktig profit på bekostnad av allt annat, däribland behoven hos människor, klimat och djur. Att vända utvecklingen och bromsa den globala uppvärmningen skulle kräva en total omställning av världens produktion och distribution av energi, varor och tjänster. Det skulle kräva förstatligande under demokratisk kontroll och styre av världens storföretag, banker och energibolag för att möjliggöra resurser utifrån behov och genomföra en grön omställning. Olja, kol, gas och andra smutsiga energikällor måste skrotas och ersättas med gröna energikällor, storskalig utbyggnad av kollektivtrafik som görs gratis och tillgänglig för alla, med flera åtgärder är absolut nödvändigt. Allt detta står i bjärt kontrast mot världens kapitalisters och ledares intressen. Storföretag som Shell och Exxon Mobile har ända sedan åtminstone 1950-talet förvanskat och smutskastat rapporter som pekar på kopplingen mellan negativa miljöeffekter och förändringar i världens klimat med utsläppens effekter, eftersom sanningen skulle hota deras vinster. Hoppet finns i de framväxande ungdomsrörelser för klimatet, med skolstrejker och massprotester, som också behöver kopplas till och stödjas av den bredare arbetarklassen. Fackföreningar, gräsrotsorganisationer, kampanjgrupper och alla som vill ha en framtid på denna jord behöver gå samman i en enad kamp mot makt och kapital – för en socialistisk samhällsomvandling. ■

Gruvbolaget visste om att dammen var en högriskfaktor

D

et brasilianska gruvbolaget Vale visste om att deras damm hade förhöjd risk att brista flera månader innan olyckan var ett faktum. Det visar ett internt dokument som Reuters tagit del av och som Dagens Nyheter rapporterar om den 12 februari. Hittills har 165 människor omkommit och nära 200 personer saknas fortfarande.

Nu visar dessutom en rapport, daterad till den 3 oktober som Reuters har tagit del av, att företaget klassar dammens årliga risk att brista som en på 5 000, vilket är två gånger mer än vad den maximala gränsen tillåter enligt deras egen säkerhetspolicy.

Enligt uppgifter till MAB (Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation i Brasilien) var det med myndigheternas godkännande som Vale utökade gruvaktiviteterna vid dammen nära Brumadinho i slutet av 2018. De som bodde i området ifrågasatte Vale, men de fick aldrig någon återkoppling på de klagomål som de lämnade in. Därför var de redan innan katastrofen oroliga för att dammen skulle brista. Det har också avslöjats att nära 4 000 dammar i Brasilien har bedömts att ha en ”hög skaderisk”. 205 av dessa dammar innehåller gruvavfall. För tre år sedan var Vale, som delägare i gruvjätten Samarco, ansvarig för en annan katastrofal gruv­ olycka i Mariana, bara 20 mil från Brumadinho. ■

Per Olsson

Katastrofen för tre år sedan ödelade byar. Vale har inte bättrat sig ett dugg.

Foto: Senado Federal / Wikipedia CC

Det var den 25 januari som gruvdammen i Brumadinho brast och orsakade den dödligaste gruv­ olyckan någonsin i Brasilien. När dammen brast strömmade miljontals kubikmeter lerfyllt vatten ut och dränkte allt i sin väg. Det giftiga gruvslammet har nu runnit ut i en annan flod, och riskerar att förgifta vattnet i fem närliggande delstater. Vale, som är Brasiliens största gruvbolag och världens största

järnmalmsproducent, hävdade i sin första respons på olyckan att man tre dagar innan kontrollerat dammen och att den var ”stabil”. Det visade sig vara en lögn. Arbetare hade också månader innan olyckan larmat om att det fanns stor risk för att dammen skulle brista. – Det har varnats för gruvdammarna en längre tid nu. De kallar det en olycka, men utformningen av dammarna gjordes uppsåtligt, sa José Francisco Mateiro, kassör vid det lokala fackförbundet för gruvarbetare, till Reuters efter olyckan.


14 FEBRUARI 2019 # 1 338

”Shell – äntligen i domstol” Den 12 februari ska en nederländsk domstol äntligen inleda förhandlingarna i ett historiskt rättsfall. Shell står anklagade för att ha anstiftat de fruktansvärda människorättskränkningar som begicks av den nigerianska regeringen mot Ogonifolket på 1990-talet. Esther Kiobel, Victoria Bera, Blessing Eawo och Charity Levula har stämt Shell för att företaget ska stå till svars för vad kvartetten säger är deras roll i att deras makar godtyckligen greps och avrättades 1995. Gripandena och avrättningarna utfördes av den tidigare nigerianska militärregeringen som svar på Ogonifolkets protester mot Shells förödande miljöförstöring i regionen, skriver Amnesty International på sin hemsida. ■

13

Solidaritet med det sudanesiska folket

I över fem veckor har demonstrationer pågått i Sudan. Det är den hittills längsta och mest omfattande protestvågen mot Omar al-Bashir-regeringens ekonomiska politik och brott mot de mänskliga rättigheterna. SABAH AHMED

11 600 textilarbetare sparkas i Bangladesh

I december och januari skakades Bangladesh av massiva demonstrationer och strejker för höjda minimilöner. Nu kommer statens och bolagens hämndaktioner i form av massavskedanden och hård repression. Hittills har 11 600 textilarbetare avskedats. Bland dem finns många som jobbar hos underleverantörer till den svenska klädjätten H&M. Mer än 4 miljoner arbetare, varav 80 procent är kvinnor, slavar i landets 4 500 textilfabriker. Textilsektorn står för över 10 procent av Bangladesh BNP och 80 procent av landets export. Minimilönerna som nyligen höjdes till 840 kronor i månaden är den lägsta i världen. Men bolagen har satt det i system att inte ens betala ut den fastställda minimilönen. I höstas larmade organisationen Fair Action att sömmerskorna i H&M:s leverantörsfabriker i Bangladesh bara tjänar hälften av vad de lokala fackförbunden anser att man behöver för att ha råd med ordentlig mat, bostad och sjukvård för sig själv och sina barn. ■

Socialist Party (CWI England/Wales)

D

et har varit över 300 protester i 15 av Sudans 18 delstater sedan den 19 december. Åtminstone 50 har dödats varav de flesta under 25 år, inklusive tre barn. Över 2 000 har arresterats. Den 19 januari höll lärare, läkare, apotekare, tandläkare och universitetsstudenter en strejk, och fler studentstrejker har följt. Säkerhetsstyrkor gick ut i Buri-området för att arrestera människor. De kastade in tårgas i folks hem och sköt gummikulor mot dem – likadant mot de strejkande studenterna. Bashir har kallat demonstranterna för ”råttor och infiltratörer”. Regimstyrkor har attackerat skadade demonstranter inuti sjukhus. Regeringen har också skickat ut maskerade, beväpnade män i fordon utan registreringsskyltar för att köra över demonstranter, vilket har lett till skador och dödsfall.

En del av de kvinnor som har omhändertagits har blivit utsatta för sexuella trakasserier och våldtäkter i förvaren. Andra har torterats, och en student slogs ihjäl den 24 januari. Talkören ”Folket vill att regimen ska falla!” hörs igenom hela Sudan.

17 olika marscher i huvudstaden Khartoum försökte samman­ stråla till en och gå mot presidentpalatset den 24 januari, men möttes av polisens och säkerhetsstyrkornas tårgas, gummikulor och skarp ammunition. Två demonstranter dödades. Regeringen lade skulden på påstådda infiltratörer bland demonstranterna. Omar al-Bashir har ett järngrepp på media. De som försöker rapportera om vad som händer får stränga straff och deras publikationer konfiskeras. Staten blockerar också sociala medier, men demonstranter lyckas ändå filma och posta varje dag via Twitter och olika grupper på Facebook. De använder sig bland annat av orden #SudanUprising och #SudanRevolt. Bashir reste till Qatar och Egypten för att be om hjälp. Den saudiska regimen stödjer honom också då sudanesiska soldater kämpar sida vid sida med saudiska trupper i Jemen. Även om Qatar ännu inte har erbjudit ekonomisk hjälp stödjer alla dessa despotiska regimer dödandet och den blodiga sudanska regeringen.

De visar ingen sympati för de oppositionspartier, har manat sudaneser som har svultit under till ”bildandet av en nationell Omar al-Bashirs 30-åriga sty- övergångsregering bestående av re. De fruktar att rörelsen skulle kvalificerade personer, genom kunna inspirera till förnyade pro- konsensus bland alla faktioner av det sudanesiska folket, att styra i tester i deras egna länder. Den sudanesiska regimens fyra år”. kopplingar till Saudiarabien, Men som Committee for a Egypten med flera länder är ett Workers’ International (CWI) skäl till varför Trump inte hotar sa i december: ”Tidigare revolulandet på samma sätt som han tionära erfarenheter har gång på försöker tvinga fram en regim- gång visat vad som kan förväntas förändring i Venezuela. av en sådan teknokratisk regerDen sudanesiska diasporan ing: att regimens diskrediterafortsätter att stödja revolten. De de frontfigur avsätts och ersätts samlas på gator och torg i hela av ett till namnet ’folkets’ styre, världen och men också att framför suda- Talkören ”Folket grundpelarna det gamla nesiska ambasvill att regimen för statsmaskinerisader för att förska falla!” hörs et bevaras tilldöma dödandet och arresteringsammans med igenom hela r i k e d o marna arna av fredliga Sudan. och den ekonodemonstranter. Vissa skickar också pengar miska makten hos den plundranhem eftersom barn har lämnats de kapitalisteliten”. ensamma utan pengar eller tillsyn då deras familjemedlemmar CWI säger: har arresterats. Aktivister har be• Ner med Bashirs regim. talat för att en student ska få be• Släpp alla politiska fångar fria. handling utomlands efter att han • Dra tillbaka alla prishöjningförlorade sitt öga när han sköts av ar. statens trupper. • För en arbetares regering med en socialistisk politik. En marsch från det islamistiska • Bygg aktionskommittéer och oppositionspartiet Umma, med en oberoende massrörelse bekrav på att Bashir skulle avgå, stående av arbetare och fattiga attackerades av polisen den 25 för att fälla regimen. januari. Umma har tidigare in• För ett socialistiskt och degått pakter med regimen. Sudamokratiskt Sudan baserat på nese Professionals Associations, arbetarnas och de förtrycktas som representerar flera olika enhet. ■

Foto: Paula Mitchell

I hela världen har solidaritetsdemonstrationer för den pågående kampen mot diktaturen i Sudan ägt rum. På bilden protest i London.


INTERNATIONELLT / INSÄNT

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

14

”Bra för USA att ta över Venezuelas olja” Medan svenska media liksom USA:s ger stor uppmärksamhet åt de så kallade hjälpsändningar från Colombia in till Venezuela som blockeras vid gränsen av den Maduro-lojala armén, talas väldigt litet om USA:s samtidiga 160 miljarder-kronorsrån på Venezuelas olja i avsikt att svälta ut landet. ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

Ä

Strax innan USA gav publicitet åt sina sanktioner utsåg den USA-­ stödde kuppresidenten Juan Guaidó i Venezuela nya styrelser för PDVSA och andra statliga bolag, innan han själv ens hade hunnit utnämna en skuggregering. I samband med detta förklarade även Carlos Vecchio, en utrikespolitisk representant för Juan Guaidó,

att dennes kommande skuggregering vill ge utländska privata oljebolag en större andel av joint ventures med det statliga oljebolaget PDVSA. – Majoriteten av den oljeproduktion vi vill öka ska vara i den privata sektorn, slog Vecchio fast. Detta passade John Boltons planer, som ger strålkastarljus åt USA:s egna förväntningar om hur en USAledd kupp i Venezuela också ska betala sig till sista dollarn. Så här uttryckte sig Bolton ordagrant i Fox Business de 28 januari: – Vi har samtal med stora amerikanska företag nu som antingen är verksamma i Venezuela eller, när det gäller Citgo, här i USA. Jag tror att vi försöker nå samma resultat här. Du vet, Venezuela är ett av de tre länder som jag kallar tyranniets trojka. Det kommer att göra en stor skillnad för Förenta staterna ekonomiskt om vi skulle kunna få amerikanska oljebolag att verkligen investera i och producera oljevärdena i Venezuela. Det skulle vara bra för folket i Venezuela. Det skulle vara bra för folket i USA. Inne i Venezuela har det under de senaste dagarna rått ett kanske bedrägligt lugn, utan de våldsamma gatuprotester som präglade bilderna från landet 2014 och 2017. Samtidigt innebär de internationel-

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare åt Trump, vill att USA ska roffa åt sig Venezuelas olja.

la sanktionerna att en ekonomi som redan stått på sammanbrottets rand sakta närmar sig en härdsmälta. Sverige och EU har gett hyckleriet nya ansikten genom att å ena sidan erkänna kuppresidenten Guaidó som Venezuelas ende legitime ledare och kräva ett nytt presidentval och å den andra ansluta sig till en så kallad Internationell kontaktgrupp,

som säger sig vilja se en ”fredlig, demokratisk” utväg ur den politiska krisen ”utan att använda våld”. Detta görs utan att ta avstånd från vare sig USA:s svältblockad av Venezuela, Boltons berömda noteringsblock med orden ”5 000 militärer till Colombia” och Trumps Guaidó-stödda uttalande om att ”alla alternativ (inklusive militära) ligger på bordet”.

För demokratiska socialister inom och utanför Venezuela återstår att ta avstånd från alla dessa utländska kupplaner, stå upp mot Venezuelas höger-revanschism och samtidigt bygga upp en socialistisk vänster­ opposition mot Maduros vanstyre, eftersom det idag hotar även de allra sista av chavisternas tidigare sociala landvinningar. ■

Insänt: Öppet brev till Margot Wallström

M

ed syfte att bidra till en fredlig och demokratisk lösning på konflikten i Venezuela vill vi härmed till den svenska regeringen och utrikesminister Margot Wallström framföra våra synpunkter på hur Sverige bör handla för att bidra till en fredlig utveckling i Venezuela. Vi beklagar djupt att vår utrikesminister medverkar till att dra in Sverige och EU i USA:s planer på militär intervention i Venezuela. Sverige måste istället arbeta för en fredlig lösning på konflikten i Venezuela och stödja de initiativ som syftar till att upprätta en dialog mellan regeringen och oppositionen. Både Mexiko och Uruguay samt Vatikanen har tagit hoppingivande initiativ till fredssamtal som Venezuelas legitime president* välkomnar. Det är också uppenbart att USA inte har stöd i Latinamerika, där flertalet, det vill säga 19 av 35 länder i OAS (Organization of American States), har tagit avstånd från den självutnämnde Guaidó och håller fast vid sitt samarbete med president Maduro. Och Margot Wallström har bara med sig 11 av EU:s medlemsländer. Sverige har tidigare bidragit till fredssamtal i El Salvador, Guatemala och Colombia

och vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta på den fredliga vägen. Sverige måste arbeta för att EU ska upphöra med nuvarande sanktioner och ensidiga tvångsåtgärder som drabbar Venezuelas folk. Vi vill också uppmana Sveriges regering att inte bidra till den så kallade humanitära hjälp som USA förbereder som täckmantel för en militär intervention. Att häva sanktionerna är bästa sättet att förbättra Venezuelas ekonomi. Sverige måste värna om internationell rätt, respekt för Venezuelas självbestämmande och principen om icke-inblandning i länders inre angelägenheter. Det är venezuelanerna själva, i samråd med det internationella samfundet, som bör komma fram till lösningar inom ramen för grundlagen och med respekt för folkets självbestämmande. Det är inte USA:s och EU:s sak att välja president i Venezuela eller något annat land. FN:s generalsekreterare har starkt understrukit att det varken är USA:s eller något annat lands sak att erkänna andra medlemsstaters statsledningar, det ankommer bara på generalförsamlingen, som också fortsättningsvis erkänner Venezuelas statsledning.

Sverige måste följa FN och respektera det venezuelanska folkets vilja, uttryckt i val som har rättsligt stöd i Venezuelas grundlag. Sverige måste värna om de mänskliga rättigheterna och demokratin och avvisa alla aktioner som kan förvärra läget i landet och riskerar att driva fram ett inbördeskrig och även krig i hela Latinamerika och Karibien. Låt oss inte bidra till att återskapa det oerhörda mänskliga lidande, som med USA:s stöd plågade folken i Brasilien, Chile, Argentina, Bolivia, Uruguay med flera länder på 1970-talet, något som många idag i Sverige bosatta flyktingar och ättlingar till dem kan vittna om. * Maduro omvaldes till president i Venezuela söndagen den 20 maj. Han fick 5,8 miljoner av de 8,6 miljoner avlagda rösterna (67 procent). Hans närmaste utmanare, Henri Falcon, fick 1,8 miljoner röster. Processen övervakades av cirka 200 internationella valobservatörer från ett 30-tal länder, som Spaniens förre premiärminister och Ecuadors förre president, och som har rapporterat att valet gick korrekt demokratiskt till.

Andra valobservatörer har sagt detsamma, och EU:s kritik av presidentvalet saknar stöd. ■ Sveriges Fredsråd, SWEDHR (Swedish doctors for Human Rights), Folket i Bild Kulturfront, Svensk-Kubanska Föreningen, Kubaner för Kuba, Venezuelanätverket, Hands off Venezuela, Internationella Kommittén för fred, rättvisa och folkens värdighet (avdelning Sverige), Kommittén för Internationell Solidaritet, Comité 5 de Octubre, Estocolmo, Argentinare för Seger, BRASSAR – Brasilianare i Sverige, för demokrati, Melin Newen Mapuföreningen, Jaime Pardo Lealföreningen, Tidskriften Liberación, NicaraguaSolidaritetskommittén ”Carlos Fonseca Amador”, LatinamerikaSolidaritetsnätverket, RESOCAL , Bolivianska Kulturföreningen Tiwanacu, Svensk-Ecuatorianska Vänskapsföreningen, Föreningen för Kulturell Integration AIC, Solidaritetsföreningen med El Salvador – Stockholm, Latinamerikanska solidaritetsföreningen Radio Bahía, Peruanskt kulturellt centrum, Riksförbundet Víctor Jara, Latinamerikanska föreningen för Mänskliga Rättigheter, Göteborg

Foto: Gage Skidmore / Flickr CC

nnu mer kompakt är tystnaden om de anmärkningsvärda uttalanden som har gjorts av Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare John Bolton i Fox Business den 28 januari om USA:s vilja att ta över utvinningen av Venezuelas olja. Uttalandet kom samma vecka som USA aviserade de extrema sanktioner som fryser alla tillgångar för Venezuelas statliga oljebolag PDVSA och dess dotterbolag Citgo i USA till ett värde av drygt 60 miljarder svenska kronor, liksom det kommande årets exportintäkter till ett värde av 100 miljarder svenska kronor – 90 procent av det oljeberoende Venezuelas kontanta exportintäkter. – Därmed säkerställer vi att Maduro-maffian inte längre kan plundra det venezuelanska folkets tillgångar, förklarade John Bolton motivet till USA:s eget spektakulära rån av Venezuelas tillgångar.


Boden

Dialektisk materialism Tid: Torsdag den 21 februari kl 18.30. För info: 070-231 99 10.

Luleå:

För en psykiatrisk vård värd namnet Tid: Tisdag den 19 februari kl 18.00. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Stockholm:

Trotskijs politiska arv Sthlm Norra Tid: Onsdag den 20 februari kl 18.00. Plats: Folkets Husby. För mer info: 070-990 38 40. Strejkerna som stannar systemet: Kampanja inför 8 och 15 mars Sthlm Södra Tid: Torsdag den 21 februari kl 18.00. Plats: Harpsundsvägen 147 För mer info: 073-509 06 84.

Haninge

Vem är slumvärden som tar över Brandbergen? Tid: Torsdag den 21 februari kl 18.00. Plats: Brandbergen. För mer info: 070-874 79 12.

Borås:

För info: 070-396 47 83.

Göteborg:

CWI 45 år Hammarkullen Tid: Måndag den 18 februari kl 18.00. Plats: Sandeslätt. För mer info: 073-501 21 37.

CWI 45 år Lövgärdet Tid: Tisdag den 19 februari kl 18.00. Plats: Mejramsgatan. För mer info: 073-501 21 37. CWI 45 år Angered Tid: Onsdag den 20 februari kl 12.00. Plats: Kaneltorget. För mer info: 073-501 21 37.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Därför behövs Offensiv

E

fter drygt en tredjedel av månaden ligger Västsverige bäst till med strax över 25 procent av sitt mål. Totalt har vi klarat 14 procent av vår målsättning med 10 143 insamlade kronor hittills.

Varje vecka säljer Rättvisepartiet Socialisterna sin veckotidning Offensiv. Den här månaden har vi hittills sålt 211 lösnummer. Förutom vikten av det ekonomiska bidraget tidningsförsäljningen innebär är det nödvändigt med en socialistisk tidning som låter kämpande människor komma till tals och som rapporterar från världens alla hörn. Totalt behöver vi få in 70 000 kronor innan Procent av mål

Sundsvall:

Norrbotten

För info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13

Västerås:

För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

månadsskiftet och med tanke på att februari månad är något kortare utgör det en särskild utmaning. Pengarna finansierar inte bara vårt arbete i Sverige, utan bidrar även till det arbete vi utför internationellt genom vår international CWI. Bidra genom Swish 123-240 32 85, via vårt PlusGiro 87 96 49-2 eller SMS:a ett bidrag genom att skicka ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Totalt

14% 10 143 kr

1 412 kr

Västerbotten

0 kr

Mellannorrland

0 kr

Stockholm

4 831 kr

Mellansverige

0 kr

Västsverige

3 830 kr

Sydsverige

70 kr

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Svaret är socialism

Södertälje:

För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R  iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D  emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2019

Nej till militarismen


BRÄNNANDE

14 FEBRUARI 2019 # 1 338

Luleå: RS attackeras för att splittra Äldrevårdsupproret

Äldrevårdsupproret fortsätter att skaka om Luleå. Kommunledningen är livrädda för att kampen ska sätta käppar i hjulen för deras nedskärningar. Samtidigt oroas Kommunals nuvarande lokala ledning av att Äldrevårdsupproret (ÄVU) ska avslöja deras egna passivitet och att de sätter lojaliteten med Socialdemokraterna högre än med medlemmarnas villkor. Resultatet är att de efter Äldrevårdsupprorets framgångsrika demonstration försöker smutskasta, trycka ned och splittra kampen genom en attack på Rättvisepartiet Socialisterna (RS). RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

– Äldrevårdsupproret har enat personalen i Luleå i en rörelse som fört upp diskussionen om arbetsförhållanden för personalen och levnadsförhållanden för de äldre på dagordningen och gett inspiration till anställda och brukare i hela landet att ta strid mot nedskärningar, säger Jonas Brännberg, som sitter i Luleå kommunfullmäktige för RS, och fortsätter: – Hade fackföreningsrörelsen gett sitt fulla stöd hade nedskärningarna redan kunnat stoppas. När

Kommunals nuvarande ordförande Henrik Alqvist påstår att RS använder kommunalare ”som slagträn för sin egen kamp” försöker han ta bort fokus från sin egen frånvaro i den faktiska kampen. Henrik Alqvist satt faktiskt själv i kommunfullmäktige för S den 20 november och tryckte på JA-knappen för nedskärningar på 430 miljoner i välfärden. Hans lojalitet vilar hos det socialdemokratiska partiet, inte hos personalen. Nu påstår han att om RS inte fanns, DÅ hade han tagit strid mot nedskärningarna. Hur trovärdigt är det? Redan innan demonstrationen gjorde kommunledningen ett misslyckat försök att via kommunens säkerhetsansvarige, tillika före detta fullmäktigeledamot för S, skrämmas genom att polisanmäla en film som gjordes innan demonstrationen. Det har också pågått en uppenbart koordinerad smutkastningskampanj av ledande S-politiker, S-lojala i Kommunal samt chefer inom äldreomsorgen av Äldrevårdsupproret genom att påstå att ÄVU ”bara är Rättvisepartiet Socialisterna”. Syftet är att förminska

ÄVU:s betydelse och få aktiva att känna sig obekväma med en etikett de själva inte valt. – Det är sant att Rättvisepartiet Socialisterna från dag ett har gett fullt stöd till Äldrevårdsupproret. Vår medlem Liv Shange Moyo var till exempel med och initierade upproret. Detta är ett löfte vi gick till val på, att ge stöd till de grupper som kämpar för sina rättigheter, arbetsmiljö och levnadsförhållanden. Men RS har inte tagit över nätverket – våra medlemmar lägger förslag grundat på år av erfarenhet i protester mot nedskärningar och de förslagen kan precis som alla andras förslag antingen accepteras eller förkastas av aktiva i nätverket. Vi deltar på samma demokratiska premisser som alla de över 20 000 personer som skrivit under upproret, säger Jonas Brännberg.

– Luleåjournalisten Lena Strand, som har kommit in i Äldrevårdsupproret i efterhand, säger nu att Äldrevårdsupproret varit större utan RS-medlemmars deltagande. Var i landet finns ett större Äldrevårdsuppror? Utan Liv hade Lena Strand troligen inte haft något Äldrevårdsuppror att ansluta sig till. Äldrevårdsupproret är ett fantastiskt initiativ som åstadkommit mycket och våra medlemmar är stolta över att efter bästa förmåga ha bidragit till det! Lena Strand går så långt att hon kallar RS deltagande för ett ”demokratiskt övergrepp” eftersom fyra personer sålde Offensiv i demonstrationen. – Vad Lena Strand vänder sig emot är att Rättvisepartiet Socialisterna intervjuat personal, skrivit om kampen och sedan spridit det-

ta i demonstrationen. På vilket sätt skulle det vara en kränkning mot de som demonstrerar? frågar Jonas Brännberg. – Rättvisepartiet Socialisterna har inga andra intressen än personalens och anhörigas krav på en värdig äldreomsorg, och att tillsammans med andra leda dessa protester till seger. Vi vill inte ta över – vi vill hjälpa till att stoppa historiskt stora nedskärningar. – Äldrevårdsupproret behöver allt stöd de kan få för att försvara och utveckla välfärden. Vi kommer fortsätta ge vårt fulla stöd till alla initiativ för välfärden och hoppas att Äldrevårdsupproret sprider sig över landet, då situationen i Luleå är på intet sätt unik. Vad som behövs är ett landsomfattande uppror mot nedskärningspolitiken, avslutar Jonas Brännberg. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Yonggang Cui

Gå med i

RS står konsekvent på de kämpandes sida, till skillnad från de pampar och andra som nu kritiserar RS.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur. Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Yonggang Cui

I

två artiklar i lokaltidningarna går Kommunals sektionsordförande Henrik Alqvist och journalisten Lena Strand till våldsamt angrepp mot RS stöd och deltagande i kampen mot nedskärningar i äldrevården. I Kommunals fall är det uppenbart att attacken är ett sätt att avvärja ett stort tryck från medlemmarna på Kommunal att delta i Äldrevårdsupprorets demonstrationer. De är också rädda att ÄVU ska spridas till ett fackligt uppror som byter ut den S-lojala ledningen mot fackliga representanter beredda att företräda personalen och dess krav.

Profile for Offensiv

Offensiv 1338  

Offensiv 1338  

Advertisement