Issuu on Google+

Nr 1 2014

g n i n k r e v v a Lyckad i r e s a r s e d l i efter H

Sidorna 4–5

g n i n a m p p u f Tuf s y l n a n a k l ö j efter m

1 Sidorna 10 –1

Ramseles bönder öppnar gårdsbutik Sidorna 8–9

Kontakta våra Virkesköpare

Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19

Vännäs, Vindeln, Umeå, Lycksele, Robertsfors Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

”Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931!” Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00


2

mars 2014

Krönika Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

Betande djur räddar klimatet

R

ubriken strider mot den intensiva propaganda som dagens miljöaktivister sprider om att animalieproduktion och köttkonsumtion bidrar till klimatförändringarna. Men tänk om det kan vara precis tvärtom. Allan Savory, pensionerad biolog från Zimbabwe levde länge i samma tro och bidrog aktivt till jakt på tusentals elefanter för att rädda gräsmarker från överbetning. Resultatet blev förfärande. På äldre dar har Alan Savory kommit till insikt om att han hade fel och gör nu allt han kan för att gottgöra sitt misstag. I dag ser han betande boskap som det som kan rädda planeten. Detta redovisar han på ett övertygande sätt på saiten www.ted.com där han ställer dagens ”politiskt korrekta” budskap på huvudet. I föredraget visar han i ord och bild hur förtorkade landskap med hjälp av klok användning av betande djur förvandlats till grönskande oaser. Djurens betande, trampande och avföring minskar avdunstning, binder vatten och skapar jordmån för kraftigt ökad växtlighet som binder mycket mera kol än vad som frigörs vid djurens idisslande. Föredragets titel är ”Hur man får öknen att grönska och reverserar klimatförändringen”. Kan det verkligen vara så att betande djur kan förvand-

Kan det verkligen vara så att betande djur kan förvandla öken till produktiv mark?

la öken till produktiv mark? Titta och döm själv. När jag för några månader sedan tittade på föreläsningen hade den 1,6 miljoner visningar, i dag har 2,4 miljoner människor som tagit del av budskapet. Men det skulle behöva vara 100-falt fler. Gå in på www.ted.com och sök Allan Savory och klicka därefter på ”How to fight desertification…”. Föredraget finns med svensk text. Det som Allan Savory beskriver är ett av många exempel på vår bristande förmåga att förstå helheter och samband. I min förra krönika tog jag upp hur bl a Naturskyddsföreningen tror sig rädda klimatet genom minskade avverkningar i skogen. Något man kommit fram till genom att titta på effekterna på beståndsnivå.

Tittar man däremot på vad som händer på landskapsnivå är det precis tvärtom. När man tagit del av Alan Savorys föreläsning pekar ju allt på att det förhärskande budskapet när det gäller köttproduktion också är helt galet. En rätt utformad betesdrift kan tvärtom öka produktionen av biomassa och därmed livsmedel och på köpet binda stora mängder kol som motverkar klimatförändringarna. Vad som är rätt och fel handlar dock inte bara om bristande förmåga att förstå helheter och samband utan också om bristande insikt om att effekterna kan vara helt olika beroende på hur resurser används. En yxa är varken ond eller god. Den kan användas till att slå ihjäl men också till att skaffa ved och bygga hus så att du kan överleva. Visst, köttproduktion kan vara klimatskadlig men rätt utformad är den, enligt Alla Savory, planetens räddning. På våra breddgrader är det dock inte ökenutbredning som är problemet utan att marker för bete och produktion av grovfoder växer igen med ökad import av mat som följd. De som i denna miljö hävdar att man kan rädda planeten genom att sluta äta kött har mycket att bevisa.

Ost i höst för nytt Burträskmejeri UMEÅ. Just nu trimmas produktionen av Västerbottensost vid det nya mejeriet i Burträsk med två ystningar per dygn, målet är sju till åtta ystningar. Innan sommaren körs det stora stresstestet vid mejeriet, förklarade Bo Rasmussen vd för Norrmejerier vid Mjölkföretagardagarna. Norrmejerier satsar 200 miljoner kronor på en ny ostanläggning i Umeå, för bitning och rivning av ost. Norrmejerier lyfter därmed in den delen av produktionen i en egen anläggning, förklarade Bo Rasmussen, vd för Norrmejerier vid Mjölkföretagardagarna i Umeå.

Målet

är

att höja avräkningspriset till mjölkbönderna. Han gav också färdplanen för det nya mejeriet i Burträsk, en investering på 190 miljoner kronor. För närvarande testas produktionsanläggningen i Burträsk med två ystningar per dygn, målet är att roboten vid full produktion ska klara sju till åtta ystningar per dygn. Innan sommaren är mejeriet redo att köra det

stora stresstestet vid anläggningen för att komma igång med produktionen under hösten. I grunden är tillverkningen av Västerbottensost ett hantverk med en unik smak, historia och ett mycket starkt varumärke. – Det är viktigt att inte glömma bort, konstaterade Bo Rasmussen. Produktionen av Vä sterb ot ten sost ligger på 4 000 ton, varav 1 000 ton går på export. Den stora utmaningen för Norrmejerier är att nå kundgrupper mellan 18–35 år, kundgruppen runt 50 år kan och känner väl till Västerbottensosten.

Norrmejerier 4 Norrmejerier ägs av cirka 570 bönder i de tre nordligaste länen: Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. 4 Mejeriet förädlar omkring 200 miljoner kilo mjölk varje år vid mejerierna i Umeå, Luleå och Burträsk. Källa: Norrmejerier

PETER KÄRR

Läs mer Läs m er om Mjölkföretagardagarna på sidorna 10–11.

Närmare 400 miljoner ligger Norrmejeriers investeringsplan på, förklarade Norrmejeriers vd Bo Rasmussen vid Mjölkföretagardagarna i Umeå. Dels det nya mejeriet i Burträsk samt den nya ostförädlingsanläggningen i Umeå för bitning och rivning av ost på 200 miljoner kronor som ska stå klar i slutet av 2015. Foto: PETER KÄRR

Kontakta oss

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.se Debatt: debatt@vasterbottningen.se Mail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se

Utges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090 – 711 388

Peter Kärr Reporter 090 – 711 383

Maria Boström Reporter 0660 – 431 1400

Stina Gustafsson Reporter 0620 – 773 050

Mikael Wännström Annonssäljare 090 – 711 525


3

mars 2014

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Marknadsför ditt företag Boka din annons med mig! Kontakta mig för mer information 090-71 15 25 eller maila till: mikael.wannstrom@display-umea.se

0662-100 08 • Björna

www.bjornavagnar.se

Låt oss ta hand om din avverkade skog

Rörlig ränta 2

,25 %

2014

-02-1

8

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen över en längre tid. Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller flytta ditt gamla till oss.

lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Behöver Du hjälp med

Bokföring • Deklaration • Skattefrågor Testamente • Bouppteckning Fastighetsöverlåtelse

Från början till slut När stormarna Hilde och Ivar svepte fram i Norrskogs område skadades över 11 miljoner kubikmeter skog. Många skogsägare fick se sina livsverk förstörda. Men som Norrskogsmedlem står du inte ensam! Innan stormen hunnit bedarra var vårt stormarbete igång. Sverker, Elin, Mattias och våra övriga skogsrådgivare fanns snabbt på plats för att hjälpa till i en svår situation. Norrskog finns nära dig.Vårt mål är att hjälpa dig och säkra värdet på din skog så långt det är möjligt. Din medlemsägda industri kör för fullt och garanterar avsättningen för ditt virke. Uppröjningen efter stormarna är i full gång och våra avverkningsgrupper jobbar för högtryck. Som skogsägarförening agerar vi solidariskt med allas bästa för ögonen. Då gäller det att göra saker och ting rätt, och i rätt ordning. Det kräver tålamod, men betalar sig i längden. Det kommer att ta tid att röja upp i skogen och många utmaningar kvarstår, men tillsammans tar vi steg för steg, från början till slut!

Ring 0910-807 33 för tidsbeställning. Till tjänst för privatpersoner, rörelseidkare, jord- och skogsbrukare.

Olof Hägerlind

Huggarvagn 6–12 ton

www.norrskog.se

Traktorprocessor

Gallring-slutavverkning

Vi kan hjälpa dig att förvalta din skog! Förvaltning handlar om förtroende. Och det är en personlig sak. Till skillnad från skogsägarrörelsen och skogsbolagen äger vi ingen industri och kan därmed säga att vår framgång är din framgång. Att vi förvaltar ca 50 000 hektar i Västerbotten åt andra säger ju inte så mycket om hur vi skulle förvalta just din skog. Vi gissar att du vill ha lite mer detaljerade besked på den frågan. Kontakta oss gärna för mer information! Nils Lundgren 0940-149 15 Henrik Möllerberg 090-77 42 48 David Israelsson 090-77 01 32 Mikael Edman 0611-237 39

Växlarvagn 10–24 ton

Vedprocessor Helaut vedhantering

Enmanscirkelsågverk

www.dahlberg-maskinab.se


4

mars 2014

3

personer, ungefär, äger skog i Sverige.

Stormen Hilde fällde upp emot 3,5 miljoner kubikmeter skog. ”Vi ser tydligt vad kontentan blev först när all skog är upparbetad”, säger Anders Lindqvist, skogsskadesamordnade vid Skogsstyrelsen.

Framgångsrik avverkning ÅSELE. Lördagskvällen den 16 november förra året utspelade sig ett ödesdigert händelseförlopp. Från Norska havet drog stormen Hilde in över Skandinavien och lämnade tiotusentals hushåll strömlösa och fällde miljoner kubikmeter med skog. Skogsägarna stod nu inför en massiv uppröjning. 47 meter i sekunden uppmättes under Hildes framfart i Stekenjokk och därmed fick Sverige ett nytt medelvindsrekord. Hilde fällde, enligt

Skogsstyrelsens uppskattningar, upp emot 3,5 miljoner skogskubikmeter och Västerbotten var ett av de värst drabbade länen.

Jonas Arvidsson, marknadsstrategisk chef vid SCA, menar att arbetet med att ta reda på skogen hittills har varit väldigt lyckat. – Det har gått väldigt bra, särskilt då vi har haft en fin vinter med lite snö, säger han.

Däremot tror han att arbetet kan komma att fortsätta i viss mån även under 2015, till exempel om de under sommaren stöter på stormskadade områden som kräver vinterförhållanden för att avverkas.

Uppsamlingsarbetet är än-

miska förlusterna svåra att sia om, men att virkespriserna kommer att falla på grund av stormen tror inte Arvidsson. – Vår bedömning är att

nu i sin inledningsfas och Jonas Arvidsson bedömer att den största delen av arbetet kommer att pågå under perioden mars–juni.

I dagens läge är de ekono-

Det är tragiskt, eftersom att de som skött skogen med gallringar är de som drabbats hårdast. Erik Valinger, professor i skogsskötsel vid SLU

virkespriserna inte kommer att påverkas, säger han. Kraftigast drabbade är trakterna kring Lycksele,

Åsele, Dorotea och Vilhelmina. Anders Lindqvist, skogsskadesamordnade vid Skogsstyrelsen, berättar att


5

mars 2014

38

procent av Sveriges skogsägare är kvinnor.

25 18 procent av den svenska skogen ägs av staten, kommuner, med flera.

tusen medlemmar under 36 år har organisationen LRF ungdomen, som finns på 24 ställen i Sverige.

Efterfrågan på timmer under senhösten har legat i spannet hög till desperat. Foto: PETER KÄRR

God marknad för timmer i norr UMEÅ. Pristryck uppåt på timmerpriserna i norra Sverige, bra tillfälle att slutavverka ordinära slutavverk­ ningsbestånd. Det är rådet från Danske Bank till skogsägare i norra Sverige. Trävarumarknaden i Sverige, som tar 30 procent, 4,5 miljoner kubikmeter 2013 av den svenska sågproduktionen, har bottnat efter ett rekordlågt byggande på cirka 27 000 bostäder, varav cirka 6 000 småhus under 2013, konstaterar Danske Bank i sitt senaste nyhetsbrev.

Från byggvaruhandeln hörs

Personen på bilden har ingenting med texten att göra.

Fotomontage: ARKIV

i stormens spår 3,5

miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen Hilde. det främst är gallringsskog som har fällts av stormen Hilde. – Framförallt är det medelålders, gallrad skog, runt

40–50 år som är drabbad. Det är träd som generellt sett hade 30-50 år kvar innan de nått full längd och de fälldes när de var i mest produktiv ålder, säger han.

Erik Valinger, professor i

skogsskötsel vid SLU, anser att stormens utfall är beklämmande: – Det är tragiskt, eftersom att de som skött skogen med gallringar är de som drabbats hårdast. Det tar cirka fem år för skog att anpassa

sig efter gallring och om det kommer en storm inom den perioden är skogen extra känslig, säger han.

Som stöd efter stormen satte

SCA upp kristelefoner, vilket fick goda resultat. – Vår bild är att det var väldigt lyckat sätt för oroliga markägare att få hjälp, speciellt då telefonen var öppen även under kvällar och helger, säger Jonas Arvidsson. Hilde var i mångt och

mycket en ovanlig företeelse, särskilt då den drabbade Norrland. Trots att det är svårt att förbereda sig inför ett liknande scenario finns det lärdomar att hämta i stormens sviter. – Rekommendationen för att mildra stormskador är att röja hårdare när skogen är ung och även gallra tidigare, samt att undvika gallring helt och hållet när skogen har nått sin fulla höjd, säger Erik Valinger.

POnTuS BERgMARK

positiva signaler, ett annat tonläge jämfört med inledningen av 2013 då handeln tappade 8 procent jämfört med 2012. Trävarulagren är låga och sågverken spår fortsatt höjda priser i vår. Timmermarknaden kommer att vara fortsatt het. Orostecknet är produktionen som ökat dramatiskt plus en miljon kubikmeter andra halvåret 2013. Risken för att sågverken ska såga sönder trävarumarknaden bedöms denna gång som liten, enligt banken. Med lättnader på trävarumarknaden ökar också

sågverken produktionen, i den mån de kan få tag på timmer. Efterfrågan på timmer under senhösten har legat i spannet hög till desperat. Bankens bedömning är att efterfrågan på timmer kommer att vara mycket hög under våren och förutspår ett pristryck uppåt på timmer från Mälardalen och norrut.

Prisökningen kommer att

märkas, inte på prislistan, utan via premier. Banken reserverar sig för området i delar av södra och mellersta Norrland som drabbades av stormen Hilde och Ivar. Här kommer stora volymer stormvirke fram i vår, framför allt från Ivar, omkring åtta miljoner skogskubikmeter. Tipsen till skogsägarna är att planera skogsvården nu, inte senare i vår, då är det ofta för sent. Nu är det dags att beställa plantor och röjningsresurser. Gå igenom skogsbruksplanen för att uppdatera förra årets åtgärder och gå igenom vad som är aktuellt för året. Och nu är det dags att bestämma vilka bestånd som ligger på tur för att slutavverkas. Gå igenom ungskogsbestånden för att se vilka som skall gallras.

PETER KÄRR

Bidrag till företagsutveckling NOLÅS. För företags­ utveckling har C W Jaktprodukt i Nolås, Sidensjö beviljats regio­ nalt bidrag från länssty­ relsen Västernorrland. – Det är en ny, eller rättare sagt två nya, produkter på gång. Det är därför som vi har sökt bidraget, säger Leif Westman. Själva produkten som det arbetas med finns i två varianter, medan uppgiften är detsamma. – Det är en tillsats för traktorn, funkar till pallgafflar eller exempelvis skopan, att rensa bort ogräs från exempelvis gångar och parkeringar samt kantskärning, för-

klarar Leif Westman och fortsätter: – Det fungerar till alla traktorer, även jordbrukstraktorer.

Produkten har redan test-

ats för att hitta eventuella barnsjukdomar och tanken är nu att den ska vara fullständigt klar till maj månad. Då börjar mässåret med Maskinexpo i Stockholm för företaget. – Vi sökte för konstruktion och marknadsföring förutom mässor. Man tror ju givetvis på produkten när man arbetar med det och det här har jag jobbat med i tre år, sammanfattar Leif Westman.

MARIA BOSTRÖM


6

mars 2014

Tågdödad hund ersätts ANUNDSJÖ. I novem­ ber ifjol tågdödades en finsk stövare. Nu ersätts hundens ägare av Tra­ fikverket med strax över 12 000 kronor för den tågdödade hunden. Ersättningsbeloppet för hunden, som hade två förstapris på jaktprov och även ett förstapris på utställning, fast­ ställdes enligt värde­ ringsintyg från Svenska Kennelklubben och en därtill jämkning i enligt med praxis samt med avdrag för utbetald ersättning från den försäkring som fanns på hunden.

Stabilt pris på åkermark LÄNET. Prisbilden för

åkermark visade sig under fjolåret vara tämligen oförändrade jämfört med år 2012. Det var under 2012 som trenden bröts med en lång tids stigande priser på åkermark och priser­ na vände då neråt. Under fjolåret utmärks prisbilden på åkermark att det skiljer sig tydlig mellan olika regioner och det beror inte alltid främst på markens bördighet. Orsaken till fastighetsköp kan vara skogsmark och byggna­ der medan åkermarken bara ”ingår”. I region fem, där prisstatistiken omfattar åkermark ibland annat Jämtland, Västernorrland och Väs­ terbottens län ingår. Där ökar priset på åkermark med åtta procent.

31 december ska alla som jobbar yrkesmässigt i annans skog ha motorsågskörkort. Annars riskeras vite på 10 000 kronor, enligt sv.se.

Det är viktigt att anmäla om bristande djurhållning misstänks förekomma. Även om det i många fall inte är frågan om vanvård. (Djuren på bilden har inget direkt samband med artikelns innehåll.) Foto: ARKIV

Flera vanvårdsanmälningar obefogade – men viktiga UMEÅ. I början av februari i år anmäldes en kvinna i Storuman till länsstyrelsen för brist­ ande djurhållning av sina får och hästar. Flera hundra liknande anmälningar görs varje år, men bara runt 40 procent av dem är befogade. Storumankvinnans samt­ liga får bedömdes vara mag­ ra och dessutom led hennes hästar av bristande hov­ vård. Till råga på detta an­ mäldes kvinnan misstänkt för djurplågeri, på grund av en tacka som var så illa däran att hon inte kunde resa sig. Kvinnan förelades att se till att fåren uppnår ett god­ tagbart hull och att hennes två hästar verkas inom åtta veckor. Skulle detta inte ske kan kvinnans djur omhän­ dertas eller att kvinnan till­ delas djurförbud. – Djurförbud är rätt ovan­

liga, det rör sig bara om fem–tio fall per år, berättar Annelie Grip Hansson, läns­ veterinär vid länsstyrelsen i Västerbotten. Att anmälningar om bris­ tande djurhållning kommer in till länsstyrelsen är däre­ mot inte särskilt ovanligt. Under en och samma vecka i februari kom det in fall om en för liten hundgård, ett omhändertagande av övergivna katter, samt ett tilldelat djurförbud. Förra året fick länsstyrel­ sen in totalt 329 anmälningar och åkte ut på kontroll i 182 av fallen.

– Vi bedömer först allvar­ lighetsgraden i anmälan, vilket avgör om vi åker ut på inspektion direkt eller avvaktar. Om situationen inte bedöms som akut kan vi skicka ut ett informations­ brev till djurägaren, säger Annelie Grip Hansson.

Inspektioner görs ofta oan­

mälda och innebär att dju­ ren, samt platsen de vistas på, granskas av djurskydds­ handläggare. Därefter skickas en kontrollrapport till ägaren som också med­ delas om någonting ska åt­ gärdas. Av de 182 fall som inspek­ terades under 2013 var 67 stycken obefogade, det vill säga ungefär 40 procent. Obefogade anmälningar kan bero på rena missförstånd, eller att ägarens djurhåll­ ningsförmåga missbedömts.

– Exempelvis kan det vara att en ägare inte riktigt kan ta hand om sig själv, men att ägaren för den delen inte vanvårdar sin hund, säger Grip Hansson.

Trots att en betydande andel

anmälningar är obefogade menar Annelie Grip Hans­ son att det är viktigt att folk slår larm vid misstanke om vanvårdade djur. – Ibland är magkänslan rätt. Vi är väldigt tacksam­ ma för att folk hör av sig, säger hon. Hon menar vidare att obefogade anmälningar kan minskas genom ytterligare information från anmälaren om grunden till misstanken.

Om en privatperson misstän­

ker att djur missköts går det bra att höra av sig till den lokala länsstyrelsens djur­

Ibland är magkänslan rätt. Vi är väldigt tacksamma för att folk hör av sig. Annelie Grip Hansson skyddshandläggare via mail eller telefon. Därefter behövs namn och adress på djurägaren, samt anledning­ en till misstanke. – Om man vill vara ano­ nym är det viktigt att man ser till det själv. Om namnet står med i mailet försvin­ ner anonymiteten, påpekar Annelie Grip Hansson.

Pontus Bergmark

VIMEKS NYA DREAM TEAM Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring.

I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp.

Hitta oss på nätet:

facebook.com/vimekab

www.vimek.se


7

mars 2014

Hjälp ett barn att fortsätta drömma. Fannbyvägen 13A 895 30 BREDBYN Telefon: 0661-103 08 Mobiltelefon: 070-317 49 80 E-post: info@brperssons.com

Vi tackar för det gångna året och ser fram emot ny fantastiskt säsong!

Bli fadder från 100 kr i månaden. Välj mellan att bli fadder till ett barn eller projektfadder.

Mattias 070-645 45 35 • Harriet 070-262 62 96

Anmäl dig på www.barnfonden.se

www.brperssons.com

Vems sida väljer du? SMS:a FRIENDS till 72980 för att skänka 20 kronor till Friends arbete.

7-10 APRIL 2014

SKOGSRESA TILL ESTLAND Säkra din plats på en spännande skogresa till Baltikum och Estland. För mer information kring resan, www.hushallningssallskapet.se/nord

FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL.

BIL- & TRAKTORKYLARE • Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ classicautoradiator@gmail.com Tel 090-12 99 57

Anmälan till: veronica.landstrom@hushallningssallskapet.se eller 0920-244 180.

Kontakta ossoss närnär detdetgäller: Kontakta gäller

- Gallring/Slutavverkning Gallring/Slutavverkning med - Maskintrsp. med Dunderbygge timberjack 1070D & 1110D - Grävning - Hydraulslangservice Grävning • Slangservice - Skoglig/ekonomisk rådgivning - Trailing Grusbil med kran av alla sorter - Hjullastaruppdrag Skogsmaskiner mm med 5 axl Scania 164

”Vi jobbar för långvariga Dunderbygge kundrelationer” www.resele.se

och klicka på företag www.reseleskog.com

– brytning/restaurering av skogsväg – förstärknings- och markarbeten – skutslagning med hydraulhammare – buskröjning och energivedsklippning – besiktning av kraftnät

Ett stort företag i ett litet format www.bredmo.se

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Karl-Erik 070-559 1818 49 49 Karl-Erik 070-559 Krister 070-517 15 15 49 49 Krister 070-517 Erik 070-517 69 49 Trailer 070-209 28 26

Liv- & r slaktdju köpes!

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

Motorsågskörkortet är numer ett krav för dig som arbetar med motorsåg.

Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder dig möjlighet att erhålla ditt utbildningsbevis via våra kurser. Utbildningsbeviset uppfyller arbetsmiljöverkets krav och utfärdas via Säker Skog vilket borgar för en hög kvalitet! Kurserna bedrivs både i traditionell studiecirkel men kan också bedrivas som kortkurs vilket passar företagen bättre.

Besök vår hemsida och klicka dig fram till just din ort för mer information och anmälan:

www.sv.se/vasterbotten

✁ Spara annonsen.

Hjälp oss att få fler att ta ställning mot mobbning.

200 ÅR AV UTVECKLING 1814-2014


8

mars 2014

Stig Tjärnberg visar vilka bitar som kan styckas och säljas.

En av produkterna de säljer, lägg, som passar bra att koka och servera tillsammans med dillsås och bra potatis, till exempel från Petter och Marie i Åsmon.

Stig Tjärnberg visar hur solcellsanläggningen kommer att fungera då den är helt färdigställd.

Vi måste ta rådighet över våra produkter, vi har blivit hunsade med allt för länge. Stig Tjärnberg

Stig Tjärnberg, Marianne Hansson och Tony Hansson utanför de nybyggda slakteriet som Stig Tjärnberg byggt helt utan investeringsstöd,

Lokala producenter trött på

RAMSELE. Stig Tjärnberg, tillsammans med flera andra bönder i området, vill nu ta gårds­ köttet direkt till konsumenterna. Med Stigs gårdsslakteri som ett av naven vill de nu skapa ett lokalt nätverk av köttbönder, och i dagarna öppnades en egen gårdsbutik i Sollefteå. – Vi måste ta rådighet över våra produkter, vi har blivit hunsade med allt för länge, säger Stig Tjärnberg. Ett par mil utanför Ramsele, hemma hos Stig Tjärnberg i Västansjö, är det

tänkt att ett av naven till de köttnätverk som han tillsammans med andra lokala bönder vill bygga upp. Genom att slopa alla mellanhänder kan bönderna börja tjäna mer pengar,

och få en bättre kontakt med konsumenterna. Och det är inte bara till privatpersoner som de vill sälja det lokalproducerade och egenslaktade köttet, de riktar sig också direkt till restauranger i länet. – Det blir billigare för restaurangerna att köpa direkt av oss, sedan får de exakt vad de vill ha och kan känna sig helt säkra på var köttet kommer ifrån. Det blir dessutom ett mervärde för dem att kunna erbjuda lokalproducerat kött, säger

Marianne Hansson, lantbrukare i Edsele. I gårdsbutiken i Sollefteå, som från och med den 1 mars kommer att smygöppna, är tanken att det även ska finnas lokalproducerade grönsaker, potatis och ägg att köpa. – Vi ska knyta till oss mathantverkare och odlare från närområdet. Sedan kommer vi även att köpa in fisk och viltkött såsom hjort och älg. Det ska vara konsumenterna som bestämmer vad de vill ha, säger Tjärnberg.

Att allting ska vara så miljövänligt som möjligt är viktig del av arbetet. Hemma på gården i Västansjö har Stig Tjärnberg installerat en stor solcellsanläggning, som kan ge upp till 40 000 kilowattimmar per år.

De vill också göra maten så

giftfri som möjligt och till exempel ta bort så mycket e-ämnen som det går från korv och hamburgare. – Vi vill ta vara på allt på djuret, och inte kasta något. Köper en restaurang ett helt

djur får man allt och man får också vara med och bestämma hur man vill ha det. Hemma på Stig Tjärnbergs gård står ett helt nybyggt slakteri som väntar på att tas i bruk. Tanken är att djuren ska slaktas i en så stressfri miljö som möjligt, helt utan transporter den sista månaden. Redan nu har de fått mycket positiv respons. – Det är ett par restauranger som redan är intresserade av att köpa kött och vi tror på det här. Men


9

mars 2014

Åsa och Duga var på specialsöksutbildning. Specialsökhundar kan lära sig flera olika dofter och kan exempelvis leta barkborrar om man vill. Foto: MARIE ÅGREN

Åsa blev Årets hundföretag NÄSÅKER. Årets hund­ företag. Den utmärk­ elsen har Åsa Bergh, som ägare av förlaget Eget Bevåg och HUND­ raelvan, utsetts till av Västernorrlands Ken­ nelklubbs pris DOG­Y­ AWARDS. – Det är jätteroligt, en dunk i ryggen och en bekräftelse!

med hjälp av jaktlag och vänner.

Foto: STINA GUSTAFSSON

mellanhänderna Sollefteåborna måste ge oss något år och vara öppna med vad de vill ha. Om ett år har vi facit på om det fungerar eller inte.

STINA GUSTAFSSON

Ett tecken på detta är till

exempel att Åsa för två år sedan såg till att mon­ tera in en handikaphiss i HUNDraelvanhuset. En rejäl investering där andra kanske hellre att in­ vesterat i nya möbler. Men målsättningen är att kunna erbjuda kvalitativa kurser

10

Både Stig och Marianne ser

det här som sista chansen att kunna få sin verksamhet att generera pengar, och tror att bönder generellt måste börja ta mer betalt. – Det här är det nya, och sista rycket, för att ta rådig­ heten över våra egna pro­ dukter, säger Marianne.

I snart tio år har Åsa Bergh bedrivit sin kursgårds­ verksamhet för hundfolk. En kursgård belägen i gles­ bygd och med höga ambi­ tioner. – Visionen har ju varit ganska galen egentligen, att mitt i glesbygden starta en kursgård för hundfol­ ket och med hög ambition få hit de bästa föreläsarna från hela landet. Vi har ju satsat på små grupper och hög nivå, säger Åsa Bergh och fortsätter: – Det här är en heders­ utmärkelse från Väster­ norrlands Kennelklubb. De får in nomineringar från sina medlemmar och det är klart att det är jät­ tekul att bli nominerad. Det är kul med publicitet och förhoppningsvis ger detta ett uppsving. Vi ut­ vecklar i långsam takt och förbättrar och utvecklar efter hand.

Stig Tjärnberg, tillsammans med andra bönder i närområdet, vill starta ett nätverk där bönder går ihop och säljer både kött och andra lokalproducerade livsmedel. Foto: ARKIV

år har Åsa Bergh snart bedrivit krusgård för hundfolk.

Vår bästa reklam är nöjda kunder som tipsar sina kompisar. Åsa Bergh

för små grupper och då ska det finnas möjligheter för alla att delta. – Jag tycker det är vik­ tigt med tillgänglighet för alla. Sedan har vi utveck­ lat under åren och har exempelvis en egen inhäg­ nad agilityplan.

Med de höga ambitioner­

na har Åsa legat i täten och många gånger varit först i Norrland, ibland först i Sverige, med att erbjuda vissa kurser. Spännvidden är allt från valpkurser till tävlingslydnad. – Att ligga i täten och vara först, det är inte all­ tid lätt. Vår bästa reklam är nöjda kunder som tip­ sar sina kompisar. Vi har respekt för den enskilda individen, man måste ha det. Det är inte en speciell kundkategori vi vänder oss till, utan alla hund­ ägare utifrån deras nivå.

Åsa har dessutom, på egna

förlaget ”Eget Bevåg”, nyss släppt en ny bok, Kamp­ hundsboken. Själv har hon ingen kamphund, men väl rottweilern Duga. – Det är min söta pärla! Min vänstra tass, eftersom hon assisterar mig med mycket praktiskt – till exempel med att hämta saker, stänga dörrar och bära ved. Hon är även min träningskompis in­ om sporterna freestyle och nosework. Man lär sig mycket genom att samar­ beta!

MARIA BOSTRÖM


10

mars 2014

Tuff analys på landets UMEÅ. Glöm framtida prishöjningar på mjölk. Se till att skaffa er ekonomiskt manöverutrymme för att parera sjunkande mjölkpriser. Uppmaningen kom från konsulten Sture Gustavsson till de församlade mjölkbönderna i Folkets hus i Umeå under Mjölkföretagardagarna. Sture Gustavsson, konsultföretaget Sture Gustavsson Management AB, arbetade åren 2006-2012 med att bygga upp Kinneviks jordbruksföretag Black Earth Farming i sydvästra Ryssland och Polen. Men det var inte jordbruket i Ryssland han höll ett föredrag om på Mjölkföretagardagarna i Folkets hus i Umeå där ett par hundra mjölkproducenter hade samlats. Sture Gustavsson var där för att tala om hur du som mjölkproducent kan ”Skapa lönsamhet som företagare på en utmanande marknad”. Han gick ut hårt och hävdade att 90 procent av de svenska mjölkgårdarna inte har något ekonomiskt manöverutrymme

90

procent av de svenska mjölkgårdarna har inget ekonomiskt manöverutrymme överhuvudtaget. överhuvudtaget. De flesta gårdarna sitter med stora leverantörsskulder och bär på en stor ekonomisk ryggsäck efter byggboomen 2005-2006 då många byggde för dyrt och för stort. Problemet är att många lantbruksföretag blandar ihop produktion med räntor och amorteringar och finansie-

Läget bättre för UMEÅ. Läget för mjölkbönderna har blivit ganska mycket bättre under de senaste åren, förklarar Stefan Olofsson, Skog & lantbruksansvarig för Swedbank, Umeå.

90 procent av de svenska mjölkgårdarna har inget ekonomiskt manöverutrymme överhuvudtaget. De flesta gårdarna sitter med stora leverantörsskulder och bär på en stor ekonomisk ryggsäck efter byggboomen 2005-2006, hävdade Sture Gustavsson under Mjölkföretagardagarna i Umeå. Foto: PETER KÄRR

Stefan Olofsson, Skog & Lantbruk vid Swedbank i Umeå kommenterar här Sture Gustavssons, (se ovanstående artikel) syn på det ekonomiska läget för de svenska mjölkproducenterna.

– Hans perspektiv är Mellansverige, där har läget varit bekymmersamt för mjölkbönderna, säger Stefan Olofsson. – I norra Norrland är läget ett annat med ett högre avräkningspris och ett nationellt stöd som gör att förutsättningarna ser bättre ut.

Men Stefan Olofsson, tycker

att det var bra att Sture Gustavsson lyfte fram att man inte kan bygga mjölkgårdar

Lodjursjakten har börjat

Jakten på lo har börjat och i år är det bara tillåtet att jaga i Sollefteå och Kramfors kommun i Västernorrland. Foto: ARKIV

LÄNET. Under den gångna helgen startade årets lodjursjakt i Västernorrland. Totalt får sju lodjur skjutas enligt länsstyrelsens beslut.

tilldelningen skjutas, då oavsett ålder och kön. Något som bland annat beror på önskan att minska rovdjursskador för renskötseln.

I år koncentreras lodjursjakten helt och hållet till Ådalen, det vill säga Kramfors och Sollefteå kommun. Detta med anledning av en ökad skadebild från just lodjur, något som vägt tungt i bedömningen. Av tilldelningen på sju lodjur får därmed tre vuxna och ensamma lodjur skjutas inom Kramfors kommun. I Sollefteå kommun får resterande fyra lodjur på

mun blir det därmed ingen lodjursjakt denna säsong. För att få jaga lodjur krävs att du registrerar dig som jägare i Jaktregistret för denna specifika jakt. Om jaktledaren ska vara med under alla jaktdagar, då räcker det med att denne registrerar sig. Under jakten i Kramfors krävs att djuren bakspåras för att säkerställa att det bara är ett djur som jagas.

Inom Örnsköldsviks kom-

Spår efter lodjur. Foto: LÄNSSTYRELSEN Lodjursjakten får bara pågå från och med en timme före solens uppgång och till och med en timme efter solens nedgång. Det är jägarnas skyldighet att kontrollera hur många djur som finns kvar på tilldelningen samt att inom fyra timmar från det att ett lodjurs fällts anmäla detta till länsstyrelsen.

MARIA BOSTRÖM


11

mars 2014

av konsult mjölkföretag ring. Produktion är en sak, finansiering något annat, konstaterade han.

Sture Magnusson uppmana-

de mjölkbönderna att göra som Europeiska centralbanken har gjort med de europeiska bankerna, stresstest. – Tar ni in rådgivare eller ekonomer som stresstestar era gårdar för att få reda på om ni klarar sjunkande avräkningspriser. Hur många av er har gjort det? frågade han. – Man måste lägga in riskerna i kalkylen om avräkningspriset skulle sjunka.

Kontroll, resultat och budge-

tering är kardinalbegrepp som mjölkgårdarna borde använda sig av kontinuerligt, enligt Sture Magnusson som uppmanade mjölkbönderna att göra månadsperiodiserande budgetar med fullt bokslut för varje månad. – Då får man koll på kurvorna och kan agera om mejeriet skulle sänka priset. Det tar lite tid. Får man väl in den metoden blir det rutin. Se till att skaffa er sju

Alla pratar svenska mervärden som om det vore något unikt. I Polen och Frankrike pratar man förmodligen också om sina mervärden och lyfter fram att man har ett miljövänligt jordbruk. Sture Gustavsson åtta olika resultatenheter för kor, kalvar, ungdjur och skörd med olika konton. Sture Gustavsson, menade att mjölkföretagarna är dåliga på att byta leverantörer. – Ha som rutin att ta in offerter från flera leverantörer. Tyvärr sällan bonden tar in någon ny eller byter leverantör. Där kan ni spara in pengar, pengar som ni inte kan klämma mejeriet på. Och tänk pengar istället för hur mycket foder i kilo som ni har bärgat. Och hur många av er

mjölkföretagare som sitter här har en beräknad payoff-tid för en traktor? frågade han.

På frågan från en av mjölkbönderna om de svenska mervärdena, svarade Sture Gustavsson. – Alla pratar svenska mervärden som om det vore något unikt. I Polen och Frankrike pratar man förmodligen också om sina mervärden och lyfter fram att man har ett miljövänligt jordbruk.

PETER KÄRR

mjölkbönderna

I norra Norrland är läget ett annat med ett högre avräkningspris och ett nationellt stöd som gör att förutsättningarna ser bättre ut. Stefan Olofsson, Skog & lantbruksansvarig för Swedbank, Umeå

baserad på volym till vilken kostnad som helst.

Och när det gäller stresstest så menar Stefan Olofs-

son att den typen av kalkyl görs i dag. – Men vi kallar det för känslighetstest. I kalkylen för en ny mjölkgård lägger man in räntor, amorteringar och ett fluktuerande mjölkpris, säger han. – Bra också att han betonade vikten av att ha kostnadskontroll på gården, den synpunkten har fog för sig. Och vikten av att hålla i pengarna, säger Stefan Olofsson.

Global efterfrågan på livsmedel UMEÅ. Vi står inför en global tillväxt på livsmedel som är enastående, konstaterade Jonas Carlberg, vd för LRF Mjölk under Mjölkföretagardagarna. Om Sture Gustavsson skapade sordin på stämningen bland mjölkbönderna under Mjölkföretagardagarna med sitt anförande så gav Jonas Carlberg, vd på LRF Mjölk ett mer optimistiskt perspektiv på behovet av en ökad global livsmedelsproduktion. – Under de kommande 40 åren kommer vi att producera lika mycket livsmedel som producerats under de senaste 8 000 åren. Vi står inför en jätteförändring som kommer att påverka oss i en positiv utveckling.

Orsaken är en växande medel-

klass på flera miljarder i Sydamerika, Afrika och Sydostasien som får en allt bättre levnadsstandard och ekonomi och som vill säkra maten för sina barn, de vill ha den bästa maten för att deras barn ska hålla sig friska. Jonas Carlberg berättade att Kina arrenderar mark i Östafrika för att säkra matproduktionen för den kinesiska befolkningen och vidare att Kina hyr tio procent av hela Ukrainas jordbruksmark för att säkra tillgången på livsmedel. Den irländska regeringen har beslutat att öka livsmedelsproduktionen med 50 procent fram till 2020. – För att vi ska kunna vara med i den här utvecklingen är det viktigt att

Under de kommande 40 åren kommer vi att producera lika mycket livsmedel som producerats under de senaste 8 000 åren. Jonas Carlberg, vd för LRF Mjölk

vi har politiken och allmänheten med oss, förklarade han. – Vi måste ha bra villkor för att kunna producera livsmedel till en växande global marknad.

PETER KÄRR

Jonas Carlberg, vd på LRF Mjölk. Foto: PETER KÄRR

PETER KÄRR

Export till Kina tredubblad

Jordbruk i skogsbygder

LÄNET. Sverige exporterade 370 000 kubikmeter sågat barrvirke till Kina 2013. Detta innebär att exporten tredubblades jämfört med 2012.

LÄNET. Investeringarna för lantbruksdjur minskar, visar länsstyrelsens statistik över länsstyrelsernas förprövningar av lantbruksbyggnader 2013. På sikt hotas jordbruk i skogsbygder, enligt Jordbruksverket.

Kina fortsätter öka sin import av sågat barrvirke. Förra året såg man en ökning på importen med 19 procent, till 17 miljoner kubikmeter rapporterar Wood Resources Quaterly. Kanada är störst på den kinesiska marknaden men Europa med Sverige inräknat var med och ökade sin export till Kina snabbare än Kanada under förra året.

19 procent ökade Kina importen på sågat barrvirke. Denna trend med att länder som tidigare inte varit lika synliga på den kinesiska marknaden ökar sin export till landet lär växa, menar Wood Resources Quaterly.

Foto: ARKIV

En orsak till det är att Kina kommer öka sin import samtidigt som Kanada inte ökar sin export i samma snabba takt som tidigare, enligt rapporten.

SEBASTIAN LÖNNBERG

Tydligast är minskningen för mjölkkor men förprövningarna har minskat för alla djurslag. Nya djurstallar eller om- och tillbyggnader kräver förprövning från länsstyrelsen att byggnaden uppfyller kraven för djurskyddsbestämmelserna. Jordbruksverket redo-

visar årligen alla förprövningar för att få en uppfattning om hur stor viljan är att investera i byggnader för lantbruksdjur.

Jordbruksverket konstate-

rar att förprövningarna var fortsatt låga under 2013, utvecklingen kan drabba jordbruket. ”Ökade investeringar behövs för att jordbruket ska överleva”, säger Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson i ett pressmeddelande. Jordbruksverket menar att låga byggnadsinvesteringar på sikt kommer leda

till färre djur och jordbruksmark som inte behövs, vilket kommer påverka landskapet i negativ bemärkelse. För mjölkkorna har investeringarna gått från 20 000 till strax över 10 000 under 2012. För hästar ökade investeringarna markant fram till 2008 men har sedan dess minskat mer och mer. Jordbruksverket menar att jordbruk i skogsbygder ligger i farozonen. ”Problemen är störst i landets skogsbygder där djuren även håller landskapen öppna”, säger Harald.

SEBASTIAN LÖNNBERG


12

mars 2014

Högre kvalitet före lågt pris VÄSTERNORRLAND.

Dyrare premiumprodukter har fått ett rejält uppsving samtidigt som försäljningen av lågprisprodukter ligger stilla. Det visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturmätning som även visar att den totala försäljningen av livsmedel är den starkaste på över tre år. I klartext betyder detta att konsumenterna i allt större grad väljer högre matkvalitet framför lågt pris. En utveckling som bedöms som positiv för livsmedelsindustrin som helhet och som kan påskynda en utveckling mot mer innovation och produktutveckling av högkvalitativa produkter.

Virkesmätningen kan komma att underlättas i framtiden tack vare ett nytt lagförslag.

Det fanns brister när det gäller invallning av kemikalier och farligt avfall. Foto: ARKIV

Vissa brister vid tillsyn KRAMFORS. Bristfälligt men inte katastrofalt. Så kan två tillsyningspojekt i Kramfors kommun av mindre jordbruk sammanfattas. Under 2013 och 2014 har 43 jordbruk med mellan 10 och 100 enheter besökts. Hos de mindre jordbruken. Icke anmälningspliktiga, visade sig att hantering av kemikalier och gödselhantering oftast fungerade bra. Bemötandet var också helt okej även om kunskapen rörande miljölagstiftningen varierade. Däremot fanns det brister när det gäller invallning av kemikalier och farligt avfall. Nästan hälften av jordbruken behövde förbättra detta.

Skickade gravid ko till slakt ANUNDSJÖ. En jord-

brukare som skickat djur på slakt misstänks för brott. Detta då en ko som slaktades upptäcktes ha ett fullgånget foster i magen. Enligt brottsbalken kan det vara ett brott om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande. Dräktiga djur som gått 90 procent eller mer dräktighetstiden ska inte utsättas för transporter.

Foto: ARKIV

Virkesmätning kan förenklas UMEÅ. I början av februari lämnade regeringen in en lagrådsremiss rörande en ny virkesmätningslag till lagrådet. Lagen ämnar förtydliga och förenkla mätningsprocessen, men även att förstärka skyddet för skogsbonden. Frågan om en ny virkesmätningslag väcktes av Skogsstyrelsen redan 2008 när de rådfrågade skogsnäringen om en liknande lag behövdes. Svaret blev ett enhälligt ”ja”, eftersom att tidigare föreskrifter var nästan tio år gamla och nu rådde andra förhållanden. I lagrådsremissen står det bland annat att säljare och köpare ska ges likvärdiga möjligheter att bedöma

virkespriset, att hela trädet ska inkluderas och att nya träslag omfattas. Rådande föreskrifter täcker bara sågtimmer av tall och gran, samt massaved.

– Många tycker nog att lagen

ska kunna bidra med ordning och reda, säger Birger Risberg, vd på virkesmätningsföreningen VMF Nord. Risberg tror också att en av anledningarna till lagför-

slagets varma mottagande är att det upprätthåller ett starkt skydd för skogsbonden – likt en omkastad konsumentköpslag. – Om du köper en ny dator som inte fungerar, då ska konsumentköpslagen hjälpa den lilla köparen att stå upp mot den stora försäljaren. Inom skogsnäringen är förhållandet mer omvänt, förklarar han.

Trots att lagen syftar till att

förbättra virkesmätningen, kommer den att möta vissa utmaningar om den blir verklighet. Exempelvis kommer lagen att inkludera biobränsle, ett sortiment som tidigare inte omfattats

av virkesmätningslagstiftningen. – De större kontrollkrav som lagen innebär kan bli en utmaning för företag som inte jobbat särskilt mycket med virkesmätning tidigare, säger Risberg.

Han menar vidare att det

därför är viktigt att sprida information om den nya virkesmätningslagen och att VMF kanske kan hjälpa till där det behövs, exempelvis som revisor. – Vi på VMF har länge jobbat med traditionella sortimentet av ved och massa och vi är sedan länge vana att utföra mätningar. Vi tror oss ju kunna det här och det

Många tycker nog att lagen ska kunna bidra med ordning och reda. Birger Risberg, vd, VMF Nord här är vår grej, säger han. Om lagförslaget godkänns träder den nya virkesmätningslagen i kraft den 1 januari 2015.

Pontus Bergmark

Två sekel av landsbygdsutveckling UMEÅ. I år firar flera av Sveriges Hushållningssällskap 200 år. För jubileumsåret planeras flertalet medlemsaktiviteter, samtidigt som visioner inför framtiden ska presenteras. 1791 bildades Sveriges första Hushållningssällskap på Gotland. Kort därefter växte fler sällskap fram ur den svenska myllan och 1814 uppstod de i Norr- och Västerbotten. Nu uppmärksammas 200-årsjubileet på flera vis, även om allt inte är färdigställt. – Det är inte helt klart hur det kommer att se ut än, men det kommer bland annat att bli ett antal framtidsseminarier, mässan Kulturlandet och en jubileumsbok om de

första 200 årens verksamhet, säger Jan-Olof Puranen, vd för Hushållningssällskapet Norr- och Västerbotten.

Hushållningssällskapet be-

skriver sig som en oberoende kunskapsorganisation som bedriver olika typer av företagsrådgivning och utvecklingsverksamhet med fokus på landsbygden. – Vi har märkt att många är väldigt duktiga på produktion, men att vissa kan behöva hjälp på den ekonomiska fronten. Därför erbjuder vi främst ekonomisk rådgivning, inriktat på de gröna företagen, säger JanOlof Puranen och tillägger att organisationen är helt regional, vilket betyder att lokala beslut också fattas lokalt.

Att det finns organisationer som kämpar för landsbygden tror Puranen är viktigt, särskilt i dagens läge. Anledningen, menar han, är att lönsamheten inom jord- och skogsbruk kan vara svag och att förutsättningarna inte alltid är de bästa. Han ger ett exempel: – I Sverige har vi bra djurhållning och goda villkor, men det räcker inte alltid för konsumenterna. Ta Danmark som exempel, där det, till skillnad från i Sverige, är tillåtet att klippa av grisarnas knorrar för att få plats med fler djur, vilket gör att de kan producera billigare råvaror. Trots detta är Jan-Olof Puranen optimistisk inför kommande tider och menar

Jan-Olof Puranen, vd för Hushållningssällskapet Norr- och Västerbotten, jobbar aktivt för landsbygdens utveckling. ”Vi tror att det kommer att finnas en attraktiv landsbygd även i framtiden”, säger han. Foto: PRESSBILD att det gäller att fortsätta att utveckla landet utanför storstäderna. – Det gäller att vara posi-

tiv, vi tror att det kommer att finnas en attraktiv landsbygd även i framtiden

Pontus Bergmark


13

mars 2014

!

5

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skogtidningens Skogsskola för dummies, del 5.

Gör en affärsplan för din skog UMEÅ. Skogen växer som aldrig tidigare. För att skogsägaren ska få ut mest möjliga nytta av sin skog är det viktigt med en affärsplan både för lång och kort sikt, förklarar skogskonsulten Anders Lennartsson. – Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som adrig tidigare. Klimatförändring, bättre skogsplantor och effektivare skogsbruksmetoder är några orsaker, så ta rygg på fotosyntesen i skogen och förvalta din skog på bästa möjliga sätt, är rådet från skogskonsulten Anders Lennartsson, Skogens hus, i Jord&Skog-tidningens femte del av ”Skogsskola för dummies”.

Den här gången handlar

Anders Lennartsson

Foto: PONTUS NYMAN

Maj 2013

10

September 2013

ägarförening eller skogsstyrelsen, förklarar han. Den biologiska och ekonomiska planeringen är 8

!

Oktober 2013

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 3.

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

Skogsbruksplan

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

20

2

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna. I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

!

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappers-

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markberedning och plantering, ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Skogsstyrelsen genomför stickprovskontroller av för-

Nyplantering

2

Plantering är grejen

1 När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett värde för barnen eller bygga upp ett skogsvärde och på sikt jobba med skogen? Därefter är det naturliga steget att göra en skogsbruksplan.

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kör nu Jord&Skogtidningen i gång en Skogsskola för dummies, så häng med!

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio träd eller ett, vilket alternativ växer bäst? Det handlar om en enkel ekonomisk kalkyl. För att få hjälp att göra en skogsbruksplan kan man

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken dessutom inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobilen och ”klösbrädan”. För de två senaste krävs dock apples teknik,

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Termer

!

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Avverkning

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

1 När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

Utan plan ingen skog i sikte – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Utan plan ingen skog i sikte – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Rågången är väl ett område?

2

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Foto: PONTUS NYMAN

!

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor skogsfastighet eller större. När man då har en skogsbruksplan ska man även försöka att göra en femårsplan för åtgärder. Skogen växer utan hjälp,

Foto: PONTUS NYMAN

NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt. Den mentala planen ska du sätta upp över sitt skogsinnehav och planera utifrån, säger Olov Eriksson, Norra Skogsägarnas virkesområdeschef för södra Ångermanland.

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

Utan plan ingen

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete.

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

Nyplantering

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

!

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

Avverkning

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varierar åldern mellan 45 och 100 år, beroende på produktionsförmågan, enligt Skogsstyrelsen.

Hur vet du då när du ska avverka i mitt skogsskifte? Skogsbruksplanen, varje skogsägares bibel, berättar om åldersfördelningen på skogsfastigheten, vilka

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappersform, via datorn, numera också via mobilen. – Skogsägarföreningarna eller skogsstyrelsen utför sådana uppdrag, säger Jonas Tellström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Umeå. Huvudskälen för föryngringsavverkning är i huvudsak två: vårda skogen och föryngra skogen. Skogen är

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde? Oberoende vilket alternativ som väljs är planering inför avverkningen A och O. Hur avverkningen ska utföras och vilket resultat skogsägaren vill uppnå, förklarar Jonas Tellström. För nyblivna skogsägare eller som är på väg in i skogsägarrollen arrangerar skogsstyrelsen grundutbildningar

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk. Ju mer kunskaper, desto bättre rustad är skogsägaren när det gäller beställningar av skogstjänster och vilka krav man kan ställa på köparen av skog, säger Tellström. Men hur gör du då om du

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och lägger ut allt administrativt arbete på köparen. – Ett annat alternativ är lägga ut ett avverkningsuppdrag och en tredje variant är en hybrid mellan de två förstnämnda: leveransköp, då får skogsägaren ett pris per skogskubikmeter som avverkas. Då är det väl bara att köra

UMEÅ. Skogen växer som aldrig tidigare. För att skogsägaren ska få ut mest möjliga nytta av sin skog är det viktigt med en affärsplan både för lång och kort sikt, förklarar skogskonsulten Anders Lennartsson.

4

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markberedning och plantering, ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Skogsstyrelsen genomför stickprovskontroller av föryngringsåtgärder som gjorts på mark som avverkats, förklarar Jonas Tellström.

PETER KÄRR

✔ Fotnot: Med föryngringsavverkning menas avverkning i syfte att ge uppkomstoch/eller möjlighet åt föryngring, som plant- eller ungskog som ersätter avverkad skog.

Oavsett föryngringsmetod bör utgångspunkten för skogsägaren vara att ställa sig frågan, vad vill jag med min skog? Skapa naturvärden, högproduktiva planteringar eller rekreationsskog? Skogsföryngring är en naturlig följd av slutavverkning, finns fastslagen i skogsvårdslagen. – Markberedning bör göras efter år ett och plantering andra året efter slutavverkning, förklarar Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm. Vad väljer jag då för metod? Självföryngring eller plantering? Till att börja med planera med skogsbruksplanen, varje skogsägarens bibel, den ger vägledning även om den kan vara grovkornig och inte alltid så detaljerad. Självföryngring innebär att befintliga fröträd besår marken på naturlig väg som sedan ska ge nya skogsplantor. – Självföryngring har minskat, orsaken är större risk att misslyckas med att få upp nya plantor. Allt fler väljer plantering för att runda riskerna, säger Bjarne Almqvist.

Vilket också bekräftas av nyligen presenterad statistik från skogsstyrelsen, naturlig föryngring har halverats på mindre än tio år i norra Norrland till förmån för plantering. Sett över hela landet är andelen naturlig föryngring 18 procent, medan andelen plantering är 75 procent, cirka fem procent sås med frö och på resterande areal görs inga åtgärder alls. – Med dagens förädlade plantor ökar tillväxten med uppemot 20 procent, säger Bjarne Almqvist.

Bjarne Almqvist Hur gör jag då när det kommer till markberedning och plantering? Skogsägaren som tycker om att ge sig av ut i sitt skogsskifte kan göra delar av arbetet själv. Avverkningsplanering, markberedning och plantering är dessutom avdragsgillt. Alternativt ta råd av en skoglig rådgivare hos skogsstyrelsen, skogsägarförening, skogsbolag eller skogskonsult.

– Skogsägaren kan avtala om ett helt paket i samband med avverkningsuppdraget, markberedning, plantering och vilka trädslag som ska planteras, säger han. – Kom ihåg att göra ett skriftligt avtal om vad det är man kommer överens om. Begär gärna ett protokoll, en rapport över vad som har gjorts och hur det har gjorts. Man måste komma ihåg att det är en lång kedja av aktörer som är inblandade i ett avverkningsuppdrag.

Skogsägaren

kan begära gps-spåret från markberedaren, och begära provytor från entreprenören som planterat, hur många plantor som är utsatta och träds-

Skogsvänner

– Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som adrig tidigare. Klimatförändring, bättre skogsplantor och effektivare skogsbruksmetoder är några orsaker, så ta rygg på fotosyntesen i skogen och förvalta din skog på bästa möjliga sätt, är rådet från skogskonsulten Anders Lennartsson, Skogens hus, i Jord&Skog-tidningens femte del av ”Skogsskola för dummies”.

Kom ihåg att göra ett skriftligt avtal om vad det är man kommer överens om.

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skogtidningens Skogsskola för dummies, del 5.

Gör en affärsplan för din skog

BJURHOLM/VÄSTERBOTTEN. Plantering ger uppemot 20 procent bättre tillväxt än självföryngring. – Självföryngring har minskat till förmån för plantering, det ser vi i statistiken, säger Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm.

Förvalta

Skogsvänner

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

5

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete.

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

!

November 2013

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varie-

13

mars 2014

Rågången är väl ett område?

Rågången är väl ett område?

PETER KÄRR

”Se till att ha en uppdaterad skogsbruksplan”, förklarar Anders Lennartsson, skogskonsulten. Foto: PETER KÄRR

✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Den här gången handlar

”Det finns väldigt mycket information att hämta om föryngring och andra skogsvårdsåtgärder för skogsägare”, konstaterar skogskonsulent Bjarne Almqvist, Skogsstyrelsen, Bjurholm. Foto: PETER KÄRR

avsnittet om förvaltning av skogen. Som alltid är basen för allt skogsägaren ska eller bör göra skogsbruksplanen, skogsägarens bibel, går att få digitalt. Skogsbruksplanen består av en karta över fastigheten och en beskrivning av skogen i ord och siffror baserad på: åldersfördelning, trädslag, områden som ska användas för prioriterad naturvårdsskötsel, gallring, slutavverkning och hur stort virkesförrådet är. Men skogsbruksplanen är också ett affärsdokument där biologisk och ekonomisk planering samordnas, de två faktorerna är kommunicerande kärl.

Checklista Föryngring Punkter att ta upp med utföraren: ❑ Avgränsning av området.

❑ Priser/kostnader. ❑ Tidpunkt. ❑ Uppföljning/redovisning. ❑ Hänsyn till miljövärden till exempel vatten, utmärkning av undantagna eller speciella områden.

– Se till att ha en uppdaterad skogsbruksplan som tar sikte tio år framåt, men som också visar på åtgärdsprioriteringar på medellång sikt, tre-fem år, samt en årsplanering när det gäller gallringar, slutavverkningar och skogsvårdsåtgärder. Planen berättar också hur stort virkesförrådet är, säger han.

❑ Trädslag/planttyp. ❑ Markberedningstyp. ❑ Plantor per hektar. ❑ Snytbaggeskydd. Källa: Skogsstyrelsen

gran handlar det om omkring 1 900 plantor per hektar.

Bjarne Almqvist rekommenderar skogsägare att ta med sig skogsbruksplanen, finns i pappersform, på mobilen, paddan, och kolla skogsskiftet, hur det ser ut både före och efter avverkning och hur det gick med planteringen. Han rekommenderar

10

Foto: PONTUS NYMAN två sidor av samma mynt. Enkelt uttryckt: hur många kubikmeter skog kan jag avverka och vad ger det ekonomiskt och hur ska jag hantera inkomsten.

Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som aldrig tidigare. Anders Lennartsson

Hjälp med att ta fram en skogsbruksplan kan skogsägaren få från flera olika håll, skogskonsulter, skogs-

Maj 2013

10

Anders Lennartsson tar ett

September 2013

ägarförening eller skogsstyrelsen, förklarar han. Den biologiska och ekonomiska planeringen är 8

!

Oktober 2013

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 3.

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera

Utan plan ingen – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

–  Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

20

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varie-

November 2013

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappers-

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markberedning och plantering, ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Skogsstyrelsen genomför stickprovskontroller av för-

Nyplantering

Förvalta

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slu-

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planter-

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på

vill sälja en stämpling, en avverkning?

”Se till att ha en uppdaterad skogsbruksplan”, förklarar Anders Lennartsson, skogskonsulten. Foto: PETER KÄRR

2

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

Plantering är grejen BJURHOLM/VÄSTERBOTTEN. Plantering ger uppemot 20 procent bättre tillväxt än självföryngring. – Självföryngring har minskat till förmån för plantering, det ser vi i statistiken, säger Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm.

4

Skogsvänner

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket.

PETER KÄRR

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Rågången är väl ett område? NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

2

räkneexempel. Om skogsägaren under året har haft en inkomst på 100 000 kronor från skogen, räknas 30 procent bort i skatt. Kvar blir 70 000 kronor fördelat på 12 månader, vilket ger 5

✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

!

Rågången är väl ett område?

833 kronor per månad att göra vad du vill med. Antigen ta ut i inkomst eller återinvestera i skogsföretaget. Och efter varje skogsår ska skogsägaren göra ett förenklat årsbokslut och en deklaration, kan man få hjälp med av skogliga rådgivare. – Det är ett bra tillfälle att gå igenom ekonomin i företaget och utvärdera året som gått och ta avstamp för det kommande året, säger han.

Skogsbruksplan

Foto: PONTUS NYMAN

Hjälp med att ta fram en skogsbruksplan kan skogsägaren få från flera olika håll, skogskonsulter, skogs-

Anders Lennartsson tar ett räkneexempel. Om skogsägaren under året har haft en inkomst på 100 000 kronor från skogen, räknas 30 procent bort i skatt. Kvar blir 70 000 kronor fördelat på 12 månader, vilket ger 5

Foto: PONTUS NYMAN

10

Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som aldrig tidigare.

833 kronor per månad att göra vad du vill med. Antigen ta ut i inkomst eller återinvestera i skogsföretaget. Och efter varje skogsår ska skogsägaren göra ett förenklat årsbokslut och en deklaration, kan man få hjälp med av skogliga rådgivare. – Det är ett bra tillfälle att gå igenom ekonomin i företaget och utvärdera året som gått och ta avstamp för det kommande året, säger han.

Foto: PONTUS NYMAN

skogsbruksplan som tar sikte tio år framåt, men som också visar på åtgärdsprioriteringar på medellång sikt, tre-fem år, samt en årsplanering när det gäller gallringar, slutavverkningar och skogsvårdsåtgärder. Planen berättar också hur stort virkesförrådet är, säger han.

två sidor av samma mynt. Enkelt uttryckt: hur många kubikmeter skog kan jag avverka och vad ger det ekonomiskt och hur ska jag hantera inkomsten.

Foto: PONTUS NYMAN

– Se till att ha en uppdaterad

Foto: PONTUS NYMAN

Foto: PONTUS NYMAN

avsnittet om förvaltning av skogen. Som alltid är basen för allt skogsägaren ska eller bör göra skogsbruksplanen, skogsägarens bibel, går att få digitalt. Skogsbruksplanen består av en karta över fastigheten och en beskrivning av skogen i ord och siffror baserad på: åldersfördelning, trädslag, områden som ska användas för prioriterad naturvårdsskötsel, gallring, slutavverkning och hur stort virkesförrådet är. Men skogsbruksplanen är också ett affärsdokument där biologisk och ekonomisk planering samordnas, de två faktorerna är kommunicerande kärl.

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markbe-

Oavsett föryngringsmetod bör utgångspunkten för skogsägaren vara att ställa sig frågan, vad vill jag med min skog? Skapa naturvärden, högproduktiva planteringar eller rekreationsskog? Skogsföryngring är en naturlig följd av slutavverkning, finns fastslagen i skogsvårdslagen. – Markberedning bör göras efter år ett och plantering andra året efter slutavverkning, förklarar Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm. Vad väljer jag då för metod? Självföryngring eller plantering? Till att börja med planera med skogsbruksplanen, varje skogsägarens bibel, den ger vägledning även om den kan vara grovkornig och inte alltid så detaljerad. Självföryngring innebär att befintliga fröträd besår marken på naturlig väg som sedan ska ge nya skogsplantor.

Kom ihåg att göra ett skriftligt avtal om vad det är man kommer överens om. Bjarne Almqvist

Hur gör jag då när det kommer till markberedning och plantering? Skogsägaren som tycker om att ge sig av ut i sitt skogsskifte kan göra delar av arbetet själv. Avverkningsplanering, markberedning och plantering är dessutom avdragsgillt. Alternativt ta råd av en skoglig rådgivare hos skogsstyrelsen, skogsägar-

”Det finns väldigt mycket information att hämta om föryngring och andra skogsvårdsåtgärder för skogsägare”, konstaterar skogskonsulent Bjarne Almqvist, Skogsstyrelsen, Bjurholm. Foto: PETER KÄRR

Checklista Föryngring Punkter att ta upp med utföraren:

❑ Avgränsning av området. ❑ Priser/kostnader. ❑ Tidpunkt. ❑ Uppföljning/redovisning.

Skogsvänner


14

mars 2014

Skogskrysset nr 1 Namn ................................................................................................ Adress ................................................................................................ Postadress ................................................................................................ Telefonnumer ................................................................................................ Senast 11 april vill vi ha ditt svar. Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 1” Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter 3–5 pris: 1 Trisslott Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog. Skogskrysset nr 6 / 2013 lösning och vinnare: 1:a pris: Sture Matti, Älandsbro 2:a pris: Gustaf Kristoffersson, Näsåker 3–5:e pris: Bo Mannberg, Skellefteå Hadar Nässlin, Bjästa Britt-Marie Berglund, Dorotea

RUSTA GÅRDEN! Vi producerar och säljer

Vi producerar och säljer

Stugor Vi producerar och säljer Stugor

Garage Förråd Stugor Garage ••Förråd Planteringslådor• Jordgubbstorn Planteringslådor Garage •• Jordgubbstorn Förråd

Planteringslådor• Jordgubbstorn

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteå.

Tel: 0940-200 89 Mob: 070-373 28 17 Medlem i Geotec Svenska Borrentreprenörers branschorganisation

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

trappor

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar •Plank Tak • Golvlister Vi har•det mesta inom • Väggpanel trävaror: • Isolering • Väggskivor • Hyvlade brädor • Spik, skruv m m

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

Lokalt tillverkade

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, tel 070-213 52 75

• Reglar •Plank www.burtrask.org www.burtrask.org • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor Bodbysund 131, Burträsk

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik

www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

Vattenborrning Energiborrning Prospektering Entreprenadborrning


15

mars 2014

Prova Västerbottningen och Nordsverige gratis! LOKALA NYHETER

HELA VECKANS TV PERSONPORTRÄTT FAMILJESIDA

TRAV

4

Välj den du tidning va! vill pro

veckor

GRATIS

Västerbottningen

KORSORD

FÖLJETONG

REPORTAGE

Nordsverige

Porto betalt

Namn: ............................................................................................................................................................................................... Adress ............................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå


16

mars 2014

Gröna Navet-kurser i fokus Hästen för nytta och nöje - 29-30 mars, Forslunda, Umeå

För dig som använder eller skulle vilja använda hästen inom skogs- och brukskörning. Kurskostnad 1 500 kr inkl moms, förtäring ingår.

Starta Gårdsbutik - 9 april, Hälje Gård, Holmnäs, Umeå

Träff för dig som jobbar med eller planerar att starta en gårdsbutik. Kostnadsfri träff. Fika och lunch betalas på plats av deltagarna, 200 kr.

DuN Trädgård grundutbildning - start 22 april, Umeå

Frukt- och bärodling, prydnadsväxter samt grönsaksodling i växthus och på friland. Sex heldagar samt distansstudier. Kostnad 2 500 kr inkl moms.

Paketera för måltidsupplevelser - 23 april, 13-17, Lycksele Kunskap och inspiration om hur du med hjälp av paketering av måltidsupplevelser kan erbjuda efterfrågade aktiviteter på din destination. Fokus på lokala råvaror, tradition och innovation. Konkreta tips och råd kring paketering av måltidsupplevelser på landsbygden. 500 kr inkl moms, eftermiddagskaffe och avslutningsfika ingår. Anmälan och information Gröna Navet tel 090-16 41 83 eller e-post gronanavet@umea.se

Holmen hjälper dig med ditt skogsägande! En färsk skogsbruksplan är ett bra redskap för att skapa en optimal utveckling. Förutom skogsbruksplan har vi en rad värdefulla tjänster – Holmens Värdetrappa – att erbjuda. Som leverantör till oss får du även tillgång till vår nya leverantörswebb – Min Skog. Vi köper gärna både din gallring och slutavverkning. Vi levererar det virke vi köper till närmaste lokala industri. Kontakta någon av oss för råd och affärsförslag. Distrikt Björna Tomas Sjölund 070-642 42 34 John-Petter Karlsson 070-526 51 98 Distrikt Bredbyn Lisbeth Rantaniemi 070-653 12 15 Lage Tjärnström 070-217 77 04 Arne Lindblad 070-298 67 70

Besök hemsidan för fler kurser och uppdaterad och detaljerad information.

Välkommen med din anmälan!

Distrikt Lycksele Nicklas Stenlund 070-346 60 82 Lars Eliasson 070-251 11 90

Utbildningssamordning för gröna näringarna

www.gronanavet.se

Distrikt Umeå Bert Forsberg 070-326 45 29 Stig Forsberg 070-326 45 21 Karl Noro-Larsson 070-228 70 80 Simon Wallgren 070-344 34 10 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 070-557 89 42 Tord Eklund 070-326 45 35 Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Vi finns där olyckan finns. Läs mer om fördelarna med ett försäkringsbolag nära dig – gå in på www.lfy.se

Ek


Js nr 1 2014