Issuu on Google+

”Redan nu får jag ont i magen när jag tänker på det föredrag jag ska hålla inför företaget. Hjälp mig!” NISHTEMAN HOSSEINI SV ARAR Nr 5 | 2014 | Pris 98 kr | Sveriges största ledarskapstidning 

Årets tidskrift digitala medier. Årets bästa tidskriftssajt.

BIG DATA

SÅ BLIR DET DITT BÄSTA CHEFSVERKTYG

ÖB SVERKER GÖRANSON TALAR UT OM UTBRÄNDHETEN

”Jag orkade inte längre” UNDERSÖKNING Chefernas

vanligaste surdegar — och hur du blir av med dem.

CHEFTEST Temperament

och driv ger färgstarkt ledarskap på Swedavia.

MENTORN Professor

Micael Dahlén om livet som utomjording.

HÄLSA Så bygger

du din fokusmuskel och blir helskärpt.


SJR HYR UT OCH REKRYTERAR CHEFER OCH SPECIALISTER INOM EKONOMI, BANK OCH FINANS. SEDAN 1993.

SJR sponsrar Therese Alshammar inför hennes framtida satsningar.

Det är vi som hyr ut och rekryterar ekonomer. Vi finns i: Stockholm, Göteborg, Malmö

www.sjr.se


Hantverkargatan 78 112 38 Stockholm Telefon vx: 08-555 245 00 08-555 245 50 (fax) www.chef.se

Cissi Elwin Frenkel Våga berätta!

Prenumerera på Sveriges största ledarskapsmagasin. Helår 11 nr 1 495 kr, halvår 6 nr 780 kr www.prenservice.se Tel: 0770-457 111 Öppet: Mån–fre 8.30–16.00 kundtjanst@titeldata.se Postadress: Titeldata AB, Kundtjänst 112 86 Stockholm. Beställ fler prenumerationer till företaget och få volymrabatt! Beställ 10 prenumerationer och få 10 % rabatt. Beställ 30 prenumerationer och få 15 % rabatt. Redaktion: Cissi Elwin Frenkel Publisher och ansvarig utgivare 08-555 245 00 Kristofer Steneberg Redaktionschef 08-555 245 10 Cecilia Norrby Redaktionssekreterare 08-555 245 02 Dan Mårgård AD 08-555 245 08 Sofia Berry Grafisk formgivare 08-555 245 07 Maria André Reporter 08-555 245 01 Fredrik Emdén Reporter 08-555 245 03 Calle Fleur Reporter 08-555 245 17 Fredrik Hillvesson Reporter 08-555 245 05 Marknad/Annons: Per Johnsson Marknadschef 08-555 245 20 Edith Sundberg Marknadsassistent 08-555 245 15 Per Laredius Affärsutvecklare 070-825 14 37 Beatrice Kjellegård Försäljningschef 08-555 245 23 Haig Daniels Säljare 070-444 10 12 PA Gerdin Säljare 08-555 245 21 Jannica Abry Eventansvarig 08-555 245 24 Linn Nyström Evenemang (tjl) Maria Östensson Kurs (tjl) Företaget: Meta Kühne Vice vd 08-555 245 13 Pål Sjögren Ekonomi­chef 08-555 245 09 Pia Ridström Reception/ekonomi/traffic 08-555 245 16 Tryck: QuadGraphics, Polen 2014. © Chef. ISSN 1401-0747. TS-upplaga: 115 300 (helår 2013). Chef utges av Chef Stockholm HB som ägs av Ledarna.

En del av Chefs upplaga distribueras som medlemstidning till Ledarnas medlemmar. I den upplagan ingår särskilda sidor med Ledarna som avsändare. För adressändring kontakta Ledarna på telefon 0200-87 11 11. Medlem i Sveriges Tidskrifter.

utvilade och fräscha än resten av gänget. Och aldrig trodde man att man själv skulle drabbas. Det är otäckt att falla. Det är hemskt att tappa kontrollen och inte längre kunna skärpa sig eller bita ihop. Precis som vid en fysisk åkomma tar sjukdomen över. 

J

ag minns fortfarande skammen. Rädslan att råka stöta på någon som jag kände och inte veta vad jag skulle säga, hur jag skulle förklara att jag hade blivit sjuk. Det syntes ju inte utanpå. Jo, för den som verkligen mötte min blick gick det nog att se både trötthet, sorg och oro. Men jag fällde gärna ner blicken, jag ville inte att någon skulle se. Därför blir jag väldigt berörd när ÖB Sverker Göranson i detta nummer berättar om hur han drog ner mössan över huvudet när han gick på promenader under tiden han led av utmattningsdepression. Hans mamma hade sagt att man inte fick gå ut när man var sjukskriven. Jag har pratat med så många som varit utbrända och sjukskrivna och alla känner igen känslorna av skam. Många har själva tvivlat på att diagnosen ens finns. Man har skojat om att de utbrända som kommer tillbaka och arbetstränar ser ut som om de just kommer från semester. Betydligt mer

När jag är ute och pratar om ledarskap är det om min utbrändhet de flesta vill höra mig berätta. Frågorna kommer lite trevande; vilka är symtomen? Hur gör man om man känner någon som man tror är på väg in i väggen? Så många som känner att de själva är nära gränsen. Så många hårt pressade chefer som gör allt för att orka och att inte hamna där. Den psykiska ohälsan och arbetsrelaterad stress ökar dramatiskt år från år. Chefs undersökning om hur svenska chefer mår (i Chef nr 12 2013) visar att över hälften har varit deprimerade någon gång de senaste fem åren. Men sömnproblem, ångest, oro och depressioner är oftast inget vi sitter och snackar om öppet på fikarasterna. Vi kanske pratar träning och matvanor. Och det är ju bra, det finns mycket vi själva kan göra för att må bättre och minska stressen.  Men de som trots allt blir sjuka, de ska inte behöva skämmas. De ska pysslas om och behandlas med stor respekt och kärlek. De har försökt så länge. De har gjort allt de kan. Nu behöver de vila ett tag och sedan kommer de tillbaka, lite skörare, men förhoppningsvis också klokare. Och för alla oss betyder det enormt mycket när Sveriges överbefälhavare så öppet berättar om hur det var för honom. Han gör en stor insats för att minska skammen. Respekt!

Magiskt

Kultförklarad Donna Tartt i pocket

Istanbul har blivit utnämnt till det hetaste resmålet 2014 av Tripadvisor. Efter en weekend där förstår jag varför. Magiska skönhetsupplevelser och fantastisk mat. Rekommenderas!

Pulitzerpriset 2014 gick till författarinnan Donna Tartt för romanen Steglitsan, som nu finns i pocket. Hon blev kultförklarad efter sin debut med Den hemliga historien, en bok som gjorde mig helt Donna Tartt. asocial en semester för ett par år sedan. Om den senaste romanen håller samma klass är det ett lästips för er som inte planerar så mycket umgänge den närmaste tiden … Maj 2014 Chef. 3


EXKLUSIV INTERVJU MED ÖB:

Innehåll Maj 2014

”EN DAG SA KROPPEN STOPP” SID 38

Driven flygplatschef med hett humör

OMSLAGSFOTO: JOHAN LUNDAHL, FÖRSVARSMAKTEN

I DETTA NUMMER 3. Krönika: Cissi Elwin Frenkel. 7. Feedback: Läsarna tycker till. 9. Plus & minus: Ledarskapets snackisar just nu. 10. Uppdaterat: Trender och ny forskning inom ledarskap. 12. Böcker: Släpp kontrollen och samarbeta mer för bättre idéer. 22. Experterna: Hur överlever jag den muntliga presentationen? 28. Extra: Bra relationer är nyckeln till lyckade förhandlingar och ett framgångsrikt ledarskap. 30. Nytta: Så lyckas ditt företag på Facebook. 34. Extra: Fem regler för en lyckad konferens. 51. Dilemma: Vad gör du när dina medarbetare går dig på nerverna? 52. Din hälsa: Positivt tänkande sitter i hjärnan. 57. Prylar: Våriga grejer. 66. Krönika: Golnaz Hashem­ zadeh om prestationshets och att göra allt för andras skull. 4 Chef. Maj  2014

FREDRIK FRANCKE

58

14. Döda dina surdegar

Chefs undersökning: Sex av tio chefer känner sig stressade av uppgifter som de skjuter upp.

20. Ut ur garderoberna

Mentorn: Micael Dahlén är professor på Handelshögskolan i Stockholm och känd för sina svarta naglar. Varför är det viktigt att vara annorlunda?

26. Träning ger ledig tid

Så gör jag: På företaget Moelven Eurowand får medarbetarna mer fritid om de motionerar.

46. Så utmanar big data dig

Forskning om ledarskap: Alla talar om big data. Men hur kan det hjälpa dig att bli en bättre chef? Och vilka krav ställer big data på dig?

38. ÖB om sin utbrändhet

Personligt: Även en överbefälhavare har sina gränser. Här berättar Sverker Göranson om när det blev för mycket – och hur han kom tillbaka.

58. Kan hon tygla sin ilska?

Cheftestet: Modig, bra på att komma ihåg namn – men ojämn i humöret. Så lyder omdömena om Torborg Chetkovich, vd och koncernchef för Swedavia.

STORYN BAKOM

5 saker som sparar tid JAG KÄNNER IGEN MIG i problemen. En allt mer pressad vardag. Full mejlkorg, dagishämtning, boka tåg, mötesfrenzy, träning, lönesamtal … Så en del saker blir liggande. Och andra saker skjuts på framtiden. Mötesprotokoll, strategier, olästa mejl eller svåra samtal är exempel på arbetsuppgifter som chefer skjuter upp, visar vår senaste undersökning. Därför jobbar vi ännu hårdare för att göra Chef till den plats där du sparar tid. Tidningen med de smarta metoderna, webben med guider och tips, Chefboken som kokar ned en bok i månaden till ett kärnfullt sammandrag, evenemangen som ger mer insikter på en dag än en normal chefsutbildning och Chef Nätverk, vårt nyaste tillskott till att förbättra ditt chefskap. Så döda dina surdegar redan i dag; steg ett i ditt nya effektiva liv är chef.se Kristofer Steneberg, redaktionschef


MAZDA CX-5

Så snål och ändå så generös

Mazda CX-5 är crossovern som verkligen saknar gränser. Den har råstyrka när du behöver det. Smidighet som en sportbil. Och bränsleekonomi i toppklass. Förklaringen finns i Mazdas banbrytande och kompromisslösa Skyactiv-teknologi. Den välutrustade fyrhjulsdrivna automatdieseln levererar till exempel 150 hk utan att dra mer än 5,5 l/100 km. Allt för mindre än 7,5 basbelopp. Är inte du också värd en tjänstebil som gör skäl för namnet?

MAZDA CX-5 från 239 900:AWD Diesel Aut. från 299 900:-/Förmånsvärde från 1 904:-*

f facebook.com/mazdasverige · Mazda.se Bränsleförbrukning vid blandad körning 4,6-6,6 l/100km, CO2 -värde 119-155 g/km. Tioårsgarantin gäller vid köp av fabriksnya personbilar, registrerade under perioden 2013-01-01 till 2014-12-31 och innefattar: 3 års fabriksgaranti samt 7 års förlängd garanti. Se fullständiga villkor på mazda.se. Bilen på bilden är extrautrustad. Priserbjudandet gäller t.o.m. 2014-08-31.


Med Telenor Företag får du ett nät av högsta kvalitet. Det är om- och utbyggt och vi fortsätter miljardinvestera och bygga ut så att det snart täcker hela Sverige. Två år i rad har vi låtit det internationella testföretaget Omnitele göra en grundlig undersökning* av vårt nät. Resultatet är riktigt bra. I 3 fall av 4 presterar vårt nät bättre än marknadsledaren på surf och streaming i hela landet, även i norr. Idealiskt när du jobbar, perfekt när du kopplar av. Det finns ju tillfällen när det är skönt att vara långt ifrån kontoret. Berätta hur du vill att företaget ska kommunicera i sommar, så ordnar vi det. Var du än är. Läs mer på telenor.se/foretag/battre-nat eller ring oss på 0200-15 90 02.

*Läs mer om undersökningen på telenor.se/foretag/battre-nat

lowe b r i n dfor s foto: björ n te r r i ng /Ag e nt bAu e r

Vi vill också vara både där och här.


FEEDBACK

Ris och ros från Chefs läsare BREV

”Tack för en bra tidning!

Jag läser min sambos tid­ ning Chef, vilken är till nytta även för mig i mitt jobb som samordnare i hemtjänsten. Jag läste reportaget om Linda Waxin, som gick i ”pen­ sion” vid 33 års ålder. En ung karriärkvinnas sätt att göra ett moget och sunt val i en kris­ period i livets berg-och-dal­ bana. Det som fängslade mig var bilden på sidan 50, en bild på en ung, vacker och begåvad kvinna, som visar det verkliga livet där ALLT inte är perfekt. En vask med lite disk och en mjölkkartong, precis så som livet faktiskt ÄR! Det perfekta ska spegla sig runtomkring oss alla, man tror att andra män­ niskor har det så, det är bara jag som inte klarar upp det?

Tack, för en fin bild som gav mig realitet och framtids­ tro!” Kristina Nilsson, Ystad

”Jag blev arg! När jag läste artikeln om Linda Waxin blev jag förban­ nad över att ni skriver sådant i tidningen. När min mamma fick dia­ gnosen lungcancer för två år sedan var det inte roligt. Det kändes som att marken öppnade sig och som om man skulle trilla ner utan halt. Men jag hade inte möjlighet att träffa henne hur många gånger som helst, jag fick ju inte ledigt från mitt jobb och knappt något stöd därifrån. När min mamma sedan dog ett halvt år senare var jag i djup sorg, men jag kunde inte ta ledigt hur som helst från

LINKEDIN Om artikeln

jobbet. Det är ju möjligen skönt för Linda Waxin att hon kan göra så, men jag tror inte att majoriteten har möjligheten till detta och de känner lika­ dant som jag. Jag har varken råd eller möjlighet att ta någon förtidspension och åka i sorg världen runt för att fundera vad jag ska göra i resten av mitt liv. Nej ni, det var ingen lyckad story ni printade där. Jag blev riktigt ARG och ska nu försöka att lugna ner mig. Tidningen ramlade direkt till pappers­ återvinningen så att jag slipper se omslaget igen!” Jan

alla får vara med att fira eller blir belönade så dör motivationen snabbt.” Agneta Fältgård ”Ingenting gör en anställd mer glad än om chefen har koll på sina anställda och för­ står att ge klapp på axeln och beröm när någon har gjort det lilla extra, till exempel att få fram en produkt till en kund i tid.” Erik Mortensen

Kommentarer på Linkedin om en av de mest populära artiklarna på chef.se: ”Det jobbas mycket med att skapa rum/ platser för spontana möten som möjlig­ gör för medarbetare att bli mer kreativa. Fikastunder är ett absolut måste. Att fira både små och stora framgångar är också viktigt. Alla måste känna att de är delak­ tiga och belönas. Att man jobbar med det är en viktig del av framgången. Om inte

CHEF SVARAR Tack för era brev, Kristina och Jan. Hur en människa age­ rar när han eller hon drabbas av sorg mitt i livet är individu­ ellt. Så även möjligheterna att ta en time-out eller göra en omstart. Artikeln om Linda Waxin var ett exempel på hur en människa tar tag i sitt liv. Det inspirerade oss och det har inspirerat väldigt många av våra läsare. Även om alla inte har möjlighet att göra samma sak. Kristofer Steneberg, redaktionschef på Chef

TWITTER Kommentarer på cheftestet av Charlotte Petri Gornitzka, Sida, samt på artikeln om cv-misstag:

”Jag har en artikel någonstans som säger precis det motsatta; att man inte kan köpa äkta arbetsglädje med tårta. Så jag tog med den – och en tårta – till mitt team och frågade vad de tyckte. ’Ja, vi vet inte, men för att vara på den säkra sidan kan du ju fortsätta bjuda på tårta’ :)” Maria B Hansson ”Jag vill då inte vara någon ’kaffebrödsled­ are’. Jag vill förtjäna nöjda och produktiva medarbetare genom respekt, bekräftelse, tydlighet och en jäkla massa skratt.” Anna Albinsson Maj  2014 Chef. 7


”är det en eller två häftklamrar på kvittona man lämnar in…”

Inget nytänkande har kommit ur att fundera över kvittoredovisning. Du som istället väljer Eurocard får mer än ett vanligt kort. Vi ger dig bättre kontroll på din ekonomi så du kan fokusera på det du är bra på. Läs mer om hur vi kan hjälpa dig på eurocard.se

Låt världen förändras


Redaktör Fredrik Emdén

Plus & minus Sträng klädkod – rätt valstrategi? Inför valet 2010 tog Moderaterna fram ”En guide till nya moderaternas utseende”, som bland annat angav klädkoden: folkligt. Sedan vann de valet. Nu gör Socialdemokraterna samma sak inför valet. Glada färger, gärna uppkavlade ärmar, undvik färgen svart och kavaj lyder buden. Även förbud mot uniform innebär en viss sorts uniformering, konstaterar vi.

Svenskstarkt i EU Tar för sig

En dyr satsning Pengar är inte allt

Provoceras att gå Schysst ledarskap?

Tillbaka till it-bubblan … eller bara mer flexibilitet?

Aktivt lagarbete Metallica tar ton

Det svenska ledarskapet gör sig bra i EU, visar en genom­ gång av DN. I EUparlamentet finns en stor möjlighet att påverka. Och svenskarna tar den. Folkpartisten Cecilia Wikström har haft flest uppdrag som före­ dragande, det vill säga uppgiften att formulera Europa­ parlamentets åsikt i olika ärenden.

Nästa vecka spelar Tyresö FF:s damer final i Champions League. Men guld­ festen kan lika gärna bli lagets begravning. För bakom framgån­ gen ligger en dyr elitsatsning som urvattnat förenin­ gen. Konkurshot och uteslutning ur Allsvenskan hotar. Ett bevis på att kraften måste komma inifrån.

Företaget gjorde allt för att bli av med sin medarbetare: arbetsområdet gjordes enormt, prestationskraven sköt i höjden, tjänstepensionen slutade betalas in. Till slut sjukskrev sig medarbetaren och sa upp sig. Detta har vi läst i Kollega. 2014. I Sverige. Vad sägs om att se över le­ darskapskulturen?

I ett inlägg på hbr.com skriver Sabrina Parsons, vd på Palo Alto Soft­ ware, att företaget har inrett rum för personalens barn. Och i boken Thrive berättar medie­ chefen Arianna Huffington att hennes medar­ betare har två rum för tupplurar. Är det it-erans återkomst? Eller ett sätt att få per­

Tio år har gått sedan premiären för dokumentär­ filmen Some kind of monster, där bandet Metallica lät filma sin terapi. Inget undgick kameran. Och tydligen var det en nyttig process. Metallica är fort­ farande världens största hårdrocks­ band. Om några veckor spelar de i Stockholm.

sonalen att orka jobba 80-timmars­ veckor? Nej, men de inser vikten av medarbetarnas personliga liv. Genom att ge dem flexibilitet kan de prestera bättre. ”Den kultur som jag förespråkar tillåter medarbe­ tare att arbeta hårt och sedan gå hem och stressa av och ladda om varje kväll”, skriver Sabrina Parsons.

Maj 2014 Chef. 9


Redaktör Calle Fleur

Uppdaterat Nyheter & trender

85 %

av alla som besöker Linkedin spanar efter ett nytt jobb, visar en ny undersökning från den världsomspännande nätverkssajten. Linkedin rekommenderar därför företag att bli bättre på att skylta med interna jobb- och karriärmöjligheter.

BENNY SNYDER, TT-BILD

Konsten att vara ledare Det kan inte vara lätt att mista världens mäktigaste chefsjobb. För två år sedan satt ex-presidenten George W. Bush på sin ranch i Texas och funderade på hur han skulle fylla sina dagar med mening, berättar han i en intervju. Lösningen blev att plocka upp penseln och måla av några av de personer han kommit nära under sina år på toppen: Vladimir Putin, till exempel. I vår ställer Bush Presidential Center i Dallas, USA, ut 30 av porträtten i utställningen ”The art of leadership: A president’s personal diplomacy”. Syftet? Att visa att framgångsrikt ledarskap förut­ sätter att chefer anstränger sig för att förstå sina kolleger på djupet.

NYORDET

SADOMONETARIST Vad är det? En svidande sågning av riksbankschefen Stefan Ingves, från den ansedde ekonomen Paul Krugman. Nobelpristagaren Krugman hävdar att Riksbanken leds av allvarsamma män som vill visa sig tuffa, och därför medvetet sårar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Hur används det? ”I Sverige har sadomone­ taristerna förvandlat en ekonomisk framgångsstory till en saga om stagnation och deflation så långt ögat kan se.” (New York Times)

10 Chef. Maj 2014

Pizzabagaren stolt chef Slitsamma arbetspass, låg lönsamhet och hård konkurrens. Så brukar vardagen för Sveriges pizza­ R restauratörer DE AN M A beskrivas. NN SA I sin avhandling Liv och arbete i pizzabranschen målar socio­ logen Henrik Hultman i stället upp en bild av en stolt grupp chefer, som högaktar självständig­ heten som arbetet ger dem och som drivs av affärsmannaskap.

GOOGLE MEST INFLYTELSERIKT För andra året i rad hamnar Google i topp, både i Sverige och globalt, när marknadsanalysföretaget Ipsos rankar världens mest inflytelserika varumärken. De drygt 15 000 personerna som medverkade i under­ sökningen tycker att Google driver utvecklingen framåt och är mer innovativt än något annat bolag.

11

av 24 regeringsmedlemmar har direktägande i börsbolag. Bäst går det för landsbygds­ minister Eskil Erlandsson: Sedan 1 december 2013 har hans aktieportfölj ökat 11 procent i värde (till 8,4 miljoner kronor). Källa: Di


”Den är sparad. Jag vet var den ligger, men det är en väl bevarad hemlighet.” Finansminister Anders Borg svarar på frågan vi alla ställer oss: Vad hände med tofsen? (Land)

Riv kommunikationspyramiderna

1. King 2. Kambi Sports Solutions 3. S  vensk Fastighetsförmedling

Lena Bengtsson Malmeblad, personalchef SMHI, förklarar var­ för Nyckeltalsinstitutet utnämnt SMHI till Sveriges mest jämställda arbetsplats, baserat på jämställd­ hetsindex Jämix, i vilket 700 000 medarbetare ingår.

78

53

39 Ko mp ete ns

”En jämställd arbetsplats kräver ett ständigt samspel och ett medvetet förhåll­ ningssätt, oavsett var man finns i organisa­ tionen.”

Pe r kv sonl ali iga tet er stä Öve me m ren d i me s­ ku nter lse ltu na ren

Tre avgörande faktorer vid rekrytering: (procent)

Tre största utmaningarna inför framtiden: (procent)

20

10

9

moHitta tiv , be era h tal ålla, an g De nt oc ek utv h d nis ec igit ka klin ala ge n Inn ov a p t oc rod ion a h s uk v erv ter ice

Sveriges bästa arbetsgivare enligt Universum (baseras på en undersök­ ning med 18 000 svenskar):

Personligheten, inte kompetensen, avgör vem som får morgondagens jobb. Det är slutsatsen i utbildningsföretaget Hyper Islands färska rapport Tomorrow’s most wanted. Rapporten, som bygger på intervjuer med 500 personer med rekryte­ ringsansvar världen över, konstaterar att förutsättningarna förändras allt snab­ bare. Specifika kom­ petenser har därför blivit en färskvara som väger lättare än med­ arbetarnas inställning och värderingar.

HI

Sveriges tre mest attraktiva arbetsgivare enligt Rand­ stad Award (baseras på en undersökning med 8 000 svenskar):

SM

visning om vilken typ av organisationer och ledarskap som morgondagens medarbe­ tare kommer att lockas av. Här resultat ur tre färska studier:

1. Ikea 2. Sveriges Television 3. S  veriges Radio

R

1. Hilti 2. Microsoft 3. Adecco

DE

AN

Sveriges tre bästa arbetsplatser enligt undersökningen Great place to work, kategorin stora orga­ nisationer (baseras på interna medarbe­ tarundersökningar):

AM

använder digitala kanaler i sin kommunikation, men bara fyra av tio organisationer har utarbetat en digital strategi. Vilket, så klart, ställer före­ tagens kommu­ nikationsavdel­ ningar inför hårda pröv­ ningar.

Här är Sveriges bästa arbetsplatser Så här års dräller under­ sökningarna om Sveriges bästa arbetsgivare in till redaktionen. Mätningarna har olika syften och metoder, men samtliga ger en finger­

NN

För tionde året i rad har rekryteringsföretaget Hammer och Hanborg frågat drygt 3 000 svenska kommunikatörer om vilka utmaningar de står inför. Bara 35 procent av responden­ terna tycker att det finns tillräcklig kommunikativ kompetens i deras företags högsta organisation och ledning. Nästan alla organisationer

SA

Den traditionella pyramiden, där ledningen sprider informationen uppifrån och ner, har rasat och ersatts av en nätverkskultur där alla är kommu­ nikatörer.

Personlighet viktigare än kompetens

Maj 2014 Chef. 11


UPPDATERAT

Böcker Storebror, Adelsohn och Kotter Böcker Fredrik Emdén

John P Kotter XLR8 HBR Press Hierarkierna är döda. Eller i varje fall på fallrepet. För att klara framtidens krav på snabbrörlighet krävs nya organisationer. Nej, management­ gurun John Kotter går kanske inte i frontlinjen för denna teori, men det intressanta är att han kommit till denna insikt. Att han – som

skrev Leading change för 18 år sedan – nu skriver om den nya organisationen är väl det slutgiltiga beviset för att en förändring verkligen är nödvändig. Han räknar upp fem principer som han anser vara avgörande för detta nätverksar­ betande. Välkommen till framtiden. Vem ska läsa? Du som vill organisera för morgondagen.

Glenn Greenwald Storebror ser dig – Edward Snowden och den globala övervakningsstaten Leopard Förlag Som George Orwells 1984 fast på riktigt. Storebror ser dig är en rafflande spionroman som lämnar efter sig en besk eftersmak, eftersom den ju inte är uppdiktad. Glenn Greenwald är den jour­ nalist som med hjälp

av Edward Snowdens dokument avslöjade den omfattande över­ vakning som National Security Agency, NSA, ägnar sig åt, där vår aktivitet på nätet regi­ streras. Här får vi veta hur det gick till när Glenn Greenwald under stort hemlighetsmakeri och dramatik mötte Snow­ den i Hongkong. Och vi får en inblick i hur NSA hanterar sin makt i en ny digital tidsålder. Vem ska läsa? Du som funderar över vad integritet betyder för ledarskapet. Ulf Adelsohn Med liv och lust Norstedts Minister, moderat­ ledare, landshövding,

ordförande i SJ.I näs­ tan alla sina roller har Ulf Adelsohn haft en strålkastare riktad mot sig. Enträget och lite uppkäftigt är han van vid att utöva ett ledarskap i offentligheten. Här, i sin självbio­ grafi, beskrivs han som en politisk ledare av den gamla skolan, en sådan som i alla lägen säger vad han tycker och står för det. Han beskriver det dagliga arbetet, politiska stri­ der, regeringstumult och avgångar. I ett svagt ögonblick får man känslan av att det faktiskt var bättre förr. Vem ska läsa? Du som saknar kött och blod i dagens politiska ledarskap.

”Släpp kontrollen — få bättre idéer”

FOTO: WILLE VILHELMSSON

Delade idéer är framtidens idéer. Mattias Axelson, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, har noterat hur de bästa idéerna skapas i samarbeten. Här är boken: Växla upp innovationskraften. Varför skrev för organisationer för du boken? att överleva.” ”Jag ville skriva en bok för praktiker för Finns det något att ge inspiration till gemensamt drag samarbete, utifrån min M hos de företag som on a tt forskning. Bakgrunden ia s A xels du nämner i boken, är att en stor del av värdeskatill exempel Spotify, Saab pandet i dag sker hos andra än och Telia Sonera? i den egna organisationen. Då ”Det finns inget enkelt svar. behöver man fundera på hur Men ska du lyckas med att man kan skapa innovationsskapa framgångsrik innovation kraft genom att samarbeta med genom partnerskap måste du andra. I en bred bemärkelse är jobba med din egen innovainnovation en nödvändighet tionskompetens. Utveckla 12 Chef. Maj 2014

dig själv och dina medarbetare för att hantera innovation, både internt och i partnerskap. Allt kokar ner till ledarskap för innovation i partnerskap.” Men att jobba med innovation tillsammans med andra, till och med konkurrenter, kräver att man vågar släppa kontrollen. Påverkar det ledarskapet? ”Ja, man släpper en del kontroll. Men försöker man skapa

Prenumerera på Chefboken! Håll dig uppdaterad och spara tid. På åtta sidor samman­fattar vi den vik­tigaste ledar­skaps­boken just nu.

Beställ din prenumeration på: chef.se/ chefboken Aktuell bok:

Vill du läsa hela boken? Chefs läsare erhåller förmånliga rabatter på ledarskapsböcker i samarbete med Adlibris. Läs mer på chef.se/ adlibris

innovation utifrån ett kontrollperspektiv har man fel inställning. Man måste vara beredd att kompromissa och framför allt bygga tillit. Men man kan också bygga in kontrollmekanismer i partnerskapet – kontroll anpassad för partnerskap.” Hur bra är cheferna på att släppa kontrollen? ”Det finns en stor utvecklingspotential där.”


Företagserbjudande:

Ring och sms:a obegränsat. Nu med ännu mer surf.

549 kr /mån med Samsung Galaxy S5

Telia Jobbmobil Multi 5 GB surf som du kan dela mellan dina mobila prylar. Alltid högsta surfhastighet i Telias 4G-nät. Kontantavgift tillkommer för iPhone 5s 16 GB med 600 kr.

telia.se/foretag Besök telia.se/foretag, Telias butiker, våra återförsäljare eller ring 90 400.

Gäller företag så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 30/6 2014 vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5GB med Samsung Galaxy S5. Pris 549 kr/mån. Kontantavgift 600 kr för mobiltelefon och engångsavgift 200 kr tillkommer. Priser exkl. moms. För fullständiga villkor se telia.se.


DERS NR 5 2014

N ÖK I

SU EF N

CHEF UNDERSÖKNING

Bli fri från dina surdegar G CH N

ARBETSLIV. Stressade och frustrerade. Så känner sig sex av tio

chefer inför arbetsuppgifter som de skjuter upp. Hit hör den egna utvecklingsplanen, mötesprotokoll, strategier, olästa mejl och svåra samtal. Du kan inte hinna allt, men med smarta rutiner och knep kan du minimera dina surdegar.

B

Text Maria André Illustration Victoria Ovmark

anala problem och blodi­ gaste allvar. De uppgifter som chefer aldrig kommer igång med kan ofta place­ ras in i någon av dessa två kategorier. När Chef lät 1 063 chefer svara på vilken som varit deras värsta surdeg skrev en chef: ”Jag sköt på att ta ett uppsägnings­ samtal med en medarbetare. Till slut blev det närmast övermäktigt och jag blev omsprungen av medarbetaren själv som förstod att något var i görningen. Kände mig usel som chef.” 14 Chef. Maj 2014

En annan chef beskriver sitt värsta dåliga jobbsamvete så här: ”Att granska protokollanteckningar som är fem månader gamla och få ihop ett vet­ tigt protokoll ur komihåget.” Varför hamnar vi här? De flesta i chefs­ position har ju både handlingskraft och förmåga att hantera komplexa utmaningar och processer. ”Människor är relativt lika. Vi förhalar uppgifter som är tråkiga, komplicerade eller innehåller friktion. Man skjuter upp ett svårt samtal för att man är rädd för hur

motparten ska reagera. Man kanske inbil­ lar sig att vederbörande ska kasta något eller bli arg. Då väntar man i stället tills situationen blir ohållbar”, säger Henrik Sandqvist, som leder kurser i personlig effektivitet. Sju procent av cheferna säger att de ofta skjuter upp svåra samtal. Men flest är de som säger att de skjuter upp att ta tag i sin personliga utveckling – var femte chef svarar det. Detta är oroväckande, tycker Philip Run­ sten, forskare på Handelshögskolan. För att överleva som chef i vår snabbföränder­


Vilken arbetsuppgift skjuter du oftast upp?*

Omvärldsbevakning

Egen personlig utveckling

10 %

20 %

Skriva mötesprotokoll

Sortera i mejlkorgen

12 %

14 %

Långsiktig planering

12 %

Svåra samtal (t ex konflikthantering)

Läsa underlag

7%

8%

Attestering av fakturor

5%

4% *Max tre svarsalternativ tillåtna

Vilken blir oftast konsekvensen när du skjuter upp? 59 %

Överlämning av arbetsuppgifter på någon annan

33 % 4% Stress och frustration

Utvecklingssamtal

Övertidsarbete

Irriterade medarbetare

4%

Vilken är den vanligaste orsaken till dina surdegar?

Det handlar om känsliga ämnen som är svåra att ta i

Jag jobbar bäst när jag är under tidspress De känns inte tillräckligt angelägna

16 41

%

Jag saknar kompetens för att ta itu med dem

13 25

Annat

Fakta om undersökningen. 1 063 chefer svarade på undersökningen som genomfördes med webbenkätverktyget Apsis. Svarsperioden var den 7–9 april 2014. Alla respondenterna är chefer, varav 62 procent inom privat näringsliv, 23 procent inom offentlig sektor, 11 procent egna företagare och 4 procent inom ideell sektor. 59 procent är chefer på lednings- eller stabsnivå. 52 procent är kvinnor, 48 procent män.

Maj 2014 Chef. 15


EFSU

C NG H

CHEF UNDERSÖKNING

NR 5 2014

KN SÖ I

ER ND

liga värld måste man ha stunder där man reflekterar över sitt ledarskap, menar han. I sin doktorsavhandling 2011 upptäckte Philip Runsten att högpresterande arbets­ grupper lägger mer tid på utforskande frågor och eftertanke än grupper som är lågpresterande. ”De högpresterande grupperna ställde frågor som ’tittar vi på rätt saker?’ och ’varför gör vi så här?’, De fokuserade på problemorientering, alltså att först se vad problemet är och sedan hitta lösningar.” Philip Runsten har full förståelse för att många chefer samlar på sig surdegar. Det

”Människor är lika. Förhalar uppgifter som är tråkiga, komplicerade eller innehåller friktion.” Henrik Sandqvist, expert på personlig effektivitet.

är ett resultat av ett mer intensivt tempo på arbetsplatsen, menar han. ”Ju mer underliggande stress vi upp­

lever, desto mer ägnar vi oss åt problemlösning, och här och nu. I extremfallet drabbas man av tunnelseende. Du lyckas aldrig lösa dina riktigt svåra problem, eftersom du hela tiden hanterar det dagliga.” Vad händer då med oss när vi byg­ ger surdegsberg? Den vanligaste reaktio­ nen hos cheferna i undersökningen är stress och frustration (60 procent) eller att de tvingas jobba över (33 procent). Däremot är det bara ett fåtal som dum­

VILKEN ÄR DIN VÄRSTA SURDEG? RÖSTER UR UNDERSÖKNINGEN:

Monica Alfsdotter, vd Kungajaktsmuseet, Vänersborg:

När vi skulle ansöka om att få kvalitets­ märkningen Naturens Bästa. Från påbörjad process till ansökan gick det fem år. Ansö­ kan var påbörjad efter ett halvår, men ham­ nade underst i ’högen’. Den var viktig, men inte avgörande. Därför prioriterade jag den dagliga verksamheten före.”

Att skriva en rapport till moderbolaget i Holland. En rap­ port som ur min egen synvinkel var helt ointressant och som krävde en hel del research. Jag sköt på den tills jag fick en tredje påminnelse.”

16 Chef. Maj 2014

Måste ha varit när jag bestred en obe­ tydlig faktura och blev illa bemött av en chef som inte kunde ta kri­ tik. Jag drog ut på det och laddade inför det kommande samtalet, som mest resulte­ rade i en kamp i att få honom att förstå att det handlade om ett ärende oavhängigt av hans persona. Jag blev arg, han blev kränkt.”

Min mejlbox blev överfull. Jag överskred mina behö­ righeter i Outlook. Min mejlkorg blev låst.”

När man har 2 000 mejl att sor­ tera.”

Jag skulle göra en lanse­ ringsplan för en kommande produkt i företa­ get. Men innan jag blev klar låg produkten på mitt skrivbord och jag tvingades göra ett hast­ verk av min fina tanke.”

Christian Bonfré, It-chef, Svenljunga kommun:

LOU (Lagen om offentlig upphandling) är tidskrävande och kostsam. Jag blir ibland frustrerad över hur mycket tid jag måste lägga på detta. Jag för diskussioner med kolleger för att hitta lösningar. Ibland är det bästa att bara skratta åt alltihop.”


par arbetsuppgifter på sina underställda. Kanske ett tecken på omtänksamhet, men strategin riskerar att slå tillbaka på chefen själv, menar Henrik Sandqvist. ”Ta inte apan hela tiden, även om du vet att du gör uppgiften snabbare. Risken är att du lastar på dig ett tjog med surdegar.”

Ä

ven om surdegar stressar och gör cheferna frustrerade är den främsta anledningen till att de skjuter upp saker att de inte känns angelägna. Drygt fyra av tio svarar att

Ingemar Olander, vd Olanders maskiner och verktyg, Halmstad:

När jag ändrade företagets strategi och beslutade att lägga ner försäljningen av industri­ produkter. Det var ett svårt beslut att ta, det tog två år. När jag väl tagit beslutet att kände jag en eufori. Nu kan jag knappt sova om nätterna för att jag har så många idéer. Jag har fått en rejäl nytändning.”

Min värsta surdeg har varit att färdig­ ställa och avsluta en ledarskapsutbild­ ning. Jag har bara en övning kvar att göra men den blir inte av. Utan detta avslut får jag inget diplom som bekräftar att jag full­ följt utbildningen.”

det är orsaken. För att orka med att arbeta som chef i dag bör man vara medveten om att man aldrig kommer att kunna bocka av allt på sin att göra-lista, menar Philip Runsten. ”I långa loppet är det omöjligt att ta tag i alla surdegar. Du kommer aldrig att ha tillräckligt med tid och resurser för det. Att vara chef i dag är att kunna hantera känslan av otillräcklighet. Du måste kunna leva med två sanningar: 1. Alla kommer inte att gilla mig. 2. Jag kommer inte att hinna med allt.”

Men hur kan du då tänka om du ändå vill bli bättre på att ta tag i vissa arbets­ uppgifter? ”Människor som är högpresterande triggas ofta av deadlines. Men då riske­rar du att känna dig otillräcklig hela tiden. Lösnin­ gen på det är att jobba med halvbråttom saker på halvfart. Har du ett strategi­ dokument som ska vara klart inom sex månader, lägg exempelvis en halvtimme på det varje måndag. Du får ingen direkt belöning av att jobba så, men du kommer att må bättre på lång sikt”, säger Philip Runsten.

Att formu­ lera mitt eget uppdrag och utarbeta en instruktion för min befatt­ ning. Den uppgiften har delegerats till mig ... Jag har ännu inte tagit tag i den efter två år!”

Maria Tullberg, vd för hotellen Radisson Blu Arlandia och Radisson Blu Skycity:

En presentation inför ett styrelsemöte. Jag sköt upp den så många gånger att det slutade med att jag satt uppe till klockan två på natten dagen innan för att få den klar.”

Ta diskus­ sion med en medarbe­ tare om den personens hygien. Det är okej att kritisera hur folk utför sitt arbete, men när det gäller att medar­ betare luktar illa, så känns det verkligen inte okej.”

Per Forssell, gruppchef, Skellefteå Energi­ underhåll:

Att läsa post från postfacket ... Högen bara växer. Det är lätt att tänka ’det hinner jag sen’. Men det gör jag ju aldrig. Jag skäms lite när kolleger kommer in och ser oordningen på skrivbordet. Men jag vill inte slänga allt. Det kan finnas material som är viktigt. Nu storstädar jag varje årsskifte.” Maj 2014 Chef. 17


EFSU

C NG H

CHEF UNDERSÖKNING

NR 5 2014

KN SÖ I

ER ND

Så gör du upp med dina surdegar SURDEG 1.

Personlig utveckling — var god dröj

Lösning: Sätt ett personligt mål – var vill du vara om femtio år? Vill du arbeta utom­ lands, eller ha en högre chefsposition? Ditt mål styr dina aktiviteter, som inte behöver vara att gå en kurs. Om du vill bli bättre på försäljning, avsätt tid då du träffar en kol­ lega som är expert på området. Vill du sitta i en styrelse? Ta kontakt med en mentor med styrelseerfarenhet.

SURDEG 2.

Din mejlbox svämmar över

Lösning: Full mejlbox kan bero på att du själv skriver många mejl. Byt ut vissa mejl mot telefonsamtal. Planera in tidpunkter på dagen då du läser mejl; exempelvis morgon, lunch och innan du går hem för dagen. Kommunicera tydligt till dina

mottagare när du läser mejl, exempelvis genom ett autosvar: ”Jag läser mejl klockan 8, 12 och 16.30. Kommer mejlet in efter klockan 16.30 svarar jag nästkommande dag. Är ditt ärende akut, var vänlig ring.” När du skickar iväg mejl, skriv tydliga rubriker i ämnesraden så att du vet vad respektive mejl handlar om. Det gör det lättare att söka och sortera i mejlboxen.

SURDEG 3.

Du orkar inte ett svårt samtal till

Lösning: Det är mänskligt att vara rädd för hur andra rea­ gerar på ett negativt besked. Som chef är det tyvärr något du måste hantera. Samtalet kan bli enklare om du tränar. Repetera samtalet med en kollega. Framför ditt budskap och be om feedback. Hur lät du? Hur var ditt kroppsspråk? När du är trygg i det du ska säga, boka in det svåra samtalet. Det blir varken bättre eller lättare av att vänta. Tvärtom.

SURDEG 4.

Du kommer inte igång med strategierna

Lösning: Om du ska kunna motivera dina medarbetare måste du veta vart ni är på väg. Detta är en av dina allra viktigaste uppgifter. Avsätt specifik tid för detta. Ha dörren stängd eller sitt på en avskild plats när du skriver. Meddela dina medarbetare vad du gör och när de kan nå dig nästa gång.

SURDEG 5.

Mötesprotokollet förblir oskrivet

Lösning: De flesta möten brukar vara en timme långa. Försök att korta ner mötet till högst 45 minuter. Skriv sedan anteck­ ningarna från mötet under den resterande kvarten. Detta ska du göra direkt. Det blir inte enklare att skriva protokoll längre fram. ■

VILKEN ÄR DIN VÄRSTA SURDEG? RÖSTER UR UNDERSÖKNINGEN:

Att göra vissa inköp som takstativ till projektorer. Jag sköt upp det då det inte var direkt prioriterat, glömde av det då det inte var bråt­ tom. Förhalade det då jag inte hade lösenord för att beställa och skyllde ifrån mig när folk frågade, blev irriterad – är detta verkligen min arbetsupp­ gift. Delegerade frågan och då blev det gjort!”

18 Chef. Maj 2014

” Silvia Modin, vd, B3IT Göteborg:

Budgetarbetet. Det slukar mycket av min tid eftersom jag måste gräva i historiskt ekonomimaterial, involvera ekonomiavdel­ ningen och bolla med mina kolleger. Jag får en känsla av att ödsla mycket tid på att försöka göra kvalificerade gissningar på en marknad som inte riktigt beter sig som förra året.”

Att jag inte har haft utvecklingssamtal med min personal på 1,5 år.”

Kundklagomål som ska besva­ ras. Missar man ett par dagar så känns uppgiften hopplös. Nästan lättare att radera alla och börja om på ny kula.”

En krisled­ ningsplan som ständigt skjuts upp. Vi har en, men den behöver uppdateras och hamnar hela tiden underst i högen.”


Vill du behålla din personal? låt dem byta jobb emellanåt. Du vet väl att du kan låta din personal utbildas och deltidstjänstgöra inom Försvarsmakten? Vi erbjuder utbildningar som kan leda till deltidsjobb som reservofficer, gruppbefäl eller soldat. Vissa utbildningar ger dessutom certifieringar som omfattar t ex tekniska system och ledarskap. En anställd som tjänstgör eller har tjänstgjort inom Försvarsmakten är en anställd du kan lita på när det gäller. Kontakta arbetsgivarrelationer@mil.se för mer information.


”De svarta naglarna är på sätt och vis en sköld som signalerar att något är lite annorlunda redan innan jag öppar munnen”, säger Micael Dahlén.


MENTORN

Micael Dahlén: ”Jag har börjat komma ut ur mina garderober” Som professor och chef på Handelshögskolan har han utmanat strukturerna. Som föreläsare har han fått oss att tänka utanför boxen. Nu debuterar Micael Dahlén som romanförfattare. Livet på Mars handlar om att vara annorlunda. Den skulle kunna handla om honom själv. Text Fredrik Emdén Foto Kristofer Steneberg

Dina svartmålade naglar har blivit ditt varumärke och din nya roman handlar om att vara annorlunda. Hur viktigt är det? ”Jag har snarare pratat mycket om att vara mig själv. Det är något som jag själv har jobbat med under flera år och känner att jag landat i. Det är kanske därför jag har sett mer och mer annorlunda ut, för att jag börjar komma ut ur mina garderober.”

som dig själv i din chefsroll? ”Bra. I min chefsroll har det inte varit ett problem. Jag har haft den fantastiska förmånen att jobba med, att chefa över, människor som har sökt sig till mig. Sedan har det kanske inte varit lika enkelt med tanke på att jag ju har mina chefer. Ju mer jag tar mig friheten att vara mig själv, desto krångligare blir det för dem.”

Hur mycket har du anpassat dig? ”Så gott jag har kunnat. Men jag har inte lyckats så bra. Under min upp­ växt försökte jag vara som andra, att passa in i mallen. En anledning till att jag har presterat så mycket i olika sammanhang är att få visa att jag kan vara ’normal’. ’Titta, jag kan ju få alla rätt på proven och högsta betyg!’ På senare år har jag förstått att det inte blir bra.”

Hur har du utmanat strukturerna? ”Jag har stångats en hel del kring hur undervisningen ska se ut, vad som ska läras ut, hur och när. Ska kurslitteraturen vara så stel och mossig, varför ska vi vara i klass­ rum, varför ska alla lära sig samma saker i stället för tvärtom? Jag har väl konstrat en del genom åren med vad vi egentligen ska forska om också, om vi ska definiera forskningen så snävt och jobba så hierarkiskt.”

Hur har vägen till den insikten sett ut? ”Den har bestått av två delar: dels när jag blev professor och började märka att även om omgivningen inte höll med tyckte den ändå att ’något måste han kunna, eftersom han har fått den här titeln’. Det har gett en liten trygghet som gör att jag kan säga vad jag själv tycker. Dels drabbades båda mina föräldrar av hjärn­ tumörer, nästan samtidigt. Det var en tydlig fingervis­ ning om att vi aldrig vet vad som händer i morgon. Det kanske inte finns något i morgon. Om jag ska vara den jag vill, är det bättre att jag är det nu.” Hur var det att komma ut

Vad har din olikhet inneburit för ditt arbete? ”Olikheten tillför att samtalen ofta tar helt andra riktningar och väcker nya frågor. Den eventuella uppskattningen tar sig nog uttryck i ökad nyfikenhet och ett ökat enga­ gemang. Oavsett laddning tror jag att engagemang leder till bra saker. Problemen handlar nog mycket om merarbete, frustration och irrita­ tion. Sådant gör väl att betygsätt­ ningen och ekonomisystemen ballar ur i undervisningen, forskningen blir svårare att förutsäga, vilket upplevs som läskigt för många.” Men du är ändå en populär chef? ”För ett antal år sedan bestämde jag mig för att om jag ska göra det

3 TIPS ➊  Sluta jobba. Säg inte nödvändigtvis upp dig, men sluta ägna så mycket tid åt jobbet. Om du slutar slösa bort din tid på jobbet kommer du att öka ditt fokus – vilket gör dig bättre på jobbet. ➋  Inse att det finns lite som du måste göra. Alla mås­ ten styr vår dag och vårt välmående. Om det är något som tar energi, testa att ta bort det. Du får mycket energi över. ➌  Gå upp ur sängen på ett nytt sätt varje dag. Det gör att din hjärna måste hitta nya stigar och det gör dig kreativ och mer intelligent.

jag gör måste jag göra det på det sätt som jag verkligen brinner för. Jag var frustrerad och kände att jag inte gjorde det jag själv trodde på. Jag insåg att jag gör saker som inte är bra för organisationen, att det kanske innebär att jag måste lämna jobbet. Men då får det vara så. Men så länge jag är här måste jag göra saker på mitt sätt. Jag är väldigt ödmjuk inför vetskapen om att jag gjorde det svårt för många personer. Men efter ett antal år började det sätta sig och utvecklas till något som är ganska uppskattat. Nu befinner vi oss i ett läge där det har blivit någon sorts norm.” Och när du blev norm tog du tjänstledigt, eller? ”Ungefär så. En annan anledning är nyfikenheten. Det är så fan­ tastiskt att bli kontaktad av spän­ nande människor som har roliga förfrågningar. Jag började med att förlänga dygnet. Man hinner göra massor medan andra sover. Men det går till en gräns, vilket min fru märkte först. Hon sa: ’Du kan inte hålla på med alla de här sakerna, du måste hålla ett tag till. Kan du inte bara ta bort alla saker som du inte måste göra?’. Men jag insåg att det är just de där sakerna som jag inte måste göra som håller mig uppe på nätterna. Så vad skulle hända om jag provade att göra precis tvärtom – tog bort det jag måste göra? Så gjorde jag det.” Men allvarligt talat, du bor i en förort i en villa, med fru och två barn. Hur normal får man bli egentligen? ”Haha! Du har inte sett vår trädgård och du har inte träffat våra barn.” ■

MICAEL DAHLÉN Gör: Författare och föreläsare. Blev professor i ekonomi vid Handelshögskolan vid 34 års ålder. Är tjänstledig under 2014. Aktuell med debutromanen Livet på Mars. Har tidigare skrivit böckerna Boxen, Nextopia och Monster. Jobbar just nu bland annat med att skapa en musikal för Nationalteatern i Oslo. Ålder: 40. Familj: Fru och två barn. Bor: I villa söder om Stockholm.

Maj 2014 Chef. 21


Experterna svarar: ”Hur ska jag överleva dragningen?” Psykologi. ”Jag har blivit ombedd av min närmaste chef att hålla en halvtimmes föredrag på en konferens där hela vårt företag samlas. Tanken är att jag ska dra resultatet från ett pilotprojekt som jag lett. Vi har lyckats väldigt bra och jag är stolt över mitt team. Problemet är att jag fullkomligt hatar att prata för en större grupp. Jag brukar ofta delegera presentationer. Mitt team har stort förtroende för mig och vet hur jag fungerar. Redan nu har jag stor vånda och får ont i magen så fort jag tänker på det. Hur ska jag ta mig igenom det?” Simon Svar: Du är i gott sällskap! Du delar din oro att tala inför grupp med ungefär en fjärdedel av befolkningen. Vi tenderar att skrämma upp oss själva med katastroftankar om allt som kan gå snett, till exempel att vi ska glömma bort vad vi ska säga, svettas så att det syns eller bli helt röda i ansiktet. Hjärnan spelar oss ett spratt och vi får samma upplevelser i kroppen som om det vore en hotfull situation. Försök att tänka på att du inte är föremål för presentationen utan fokus är ert pilotprojekt och målet är att framhäva ditt team och de goda resultaten. Bjud in åhörarna till att ställa frågor, det hjälper att hålla fokus på innehållet och inte på ditt framförande. Förbered det praktiska noggrant genom att bekanta dig med mötesrummet, gör en Powerpoint-presentation som hjälp att hålla strukturen och läs på ditt 22 Chef. Maj 2014

material för att lätt hitta i det om du kommer av dig. Öva gärna på din dragning med någon som du kan be om feedback från. Den goda nyheten är att sådant som ger oss obehag går att träna Har du en fråga till Chefs bort genom experter? Mejla ”Expertexponering. fråga” till red@chef.se. Ju fler gånger Ett urval besvaras. Fler du talar inför expertfrågor och svar på grupper desto chef.se mindre skrämmande kommer det att vara. Kom ihåg att andas hela vägen ner i magen inför, under och efter föredraget. Lycka till!

FRÅGA EXPERTERNA!

Nishteman Hosseini Leg psykolog och organisationskonsult, Sandahl Partners

FLER EXPERTER SVARAR


Sitter du på kontorsstol eller solstol i sommar? SW ger dig avlastning genom smart rekrytering och bemanning. Hör av dig.

SW.SE

Stockholm | Göteborg | Malmö | personal@sw.se | www.sw.se SW är specialiserade på rekrytering och konsultverksamhet för tjänstemän. Vår affärsidé är att tillgodose företagens behov av flexibla personallösningar och samtidigt vara en naturlig partner vid rekryteringar.


Psykologi Nishteman Hosseini Leg psykolog och   organisationskonsult, Sandahl Partners

Arbetsrätt Fredrik Dahl Arbetsrättsadvokat och delägare advokatfirman Vinge

Hälsa Cecilia Ritzman Liljevall Leg psykolog och organisationspsykolog, inriktning hälsa och ledarskap

Hälsa. ”Jag är orolig för att min hälsa ska förfalla under semestern. Jag vet att jag fullkomligt släpper träningen på lediga veckor. Jag äter okej, men utan träningen brukar det ändå sluta med att jag går upp ganska rejält i vikt till varje höst vilket ger mig en, ursäkta uttrycket, skitstart på arbetsterminen. Det hänger också ihop med en hel del öl och vin, på ledigheten. Inga kläder sitter bra, jag känner mig tung och trött tills jag fått in mina vardagsrutiner igen. Jag är rädd att jag kommer att trilla dit i mina ovanor även denna sommar. Jag behöver några konkreta råd!” Maj

24 Chef. Maj 2014

Lön AnnCharlotte Bretan Ledarskapsutvecklare lön, Ledarna

Karriär Alexander Holmberg Ledarskapscoach

Ledarskap. ”Jag har ett behov att vara mer tydlig i mitt ledarskap, våga vara auktoritär och inte alltid själv försöka lösa alla problem. Så fort en medarbetare kommer till mig med ett problem försöker jag lösa det. Jag skulle vilja bli bättre på att ställa motkrav. Ingen förväntar sig att jag ska lösa allt, det är krav jag ställer på mig själv. Ett aktuellt exempel: Två av mina underställda teamledare kan inte komma överens, de går inte ihop, men de tar aldrig konflikten ordentligt utan kommer till mig i stället och förväntar sig att jag ska lösa deras problem. Hur gör jag för att säga ifrån?” Ali

Svar: Semester är tid för avkoppling, att ladda batterierna och njuta. För många innebär det att man lägger träningen på hyllan. Men semester be­­höver inte nödvändigtvis betyda slappa vanor. Att må bra handlar i grunden om att hitta balans mellan aktivitet och vila, en

Ledarskap Leif E Andersson Leg psykolog, ledarskapsutvecklare

Svar: balans som vi behöver vare sig det är vardag eller semester. Kanske råden nedan kan vara till hjälp: Sätt upp ett mål med till exempel träning och gör i god tid en plan för hur du vill hantera detta under sommaren. Hur ofta ska du träna? Hur många glas vin ska du unna dig? Har du en plan har du också något att hålla fast vid när motivationen tryter. Sänk kraven, du kommer troligtvis inte att kunna träna som du brukar men det gör inget, huvudsaken är att du gör något. Tänk positivt och belöna dig själv när det går bra. All rörelse räknas och man kan få mycket motion utan att man ens tänker på att man tränar. Ta trappor, promenera i stället för att ta bilen, arbeta i trädgården etc. Gör det som är roligt och som fungerar. Cecilia Ritzman Liljevall Leg psykolog och organisationspsykolog, inriktning hälsa och ledarskap

Du kan sluta lösa andras problem utan att bli mer aukto­ ritär. När andra har problem gäller empati och aktivt lyssnande, inte auktoritet. Du är chef, nöj dig med det. Alla vet att du bestämmer när/om det behövs. Din uppgift är att lära dina medarbetare att själva lösa sina problem och konflikter. Först behöver de prata av sig, det räcker långt. Lyssna aktivt, utan att komma med lösningar. Sammanfatta utan att värdera vad du har hört och fråga ”Hur skulle du kunna lösa det?”. Om de försöker lägga över en konflikt på dig kan du fråga ”Om någon tyckte så här om dig, skulle du vilja att de pratade direkt med dig eller gick till mig då?”. Det du behöver vara tydlig med är att du inte ser det som din uppgift att lösa deras problem. Din uppgift är att hjälpa dem att klara det jobb de är anställda för att klara, inte göra jobbet åt dem. Du finns där för

dem, de är alltid välkomna, du kan skicka dem på kurs, rollspela i rummet, ge tips. Att kunna samarbeta med sina kolleger är en del av det jobb som de ansvarar för. Om inget annat fungerar kan du erbjuda dig att vara samtalsledare i ett trepartssamtal. Leif E Andersson Leg psykolog, ledarskapsutvecklare


"To be a winner at work and in life, everyone has to show leadership, regardless of their title."

ROBIN SHARMA

SINSPIRATIONM SEMINARIU S! S I VÄRLDSKLA STA LEDAR-

LEAD WITHOUT TITLE

DENS FRÄM - EN AV VÄRL LJANDE TER. BÄSTSÄ SKAPSEXPER .A BL LL TI FÖRFATTARE E LD SÅ M SO N “MUNKE . I” SIN FERRAR

19 SEPT

TID: 09.30-12.30 VAR: HOTEL RIVAL, STOCKHOLM PRIS: 2.900:- + MOMS / *VIP 4.900:- + MOMS

ANMÄLAN: ANETTE@LIFEVISION.SE ANGE “CHEF1” VID ANMÄLAN, SÅ FÅR DU 500:- RABATT

* VIP-LUNCH MED ROBIN 13.00-14.00

ANDERS HAGLUND TID ATT LEDA DUBAI 22-29 NOV Ledarskapsutbildning som tar hela ditt liv till nya höjder! PRIS: 42.000 ex.moms

ANMÄLAN: KARIN@LIFEVISION.SE MER INFO: SE INBJUDAN WWW.LIFEVISION.SE ELLER RING 033-14 00 70.

www.lifevision.se


SÅ GÖR JAG

Anna Ivarsson, personalchef på Moelven Eurowand.

Här kan alla träna sig till mer ledig tid

Janne Kanevid, Tomas Gredenhag och Bo Nylén, anställda på Moelven Eurowand i Göteborg, tränar tillsammans och kan kvitta det mot ledig tid.

Motionera och få igen träningstid som ledighet. Så gör man på företaget Moelven Eurowand, som ett sätt att få medarbetarna att röra på sig. Och på köpet har man blivit en mer attraktiv arbetsgivare.

A

Text Fredrik Hillvesson Foto Erik Abel

tt låta medarbetare träna sig till mer ledig tid är en välbeprövad metod på företaget Moelven Eurowand. Redan för flera år sedan beslöt sig en nytänkande ledningsgrupp för att göra en insats för personalens hälsa. ”Det var ingen katastrofsituation innan dess, men ledningen var mån om att medarbetarna skulle fortsätta må bra. Det handlade om att göra något bra ännu bättre”, säger Anna Ivarsson, personalchef på Moelven Eurowand, som tillverkar och levererar systemväggar. 26 Chef. Maj 2014

Företaget tog därför beslutet att låta medarbetare som ägnar sig åt någon form av motion få igen en del av den tränade tiden som ledighet. Grundreglerna är att träningen ska pågå mellan 45 minuter och två timmar och ske utanför arbetstid. Medarbetarna för träningsdagbok över sin motion och den närmaste chefen godkänner sedan träningsdagboken. En femtedel av den intränade tiden registreras i en tidsbank och får sedan bytas mot ledighet. Maxtiden som får tas ut är 40 timmar per år och tiden går inte att översätta till pengar.

Vilken typ av aktivitet som medarbetarna väljer varierar. Företaget har en lista på tio godkända sporter som löpning, bollsport och simning. Men även andra typer av motion kan kvala in. ”Ibland kommer det in förfrågningar om aktiviteter som inte finns med på listan och då tar vi ställning till dem i varje enskilt fall”, säger Anna Ivarsson. I dag finns det många företag som uppmuntrar sin personal att träna, men för runt tio år sedan var det mer ovanligt. För Moelven Eurowands nuvarande medarbetare

är systemet en självklarhet. I nuläget utnyttjar sex av tio medarbetare förmånen och i snitt tar de ut 16 timmar per år. Eftersom företaget inte gjorde någon undersökning av hur många som tränade innan systemet infördes finns det inte några siffror på hur många som började träna efteråt. Det är inte heller alla som får full utdelning för sin träning. ”Många hävdar att de har tränat men att de inte är så bra på administration och har glömt bort att fylla i träningsdagboken. Det är oftast samma personer som missar att fylla i även andra rapporter. Ett fåtal


högre chefer och tjänstemän hinner heller inte ta ut den lediga tiden, men tränar ändå.” Några vi och dom-tendenser mellan de som tränar och de som inte gör det har Anna Ivarsson inte märkt av. ”Det är nog lättare hänt när det handlar om att skapa tävlingar med hjälp av en app eller liknande. Vi tror att det här systemet är mer hållbart i längden.” Förutom att ge medarbetarna incitament för att träna mer har systemet fungerat som ett sätt att attrahera nya medarbetare. ”Det gick ut en pressrelease i höstas som gjorde att det här fick stor uppmärksamhet i media. Efter den uppmärk­ samheten är det många som har nämnt att de vill jobba hos oss på grund av detta.”

Anna Ivarsson är inte främmande för att systemet kan komma att utvecklas i takt med att det kommer nya medicinska rön. Hon pekar bland annat på att det nu finns forskning som visar att det är bra att träna i korta intervallpass och att det därför kan finnas skäl att ändra på kravet att träningen ska pågå i minst 45 minuter. Men finns det ingen risk att systemet utnyttjas av medarbetare som felaktigt uppger att de har tränat? ”Grundinställningen är att vi litar på vår personal. Men det är klart att det här kan missbrukas. Vi tycker ändå att fördelarna överväger. Varje chef har mellan tre och trettio personer under sig så de känner sina medarbetare ganska väl och säger nej om något verkar orimligt.” ■

”Grundinställningen är att vi litar på vår personal. Men det är klart att det här kan missbrukas. Vi tycker ändå att fördelarna överväger.” ANNA IVARSSONS METOD: ❶ Inför träningsdagbok

Låt medarbetarna registrera sin träning i en träningsdagbok där var femte timme ersätts med en timmes ledighet. På Moelven Eurowand har man begränsat den lediga tiden som kan tas ut till 40 timmar per år.

❷ Närmaste chef håller koll

Lita på medarbetarna – de positiva effekterna överväger ett eventuellt fusk med systemet. Minimera riskerna genom att låta närmaste chef godkänna träningsdagboken och hålla koll på motionspass som verkar orimliga.

❸ Öppna för annorlunda sporter

Var öppen för att det finns olika sätt att motionera. Klargör vilka träningsformer som omfattas av metoden, och ta ställning till annorlunda sporter från fall till fall. Vad beredd på att uppdatera systemet när det kommer forskning som pekar i nya riktningar. Maj 2014 Chef. 27

Höstens kickoff på Cinderella Boka in höstens konferens på vår nöjeskryssare Cinderella redan nu till kalaspris. Ni får Östersjöns bredaste nöjesutbud på köpet. Utöver goda konferensmöjligheter väntar toppartister, liveband, dans, smakfulla måltider och en ljuvlig spa-avdelning. Prisex 639:- per person. Uppge produktkod SKONFX. I priset ingår: Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt. En buffémiddag och buffélunch inkl vin, öl, läsk och kaffe, frukost samt fyra timmars konferens ombord inkl kaffe och frukt* Priset gäller söndag–onsdag 20/8–30/9 2014 vid minst 10 konfererande och när två vuxna delar hytt. Tillägg övriga dagar. *Det går bra att köpa till fler timmar om så önskas.

Läs mer på Vikingline.se eller ring för att boka 08-452 40 40.


”Förhandling handlar inte om att roffa åt sig en så stor bit av kakan som möjligt.”

Låt ett frö bära frukt

Kate Vitasek och David Frydlinger i boken Getting to we.

Relationen avgör om förhandlingen blir lyckad Glöm roffa åt sig-mentaliteten. Och tänk länge än win-win. Nu är det relationer som gäller för lyckade förhandlingar. I alla fall enligt författarna till boken Getting to we, som menar att i både förhandling och ledarskap är det enda riktigt hållbara framgångsreceptet att bygga just relationer och tillit.

I

Text Fredrik Emdén

nnan vi ska skiljas åt vill Kate Vitasek sammanfatta vårt samtal genom att berätta en historia. ”Anta att vi har en apelsin som vi förhandlar om. Båda vill ha den, ingen av oss vill ge upp den”, säger

hon. ”Jag kommer då att försöka ta reda på vad du har att vinna på att få den. Så jag kommer att fråga ’vill du baka en kaka, då kanske du vill ha skalet?’. Jag kommer att ställa frågor som leder oss till att vi kan dela på den här apelsinen på ett kreativt sätt. Om du får skalet och jag får juicen så är det en win-win-situation”, säger Kate Vitasek.

Nu sitter hon i en frukostmatsal på ett hotell i Stockholm tillsammans med advokaten David Frydlinger och pratar om boken Getting to we, som de har skrivit tillsammans med forskaren Jeanette Nyden. Kärnan i bokens budskap är att förhandling inte längre handlar om att försöka 28 Chef. Maj 2014

roffa åt sig en så stor bit av kakan som möjligt. Det handlar inte ens om att försöka skapa en win-win-situation. För att skapa riktigt långsiktig framgång som gynnar båda parterna behöver vi bygga relationer. Och hur skapar man en sådan för två parter som förhandlar om en apelsin? Jo, man kommer överens om att plantera ett träd med hjälp av den. ”Vi kommer båda att få lite mindre av apelsinen, för vi måste ta ut kärnorna. Sedan måste vi plantera och vattna. Vi vet inte om vi får något träd, det kan dö, vi kan få en apelsin, vi kan få tjugo apelsiner. Antingen vill du tänka långsiktigt och plantera ett träd. Eller så vill du bara ha en apelsin. I Getting to we säger vi ’låt oss diskutera saken’”, säger Kate Vitasek. Idén kommer ursprungligen från boken Getting to yes, skriven av Roger Fisher och William Ury i början av 1980-talet, av många betraktad som förhandlings­

teknikens bibel. Även Kate Vitasek har använt den i sin undervisning hemma på University of Tennessee. ”Det är BOKEN. Men om vi tittar på dem som verkligen har skapat värde och innovation ser vi att de inte tänker ’du är min leverantör, du är min medarbetare’ utan i stället hela tiden tänker ’vi’”, säger hon. Medan Getting to yes tittar på den enskilda affärssituationen fokuserar ­Getting to we på hela relationen mellan de båda parterna i affären. ”I dag räcker det inte med att för­­handla om en enskild överenskommelse, den kommer att ha utvecklats inom bara ett par månader. Marknaden förändras, ­affärernas natur förändras. För en med­ arbetare är arbetets innehåll väldigt ­f lexibelt”, säger David Frydlinger, som jobbar på advokatfirman Lindahl och kom i kontakt med Kate Vitasek då han letade efter någon som forskat om överenskommelser och strategiska kontrakt.


De fann varandra direkt och skrev boken genom att under några månader skicka texter fram och tillbaka mellan sig. Först när boken var klar träffades de för första gången. Vitaseks och Frydlingers syn på förhandling har mycket gemensamt med den moderna relationen mellan chef och medarbetare. Chefen behöver skapa en laganda, som bygger på förtroende och långsiktighet med tydliga mål som båda parter känner sig engagerade i.

K

ate Vitasek använder sig av bergsklättring som metafor för de sociala ­normerna i en grupp. ”Vilka regler behöver vi för att kunna bestiga Mount Everest tillsammans? Det kan vara farligt. När vi klättrar upp på Mount Everest och det börjar blåsa kraftigt, då är vi sammanbundna av de regler som vi har satt upp. Därför behöver vi skapa regler att leva efter. En av dem måste vara autonomi, självbestämmande. Det är oerhört viktigt för en relation”, säger hon. ”Om jag detaljstyr dig känner du dig inte värdefull. Du blir placerad i en box. Du vill inte jobba med mig om jag beordrar dig

att baka mer paj och sedan inte låter dig dela den med mig.” David Frydlinger understryker att det här inte bara är något som låter bra. Det finns pengar att tjäna. Många chefer har jobbigt med att uttrycka autonomiprincipen, men det finns så många starka bevis på att det är viktigt att de inte har råd blunda för den.

nad, för vi kommer sannolikt inte att träffas igen. Men om jag kommer att anställa en medarbetare eller behöver en finansiär, då måste jag tänka på relationen och lyfta upp dessa sociala normer”, säger hon, och minns hur det var när hon arbetade på Microsoft. Bygg förhandlingen ”Vi använde taktik. Det är på ömsesidigt föringet sätt att bygga upp en troende, är rådet i ­förtroendefull relation på. boken Getting to we. Men det blev ett accepterat ”Om er relation bygger på förtroende kommer arbetssättet sätt att förhandla. Det känns att bli billigare. Ni kan uppnå framgång fel i hjärtat”, säger hon. snabbare om ni litar på varandra. Annars kommer du att bli tvungen att titta dig Getting to we har fått många att öppna över axeln hela tiden”, säger han. ögonen. Kate Vitasek fyller i: ”Det är fascinerande att se hur du kan ”Jag är ingen professionell förhandlare förändra relationskulturen. Folk förstår men jag kan se hur vi förlorar värde genom inte att de fuskar. De vill inte vara dåliga, att inte fokusera på att skapa tillit i våra de inser bara inte att de borde agera på det relationer. Oavsett vilken sorts relation det här sättet, som ju egentligen handlar om handlar om”, säger hon. sunt förnuft”, säger Kate Vitasek. Att försöka spela ett spel i förhandling ”Ju mer vi samarbetar desto närmare – eller i relationen med medarbetaren – kommer vi varandra och desto svårare blir skadar bara förtroendet, menar de. Kate det att fuska. Jobbar man mot ett gemenVitasek talar till och med om ”fusk”. samt mål från dag ett sätter vi standarden ”Att vara hal eller slug kanske kan vara för en kultur där vi aldrig fuskar”, säger okej om jag handlar av dig på en loppmark- Kate Vitasek. ■

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig rna a d e L % 5,64

Som medlem i Ledarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Ledarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,64 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,64 %, blir den effektiva räntan 5,79 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2014-01-08.


Redaktörer Fredrik Emdén, Fredrik Hillvesson, Maria André

Nytta Tips, verktyg, karriär, lön EMPLOYER BRANDING Betydelse: Med Employer branding menas hur en arbetsgivare uppfattas av sin omvärld. Precis som konsumentpro­ duktens varumärke innehål­ ler arbetsgivarvarumärket information som förknippas med företaget eller organisa­ tionen. Ett starkt arbetsgivar­­varumärke lockar medarbe­ tare. Employer branding är summan av en organisations arbete med att göra den till en attraktiv arbetsplats. Ursprung: De brittiska forskarna Simon Barrow och Tim Ambler använde formeln i en artikel i Journal of Brand Manage­ ment 1996. De definierade begreppet som ”the package of functional, economic and psychological benefits pro­ vided by employment, and identified with the employing company”. 2005 kom deras bok The employer brand, som betraktas som ett stan­ dardverk för begreppet. Används av: Tja, av nästan alla. Så var det åtminstone ett tag, då employer branding blev ett buzzword. Men begreppet har blivit allt viktigare, inte minst sedan talent manage­ ment, förmågan att attrahera talanger, har blivit en över­ levnadsfaktor för många organisationer. När Chef och Kairos Future för två år sedan frågade Sveriges chefer om vilka ledarskapstrender som påverkat dem svarade fyra procent employer branding. 30 Chef. Maj 2014

till 15.00 är den farligaste tidpunkten på svenska arbetsplatser. Då skadas flest på jobbet, enligt statistik som tidningen Du och jobbet fått från Socialstyrelsen. Den ”farligaste” dagen i veckan är tisdagar. 

Gyllene regler för ditt företags Facebook-sida Tidningen Fast Company tipsar om sex regler för ett mer framgångsrikt Facebookanvändande:

1.

Översälj inte Hur reagerar du på tvreklam när du tittar på film? Till slut reser du dig och gör något annat en stund. Likadant är det på Facebook när du enbart postar annonser. Ge dina följare ett intressant innehåll, som artiklar om er bransch. Åtta av tio inlägg bör vara av social karaktär.

4.

Värva inte alla På Facebook vinner kvalitet över kvantitet. Låt därför ditt Facebook-nätverk växa organiskt genom att vända dig till befintliga nätverk. Köp inte likes.

5.

Svara på kommentarer Möjligheten att fritt säga sin mening är Facebooks välsignelse och förbannelse. Blunda inte för kritik. Svara ärligt inom 24 timmar så kanske du kan vända kritiken.

Ställ frågor Avsluta dina inlägg med en fråga. Frågor genererar kommentarer, särskilt om de innehåller orden ”bör”, ”skulle” och ”vem”. ”Varför” och ”hur” fungerar sämre eftersom svaren tar längre tid att formulera.

3.

6.

2.

Kort och koncist Skriv inte inlägg som är längre än 80 tecken. Allra bäst är 40. Studier av detalj­­handelsvarumärken på Facebook visar att inlägg på runt 40 tecken får 86 procent högre engagemang.

Ransonera inläggen De flesta gillar vad du gör. Men två procent av dina inlägg kommer att bemötas negativt, vilket kan göra att dina inlägg blockeras. Gör därför inte fler än ett till fyra inlägg per vecka.

SANNA MANDER

CHEF FÖRKLARAR

14.00

Kalla fakta om dåliga möten ● 25 procent av all arbetstid är mötestid. För många chefer är det 50–80 procent.

Saknar syfte

50 %

Stjäl energi

33 %

Faktisk mötestid

25 %

● 50 procent av alla möten saknar tydligt syfte och mål. ● 33 procent av alla möten tar energi från deltagarna.

2. Det saknas ofta en kultur för ständiga förbättringar. 3. Få ledarskapsutbildningar har möteskultur på agendan.

Varför ser det ut så här? 1. Ingen äger möteskultur­ frågan i ledningsgruppen.

Källa: En massa sätt att sabba ett möte – och 3 x fler sätt att bygga upp det på av Antoni Lacinai och Micke Darmell.


”Hittills har jag bara närvarat tio minuter på varje möte. Jag lyssnar på vad medarbetarna har att säga och säger sedan ’alright, det här är vad som är viktigt’. Sedan ber jag dem att hitta lösningen. De är bättre på det, mitt jobb är att förstå i vilken riktning vi måste gå.” Yancey Strickler, vd på crowdfundingsajten Kickstarter svarar på frågan hur han är som chef i Veckans Affärer.

TRE TIPS

”Visa med hela kroppen att det är kul” Under de fem år som Torkel Hallander har varit vd på den internetbaserade däck­ butiken Bythjul.com har omsättningen fyrdubblats. Framgångsreceptet är en ledarskapsfilosofi byggd på tre grundpelare: kunskap, motivation och samarbete. ”För mig har ett gott ledarskap två viktiga sidor vilka båda måste till för att skapa framgångsrika företag. Dels att leda affären, dels att leda medarbetarna”, säger han. Här är Torkel Hallanders metod: Kunskap Du måste ha goda kunskaper om verksamheten. Det innebär inte att du måste

1.

kunna varje detalj, utan känna till vilka detaljer som är viktiga. Se också till att alla är med och tar fram de övergripande målen. ”När alla tar fram några viktiga mål vet också alla hur de ska bidra från sitt perspektiv.”

2.

Motivation Motivation är resultatet av en spännande vision som medarbetarna förstår. ”Energi och entusiasm är mina två viktigaste verktyg som ledare. Att visa med hela kroppen att det är kul, att det går bra, att vi kommer att vinna.”

3.

Samarbete Ni samarbetar bättre om ni förstår varandra, gillar varandra och vill hjälpas åt. 1 + 1 kommer alltid att bli 3. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ett bra samarbete. Det gör du till exempel genom gemensamma aktiviteter, korsbefruktning i projektarbeten, gemensamma planer och mål. ”Ledaren måste vara katalysatorn som ser till att medarbetarna pratar med varandra och skapar gemensamma planer – resten sköter de själva.”


NYTTA

”Jag är inte säker på att allas hustrur tycker att det är så jättekul, men det är lite så vi har det. Man måste se detta som sitt fritidsintresse.” Stena Lines vd Carl-Johan Hagman om att han och ledningsgruppen åker på olika Stenaturer var tredje helg för att hålla sig à jour med verksamheten. Till Di Weekend.

Gör svårare — få bättre resultat Cognitive Reflection Test (CRT) brukar kallas världens kortaste intelligenstest. Det har tagits fram av Yaleprofessorn Shane Frederick med syfte att mäta vår förmåga att göra djupare, analytiska bedömningar i stället för att lyssna till de första impulsiva svaren. Att förstå när någonting är mer komplicerat än det verkar, alltså. Här är ett exempel på en fråga ur testet: Om det tar 5 minuter för 5 maskiner att tillverka 5 prylar, hur lång tid tar det då för 100 maskiner att tillverka 100 prylar? Det ligger nära till hands att svara 100. Men självfallet är det en fälla. Rätt svar ska vara fem minuter (för 100 maskiner tar det exakt samma tid att tillverka 100 prylar som det tar för 5 maskiner att tillverka 5 prylar). I sin bok David och Goliat beskriver Malcolm Gladwell hur forskarna Adam Alter och Daniel Oppenheimer modifierar CRT genom att helt enkelt göra det väldigt svårläst – närmare bestämt med typsnittet Myriad Pro i tio punkters storlek, kursiv stil och tio procent grått – och sedan lägga fram det till sin grupp.

Sedan jämför de resultat från de båda versionerna av testet. När den första versionen testas av studenter blir genomsnittet 2,18 korrekta svar av 3. Men vid testet av den andra versionen blir det totala genomsnittet – med studenter från andra universitet – 2,45. Den lilla ansträngningen som det innebär att läsa frågan lönar sig alltså. Genom att göra frågorna svårare tvingar man försökspersonerna att ”djupare begrunda vad det är de ställts inför”. ”De kommer att använda mer tankeresurser på det. De kommer att bearbeta problemet grundligare eller fundera mer ingående på vad det handlar om”, säger Adam Alter i Malcolm Gladwells bok.

2

och en halv miljon dollar ska basket­ laget LA Clippers ägare Donald Sterling böta för att ha fällt rasistiska kommen­ tarer i samband med en basketmatch och som fångats på band. Sterling har dessutom stängts av på livstid från den amerikanska basketligan NBA.

FATTA BÄTTRE BESLUT LÄTTARE Måste du fatta ett beslut men är osäker på vad du innerst inne känner för de olika alternativen? I så fall kan du prova följande metod: Skriv ner det ena av de två alternativen, exempelvis ”Tacka ja” på en pappers­ lapp. Skriv ner det andra alterna­ tivet, exempelvis ”Tacka nej” på ännu en papperslapp. Vik ihop de båda lap­ parna och blanda dem så att du inte vet vilken lapp som är vilken. Välj en av lapparna, öppna den och läs. Hur känner du inför alternativet som du hit­ tar där? Känns det bra kanske det är det som du ska satsa på. Känns det fel kanske du ska ta det andra alternativet. Självklart räcker det inte alltid med den här metoden för att komma fram till ett välgrundat beslut. Men den kan ge dig en hint om vad du innerst inne känner.


Goda nyheter till alla som inte blir yngre med åren.

Genom att redan idag se över hur ditt liv som pensionär kommer att se ut, så kan du enkelt förändra det till det bättre. Och dessutom få ro i själen fram tills det är dags. För varje år du jobbar ökar din pension och extra mycket ökar den om du har tjänstepensionen ITP. PTK Rådgivningstjänst är gratis och ger dig personligt anpassade råd om hur du får dina pensionspengar att växa ytterligare. Du får också råd om hur du förbättrar ditt skydd vid sjukdom och din familjs ekonomiska trygghet om det skulle hända dig något. Gå in på rådgivningstjänst.se och investera lite tid i ditt framtida jag, så hjälper vi dig direkt.

rådgivningstjänst.se


Bygg konferensen från grunden Heldagskonferenser och kickoffer riskerar att bli både dyra och att inte ge så mycket som du skulle önska. Med hjälp av några enkla grundregler kan du få dem betydligt mer effektiva. Text Calle Fleur

1

4

Svara på frågan ”varför?”

Ge utrymme för interaktion

Alltför många börjar planera konferensen utan att ha den mest grundläggande frågeställningen klar för sig: För vem håller du mötet, och varför? Det menar Tommy Brotte som har anordnat möten sedan 1988 och ansvarar för kursen Möteskommunikation på Berghs School of Communi­ cation i Stockholm. ”Man måste alltid fråga sig varför mötet ska äga rum. Vill ledningen åstadkomma verklig förändring krävs en riktig dia­ log med mötesdeltagarna.”

2 Var en god värd En god värd möter gästerna i dörren – och ger dem genuin uppmärksamhet när de anlän­ der till konferensen. ”Alla pratar om vikten av värdskap och bemötande, men nästan alla går bet på just den punkten. Alltför ofta står ledningsgruppen i ett hörn och pratar med varandra”, säger Tommy Brotte.

3 Sitt i öar

hogia.se

För att få till en riktigt bra dialog bör deltagare från olika delar av företaget blandas. En tumregel är att varje ö inte bör bestå av fler än sex personer. 34 Chef. Maj 2014

Ett bra möte måste inne­ hålla fyra komponenter: • Provokation. • Inspiration. • Reflektion. • Interaktion. Enligt Tommy Brotte är sam­ spelet mellan mötesdeltagarna det allra viktigaste för att nå verkliga resultat. Se därför till att ha goda marginaler för öppna diskussioner och workshop-övningar.

5 Stoppa efter 18 minuter En programpunkt får ald­ rig vara längre än 18 minuter. Längre än så klarar mötesdel­ tagarna inte av att hålla kon­ centrationen uppe. Det är betydligt mer effektivt att hålla dragningarna korta och i stället ägna tid åt att låta deltagarna diskutera och reflektera över det som sagts. Då förstår de och minns bud­ skapen betydligt bättre. ”Många deltagare gillar ju att bara sitta och lyssna. Vill arrangören få högt betyg på utvärderingen räcker det ofta med att erbjuda spännande föreläsare i en bekväm bio­ sittning. Problemet är att det sällan ger någon effekt på resul­ taten. Interaktivitet är nyckeln för att verkligen nå framåt”, säger Tommy Brotte. ■


EXKLUSIV INTERVJU

ÖB om vägen tillbaka Text Karin Thunberg Foto Magnus Liam Karlsson

PERSONLIGT. Kortare stubin, hög

puls, svårt att sova. En dag tog det tvärnit. För Chef berättar ÖB Sverker Göranson nu för första gången hela historien om sin utbrändhet och sjukskrivning och hur det påverkat honom. Och om vägen tillbaka till jobbet med ”fjärilar i magen”. ”Plåten inte är lika tjock längre. Efteråt blir man mer känslig”, säger han.


Maj 2014 Chef. 39


Äta, sova, motionera – det var läkarens råd till Sverker Göranson för att underlätta hans återhämtning. Själv lade han till: ”Att reflektera.”

D

et blev helt en­­ kelt för lite Sverker, är hans enklaste förklaring. I alla år, Sverker Göranson beskriver det som en naturlig och alls inte påtvingad strävan, har han behållit sin grundperson genom den mili­ tära karriären. Det gick i marschtakt – fram till hösten 2012. Gradvis, utan att han själv insåg faran, blev det för mycket överbefälhavare och för lite Sverker. Till slut sa kroppen stopp. Några möten blir inte alls som man tänkt sig. Nu anländer jag till

40 Chef. Maj 2014

Försvarshögkvarteret i Stockholm med fyra sidor nedskrivna frågor. Går något bävande genom vakten som om jag skulle tenta på Sverker Göranson, chef för denna gigantiska organisation med – lägst räknat — 20 000 anställda. En organisation som står mitt uppe i en förändringsprocess. Över sig har han det som han själv kallar ”uppdragsgivarna”, det vill säga riksdag, regering och ytterst svenska folket. Skruvstädspositionen är ound­ viklig, bara denna vinter och vår har trycket hårdnat efter Rysslands

militära upptrappning. Men nu är det inte svensk försvarspolitik vi ska diskutera utan vad som händer när en chef når smärtgränsen. Inte orkar vara chef längre. Detta som Sverker Göranson själv upplevde. Han kommer direkt från en övning. Har kamouflagefläckig fält­ uniform och ett varmt, fast hand­ slag. Frågar om jag vill ha kaffe. Skrattar välvilligt när jag erkänner att det närmaste jag hittills kommit svensk försvarsmakt är genom min förste man, som var stamanställd. Enligt ÖB, inpasset är blixtsnabbt, finns det andra sätt att komma orga­ nisationen nära. Med in i besöks­


”Det räcker inte att ett jobb gått bra. I morgon måste det gå ännu bättre. Det är så man anstränger sig långt över sin förmåga.” soffan på sjunde våningen bär jag försäkran att han har humor. Och ett ”stort hjärta”. Men också integritet – förutom förmågan att slå den där näven i bordet. Medarbetar­orden verkar ärliga, bortom tröttsamt chefsfjäsk. Själv kan jag min läxa, vet att Sverker Göranson är skå­ ningen som efter tekniskt gymnasium hade tänkt söka till Chalmers. Men först ryckte han in som pansarsoldat på P6 i Kristianstad, vars motto var: ”Ära. Skyldighet. Vilja.” Med de ledorden tränas man till att köra – ja, tills det tar stopp. Längs vägen hann mycket hända, efter att en kompis övertalat honom att söka militärens aspirantskola, vilket blev startskottet till en karriär som bara gått framåt, uppåt. Tills tvärniten kom i januari förra året när Sverker Göranson tvingades avbryta Folk och Försvars rikskon­ ferens i Sälen. Åka hem innan han ens hunnit hålla sitt tal.

ÖB Sverker Göran­ sons sjukskriv­ ning väckte både frågor och kritik. ”Men mest kände jag stöd. Under den där perioden hade vi oavbrutet blommor hemma. Jag fick brev och kort från männis­ kor som jag aldrig hört talas om. Det betydde mycket.”

Tidningarna skrev att han fått vinterkräksjukan. Andra antog att det var en intervju i Svenska Dagbladet, där han sa att Sverige kan försvara sig mot ett angrepp

Skribenten Karin Thunberg i samtal med ÖB på För­ svarshögkvarte­ ret i Stockholm.

med ett begränsat mål i ungefär en vecka, som fått dessa ödesdigra konsekvenser. Vad hände, egentligen? ”Som jag sa från början; jag hade gett Sverker för lite utrymme, kunde inte skilja på mig och på ämbetet. SvDintervjun spelade ingen roll, när den publicerades var jag redan vid den där punkten. Eller bortom den. Utan privata ytor blir det ett och samma, dygnet runt – och när det tog emot kände jag mig drab­ bad rent personligt”, säger han. ”I min position får man inte alltid beröm, det måste man tåla. De beslut jag tar blir föremål för poli­ tiska och organisatoriska värderin­ gar men om de inte efterföljs: är det då tecken på mindre framgång, att jag som Sverker Göranson har miss­ lyckats? Förra vintern kändes det så, jag kunde inte skilja på sak och person. Det håller inte långsiktigt.”

H

an drar efter andan, vill betona att detta är histo­ ria. Krisen myn­ nade inte bara ut i en bättre balans. Han fick också ökad självkännedom. En ny, personlig styrka – vilket, det är hans absoluta övertygelse, betyder att han är en bättre chef. Ja, inte bara. Han har också insett att han är en förebild. Att han kunnat hjälpa andra chefer som nuddar smärtgränsen. ”Flera vill att jag ska skriva en bok om mina erfarenheter. Man har till och med erbjudit mig delar av en psykoterapeutisk utbildning.” Men tillbaka till 2013. Vad var för­ sta känslan när Sverker Göranson tvingades lämna Sälenkonferensen? ”Initialt kände jag att jag inte räckte till. Vilket bottnar i att jag alltid, både privat och yrkesmässigt, tävlat på något sätt. Det räcker inte att ett jobb gått bra. I morgon måste det gå ännu bättre, bara jag får alla Maj 2014 Chef. 41


JESSICA GOW, TT-BILD

Den militära karri­ ären blev spikrak för skåningen Sverker Göranson som ursprungligen hade tänkt plugga på Chalmers.

SVERKER JOHAN OLOF GÖRANSON Gör: General och Sveriges överbefälhavare sedan 2009. Ålder: Nyligen 60 fyllda. Familj: Hustrun Ann, barnmorska. Två vuxna barn. Bor: Stockholm. Bakgrund: Student 1973 i Kristianstad, gymnasieingenjör och värnplikt i pansartrupperna. Löjtnant 1977, därefter spikrak karriär: Major som 30-åring. Utlandsbefäl i Bosnien på 1990-talet. Arméattaché i Washington 2000–2003. Arméinspektör och chef för armétaktisk stab 2005–2007, chef för ledningsstaben samt Försvarsmaktens stabschef 2007–2009.

Två frågor till Sverker Göranson

Chefsegenskap som du saknar? ”Tycker inte att jag hamnat i situationer som jag inte kunnat hantera. Att känna fjärilar i magen inför nya befattningar är bra. Man behöver en grad av ödmjukhet inför de utmanin­ gar som ett nytt chefsjobb ställer.” 42 Chef. Maj 2014

ÖB Göran­ son delar ut en medalj till den sårade soldaten David Ström i Afghani­ stanstyrkan.

NICLAS EHLÉN, TT-BILD

Bästa chefsegenskap? ”Ett inkluderande ledarskap, förmågan att samverka och kommunicera med människor.”


”Ju svårare du har att sova, desto mer utsliten blir du. I dag vet jag att det är tecken på att kroppen håller på att gå sönder. Då tänkte jag bara: ’Äh f-n, det är väl bara att ta i lite till’.” med mig. Det är så man anstränger sig långt över sin förmåga.” Redan under september–oktober 2012 kom de första klassiska utmatt­ ningssymtomen. Han måttar några centimeter mellan tummen och pekfingret för att beskriva stubinen som blev kortare. Därtill fick han hög puls, svårt att koppla av, svårt att sova. ”Och ju svårare du har att sova desto mer utsliten blir du. Det hjälper inte hur mycket du än biter ihop. Då hade jag också börjat få svårt att minnas saker. I dag vet jag att det är tecken på att kroppen håller på att gå sönder. Då tänkte jag bara: ’Äh f-n, det är väl bara att ta i lite till’.”

S

verker Göranson har själv erkänt att hans bästa samtalsterapeut är hustrun Ann. De möttes i friidrottssammanhang när han var 17, hon 16, och har hängt ihop sedan dess. På bordet mellan oss har någon lagt in en sida ur Svensk Damtidning. Bland alla festvimlande människor syns paret Göranson, han i parad­ uniform, hon i vacker blå klänning. Ser jag rätt håller de varandra i hand. Märkte aldrig hon att han mådde dåligt, hustrur brukar reagera när deras män är uppe och stapplar sömnlösa i gryningen? Nej, konstigt nog inte. ”Men där är vi lika, min fru och jag. Vi är båda sådana som tar i.” Nja, i ärlighetens namn var det hans hustru – barnmorskan som känner livets realiteter – som först av alla hävdade att även en ÖB måste kunna sjukskriva sig. Vilket han snabbt slog bort. Nej, det hade han inte tid med.

Några veckor senare var tiden ointressant. Att lämna Sälen-kon­ ferensen var visserligen ”ett jätte­ övervägande”, men i det läget hade Sverker Göranson inget val.

”I samtal med andra insåg jag att det var större risk att jag skulle skada min organisation om jag var kvar än om jag lät andra ta över.” Vad hände när han kom hem? Första åtgärden var att ringa en psykoterapeut. ÖB presenterade sig som Sverker, sa att allt var kaos och fick tid omgående. Gick dit i jeans och tröja. Svarade uppriktigt på terapeutens fråga om han hade övervägt att byta jobb, att nej, det trodde han inte skulle gå så bra. Psykoterapeuten insåg inte att hon hade ÖB framför sig? ”Nej, inte från början. Det kan man inte förvänta sig att alla gör. Det innebar också att hon undrade om jag inte kunde återvända till mitt jobb på deltid. Vilket ju var lika omöjligt. Ändå kan jag, så här med facit i hand, säga att det var bra att terapeuten inte visste något om mig. Samtalet utgick från hennes kun­ skaper och erfarenheter.” Parallellt med terapin sökte Sverker Göranson upp en läkare med erfarenhet av arbetsutmatt­ ning. Av honom fick han lära åter­ hämtningens tre grunder: Att äta, sova och motionera. Själv la han till: Att reflektera. ”Jag var tvungen att förstå vad som hänt, och vad jag kunde dra för lärdom av det. Eftersom det här var något jag måste ta med mig tillbaka till jobbet. Nu inleder jag varje dag med någon form av motion. I början var det promenader, vilket också var ett sätt att få tänka i ensamhet. Här kommer nästa roliga historia: Jag gjorde det med mössa på huvu­ det, tänkte på mamma som alltid sagt att om man är sjukskriven så får man inte gå ut.” Läkaren försäkrade att promena­ der var tillåtna. Liksom att gå till en träningslokal. ”Det har jag fortsatt med. Men du ser hur djupt det sitter, det man en gång fick lära. Till och med min fru undrade varför jag hade mössa

på? Men någon kunde ju känna igen mig …” Kosten var inga problem, regel­ bundna måltider fanns även i den överfulla almanackan. Men sömnen, hur blev den bättre? I dag vet Sverker Göranson att det handlar om att skapa en avspänd miljö. ”När det är dags att stänga av så gör jag det.” Jo, tack. Men hur går det till rent konkret? ”Vi kan ta i går kväll som exempel. Då var jag lite uppvarvad och valde att lägga mig på sängen och titta på TV4:s film om Annika Bengtzon. När den slutade somnade jag direkt.” Vad hade du gjort för två år sedan? ”Legat och snurrat tills jag gett upp. Men egentligen handlar det om att vara i sådan fysisk och psykisk status att man kan koppla av. Nu springer jag och kör lite maskiner 45 minuter varje morgon, sedan går jag hem och mediterar.” Mediterar, hur då? Sitter på golvet? Kör ett mantra? Sverker Göranson skakar på huvu­ det. Nej, nej, han sitter rätt upp och ner i en stol. Kör de avslappnings­ övningar som han hittade i en bok om mindfulness. Men det var, i san­ ningens namn, efter att han kommit över sin gamla misstänksamhet mot meditation, tanken att det mest är skrock. ”Nu vet jag att det är andningsträ­ ning, ett sätt att få kroppen att lugna ner sig.”

H

ur mycket självinsikt hinner man nå under åtta veckors sjukskriv­ ning – för längre paus blev det inte för Sverker Göranson. Är han i dag, till exempel, mer försonad med sina svagheter? Ja, han tror det. Eftersom en del av processen har bestått i att se på de egna drivkrafterna. Detta Maj 2014 Chef. 43


”När jag kom tillbaka till jobbet efter min sjukskrivning sa jag direkt: ’Ni måste förstå att plåten inte är lika tjock längre. Efteråt blir man mer känslig.’” book-upprop där 8 500 människor sa ’Rör inte vår ÖB’.” Med ”fjärilar i magen” återvände Sverker Göranson till Försvarsmak­ ten. Hans läkare kunde inte garan­ tera att han skulle klara steget … ” … men han sa, det räckte för mig, att jag gjort allt för att det skulle fungera.”

att han alltid tävlat, presterat – utan att någonsin bli riktigt nöjd. ”Grunderna finns i vår uppväxt. Inget ont i övrigt när det gäller min far, men när jag kom hem med 4,5 på en femgradig betygsskala var hans slutsats: ’Det kunde varit bättre.’ Får man den kommentaren ger man sig tusan på att överträffa sig själv nästa gång.”

Å

tta veckors sjuk­ skrivning för arbets­ utmattning är en kort återhämtningstid. I dag vet Sverker Göranson att han inte kom tillbaka, till hundra procent, den där dagen i mars förra året. ”Minnet finns kvar, kroppen kommer ihåg. Först nu, när jag tagit mig igenom en hel årscykel, hade jag bevisat för mig själv att jag klarat det. Nu vet jag också att jag, åtmin­ stone i vissa avseenden, är bättre både som människa och chef. Och att jag verkar ha legitimerat att man inom svensk statsförvaltning både kan vara borta, komma tillbaka – och tala öppet om det som hänt. En psykolog ringde och sa: ’Om du visste hur många du hjälpt.’ Det var kanske inte riktigt min avsikt, men det är ju bra.”

Blev din pappa någonsin nöjd? ”O ja, han är stolt som en tupp. Lever fortfarande, 94 år gammal. Jag har inga onda känslor för kraven han en gång ställde, jag har bara inte själv förstått hur de format mig. När jag nu kom tillbaka till jobbet efter min sjukskrivning sa jag direkt: ’Ni måste förstå att plåten inte är lika tjock längre. Man tål rätt mycket lusingar innan man gått ige­ nom en sådan här prövning, efteråt blir man mer känslig.’” Att ”plåten inte är lika tjock längre” innebär att Sverker Göran­ son blivit bättre på att prioritera. Se vad som är viktigt i jobbet och vad som kan sorteras bort. Sjuk­ skrivningen gav insikter som han skrev ner och lät medarbetarna läsa innan han återvände till Försvars­ högkvarteret. ”Det handlade om hur vårt arbetssätt kunde bli bättre. Inte bara för mig utan för alla.”

E

n förändring är tid för reflektion vanliga arbetsdagar. Att man, till exempel, före möten i lednings­ gruppen hinner läsa och fundera över svåra frågor, kanske resonera om dem i mindre grupper. ”Då blir det också bättre kvalitet. Särskilt om man drar ner på punk­ terna. Enkelt uttryckt; det är bättre att jag som chef lägger min kraft på åtta saker som blir bra än på tio–tolv som blir halvhjärtade. Dessutom har jag lärt mig i vilka sammanhang jag ska uppträda publikt. Förut sa 44 Chef. Maj 2014

”Jag verkar ha legitimerat inom svensk statsför­ valtning att man kan vara borta, komma tillbaka och samtidigt vara öppen om vad som hänt”, konstaterar ÖB Sverker Göranson.

jag ja till nästan allt. Det gör jag inte längre.” Att som högste chef erkänna svaghet är en styrka som inte alla förstår – eller förmår uppskatta. Bland Sverker Göransons första kritiker fanns S-politikern Ylva Johansson som hånfullt twittrade ”Stresstålig? Not!”. Han erkänner att han själv skulle kunna ha reagerat likadant, då när han trodde att det bara handlade om att ta sig sam­ man. ”Men hennes twitter, som hon sedan tog tillbaka, var egentligen bra. Det blev starten till ett Face­

Vår prattid är överskriden, med råge. Men vänta, en enda fråga måste jag hinna ställa till Sverker Göranson som ansvarig för vårt försvar. Den viktigaste är väl om vi vågar tro på en fredlig framtid också för barn och barnbarn? Han rätar på ryggen i sin fältuniform, försäk­ rar att det kan vi, om bara de rätta förutsättningarna finns:  ”Man kan inte begära att en organisation ska hoppa 1,50 om förutsättningarna bara räcker till en meter.” Som gammal friidrottare vet han vad han talar om. Redan som 17-åring hoppade Sverker Göran­ son fyra meter rakt upp i luften. Men inte enbart av egen kraft. Han behövde en stav till hjälp. ■


27 maj • Münchenbryggeriet, Stockholm Verktyg • Metoder • Trender

Den beslutsfattande hjärnan Katarina Gospic - Hjärnforskare

Övriga talare Joakim Jardenberg Internet gör det omöjliga möjligt David Barnholdt Behövs projektledare i en agil värld? Pär Helgesson Portföljhantering för strategiska mål och lönsamhet

Foto: Martin Kjellberg

Anmäl dig på www.projektverktygsdagen.se


FORSKNING OM LEDARSKAP

Så förändrar

big data

ditt chefskap

Med all världens information framför näsan kan du bli en ännu bättre chef. Men big data ställer också nya krav. Utmaningen är att kunna analysera stora mängder rådata, fatta beslut snabbare och göra kunskap av informationen.

D

Text Fredrik Emdén Illustration Kristin Lidström

et är inte bara ett uttryck som finns på allas läppar, utan också något som ses som synonymt med …  framtiden. Det kallas big data. Big data är en enorm uppsamlingsplats för all världens fakta från både traditio­ 46 Chef. Maj 2014

nella och digitala källor, som vi sedan kan använda för analyser och beslut. Här samlas de digitala fotspår som vi lämnar efter oss genom att besöka webb­ sidor eller interagera på sociala medier. Här finns också de dokument och mejl som vi skriver, våra barns skolresultat och tiden det tog oss att springa en mil. Eller vad vi handlade senast vi besökte snabbköpet, vilka tv-program vi helst tittar på och hur vi reagerar på en viss reklamkampanj. Kort sagt – allt. Tekniken gör det både enkelt och billigt att spara det mesta. För tjugo år sedan var nästan all information analog. I dag räknar forskarna med att 98 procent av all världens information är digital. Det sägs att om all världens data skulle sparas på cd-skivor som staplades på var­ andra skulle stapeln nå till månen. ”Det är den kanske mest genomgripande förändringen för värdeskapande utifrån

information sedan 1980-talet”, skriver Tho­ mas Davenport i sin bok Big data at work. Med tillgång till så mycket information borde vi kunna fatta världens bästa beslut, tänker du kanske? Det är lätt att tro. Big data leder oss mot ett mer informationsdrivet besluts­ fattande, menar Davenport. Företag och organisationer vet allt mer om sin omvärld, hur deras kunder beter sig och när deras medarbetare är som mest effektiva. Där vi tidigare har tagit hjälp av magkänslan, får vi nu möjlighet att bli mer precisa. Vi vet exakt vilka produkter som säljer, när våra medarbetare är som mest produktiva, hur vår avkastning ska bli så stor som möjligt och så vidare. Poängen med big data sammanfattas på engelska med tre v: ● volym ● variation ● hastighet (på engelska: velocity).


d e n h ä r b e r ä t t e l s e n byg g e r på e n v e r k l i g h ä n d e l s e . b i l d e n ä r e n r e ko n s t r u k t i o n .

Rune, 69, missade andra halvlek. Nu kan han se fram emot höstsäsongen istället. Tack vare en hjärtstartare.

Kalmar FF hade hemmamatch på Guldfågeln Arena, sista matchen för säsongen. Rune älskar fotboll och är en trogen Kalmarsupporter. Plötsligt i början av andra halvlek blev han trött och föll ihop på läktaren, utan förvarning. En av publikvärdarna på arenan såg vad som hände och kunde genast sätta in hjärt-lungräddning. En annan publikvärd larmade 112 och hämtade en hjärtstartare. Det räddade livet på Rune. Visserligen missade han andra halvlek, men nu kan han se fram emot höstsäsongen istället. Guldfågeln Arena är en hjärtsäker zon Björn Andersson är säkerhetschef på Guldfågeln Arena och säger att det var självklart att göra Guldfågeln till en hjärtsäker zon. Det är lika självklart som att ha brand-

släckare på läktarna. Alla arbetsplatser där det vistas många människor borde vara en hjärtsäker zon, säger Björn Andersson. Hjärtsäkra din arbetsplats du också! De flesta arbetsplatser kan göras till hjärtsäkra zoner med enkla medel. Allt som krävs är hjärtstartare och certifierad utbildning i hjärt-lungräddning. Våra utvalda utbildare finns över hela Sverige och din arbetsplats kan oftast bli en hjärtsäker zon mycket snabbt efter din beställning. Gå in på hjart-lungfonden.se/180sekunder eller ring 0200-180 180 så får du veta hur din arbetsplats snabbt och enkelt kan göras till en hjärtsäker zon. Vi tänker hjärtsäkra Sverige. Vill du vara med?

t i l l s a m m a n s r ä d d a r v i l i v . h j ä r t s ä k r a s v e r i g e ä r e t t i n i t i at i v f r å n h j ä r t- l u n g f o n d e n i s a m a r b e t e m e d b l i wa l i v f ö r s ä k r i n g o c h a fa f ö r s ä k r i n g .


FORSKNING OM LEDARSKAP ”Det är inte mängden data som är den stora utmaningen med big data, utan förmågan att analysera den. De stora insikterna finns inte i informationen i sin råa form utan i processandet av den.”

Informationsfloden är bred, har ett svindlande djup och flödar i ett rasande tempo. Problemet är att den är svår att stoppa. Så hur påverkar big data ditt besluts­ fattande? Här är några områden: Nya källor: Förr byggde vi ofta våra beslut på information som kom från interna in­­ formationssystem. Nu kryper omvärlden närmare och de externa källorna blir allt viktigare. Det kräver ett nytt tänkesätt. Större analytisk kompetens: När till­ gången på information ökar ställs också högre krav på analysen. Dels behöver vi bättre verktyg, dels måste vi höja vår egen analytiska förmåga. Högre hastighet: Förr kunde vi samla in fakta, lägga ut dem på bordet och känna ”nu vet vi allt, låt oss utgå från detta”. Nu svämmar bordet över och precis när vi sorterat alla fakta tillkommer nya. Transparens: När världens information är tillgänglig för alla går det inte längre att hålla sin agenda dold. Se bara på de beslutsfattare som råkat ut för Edward Snowdens avslöjanden. Allt riskerar att komma fram. Chefen måste tala sanning. Vill du dra nytta av den enorma infor­ mationsflod som big data innebär räcker det inte med att doppa tån i den. Alla måste utforska ämnet för att se hur big data passar in i just deras företag eller organisations­ modell, menar Davenport, som själv länge var en skeptiker. ”Alla borde göra en bedömning av vilka typer av stora volymer eller ostrukturerade data organisationen kanske redan har. Och så borde de se vilken typ av information som kan vara användbar sett till den nu­­ varande strategin”, uppmanar han. Men samtidigt som forskningen kring detta ämne lockar många finns det en och annan som rynkar pannan. I likhet med andra så kallade buzzwords är det få som på riktigt vet vad big data innebär. Det må vara framtiden, men frå­ gan är om framtiden ännu är här, undrar skeptikerna. ”90 procent av allt snack om big data är inte big data. Det är ett vilt användande av ett begrepp som väldigt få förstår”, säger Markus Bylund, forskningsledare på SICS,

ett forskningsinstitut inom datavetenskap. Med andra ord: mycket av det som avses med begreppet big data är sådant som fort­ farande går att hantera i ett Excelark. Men även om big data ännu inte är så stort som vi frestas att tro håller Markus Bylund med om att det nya informations­ drivna beslutsfattandet kräver ett nytt förhållningssätt. ”Trenden är ju snarare att många fler verksamheter i dag är datadrivna, med en stor mängd datapunkter, vilket man inte är van vid att arbeta utifrån”, säger Markus Bylund. Han påminner om att data och kunskap inte är samma sak. Vi måste sätta data i sitt rätta sammanhang och se till orsakssam­ band, för att verkligen få ut det där värdet som Davenport och de övriga föresprå­ karna talar om.

D

et är viktigt att komma ihåg att det som döljer sig bakom siffrorna och infor­ mationen är människor. ”Det finns en förförande kraft i mängden data och en risk att det förväxlas med kunskap. Det är lätt att man hoppar över kunskaps­ steget”, säger Markus Bylund och tar ett amerikanskt exempel: En undersökning skulle kunna visa att elever på en skola som ligger på lands­ bygden och där invånarna röstar republi­ kanskt presterar bättre – och så drar man slutsatser och agerar utifrån det. ”Uppgifterna stämmer visserligen, men har inget med varandra att göra”, säger han. ”Det är lätt att tro att man ser sanningen. Det är en begränsad bild av verkligheten man ser. Mer data betyder inte bättre soppa”, säger Markus Bylund och kon­ staterar att ”det här är inga nyheter för statistiker”.

Det är inte mängden data som är den stora utmaningen med big data, utan förmågan att analysera den. De stora insik­ terna finns inte i informationen i sin råa form utan i processandet av den. I boken Big data at work räknas en lång rad organisationer upp där analytiker och forskare har fått framträdande roller, allt­

ifrån Netflix till General Electric, Google och Linkedin. Samt­ liga är tekniska företag. Det är lätt att tänka ”aha, det är teknikföretag, det har ingenting med mig och min verksamhet att göra”. Thomas Davenport gjorde likadant när han för första gången stötte på begreppet big data. Han medger också att han under sin forskning har stött på så många tekniska träd att skogen har blivit svår att se. Det ställer sig i vägen för de möjligheter som big data innebär, menar han. ”När vi talar om big data bör vi tala om fördelarna, om avkastningen på våra investeringar, om möjligheter – och om riskerna”, säger han. Och riskerna är många. Det är lätt att se big data som integritetskränkande. Hur värderas till exempel den där fikarasten när den omvandlas till data? När du analyserar medarbetarnas rörelsemönster och ser att de rör sig långt ifrån sina skrivbord, hur kan du avgöra om de smiter från sitt arbete eller gör något verkligt värdeskapande? När Thomas Davenport skriver att ”de bästa organisationerna i framtiden är de som aktivt följer medarbetarnas sam­ arbets- och kommunikationsverksamhet” ger han sig ut på minerad mark. Med big data påverkas maktbalansen. ”Det är inte lätt att hantera. Jag är vän av att hitta metoder för att öka effektivitet. Men det är lätt att bli förförd av möjligheten att kartlägga, och det är en fara med att kapa det som till synes är onödigt. Letar man enbart efter direkt värdeskapande arbetstid svartmålas resten av tiden”, säger Markus Bylund. Det handlar återigen om att kunskap inte får blandas ihop med data, oavsett om den är stor eller liten, understryker han. ”Om vi nu har en metod för att exakt mäta vad de gör, måste vi ha rätt glasögon på oss när vi analyserar data. Man måste vara ödmjuk inför att det bara är data”, säger han. ■ Maj 2014 Chef. 49


Gällöfsta Perlan Ledarskap

www.gallofsta.se

Vill du bli en bättre ledare och chef nästa år? Beställ Ledarboken 2014 på gallofsta.se. Fylld med Sveriges bästa utbildningar för bättre ledarskap.


CHEFER HJÄLPER CHEFER

Dilemma: ”Medarbetarna går mig på nerverna” ”Jag har varit chef i knappt ett år och har fem medarbetare. Jag är 32 år, civilekonom och var tidigare controller. Då arbetade jag självständigt. När jag blev erbjuden jobb som ekonomichef i ett annat företag var det en utmaning, så jag tackade ja. Men jag anade inte att det skulle vara så jobbigt att ha medarbetare. De går mig helt enkelt på nerverna. Jag tycker att de frågar om de enklaste saker och pratar om sådant som jag tycker är privat. Jag vill inte veta hur de lever och anser inte att de har med mitt privatliv att göra. Vad ska jag ta mig till?” Samuel CHEFS LÄSARE SVARAR Det är klart att som chef (på olika nivåer) är kravet att du ska vara social, men till en viss gräns. Försök att visa på ett snyggt sätt att privatlivet är separerat. Stefan Nordin Medarbetare blir tryggare i sin roll om de känner sin chef, det vill säga medarbetare behöver förhålla sig till sin chef också som människa (precis som kolleger behöver förhålla sig sinsemellan). Jag får intrycket att dina medarbetare ”bjuder in” genom att berätta om sig själva och hoppas få något tillbaka från dig för att lära känna dig bättre. Hur mycket du är komfortabel med att bjuda tillbaka speglar dig som person. Ju bättre dina med­arbetare känner dig som person, desto tryggare blir de – och desto mer respekt/mandat får du tillbaka av dem. Marlene Att vara chef och ledare på mellannivå är en position fylld av utmaningar. Mellanchefer är ju ofta i en position där de tvingas hantera krav och för­­-

väntningar från andra delar av organisationen. Du är verkligen inte ensam om att uppleva att du får hantera frågor som du anser ligger utanför ditt ansvarsområde. Egentligen är vi väl alla mer eller mindre i en mellanposition. Jag är själv vd och befinner mig mellan ägare/ styrelsen och den organisation jag leder. Jag har tre konkreta tips till dig: 1. Ta hjälp genom att söka upp andra mellanchefer i din organisation. Dela era utmaningar och bjud generöst på era konkreta råd/tips om vad ni kan och bör göra i er position. Det kommer även att stärka ledarskapet i hela organisationen när ni sprider de goda erfarenheterna mellan olika avdelningar. 2. Kolla litteraturen. Det finns många bra böcker som ger konkret vägledning för chefer i din situation. Jag skulle rekommendera dig att läsa Klart Ledarskap. Här finner du 12 konkreta färdigheter/ strategier för hur du kan skapa resultat med ditt ledarskap och samtidigt utveckla ansvars­ tagande medarbetare som

HAR DU ETT DILEMMA du behöver hjälp med? Gå in på chef.se/dilemmat och beskriv problemet så kan du få svar från Chefs läsare.

Maj 2014 Chef. 51

fokuserar på arbetet/uppgiften och ert gemensamma uppdrag. 3. Träna ledarskapet. Vi behöver träna oss som chefer

på olika sätt. Det låter som att utbildningen Klart Ledarskap skulle kunna vara något som är bra för dina behov. Lycka till! Erik

Lär dig att sälja in dina idéer – det lönar sig

Det universitetet inte lär ut är vi specialister på

Svenska och internationella intensivkurser i: • Förhandlingsteknik • Presentationsteknik & Retorik • Affärsmannaskap & Kundkommunikation • OBM – Konsekvensbaserat ledarskap • UGL & Chefsutbildningar • Internationell teambuilding • Train the trainer Öppna och företagsanpassade kurser

Läs mer på cognosis.se eller ring 08-26 21 20


Redaktör Maria André

Din hälsa Träning & psykologi

Biologin avgör positivt tänkande Enligt en studie som publi­ cerats i Journal of Abnormal Psychology har man för första gången hittat biologiska mar­ körer i hjärnan som skiljer en ”positiv” tänkare från en negativ. Forskarna på Michigan State University studerade 71 kvinnliga försökspersoner och kartlade deras hjärnaktivitet

medan de fick titta på bilder på en kvinna som var tillfånga­ tagen av en knivbeväpnad man. Försöksledaren berättade att ett möjligt scenario var att kvinnan kunde slita sig loss. Man hade i förväg kartlagt vilka personer som var mer positivt lagda. I de personernas hjärna var aktiviteten också

mycket lägre under försöket. De negativa tänkarnas hjärnor var mer aktiva, vilket tydde på en högre nivå av oro. ”De som oroade sig uppvi­ sade en intressant effekt. Deras hjärnor kortslöts när de upp­ manades att inte tänka nega­ tivt. Detta tyder på att de har svårt att se det positiva i svåra situationer. När de för­söker

SANNA MANDER

Att se ljust på framtiden, även när det krisar, är inte en effekt av att ha läst många självhjälpsböcker. Den hänger i stället ihop med hur din hjärna är uppbyggd.

göra det blir deras negativa känslor oftast ännu starkare”, säger Jason Moser, forskare på Michigan State University till tidningen Medical Xpress.

1AV4

tycker att det är rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet. Det är en ökning från 2010, då siffran låg på 21 procent, enligt IQ-initiativet, som verkar för att bidra till en smartare syn på alkohol.

FÖR MYCKET LÖPNING = KORTARE LIV Löpning har länge kopplats till positiva hälsoeffekter som stressreducering, lägre blodtryck och lägre kolesterol. Men ny forskning visar att det finns anledning att springa med måtta. Personer som är hårdsatsande långdistanslöpare har i genomsnitt 52 Chef. Maj  2014

kortare livslängd än de som springer måttligt. Det visar en forskningsstudie från amerikanska Cardiovascular Research Institute. Forskarna har analyserat data från mer än 3 800 löpare. Studien har granskats av James O’Keefe, pro-

fessor inom preventiv kardiologi, som ger rådet att hålla sig till två eller tre löparpass i veckan i långsamt eller medelhögt tempo. Totalt bör man springa 1–2,5 timmar i veckan för att få optimal hälsoeffekt, skriver tidningen Medical Xpress.

”Jag gillar verkligen att vara ensam. Som chef, och på den här typen av jobb, är man nästan alltid i interaktion med människor, från enskilda samtal till att hålla föredrag för hundratals personer.” Mikael Sjöberg, ny generaldirektör på Arbetsförmedlingen, till Di Weekend.


”Jag springer för rent vatten”

Njut och var glad!

Hej, Cecilia Chatterjee Martinsen, generalsekreterare på Water Aid, varför ska du ha en dunk fylld med 25 liter smutsigt vatten på ryggen när du springer Göteborgsvarvet den 17 maj? ”De flesta vet inte att över 748 miljoner människor inte har tillgång till rent vatten och att många kvinnor släpar cirka 25 liter smutsigt vatten varje dag i liknande dunkar. Jag vill lyfta den frågan, men också samla in pengar för att fler människor ska få rent vatten.”

Nu kan du ta en kaka till på kon­ ferensen. Prova att laga bakverken i nya boken Smarta sötsaker utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer (Bonnier Fakta). Ni kan till och med slänga ihop godsakerna på jobbet, eftersom få behöver gräddas i ugn. Ingredienserna rörs bara ihop och formas. Boken innehåller 70 recept – allt från chokladmuffins till minttryffel och pekanrutor. Pekanrutor 1 1⁄2 dl p  ekannötter + 20 nötter till garnering. 1 dl dadlar utan kärna. 1 msk kokosolja. Lite vaniljpulver (eller malen kanel).

Finmal nötterna i en matberedare. Lägg därefter i dadlar, kokosfett och krydda. Kör vidare och tillsätt eventuellt lite vatten så att massan håller ihop. Platta ut degen mellan bak­ plåtspapper, låt den bli riktigt kall i kylskåpet innan du skär upp rutor. Dekorera med en pekannöt på varje bit. Förvara kallt, dessa godbitar blir lätt kletiga annars.

HÖGSTATUSPERSONER FÅR LÄNGRE BARN Barn till personer som har höga inkomster eller lång utbildning är i genomsnitt längre än andra barn.

Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som baseras på uppgifter från 6 000 svenska

män. Uppgifterna har samlats in vid mönstringen till värnplikten. Skillnaden handlar dock bara om några

centimeter, skriver tidningen Du och jobbet.

Distansjobb — på ledig tid Brukar du rensa mejlboxen på kvällarna? Eller förbereda en dragning på söndagen? Du är inte ensam. Allt fler svenskar distansjobbar, men man gör det på kvällar och helger. Det visar en ny avhandling inom kultur-

TRE SNABBA

geografi från Stockholms universitet. Doktoranden Kristina Trygg har undersökt nio arbetsplatser och upptäckt att många arbetar hemifrån, men inte under kontorstid. Man kombinerar en vanlig arbetsdag med några

timmars jobb hemma på kvällen. Minst tio timmar arbete per dag var vanligt, enligt hennes avhandling.

Hur har du laddat? ”Jag är inte någon van löpare, men det finns människor som går den här sträckan varje dag i hela sitt liv med dunken på ryggen, då ska väl jag klara det en enda gång.” Om man vill lätta din börda, hur ska man göra? ”Då ska man gå in på sidan www.betternow.org/dunken. Där kan man ge sitt bidrag och glada tillrop. När vi samlat ihop 50 000 kronor är dunken tom, jag kommer att ha det lättare runt varvet och vi kan hjälpa 250 människor till rent vatten.”

SANNA MANDER

93

procent av högpresterande studenter har någon gång under sin uppväxt fått musikalisk träning, visar en studie från forskare vid Michigan State University. Bara 34 procent av övriga vuxna rapporterade samma sak. Samma studie visade också att de som i vuxen ålder ägde egna företag, hade publicerat vetenskapliga artiklar eller tagit olika typer av patent hade ägnat åtta gånger så mycket tid åt konstnärliga aktiviteter som genomsnittet, enligt Modern Psykologi.

Maj  2014 Chef. 53


Du har varit med några år som chef. Du har rätt bra koll på läget. Nu vill du vidare.

N

u introducerar vi på Chef den nya tidens ledarskapsutbildning: Nätverk för erfarna chefer. Här kan du utveckla ditt ledarskap tillsammans med andra chefer och erfarna mentorer. Du får fördjupad kunskap och utökar samtidigt ditt nätverk. Ge oss en förmiddag i månaden under ett år och vi ger dig en före­läsning av en erfaren mentor inom ledarskap. Sedan arbetar vi med övningar och diskuterar. Du lyfter dina egna chefsutmaningar och får återkoppling från lärare och deltagare. Vid varje träff skickar vi med dig viktiga verktyg inom dina olika ledarskapsområden — kunskap som du direkt kan börja använda!

UR INNEHÅLLET:

• Jag och gruppen — om att

utveckla effektiva team. • Styrinstrument för att sätta mål, följa upp och utvärdera. • Beteendepsykologi — att påverka andras beteenden. • Flexibel kommunikation — coachningens fem nycklar. • Att driva förändringsprocesser. • Fördjupning i presentationsteknik. • Innovativt ledarskap — att odla idéerna. • Drevet går — om Chef Nät ver krishantering. Erfaren C k hef • Förhandlingsteknik. Pris 32 00 0 kr exkl mom s. chef.se/n atverk

Den nya tidens ledarskapsutbildning.


HÄLSA

Så stärker du din fokusmuskel Förmågan att rikta din uppmärksamhet är lika viktig som svår i en omgivning där du ständigt blir avbruten. Men det går att träna upp din fokusmuskel. Text Maria André

Som chef ska du ha helikoptersyn och se var i verksamheten det måste sättas in åtgärder. Men i en miljö med högt tempo, sociala medier, smarta telefoner och surr från ett öppet kontorslandskap dras du lätt in i ett tillstånd där du ständigt hanterar problem, här och nu, och blir avbruten. Det försvagar din fokusmuskel, det vill säga din förmåga att rikta och samla din uppmärksamhet. ”Chefer är utsatta för mer informationsbrus i dag, vilket innebär att mer kraft och energi går åt till att avgränsa och veta

vart man ska. När trycket att sortera information stiger, ökar risken att du löser det med att ha många bollar i luften i stället för att välja. Det gör dig mer splittrad och mindre fokuserad”, säger Cecilia Duberg, leg psykolog och specialiserad inom området prestation och ledarskap. Förutom den välkända metoden att avsätta en samlad tid varje dag för att läsa mejlen ordentligt i stället för att splittra din uppmärksamhet hela dagen, har Cecilia Duberg ett mer oväntat tips för att öka sitt

fokus – att ta en informations-detox. Det innebär i korthet att du under en vecka stänger av mobil, dator och undviker tidningar och tv. ”En sådan vecka är nästan alltid harmlös och leder till att man vaknar upp till hur mycket man klarar sig utan. Många får också en insikt om att tid finns, att vi skapar vår egen verklighet och att vi fattar bättre beslut när vi har färre fokuspunkter i luften”, säger hon.

Fokuseringens ansikte. OS-vinnaren Stefan Holm blev berömd för sitt kroppsspråk när han koncentrerade sig inför de avgörande hoppen i höjd.

Tre sätt att öka din koncentration:

DB ER G, -B TT ILD

Starta dagen på ett bra sätt, utan stress. Ät frukost i lugn och ro, innan du kastar dig över telefonen eller laptopen. Då läg­ ger du grunden för en fokuserad, sam­ lad och meningsfull dag. Fortsätt sedan med fasta tidpunkter för när du läser och svarar på mejl. Ha samma rutiner för sociala medier.

AN

Ta pauser för att skärpa dina sinnen. Några minuter gör stor skillnad. Sätt dig på ett lugnt ställe, eller passa på i bus­ sen eller i kön. Sänk axlarna. Fokusera på din andning och lägg märke till dina tankar. Se om du kan öka avståndet mellan tankarna och nuet genom att fokusera på andning, dofter, ljud och andra sinnes­ intryck.

KS

Fysisk aktivitet opti­ merar hjärnans funk­ tioner, neutraliserar stress, ökar mental återhämtning och gör dig mer positiv. Det gör det lättare att orka vara fokuserad på rätt sak, utan att fly i tanken. Lägg gärna in en timmes fysisk aktivi­ tet varje dag. Om det är svårt att få tiden att räcka till är en idé att cykla eller gå till jobbet.

RI

3. Kloka rutiner

ED

2. Minimeditation

FR

1. Fysisk aktivitet

Maj  2014 Chef. 55


RESOR

USA • DUBAI • ISTANBUL

Att boka en konferens­resa ska vara lika enkelt som att boka en charterresa. Genom ett samarbete med IQ Travel som sedan länge arbetat med företags- och gruppresor utomlands kan vi nu erbjuda skräddarsydda resepaket för företag.

För mer information ring 0771-44 55 00 eller e-posta till info@iqtravel.se

www.chef.se/resor


PRYLAR Redaktör Maria André

Grymma grejer för gröna tider Elektrisk motorcykel Johammer Pris: 238 000 kronor Landsväg, rapsfält, ljusa kvällar. Våren är mcentusiasternas årstid. Nu kan du också göra en insats för miljön. Den österrikiska tillverkaren Johammer har tagit fram en elmotorcykel som klarar 200 kilometer i timmen utan problem. Tyvärr kostar det att vara en grön mc-knutte. Priset, nära en kvarts miljon, får nog de flesta fartälskare att hisna. johammer.com

Låt mobilen ha koll på grillen Igrill mini Pris: 499 kronor

Dryck till picknick OBH Nordica Smoothie twister Pris: 399 kronor

Trådlösa stektermometrar har funnits ett tag. Men denna modell är mindre och har fler funktioner. Du sticker in proben i köttet, ansluter din mobil­ telefon via bluetooth, laddar ner appen – och väntar. När ter­mo­metern lyser rött har maten nått rätt tem­pe­ratur. kjell.com

Här är en apparat för dig som vill slippa krångla med smoothie­fixandet. Häll i is och frukt, och du har en slät drink på några sekun­der. Lyft sedan ur bägaren, byt knivdelen mot en drickpip och du är klar. Bägaren kan enkelt tas med på picknicken, till jobbet eller till gymmet. obhnordica.se

Tröst för ogröna fingrar Flower power plant monitor Pris: 395 kronor Har du svårt att hålla liv i kontorets växter? I så fall kan du sluta oroa dig nu. Med Flower power plant monitor förvandlas du snabbt till en trädgårdsmästare i världsklass. Placera bara monitorn i en kruka och ange

vilken växt det gäller i den tillhörande appen. Därefter får du en påminnelse när det är dags att vattna. Monitorn håller även koll på en del andra faktorer, som solljus och temperatur. parrot.com

Hörlurar för promenaden Bose soundtrue Pris: 1 799 kronor

Trä på näsan Woodbrand, modell Pouilly Pris: 799 kronor

Hörlurar till mobilen blir allt mer avancerade. I dessa lurar sitter ljud­kabeln bara i ena öronkåpan för att undvika trassel, lurarna går att vika ihop, huvudbågen är hopfällbar och kabeln har en inbyggd fjärrkontroll så att du lätt kan växla mellan musik och samtal. bose.se

Nu kan du smälta in i skogen med solglas­­­ögon i trä. Före­taget Woodbrand salu­för enbart accesso­arer i olika trä­slag. Samtliga glasögonmodeller är gjorda för hand och har polariserande linser. Pouilly levereras till­sammans med ett fodral tillverkat av bambuträ. woodbrand.se

Maj 2014 Chef. 57


CHEFTEST

CHEF MED HÖGT TRYCK

Text Fredrik Emdén

TORBORG CHETKOVICH. Hon har ett driv som få,

trivs med förändring och högt tempo, Torborg Chetkovich, koncernchef för Swedavia, dit bland annat Arlanda hör. Detta delar medarbetarna i två läger — de som motiveras av hennes höga krav och de som ängsligt duckar. Men så gott som alla är eniga om en sak: Flygplatschefen har problem att hantera sitt humör. 58 Chef. Maj 2014


JÖRGEN HILDEBRANDT


CHEFTEST

K

vällstidningarna skrek om ”snökaos” och i träng­ seln på ersättningsbussarna stod resenärerna och svor. Den dramatiska vintern 2010 blev inte bara föröd­ ande för SJ, utan även för Stockholms tunnelbana. Under ett dygn stängdes all deras trafik som gick ovan jord. Mitt i alltihopa stod Torborg Chet­kovich, vd för MTR, företaget som ansvarade för trafiken i tunnelbanan. Hon var lugn. ”Hon behöll behärskningen, hon stres­ sade inte upp sig. Jag tror att hon är som bäst då, när tempot är så där högt, när det händer saker, när hon får starta saker och vara entusiastisk”, säger en av dem som fanns vid hennes sida under de hektiska dagarna i början av 2010.

Bara några månader efter snökaoset i Stockholm slutade Torborg Chetkovich på MTR. Efter närmare tjugo år i den spår­ bundna kollektivtrafikens tjänst – först på SJ, sedan tunnelbanan i olika organi­ sationer – blev hon vd och koncernchef på Swedavia, statens nystartade bolag som ansvarar för tio av Sveriges största flygplatser, däribland Arlanda, Bromma, Sturup och Landvetter. När Chetkovich tillträdde i augusti 2010

Det där lugnet i snökaoset är på ett sätt väldigt typiskt för Torborg Chetkovich. Hon drar igång saker, hon får saker att hända, hon trivs med många bollar i luften, hon är intuitiv och spontan. Kombinera det med ett skarpt intellekt och en god analytisk förmåga så får du en ledare som trivs med förändring och högt tempo. Den röda tråden genom detta ledarskap kan sammanfattas i ett ord: driv. Drivet är Torborg Chetkovichs välsig­ nelse och förbannelse. Det är drivet som har tagit henne till tronen på Swedavias huvudkontor. Men det är också drivet som gör att hennes medarbetare ibland lite ängsligt duckar för henne. Såväl vänner som fiender påpekar att hon är krävande, att hon begär att omgivningen ska dela hennes driv, tempo och visioner. I det höga tempot delegerar hon friskt, men när drivet är som störst kan hon inte motstå frestelsen att stoppa ner fingrarna i syltburken och börja peta i detaljerna. ”Det jag fick av henne var snarare att göra-listor än tydliga mål”, säger en chef på MTR. ”I stället för att diskutera de stora, över­ gripande viktiga frågorna, vilka mål ska vi jobba mot och vad ska arbetet syfta till, gav hon mig korta bollar. Det var jag inte van vid som chef”, säger samma person. Varifrån kommer drivet? Inget kan rik­ tigt svara på det. Men redan på 1990-talet gjorde sig Torborg Chetkovich känd som ”den som fick saker ur händerna”. Då klev hon in, som nyutexaminerad

civilekonom, på anrika Statens Järnvägar, där hon via en rad mellanchefspositioner fostrades i ledarskap. SJ hade det vid den här tiden ganska tufft. Privatiseringen var på väg, men konkurrensen från andra färdmedel hade börjat göra sig påmind. Den gamla kolos­ sen var i gungning. Samtidigt rådde en uråldrig ledarfilosofi som inte var helt enkel att få grepp om. Organisationen var både kraftigt mans­ dominerad och hierarkisk och kärleken till tekniken stor. ”Hon var en tjej bland gubbarna i gamla dammiga korridorer. Jag vet inte om hon hade det så lätt alla gånger”, säger en ­kollega från den tiden. I början gjorde hon inte mycket väsen av sig, men efter ett tag började Torborg Chetkovich ta mer plats. Snart gick ryktet om den beslutskraftiga norrländskan. Resultatinriktad, fokuserad, men ändå mjuk till sitt sätt. ”Hon hade ett aldrig sinande engage­ mang för det hon gjorde. Man drogs med. Hon hade lätt för att förklara saker så att de blev greppbara”, säger en chefskollega från 1990-talet.

I

slutet av decenniet gick hon från SJ till Connex för att bli marknadschef för verksamheten i tunnelbanan, som Connex utförde på uppdrag av Stor­ stockholms lokaltrafik. Då fick hon plötsligt 1 600 medarbetare under sig. Hennes uppdrag var att få organisa­ tionen att skifta från produktfokus till kundfokus. ”I början var hon driven och väldigt kundinriktad, hon har starkt affärsfokus och driv. Det handlade om att bygga strukturen på ett bra sätt, så att kunden hamnade i fokus”, säger en chefskollega från Connex. Åtta år in på 2000-talet gick hon från

ROLF ADLERCREUTZ, TT-BID

SWEDSAVIA

”ALLA TYCKER OM ATT PRATA MED HENNE. HON PRIORITERADE ATT VARA UTE I VERKSAMHETEN.”

var bolaget bara några månader gammalt, efter att flygplatsverksamheten hade sepa­ rerats från Luftfartsverket. I dag ansvarar hon för en verksamhet med 2 600 anställda. Att titulera henne Sveriges flygplatsdrottning är därmed knappast missvisande.

Från olika chefsjobb på SJ blev Torborg Chetkovich 1998 vice vd på Connex och ansvarig för tunnelbanetrafiken i Stockholm.

60 Chef. Maj 2014

33 miljoner passagerare hade statliga Swedavia på sina tio svenska flygplatser förra året. Här kliver några av dem på vid Ronneby Airport.


”JAG FÖRSTÅR ATT DET FINNS ANLEDNINGAR ATT RYTA TILL, MEN DET FINNS MYCKET ATT VINNA PÅ ATT BEHÄRSKA SIG. ATT SKRÄMMA SINA MEDARBETARE ÄR INGEN LÅNGSIKTIG VÄG TILL FRAMGÅNG.” Connex till MTR, ett annat internationellt företag i tunnelbanebranschen. Övergången var kontroversiell. Och blev dramatisk. Hennes forna arbetsgivare anklagade henne för att ha tagit med sig affärshemligheter till sitt nya jobb och polisanmälde. Även om utredningen lades ner satte den djupa spår i henne. Men det var inte första gången som det stormade runt Torborg Chetkovich. Eller första gången hon blev föremål för juridisk granskning. Som ansvarig för Connex Tunnelbanan avskedade hon en förtroendevald, Sekos klubbordförande, som ansågs ha hotat och betett sig illa mot medarbetare och chefer i företaget. Det gör henne näst intill unik på svensk arbetsmarknad. Till slut hamnade ärendet i arbetsdom­ stolen, som dömde till Connex fördel.

E

NÄR Torborg Chetkovich gick från MTR till Swedavia blev hon tvungen att läsa in sig på en delvis ny bransch. Dess­ utom skulle hon skifta fokus till att jobba mot flygbolag i stället för resenärer. Hon gjorde sin läxa väl. Överallt talas det imponerat om hur hon snabbt blev varm i kläderna. Åtminstone sett till branschfrågorna. ”Hon har ett rörligt intellekt och är snabb på att tillgodogöra sig nya arbets­ sätt”, säger en chef inom Swedavia. Hennes uppdrag var alltså att leda en verksamhet som tidigare utgjort en del av ett statligt verk, men som nu bolagiserats. Här krävdes en chef som var lyhörd för historien, men ändå tydlig med var orga­ nisationen var på väg. ”De som inte var vana vid att jobba sex

dagar i veckan fick det jobbigt. Men jag tyckte att det var roligt och spännande. Jag tycker att det ska vara en dynamisk process. Hon ringer när hon kommer på något; hon tar det direkt, inte nästa mor­ gon. Jag gillar det. Men jag förstår att det finns de som inte gör det”, säger en hög chef på Swedavia.

M

en kanske tog Torborg Chetkovich i lite för kraftfullt. Det finns många berättelser om hennes temperament, hur hon oväntat kunde skälla ut medarbetare öppet. Där har vi drivets förbannelse. ”Alla har vi någon gång blivit utskällda av Torborg”, som en Swedavia-chef ut­­ trycker det. ”Jag tror att det var ett sätt att markera att hon är helt orädd. Jag tyckte att hon var en rätt knepig person, hon fick jätteutbrott mot människor i koncernledningen”, säger en hög chef inom Swedavia om Chetkovichs första tid i företaget. Det är uppenbart att Torborg Chet­ kovich utövar ett ledarskap som delar omgivningen i två grupper: De som trivs med det arbetssättet och går glada i hågen till jobbet. Och de som lyssnar spänt på Torborg Chetkovichs fotsteg när hon kliver in på kontoret för att kunna avgöra vilket humör hon är på. Den som vill samarbeta framgångsrikt med henne ska vara kunnig på sitt område. Synpunkter ska vara väl underbyggda, hon ogillar tyckande.

NICKLAS STERNEGÅRD, SWEDAVIA

MATS ANDERSSON, TT-BILD

n sak som inte hör till hennes starka sidor är struktur. ”Vi kom aldrig till att ha ord­ ning och reda på administrationen bakom företaget. När man hamnar i en sådan situation … hade hon varit den typen som är stark på administration så hade hon angripit arbetet på ett annat sätt”, säger en mellanchef från den tiden. Likväl är hon saknad av många. Och ja, under åren på tunnelbanan fick Torborg Chetkovich användning för en av sina styrkor: Hennes sätt att bemöta människor. Hon kan ta alla, oavsett om de är vd, minister, tunnelbaneförare eller städare.

”Alla tycker om att prata med henne. Hon prioriterade att vara ute i verksam­ heten. Hon kunde komma ihåg namnet på en spärrvakt i tunnelbanan och hur dennes familjesituation såg ut. Hon är bra på att få folk med sig. Hon är en utåtriktad person, bekväm och avslappnad”, säger en av ­cheferna som hon hade under sig i MTR. Det berättas om hur hon, åtminstone tidigare i sin karriär, kunde bjuda hem närmaste kolleger och medarbetare på middag. Och även om jobb och privatliv ibland kunde flyta ihop har hon uppfattats som ett föredöme med sitt sätt att prioritera familjelivet.

Som vd på MTR tog Chetkovich 2009 hem mångmiljardordern att driva SL-trafiken i Stockholm. SL:s Ingemar Ziegler och Christer ­Wennerholm gratulerade.

En ny utrikes avgångshall invigdes på Landvetter i fjol. Torborg Chet­ kovich var självfallet där.

Maj 2014 Chef. 61


JÖRGEN HILDEBRANDT

CHEFTEST SVARET

”Jag strävar hela tiden att bli bättre”

Swedavias vd är uppskattad för sin förmåga att få folk med sig.

”HON HAR MOD ATT FATTA BESLUT I KÄNSLIGA FRÅGOR OCH DRIVA DEM HELA VÄGEN.” Den som vill säga emot henne bör välja tillfälle med omsorg. Ibland kan hon vara oerhört uppskat­ tande och tacksam över att hon har fått bra råd. Överhuvudtaget är hon duktig på att ge positiv feedback och lyfter gärna fram enskilda medarbetare. Men ibland träffar det fel. ”Hon är charmant ibland, kvick i repli­ ken, otroligt drivande, otroligt intelligent. Men hon saknar förmåga att få med sig laget. Det finns en rädsla för att säga ifrån. Hon skulle kunna använda sig av spelarna, men förmår inte att lyfta dem. De är lite strykrädda”, säger en chef inom Swedavia. Torborg Chetkovich har vid två tillfällen byggt upp en organisation (på Swedavia fanns i och för sig organisationen redan på plats, men bolagiseringen innebar en hel del förändring på chefs- och medarbetarsidan) och är väl medveten om hur det effektiva teamets byggstenar ser ut. Hon är engagerad i rekryteringen, men inte lika bra på att ta tillvara talangerna. ”Hon var intresserad av att bygga en bra kultur, men hon var inte medveten om hur hennes lynnighet påverkade kulturen. Chefer är inte mer än människor, blir de tilltryckta så kommer de att sluta dela med sig och bidra till kulturen. Hon lever inte

som hon lär”, säger en av de många chefer som har slutat på Swedavia. ”Men jag tror inte att hon gör folk illa med flit, hon bara saknar känsla för hur mycket hon raserar. Hon är ingen ond person”, säger samma före detta chef.

D

et är kanske lätt att avfärda ­k ritiken mot hennes humör som ett utfall av besvikelse över förändring och förnyelse i en traditionstyngd, före detta statlig miljö, men det är en kritik som riktas från nästan alla som Chef har talat med, även dem som verkligen gillar att jobba med Torborg Chetkovich. ”Hon har problem med sitt humör. Jag förstår att det finns situationer när det finns anledning att ryta till, men det finns också mycket att vinna på att försöka be­­ härska sig. Att skrämma sina medarbetare är ingen långsiktig väg till framgång. Men jag tror att hon har balanserat sig, den där ilskan förekommer mindre ofta nu”, säger en mångårig medarbetare. Det positiva i detta känsloladdade ledar­ skap är att ingen behöver tvivla på vad Torborg Chetkovich tycker. Flera personer i Torborg Chetkovichs närhet har vittnat om hur hon i konflikt­ situationer å ena sidan inte har något pro­ blem med att vara rak och ta upp ­känsliga

”Många av mina utmaningar som ledare har kretsat kring att göra komplexa trafiksystem bättre för resenärer. I det ligger att genomföra förändringar. Sedan är jag väldigt engagerad i det jag gör, och även om jag anser att jag hela tiden lär mig mer inom ledarskapets olika områden så gläds jag åt att mitt engagemang för mångfald lyfts fram. Det är ett område som både samhälle och företag måste bli bättre på för att klara konkurrensen. Min uppfattning är också att en personlig relation till medarbetare skapar förtroende och att man som ledare måste lyssna och engagera sig i detaljer då man möter utmaningar i att nå de mål man enats kring. Sedan strävar jag hela tiden efter att bli bättre, att vara ledare är trots allt en förmån att behandla med ansvarsfullhet och långsiktighet.” Torborg Chetkovich Koncernchef och vd Swedavia

frågor, å andra sidan ofta låter andra hantera konsekvenserna av dem. När tydligheten inte kombineras med ilska är den inspirerande och vägledande. Hennes agenda är tydlig för alla. Hon har engagerat sig i mångfalds­ frågor (vilket bland annat ledde till att två Swedavia-chefer i vintras nominerades till priset Årets mångfaldschef på Chefgalan) och hon är drivande när det gäller Arlan­ das miljömål. Hon beskrivs som en beslutsför person som vet hur mycket information hon behö­ ver för att kunna fatta beslut. Hon lyssnar, frågar om råd (för det mesta) och fattar sedan beslut som är raka och tydliga. ”Hon har mod att fatta beslut i känsliga frågor och sedan driva dem hela vägen”, som en mångårig medarbetare säger. Torborg Chetkovich beskrivs dess­ utom som ”fullständigt strålande” när hon får prata om visionen eller när hon uttalar sig i media. Undantagslöst hyllas hennes kommunikativa förmåga. Inte heller verkar det som att rädslan för vd sipprar ut i organisationen, utan stannar på huvudkontoret. Bland med­ arbetare ute i landet upplevs hon som intresserad, engagerad och nyfiken. Där är flygplatsdrottningens tron med andra ord ohotad. ■ Maj 2014 Chef. 63


CHEFTEST

TORBORG CHETKOVICH. Gör: Vd och koncernchef på Swedavia. Ålder: 46. Familj: Man och två barn. Bor: Stockholm. Karriär i korthet: 1991–1998 olika chefsroller inom SJ:s persontrafik, 1998–2008 vice vd för Connex/Veolia, 2008–2010 vd MTR i Stockholm. Vd på Swedavia sedan 2010. Har studerat ekonomi vid Uppsala universitet.

29

POÄNG När ilskan hålls tillbaka är Torborg Chetkovich en inspirerande chef.

LEDARSTIL

Otroligt driven, nästan entreprenöriell, i sitt ledarskap. Resultatinriktad och foku­ serad. Ständigt på väg framåt i en hastig­ het som ofta tar klivet över gränsen till otålighet. Trivs väldigt bra med förändring och är sämre på förvaltning.

DELEGERING

En naturlig, om än besvärlig, bieffekt av drivet är hennes svårighet att låta bli detaljstyrningen. Torborg Chetkovich delegerar gärna så länge hon upplever att den hon delegerar till är på rätt väg och kan leverera förväntat resultat. Men när tveksamheter uppstår är hon gärna inne och pillar.

MOTIVATION 

Är inspirerande i medgång; driven, kom­ munikativ och visionär, vilket får medarbe­ tare och chefer att vilja följa henne. Är rak i sin feedback och kan uppmärksamma goda enskilda insatser i större samman­ hang. När ilskan hålls tillbaka är hon glad och inspirerande. Har ett enastående personminne, vilket får medarbetare att känna sig sedda.

KONFLIKTHANTERING

När hon väl tar tag i konflikterna är hon rak och tydlig. Hennes oförutsägbara humör gör att många konflikter aldrig bryter ut, utan ligger och pyr, vilket inte är någon långsiktigt positiv konflikthantering. Har ibland svårt att hantera sin ilska, vilket kan sprida rädsla. Är betydligt bättre på att hantera andras konflikter.

KOMMUNIKATION

En helt enastående talare, med förmåga att trollbinda nästan vilken publik som helst. Har enat Swedavia kring ett antal värdeord och kommunicerar med sina medarbetare via sin blogg på intranätet. Blir, lite paradoxalt nog, tydligare ju längre ut i organisationen man kommer.

BESLUTSFATTANDE 

En beslutsför person som gärna frågar om råd, lyssnar och tar in information innan hon fattar beslut. Besluten uppfattas som raka och tydliga. Har tvingats fatta svåra beslut som krävt mycket mod.

REKRYTERING 

medarbetare och chefer, vilket hon har fått visa på MTR och Swedavia, där mycket tid har ägnats åt att lägga strukturer och bygga upp organisationerna från grunden. Vill inte ha ja-sägare omkring sig och har fått organisationen att tänka på mångfald.

PERSONLIGHET 

Torborg Chetkovich beskrivs som ett föredöme när det gäller balans mellan privat- och yrkesliv. Är gärna personlig i sin kommunikation med medarbetarna, som upplever henne nära på grund av hennes goda personminne.

SUMMA: 29/40 RESULTAT 33,5 miljoner passagerare reste till eller från någon av Swedavias flygplatser under 2013. Förra året ökade Swedavia sin omsättning med 5 procent till drygt 5, 2 miljarder kronor och sin vinst med 946 miljoner kronor. Styrelsen uppges vara nöjd med resultatet och Torborg Chetkovichs insats.

Är bra på att bygga team och att välja rätt

Så gör vi Cheftestet. Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa sammanfattningen under punkterna ovan innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.

64 Chef. Maj 2014

JÖRGEN HILDEBRANDT

Trollbinder lätt sin publik Kan bli bättre på att hantera sitt humör


LÅGT

MEDELBETYG

HÖGT BETYG

POÄNG 38

Ann Carlsson Vd Apoteket 38 poäng (NR 8/13)

37

Marie-Louise Ekman Dramatenchef 37 poäng (NR 5/09)

34

Hans Vestberg Koncernchef Ericsson 34 poäng (NR 10/09)

30

Karl-Petter Thorwaldsson Ordförande LO 30 poäng (NR 11/13)

29

Torborg Chetkovich Koncernchef Swedavia 29 poäng (NR 5/14)

29

Johan Karlström Koncernchef Skanska 29 poäng (NR 4/14)

29

Håkan Samuelsson Koncernchef Volvo Car Group 29 poäng (NR 2/14)

29

Per Strömberg Koncernchef Ica Gruppen 29 poäng (NR 10/13)

28

Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan 28 poäng (NR 9/13)

28

Stefan Löfven Partiledare Socialdemokraterna 28 poäng (NR 6-7/13)

28

Rickard Gustafson Vd SAS 28 poäng (NR 5/13)

27

Annie Lööf Partiledare Centerpartiet 27 poäng (NR 8/12)

27

Charlotte Petri Gornitzka Generaldirektör Sida 27 poäng (NR 3/14)

26

Ola Rollén Vd Hexagon 26 poäng (NR 4/13)

26

Crister Fritzson Vd SJ 26 poäng (NR 1/14)

26

Jan Björklund Partiledare FP 26 poäng (NR 1/13)

24

Carola Lemne Vd Praktikertjänst 24  poäng (NR 12/13)

13

Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen 13 poäng (NR 9/11)

För dig som vill växa i din roll som chef V

i vet vad som krävs av en bra chef. Eftersom vi utbildar tusentals personer varje år i olika yrkesroller, har vi ett brett perspektiv på vad framgångsrikt ledarskap är. Våra kurser stärker dig som chef, oavsett din tidigare erfarenhet. Med en mix av hårda och mjuka kunskaper lär du dig att leda en grupp effektivare, hantera konflikter smidigare och kommunicera bättre. I år satsar vi ännu mer på Sveriges ledare. För oavsett hur långt man har kommit i arbetslivet, så finns lusten att lära alltid kvar. Välkommen.

Läs mer på foretagsuniversitetet.se 08-600 62 00 info@foretagsuniversitetet.se www.foretagsuniversitetet.se

Ledarligan i urval. Se hela listan på www.chef.se/ledarligan.

Maj 2014 Chef. 65 FUN_Chef#5_84x238.indd 1

2014-04-24 15:43:25


Krönika: Golnaz Hashemzadeh Jag vill bara ropa: Skärp er!

S

CHEFS KRÖNIKÖRER Golnaz Hashemzadeh är grundare till den ideella organisationen Inkludera Invest och författare till romanen Hon är inte jag. Utsågs 2005 till en av världens mest lovande unga ledare av den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs.

Kerstin Brunnberg, vd för Sveriges Radio 2007–09. Kerstin Brunnberg är ordförande­i Statens kulturråd och styrelse­ ledamot i Democratic Voice of Burma.

Per Naroskin är psykolog, psyko­terapeut, författare, ståupp­komiker och före­ läsare. Han deltar också regelbundet i programmet Spanarna i P1.

66 Chef. Maj  2014

er tv-serien Girls och blir både provocerad och äcklad. Och jag som trodde att jag skulle älska den. En gång i tiden levde jag för mina prestationer. För beröm, för betyg, för jobberbjudanden, för att vara andra till lags. Det enda som spelade någon roll var att bevisa mig. Vad som helst var jag beredd att göra för perfektionen. Jobba hela nätterna. Svälta mig själv. Springa mil efter mil tills det smakade blod i halsen. Varje dag vaknade jag och visste precis vart jag var på väg. Jag skulle till New York, och där skulle jag gå i höga klackar på ett kontor med början i soluppgången och till efter skymning. Sedan vaknade jag upp en dag och insåg att min jakt på status och prestige hade lämnat mig i ett vakuum där ingenting var meningsfullt på riktigt. Där jag själv, som individ, inte hade en plats, utan där jag i stället hela tiden fattade de beslut som jag trodde att omvärlden skulle respektera och beundra mest. Och jag insåg att jag inte kunde fortsätta, trots att jag inte hade någon aning om vem jag var utan mina prestationer. Så jag vet allt om duktiga flickor. Om att göra allt för alla andras skull. En lång resa har lett mig till att hylla de som går sin egen väg. Det är med den utgångspunkten som jag trodde jag att jag skulle älska tv-serien Girls. Serien som handlar om ”riktiga” kvinnor till skillnad från en 2000-talsserie som Sex and the city. Inga dyra kläder, inga fina jobb, ingen perfektion. Bara unga tjejers kamp för att bygga sig en tillvaro. Min tio år yngre kusin och hennes kompisar älskar seriens autenticitet. De menar att sex inte är snyggt, att man faktiskt inte får de jobb man vill ha, att det oftare ligger smutsiga kläder på golvet än inte och att man gör bort sig när man blir full. Och att man inte är trådsmal, man är bara inte det. Det är befriande med människor som är precis som man själv. Eller, ännu bättre, människor som är sämre. Då blir man ju själv bättre i jämförelse, och ens egna missöden och misslyckanden mindre farliga. Motsatsen, menar de, är bara knäckande.

”Jag står inte ut med att vuxna, privilegierade människor inte gör något vettigt av det buffébord av möjligheter som tidigare generationer dukat upp åt dem.” Men Girls lämnar mig oväntat provocerad och ärligt talat lite äcklad. Jag står inte ut med lojheten. Med att vuxna, privilegierade människor inte tar sig i kragen och gör något vettigt av det buffébord av möjligheter som tidigare generationer dukat upp framför dem. Jag står inte ut med dåligt skötta relationer och ogenomtänkta beslut och fult sex. Skärp dig! vill jag ropa åt geniet Lena Durhams huvudkaraktär Hannah. Jag som gjort upp med prestationshets, statuskåthet och duktigt flickande tror ändå på att ha högt uppsatta mål. Jag tror på att ställa krav på sig själv. Jag tror på att jobba hårt. Jag tror på att ha förebilder som triggar det bästa i oss. Perfektion är ouppnåbart och till och med ointressant, men att ständigt vilja bli en bättre version av sig själv, det tror jag på. Serien Girls inleds med att Hannah säger ”I think I might be the voice of a generation”. Att så många verkar hålla med om det oroar mig. Vi ska inte vara duktiga flickor som gör allt för att vara andra till lags och för att få klappar på huvudet. Men vi ska inte sumpa vår chans att påverka och lämna avtryck. Vi behöver jobba hårt, vi behöver drömma stort och vi behöver övertyga kommande generationer om att göra detsamma. Vi är alldeles för bra för att låta bli.

Golnaz Hashemzadeh


www.volkswagen.se

Anpassad för längtan till landet.

Passat Alltrack. Nu med ett spirande vårerbjudande. Var du än vill njuta av våren tar Passat Alltrack dig dit. 4MOTION fyrhjulsdrift och vår mjukväxlande DSG-växellåda tillsammans med extra hög markfrigång gör även de lerigaste vårvägarna framkomliga. Med dragpaketet får du även den perfekta bilen för att sjösätta båten eller köra utemöblerna till sommarstugan. Just nu ingår vårt Premiumpaket med bland annat läderklädsel, Xenon-strålkastare och parkeringssensorer, så att du får en extra välutrustad bil för bara 309 900 kr. Och det erbjudandet går bra att kombinera med Volkswagen företagsavtal för dig som väljer Passat Alltrack som tjänstebil. Välkommen att provköra en bil anpassad för vårens alla upplevelser.

Passat Alltrack 4MOTION med Premiumpaket. Från 309 900 kr. Välj till Dragpaket med backkamera och parkeringsvärmare för bara 14 900 kr. Förmånsvärde från 1 950 kr.*

Bygg din Passat Alltrack på volkswagen.se

Bränsleförbrukning blandad körning: 5,9 l/100 km. CO2-utsläpp blandad körning: 155 g/km. *Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt. Miljöklass EU5. Bilen på bilden är extrautrustad. Varje återförsäljare svarar självständigt för sin egen prissättning.


POSTTIDNING B

MILJÖKL. EU5. VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR/AVVIKELSER. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. VARJE ÅTERFÖRSÄLJARE SVARAR SJÄLVSTÄNDIGT FÖR SIN EGEN PRISSÄTTNING.

RETURER: TITELDATA, KUNDTJÄNST 112 86 STOCKHOLM Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på www.chef.se/kundservice

The Audi S1 Sportback with quattro.® The power of small. 231 hk och 0–100 km/h på 5,9 sekunder. Audi S1 Sportback 2.0 TFSI 231 hk quattro® från ca 309.000 kr. Bränsleförbr. blandad körning 7,3 l/100 km. CO₂ 168 g/km.


Chef nr 5 2014