Issuu on Google+

Nr 1 2013

10–11 Sidorna

n e d n o b l l ä j F n o i s n e p i r å g

ästa b r e v ö a List ten fågelma

Sidan 2

sar t a s t e k Jordbru modell a på Toyot

–5 Sidorna 4


2

mars 2013

Var klimatsmart – ät hästkött! Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

I

ngenting ont som inte har något gott med sig! I det avseendet är den så kallade hästköttsskandalen perfekt. Ingen har kommit till skada samtidigt som händelsen blottlagt en bransch där jakten på billiga och utbytbara råvaror lett till ”åksjuk” mat där ingen kan garan-

tera råvarornas ursprung. I avsaknad av en överblickbar väg från bonde till bord tvingas vi nu förlita oss på tester. Det är ingen rolig utveckling. Samtidigt händer det positiva saker i den så kallade skandalens spår. Handelns egna varumärken EMV, som ju bygger på filosofin om utbytbara råvaror, ifrågasätts – det är bra. Intresset för gårdsbutiker och andra direktkanaler mellan bonde och konsument ökar kraftigt – det är bra. Kanske till och med den ensidiga fixeringen på pris får sig åtminstone en liten knäck – det är i så fall bra. En annan mycket viktig effekt är att en ”vit fläck” i den svenska djurhållningen äntligen kommit upp till ytan nämligen frågan om vad som händer med alla hästar när de gjort sitt. En del exporteras för slakt, en del destrueras och blir fjärrvärme, en del grävs ner hemma på gårdarna medan en ytterst liten del slaktas i Sverige för att användas som livsmedel. Hela denna hantering är ett stort slöseri med resurser.

En del exporteras för slakt, en del destrueras och blir fjärrvärme, en del grävs ner hemma på gårdarna medan en ytterst liten del slaktas i Sverige för att användas som livsmedel. Hela denna hantering är ett stort slöseri med resurser.

I den ibland högljudda debatten om att vi borde äta mindre kött har mig veterligen ingen tagit upp frågan om att vi i Sverige har cirka 350 000 hästar som äter gräs och spannmål i 15 – 20 år utan att det högvärdiga livsmedel som köttet utgör kommer till användning. Vi vet att det svenska nötköttet på grund av bra beten och bra grovfoder är mera klimatsmart än det kött som importeras från Sydamerika där tillväxten är på grund av dåliga beten är mycket lägre.

Om vi i den jämförelsen tar in hästarna, där en stor del av köttet inte används som livsmedel, blir resultatet katastrofalt. Visst är det märkligt att djuruppfödning för livsmedelsändamål ifrågasätts ur klimatsynpunkt medan 350 000 djur för fritidsändamål över huvud taget inte diskuteras. Missförstå mig rätt – jag har inget emot fritidshästarna – tvärtom. Så länge vi har arealer som inte används för livsmedelspro-

Ny utbildning lanseras som stöd för älgskötselområdena

När det handlar om beskattningsmodeller förordas exempelvis en selektiv jakt för att älgstammen ska utvecklas rätt med hjälp av

Besöksadress: Postadress: Telefon: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

tillräckligt många kapitala tjurar. I Jägareförbundets ”HandGöte Grubb, jaktlingvårdskonsulent splan Svenska Jägareälg” förbundet. eftersträvas en könskvot på 40 procent tjurar och 60 procent kor. – Det är redan folk som hört av sig och vill ha information. Antingen om hela eller delar av utbildningen. Ju mer man kommer igång med det så ökar intresset också och det blir som ringar på vattnet, menar Göte Grubb. Med mer kunskap blir

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 fornamn.efternamn@tidningarinorr.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

Läs mer Läs mer om ”matupprop mot köttskandal” på sidan 6.

Mums för fåglarna ✔ Solrosfrö: Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka. ✔ Hampfrö: Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita. ✔ Havre, brödbitar: Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva. ✔ Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö: Gråsparv, pilink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv. ✔ Bokollon: Nötskrika, nötkråka, nötväcka. ✔ Ekollon: Nötskrika, nötkråka,

SVERIGE. En ny utbildning riktar sig till både de som tänker bilda älgskötselområde, men även de som redan ingår i ett älgskötselområde. Den utbildningen lanseras nu av Svenska Jägareförbundet. – Utbildningen är i första hand ett stöd för älgskötselområdena och däri ingår exempelvis beskattningsmodeller, säger Göte Grubb, jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet Mitt Norrland i Sollefteå. Utbildningen som sådan är väldigt ny. Först nu i februari var den klar och lanserades. Det går att välja hela eller delar av utbildningen, lite beroende på var den enskilde själv står, det vill säga om man tillhör ett älgskötselområde redan eller ej. I utbildningen som helhet ingår bland annat om hur man bildar ett älgskötselområde, om älgobsar, ett dokumentarkiv där information och blanketter som behövs för att driva ett älgskötselområde ingår samt olika förvaltningsmodeller.

duktion är de ett välkommet inslag i kulturlandskapet som både ger jobb och betyder mycket socialt. Däremot bör man kunna kräva av alla som propagerar för att vi ska sluta äta kött att man först ger sig på hästhållningen. En omfattande djurhållning som inte bidrar med livsmedel måste rimligtvis avvecklas först innan man ger sig på djurhållning som faktiskt bidrar till att vi kan äta oss mätta. Men den debatten kanske inte är lika rolig att föra… Hur som helst. Hästkött är ett utmärkt livsmedel som av både klimat- och andra skäl borde finnas mycket oftare på våra svenska matbord. Det är nödvändigt för att få bort allt hysch-hysch kring vad som händer med våra fyrbena vänner. Det är hög tid att börja fråga efter hästkött i butikerna. Kunderna har som bekant alltid rätt. Var klimatsmart – ät hästkött!

ringduva, nötväcka. ✔ Hasselnötter: Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett. ✔ Osaltade jordnötter: De flesta mesar, nötväcka, siskor. ✔ Talg, ister, späck, kokosfett: Blåmes, talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare, svartmes, tofsmes. ✔ Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär: Olika trastar, sidensvans.

Med mer kunskap blir arbetet enklare för älgskötselområdena. Det syftar en ny utbildning om just älgförvaltning till, en utbildning som lanseras av Svenska Jägareförbundet. Foto: ARKIV

älgskötselområdena effektivare. Där kan den nya utbildningen göra mycket nytta för att ge älgskötselområdena mer på fötterna när det handlar om praktiskt arbete inom just ett älgskötselområde. – Vi har det här som ett av

våra uppdrag. Det vore önskvärt om alla älgskötselområden gick utbildningen. Det kan man göra själv som självstudier via nätet, man kan få hjälp eller gå hela utbildningen, säger Göte Grubb.

MARIA BOSTRÖM

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Anna Israelsson Vik. Redaktör 090-711 398

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Sofie Lidefjärd Reporter 0950-402 940

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381


3

mars 2013

!/ -,"/(*/

Vi hjälper dig välja rätt industriport

*7011&5.:877.)/,52.(2'&:3./3&/.8501.,::. 372:.*3:.0.:/*64/6.8.553.:877.-,/.684

#)/+/,-*")/%0/

....."&,/("/*("",/#"./(#-,0&-,(*)"&* 0:27:.:'.&76242/.01.:/*64/63:/268:805&/.8.50//.725&/854. 6&3845.0./&3:2/&/8543:83.2'.&4&5.:/*64/6.321:./8:5854. 0./6.56&/.2567&65854.

 /()"-"%()

"""""/,"+%##()/%,/"" " "&,/(" ",/#" * ,/&7*358542/.4/2535854.2'.07*/'&:&5327842.2/:872/. 321:.68333805&/./854.&452.&/-2/&5&:&/.&148-:&/.8. -0/1.2'.093&/'2:8053,'58542/.1&7725.:/*--2/52.

*"%()*-" /"-)),". "- *

"""""  "&,/(" /,"&*")),/ /*--0"&*" /3.1&6.,'58542/.301.4,/.*3:78'&:./07842/&.0.3*/2/&. 96&.-,/.3 / ::2/&.#.1&5.*'&5.-,/.*3:&5./37&62/&.*/. 09823. 56/&23305.-/5. 5*/390 3.*3::*53:.4&5.*3:. 1&6:24&3.

)#--0"" ))+,#)*)"

"""""",/#".*/)(./("",/#" (*#* &72.&625.-/5.6/12:&/827.:877.:-06/854.25:&/854.-,/&. 0.&-:&/.372:.1,/5854.3: 5854.0.-,/25854.

BehÜver du en ny port till industri, lant- eller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja! Tack vare ett brett produktutbud kan HÜrmanns industriportar utgÜra funktionella och harmoniska inslag i modern industriarkitektur. Frün standardiserade multifunktionsbyggnader till exklusiva designlÜsningar. Vi kan även erbjuda service pü era industriportar. Ring, sü kommer vi till dig! Luleü

Ă–stersund

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

SkellefteĂĽ

ÖrnskÜldsvik/ HärnÜsand

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

UmeĂĽ

)*/*(,""(#,)". "() --0"

.....#.2/87.9&3,&/.'8..31327842.372:&/8&/.8.*3:&/# 50//7256.0.*1:7256.. &3,.'/.&13862.-,/.2:&77:.27&562/81.0.85-0/12:805. 22210/.-,-,+*)1(*

'-&%#,-" :: :/543'8&532/01

)/,52.(2'&:.%$%#"!. "..&77&/. &#03:.4/05252'&:1&23&

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11 ;:9876585433210/65854.-,/.4/,52.5*/8542/52

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

22210/.-,-,+*)1(*

garageportexperten.se

Kontakta oss när det gäller:

"Vi jobbar fĂśr lĂĽngvariga kundrelationer"

www.reseleskog.com Karl-Erik 070-559 18 49 Krister 070-517 15 49 Erik 070-517 69 49

• Lastbilspübyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

✠Spara annonsen.

- Gallring/Slutavverkning - Maskintrsp. med Dunderbygge - Grävning - Hydraulslangservice - Skoglig/ekonomisk rüdgivning - Grusbil med kran - Hjullastaruppdrag

Liv- & r slaktdju kĂśpes!

Ring 0970-77 22 50

0662-100 08 • BJÖRNA

www.bjornavagnar.se

Vems sida väljer du? Hjälp oss att fü er att ta ställning mot mobbning. SMS:a FRIENDS till 72980 fÜr att skänka 20 kronor till Friends arbete. FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL.

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

GĂĽr du i avverkningstankar? Holmen är en komplett mplett samarbetspartnerr, som ďŹ ďŹ nns i din närhet. Vi har en rad tjänster; tjäns Holmens Värrd detrappa, dessa tjänster fĂĽr du ta del av v, om du väljer att leverera till oss. Vi kan hjälpa dig till ett tryggt och lĂśnsamt skogsägande och vi kĂśper gärna bĂĽde din gallring och slutavverkning! HĂśr av dig till nĂĽgon av oss, sĂĽ kan vi boka ett mĂśte i din skog! Distrikt BjĂśrna Tomas o SjĂślund 0662-105 0662-1 31 John-Petter Karlsson 0662-105 29 Distrikt Bredbyn Lisbeth Rantaniemi 0613-102 48 Lage TjärnstrĂśm 0660-37 74 88 Arne Lindblad 0661-442 42 Distrikt Lycksele Nicklas Stenlund 0941-660 66 Lars Eliasson 0950-517 17 Vi hjälper gärna er att skapa en värdefull skog. Läs mer pĂĽ www.holmen.com

Distrikt UmeĂĽ Bert Forsberg 090-12 18 93 Stig Forsberg 090-12 38 27 Stefan Gotthardsson 090-12 18 09 Lars Jacobsson 090-12 18 72 Distrikt NorsjĂś Jonny Stenmark 0918-337 55 Tord o Eklund 09 0918-337 54 Lars-Erik Lindmark 0910-107 77


4

mars 2013

Skyddad skog under 2012 VÄSTERBOTTEN. Skogsstyrelsen har under 2012 beslutat skydda 386 områden, varav 195 biotopsskyddsområden och 191 områden genom naturvårdsavtal. 822 hektar produktiv skogsmark har fått biotopskydd och 728 hektar produktiv skogsmark har fått naturvårdsavtal. Sammanlagt har Skogsstyrelsen ersatt markägare med 99 miljoner för biotopskyddsavtal och 23 miljoner för naturvårdsavtal.

Korna omvandlas till

MICHAEL JONSSON

Minskade virkeslager

Foto: NORRMEJERIER

SVERIGE. Vid årsskiftet, 2012, uppgick lagret av barkat virke, barrsågtimmer, massaved och flis, i Sverige till 7,4 miljoner kubikmeter. För 2012 innebär det en minskning med elva procent jämfört med samma tidpunkt 2011.

Snart kan lantbruk styras med hjälp av Lean-modellen, en modell som går ut på att effektivisera så mycket som möjligt. Lean-modellen utvecklades ursprungligen av bilföretaget Toyota. Foto: ARKIV

Rekordår för Norrmejerier VÄSTERBOTTEN. 2012 blev ett rekordår för Norrmejerier med en mjölkinvägning på 209 miljoner kilo mjölk, sex miljoner kilo mjölk mer än 2011. Samtidigt gjorde mejeriet ett resultat på 64,9 miljoner kronor. Det innebar en extrautbetalning i slutet av året till föreningens medlemmar på fem öre per kilo mjölk som vägts in under året. Orsaken till den ökade mjölkinvägningen är bland annat nya medlemmar i Ångermanland.

Kilometerskatt dras tillbaka DANMARK. Den danska regeringen drar tillbaka förslaget om att införa en kilometerskatt. Tanken var en avståndsbaserad skatt för lastbilar, differentierad efter motorklass och axeltryck. Efter en utredning konstaterar den danska regeringen att skatten slår mot den danska landsbygden.

NORRBOTTEN/VÄSTERBOTTEN. Lantbruket lånar en arbetsmodell från bilindustrin, den så kallade Lean-modellen, för att radikalt stärka lantbrukets konkurrenskraft.

de ska göra, hur det ska göras och när det ska göras, allt för att minska spill i produktionen. Men även kunna ifrågasätta hur arbetet bedrivs.

Dags för lantbruket i Norroch Västerbotten att stifta bekantskap med Leanmodellen. I april hålls ett upptaktsmöte i Lövånger där modellen kommer att presenteras samt den coach som kommer att finnas med i arbetet i de två nordligaste länen, förklarar Mårten Vikner, regionchef i LRF Konsult norra Sverige.

Långsiktigt ska modellen

Syftet med träffen är att inspirera och informera och förhoppningsvis att ett antal lantbruksföretagare nappar på idén. De som gör så kan

genomgå en utbildning i Lean-modellen och till sitt förfogande ha en Lean-coach som bollplank.

Vad är då Lean? Modellen har sina rötter i den japanska bilindustrin. Den används världen runt inom flera olika branscher, exempelvis industrin och sjukvården. Metoden har utvecklats under många år och grundar sig på långsiktighet, enkelhet och sunt förnuft. Den ska bidra till att effektivisera arbetsplatserna, alla anställda ska veta vad

Lantbruk av i dag är stora och komplexa företag där det behövs ett aktivt ledarskap och ledningssystem. Mårten Vikner, LRF Konsult regionchef för norra Sverige

leda till att öka konkurrenskraften, effektivisera produktionen och därmed också öka nettoavkastningen genom att få igång ett större engagemang och involvera alla i företaget. Men varför lantbruket? – Lantbruk av i dag är stora och komplexa företag där det behövs ett aktivt ledarskap och ett fungerande ledningssystem. En enskild lantbrukare kan inte göra allting själv, förklarar Mårten Vikner. – Ofta är det en person

i lantbruksföretaget som ska ha koll på hela verksamheten. All data, all information ligger i den egna hårddisken

– hjärnan – vad som ska göras, när och hur det ska göras. Det ökar sårbarheten i företaget när så mycket står och faller med en person, säger han.

PETER KÄRR

Mårten Vikner, affärsområdeschef i LRF Konsult för södra och norra Norrland. Foto: PETER KÄRR


5

mars 2013

japanska bilar

Minskat lufttryck klarar tjällossning

Leans fem S: Sortera: se till att arbetsplatsen endast innehåler det du behöver. Strukturera: rätt saker på rätt plats i rätt mängd. Städa: arbetsplatsen ska fungera, och vara hel och ren. Standardisera: skapa system för att få steg 1-3 att fungera dagligen. Självdisciplin: uppmuntra till förändring och ständig förbättring.

Perioden under tjällossningen på de norrländska väg-arna är ett stort hinder för att timmerbilarna ska kunna ta sig fram. Men nu flaggar Sveaskog för att sexton nya timmerbilar ska kunna köra på sämre vägar utan att spåra eller sjunka ned. Tricket heter CTI, Central tire inflation, och innebär helt enkelt att lufttrycket i däcken minskas. Det ger förutom ökad

Foto: ARKIV

NORRLAND.

dragningskraft också bättre fäste på isiga vägar och ett jämnare slitage på däcken.

Större lönsamhet för mjölkföretagen SVERIGE.

Mjölkföretagens intäkter beräknas stiga med cirka sex procent och kostnaderna med fyra procent under 2013 visar en lönsamhetsprognos från LRF Konsult för 2013. Grisköttsföretagens intäkter ser ut att landa på knappt fyra procent, medan kostnaderna ökar

med en procent. Och för nötköttsföretagen gäller att intäkterna stiger med sex procent medan kostnaderna stiger med fyra procent under 2013. Den enda grenen inom lantbruket som spås försämrad lönsamhet är växtodlingsföretagen, intäkterna förväntas sjunka med nästan sex procent.

Icke godkänt för Matlandet Sverige SVERIGE.

Matlandet Sverige har inte skapat tillväxt och sysselsättning på landsbygden som var en av hörnpelarna i landsbygdsminister Eskil Erlandssons (C) stora matprojekt. Tvärtom utvecklas ekonomin och sysselsättningen sämre på landsbygden än för Sverige i sin

Foto: CNP

helhet, enligt den rapport om projektet som har författats av konsultföretaget Kontigo. Konsultföretaget konstaterar också att det är svårt att mäta resultaten och effekterna av de ökade insatserna i miljardsatsningen, det saknas tydliga mål för resultatet av insatserna.

Mjölkavkastningen ökade med Lean SVERIGE. Högre mjölkavkastning är ett av resultaten av försöket med att introducera Lean-modellen på gårdar i Halland. Det visar en utvärdering som gjorts vid högskolan i Halmstad. Lean-filosofin introducerades hösten 2010 på tolv gårdar med olika produktionsinriktning i ett projekt som drivits i samarbete mellan LRF och Hushållningssällskapet i Halland. Gårdarna fick en kombination med utbildning och

coaching för att lära sig att arbeta enligt Lean-modellen.

– har man bättre samarbete blir också engagemanget högre.

Lantbruksföretagen tycker att de blivit bättre på planering och ordning samt ökat medvetenheten av ordning och reda i företaget, visar utvärderingen. Samarbetet, kommunikationen och ledarskapet har stärkts ute på de deltagande gårdarna, vilket har bidragit till bättre engagemang och kunskap. Produktiviteten har blivit bättre. Lantbruksföretagarna konstaterar att de olika faktorerna hänger samman

Checklistor och standardiserade arbetssätt har inneburit att alla på gården vet att arbetet blir gjort och på rätt sätt. Effekten har inte låtit vänta på sig: bättre kalvhälsa och tillväxt, högre mjölkavkastning, bättre juverhälsa och fruktsamhet. Utvärderingen visar på några exempel på hur företagarna

2010 gick startskottet för introduktionen av Leanmodellen. genomfört förändringar som direkt kan kopplas till ökad lönsamhet: minskat slöseri i form av väntan och transporter, kortat ställtider och minskat arbetstider för vissa moment genom att införa standardiserade arbetssätt.

PETER KÄRR

Lean-modellen ✔ Lean-modellen utvecklades ursprungligen av japanska Toyota. ✔ Lean betyder smal/slimmad på engelska, och är en förbättringsfilosofi om hur du hanterar resurser. ✔ Respekt för människan är en viktig byggsten i Lean-filosofin. Grundbultar/mål: ✔ Eliminera förluster och slöseri, inga väntetider eller stress.

✔ Bygga robusta system med kontinuerlig produktion och pålitlig leverans. ✔ Involvea samtliga medarbetare. ✔ Ständiga förbättringar. ✔ Lean är även de små stegens filosofi – att alla steg är viktiga och kan ge stor förändrign över tid. Exempelvis: flytta ett verktyg till arbetsbänken istället för att

hämta det varje dag. På ett år har minuter förvandlats till många sparade timmar. ✔ Lean-modellen kan överföras på vilken verksamhet som helst. Lean-modellen i sjukvården innebär exempelvis att patienten ska få träffa läkare och specialister ”på samma dag” istället för att vänta en tid mellan besöken.

http://www.skola.kristinehamn.se/vuxenutb/komvux/lean_id22703.pdf

Under 2012 tog 11 000 personer jägarexamen i Sverige. Foto: ARKIV

Allt fler tar jägarexamen SVERIGE. Antalet personer som tar jägarexamen ökar, 2012 var det 11 000 personer som tog examen, en ökning med tio procent jämfört med 2011, visar statistik från Svenska jägareförbundet. Var fem-

te av de som förra året tog jägarexamen var kvinna.

Läs mer Läs om Susanne Lind som är en av många som tagit jägarexamen på sidan 16.

Sämre resultat för Mellanskog VÄSTERBOTTEN.

Resultatet för Mellanskog blev betydligt sämre 2012 än året före. Siffrorna visar på ett rörelseresultat på minus 33,1 miljoner kronor, jäm-

fört med 9,8 miljoner kronor plus för 2011. Resultatet före skatt landade på minus 60,6 miljoner kronor jämfört med minus 14,5 miljoner kronor 2011.

Mjölkproduktionen ser ut att öka SVERIGE. Produktionsvärdet för jordbrukssektorn beräknas öka med en procent för 2012 jämfört med 2011. Animalieproduktionen kommer troligen att minska med omkring fem procent under 2012. Främsta orsa-

ken är det minskade värdet av mjölkproduktionen eftersom avräkningspriserna uppskattas sjunka omkring åtta procent. Däremot förväntas produktionen av mjölk visa på en liten ökning för 2012 jämfört med 2011.


6

mars 2013

Mats Dahlgren, entreprenör och ordförande i SMF Entreprenörernas Lyckselesektion, deltog i manifestationen för en långsiktig entreprenörsstrategi inom det svenska skogsbruket. Foto: SOFIE META

Entreprenörer ryter ifrån LYCKSELE. Den 1 mars genomförde skogsentreprenörer en manifestation på 24 platser i Sverige. Målet är en mer långsiktig entreprenörsstrategi inom det svenska skogsbruket. – Vi kan inte acceptera att de stora bolagen och skogsägarföreningarna hela tiden ensidigt ökar trycket på entreprenörerna, säger Ulf Sandström, vd för SMF Skogsentreprenörerna. – Bakgrunden till manifestationen är att drygt 200 entreprenörer i södra och mellersta Sverige fått sina avtal uppsagda av skogsbolagen, för att göra nya upphandlingar för att sätta ytterligare tryck på entreprenörerna och de anställda, berättar Ulf Sandström. – Historiskt har entreprenörer behandlats väldigt tufft, men nu börjar vi

vara vi vägs ände. – Vi har inget emot att öka produktiviteten, men det kan inte hela tiden ske på småföretagarnas och deras anställdas bekostnad. Då måste man göra det genom en dialog och samverkan och hitta gemensamma förbättringsområden.

Mats Dahlgren, entreprenör och ordförande i SMF Entreprenörernas Lyckselesektion, har jobbat i skogen sedan slutet av 1960talet. – Det har blivit tuffare, numera är tempot fruktansvärt hårt, för högt enligt mig, säger han. Hur långt kan man driva en produktionshöjning? – Jag tror att gränsen är nådd. Mats Dahlgren hoppas att manifestationen får skogsbolagen att börja tänka. – De vet att de behöver oss, men de testar gränserna.

SOFIE META

Historiskt har entreprenörer behandlats väldigt tufft, men nu börjar vi vara vi vägs ände. Ulf Sandström, vd SMF Skogsentreprenörerna

Matupprop mot köttskandal LYCKSELE. Apropå hästköttskandalerna. Vid förra veckans LRF-stämma i Lycksele riktade de 100 lantbrukarna på plats en uppmaning till landsbygdsminister Eskil Erlandsson: ”Det självklara att göra i detta läge är att införa obligatorisk ursprungsmärkning.” I uttalandet konstaterade de samlade bönderna att den senaste tidens hästköttskandaler lett till en bredare debatt om maten och dess hantering. Som en följd har konsumenterna fått upp ögonen för hur råvaror transporteras och

förädlas kors och tvärs över Europa, med ett stort antal aktörer inblandade. Orsaken till detta beteende är jakten på allt lägre råvarupriser från handelns sida, menar LRF-bönderna: ”Vi tror inte att konsumenterna i fortsättningen vill ha det så. Vi är övertygade om att konsumenterna vill veta vem som producerar deras mat och var den kommer ifrån. De vill så långt som möjligt kunna välja säker och miljö- och djurskyddsmässigt bra mat för sig och sina barn.” Därav kravet på obligatorisk ursprungsmärkning.

FREDRIK BJÄRNESAND

”Ska man satsa på led-lysrör, då tycker jag att man ska byta ut den gamla lysrörsarmaturen till en godkänd led-armatur för att vara på den säkra sidan”, förklarar Tomas Ekman, skadeförebyggare vid Länsförsäkringar, Västerbotten. Foto:PETER KÄRR

Se upp med led-lysrör LÄNET. – Se upp med att byta ut gamla lysrör mot led-lysrör i befintlig lysrörsarmatur, förklarar Tomas Ekman, skadeförebyggare vid Länsförsäkringar i Västerbotten. Det blir vanligare att lysrör byts ut mot led-lysrör, lysdiodrör. Finessen med ledlysrören är långa brinntider och lägre energiförbrukning. – Vi har blivit uppmärksammade på att det förekommer att man bygger om gamla lysrörsarmaturer och sätter in led-lysrör, säger Tomas Ekman. Han höjer ett varningens finger för led-lysrör som sätts in i befintlig lysrörsarmatur. – Viktigt att den som gör det vet vad det är man gör och hur ansvarsfrågan ser ut, jag är inte så säker att alla är medvetna om det.

Alla lysrörsarmaturer är inte byggda för led-lysrör. Det innebär att den

Viktigt att den som gör det vet vad det är man gör.

Tomas Ekman, Länsförsäkringar

ursprungliga armaturtillverkaren inte kan hållas ansvarig för eventuella problem som kan uppstå efter ombyggnad, störningar i tekniska installationer eller brand. – Det anses att man brutit CE-märkningen och gjort en egen märkning och då är det jag själv som blir ansvarig, inte installatören, säger Karl-Hugo Hult, avdelningschef för produkter vid Elsäkerhetsverket. – Vi har fått en hel del frågor om användandet och ansvar kring led-lysrör. Frågan har också varit uppe för diskussion på EU-nivå. Därför har vi lagt ut information på Elsäkerhetsverkets hemsida vad som gäller kring led-lysrör, både när det gäller användarens och tillverkarens ansvar, säger han.

bara ansvaret för själva lysröret. Köparen tar ansvaret för att lysröret ska passa ihop med den armatur man har. CE-märkningen innebär att tillverkaren lovar att varan uppfyller de säkerhetskrav som EU ställer för just den produktgruppen. CE-märket garanterar att produkten är testad och godkänd samt spårbar till tillverkaren.

Tomas Ekman har sin uppfattning klar kring led-lysrör. – Ska man satsa på led-lysrör, ja, då tycker jag att man ska byta ut den gamla lysrörsarmaturen till en godkänd led-armatur för att vara på den säkra sidan.

CE-märket ✔ CE-märket är tillverkarens försäkran att produkten uppfyller alla bestämmelser som ställs på den utifrån relevanta EU-direktiv. ✔ CE-märket gäller de flesta produkter som säljs inom EES-området, oavsett var de är tillverkade. ✔ Märkningen spelar en nyckelroll för frihandeln och harmoniseringen av regler inom EES. Tack vare märkningen kan varorna cirkulera fritt på den så kallade ”inre marknaden” i EU. Fakta: Elsäkerhetsverket

PETER KÄRR

Lösa

led-lysrör finns på marknaden, men dessa ska vara CE-märkta. Tillverkaren tar Lösa led-lysrör finns på marknaden, men dessa ska vara CE-märkta. Tillverkaren tar bara ansvaret för själva lysröret. Köparen tar ansvaret för att lysröret ska passa ihop med den armatur man har, konstaterar Tomas Ekman, skadeförebyggare.


7

mars 2013

Stöd vår forskning

PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610 www.ögonfonden.se

"Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931" BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER PÅ LUNCH!

Kontakta våra virkesköpare Höga priser på barmarksposter!

Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs S, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

Vännäs N, Vindeln, Umeå, Robertsfors

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs

Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15

www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

trappor Lokalt tillverkade

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

HYDRAULCYLINDRAR Trasig cylinder?

BIL- & TRAKTORKYLARE

Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången?

repareras eller omcellas efter behov. Färdiga utbyteskylare till många bilar.

Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar.

• Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov. Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ Tel 090-12 99 57

www.anjomekanik.se Vi jobbar med personbilsdäck, MC-däck av alla slag, traktordäck, entrepenaddäck, montering, balansering, säsongsförvaring mm... Har du frågor när det gäller däck så tveka inte att höra av dig. Ring 0910-78 70 45 eller 070-237 33 93 Per-Erik Sjöbotten 236 931 92 Skellefteå www.morensdack.se

Vi utför Service och Reparationer på de flesta fordon och maskiner 0940-554 04 • 070-694 26 08

Anders

Allt steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors


8

mars 2013

Stolphus ✔ Stolphus är en byggnadseffektiv teknik som innebär att en stomme av stolpar kompletteras med stående okantad fasadpanel, uppreglad på insidan för isolering. Därmed kommer hela stockarna till användning, till skillnad från i timmerhus. Källa: stolphus.se

Ulrika, Pascal och Michael. ”Det kommer inte att bli några bekymmer att utveckla detta till en heltidsverksamhet, vi har redan två hus till på gång i år”, säger Michael Gavelin. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Stolphusbyggare lämnar över YTTERRISSJÖ

Pascal bedriver sedan 2010 egen snickerifirma, med små och stora renoveringar. Sedan ett år har han gått i lära hos stolphustillverkarna Ulrika och Michael Gavelin, Ytterrissjö, Åsele. Nu har Pascal tagit över verksamheten i egen verkstad. ”Här finns gott om plats att uppföra husen innan leverans.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

För tio år sedan startade Ulrika och Michael Gavelin stolphustillverkning i liten skala utanför Åsele. Nu lämnar de över till schweizaren Pascal Borer. – Det finns mer jobb än tid, säger paret Gavelin. Stolphus är en gammal husbyggnadsteknik som innebär att en stomme av stolpar kompletteras med stående okantad panel, uppreglad på insidan för isolering. – Det är en kostnadseffektiv byggteknik, man kan

utnyttja hela stocken till skillnad från i timmerhus, säger Michael Gavelin. – Husen sägs härstamma från Norge men jag har sett exempel på ryska stolphus i jaktprogram från Sibirien, säger Ulrika Gavelin.

”Hinner inte” Vad som för tio år sedan började som en bisyssla, för att dryga ut inkomsterna och öka förädlingsvärdet från familjeskogsbruket, har utvecklats till en bra bas för Pascal att bygga vidare på. – Genom åren har vi byggt ett 25-tal hus i fjällen och Norge, men i fjol blev det inga eftersom vi inte hade tid på grund av all skogsskötsel, säger Michael

som med släktgården som bas har cirka 1 000 hektar mark att se till. Gavelins stolphus byggs av egenhuggen och självsågad furu, – Vi vill inte gärna och ritas enligt kundernas önskemål. Husen byggs i sektioanställa, säger Ulrika som ner för att underlätta tranpsort. Syllring och hammarband vill lägga ner mer tid på är 150 x 200 mm, stolparna är 200 x 200 mm. Den kraftiga skogsvård. stommen klarar sig med plintar som grund. Ett stolphus tar cirka fyra veckor att bygga, och cirka en vecka att montera ”En chans” hos kund. Via intresseföreningen TräKälla: Stolphus.se förädling i Södra Lappland, som är en sammanslutning av ett femtontal regionala ver allt resande och transjag det ska vara möjligt att företag inom skog, bearbetporterande som en nackdel. exportera stolphus från ning och snickeri, kom paret I höst är förhoppningsvis Åsele till alpländerna, där Gavelin ifjol i kontakt med pappren klara för en invetimmerhus är populärt. schweizaren Pascal Borer, stering i egen verkstad i – Efter 15 år inom schweisom sedan 2010 driver Borer Borgsjö, där Pascal kommer ziska byggbranschen har jag Bygg i Borgsjö, Åsele. att hålla till med timring och ett bra kontaktnät där nere, – Det här är världens husresning. Gavelins såg och här i Åsele är materialchans för mig, säger Pascal ska åtminstone i början stå och arbetskostnaderna desssom ända sedan starten haft för råvaruförsörjningen. utom lägre. gott om jobb men som upple– På fem, tio års sikt tror FREDRIK BJÄRNESAND

Gavelins stolphus

Timbertime ger jämnare timmerflöde BYGDSILJUM

En lösning är på gång med långa väntetider på införsel av timmer till sågverk och pappersbruk. Martinsons och dataföretaget Datapolarna har gemensamt utvecklat systemet Timbertime. Sågverk och pappersbruk har återkommande problem med logistiken av timmer till anläggningarna, trots hög kapacitet för mottagning. Lösningen på det kända problemet är bättre kommunikationer och pla-

neringsmöjligheter. Martinson i Bygdsiljum har tillsammans med Skellefteåföretaget Datapolarna tagit initiativet och utvecklat systemet Timbertime, en form av flygledartorn. Systemet innebär att åkerierna

kan boka tider för avlastning, så snart de vet när bilen kommer att vara framme vid sågverket. Fördelen är ett jämnare flöde av timmerleveranser och kapning av de långa väntetiderna. Timbertime är ännu i sitt första stadium. Martinsons har pilottestat systemet, Johanssons åkeri har fått testa Timbertime i fullskaleförsök. PETER KÄRR

Systemet innebär att åkerierna kan boka tider för avlastning, så snart de vet när bilen kommer att vara framme vid sågverket. Fördelen är ett jämnare flöde av timmerleveranser.

Jord & Skog, maj 2012.

Grunden lagd för stolphusföretag BORGSJÖ. Efter tre år i Sverige satsar schweizaren Pascal Borer på stolphustillverkning. – Detta är min första egna större maskin, det är rena julafton, säger Pascal, byggföretagare i Borgsjö, Åsele. Rena drömmen. Så beskriver Pascal Borer kombimaskinen med klyv-, kap-, hyvel- och fräsfunktioner som han nyligen installerat i sin nybyggda verkstad i när-

heten av hemmet i Borgsjö. – Den är av österrikisk modell och otroligt flexibel, säger Pascal entusiastiskt.

Det var för ett par år sedan som Pascal kom i kontakt med Ulrika och Michael Gavelin i Ytterrissjö, Åsele. Paret Gavelin, som sedan början av 2000-talet bedrivit stolphustillverkning som komplement till familjens skogsbruk och såg, hade i takt med växande skogsverksamhet och ökad efterfrågan på stolphus talat om att lämna över husbyggandet i andra händer. – Det där var världens chans för mig, säger Pascal Borer som efter en tid som

lärling påbörjade bygget av egen verkstad hemma i Borgsjö.

Verkstaden har uppförts ny från grunden, på en inköpt äldre fastighet i hembyn. Lokalen har snidade väggpelare och okantad panel, typiskt för stolphus. Förutom kombimaskinen har Pascal investerat i rejäl spånsug samt svetsutrustning. Länsstyrelsen står för investeringsstöd på halva beloppet. När bankerna började fråga efter säkerheter vände sig Pascal Borer till Inlandskraft, som ställde upp med borgen.

– Det är ett problem för nya och små företag i inlandet att ställa upp säkerheter för lån, säger Pascal som är tacksam för den hjälp han fått från näringslivskontoret i Åsele.

Nu siktar Pascal på att växa. – Jag hoppas kunna anställa inom ett par tre år, det är målet. Än så länge får jag hyra in arbetskraft. Uppdrag? – Det ser bra ut, jag har redan material till en mindre stuga och kontrakt på ett hus, sedan är det två hus till i Saxnäs på gång. Det börjar röra på sig, det här blir kanon.

FREDRIK BJÄRNESAND

Inflyttare ✔ Julen 2009 flyttade Pascal Borer från Schweiz till ett hus han köpt i Borgsjö, Åsele. ✔ September 2010 startades företaget Borer Bygg Borgsjö. ✔ Våren 2012 inleddes samarbetet med stolphustillverkarna Ulrika och Michael Gavelin i Ytterrissjö, Åsele. ✔ Vid årsskiftet tog Pascal över verksamheten i nya lokaler i Borgsjö.

Jag hoppas kunna anställa inom ett par tre år, det är målet. Än så länge får jag hyra in arbetskraft. Pascal Borer

Länsstyrelsen prioriterar stöden till inlandsföretag VÄSTERBOTTEN. För att bidra till regional tillväxt i hela landet har länsstyrelserna i uppdrag att delfinansiera tillväxtskapande insatser i enskilda företag. – Det finns generellt större möjligheter att få stöd om man bedriver verksamhet i inlandet, säger Mats Svensson, handläggare på länsstyrelsen Västerbotten. Det finns tre typer av regionala investeringsstöd. Förutom regionalt företagsstöd, som går till stora investeringar i större företag, förekommer även innovationsbidrag samt regionalt bidrag till företagsutveckling i mindre företag.

Regionalt bidrag till företagsutveckling är länsstyrelsens mest efterfrågade regionala företagsstöd. Det uppgår till maximalt 25 till 50 procent av investeringskostnaden, som högst

1,2 miljoner kronor under en treårsperiod. Stödet kan sökas av små och medelstora företag i glesbygd och landsbygd som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Vad som räknas som landsbygd respektive glesbygd fastställs av länsstyrelserna.

Vi är efterfrågestyrda och måste ju få in ansökningar också. Mats Svensson, länsstyrelsen i Västerbotten

delen regionalt bidrag till företagsutveckling, sammanlagt 28 miljoner kronor till 105 mindre företag.

2011 betalade länsstyrelsen i Västerbotten ut företagsstöd på sammanlagt 53 miljoner kronor till totat 133 företag. Av dessa var huvud-

I fjol fanns sammanlagt 70 miljoner kronor i att fördela i regionala företagsstöd, varav 54 miljoner kronor

Stödområden ✔ Regionala investeringsstöd syftar till ökad tillväxt och balanserad regional utveckling i hela landet. Företagsstöden betalas ut till i stort sett hela Norrland, i länet är endast Umeå tätort undantaget som stödområde. ✔ Stödområde A, som ger högst andel bidrag per godkänd investeringskrona, omfattar Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln och Åsele kommuner, samt glesare delar av Skellefteå kommun. ✔ Stödområde B utgörs av Nordmaling, Robertsfors, Vännäs och Skellefteå kommuner, samt Umeå kommun utanför tätorten. Källa: länsstyrelsen

beviljades till 175 företag. Drygt 37 miljoner kronor gick till företagsutveckling i 131 mindre företag. – Tack vare att vi i fjol fattade beslut om mindre pengar än budget ser det ganska bra ut i år, jag skulle tro att budgeten blir uppåt 80

miljoner kronor för 2013, säger Mats Svensson och hänvisar till länsstyrelsens pågående budgetdiskussioner. Mats Svensson berättar att om Länsstyrelsen inte betalar ut tillräckliga mängder av tilldelade medel finns

alltid risk att pengarna återgår till statskassan. – Vi är efterfrågestyrda och måste ju få in ansökningar också.

Länsstyrelsen lägger årligen upp en prioriteringsplan. – Vi prioriterar alltid inlandet före kusten eftersom det egentligen är vårt huvuduppdrag att underlätta för företag som bedriver verksamheter långt från en fungerande marknad, säger Mats Svensson. När vi ett stödbeslut väl tagits är det upp till företagaren att genomföra investeringen. 85-90 procent av alla beviljade anslag brukar betalas ut.

FREDRIK BJÄRNESAND


9

mars 2013

UTBILDA VARJE FLICKA!

Leverans av bl. a • Fabriksbetong • Brunnsringar • Trekammarbrunn • Jordkällare

– brytning/restaurering av skogsväg

• Kantbalkar

– förstärknings- och markarbeten

• Block till urinbrunnar och plansilo

– skutslagning med hydraulhammare – buskröjning och energivedsklippning – besiktning siktning av kraftnät

Bli fadder på plansverige.org/flicka eller ring 08-58 77 55 00 Burträsk • Tel 0914-620 18

Ett stort företag i ett litet fo ormat www.bredmo.se

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80 Stöd forskning om hjärnan.

1a v 3 ffår år c ancer. av cancer. M en al la dr abbas. Men alla drabbas.

Huggarvagn 6–12 ton

Bli månadsgiv are i dag. Gå in på cancerfonden.se månadsgivare cancerf eller ring oss på 020-59 020-59 5 95 9. 59 59. Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt varldensbarn.se

Foto:Per Helander

Växlarvagn 10–24 ton

Koll på läget i din skog? En skogsbruksplan från Norrskog är den bästa investering du kan gör i ditt skogsbruk. Lika bra är den för att planera din skogsekonomi. Skogsbruksplanen ger dig ovärderlig överblick över ditt skogsinnehav. Nu kan du också se din skogsbruksplan på Norrskogs medlemswebb.

Erbjudande! Teckna avtal om avverkning med Norrskog innan den 1 maj så får du 10 % rabatt på beställning av en ny skogsbruksplan eller revidering av en gammal plan. För att vara PEFC- certifierad behöver du ha en aktuell skogsbruksplan som inte är äldre än 10 år. Kontakta din skogsrådgivare för mer info. www.norrskog.se/kontakt

Vedprocessor Helaut vedhantering

Enmanscirkelsågverk

www.norrskog.se

Låt oss ta hand om din avverkade skog

Rörlig ränta 2,

45 %

2013

-02-2

7

lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen över en längre tid. Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller flytta ditt gamla till oss.


10

mars 2013

Margit lägger ett halvt sekel FJÄLLTUNA. Tio kor och en kalv. Snart kan Margit Johansson i Fjälltuna lägga ett halvt sekel som mjölkbonde bakom sig. – Jag hade tänkt sluta till våren, men man vet ju aldrig vad som händer, säger Margit, 64 år. För tre år sedan besökte Jord & Skog Margit Johansson i Fjälltuna, utanför Avaträsk, Dorotea. Byn ligger 487 meter över havet, en knapp mil bortom allmänna vägens slut vid Måntorp. ”Kom tillbaks om tre år, då går jag i pension”, hälsade Margit och nyligen var det dags för rendezvous. Margit är sig lik, möjligen kisar hon något mer än senast. – Det är riktigt illa med synen, säger Margit och visar vägen till stallet. Då hade hon sju kor i besättningen, med målet att öka till tolv. Nu har hon elva. Vore det inte för att en ko fick tas bort i samband med kalvning så vore produktionsenheten full. – Hon heter Melody, säger Margit och kelar med en tandlös två veckor gammal SRB-kalv. Mitt emot ligger två stinna kossor och visar att snart är fler på gång.

Veckan till ära är dottern Katarina på besök från England. – Jag brukar komma hem en gång på sommaren och varannan jul, på sommaren hjälper alla vi barn till med slåttern, säger Katarina som är språklärare och fann kärleken i öriket. Katarina blir smått entusiastisk vid minnet av hur hon som barn hjälpte till med att locka hem korna ifrån skogen vid mjölkning. Hon tvekar inte. – Vi har haft den bästa uppväxt man kan tänka sig, fri och trygg, med djuren runt husknuten, säger Katarina och gör sig även till tolk för sina båda systrar och sin bror. Margit nickar mot de blänkande mjölkrören i taket där det vid Västerbottningens förra besök hängde drivor av spindelväv. – Jag har helt fantastiska barn, säger hon.

Gården har varit i familjens ägo i nära 100 år. – Min farmor och farfar köpte stället 1919, då hade det funnits djur på gården ända sedan 1869, året efter att nybyggare från Mosjön slagit sig ner, säger Margit som tog över 1965. I snart ett halvt sekel har hon drivit gården med assistans av sina båda bröder, varav den ene gick bort för Nyckeln till frihet? 14 december 2013 går Margit Johansson i pension. ”Ursprungligen hade jag tänkt sluta till våren”, säger Margit som på senare tid fått flera nya kalvar.

Margit ensam mjölkbonde kvar ✔ Margit Johansson är Norrmejeriers enda kvarvarande mjölkleverantör i Dorotea kommun. Hon har för närvarande elva kor i besättningen, som levererar cirka 60 ton mjölk per år. ✔ Totalt har Norrmejerier 257 aktiva mjölkproducenter i länet. ✔ Snittbesättningen i länet har 54 kor och levererar 439 ton per år. ✔ Lägsta volym som hämtas av Norrmejerier är 100 kilo varannan dag för bönder som blev medlemmar före 2002. För medlemmar efter 2002 är lägsta volymen 200 kilo varannan dag. ”Mindre mängder kan godtas om det är av högsta kvalitet” uppger Kristina Stiernspetz, kommunikationsansvarig, Norrmejerier. Källa: Norrmejerier och Svensk mjölk 2012

många år sedan. – Hans Elis är gårdens fixare, vi har aldrig köpt något nytt, bara begagnat, utan honom hade det aldrig gått, säger Margit. I dag finns tre fast boende i Fjälltuna. – Tidigare var vi fyra, men äldsta dottern Christina, som kör timmerbil, bor numera i Svanabyn, säger Margit.

Det är dags för kvällsmjölkningen. Katarina hjälper villigt till vid juvren och Margit sätter sig eftertänksamt på en pall. – Jag handmjölkade korna

I början var det mest roligt, nu är det jobbigt. Margit Johansson

ända fram till 1980-talet, då en mjölkmaskin tog vid. Rörsystemet installerades i mitten av 1980-talet. Nuvarande tank på 600 liter installerades Trettondagen 1990. Avkastningen är väl lite si och så. Cirka 60 ton per år blir det, gissar Margit. Ekonomiskt? – Jag saknar tiden före EU, det var helt andra mjölkpriser då, även slaktpriserna var bättre. Nu är meningen att man ska vara storbonde för att överleva. Att leva på en sådan

här gård ska väl egentligen inte vara möjligt. Margit arbetar 2,5 timmar på morgonen, tittar till djuren en halvtimme mitt på dagen, sedan blir det 2,5 timmars mjölkning på kvällen. Sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Semester, avbytare? – Aldrig någonsin, men så har jag ju fantastiska barn, säger Margit. Kommande vinter, den 14 december 2013, fyller Margit 65 år. Vad ska du göra som pensionär? – Tja, först ska jag vila upp mig ordentligt. Sedan ska jag försöka vara mycket på biblioteket, säger Margit som läser att från deckare till facklitteratur. Senast sa du att du ser fram mot att besöka barnen och resa till England. – Jo, jag har aldrig varit utomlands tidigare, inte ens till Norge. Det längsta är Furuvik, utanför Gävle.

När Margit lägger av går en epok förlorad. Frågan är vad som händer med landskapet när behoven upphör av egen och arrenderad vall i Fjälltuna och Måntorp. – Hela Sverige kommer att växa igen med den utveckling som är inom jordbruket, suckar Margit. Vad har varit det bästa med ditt liv som mjölkbonde, Margit? – Att jag har levt för dagen, det är en gåva att kunna tänka så i dag.

FREDRIK BJÄRNESAND

Margit Johansson har varit mjölkbonde i fjällen i snart ett halvt sekel. Här med den två veckor gamla


11

mars 2013

som fjällbonde bakom sig

”Jag tror det blir tomt den dag mamma skickar bort djuren”, säger Katarina som inte ser några andra alternativ när Margit lägger av.

SRB-kalven Melody.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

”Jag börjar dagen klockan halv fem med att lyssna på radio. Halv sex går jag ut i stallet.”


12

mars 2013

I vår lanserar LRF en mobilapplikation där konsumenterna själv ska kunna läsa in streckkoden och genast få tummen upp när varan är av svenskt ursprung.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

App ska sätta ansikte på maten

Vid förra årets förbundsstämma antog LRF utmaningen att ”sätta ett ansikte på den svenska maten”. Genom att öka konsumenternas medvetenhet om mervärdena i svensk livsmedelsproduktion, och få dem att efterfråga svenskt i butiken, ska trycket öka på handeln och bonden stärkas på gårdsnivån.

I slutet av april lanseras LRF:s konsumentkampanjen Våga fråga – få en bonde på köpet. Kampanjen handlar mycket om att aktivera medlemmarna och via sociala medier etablera kommunikation och bygga mötesplatser för att påverka konsumenternas attityder, kunskaper och beteenden.

Till kampanjen har knutits fler kända ansikten, bland annat bloggaren Alex Schulman.

Våga fråga

Inom kort släpps även en mobilapplikation där konsumenterna med sin egen mobiltelefon ska kunna scanna varornas streckkod, och få tummen upp när ursprunget är det rätta. Bondehyllan är en webbsida där konsumenterna ska kunna få köpråd. – Bondehyllan blir ett gratis skyltfönster för svenska livsmedelsproducenter som använder sig av svenska råvaror, säger Lotta Folkesson, LRF:s riksförbundsstyrelse.

Folkesson menar att horden prisjägare bland konsumenterna blir svår att nå, och att

Lotta Folkesson. Foto: LRF/PRESSBILD de ytterst medvetna knappast behöver frälsas. – Det är den stora mellangruppen konsumenter som gärna vill köpa svenskt, men kan har svårt att hitta, vi vill åt. Sedan finns det även en grupp som till och från

LRF:s medlemsantal ökar – och minskar VÄSTERBOTTEN. För sextonde året i rad ökade antalet LRF-medlemmar i Sverige. Men i Västerbotten skedde en knapp minskning i fjol. – Vi måste våga fråga, säger Arne Lindström, LRF-ordförande i länet.

– Förklara det den som kan, vi arbetar med en mängd attraktiva frågor och mätningar visar att medlemmarna är väldigt nöjda. Jag tror det kan handla om att vi lite till mans måste bli bättre på att fråga presumtiva medlemmar om de också vill gå med, säger Arne Lindström.

Klimatdebatten, med fokus på mindre transporter och mera närproducerat; djurskyddsdebatten, med utländskt kött som avskräckande exempel; och nu senast hästköttsskandalen med kritiken mot den europeiska livsmedelskedjan. Sällan har LRF fått lika mycket draghjälp i samhällsdebatten, ändå minskade antalet LRF-medlemmar i Västerbotten 2012 (minus 77 till sammanlagt 7 380 medlemmar).

Minskningen kan ses mot bakgrund av en historiskt lång medlemsuppgång för LRF Västerbotten. Det är bland fastighetsägare LRF i dag ser sin främsta målgrupp. 6 547 av totalt 7 380 medlemmar är självägande lantbruks- eller landsbygdsmedlemmar, och det finns totalt 20 000 fastighetsägare i länet att växa bland. Å andra sidan. Medan andelen personmedlemmarna (motsvarande stödmedlemmar) endast utgör

Fler kvinnor och stödmedlemmar ✔ Vid utgången av 2012 hade LRF-organisationen 172 085 medlemmar, vilket är den högsta medlemssiffran någonsin. ✔ Ökningen var 0,16 procent (plus 278) jämfört med 2011. ✔ I Västerbotten minskade under samma period antalet LRFmedlemmar med 1,0 procent (minus 77 stycken) till 7 380. ✔ 40 procent av medlemmarna inom LRF Västerbotten är kvinnor (rikssnittet 39 procent), samtidigt som 44,7 procent av de nytillkomna medlemmarna under fjolåret var kvinnor. ✔ 11,3 procent av medlemmarna inom LRF Västerbotten är stödmedlemmar utan eget fastighetsinnehav, så kallade personmedlemmar. 25 procent av fjolårets nya medlemmar var personmedlemmar. Källa: LRF.se och LRF Västerbotten elva procent av länets medlemskår så utgjordes 25 procent av fjolårets nytillkomna medlemmar av personmedlemmar utan eget fastighetsägande som drivkraft (62 stycken av 244). Därtill är kvinnor en växande andel av medlems-

kåren i Västerbotten. Dags att starta en Vågafråga kampanj för att värva ny medlemmar bland bredare grupper i länet? – Kanske ingen dum idé, säger Arne Lindström.

FREDRIK BJÄRNESAND

✔ I vinter har LRF-medlemmarna i annonser kunnat läsa om den stora satsningen som ska sätta bondens ansikte på den svenska maten.  ✔ Den 23 april lanseras konsumentkampanj ”Våga Fråga – få en bonde på köpet”. Då kommer bland annat flera kändisar att träda fram som förespråkare för svenskproducerad mat. För närvarande efterfrågas medlemmarnas hjälp att identifiera svenska råvaror och producenter, så att dessa kan registreras och få tummen upp när konsumenterna scannar av streckkoden i butik, eller går in på webbsidan Bondehyllan. ”Det här är egentligen ingen traditionell kampanj utan ett mer långsiktigt pågående arbete och stöd i våra konsumentdialoger” kommenterar Cecilia Boman, projektledare, LRF. Källa: LRF, Våga fråga – få en bonde på köpet väljer svenskt, men behöver stärkas i sin lojalitet. – Vi har länge haft en nedåtgående spiral för svenska livsmedel, detta är ett steg i rätt riktning. Vi ser detta som en jättegrej som

ligger rätt i tiden och som säkert kommer att attrahera många yngre människor, det är de som är morgondagens konsumenter och beslutsfattare. Det känns bra.

FREDRIK BJÄRNESAND

Foto: MONTAGE/ARKIV

SVERIGE. Obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel? Varken krångligt eller svårt. Det menar LRF som i vår lanserar konsumentkampanjen Våga fråga – få en bonde på köpet. Syftet är att via konsumentmakten pressa branschen och stärka bonden. – Detta är en av LRF:s största satsningar för att förena medlemsnyttan med konsumentnyttan, säger Lotta Folkesson, LRF Västerbotten.

Skogsskadorna orsakade av älgar och insekter ökar i Västerbotten VÄSTERBOTTEN. Effekterna av skadegörare i den svenska skogen ökar, läget är allvarligt, konstaterar Skogsstyrelsen i sin årsrapport för 2012. Det handlar om insekts-, svamp-, hjort- och älgskador som ökar på många håll. På grund av att Riksskogstaxeringen läggs om saknas ny statistik för antalet älg-skador för 2012. Därtill kommer att nya skadegörare etablerar sig i de svenska skogarna.

Under fjolåret rapporterades för första gången förekomsten av den lilla gran-

barkborren i trakterna av Vittangi i Norrbotten. Dessutom kan de pågående klimatförändringarna öka omfattningen av skador i skogarna, enligt Skogsstyrelsen.


13 PN1301

mars 2013 Behöver Du hjälp med Bokföring • Deklaration • Skattefrågor Testamente • Bouppteckning Fastighetsöverlåtelse

Just nu!

Ring 0910-807 33 för tidsbeställning. Till tjänst för privatpersoner, rörelseidkare, jord- och skogsbrukare.

Fannbyvägen 13A 895 30 BREDBYN Olof Hägerlind

NÄR NI BEHÖVER KRAFT UTIFRÅN.

Valtra A83 HiTech + fabriksmonterad lastare Valtra V36. Pris från

389.000:-

Standardutförande med lastare V36. Ord pris från 490.000:-. Priser exkl moms. Erbjudandet gäller t o m 2013-03-31. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Telefon: 0661-103 08 Mobiltelefon: 070-317 49 80 E-post: info@brperssons.com

www.brperssons.com

TACK för den gångna säsongen! För alla typer av uppdrag inom jord och skog.

Valtra A83 har kopplingsfri fram/back och liten vändradie, vilket gör den perfekt till lastararbeten. Prata med din säljare redan idag! BOLLNÄS/HUDIKSVALL Hans-Erik Olsson 070 - 604 27 16 SUNDSVALL/HUDIKSVALL Conny Hansson 070 - 378 41 01 ÖSTERSUND Anders Edblad 070 - 378 41 02, Jan Persson 0730 - 52 32 86

Ring oss när du behöver någon som är ”nästan” lika bra som du själv.

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

Tel. 0933-320 30

ÖRNSKÖLDSVIK Björn Johansson 0730 - 52 32 85 UMEÅ Fredrik Winberg 070 - 378 41 05 SKELLEFTEÅ Mathias Markström 070 - 515 54 47 LULEÅ Richard Andersson 070 - 634 08 93 Jonas Andersson 070 - 659 52 09 www.lantmannenmaskin.se

SKOGSGRIP 130

SUPERSTUD 130TS

PIGGELIN FLEX

MEGASTUD 160TS

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

TERRA

ROCKY

GROUZER

TXL

Breda Trägolv Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

Tillverkade med känsla och omsorg av naturens förnyelsebara råvara. Försäljning utan mellanhänder direkt från snickeriet i Nordingrå. Golv i gran, furu & Ek med bredder upp till 37 cm längder upp till 5 m. Ring eller maila så ska jag svara på dina frågor. Hos oss får du personlig rådgivning

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

Tommy Nordin AB

www.burtrask.org

Kontakta mej före besök. 0613-207 52, 070-554 14 89 • tommy@tommynordin.se

Får du ut det du vill av din skog? Som skogsägare har du stora möjligheter till intäkter, sparande, skattelättnader, upplevelser och annat som skogen kan bjuda. Med vår hjälp får du en tydlig och aktuell bild av just dina möjligheter med din fastighet. Vi gör en skräddarsydd analys och förvaltningsrekommendation baserad på dina behov och önskemål. Vänd dig till närmaste förvaltare: JÄMTLAND Håkan Bergstedt, tel: 063 -12 77 03 håkan.bergstedt@skogssallskapet.se

15 000 kronor extra i månaden!

Rika naturupplevelser och tryggt pensionssparande.

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

ÅNGERMANLAND Mikael Edman, tel: 0611-237 39 mikael.edman@skogssallskapet.se VÄSTERBOTTEN David Israelsson, tel: 090-77 01 32 david.israelsson@skogssallskapet.se Henrik Jansson, tel: 090-77 42 48 henrik.jansson@skogssallskapet.se Nils Lundgren, tel: 0940-149 15 nils.lundgren@skogsallskapet.se www.skogsallskapet.se


14

mars 2013

”Jordbruket har aldrig gått LÖVSJÖ. Nyligen förärades Lövsjö gård, Örnsköldsvik, en guldmedalj för 23 års prickfria mjölkleveranser. En ära som allt färre får uppleva i takt med färre svenska bönder. Att läget är allvarligt är det inga tvivel om enligt Anders Nordin som driver Lövsjö gård tillsammans med brorsan Hans. – När färdigfodrets kilopris är lika högt som kilpriset för mjölk, då är det någonting fel! Gör du fel en dag på året och det tas prov då, då är det kört med möjligheterna att få motta en guldmedalj ur kund Carl XIV Gustafs hand för 23 års prickfri mjölkleverans. Den äran fick Lövsjö gård motta härom veckan. Det blir däremot allt färre som får den möjligheten. Helt sonika beroende på att det blir allt färre mjölkleverantörer i Sverige. – I dag är vi cirka 4 900 leverantörer i Sverige, varav nio procent av dessa tillhör Norrmejerier. Det är klart att det blir allt färre medaljer som delas ut, det hänger ju ihop med allt färre bönder.

Lövsjö gård har ett tufft 2012 bakom sig. Eller som Anders säger, han har aldrig under sin levnad varit med om att jordbruket gått så tungt. En del orsaken var foderproblem, då 2011 års skörd blev för liten för behovet. – Vi sänkte besättningen med 35-40 djur för att klara fodertillgången, men då blev det ju mindre mjölk också. Vi har minskat ned på personal och sålt bort alla grejer vi kan sälja, samtidigt som vi är för belånade för att det ska vara ett alternativ att sluta, konstaterar Anders Nordin frankt och fortsätter. – Vi hade gott om röda siffror i fjol. Det går ju inte att köra med 8-900 000 kronor back någon längre tid. När konsumenterna säger sig vara beredda att betala två till tre kronor mer för mjölken, då borde det också tas ut menar Anders. – När man har att det går tungt även för bönder som inte är belånade, då börjar man ju fundera varthän

Det känns bittert att svensken vill ha bra mat men inte är beredd att betala för det. Anders Nordin, bonde i Lövsjö, Örnsköldsvik

utvecklingen är på väg. Alla kostnader ökar, men inte ersättningen, säger Anders och fortsätter. – Det känns bittert att svensken vill ha bra mat men inte är beredd att betala för det. I varje fall stoppas prishöjningar effektivt av handeln.

I dag ligger Sveriges självförsörjningsgrad på maximalt 50 procent av den mat som förtärs. Just att antalet bönder är krympande ser Anders som en del i svårigheten att få gehör för behovet. Med få bönder utgör dessa en ointressant grupp för politikerna. – Jag upplever att vi är beredda att riskera det svenska jordbruket för att importera till 100 procent. I det läget skulle vi få räkna med betydligt mindre förmånliga importpriser dessutom. Det är alldeles för mycket snack och för lite verkstad när det gäller svenska jordbrukets framtid, konstaterar Anders Nordin.

MARIA BOSTRÖM

”Vi kommer att få leva med svängande UMEÅ. Den globala mejerimarknaden innebär att mjölkpriset ständigt svänger och påverkar det enskilda mjölkföretaget, förklarade Erik Engelbrekts, ekonom på Växa Sverige vid mjölkföretagardagarna i Umeå. Hur får lantbrukaren lönsamhet i sitt företag var en

av de genomgående frågorna som diskuterades när mjölkföretagardagarna kom till Umeå på resan genom Sverige från Jönköping och norrut. Magnus Carlman, mjölkbonde från Växjö, från Växa Sverige beskrev kortfattat läget att 2012 var ett tufft år för mjölkbönderna, hårt ansatta av låga mjölkpriser och höga foderpriser. Prisjusteringarna kan

den enskilde mjölkbonden delvis parera med hjälp av rådgivare, från Växa Sverige, trimma produktionen ute på gårdarna, se över foderproduktionen och genomföra nätverksträffar med andra mjölkföretag för att analysera siffror och dela med sig av varandras erfarenheter.

– Det är en sporre att bli bättre, konstaterade Peter

Larsson, mjölkbonde från Mälardalen. Erik Engelbrekts, ekonom på Växa Sverige, konstaterade att 2012 var ett tufft år för mjölkproducenterna inom hela EU-området. En mjölkbonde beskrev sin situation med att hans företag hade gått 1 miljon kronor back 2012, sagt upp tre anställda, sålt maskinerna, hade inte råd att sluta som mjölkproducent,

I dag har vi en fri och öppen marknad, de globala mjölkpriserna får genomslag direkt i det enskilda mjölkföretaget.

fick inte sin ekonomiska kalkyl att gå ihop och hade

Erik Engelbrekts, Växa Sverige dessutom ingen möjlighet att låna pengar i banken


15

mars 2013

så här tungt” ”Allting ökar, men inte ersättningsnivåerna. Det måste minst 50 öre upp på kilopriset för mjölk för att det ska gå runt. Det gäller för alla bönderna. Till och med Arlabönderna säger att det inte går runt, men att de låter sin styrelse sitta kvar förstår jag inte”, säger Anders Nordin som driver Lövsjö gård tillsammans med brodern Hans. Foto: MARIA BOSTRÖM

Norrlandsgruppens linje är att hela ramen i det nationella stödet ska betala ut till sista kronan för att stimulera produktionen, förklarar Norrlandsgruppens ordförande, Herbert Nyman. Foto: PETER KÄRR

Gruppen som slåss för hela Norrland UMEÅ. Norrlandsstödet på 277 miljoner kronor ligger fast i EU-kommissionens förslag till EU:s långtidsbudget. – Men målet är att vi ska upp till ramen på 318 miljoner kronor, förklarar Herbert Nyman, ordförande för LRF Norrlandsgruppen. I det svenska Landsbygdsprogrammet, som omfattar sammanlagt 5 miljarder årligen, ligger även det så kallade Norrlandsstödet, ett nationellt stöd som Sverige har rätt att betala ut för att kompensera för naturgivna nackdelar, kallare klimat och längre avstånd. Stödet betalas ut till jordbruket från Norrbotten ned till Dalarna och Värmland och uppgår till 277 miljoner kronor. Stödet till jordbruket i norra Sverige är en viktig del av mjölkföretagens ekonomi, utgör 30 procent av merkostnadsersättningen. Mjölk är den dominerande produktionsgrenen och stödet ges till mjölkföretagen i stödområde 1-3 som ett tillägg per kilo mjölk: 1,36 kronor per kilo mjölk i inlandet och 0,76 öre per kilo mjölk i kustbygd.

EU-kommissionen

påpekade i en rapport hösten 2012 att Sverige inte når uppsatta mål i det nationella stödet, vilket man påpekade att Finland gör. – Kommissionen ställde bara frågor kring stödet, utan att gå in på några detaljer, säger Herbert Nyman. Norrlandsgruppen linje är att hela ramen i det nationella stödet ska betala ut till sista kronan för att stimulera produktionen, alternativt att åtgärder vidtas för att stimulera produktionen

världsmarknadspriser” till produktionen. – Vi kommer att få leva med svängande världsmarknadspriser på mjölk, konstaterade Erik Engelbrekts och tog sin utgångspunkt från de höga avräkningspriserna på mjölk 2007-2008 då priset till mjölkproducenterna låg på en högre nivå än dagens. – 2007–2008 hände något med den globala livsmedelsproduktionen. Världens lager av livsmedel försvann,

konstaterade han. Orsaken var att världens befolkning blev rikare och kunde spendera mer pengar på mat, enligt Erik Engelbrekts.

När den kinesiska befolkningen kom över 2 000 US dollar per capita i inkomst sköt konsumtionen av livsmedel, bland annat mjölk, i höjden. Samma utveckling väntar i Indien, Indonesien

och övriga Asien, förklarade han. – I dag har vi en fri och öppen marknad, de globala mjölkpriserna får genomslag direkt i det enskilda mjölkföretaget även hos oss, förklarade han.

Henrik Wahlberg, LRF Mjölk och ordförande för Norrmejerier konstaterade om EU:s långtidsbudget att den inte var något

Det nuvarande stödsystemet gynnar passivt ägande, ersättningarna ska ges till livsmedelsproduktion som gynnar det aktiva jordbruket. Herbert Nyman, LRF Norrlandsgruppen

av livsmedel, men nu fattas det alltså 41 miljoner kronor för att nå ramen på 318 miljoner kronor. Produktionen sjunker i norr vilket gör att underlaget för förädlingsindustrin minskar och konkurrenskraften försämras. Primärt för Norrlandsgruppen är att det nationella stödet ska ges till det aktiva jordbruket och inte till passivt ägande, som Norrmejeriers ordförande Henrik Wahlberg kallade ”herr putsman” vid Mjölkföretagardagarna i Umeå. – Det nuvarande systemet gynnar passivt ägande, ersättningarna ska ges till livsmedelsproduktion som gynnar det aktiva jordbruket. Stödet ska ha koppling till skörd och djur. Det är inte rimligt att stöd ges för passivt ägande, säger Herbert Nyman.

PETER KÄRR

Jordbruksstöd

att skriva hem om. – Inte speciellt upplyftande, konstaterade han. Sveriges nationella kuvert innehöll cirka 185 miljoner kronor per år i sju år, medan den finländska förhandlingsdelegationen lyckats skrapa hem 600 miljoner kronor per år. Nationella kuvert ges till EU-länder som är extra beroende av landsbygdsstöd.

PETER KÄRR

Den nationella ersättningen till Norrlandsjordbruket finns med i fördraget mellan Sverige och EU. Det utgörs av artikel 142 som ger Sverige och motsvarande område i norra Finland rätt att betala ut ett nationellt stöd till jordbruket. I EU-sammanhang definieras jordbruket i stödområde 1-3 som subarktiskt jordbruk. Norrlandsstödet utgör en tredjedel av den totala merkostnadsersättningen till jordbruket i norra Sverige. Merkostnadsersättningen bygger på tre klossar: ✔ kompensationsersättning ✔ vallersättning ✔ nationell ersättning (Norrlandsstödet)


16

Personligt

mars 2013

Susanne på väg upp mot fjället 2012. Susanne Lind bloggar även om natur- och jaktlivet på sin blogg Fjällripan.

Foto: PRIVAT

En aktiv jägare som längtar DOMSJÖ. Jakten har egentligen alltid varit närvarande för Susanne Lind. Men det är först under senaste fyra åren som hon varit en aktiv jägare. Ett beslut som föddes utifrån en fjällsemester. – Tidigare hade jag funderat mycket, men under fjällsemestern med brorsan för fem år sedan, då bestämde jag mig för att anmäla mig till jägarutbildningen. Hemma hos Susanne möter hunden Najo, en Kleiner Münsterlander, en lite mer ovanlig ras av stående fågelhund, upp. När Susanne beslöt sig för att ta steget till jägare valde hon dessutom aktivt den svåra vägen. Istället för att som nybakad jägare följa med erfarna jägare själv och den vägen bredda sin erfarenhet har hon införskaffat Najo och utbildar honom

samtidigt som sig själv som ett jaktteam för fågel. – Min prioritet ligger på Najo, när jag är ledig, då är jag i skogen med honom. Jag hade ju inte jagat, så jag vet att jag valde en tuff början. Självklart vill jag ju skjuta något, men det kommer ju att hända.

Som Susanne Lind ser det är jakt en del av människans ursprung och i hennes familj var det länge bara hon som inte hade jägarexamen. Däremot tjatade hon på maken att han borde bli jägare. – Både pappa och brorsan är ju aktiva jägare. På den där fjällsemestern med brorsan, då insåg jag att det var ju jag som ville jaga. Lite kul är förstås att ett år efter mig skaffade gubben jägarexamen också. Rippremiären den 25:e augusti är ett heligt datum som för Susanne innebär att det tältas på fjället och ett bra ripställe är vad som hägrar under dagarna. – Fjället lockar egentligen året runt, även om det framför allt är jakten som är fantastisk.

Najo med sin första ripa, rippremiären 2011. Foto: PRIVAT

Då är Najo och Susannes Classic Ladygun de borna följeslagarna i jakten på den ultimata fågeljakten. Vägen dit har hittills inneburit mycket arbete, inte minst mycket lydnadsträning och även ”Spåra vattenutbildningen” med Najo, den senare genom Vorstehklubben.

– Det är stor spänning varje gång. Jag tänker mycket på det. Att komma ut, samarbetet mellan mig och Najo, hela naturupplevelserna. Nu är det bara att

” Jag hade mitt guldläge på premiären och så klickar det.

bevisa för mig själv att jag kan. Gubben har ju fått skjuta för Najo. Fågeljakten är det som Susanne fokuserar på, likaså maken Mikael. De är inte med i något jaktlag, även om maken funderar på att gå med i något jaktlag. – Då får man ju älgkött också. Kött känns viktigt, inte minst med köttskandalerna som avslöjats. För Susannes del hägrar även en revansch efter det snöpliga misstaget på rippremiären ifjol. – Jag hade mitt guldläge på premiären och så klickar det. Jag hade glömt att osäkra. DÅ var jag förbannad, medger Susanne Lind.

MARIA BOSTRÖM

Att naturlivet lockar syns av detta stilleben i det lindska vardagsrummet. Foto: MARIA BOSTRÖM

Susanne Lind Ålder: 42 år. Familj: Maken Mikael, barnen Oliver, William, Nils och Teresia.

Hund: Najo, en kleiner münsterlander som är en stående fågelhund. Vad som lockar kvinnorna i allt utsträck-

ning till jakt: ”Jag vet inte, men det har verkligen blivit stor skillnad.” Väntar på: Det första fällande skottet i

samarbete med hunden Najo.


Box 3053, 903 02 Umeå

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 1”

nummer av Jord & Skog.

Vinnare och lösning presenteras i nästa

Senast 17 april vill vi ha ditt svar.

2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Telefonnummer .............................................................................................................. 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris:

Postadress........................................................................................................................

Adress ..............................................................................................................................

Namn................................................................................................................................

Skogskrysset nr 1 mars 2013

Box 1107 172 22 Sundbyberg 08-564 821 00

17

Skogskrysset nr 6 / 2012 lösning och vinnare:

1:a pris: Kerstin Nygren, Långsele

2:a-5:e pris: Monika Eriksson, Boden Lennart Tafvelin, Örnsköldsvik Leopold Renman, Vindeln Mariann Ottendahl, Kalix

Varje dag får två barn i Sverige diabetes typ 1

Över 700 barn och ungdomar i Sverige får diabetes varje år. Forskarna försöker ta reda på orsakerna. Med större resurser går det arbetet snabbare.

Stöd diabetesforskningen genom ett bidrag till Diabetesfonden – Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond.

PG 90 09 01-0

info@diabetes.se, www.diabetesfonden.se Bg 900-90 10, Pg 90 09 01-0

Diabetesfonden har 90-konto och står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll


18

mars 2013

Från vänster: Lars Lundqvist forskare SLU, Karin Åström, vice ordförande Naturskyddsföreningen, Johan Wester, Skogsstyrelsen, Sören Petersson, Holmen skog, Svarte Swartling, skogsägare, Maciej Zaremba miljöjournalist och Kenny Svahn, student på jägmästarprogrammet SLU. Foto: MICHAEL JONSSON

Skogspersonal i het diskussion UMEÅ. Skogshögskolan och dess jägmästarutbildning anordnade en paneldebatt med några av landets mest kunniga skogspersoner, med utgångspunkt från Maciej Zarembas omtalade artikelserie i DN under våren 2012. Där gick han åt hårt myndigheter och skogsbolag (se artikeln nedanför). Inför en fullsatt sal på Skogshögskolan (300 personer och 700 via länk) satt sju personer i en debattpanel för att ge sin syn på skog och skogspolitik. Moderatorn Sverker Johansson inledde med en presentation av artikelserien, men öronen spetsades på åhörarna när Maciej Zaremba fick tillfälle att tala.

Han

började

med

att

berätta om det oväntade erbjudandet från DN:s kulturchef om att skriva en serie artiklar om det oskrivna i dagens skogssamhälle. Han antog utmaningen och gav sig ut på en sex månader lång resa genom

landet där han skapade kontakter och intervjuade personer som alla hade något intressant att berätta. Han fick sig berättat de mest otroliga historier om hur bakvänt och verklighetsfrånvänt myndigheterna behandlar vanliga människor.

När artikelserien väl började publiceras så lät inte reaktionerna vänta på sig. Zaremba har aldrig tidigare under sitt journalistiska liv fått så många reaktioner och det mest anmärkningsvärda var alla handskrivna brev från äldre människor som inte är uppkopplade i dagens it-samhälle. Förutom långa berättelser

om maktmissbruk och överkörda glesbygdsbor, till anonyma brev från väldigt insatta personer i skogsbolag, där 99 procent av alla brev var glada över att detta missförhållande kom upp till ytan. Förvånansvärt nog så var tystnaden från skogsbolag och myndigheter kompakt. Det enda genmälet kom från 15 professorer som i ett debattinlägg gick till försvar mot Zaremba. – Min känsla var att skogsbolagen helt enkelt försökte tiga ihjäl debatten.

På frågan om han inte skrev denna artikelserie på ett objektivt och ensidigt sätt så svarade han: – Jo, men det var dags att lyfta fram de tysta rösterna. De som aldrig får en chans att komma till tals i dagens massiva mediebrus. Zaremba, som är av polskt ursprung, är trots alla år i Sverige fortfarande fascinerad av svenskens täta band med naturen. Det är i princip bara Sve-

rige och Finland som knyter an till naturen genom sina efternamn. Var och varannan svensk har ett naturinslag, som till exempel Björk, Asplund, Eklund och så vidare i sina efternamn.

När väl Zaremba hade fått tala i tio minuter så fick de andra paneldeltagarna göra sig hörda och först ut var Johan Wester från Skogsstyrelsen som fick redogöra för myndighetens syn på främst paragraf 30 i skogsvårdslagen. Den paragrafen gäller regler och bestämmelser kring om hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen.

Kortfattat kan man säga att du som skogsägare är skyldig att göra en avverkningsanmälan minst sex veckor före avverkning. Får du inget svar från Skogsvårdsstyrelsen innan du påbörjar avverkningen, så kan myndigheterna i efterhand inte anmäla dig för något lagbrott, hur många

lagöverträdelser du än har begått vid din avverkning. Sedan lagen kom till 1994 har ingen fällts för något brott.

Ett nytt viktigt inslag i dagens skogsdebatt är vatten och körskador i vattendrag. Här pekar skogsbolagen och Skogsstyrelsen på en klar förbättring sedan entreprenadfirmorna har börjat med obligatoriska utbildningar för sina maskinförare. Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen, hade en annan infallsvinkel än övriga paneldeltagare då hon ville peka på skogen för skogens skull och inte att skogen är till enbart för oss människor att bruka och förbruka. – Det handlar inte bara om sociala värden, utan om att skogens ekologi måste tas på allvar.

Lars Lundqvist ställde frågan vart det ska bedrivas skogsbruk eftersom det förstör landskapsbilden överallt?

Svarte Swartling gav sin syn på skogspolitiken och påpekar att man måste ha i åtanke på att 60 procent av den svenska skogen är privatägd och att det är upp till varje skogsägare att bruka sin skog.

Holmens vd Sören Petersson välkomnade debatten om skogens brukande, och ville trycka på den nya syn som råder inom skogsindustrin där han menar att fokus är fördelat lika mellan produktion, naturvård och sociala värden.

Zaremba avslutar debatten med siffror som visar på Sveriges inkomster som turistland. Det är fler turister som besöker Sverige än svenskar som reser utomlands. Turistnäringen är landets största exportnäring. Alla i panelen var överens om att skogsbruk ska finnas, men att formerna för hur man brukar skogen ska vara en ständigt pågående debatt.

MICHAEL JONSSON

Zarembas svidande kritik gav eko i hela Skogssverige UMEÅ. Förra årets skogsdebatt präglades till stor del av artikelserien Skogen vi ärvde, där journalisten Maciej Zaremba starkt kritiserade både skogsstyrelsen och den förda skogspolitiken. För sin granskning blev han utsedd till Årets Miljöjournalist, men fick samtidigt mothugg från många håll. Våren 2012 publicerades fem artiklar av Maciej Zaremba på DN:s kultursidor. Författaren riktade hård kritik mot den svenska skogspolitiken. Hårdast ansatt var Skogsstyrelsen, som anklagades för att grovt missköta sitt myndighetsuppdrag. ”Skogsmaffian” hette en av artiklarna, och syftade på hur Skogsstyrelsen och skogsnäringen vuxit ihop.

”Motorsågsmassakern” var namnet på nästa avsnitt som ifrågasatte kalhyggesbruket.

I ”Lagen är en rökridå” kunde Zaremba visa på att miljöbalken upphör att gälla så fort det handlar om skogsbruk, och att skogsstyrelsens praxis av lagtillsyn medfört att det i princip blivit omöjligt att fällas för brott mot skogsvårdslagens hänsynsparagraf.

Efter publiceringarna blossade en häftig debatt upp kring den svenska skogen.

Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman menade att artiklarna var ensidiga och felriktade och på många punkter direkt felaktiga. Naturskyddsföreningen krävde en ny skogspolitik. 15 forskare från SLU gick ut i en gemensam debattartikel i DN där de försvarade hyggesbruket och betonade skogsnäringens betydelse för den svenska ekonomin. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) ansåg inte att det var försvarbart att inskränka äganderätten

med fler regleringar om hänsyn vid avverkning, utan menade snarare att vi borde avverka mer. Företrädare för LRF och skogsägarföreningar över hela landet tyckte att debatten präglades av både konfliktvilja och

historielöshet och att Sveriges skogsbruk idag är bättre än någonsin. Trots meningsskiljaktigheter välkomnades debatten av de olika parterna. Förutom att bli utsedd till årets miljöjournalist blev Zaremba utnämnd till skogens konung

av LRF:s medlemstidning Land lantbruk, som den person som lämnat störst avtryck i skogen under förra året. I höstas gavs artikelserien ut i bokform, i något utökad form och med förord av Torgny Lindgren.

DANIEL RUTSCHMAN

Maciej Zaremba riktar svidande kritik mot Skogsstyrelsen, som han menar ensidigt gynnar en handfull stora företag, på landskapets och småägarnas bekostnad. Foto: DANIEL RUTSCHMAN


19

mars 2013

28 februar

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor!

12

FAMILJESIDA

13

Personligt

2013 28 februari

PERSONLIGT

Smakprover ur innehållet:

Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet. 28 februari

28 februari

smal och Yamaha, Cat och , Artic ån Lynx are. are erad utifr k bredband an plan smalband an Vinteryr Yamaha detta ingic turvanns av I år var på barnen. I a teststräck snöskulp s Tävlingen 201 meter lång 164 kilometer i och även extra foku de. på den upp i rkörning a passade barn tävla att och hastigheten kom karn 117 miniskote ljen av besö där hela hela fami sin egen bli kom Många tävlingen vara roligt för ten på jön idigt inte r timmen. hastighe laga Stors ska samt på Det upp testa – och at fart an aktivitete även på ON. Årets smon var full Vinteryr alla barn besöka r, och det därför är utom på korv med gvik LÅNGVIKSM skote amt, Lån n. i dess a ran så kosts hela dage om . vi bjuder i mest av Vintery a på det perfekt mentarer n Svensson gratis och r barn bar och kar Robi ga fina kom tade därfö ngsjö, varit popu fått mån bröd, påpe bjöd inte d en blå himmel gen arbe örni en där det på hästrid– Vi har på barn Under fredatill 6 från Treh kulptur, pröva satsning vädret me februarisol, utan snös 4 vagn e vår i back och ling kolan e klasserna få åka band snowrace alla lärt att och Hem s av Hemlings värmand t publikrekord. i vår fina loppet där vi Björna nyt som vann ”Önskan”. ning, åka a upp i lilla vasa då är även ett vi ha tur vara bättre,on, tävlingen ställ a nöjda inte or tänker givetvis s snöskulp besökarn mon på kartan kan inte nss med e upplaga alj. Är och dera priset, 5 000 kron Sve rna viks – Vädret in med tredj å och eleve e Lång fått ocks r sin om nöjd Rob – För 1:a har satt d utan nu unde r de glada ännu störr a år, karrekor nöjda. Vi säger en udpersonerna bak yran som att bli dag säge odligen dagar näst nytt besö en kul ens förm målet är stämma. an till fler bara tog plats som Nord många ta och en av huv a vinterarrange- es Vinteryr gemensam r också sin r för att . SON utveckla befäste f. Då finne snöskoter. LENA JONS n Svensson st med skotevar Daniel det populär i år arrangerad köra skoterträf ers kört läng säger Robi dag största äga och säger And Den som eryran denna 18 mil visade nöje i att pis Publikrekord livsstil, manget som ett stort Vint ansel, lite av en ns med sin kom sig till gången. från Mell med – Det är för tredje tillsamma de nio milen Holmgren morse, tstest on som l tidigt i hastighe kört mon. Olss i ! gt eln. å, anse viks sson lagli Gide tripp igen Karl mark till Lång ade i Mell en till lagen helt derhållning, Magnus maling – Jag start Bryta mot vads fjärd hit till Lång fokus på v r från Nord musikun Själe uteli med skote ar, via och rikt för skotr mat, allt med ett vill man åkte e, Trehörningsjö inte för att få köra lar och err så uppvuxen man Flärk tar med nadsknal under Vint . Vad gör –  Är man utflykter på skote. Inte många gren och kroutbudet viksmon r Daniel Holm ga skotern. de 3 000 an med mån ätta leva det livet som den här. en del av Vinteryr Det är skoter, säge läpparna emot tationen. e på pres gärna forts bräcker en dag gott fika och r besökte man ett leend ar t för den persone ykt, mon. r var prise skotermärke bröt hisvinterdag skoterutfl år varfö i Långviks nor som , härlig jag först Vinterupp i årets En lång burgare, I tävlingen gt när man kom s Polaris, r till ad ham med skote Mecka för en grill lagen lagli startfältet fann ett kommit mot är ga På r r. , det så mån , säge viksmon nande farte som barn yran i Långsiaster, vuxna och skoterentu sson. a märken er Karl rar av olik es und Anders

2013

ryran med n på Vinte sulky efter ingar dage r på att åka on som tillbr en passa Anton Jonss morfar från Byvik och mormor y. en ponn

Va rkerade vi flest pa modliför skotrar, teryran gen på Vin n. mo iks gv i Lån

4

Husums enen tog På snösc olkare Eilert egen Elvist till mångas Pilarm plats ”Jag har . mig så förtjusning gerna på r Eilert långkalson r inte, säge sin jag fryse drar igång innan han . repertoar

skot r parkerad modelle an. Vinteryr

a priset fick mott

en Sandström

ng där hon djurfriseri

rna med dera daga får spen

sina bästa

boktips!

Gatubarn

2013 28 februari

2013 28 februari

av en nacke. föll jag axlar och par år sedan med disk – För ett å problem är viktigt har ocks det häst. Jag n tidigare så

ne

n, med jakte ar. jobb raserna

Susan Sandström

1

2

8

2

7

8

7

1

6

Sudoku

8

Sudoku

n tävling) - lätt (inge

t rad samt erar det: ät och lodrä Så här fung 1-9 i varje vågr rna Fyll i siffro

. Ingen siffra i varje låda

- mellan

än omma mer får förek

Sudoku

en gång

i varje rad

2

5

2

g) (ingen tävlin

1 7

9 6

1

2

6

8

6

9

2

5

4

7

1

6

9

7 8

2

9

8

3

5

3

9

1 6

7

7

1

9 2

8

SSON EMMA ERIK

6

4

7

5

1 5

5

2

6

1

7

3

3

4

8

5 4

4

9

3

9

1

2

5

8

2

7

8

hon. k seda a, berättar Det finns bråc att trän för mig inte och te henne arande faktiskt Men fallet avskräck är fortf ryggen på häst att sitta mitt behov intresse. alltid vart en har - ett–stort Men hund av hund favor naturlig r. en å itdju ocks r kommer nne hålle Med det och Susa frisenaturen examen. kärlek för jakt att ta jägar pappa på att t ring. Vid just– nuJagpåhar följt med rolig är och det var liten sedan jag högsäockså i naturen. dan, men r även r varaÄlgutestår på agen klart locka apporsong ha Själv en orre. Diva är tjäder och jag fullt sjöfåglar då flatcoaten känns roligast som tör. de olika nog det upp. se hur – Det är att få

16

5

1

n, hon Fisk detta hade . Hon trängdes i fastan. dagsskola mal. Ja t gagn 3 söndag bakom a igenkän12 år gam d de äldst na någo folkhopen OM gen ätta och följa de krist ett av med tänkte: nen för forts där m, för hon arna, ningsteck vid hans … skildring bar rna honobara får röra . Det i den tiden om just förföljelse jag jag frisk handlar Under Jesu reståndar na igen er, så blir å och synagogfö är det de krist rita en kläd ocks e de att känd att kraft Men vad Vem , genom ke, sked e inom sig, varandra bara ett smyc och han titeln? känd m den hono ifter h fisk - eller en fisk. utgått ifrån om i folkhopen vilka uppgte? Syn som stansig format rörde vid läser och vände hans arbe sam de; Vem om en Det vi idag judiska och fråga er? Lärjungarna handlar o- det en sam e, som nar över mina kläd ser hur folkh reståndar något av a till r då: Du och ända fråsynagogfö s och denne hade . säge för att lyssnvi haf på mig? hette Jairu svårt sjuk tränger som vid var is pen e r som Vem rörd hon bli- prec muslim Jesus föll en dotte gar du: att möter hus och kände, har si fötter och När han sjukdom Kvinnan för hans sin blod s och kännare a sam r på han ner Jesu vit fri från dotter ligge och andr o i ner för Gå föll ropar; Min Kom och lägg e: och inlärande sta! r till henn e, så att din för sitt ytter profete han säge er på henn leva! till vad botad från och4var 2 detta kapitel dina händ får Vi bö - frid sagt… frisk och hela ännu hon blir s med man - plåga! Ja i kt med oss om e Jesu anda för en följd 4 det 6 var ännu va Då berättas ken, som 1 nen, men det dom - det står, flera helanden. också en stecken. e sjuk ning äckt 8 blod med svår svår Han uppv gogföreståndalidit5av 8 syna 7 hade sökt att hon annan år. Hon 2 gång i tolv re och gett bort läka 4 många1 6

17

ERIKSSON

. hundarna vänner,

där ktarbete a ett proje moment genomför hund och ett så hon t för. e ut en det är hade svår hon vald som arna då en i fråga hund på hund r de ju, förklarar som hund valde en jämt Han nedpälsen fryse kullar. – Jag an kallt, för annars en av våra så projektÄnda sed mer från gå fint . att kom VIK nne. med LDS Susa just det. problem n tog hon ÖRNSKÖ har människans t år seda tat en tid hade gick ut på att öva ett halv arbetet ett och efter att ha arbe barnsben funnits där för i hennes gen funnits är För av över salon v av har alltid t sex stycken bästa vän dström. Och så ar beho utik. ett Hund mins skt San hund då i en zoob g har jag et, alltid finns fakti och jämt Susanne nde. I dag driver – Det högsäson ri- närh finsk spets ödare. och besk ring, vid lraserna det fortfara d- och kattfriseSusanne a är uppf hundfrise fyrfota vare nörd. es papp berättar riktigt hund jag var henn det är inte de enda fullt upp, hon en hun er de fyrfota som en . När Men ålder. håll liv. ver sig själv jag alltid varit hennes n sex års ring och hellre med serna i om hjärtat. t – Det har nästan ing, jag ridit seda ttar jag har varm yridn berä dar icks – Jag om hobb gt kul och djuren t hun kompisar liten umg sig bara alltid haf pappa våra hundar än med Det rör det är rikti en stund Men – Jag har rsom et tävlar inte. t att vara i stall mig efte ttar . hon. et, berä började omkring are, berättar hon det är skön mycket på jobb år sedan haft uktör och snart två är uppföd när man I april för sig till hundinstr på hon. tittar nyutbilda hel del förra året. n innan det, retriever är hon s också en nne ser klar i maj en. Det reda flatcoated jag spendera kurser kassadisk re Diva blev En glad ng som Fritiden något som Susa särskilt bakom – Jag höll nt i Nordmali med s följeslaga g. fiket fram ghet, mmans på gymmet, en beka Sandström sin mattes salon nödvändi er tillsa en berättar tagit hårt till Susanne fler men ade hålla kurs den, med som som ännu gå följa bruk olycka brukar skulle som fått äsongen efter en Hund och te att jag g fick Under högs ring inne på re tyck dnin kalla omk ig utbil Susanne. under de ar. en vanl djur nosa ning aniet, men Precis som kattkomp är det färre klipp klippa Jag har na sig själv. vill inte månader t trygga i ”. ägarna och väldig jättefin hund – De flesta en pålitliga var en och hon givetvis själv haft , rida och Träna, baka frisör. fler än tre, Intressen: Yrke: Hund ar: ”Inte let hund med alla. hundar. Bästa anta att hinna det svårt år. rejäla och annars blir Ålder: 24 fer. De är öldsvik. systrar och ritras: ”Schä två Favo Bor: Örnsk a, ma, papp Familj: Mam pojkvän.

n tävling) - svår (inge

meras. r ska sum . Inga siffro eller ruta

ke med citroncupca a erk: ”En på samm Bästa bakv ht och sött ng. Fräsc vanlig frosti gång.”

Sandström Susanne

Mellansel gren från Daniel Holm kronor av Robin 3 000 tar emot 18 mil på för sina e Svensson dagens mest skoter som e. långfärdar

och rtävlingen snöskulptu elever vann skolans Hemlings

Marias

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare L ars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku. sta vänner

bä erar sina Hon fris

t på en körde flitig ryran låg Kroksta av Vinte rsson från ing upplaga en satsn Gustav Andeskoter. På årets och det var Polaris mini del på barnen stor fokus till hem. som gick

4 046

1 490

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

Foto: EMMA

s Vinteryran

bäst hoppas det värsta och som väntar på vänta det för länge Man skall talesä väntar inte är några och se. Han tiden lång. Dessa ägnat åt att r är som vänta många timmar man Tänk vad tråkigt. , vu ande eller John Blund roligt, spänn ut för att vänta på som mest man ko Alla har råkat infinna sej när att r stressen och känne vägrar han I tim vänder sej alla vet livet till. .I vrider och äta hör som efter biobesöken Sova och öket vid gatuk disken och i tandläkar mej kt. jag digko n befann en kom de Häromdage tid. Den här gång de upp si i god häng ute alltid av dem infall. En på, varpå a upp sej med roliga inte t inte häng att igt man det får . – Konst verkligen i full gång behöver dialogen år! . – Ja, han rn fyller ryggar sv 4:e gapig miljö – Visst, han överb i Storborga fyller 7 år den dialoge Sjöberg 12:e ari. Erik skall gå över. r emot. Därmed var Barnen fyller den 26:e febru t på som och Aron e 5 år den sej och käfta säkert alla vänta ensda barn den 5:e mars9 år. Olle fylld har vårt barn , blir 3 år Som barn var på exam pp Vi vill fira sköld Baarman mars hela ma och pappa. mars. Vera känsla det gar, julkla Lillie befriande förväntnin 15 år v r från mam Michaela jag upple också stora tiskrama som fyller kelse man fteå Grat Solle ari. Vilken besvi det var pappa. sin säck. den 28 febru mar från att en veck och jag såg iskra e av kund gratt gick ar. Många i åldrarna och Morf Högre upp Mormor förvänta käraste. vt åtskilliga dan Jag har upple till kvällens sista upp potat har bjuda HAN skrivit detta Medan jag ng istället för räknin förlag askni Kartago glad överr kness – des cess of dar i publicera res Nem Nemi Prin Nemi funn Lise Myh dess har r tio år seda ige och sedan ungdoma tklädda Det är nu i Sver tals svar -hjältinna. a gången av tusen för först dock de goth har ik i form kätta ej publ ade nors nit en goth eller i form av ler mig ning åt r sin teckn de kraft Jag stäl har drag i, som följe om man m, en roan dräpande iron de du de albu Oavsett åHur kun ingar och i sitt nion den blåh Nemi, här ar, cyniska sågn ade sidekick, ingen tank Fanns de av sin teckn kvicka och med hjälp inte ofta Ge dej mat kärle. innerliga överle riga Cyan entera den i just Nemi, där För att kan pres gör e. re som erget å få hos henn Lisa Myh På sopb Det är ocks igt roligt som älskar allt ney?”. es kille a Cloo rusk ge bar henn sagt hur ut Geor var Du er på allt llande, e så rent ihop med arten bjud förhålland r om Cyans förhå väl hellre vara hittade v merp ken i ett jag vara prata e Man , bord Cyan sidor fantastisk of darkness 158 Nemi och . jag är så RÖM cess breda flabb ”Men om håller Prin MARIA BOST gipan till Totalt inne dragning i mun lättare från en

KRYSSIDOR

15

race och jarnas drag i återförsäl segrare ke. Yamaha skotermär segrande

Väntan

else Betrakt

2013

terträff rsta sko riges stö e v S – n Vinteryra r i norden hittar

Senast mån fi vi ha din eller posta Foton retu

s KAN Marku MOT ONDS dotter från dödevn har . KAMPEN hon ägt - men res ttelsen den berä ke redan 3/3 2013 en är de tillgångar inte varit till hört, kans var

r Susanne ka drive t ett år tillba Sedan dryg

14

Familj& Sånt

Välkomm hälsning teckning uppvakt

or. 5 000 kron

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. Magnus Karlsson

och Anders Olsson kom med skoter från Nordmaling till Vinter-

år är ”Inför nästa kutvec målet att till la Vinteryranfler att bli säger dagar”, sson, Robin Sven dperen av huvu bakom sonerna dagen där sätts skotern i centrum.

Krysset

yran.

Vinn en mössa!

... .............. .............. .............. .............. ....... .............. .............. .............. .............. .............. .............. Namn ....... .............. ... .............. .............. .............. .............. .............. .............. Adress... .............. ....... ....... .............. ss .............. Postadre

Vinnare Lösning/ et v 7 igekryss Nordsver r 2 trisslotte Backe 1:a pris: , Lundgren 1:a Erling

kan vinna et och du Lös kryss es mössa Nordsverig r var sin mössa. vinne 4 stycken nda g oss tillha Din lösnin fredag. senast nästa lösningar och veckor. Vinnare s om två presentera gen till: lösnin a Skick 9) e, Box 3053 kryss vecka Nordsverig (Märkes 903 02 Umeå

Rebus v 9

t och ett vykor lordet på Sockar Skriv nycke 2–3 pris: Trisslott, 1:a pris 1

Barnkrysset

sänd in det

vecka t fredag nästa till oss. Senas

direkt, - lösning

vill vi ha

ditt svar.

Vinnare Lösning/ 7 n. kar stene Rebus v en urhol Rätt svar:

Dropp

1 trisslott 1:a pris: erg, art Norb 1:a Lenn d Östersun

plog Sockar holm, Arje ta Ulrika Rönn ahl, Bjäs Marie Lövd

veckor

Adress ...............................................................................................................................................................................................

GRATIS

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

r Vinteryran skotrar unde eras till Mängden on kunde summ JONSSON i Långviksm stycken. Foto:LENA totalt 1 490

Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

nr och veckans

skicka till

Umeå.

e Fosse ren Stev on äventyra första pers annen och att som är finansm USA för rikanske Fossets plan Br Kansas, Den ame non-stop. ard i Salina, 2005 ren Rich flygplatsen unt-flygning miljardä startar från omföra en jorden-r in" eftersom och ett nytt Fossett gen - "Virg r ar öka Flye land förs al ar ntic Glob 67 timm Virgin Atla i rekordförsöket. ident. pres s o sor s Tjeckien en spon laren gen rien. flyghisto en blir Václav Klau e NHL-spe skrivits i den fjärd dag ). Messier Den här ishockey , sångare blir Mark 2003 ningar i espelare Denna dag (mål och målpass 1998 Keeler, skåd första Kuwait-k 0 poäng er Ruby det att nå 1.60 här dagen avlid rottet avslutas 1 på öpp Den das kl 23.2 nin krigsutb 1993 Palme mör Platsen är kors ar efter Olof dag 45 ister Olo Lisbeth. 1991 statsmin hustrun heter idag (2 Sveriges ans med lm. Tunnelgatan 1986 a skrivs tillsamm kho är när dett ett biobesök Sveavägen i Stoc e. Mordet tanar av Olof Palm Tunnelga ra minnet isk rocksång för att hed Byron, britt löst. er David rande inte här dagen avlid M*A*S*H ien Den sser av krig 1985 avsnitt avsnittet p. Det sista Uriah Hee akriget. s det sista I USA sänd jukhus under Kore 1983 erson, sk And om ett fälts er' dlar han 'Rochest re. isterna med er Eddie joner titta här dagen avlid t Kommun tarpartie Den 1977 bildas Arbe I Sverige er. 1977 rapmusik ishock Ja Rule, de. densisk ordföran dagen föds Eric Lindros, kana regissör oc Den här sk 1976 dagen föds Maria Blom, sven rikansk fö Den här ame , föds 3 dler 197 dagen Daniel Han Den här 1971 dagen föds Den här 1970 -

se vänster.

Namn: ............................................................................................................................................................................................... : 1 trisslott ö 2-4:e pris Växj stadius, n, Bengt Hop Johansso Gun-Marie s Häggenå z, Sollefteå Jan Eric Lant

, 903 02 e, Box 3053 Nordsverig

Porto tal i historien dag - olika år betalt ma sam nt Hä

tet med Märk vykor

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Testa Västerbottningen under fyra veckor! Smakprover ur innehållet:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

bygd Livsstil lands

1 mars 2013

serie en omtyckt älgen, är des tecknade Den skapa Hälge, den tidningar. mer, som i många Lars Morti som syns pappan heter älgtorn” 1991 och tar korn på gren. n ”Hälge ennart Holm gjort boke med Kurt-L tillsammans

Hälge

bygd Livsstil lands

kytte). , fält, skids Fritid: gskytte (bana bowling. Förr tävlin jakt och rafering, Nu fotog Ser på tv: av sport. Alla typer

era sin kam d e m å torn r korn p a t t r a n Kurt-Len gren art Holm Kurt-Lenn Född: i Kåge, sti 1944 Den 5 augu

där han också

bor. a älgar: Antal fälld Hemligt!

vardera . Två barn arn – med Lilian en. Nio barnb Familj: Gift re förhålland från tidiga r. fläsk. Och alla pojka bönor och t: Bruna Favoritma s. älgfilé, förstå

d pensionera gare och fteå raf, älgjä Är: Fotog kört åt Skelle ufför (har lastbilscha kyttelands kraft). med i skids Har varit Kuriosa: 70-talet. på laget

hamnat n har du dens nam svarade att ”inte inte ut där?”. Jag jag åker älgtorn. så jagat, är jag för att leta dsak särskilt t-Lennart är i huvu Bilderna KÅGE. Kur i Kåge har erbotten, Väst ren från Holmg också från dratals älgn fotat hun åren och men Norrbotte om rtorn gen d gjort en och Ånge . till och me , tillsam- manlandet Rykt bok om dem det om d mans me paren något udda fotandet Hälge-ska er. sig tim spred Lars Mor 60 000 snabbt. – Tryckt i och slut. Plötsligt exemplar ligt vilket hörde Svenska Det är otro la gam Jägareintresse ker, ndet förbu Det älgtorn väc. av sig. rblev repo säger han i tage gren är sk nart Holm har Sven och Kurt-Len . Han Jakt ens man var 18, ndet en skog sedan han och förbu även jagat älg även hare å ville jagar ocks en han och göra Länge har djuren rådjur. bok. Kurt ett för emed n; kam art jagat jag vara farligt vape om fina Lenn grens nog kan mindre r han Holm kinkig, har gott å…”, säge ran. Han naturbilder. Men där ocks bilder et. ti- med djur- och ute och berättar le komttar åt minnsammanskul Lars Mor och skra är iskt i – han har ras med när han just det, Lite kom -Lennart diabilder och bine teckningar; Kåge och visar är att Kurt från älgi serieälgen mers det hanget av en alls jagar nyss gjort dags för Bolid . skaparen själv inte det med hund rt andra jagar det e. snart är är Han Hälg expe et – torn. ; lite er mest och Ånäs gren var Men ändå anses vara. som väck nart Holm bilder Kurt-Len att haka på. Han måste han ändå bra älgtorn ett rn. intresse. rna, och inte sen hur ska på älgto e bilde en Så Bilderna rätt. t? det levererad stoppade i vara gjor gt att fascir Jo, du läste a i är vikti Mortime alltid vart – Det man kan pratbubbl har att Jag med – 1999 och Hälge n kom om man finns tak älgtorn… bild. Boke ämt. Och nerad av e man é. sitta bekv av varje en succ ak måst t Varför? en speciell typ 30 000 och blev har plått att lägga någo trycktes – Det är ställs upp på – Först en extra ljudet som ofta tänka n sedan dämpar byggnad, ygge. När träde på som exemplar, lika många till. annars - ovan regnar, aga på vid ett kalh tornet så smår Kurt det uppl säge när bort… igt, växer blir lågt och man vill älgarna jagar Helt otrol skräms för han inte mycket ningom gjorde skt Lennart. ner så Trots att en slant han fakti som man inte lägga Tjänade nära i dag att torn har det efter ångrar i skogen a från änsad men eget först begr energi på ett det t han, det på bygg ja till det har du ser inte sade vet att han , ett fint, is som Leif . e- han et. Prec os Kåge bilderna. Men livslängd uppfinningsrik erbjudand on i Bingolott en av det. man Olss – Men inte från igt stor, att få en ”Loket” det bara skjuter är väld erbjöds använder r. domen såld lott barndom Nej, jag man have ma per en – rafera från. du tager vad viss sum -Lennart du på att för att fotog Kurt ? kom n Hur bok. Båda erbjöds a fota dem t seda per såld skulle börj 20 år sedan var har jaga taggar misstag; summa a Han ja, men ”Du samm – För, rn, a som sa: gjorde 18-årsålde på samm kompis nej. et, att du de till det en stämmer. tackade så myck fortfaran älgjakt. , ja, det men höstens som fotar – Haha gett mer, älgtorn.” sätt inför vapen som gjort hade det klok! inte fotar Men det Holmgren n Visst lätt att vara efter k i bake nart är n D80, - det Kurt-Len den spar s: Niko Det var rna har stava nart Holm bilde -Len känd ma en av ,8. som Kurt att kom Spridning att även efter objektiv 300/2 vde för t speciellt forts har är någo anfattar gren behö Det Det dock – tillkomst. honom i, rn, samm ändå ute igång. bokens är ju med älgto och jägaren från rtage om – Jag mark. sen, DN, varit repo fotografen i skog och lokalpres . D rn har mycket förutom Land ga älgto Kåge. ERIC NORDLUN det och Hur mån nbladet Aftonbla ? var i Afto i frinågra du fotat – När jag r väl bli at. ”Men hur – Det börja syrran: inte räkn jag har jag sa hundra, er där på plats a, är Det norra Europ ommer i flertaggar. Den förek rna stora hana ortdju hos de hj t. a nu levan igen på den ktiskt klima ens störst k känns älgen i tempererat till subar rar ) är värld r sin storle älgar vand lces alces skog 300 000 , och utöve 4 Älg (A och bland undet jägare. Runt ordamerika er vanligtvis i lövJägareförb Svenska av 250 000 Asien och N omm edia och Sverige, . Den förek varje år i Källa: Wikip de kronan älgar skjuts 100 000 Ungefär i skogen. omkring

LEDARE/DEBATT

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

artiklar: icerade nåsen. de publ en. gren, Kvar Föregåen , Baksjölid Jennie Thor Fransson lund, Ersmark. 22/2 John-Erik afsson Rönn , Norrbyn. 15/2 Toini Gust ström Degerman 8/2 n, Sorsele. Anna Holm Eira-Andersso a 1/2 IngerAnn 25/1

1 mars 2013

8

9

LIVSSTIL LANDSBYGD

TRAV & TIPS Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

tt” för ”sko nds mest är älgtorn anväa sig säkra. Det rs grens eget sex mete na kan känn art Holm här älgar plast och står på Kurt-Lenn i hör till ran, så de och altan från kame tio kubiks oljetank plexiglas en fönster av byggt av ingsbara Öppn höjd. . finesserna

ditt bidrag Vi publicerar

DIN SIDA

! kostnadsfritt

dagen v ti utgivnings vecka som .se eller posta samma ngen st i med måndag j@vasterbottni eras enda Senast till famil Foton retur E-posta 903 02 Umeå. Box 3053,

1 mars 2013

En familjesida där du helt utan kostnad h oc em får dina hälsningar Litet syst ubbel D framförda, dikter, Dagens roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se

För talas om. man hört ämaste agn har ges bekv g av husv år. Sveri ppställnin säsong, år efter Säsongsu r hela året denna utgö älgpass?

24

1 mars 2013

28

Dina sidor

KRYSSIDA

ilj Kryss & Fam

för att hitta a t vidare llar denn går rask nde skrä motsvara lördagens vecka. nd ser På förha ka överkomlig gans med 192 omgång nöjer mig mot mig ut. Jag är tuff om trat rader och gamla man -i själv. Det dina egna idéer på det" att "lita er du på flera den vinn ör dubb otur med ne. läng upp igen. Därf Har haft på sisto m två spikar två lever jag mitt syste ströks strukna att gari lördags eck och lar er om genom st Sena i de avslu singelstr stryk- gång favoriter a el-lopav mina dera två två andr ns Dubb två mitt ll e Dage e därti rkad med som påve les avse- tand Jag gör det ningar har bakallde pen. ips båda är åt som tidningst er mig form i hästar jag glädj visade topp jag bjuvärt. De spår men också att en lika skrällar tahalv men de små Detta gör ns Dubbel kan loppkom Dage ent. dit på i minaav dem har gjort självklar komplem ga Belar från as in som rer. Mån dlove och as avslutning lägen till lämn både Bree starka vinna hopp er r Om l omöjliga det gälle o skulle näst intil gång ser och are 100 de grad a gång andraplat på närm det en a dem näst gs näm- jag sen och då ger att pass g. sina lörda ch insat Från i återbärin Sear lig startar. skap tvåorna er. ste start ner jag Global Mazerine jag sena cher, n inna Laun llo Bob och Cape

tvåor väl några Aldrig har bra som det kännts så Självförtroatt jag gör just nu. så stark endet är med ett nöjer mig em denna mindre syst vecka.

e, har nog n efter Hälg . fått nam Malå och med n mil från t, som till 370 någo Det här torneDet står längs väg många sett.

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

4

1 mars 2013

GREN ENNART HOLM Foto: KURT-L

t har växt Det här torne

n i takt på höjde

lördag l-system

12 Dubbe DD 2: 7, kronor 10 or =120 DD 1: 2, 30 kron tioner á m 4 kombina

Dagens

ingssyste5: 3, 13, 1, 4 (9, 6) s rankn Avd. 5) 2, 10 (1, Veckan (1, 3) Avd. 6: 1)

lt? en. Stabi med skog

9, 2, 8 (2, 5) Avd. 1: Håleryd 3 Ferrari Avd. 2: r (6, 12) 14 Naha Avd. 3: 7 (6, 1) 3, 10, 5, Avd. 4:

kära, nära och Fira dina skrivit, en dikt du eller skicka in ditt husdjur ning! ett foto på barnteck en ske en kan

rn i Storborga å Sjöberg fyller 7 Barnen ari. Erik den 1 26:e febru Aron fyller e 5 år den Olle fylld den 5:e mars och r från mamma år ama Grattiskr

is Alltid grat på här publicering ida! vår familjes

S VN-KRYS 7 V LÖSNING

BARNKRYSS

et v 7 VN-kryss Vinnare tter Två Trisslo 1:a pris: rg n, Varbe Bror Larsso tt En Trisslo 2:a–4:e pris: Umeå th, Olle Dahlro Granö Nygren, Karl-Olov und, Skellefteå Maud Markl

7, 12 (2, or Avd. 7: r=96 kron 192 rade

ET -KwwRw.pYopoSrocSk.se

0 Volt 164

dslopp – Kallblo V75: 4

Älg

Nån som

snott ett

torn? Nej, flygledar

er från et komm det här bygg

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

is och allt. . Med mark Jörnsågen

utgiven en vecko nyheter ningen är tonvikt på Västerbott iskors ing med nyhetstidn berör männ bygd” nser som til lands och anno tror på ”Livss vardag. Vi åt dessa människor. prenörer och ger röst öretag, entre vet. ingsli gör småf fören Vi synlig ar det lokala rtering bidrar vi och spegl aktiv rappo ckling. Även sutve Genom en allandsbygd utanför centr till positiv som bor sig. människor kunna känna igen ” då är det orterna ska landsbygd tion är ”Livsstil Vår ambi Gillar du gen för dig. till nytta och här tidnin vara gen skall bor. att tidnin tt var man alla glädje oavse dessutom får år & Skog er per gen Jord Sex gång nter tidnin prenumera Jord & Skog är den frågea. lla som bilag för aktue tidningen norrländska jordledande kring det ställningar bruket. och skogs

veckor

GRATIS

Porto betalt

stid: Sändning Repriser:

are att et svår t myck ta Lotus n har blivi saknas Halls brukar lodsloppe denna gång tsättningar att kallb Går Tycker året. Även dessa föru sex-sju hästar. senaste nan. Med med tippa de Se upp stora stjär för att gardera r fyra streck. let som den välje och den sspika istäl a gång och lopps"-läge igen 3 Turbo jag chan på elväg denn "rygg r ett med har ta 20 mete också med. en sorts e y R.G som Kan hon för 7 Jenn nsen gillar hon. Järvsö Rune måst tna placerskju c och 10 till fram korta dista Odin Taba er dem också Urpo? 5 hjälp spår Deras start

Adress ................................................................................................................................................................................ jag vill Ja tack , rera! prenume

... ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ .. ................ ................ ................ ................ ........ Namn...... ........ ........ ........ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ ................ Adress ........ ................ ................ ................ ................ ................ Postadress

ingsVälj betaln intervall: 329 kr 6 månader 545 kr Helår

Namn

Adress Postadress Fahlén r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

31

201312 Gäller t.o.m.

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

ingar.

Postadress........................................................................................................... .............................................................. 9 Vn-kryrssvaretsinv ne ! 4 st vin mössavecka s: på adres ttningen nästa t fredag Västerbo nda senas oss tillha 3053, 903 02 Umeå Lösningen Box ningen, Västerbott

Telefon - även riktnr.......................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´��´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´

VN_4 GRATIS

10.00 13.00 19.00

ROCK.

1 3

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

2 4

6 7 8

........... .................... .................... ........... .................... .................... .................... .................... .................... .................... idor: våra hems .se ner från rbottningen att ladda www.vaste finns även et eller u Kryss tidningen.n www.lokal

Adress........

Porto betalt

kl kl kl

ngen nslag) lösni törsavgift. opera Gör så här: poprock (mella ande nr. kr + ev. SMS:a ordetdin lösning är 10 s löpande i komm för ntera Kostnad re prese och vinna a in krysset till: Umeå. Lösning också skick 3053, 903 02 Du kan i Norr, Box Tidningar

Namn..........

Välko erant! prenum

Söndag Måndag

9

Vindeln

Tisdag g senast freda eller post via SMS tillhanda repriserna sänds). Svar oss vecka som 0. (samma till nr 7255

& Märkes POP

Namn: ................................................................................................................................................................................ m mmen so ttningen Västerbo ps! da travti ger dig go

.2 ksele • 99 101.1 Lyc

5

9


20

Nyhet!

LELY VECTOR Automatiskt utfodringssystem

Nå dina kunder med en annons i Norrlands viktigaste branschtidning med ca 70 000 läsare.

VÅRT DYNAMISKA UTFODRINGSSYSTEM KAPAR DINA FODERKOSTNADER!

Flexibel, färsk utfodring

Nästa nummer kommer den 25 april. Välkommen med din annonsbokning till: Display i Umeå 090-71 15 00

LELY CENTER FLARKEN Degerfors 6 SE-915 96 FLARKEN Tel: 0046 (0)934 177 70 www.lelycenterflarken.se

innovators in agriculture

flarken@fla.lelycenter.com

Din gåva ger fler hjärtan chansen att klappa längre. Ring nu! Ring 0200-89 19 00 – pg 90 91 92-7


JS 1-2013