Issuu on Google+

JAKT i NORR Utges av Tidningar i Norr AB

Sätt siktet på jakten

Augusti 2012

• Älgportal • Jaktfilm • Permobjörn • Alaska • Nittontaggare • Skinngarvning • Betesskador • Vapenlicens


2

augusti 2012

JAKT i NORR

Bävern kostade mig en ryggsäck S

om nybakad jägare med tillgång till bra bäverbestånd var just bäverjakt det första jag gick ut på jakt efter. Det är faktiskt den jaktform som jag är mest förtjust än i dag, just kombinationen av att naturen vaknar till liv på våren, man hör vattnet porla och kvällarna blir ljusare. Just de här första gångerna då jag själv gick ut på bäverjakt var det givetvis ohyggligt spännande dessutom. Jag följde ån med tysta steg, iklädd det som maken kallar jordens mest hiskeliga stövlar, knalligt rosa med vit dekorationssnörning. När jag närmar mig en hydda kommer en bäver simmande och kliver upp vid hyddan och jag inser att jag har nästan bra läge. Smyger försiktigt i sidled, två steg utan problem men vid mitt tredje steg hittar jag givetvis en torr kvist som jag kliver på. Med ett rejält plask var bävern utom synhåll och jag uppfann ett antal inte allt för vackra ord medan jag fortsatte vandra efter ån innan jag byteslös kom hem igen. Dagen därpå var inte bara bössan laddad utan jag var laddad för revansch. Förutom en ryggsäck tog jag med mig två sopsäckar som den jämrans bävern skulle bäras hem i och tog samma väg som kvällen innan. Återigen kom en bäver simmande och klev

i land vid samma hydda som sist. Den här gången hade jag bidat min tid och väntat in bävern från en perfekt skottvinkel så jag siktade, sköt och bävern låg som den skulle – fast på motsatt sida ån där jag var. Det blev till att promenera en bra bit innan operation ”lasta bäver” tog sin början. Första sopsäcken sprack elegant i botten när jag dängde i bävern, likaså sopsäck nummer två fastän jag då smög i bävern och provade lyfta. Läget började vara desperat för mig att få hem allt på en och samma vända så jag knycklade ned bävern till nästan hälften i ryggsäcken och snörde åt allt jag orkade. Då gick det faktiskt att lyfta upp den på ryggen, ta bössan och vandra hemåt. Mitt första nedlagda byte beundrades vederbörligt tills maken började undra hur jag orkat bära den hela vägen. Lika imponerad blev han inte av att hans ryggsäck efter detta datum hade en omisskännlig odör av just bäver och den lilla detaljen får jag fortfarande äta upp med jämna mellanrum. Att jag förstörde en ryggsäck som varit så bra i så många år. Avslutningsvis vill jag framföra förhoppningen att Du som läsare ska finna mycket nöjsam läsning i denna jakttidning.

MARIA BOSTRÖM Redaktör

NNEHÅLL Annonsjakt sidan 3 19-åring lade ner 19–taggare sidorna 4 – 5 Siktar på en kvalitativ älgstam sidan 5 Ingen prestige vid eftersök – Professionella tips från Bula sidan 6 Björnjakt med oväntade turer sidorna 7 – 9 Permobjörnen startar hunden sidan 10 Rörelse med jägarna i sikte sidan 11 Inget går till spillo med skinngarvning sidan 12 Flexibilitet krävs för lyckad lojakt sidan 14 Specialkvällar för pangbrudar sidan 14 Jaktkryss sidan 15

7–9

14 4–5

Jakt i Norr

12 TEXT OCH BILD: Maria Boström, Gunnar Eriksson, Emma Eriksson, Urban Viklund, Annica Hed. TRYCK: Daily Print AB

10

11

UTGES AV: Tidningar i Norr AB ANSVARIG UTGIVARE: Jonatan Hjort 090-711 382, 073-818 00 06

PRODUKTION: Tidningar i Norr AB

UTGES MED: Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Nordsverige, Västerbottningen.

REDIGERING: Tidningar i Norr AB

UPPLAGA: 16 500 exemplar


JAKT i NORR

3

augusti 2012

Vinn en jaktkniv! Var med och tävla om en ”Gerber Freeman Guide”!

Nr 2. Sid.......

ÖPER ÄL

Nr 1. Sid.......

oor d t Ou t r Spo

Vi köper ä älgskinn och

I pusselbitarna här intill har du delar av fem olika annonser som finns utplacerade i tidningen. Du skall finna de annonser det gäller och sedan fylla i vilken sida i tidningen annonserna ligger på.

Nr 3. Sid.......

ch l

SMS:a sedan in ditt svar och du är med och tävlar om en jaktkniv värd 600 kr.

Så här gör du för att SMS:a in din lösning: Lös annonspusslet och skriv ner de sidnummer där annonserna ligger på den markerade raden. SMS:a sedan ordet tin (mellanslag) sidnr (mellanslag) sidnr (mellanslag) osv... till 72550. Kostnad för din lösning är 15 kr + ev operatörsavgift. För ökad vinstchans kan du skicka flera lösningar, dock max 5 st.

ättd

s

Nr 5. Sid.......

llröding, Öring och R vererar ut ll fisk vaen. appland uppskaas av många.

TÄVLING!

SMS:a lösningen till 72550

Nr 4. Sid.......

Lycka till! Vinnaren meddelas per telefon efter att dragning har skett. Tävlingen pågår till och med 7 september 2012 då dragning sker. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.

Skicka in din bästa jaktbild! Du har chansen att få visa upp din bästa jaktbild i tidningen under september månad! Maila till (välj din tidning): familj@vasterbottningen.se familj@nordsverige.se familj@lokaltidningen.nu familj@mellanbygden.nu

Fyrhjulingar

Vinn trisslotter! 5 trisslotter lottas ut bland bidragen.

! G N I N S N E R R LAGE tt Passa på a

Gallring

Stort utbud a begagn v at!

Y fynda en N

0 kr exkl moms 0 9 . 4 5 O H Polaris 500

skapar Magnus favoritskog

”Jag är väldigt nöjd med gallringen. Den blev rätt utförd och gav ett bra netto.”

Tillsammans med hustrun Pamela äger Magnus Andersson från Södra Vi skogsfastigheter på spridda platser i Sverige. Magnus lägger mycket tid på att sköta sin skog själv. – Men utan Holmen skulle det inte gå. I skogsskötseln rankar Magnus gallringen som oerhört viktig. Nyligen lät han Holmen utföra gallring på flera olika skiften. – Jag är väldigt nöjd, den blev rätt utförd och gav ett bra netto. Region Örnsköldsvik 0660-37 74 00

Sundbrogatan 10, Burträsk • 0914-104 02 Måndag - Fredag 8.00-17.00 • Lunch 12.00-13.00 www.hallgrensmotor.se

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com


4

augusti 2012

Sök vapenlicens i god tid Jaktåret har börjat och den stora jaktsäsongen med kanske framförallt älgjakten hägrar runt knuten. Därmed är det hög tid att söka vapenlicens om du har tänkt införskaffa en ny bössa. Ansökningarna hanteras i den ordning de kommer in, men handläggningstiden kan vari-

era mellan några dagar och upp till flera veckor mellan polismyndigheterna. Glöm inte att bifoga jägarexamen, betala avgiften i samband med ansökan samt motivera om du söker om ett femte eller sjätte vapentillstånd.

JAKT i NORR

1939

började Sverige systematiskt samla in avskjutningsdata om älg.

Jaktdagen som Alexander aldrig glömmer TÄRNABY. Det blev en jaktdag fylld med spänning, uppgivenhet och spänd väntan. Men sammantaget en jaktdag svår att slå. Alexander Lindgren fick smyga sig på och skjuta en stor tjur med nyfejade, präktiga horn. Nu 20-årige Alexander Lindgren från Tärnaby började följa med på älgjakt när han var 16 år. Eget gevär och självständig älgjakt blev det efter 18. Han jagar vid Gakkervattnet, ett område med kalfjäll och fjällskog. Jakten bedrivs genom att sitta på pass, kikarspana och smyga. 2011 års älgjakt blev speciell. Den andra jaktdagen hade laget ännu inte skjutit någon älg. Starten på morgonen fördröjdes på grund av dålig sikt. – Det var en väldigt tjock dimma, så vi fick sätta oss ned och vänta en stund, berättar Alexander. Mitt på dagen började det

hända saker. Från en ås upptäckte Alexander en stortjur, två mindre tjurar och en ko och kalv. – Det var egentligen de nyfejade, blänkande hornen från den här tjuren som jag såg först. Det var en grann syn, säger han. Avståndet var minst 250 meter, inget läge för skott alltså. Älgarna stod fridfyllt och betade på några björkar. Alexander smög närmare i motvinden. Vid bäcken nedanför åsen, där han var utom synhåll för älgarna, tog han av sig ryggsäck och regnjacka. – Sedan smög jag uppför en ganska brant backe, när jag kom upp såg jag dem inte

Jag har jagat älg där sedan slutet av 1960-talet och aldrig sett en sådan stor tjur. Det var magiskt. Ett rejält djur. Sven Olof Tellström

längre. Då sjönk modet på en gång. Jag tänkte att jag kanske hade skrämt dem. Men djuren var närmare än vad han trodde. – Jag stod där säkert en minut och såg ingenting. Då hör jag hur det knakar till, bakom en tät gran. Sjuttiofem till höger om mig kom den här stora tjuren emot mig och betade efter backen utan stress, den hade ingen aning om att jag var där. Jag bara stod och tittade, säger Alexander. Tjuren stannade till på högst 50, 60 meters avstånd. Då gick skottet. En träff i bogen. Tjuren kastade om, sprang in i skogen men kom tillbaka på runt 100 meter. – Då sköt jag ett skott till, även det ett bogskott, säger Alexander. Tjuren var svårt skadad och lade sig ned. Men när Alexander närmade sig reste den sig upp, vände baken till, gick undan bakom åsryggen och försvann utom synhåll. – Då blev det som jobbigt. Men tjuren hittades senare av lagets eftersökshund. – Den hade bara gått en femtio, sextio meter, säger han. Älgen var Alexanders andra. Tidigare hade han skjutit en sextaggare. Nu

fick han skjuta en rekordtjur. – Jag har jagat älg där sedan slutet av 1960-talet och aldrig sett en sådan stor tjur. Det var magiskt. Ett rejält djur, säger Sven Olof Tellström, en av medlemmarna i laget. – När den kom på femtio, sextio meter såg jag hur stor den var. Det var lite häftigt att höra när den åt och knäckte kvistar i munnen, säger Alexander. Tjurens vikt beräknades till cirka 360 kilo. Kronan hade 19 taggar. Hornmätningen gav en slutpoäng på 340,8 poäng. Det var för året det högst uppmätta i Västerbottens län och med god marginal ett guldhorn. Gränsen för guldhorn går vid 300 poäng. Vid hornmätning mäts bland annat hornutlägg, skovelbredd, taggantal och rosenstockar. – Rosenstockarna är jättetjocka, tjuren var säkert över tio år. Om fjolårets älgjakt blev minnesrik får han i år leva enbart på just minnen. Tre månaders GMU (grundläggande militär utbildning) i Ronneby väntar. Precis under älgjaktsperioden. – Det är väl straffet för att man skjuter en så stor tjur, skämtar Alexander Lindgren.

URBAN VIKLUND

Alexander med älgkronan som vid hornmätningen gav ett slutresultat på

Älgförvaltningen ska förbättras av foderprognoser LÄNET. Då den nya älgförvaltningen i större utsträckningen än förr ska vara ekosystembaserad har Skogsstyrelsen tagit fram underlag kring fodersituationen för alla älgförvaltningsområden i Sverige.

Studier har visat att älger tillbringar större delen avs in tid i foderproducerande ungskogar. Foto: MARIA BOSTRÖM

Foderproducerande ungskog, med älgens ögon sett, är skog som är mellan fem och 20 år gammal. Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och arealen i varje älgförvalt-

ningsområde har delats in i fyra olika kategorier: vatten, foderproducerande skog, övrig skog och annan mark. Studier har visat att det är i foderproducerande ungskogar som älgen tillbringar merparten av sin tid. På det viset har ungskogen även stor betydelse för älgens kondition, vikt och reproduktion. Utifrån detta visar Skogsstyrelsens material även den förväntade utvecklingen av foderproducerande ungskog under de närmaste åren. Målet är att

Ungskogen även stor betydelse för älgens kondition, vikt och reproduktion.

materialet ska vara till stöd för älgförvaltningen.

MARIA BOSTRÖM


JAKT i NORR

5

augusti 2012

Ökat intresse för viltvatten Intresset för att anlägga dammar eller så kallade viltvatten ökar bland Sveriges lantbrukare. Syftet med våtmarkerna är att locka till sig vilda djur och framförallt fåglar. Bland övriga orsaker finns även intresse för att återskapa förlorade miljöer samt att nyttja svårbrukade jordbruksmarker på annat sätt.

3

Störst horn mellan 6 och 12 år Älgtjuren har sina största horn vid en ålder av mellan sex och tolv år. Största funktionen för hornen är som statussymbol vid brunsten där storoxarna är dominanta jämfört med tjurar med mindre horn.

september börjar årets älgjakt.

Jägarlycka i älgskogen. Här är det Klövkampens Uro som skäller älgko med kalv. Foto: PRIVAT

Siktar på en kvalitativ älgstam Den stora älgkronan har sin plats i hemmet på Brantvägen i Tärnaby.

Bakom en tät gran. Sjuttiofem till höger om mig kom den här stora tjuren emot mig och betade efter backen utan stress, den hade ingen aning om att jag var där. Alexander Lindgren

hela 340,8 poäng, med god marginal ett guldhorn.

Foto: URBAN VIKLUND

Fortsatt höga betesskador i Västerbotten VÄSTERBOTTEN. Nyligen avslutades den största älgbetesinventeringen (Äbin) någonsin i Västerbotten. Resultatet visar att älgbetesskadorna ligger kvar på en hög nivå, precis som under de senaste fem åren. I inventeringen har man tittat på senaste vinterns betesskador i ungskog, varav cirka åtta procent av ungtallarna har skadats. Resultetet av Äbin i Västerbotten visar på fortsatt hög skadenivå, även om det är en minskning jämfört med 2010/2011 då skadepro-

centen låg på tio procent av ungskogen. Inventeringen visar dock att äldre skador finns kvar i stammarna och var fjärde huvudstam på tallarna, framtidens virkesproduktion, är mer eller mindre skadad. Skadorna är ojämnt fördelade i länet. I Åsele har man den mest alarmerande ökningen där skadenivån är 12 procent. Det är en tredubbling på sex år. I däremot Vilhelmina och Dorotea, samt delar av kustlandskapen, har färska skador på tall minskat till mellan en till tre procent.

MARIA BOSTRÖM

”Äbin ett av de viktigaste instrumenten i en modern älgförvaltning.” Foto: ARKIV

LÄNET. Fodertillgången och betesskadorna är vad som begränsar älgstammens storlek. Kvalitetsmässigt ligger däremot älgstammen i jägarnas händer. – Det är inte bara älgstammens storlek vi måste jobba med, utan även dess kvalitet, konstaterar Göte Grubb, jaktvårdskonsulent Jägareförbundet Norr. Kvaliteten på älgstammen är avhängig på antalet kapitala tjurar. Forskning visar att tillgången till äldre tjurar är av yttersta vikt för en bra kvalitet på älgstammen. Finns det för få äldre tjurar kan älgkon i värsta fall hålla inne med brunsten och med det förskjuts även kalvning. – Det blir lite av ”råttan på repet”. Försenad kalvning ger mindre kalvar som blir mindre djur. Det som är roligt är att folk börjar få upp ögonen och förstå problematiken. Älgstammens storlek begränsas av skadorna på skogen, men då vill vi inte ha ”skräpälgar” i den befintliga stammen, säger Göte. Visst finns drömmen om att få skjuta storoxen och många älgjägare minns säkert storhetstiden på 1980-talet då det sköts dubbelt så många älgar än vad det görs i dag. Då var också 1 av 20 fällda tjurar en medaljtjur. I dag är det en medaljtjur per 80 fällda tjurar och det är däri problematiken med älgstammen ligger. Medelåldern på älgtjurarna är helt enkelt för låg och bara en bråkdel av tjurarna hinner nå kapital

ålder, det vill säga mellan fem och sju år gamla. När andelen tjurar är omkring 30 procent, precis som älgstammen ser ut på de flesta håll i landet, är andelen tjurar som är fyra år eller äldre endast 7 procent. När andelen tjurar ökar till 40 procent av stammen har andelen äldre tjurar ökat till 24 procent, det vill säga i stort sett var fjärde tjur är en kapital tjur. Eftersom dödligheten hos älg till stor del beror på just älgjakt ligger bollen för älgstammens kvalitet hos jägarkåren. – Vår rekommendation är att spara storoxarna under septemberjakten. Då har de i alla fall möjligheten att sprida sina gener under det årets brunst, säger Göte Grubb. – Det är en av de viktigaste sakerna att tänka på inför årets älgjakt. Det är inte bara storleken på stammen utan också kvaliteten på stammen. De älgar vi har, det ska inte vara små skräpälgar! Genom att öka andelen tjurar i älgstammen blir även jakten roligare. Ökar andelen älgtjurar till 40 procent av älgstammen så har den som jagar älg fyra gånger så stor chans att få skjuta en stor tjur.

MARIA BOSTRÖM

Tips För att få en älgstam av hög kvalitet: ✔ Spara tjurar med mer än tio taggar under septemberjakten. ✔ Skjut fler hondjur än tjurar. ✔ Skjut lika många kalvar som vuxna.


6

augusti 2012

JAKT i NORR

Hanterar eftersök med öppet sinne LÄNET. Tänk och agera förutsättningslös vid eftersök och ha ingen prestige! Den inställningen förordar den professionelle eftersöksjägaren Per ”Bula” Kristoffersson. – I Sverige är vi världsledande med etik och moral när det gäller jakt. Men det finns alltid mer att lära sig om jakt och eftersök! Per ”Bula” Kristoffersson är Sveriges och förmodligen Skandinaviens ende professionella eftersöksjägare sedan han drog igång för tolv år sedan med PK Eftersök, ett arbete han kompletterar med bland annat föreläsningar. Med basen och verksamheten i Sörmland, Östergötland med troligen är Sveriges tätaste viltstam finns underlaget för att kunna bedriva den sortens verksamhet. – Eftersök är ett stort och komplext ämne. Vi är ganska bra i Sverige, även om man aldrig blir helt fullärd. Man kan alltid lära sig mer och därför ska man gå in i eftersök med ett öppet sinne. Då ökar också hitprocenten. Med hitprocent menar han uppklarade eftersök, där han själv ligger på mellan 80 och 90 procent, medan 100

procent aldrig går att uppnå. – Man gör allt man kan, bedömer hur varje enskilt djur mår och arbetar envist. Jag ligger inte och kryper vid skottplatsen utan när jag kommer till ett eftersök ber jag skytten förklara situationen och sedan försöker jag ta reda på vad som hänt. Enligt Bulas bedömning ligger Sverige i toppklass när det gäller etik och moral inom jakten, men flaggar för att det kan bli försämrat, inte minst på eftersöksfronten. Orsaken är rovdjur, mer uttalat varg. – De som vill ha en stark vargstam förstår inte problematiken. Tyvärr är vargen en art som riskerar nagga jaktmoralen i kanten! En jägare som lagt ned flera år på en jakthund/ eftersökshund vill inte riskera livet på hunden och därmed försvåras eftersök i vargområden. Förutom att

det kan leda till ökat lidande för skadat vilt, även efter trafikolyckor, riskerar även tredje part att drabbas. – Kan vi inte sköta etiken på grund av varg, då faller hela viltförvaltningen så småningom. För just eftersöken kommer vargproblematiken att minska hitprocenten och det är jag oroad för. Då riskerar tredje part, allmänheten, att drabbas. Speciellt när det gäller björn och vildsvin. I de fallen måste staten gå ut och varna allmänheten att det finns en skadad björn i ett visst område. Vi jägare har ingen del i skulden för detta utan där måste vargkramarna ta ansvar, poängterar Per Bula Kristoffersson.

MARIA BOSTRÖM

Det var i första eller andra klass jag fick smeknamnet, antingen för att jag delade ut en bula, vilket jag hoppas på, eller att jag fick en bula. Det känns bättre om jag delade ut en.

Per Kristoffersson om uppkomsten av smeknamnet Bula.

Handfasta råd vid eftersök ✔ Nonchalera inte påskjutet vilt, utan gör en ordentlig undersökning. Gå dit med en hund och kolla. Följ upp ordentligt. ✔ Jobba med varje enskilt eftersök envist. Det finns alltid en chans att få tag på djuret och avsluta dess lidande. Sluta inte för tidigt. ✔ Var inte rädd att ta in hjälp. Ha ingen prestige kring eftersök. Arbeta envist och ha ingen prestige kring eftersök. Det rådet ger Per ”Bula” Kristoffersson, Sveriges enda professionella eftersöksjägare. Foto: MARIA BOSTRÖM

Jakttider Frysboxar Cylinda, FB 1300 298L

Nu:

3995:-

Termosar från 79:Viltbackar 55L 99:-

Bredbyn • 0661-440 50 Mån–fre 07–17 Lunch 12–13 Lör 10–13

Vi har allt för jakten!

Vi odlar med varsamhet och kontroll i kalla friska vaen Vi säljer levande Fjällröding, Öring och Regnbåge i olika storlekar som vi levererar ut ll fiskevaen.

Handla för 200 kr så får du köpa 1 st korvring, ICA för 15:1 st Gene Tunnbröd 15:Max ett köp per kund/köptillfälle

Impregnering o batterier Ta med annonsen får du 10% rabatt på batterier o impregnering

gäller tom 12.09.02

Rökt skinka, syltefläsk, jaktkorv m.m.

Fisk från Svenska Lappland uppskaas av många.

Älgar köpes! Samtliga röda organ, även mjälte, medtages för besiktning

G Gilla oss på

Bredbyn Köpmannag 53 • Bredbyn • 0661-100 40

Öppet: Mån-fre 9 –19 • Lör 9 –17 • Söndag 11–17

SWEDISH WILD MEAT AB

Är du intresserad av att köpa levande fisk så kontakta oss på telefon: 0950-171 12 eller mail: emanuel.nygren@umlax.se www.umlax.se

Köper även björn, ren, hjort, skogsfågel och övrigt vilt samt älg- och nöthudar. För övrig info ring: 0624-610 40, 070-288 14 40 www.swedishwildmeat.se


JAKT i NORR

7

augusti 2012

Äventyret i Alaska

Läs mer Läs om Lars Johanssons äventyr i Alaska på nästa sida.


8

augusti 2012

JAKT i NORR

Lars fällde jättebjörn UMEÅ. Han jagar i princip allt. – Men självklart slår resan till Alaska, där jag fick skjuta en stor björn, allt jag varit med om i jaktsammanhang, säger Lars Johansson som förverkligade en dröm då han begav sig i väg till Dillingham i Alaska. 48-årige Lars växte upp i Sjulsmark norr om Piteå och kom på direkten i kontakt med jakt. – Mamma, pappa och en äldre syster jagade, jag fick det liksom på köpet och dessutom bodde vi ute i skogen, säger Lars om det logiska i att jakt varit hans största fritidsintresse under hela livet. Detta tillsammans med skogen. – Jag har 160 hektar skog i Norrbotten där jag brukar tillbringa mina semestrar, jag trivs oerhört bra ute i skog och natur. Älgjägare och skogsägare brukar väl ofta ha olika syn på älgstammen.

160 hektar skog äger björnjägaren Lars Johansson.

– Visst, min uppfattning är att det är för mycket älg sett till betestillgången och därigenom blir det stora skador på skogen. Det finns egentligen bara två alternativ, antingen utfodrar vi älgarna i mycket stor skala eller så skjuter vi av betydligt fler. Här hemma jagar Lars det mesta, men älgjakten har en särskild plats i hans hjärta. – På senare år har även björnjakten blivit populär här hemmavid, konstaterar Lars som 2009 sköt en björn utanför Åsele. – Det var under första älgjaktsmorgonen, jag gick mot ståndet i en tät plantering, hann förstå att det inte var en älg just innan den kom i språng rakt mot mig. Det var tur att jag fick en bra träff, säger Lars om mötet med en hona som vägde 130 kilo. Ett annat björnmöte hände dock långt bort från de svenska skogarna. Detta då han förverkligade en dröm om björnjakt i Alaska och då närmare bestämt i Dillingham en bit från Anchorage. Från det äventyret skrev Lars dagbok vilken publicerades i tidningen Allt om Jakt & Vapen. – Det var något av mitt livs

Björnens klor var inte av den minsta modellen. Foto: PRIVAT resa, säger han när vi bläddrar i dagboken. Han var där i april månad då björnarna just lämnat sina iden. – Vi såg förresten en björn just när den lämnade sitt ide på en fjällsluttning, men då hade jag redan skjutit min vilken även den, nyss lämnat idet. Visst, Lars och guiden Byron hittade ett ide som var tomt, men där man i nysnön kunde konstatera att det var max en halvtimme sedan björnen lämnat det. – Vi började spåra honom, fick hålla på ett bra tag och hade nästan gett upp när vi fick syn på honom vid ett älgkadaver, vi fortsatte efter honom en bra bit och till sist fick jag björnen inom skotthåll på andra sidan en ravin när han gick uppåt mitt emot mig, berättar Lars om den, till sist, lyckade jakten. – Det tog sin tid, men var självklart ett stort äventyr och då inte bara att jag fick skjuta, utan hela resan. Lars hade tillstånd för en björn, men då några dagar kvar på resan. – Då hjälpte vi några andra att söka och spåra efter björn och fick se några till, berättar Lars som också var med om en hisnande otäck upplevelse då det lilla tvåsitsiga planet drabbades av isbildning på vingarna. – Jag förstod nog inte förrän efteråt hur illa ute vi var i den där isstormen som vi plötsligt flög in i, säger Lars som beskriver terrängen där borta som mycket lik den norrländska fjällvärlden. – Men allt var mycket större där borta, fjällen, vidderna, ja, allt. Efter den här drömjaktsresan, har du några fler resefunderingar? – Nej, det kan jag inte säga, jag tror också att det skulle vara svårt att bräcka Alaska samtidigt som jakten här på hemmaplan ger mig tillräckligt mycket, menar Lars som lägger mycket tid på älgjakten där han jagar i Vindeln, Åsele, Sjulsmark i Norrbotten och Jokkmokk. – Det kan även bli ytterligare någon gästjakt, säger Lars och berättar att hans tre jämthundar är mycket populära för andra jaktlag.

GUNNAR ERIKSSON

Klappat, skjutet och klart! Umeåbon Lars Johansson förverkligade sin dröm med en björnjaktsresa till Alaska vilket, som synes, slutade mycket lyckligt. Foto: PRIVAT


JAKT i NORR

9

augusti 2012

i vildmarken Hemma i Umeå har Lars Johansson kvar skinnen från båda björnarna han skjutit. En i Alaska, den andra i Åsele. Foto: GUNNAR ERIKSSON

Leveranstiden för björnskinnet drog ut på tiden UMEÅ. Det tog ett och ett halvt år innan skinnet från den skjutna björnen levererades hem till skytten Lars Johansson i Umeå. – Det var många och långa turer där jag ett tag tvivlade på om jag verkligen skulle få det, berättar Lars. Lars Johanssons björnjakt i Alaska slutade alltså lyckligt med en stor fälld björn. – Jag träffade en konservator redan där borta i Anchorage vilken jag anlitade, lämnade skinnet och betalade också handpenning. Vi pratade om hur skinnet skulle beredas och monteras, han skulle göra det och sen skicka det till Sverige.

Jag träffade en konservator redan där borta i Anchorage. Lars Johansson

Vi gick fram till cirka 20 meters avstånd från öppningen av idet, man kunde nu känna luften av björn. Byron tog en snöboll och kastade ner den i idet, det är svårt att beskriva de närmaste sekunderna när vi väntade sedan jag såg snöbollen försvinna ner i idet. Vi kunde dock konstatera att han hade lämnat och började spåra.

Efter ett kvartal hade Lars mailkontakt med konservatorn, betalade resterande del plus fraktpengar och väntade på skinnet. – Efter någon månad började jag bli lite orolig och sökte honom själv utan framgång. Jag fick istället besked av min guide där borta att konservatorn blivit skjuten av polisen. Guiden Byron berättade om ett familjedrama där konservatorn hotade att skjuta sin familj, sig själv och när han även hotade poliserna så öppnade de eld. – Ingen avled, men konservatorn blev träffad av två kulor, föll dessutom i ett bord och skadade sig också. – När jag hörde den

I nätupplagan av Anchorage Daily News fick Lars bevis för att konservatorn faktiskt skjutits efter en eldstrid med polisen. historien av guiden blev jag rädd att dom var i maskopi på något sätt och försökte lura mig, det var nästan för overkligt för att vara sant. Men på nätet lyckades jag hitta en artikel i Anchorage Daily News som beskrev hela dramat där konservatorn också var namngiven. Turligt nog hade Lars fotat björnens kranie, tänder och klor innan han själv åkte hem. – Det var nog det, och då speciellt ett klobrott, som gjorde att jag kunde bevisa att det var mitt skinn dom till sist hittade i en frys. Även om det var en del skumraskaffärer kring konservatorn som uppdagades efter skottdramat, där han dömdes till fyra års fängelse, så fanns Lars skinn kvar och med guidens hjälp fick han tag i en ny konservator. – Det var bara att beställa och betala igen. Sen tog transporten till Sverige oerhört lång tid och när jag till sist fick meddelande att det var i Umeå tog det ytterligare några dagar innan jag hade det framför mig, berättar Lars Johansson som till sist i alla fall kunde sätta upp skinnet på hedersplats hemma i villan i Umeå.

GUNNAR ERIKSSON


10

augusti 2012

JAKT i NORR

I år utökas björnjakten LÄNET. Inför årets björnjakt har det totala antalet björnar som får skjutas utökats.Det är framförallt i Norrbotten och Dalarna som björntilldelningen utökas rejält. Björnjakten är rejält reglerad. För att ta del av vad som gäller där man bor ska man vända sig till sin länsstyrelse. På länsstyrelsernas webbplatser finns även björnjaktsbesluten. I höst, med start den 21 augusti, får 25 björnar, varav 16 nedom odlingsgränsen skjutas i Västerbottens län, 80 björnar i Jämtlands län, varav 35 stycken norr och E14 och 45 söder om E14 samt

Björnjakten utökades i år och maximalt får 319 björnar skjutas totalt. Foto: MARIA BOSTRÖM att 22 björnar får fällas i Västernorrlands län. Maximalt får 319 björnar skjutas, vilket är en ökning med 24 björnar jämfört med fjolårets tilldelning.

MARIA BOSTRÖM

Viltkött kan vara blyladdat LÄNET. Barn under sju år och gravida kvinnor samt kvinnor som planerar att bli gravida bör inte äta viltkött från området där kulan träffade mer än någon gång per år. Den rekommendationen ger Livsmedelsverket. Det var i en mindre studie på älgfärs som Statens veterinärmedicinska anstalt hittade förhöjda halter av bly i 18 av 54 prover. Det finns ingen säker

lägsta halt av bly, därav rekommendationen. Andra kan äta sådant kött en gång i veckan. För kött från andra delar av djuret beräknas risken för blyfragment som mycket liten och där anser Livsmedelsverket att det är fritt fram för alla att äta hur ofta som helst. Studien ska följas upp med granskningar av andra sorters vilt än älg samt möjligheten att stycka på sådant sätt att halterna av bly minskar.

MARIA BOSTRÖM

Björn Sprängare på ordförandepost SVERIGE. Sedan i början på juni har Svenska Jägareförbundet ny ordförande i Björn Sprängare som övertagit efter Torsten Mörner. Björn Sprängare är utbildad jägmästare och lyfter fram att han vill medverka aktivt kring en gemensam viljeriktning i de mest angelägna frågorna i dag och under de kommande åren. Att allt fler människor bor i tätorter och saknar direktkontakt med naturen gör att det blir svårare än tidigare att få förståelse bland allmänheten för att jakt och viltvård behövs, något som även har stor betydelse på sikt enligt Björn Sprängare. För honom, och därigenom Svenska Jägareförbundet, är det därför en viktig uppgift att bredda och fördjupa kunskapen

Björn Sprängare, ordförande Svenska Jägareförbundet. Foto: MARTIN NORDSTRÖM hos såväl allmänheten och hos politiker. En annan fråga som han bedömer som oerhört viktig är att både behålla medlemmar och attrahera nya, inte minst ungdomar. – Vi måste slå vakt om jägarnas rätt att jaga, vi måste förvalta Sveriges viltresurser och vi måste stå för den kunskap och starka unika lokala förankring som ingen annan organisation har i dag, säger Björn Sprängare i ett uttalande.

MARIA BOSTRÖM

Under Höga Kusten Game Fair var Kenneth Jonsson från Nordmaling på plats med sin permobjörn för att testa hundar. ”Jag tycker det var en mycket bra mässa, det var positivt att vara där. Jag hoppas den återkommer.” Permobjörnen föddes som idé när alternativen till björnhundsträning var få och utlandsalternativen nedslående sett till djurhållningen. Foto: MARIA BOSTRÖM

Permobjörn väcker rovdjursskärpa NORDMALING. Ett sätt att både testa och starta upp hundar på björn. Det upplever Kenneth Jonsson som den stora fördelen vid hundtester med permobjörnen. – Det är ett fenomenalt sätt att träna hunden, träna upp självförtroendet och få dem att övervinna den inbyggda rädslan för björn som finns i alla hundar, mer eller mindre. Kenneth Jonsson, som arbetat som polis, har varit verksam som hundförare inom polisen i över 30 år och haft jakthundar lika länge. Det var när han började kika på träningsmöjligheterna för jakthundar på björn som idén om permobjörnen föddes för dryga fem år sedan. Vid flera tillfällen var han över till Ryssland och tittade på så kallade vajerbjörnar och blev, för att uttrycka det milt, besviken. – Djurhållningen där är under all kritik. När jag sedan fick tag på en uppstoppad björn började tankarna snurra på att skapa träningsmöjligheter. Utifrån detta införskaffade han en permobil och byggde sin första permobjörn. Med justeringar under åren tror han att den ligger rätt nu, inte minst

med både ljud och lukt av björn. – Lukten är det viktigaste, att det doftar björn. Jag har en särskild vagn som jag bara kör permobjörnen i, inga andra dofter ska finnas. Därför samarbetar jag med bland annat Junsele djurpark för att kunna hålla björnvittring. Det här ett bra komplement till deras verksamhet. Nu är permobjörnen inne på femte året och intresset är snarast ökande än dalande för att jägare ska få möjligheten att testa sin hund på björn. Vanligtvis är det hemma hos Kenneth som testerna hålls, men fyra till fem gånger om året är han ute med permobjörnen på bland annat jaktmässor eller som inlejd för olika jaktsammankomster där man tittar närmare på hundarnas rovdjursskärpa.

I dag ser jag en tendens till att antalet gråhundar ökar i och med att vi har mer rovdjursjakt. Kennet Jonsson

När Kennet Jonsson fick tag i en uppstoppad björn föddes tanken på hur björnen skulle kunna användas i träningen av jakthundar. Nu är verksamheten inne på sitt femte åroch intresset bara ökar. Med en handkontroll styrs permobjörnens rörelsemönster, – Det är ingen stor verksamhet, jag provar de hundar som man vill prova. Intresset är riktigt stort, det fungerar ju. Det visar sig att de hundar som klarar godkänt här, de skäller björn också. I snitt är det ungefär 20 procent av hundarna som klarar testet. Lite beroende på ras kan utfallet sägas. Gråhundar, östsibirisk laika och vita älghundar är de raser som går bäst. – Plotthundarna har stora problem att jobba självstän-

digt, de ska jobba i flock. Jämthundarna är avlade i generationer på älgjakt, de har inte kvar riktigt samma rovdjursskärpa även om de utmärka för älgjakt. – I och med att vi har mer rovdjursjakt, mer björnjakt i dag än tidigare kommer nog det att avspeglas på folks val av jakthundar i större utsträckning. – Jag ser redan i dag en tendens till att antalet gråhundar ökar. Det tror jag nog att de östsibiriska laikorna gör också.

MARIA BOSTRÖM


JAKT i NORR

11

augusti 2012

Erik Mogemark, vapentekniker, med basen i Lögdeå, Nordmaling. ”Jag utför främst reparationer, ombyggnationer och anpassningar av civila vapen åt jägare och skyttar.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Jakten på eget ledde till Lögdeå LÖGDEÅ. Vapenmekaniska i norr är en nyetablerad rörelse med regionens jägare i sikte. – Jag blev förvånad när jag insåg att alla verkar jaga här nere, säger Erik Mogemark, vapentekniker. Ett år har passerat sedan Erik Mogemark köpte fastigheten där gamla posten och tempobutiken legat i Lögdeå, söder om Nordmaling. – Det var efter mina studier till maskiningenjör på Umeå universitet som jag bestämde mig för att satsa helhjärtat som egen företagare, säger Erik Moge-

mark som har rötterna i Råneå, Norrbotten. Jaktintresset har funnits sedan barnsben. Examen som vapentekniker skaffade han sig 2005, varefter han arbetade som anställd i Piteå tills han flyttade till Umeå för studier till maskiningenjör. Beslutet att satsa på eget vapentekniskt företag förstärktes när han kom över en billig lokal i natursköna Lögdeå, där viltet springer inpå husknuten. – Den är mycket strategiskt belägen vid E4, mitt mellan Umeå och Örnsköldsvik. Närmarknaden var en positiv överraskning. – Jag blev förvånad när jag insåg att alla verkar jaga

Här finns hur mycket vilt som helst, nyligen sågs en björnunge på en villatomt bakom skolan. Erik Mogemark

här nere. Kring Umeå är det kanske två av tio som jagar, här är det snarare en av tio som inte gör eller har gjort

det. Antalet kollegor är desto färre. – I hela norra Norrland finns kanske en handfull heltidssysselsatta, däremot är det ganska många som skruvar hemma på deltid. Mest blir det brödjobb, som byten av slagstift och bakstycken, eller monteringar av sikten och ljuddämpare. Laminatkolvar, med synlig träådring, är en trend som Erik tror mycket på. – De rena customjobben är alltför sällsynta här upp, men med äldre mekanik och ny kolv får man både ett billigt, snyggt och välskjutande vapen. Jag tycker det blir riktigt snyggt. Kurser och sponsring av jaktvårdskretsens evene-

Bössmakare Bössmakare är ett anrikt hantverk med vapenkunskap, verktygstillverkning, metallarbete och träteknik som några ämnesområden. Året efter att Erik Mogemark tog sin examen vid Bössmakarskolan Gyttorp, 2005, lades utbildningen ner. Därmed gick den sista bössmakarskolan i Norden i graven. Källa: Vapenmekaniska.se mang är andra sätt att ringa in kundkretsen. Snart ska även vapenhandeln utökas. – Vapen är lika kostsamt som att driva bank, säger Erik och visar det tilltänkta vapenrummet där gamla kassavalvet från tiden som post fått en ny uppgift. – Jag planerar att nischa mig på begagnat och ombyggnationer, inom nyförsäljning är marginalerna för små. Omsättningsmålet första

året har redan sprängts med minst det dubbla, berättar Erik som redan betalat av på svarv och fräs. – Meningen är att verksamheten ska bära hela familjen, säger Erik som inte har mer än en trappa mellan jobbet och bostaden i lägenheten ovanpå. – Jag har aldrig trivts att bo i en stad, detta är perfekt för mig.

FREDRIK BJÄRNESAND

Butiken för den aktiva Jägaren & hundägaren

Vi KAN jaktradio 31 – 155 MHz Nu har vi också JAKTAMMUNITION! Vi har tillbehör till de flesta jaktradio, hundpejlare och kikare!

Jakt Fiske Sport Outdoor

Vi har kunskapen kring jaktradio och hundpejlare, så har ni frågor är ni välkomna till butiken i Ås! Auktoriserad återförsäljare för:

Sport & Fritid i Dorotea Öppet: mån-fre 10-18, lör 10-14

0942-100 73

Själevadsgatan 60 • Örnsköldsvik Tel. 0660-811 74 www.jaktshop.nu E-mail: tv-ludvig@telia.com Vecka 35 öppet 10–18 Lör–sön 1–2 sept 10–14 Stängt 3–5 sept

Vapen • Ammunition • Kläder • Vapenskåp • Lerduvor • Kängor GPS/Astro • Åtellarm • Kikarsikten • Luftvapen • Komradio Hundburar • Hundtillbehör • Hundfoder • Måltavlor m.m. Öppet: Mån–tor 13–17.30 Övriga öppettider, se hemsidan www.jaktgarden.se Långviken 37, Skellefteå • 076-834 92 04


12

augusti 2012

JAKT i NORR

Garvar med granbark för minimalt spill BREDBYN. Att kunna hämta både inspiration och råvaror från naturen är essentiellt för Mari Sjöströms hobby som skinnberedare. Sedan fem år tillbaka garvar hon skinnen från de djur hon skjuter. – Det är roligt, allt man gör blir personligt, och man kan ju inte stoppa upp vartenda djur man skjuter så nu kommer de till nytta på annat vis, förklarar hon. I Mari Sjöströms källare hänger pälsar från alla möjliga djur på linor och över vävstolar. Det är här hennes främsta hobby blir till alster, från natur till hantverk. – För fem år sedan började jag garva skinn. Jag jagar mycket och det är kul att kunna göra något utav pälsen också, berättar hon. Och inget ska gå till spillo. I ett av källarrummen finns ytterligare en vävstol med ett helt nytt projekt bland trådarna.

5

år har Mari SJöström garvat skinn. – Jag kantskär ju de skinn jag arbetar med, och då blir det så mycket spill över så jag bestämde mig för att prova på att göra en trasmatta, förklarar hon och visar början på ett verk med influenser från lo, bäver, kanin, räv, hare och får. Just dessa djur har kommit väl till användning i många av Maris hantverk där mössor, tofflor och vantar är ett vanligt förekommande. Men innan dess är det själva beredningen som ska genomföras, och även där är naturprodukterna högst i kurs.

– Jag barkgarvar skinnen med bark från gran. Då kokar jag upp barken och låter sedan skinnen ligga i lagen som blir. När den processen är klar använder jag sandpapper för att få en slät och mjuk yta berättar Mari Sjöström. Just den garvningsprocessen används åt läder, men Mari sysslar även med fettgarvning för fällar som inte är avhårade. Ägg och olja är vanliga ingredienser, något som ger ett gulare resultat. – Innan jag gick en kurs i Sveg i fjol så garvade jag mest med alunsalt, som får skinnet att bli vitare, men sedan dess har det blivit mer beredning med granbark, säger hon. Men det största arbetet ligger precis som det flesta projekt i förarbetet. – Det är jättestor skillnad att bereda från djur till djur. Först måste man ju skrapa rent från hår och fett. Därför är bäver det svåraste djuret eftersom den har så tjockt skinn. Många av de beredda skinnen får därefter någon form av syfte, då Mari är svag för hantverk och har gått en kurs även i det ämnet. – Jag tycker om hantverk över huvud taget. De här har jag gjort av ett älgbakben, säger hon. I händerna håller hon upp ett par stövlar, och pekar på hälen som fått sin hårdhet av älgens knäled.

EMMA ERIKSSON

Mössa av rävpäls, stövel av älgben och skinn av säl och får. Mari Sjöström omger sig med det mesta naturen har att erbjuda.

Inget ska till spillo. Det ser Mari Sjöström till då hon gör en trasmatta av det som blir över då hon bereder skinn. Foto: EMMA ERIKSSON

Av de senaste skinnen Mari berett finns ett av gråsäl som hon fått inlämnat. ”Det är flera som lämnar in och vill ha skinnen beredda. Av det här ska det bland annat bli ett pannband”.

Nya Älgportalen kommer igång SVERIGE. Inför årets älgjakt kommer en ny Älgportal att komma i bruk. Detta för att bidra till en bättre älgförvaltning som ska vara mer adaptiv. – Tanken är att den ska lanseras i sin första version i slutet av den här månaden. Alla ska kunna rapportera fällda älgar, säger Henrick

Blank, ordförande i styrgruppen för nya Älgportalen. Älgportalen ska, enligt Henrick Blank, fungera som så att oavsett vilken älgportal man rapporterat via tidigare så kommer informationen automatiskt att övergå till den nya Älgportalen samtidigt. – Det är i alla fall tanken,

jag har inte fått någon rapport än hur vi ligger till med tekniken. Den nya portalen har många idéer från Oviksalg och Viltdata, även om mycket kommer att bli av pilotkaraktär under den här älgjakten. Nästa år ska allt fungera utmärkt, säger han. Rapporteringen av fällda djur kan då ske löpande och med Älgportalen ska älgför-

valtningen kunna styras bättre. I slutet av augusti ska Älgportalen lanseras och då kommer det även att skickas ut nyhetsbrev om hur rapporteringen ska ske genom denna. – Tanken är att ta in erfarenheter i år och utvärdera och eventuellt göra förändringar innan nästa års älgjakt.

MARIA BOSTRÖM

www... I slutet av augusti kommer den nya Älgportalen att lanseras.


JAKT i NORR

13

augusti 2012

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt

BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER PÅ LUNCH!

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

Vindsäckar och jakttäcken Noskvalster? Prova Crossroads Storgatan 43 921 31 Lycksele 0950-137 02 info@fiasbutik.se www.hundshopen.com

varldensbarn.se

Skogsbolagen önskar er GOD JAKTLYCKA!

Trevlig jakthöst!

Välkommen ut i skogen

Som älgjägare är du viktig &ÎR$INSKULL

www.scaskog.com www.norra.se

Skynda och fynda på sista 2012 fyrhjulingar - ring om pris!

Sikeå 0934-151 00, Vännäsby 0935-399 30

www.johanssonmaskin.se

Kvalitet, trygghet och service i alla lägen


14

augusti 2012

JAKT i NORR

Robert jagar för livet LÖVNÄS. Jakt har funnits i Roberts Salomonssons liv sedan barnsben, med en jägare som pappa blev det naturligt att redan som liten följa ut i skogen. Som vuxen handlar det mesta av både fritid och arbete om jakt i alla dess former. I våras släppte Robert en film om jakt på björn och lo, ”Jakt för livet”, vilken har fått god respons och uppmärksamhet. Nu laddar Robert för den kommande jaktsäsongen och nästa film. Robert är 29 år och bor i byn Lövnäs, fem mil utanför Vilhelmina. Han har åtta hundar varav sex stycken används för jakt både i Sverige och Norge. – Jag jagar älg, björn, rådjur, vildsvin, räv, med mera. Allt som går att jaga med hund, det är hundjakten som är intressant, säger Robert. Nyligen startade han en enskild firma för att kunna producera jaktfilmer. ”Jakt för livet” är filmad av Robert själv och den första i en planerad serie jaktfilmer. Den har sålt i 3 000 exemplar och Robert jobbar redan på nästa film. Intresset är stort och Robert är flitigt anlitad som föredragshållare. – Jag håller föredrag om min film och all slags jakt, men mest om jakt på björn och lo. Det blir mycket resande. När jag är hemma är jag för det mesta ute och tränar mina hundar. Lodjursjakten har de senaste åren skett i mars månad, men nu finns ett förslag på höstjakt. I väntan på beslut hoppas Robert att förslaget går igenom. – Det är bättre förhållanden under en höstjakt, så länge det finns spårsnö. I mars kan det vara djupsnö och svårt för hundarna.

Roberts bästa tips inför lodjursjakten är att ha god kommunikation med folk som vistas mycket ute i skogarna och vet var lospåren finns. Samarbete med grannar och jaktlag är väldigt viktigt för en lyckad jakt. – Det blir svårt att jaga lo om man ska vistas ute själv. Allt blir lättare om man hjälps åt. Lodjuren rör sig över stora områden, under parningstiden i mars är det inte ovanligt att de kan gå fyra-fem mil på en natt. Då hjälper det ifall det finns ett samarbete med andra som kan se var spåren finns. Har man också möjlighet att jaga på andra områden blir chanserna större till en lyckad jakt. Robert påpekar att det inte går att planera en lodjursjakt i förväg. – Lodjuren vandrar så långt och man är beroende av spårsnö och rätt före. Det kanske bara går att jaga några få dagar. Därför kan man inte planera allt exakt, utan får ta det när det passar. Själv minns han mycket väl när han sköt sin första lo. – Min hund Urak hade spårat upp två lodjur som satt på en sten. Då sköt jag den ena. Det var första lon för både jag och Urak, det kändes speciellt.

Robert Salomonsson från Lövnäs lever för jakt och har nyss släppt en film om jakt på björn och lo. Han jagar allt som går att jaga med hund och har åtta stycken. Foto: PRIVAT

Jag jagar älg, björn, rådjur, vildsvin, räv, med mera. Allt som går att jaga med hund, det är hundjakten som är intressant. Robert Salomonsson

Tips inför lodjursjakt ✔ Ha god kommunikation med folk som vistas mycket i skogen och som kan se spåren efter lon. Samarbete är a och o för en lyckad jakt, då lodjuren rör sig över stora områden. ✔ Var flexibel. Lodjursjakt går inte att planera i förväg. Man är beroende av spårsnö och rätt före. ”Jag minns när jag och min hund Urak fick vår första lo. Det  kändes speciellt.”

ANNICA HED

Tjejkvällar på skjutbanan KUBBE. Även kvinnor kan. Det är väl känt i Anundsjö där det varje onsdagskväll anordnas träffar för riktiga pangbrudar på skjutbanan i Kubbe. – Det har visat sig vara väldigt uppskattat, säger Mari Sjöström som varje onsdag håller i spakarna för älgbanan. Efter säsongsuppehållet på skjutbanan i Kubbe ljuder smällarna igen. Men inte många. Det är två tappra kvinnor tillika skyttar som tagit sig an

sensommarens skjutträning. Sedan fyra år tillbaka har Anundsjös Jaktskytteklubb anordnat tjejkvällar som visat sig vara till stor uppskattning för områdets skyttar. – När det blev tal om de här kvällarna från början var jag skeptisk eftersom jag tyckte att jagar man tillsammans kan man skjuta tillsammans. Men det har visat sig vara riktigt uppskattat, och tjejerna kan släppa tankarna på omgivning och konkurrens, säger Mari Sjöström, som i år är ensam funktionär för tjejkvällarna. Med på banan är Caroline Westberg som håller på att

Det skjuts skarpt under tjejkvällarna på skjutbanan. ta sin jägarexamen och passar på att få ett extra övningstillfälle. – Det är kul, även om jag inte hunnit vara här så många gånger, säger hon.

EMMA ERIKSSON

Med hagelbössan riktad mot skyn tränar Caroline Westberg inför sin uppskjutning, vilket blir avslutningen på hennes jägarexamen. Foto: EMMA ERIKSSON


JAKT i NORR

15

augusti 2012

Jaktkrysset Namn .....................................................................................................................................................................

ttas ut o l r e t t o l 10 triss rätta svaren! bland de

Adress .................................................................................................................................................................... Ort.......................................................................................................................................................................... Lösningen skickas till ”Jaktkrysset” Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå senast den 7 september.

Jakt- och övningsammunition i de flesta kalibrar! (glöm inte licensen)

Jaktknivar från 110:-

Regnset (DIDRIKSON CIRRUS) 899:-

SANDSTRÖMS

PLANERADE CIRKLAR:

Jägarexa me n Ledare: Lennart Holmström. Halv avgift för dej som är under 19 år. Det finns möjlighet att dela upp betalningen.

Svampcirkel Ledare: Britt-Inger Lundmark ABF mitt i Lappland

Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33

MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Storgatan 49, Norsjö • Tel: 0918-107 55 E-post: info.norsjo.185@abf.se • www.abf.se

Ammunition - kula o hagel Paketpris 490:200 st lerduvor 200 st Gyttorp Steel Max (24 g stål) 590:200 st lerduvor 200 st Gyttorp Lead Max (24 g bly)

Östra Järnvägsg 5, Vännäs Tel. 0935-203 21

www.cykel-mopedshopen.se

För Jakten! eAmmunition, Tillb hör och Stövlar Köttbandsåg 3.995:Vapenskåp från

MÄSSPRISER! Lördag 1/9, 10-15

3.695:-

Jaktradio

Lafayette, Albecom, Zodiac, Icom Såg, jaktradio & vapenskåp har fraktfri hemlev.

d Besök vår hemsida me massor av kampanjer

Köper in älg, björn, skogsfågel samt älghudar Försäljning av rökta viltprodukter, jakttillbehör, ammuniton, jakt & friluftskläder från bla:

LÖVÅNGERS JÄRN & MASKIN

0913-100 38 www.lovangersmaskin.se

KKC standardkolv 4995:- (ord. 5495:-) KKC kolv till Blaser R93 Pro & Offroad 6495:- (ord. 7495:-) GRS kolv Adj hunting & Sporter 5495:- (ord. 5995:-) Fantastiska mässpriser på bl.a. ljuddämpare, kikarsikten, fästen, snabbmontage, handkikare och avståndsmätare - mer info på hemsidan. Lightforce finns på plats med sitt sortiment. OBS! Priserna gäller endast 1/9. Vi tar även emot order via telefon.

EG Vilt

Tel: 0940-350 04

www.egvilt.se

KONTAKT

ORDINARIE ÖPPETTIDER

Lögdeå centrumhus, 0930-307 77

Måndag - Fredag 13-18 bokade tider 10-13

www.vapenmekaniska.se


augusti 2012

JAKT i NORR

Nyhet Micro 5 Vi finns på Industriområdet!

Vi säljer: TV, Jakt/yrkesradio, Antennteknik, Småel, Data/It tillbehör, Mobiltelefoner med mera....

2695 kr

Vi tar kort ard is V a/Masterc b lu sc Diner

2195 kr

Öppet Vardagar 07.00-16.00 Välkommen!

Långgatan 6, 920 70 Sorsele • 070-519 69 90 Tel 0952-100 15 • www.e-rotor.se • e-mail info@e-rotor.se

VI KÖPER ÄLG

Vi har stort tillbehörssortiment till de flesta jaktradio fabrikaten.

Tel och info: Slakteriet . . . . .0918-101 00 Mattias . . . .070-645 45 35 Harriet . . . . .070-262 62 96

Holmträsk:

Norra Obbolavägen 139, Umeå 090-77 60 00 www.dialectumea.se

Återförsäljare av:

Paul . . . . . . .070-684 27 62 Morgan . . . .070-665 50 54 Jenny . . . . . .070-665 20 54

Botsmark: Torkel . . . . . .070-280 40 68 . . . . . . . . . . . .0934-600 79

Slakteriet Maskinell avlastning Spolplatta för släp

Upphämtningsställe! Holmträsk (Åmsele). Botsmark grusplanen. Ring för info. Mottagning i Botsmark till kl. 17 • t.o.m. 16 september alla dagar, därefter helger tom 28/10.

Holmträsk till kl. 18 • September alla dagar,

Vi köper även älgskinn och horn! Mer info ring Paul 070-684 27 62

OBS! Kom ihåg att lungpaket och mjälte ska följa med till slakteriet.

därefter helger tom 28/10.

Grundnäs - Alltid öppet.

www.lafayette.eu

P.S. Ring gärna innan leverans av älg.

Grundnäs önskar er God jaktlycka!

Besök vår välsorterade jakt och fritidsbutik i inlandet Vapen, kikarsikten, ammunition, jaktkläder, pejlar och mycket mycket mer.

Robust och lättdragen

Älgpulka för

4000:- + frakt. AB Rob. Lidéns Järnhandel Tel 0952-100 34, 101 34 • Strandvägen 19

Persson Båt AB | Slagnäsvägen 45, 930 72 Adak Telefon: 0953-302 36 | E-post: nila@perssonbat.se

Sorsele


Jakt i Norr 2012