Issuu on Google+

Allt om elektricitet

1


Jonathan

Hej, jag heter Jonathan och är 19 år. Jag går på Häggviks Gymnasium årskurs SNS4 program. Tillsammans med Zulkifly ska jag tillverka denna tidning och för er läsare. Hoppas att ni gillar den.

2


Zulkifly

Hej, jag heter Zulkifly och är 19 år gammal. Jag går på Häggviks Gymnasium årskurs ESV4 program. Detta är mitt sista år och jag tar studenten det här året. Jag gillar att vara ute med mina kompisar, träna ute, gå på promenad och laga mat. Jag gillar att designa tidningar och skriva om oväder tillsammans med Jonathan.

3


Innehåll  Allt om elektricitet - Sida 1  Inledning - Sida 2 & 3  Innehålls förteckning - Sida 4  Fakta om åska - Sida 5  Fakta om elektricitet - Sida 6  Hur påverkar blixten miljön - Sida 7  Forskare som är kända för elektriska uppfinningar - Sida 8  Blixtar del 1, 2 & 3 - Sida 9, 10 & 11  Källor - Sida 12  Slut - Sida 13

4


Fakta om åska Åskväder förekommer framför allt på sommareftermiddagar i stora bymoln som byggs upp genom soluppvärmningen under dagen. En annan typ av åska förekommer i samband med fronter där kall luft möter varm luft. Åska uppträder oftast som kraftiga cumulonimbus (bymoln) ibland syns inte detta tydligt eftersom bymolnen kan vara inbakade i mer sammanhängande regnmoln. I bymolnen finns det starka uppvindar och det växer snabbt på höjden efterhand som molnet växer till inträffar en separation av elektriska laddningar så att den nedre delen av molnet blir negativt laddad och den övre delen positivt laddad. Hur denna separation av laddningar går till är inte helt klarlagd. Men det hänger troligen ihop med att molndroppar regndroppar och snöflingor rör sig upp och ned i molnet med olika hastigheter. När spännningsskillnaden blir tillräckligt stor mellan mark och moln sker en urladdning.

5


Fakta om elektricitet Idag är vi vana med att elen finns där när vi behöver den och att vi genom en knapptryckning eller genom att stoppa in en kontakt i ett eluttag kan få tillgång till el. Men så har det inte alltid varit, redan 600 f.kr kände man till att bärnsten kunde gnidas så att friktionselektricitet uppkom. Men det var under 1800-talet som man kunde börja utnyttja el för våra ändamål. I industriella processer som belysning och till uppvärmning. Elektrisk ström består av laddningar i rörelse exempelvis elektroner i en metall eller joner i en kemisk lösning. I nervceller eller i de övre atmosfär skikten. Laddningar flyttar sig så att deras Elektrostatiska Laddning minskar (coulmbs lag), skillnaden i potential mellan två punkter kallas för spänning (U) laddningarnas potentiella energi minskar. Och övergår i andra energiformer. Överförd energi per tidsenhet kallas effekt (P) för strömmen blir den P=lU.

6


Hur påverkar blixten miljön Åskan är ett måste för att överlevnad trots åskans våldsamheter så är vi beroende av den då det skapas massor av livsviktiga funktioner. Vid åskan bildas massor av nyttigt ozon som skyddar oss mot ultraviolett strålning blixtarna antänder skogar. Vissa växtarter är beroende av stark hetta för att dessa frö ska gro. Askan ger rätt gödning sedan det brunnit. Den berömda målningen i sixtinska kapellet av Michelangelo där gud ger människan livsgnistan är troligtvis sann på sätt och vis. I ursoppan som haven en gång varit i jordens barndom har ett otal blixtar slagit ned och sannolikt skapat aminosyror. Aminosyror är livets grundläggande byggstenar som i sin tur skapar DNA vilket allt liv är uppbyggt av. I laboratorier har aminosyra liknade strukturer skapats genom konstgjorda blixt urladdningar Mineralllösningar påminnande om världshaven.

7


Forskare som är kända för elektriska uppfinningar

Carl Gassner

Nikola Tesla

8


Blixtar del 1 I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre vid spännings skillnaden mellan mark och moln. Om molnets olika delar blir tillräckligt stora sker ett överslag och det bildas en gnista blixten. Blixten är den synliga delen vid elektriska urladdningar i samband med åskväder. Den består av luft som är så kraftigt upphettad att den blir självlysande när spännningsskillnaden i ett moln blir så stort att det överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, blixtkanalen är inte bredare än en penna. Men det kan vara mellan 5 och 10 km lång, när kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnets huvudurladdningen. Genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s vilket är en tiondel av ljusets hastighet, skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt. 9


Blixtar del 2 I samma blixt kanal sker i regel flera urladdningar med någon tiondel sekunds mellanrum, detta kan man ofta iaktta. Befinner man sig nära blixten kan ögonen ta skada av det starka ljuset speciellt nattetid när pupillen är stor. Åskdundret är ljudet som bildas vid den snabba upphettningen av luften nära blixtkanalen. Den snabba upphettningen leder till en utvidgning av luften och en ljudvåg bildas tillsammans med ett tryck nära nedslaget hörs åskdundret som ett gevärsskott men på längre håll blir de lägre ljudvågorna som når fram. Hettan i en blixt är våldsam och kan förklara att t.ex. hus sätts i brand på några miljondels sekunder stiger temperaturen till omkring 30-50 000° vilket är fem gånger högre än på solens yta.

Blixten är i allmänhet vit med en liten gul ton, färgen kommer från de upphettade gaserna i luften. Syre kväve och vattenånga, man har även noterat rödvioletta blåaktiga eller gröna blixtar vilket oftast beror på avståndet till blixten och skymmande regndroppar, hagel etc. 10


Blixtar del 3 Det finns i huvudsak två slags blixtar, negativa och positiva blixtar. De negativa blixtarna utgår från molnets nedre del, vid nedslag förs då negativa laddningar från molnet ner till marken. Positiva nedslag utgår oftast från de högre belägna isade delarna av molnet vid nedslag. Positiva blixtar är starkare, då är det större avståndet mellan moln och mark och kräver större spänningsskillnad för att ge en urladdning. Troligen är det de positiva blixtarna som ger kraftigast ljud ifrån sig.

11


Källor

SMHI ISSUU ALLT OM VETENSKAP SWECLOCKERS UPPTÄCKAR GLÄDJE UR SKOLA (FATTA FAKTA) ELEKTRICITET UPPSALA UNIVERSITET EWP ENERGIMYNDIGHETEN

12


13


DESIGN AV ZULKIFLY JETAE 14


TEXTER AV JONATHAN HAMBERG 15


HÄGGVIKS GYMNASIUM 2017 16


Allt om elektricitet 2017