Issuu on Google+

EstElle

NR. 3 SEPTEMBER 2012 PRIS 6 €

LIVSELEXIR

MEDELTIDA GÄSTABUD SÖREN LILLKUNG

GODSET MALMGÅRD

HOME SWEET HOME

RESTAURANG

LUOMO STORT INREDNINGSNUMMER

1


BÄSTA LÄSARE! Det bästa med att göra en tidning är att få träffa alla dessa personligheter som finns i Svenskfinland. Finlandssvenskarna är kreativa, initiativrika och företagsamma personer. Se till exempel utställningen Home Sweet Home i det fagra och lummiga Ekenäs. Här får man ett verkligt prov på den kreativitet som finns. Meningen med livet måste nog vara att glädjas åt det man har och åt skapandets kraft. Jag väljer att ge plats i tidningen åt dem kan fungera som förebilder och inspiration åt andra. ”Vive la differance” heter det på franska, betyder ungefär ”leve mångfalden”. Det är fint att vissa tänker annorlunda och inte enligt konvention, för det är dessa människor som skapar förutsättning för nytänkande och utveckling i vårt samhälle på många olika sätt. I Frankrike uppmuntrar och intresserar man sig för den som vågar vara annorlunda, då det är spännande att utforska hur denna person tänker och varför han tänker på detta sätt.

Margitha Sundström

Konsten har ju i historien alltid varit till inspiration för oss. Det första tecknet på kultivering var att rista in en bild på en grottvägg. Historiskt sätt har människor som flyttat på sig, invandrare, bidragit med mycket ny kunskap som möjliggjort kulturens utveckling till det välfärdssamhälle som vi har idag. Till exempel har vår hantverkskunskap förbättrats och utvecklats till den nivå som vi har, eller har haft, tack vare européer som flyttat hit och delat med sig av sin kunskap.

13.9, 27.9 & 11.10 13.10 & 24.11

Lösnummerförsäljning NU på LIFE FORUM HELSINGFORS

18-20.10 & 27-29.12 9-11.11 17.11 17-18.11

NÄRPES

17-18.11 & 8-9.12

Dagsresor till Umeå Ikea, Tammerfors En dag i Stockholm Unikt tillfälle – Ledin Showtime! på Cirkus i S:holm Hantverksmässan i Tammerfors Ikea, Haparanda Musikalen Hair på Åbo Svenska Teater

6-8.12

Weekend i Köpenhamn

7-10.12

Skansens Julmarknad, Stockholm

27.2-16.3-13

Drömmen om Hawaii, 16 dagar, *med San Francisco-Honolulu -Maui

fi . s e v g n www.i

www.lindskok.fi - Välkommen till bokningsrestaurangen Linds Kök i Närpes!

Boka jullunchen och julfesten hos oss!

INGVES NÄRPES Tel. 020-7434530 www.lindskok.fi

2

ingves.narpes@ingvesresor.fi

INGVES VASA Tel. 020-7434520 ingves.vasa@ingvesresor.fi


EstElle

PRENUMERATION www.est-elle.fi Ring eller skriv till Tel 050-599 76 30 mellan 9-16 Munsmovägen 59, 65450 Solf

PRENUMERATIONSPRIS Papperstidning

helår 60 € halvår 30 €

(11 nr. inkl. moms 9 %) (5 nr. inkl. moms 9 %)

Nättidning helår 50 € halvår 25 €

(11 nr. inkl. moms 23 %) (5 nr. inkl. moms 23 %)

Pappers- och nättidning

(inkl. moms) (inkl. moms)

helår 80 € halvår 40 €

PRENUMERATIONEN ÄR BINDANDE UNDER HELA AVTALSPERIODEN OCH FÖRNYAS AUTOMATISKT VID PERIODENS UTGÅNG TILL EN 12 MÅNADERS PRENUMERATION. PRENUMERATIONEN KAN SÄGAS UPP I PERIODENS UTGÅNG. TIDNINGEN FINNS ÄVEN ATT KÖPAS SOM LÖSNUMMER, pris 6 €

FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN Kaffehuset August - Vasa Life Vasa naturkost - Vasa Life Saluhallen - Vasa Gros Bokhandel - Vasa Maya Home - Vasa Blomstallet - Lemland Pentik - Ekenäs Life Forum - Helsingfors Luckan - Helsingfors, Karleby, Raseborg, Borgå, Åbo, Kaskö, Kristinestad, Närpes

Solkulla - Jakobstad Holländers - Jakobstad Herlers bohandel - Nykarleby K-market - Sundom Cirkas - Solf När-Bok - Närpes Maria Wester - Vörå Monas Hantverkarbod - Malax K-Market Oravais Livsmedel AH Design - Korsholm

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Margitha Sundström Adress: Tel: E-post:

Munsmovägen 59, 65450 Solf 050-5997630 margitha.sundström@est-elle.fi

FO-2269991-6

Annonsförsäljning: E-post:

Margitha Sundström annonser@est-elle.fi

Webbsida:

www.est-elle.com, www.est-elle.fi

Design och layout: Moderedaktör E-post:

Helen Hirvela

Tryckeri:

helen.hirvela@est-elle.fi Waasa Graphics

UTGIVNINGSDATUM 2012: 6.6 - 9.8 - 6.9 - 5.10 - 8.11 - 5.12 UTGIVNINGSDATUM 2013: 10.1 - 7.2 - 7.3 - 4.4 - 8.5 - 6.6 - 8.8 - 5.9 - 3.10 - 7.11 - 5.12

3


EstElle

LIVSELEXIR

KULTUR OCH REPORTAGE

GASTRONOMI

5. 8. 10. 12. 14. 16.

40. 45. 48. 49.

GODSET MALMGÅRD HEMLAGAT ÄR BÄST MUSIKALISKA MINNEN SÖREN LILLKUNG PÄR STENBÄCK - RÖDA KORSET THANH FRÅN VIETNAM

RESTAURANG LUOMO MEDELTIDA GÄSTABUD HÖSTENS SVAMPAR & VINREKOMMENDATIONER RECEPT - HÖSTMENY

SKÖNHET OCH MODE

VÄLBEFINNANDE

18. STIL OCH INTRYCK - MAKE OVER

36. OM PSYKOTERAPI 50. FRÅGA SUSANN

INREDNING OCH TRÄDGÅRD 20. HOME SWEET HOME 25. MAYA HOME 29. BOSTADSMÄSSA TAMMERFORS - FORTSÄTTNING 32. CASA DESIGN + MODE 34. GERDS TRÄDGÅRD - BRÖLLOPSBINDERI 37. DRÖMHEM PÅ BERGÖ - SOMMAR

EstElle

LIVSELEXIR

Sören Lillkung

EstElle OMSLAGET

FOTO - HELÉN HIRVELA KLÄDER - KAPP AHL INREDNING - CASA

MODELL - AMANDA

4

- THÉ 1 MODEL MANAGEMENT


MALMGÅRD HAR RÖTTER I DET FÖRFLUTNA MEN SIKTET PÅ FRAMTIDEN Sjuttio kilometer öster om Helsingfors på den östnyländska landsbygden ligger godset Malmgård där släkten Creutz regerat i obrutna släktled från och med 1614. Gården bedriver ekologisk odling och är antagligen den enda gården i Finland, som odlar världens allra äldsta vetesorter, einkorn och emmer. I gårdsbutiken kan besökare köpa mjöl, oljor, vinäger etc. producerat på gården. Vajande sädesfält omger gården Högväxt emmervete möter besökare i en vajande grönska, som snart övergår i gyllengul mognad. Framför gården och intill gårdsbutiken breder fältet ut sig och lockar dig in till gårdsbutiken, där fjolårets emmervete säljs i prydliga vita papperspåsar. Emmervete hör till de historiska sädesslagen och odlades för 6000 år sedan i till exempel Danmark. Det äldsta sädesslaget, einkorn, som gården också odlar, hittar du i hyllorna i samma vita påsar. I Finland finns knappast någon enda gård, som i dylik stor skala producerar de gamla sädesslagen, einkorn och emmervete . Malmgård har i sjutton år odlat ekologiskt. Kristina Creutz är eldsjälen och vd för företaget, som säljer sina produkter såväl i egen butik som i större mängder åt livsmedelsproducenter. - Nästa gång du åker Viking Line ska du smaka på kökets risotto gjord på Malmgårds emmervete, en riktig fullträff, säger Kristina Creutz. Gårdens produkter kommer också att presenteras på Slow Food-mässan i Turin i oktober, där 440 utställare från hela världen deltar. Sädesslag med rötter i stenåldern På en åktur längs smala, slingrade åkervägar visar Kristina Creutz sina odlingar, som i dag sträcker sig över ca 500 hektar. En del står årligen i klövervall, vilket är den ekologiska odlingens motor. Klövern upptar stora mängder kväve från luften, som kommer följan-

de års sådd till godo. Vi åker förbi ett stort fält med mogen spelt, där färgen skiftar från gyllengult till rostrött. Speltväxtens strån är alldeles rödaktiga. Vi fortsätter förbi havreåkrar, där Kristina berättar om gårdens experiment med nakenhavre. Sädesslaget saknar skal och kan konsumeras som sådant. - Nakenhavren är en utmaning, eftersom den har ett väldigt tunt skal och själva grodden saknar den vanliga havregroddens skyddande hölje. Grodden tar lätt skada vid själva skördandet och under torkningen uppstår nya riskmoment, förklarar Kristina Creutz. Rypsen har blommat ut och väntar på skörd. Gården framställer olja av egen ryps. Glutenfria produkter är efterfrågade. Emmervete har en låg glutenhalt men helt glutenfria produkter köper Malmgård bl.a. från Aurion, ett bageri på Jylland i Danmark. En annan intressant leverantör är Stöpafors kvarn i Värmland därifrån Malmgårds butik köper skrädmjöl. Vi talar om rostad havre, en motsvarighet till finskans ”talkkuna”. Skrädmjölet har en entusiastisk köpkrets, som anser det vara mycket användbart. - Vi kan inte mala glutenfritt mjöl i våra kvarnar, eftersom vi mal olika sorter och kvarnen behöver vara helt ren från gluten, förklarar Creutz. Ute i Svenskfinland kan det vara svårt att få tag på einkorn och emmer om man inte beställer direkt från gården. Speltmjöl är däremot en vara du kan hitta i välsorterade livsmedelsaffärer.

Åker du upp till själva gården möts du av ett imponerande slott i holländsk nyrenässans. Slottet omges av en vacker park. Väl inne i salongerna har tiden stannat upp. Vackra takkronor från Murano pryder salongerna och bryska herrar i blänkande uniformer tittar ner på dig från väggarna.

5


MALMGÅRD SVENSK FÖRLÄNING TILL KRIGSÄNKA Gårdens historia börjar 1606, då krigsänkan Catharina Hess Wichdorff förlänades 30 hemman i Pernå i Östnyland. Samtidigt bodde släkten Creutz på Stor-Sarvlax gård. Där träffar Catharina Ernst (Larsson) Creutz. De två finner varandra och här börjar släkten Creutz historia. Den tolfte ägargenerationen bedriver verksamheten på gården. Ända fram till slutet av 1800-talet var gården en anspråkslös herrgård av trä i empirestil. Carl Magnus Creutz ägde gården. Efter sin karriär som politiker och landshövding i Åbo ville han dra sig tillbaka och tyckte att gården behövde en ansiktslyftning. Det nuvarande slottet uppfördes 1882-85 enligt ritningar av arkitekt F.A.Sjöström. Byggnaden i två våningar är uppförd i orappat tegel i holländsk nyrenässans. Två vinkelställda flyglar accentuerar gårdens slottslika prägel. Besökarens blick faller på de stora havssnäckorna som kantar rabatterna.

6

SNÄCKORNA ANVÄNDES FÖRR SOM BARLAST I LÅNGVÄGA FARTYGS TOMMA LASTRUM, BERÄTTAR JOHAN CREUTZ, NUVARANDE ÄGARE PÅ SLOTTET. SNÄCKORNA FANNS I STORA BERG PÅ ÄGORNA, KROSSADES OCH STRÖDDES UT PÅ ODLINGARNA SOM NÄRING, FORTSÄTTER CREUTZ. EN UTOMSTÅENDE ÄR TACKSAM ÖVER ATT NÅGRA HAR SPARATS OCH UTGÖR IDAG EN VACKER DETALJ I TRÄDGÅRDEN I BÄSTA MUMINMAMMA-STIL.


Kristina Creutz recept på Emmer risotto (Farro) ( utformat för 4 personer) 2 dl emmerris 3 - 5 dl grönsaksbuljong ½ dl vittvin 1 finhackad charlottenlök vitlök smör balsaminvinäger salt och peppar

Gården tillverkar också olja och vinäger på egna råvaror. Flaskorna står i vackra rader på hyllorna i butiken.

Blöt riset en stund. Gör grönsaksbuljongen klar. Sila riset. Bryn smöret i teflonpanna eller gryta. Tillsätt en del av vinet och grönsaksbuljongen. Låt koka ca 25 minuter och tillsätt vätska efter behov. När riset börjar kännas mjukt skall det gärna stå och dra en stund. Bryn löken och tillsätt i grytan. Tillsätt litet vin och vitlök och smaksätt med balsaminvinäger. Avrunda eventuellt med en klick smör. Salta och peppra. Risotton blir en riktig vinnare om du tillsätter torrstekta kantareller eller stensopp.

Speltbaguetter (3 bröd)

Kristina Creutz lyssnar på frågor och kommentarer från en grupp intresserade i Malmgårds gårdsbutik i Pärnå

Allt som kan göras av ris kan också tillredas av spannmål. Kristina Creutz tar idéer från utländska recept.

I gårdsbutiken kan man köpa gamla vetesorter i prydliga vita påsar. Gården är den enda producenten av einkorn och emmervete i Finland.

Foto Egil Green Text Marianne Green

1 dl helkornsspeltmjöl 7 dl speltsikt 1 tsk salt 3 dl vatten 25 gram jäst 2 msk olivolja torkade tranbär eller fikon pryd ytan med speltflingor Smula jästen i handvarmt vatten och blanda tills jästen smälter. Mät upp hälften av mjölet och blanda det i vätskan. Knåda till en lös deg. Låt degen jäsa över natten eller 30-60 min i folietäckt kärl. Tillsätt därefter resten av mjölet, salt, olivolja och tranbären/fikonen. Blanda ihop ingredienserna och knåda på ett mjölat bakbord. Dela degen i tre delar och forma till batonger. Låt degen jäsa på plåt i 30-60 min. Täck den med duk. Stryk vatten över de jästa bröden med pensel och strö speltflingor över. Grädda i 275-gradig ugn i ca 10 minuter.

7


HEMLAGAT ÄR BÄST Esbobon Nina Westerback är diplomingenjören som sadlade om och blev kostrådgivare. Nu driver hon egna företaget Riktig mat/Tosiruoka, som erbjuder både individuell och gruppbaserad kostrådgivning. Est Elle fick en pratstund med Nina och passade på att fråga om det där alla pratar om; LCHF, kolesterol, kolhydrater och viktminskning.

Det var då trebarnsmamman Nina för några år sedan började fundera över vad hon ville bli när hon blev stor, som tanken om att bli kostrådgivare föddes. Egentligen föll det sig ganska naturligt att hon skulle satsa på matintresset, som hon haft ända sedan i tonåren. Jag har länge varit intresserad av kost och näring, och då jag flyttade hemifrån i tjugoårsåldern utvecklades intresset för matlagning. Nu har hon sagt upp sig från jobbet som diplomingenjör för att driva företaget. Dessutom jobbar hon som lärare i huslig ekonomi och hälsokunskap vid Helsinge högstadium i Vanda två dagar i veckan. -Det är två ämnen som ligger mig nära om hjärtat. För Nina är det hemlagat som är ledordet. Riktig mat som är lagad med så rena råvaror som möjligt, utan tillsatser och gärna ekologiskt. Hon valde att gå en utbildning i Stockholm, som faktiskt är den enda i sitt slag i Norden. Den baserar sig på ett modernt tänkande, som dels tar fasta på forskning och beprövad erfarenhet och dels ser till människans naturliga kost och logiken i detta. Nina baserar sitt jobb inom företaget på samma grundprinciper. För att komma fram till vad människans naturliga kost är bör man ställa frågan vad är människan? Människan är jägare och samlare av naturen, alltså ska vi helst äta helt naturlig mat som man kan hitta i naturen. Folk-

8

grupper som fortfarande lever så har inte de välfärdssjukdomar vi har i västvärlden. Det betyder att spannmål, renat socker och växtoljor är främmande för våra kroppar.

ler upprepade infektioner så är det ofta ett tecken på glutenkänslighet. Barn som har upprepade flunsor kan vara ett tecken på detta, och de som har tarmproblem.

Men växtoljor är väl bra, till exempel olivolja?

Nina påpekar att det här behöver då inte handla om regelrätt Celiaki, utan kan vara en mildare form av glutenintolerans. Det verkar som om majoriteten av finländarna reagerar på gluten på något av dessa sätt.

De oljor jag tänker på nu är de som är rika på omega-6. Det är bland annat solrosolja, majsolja och sojaolja. Fastän man inte använder dessa oljor i matlagningen så finns de i den färdiga maten vi köper, och direkt vi går till Mc Donald’s får vi den i oss i mängder. Olivoljan är bättre och har använts under en betydligt längre tid. Nina förklarar att vi har en balans av omega-3 och omega-6 i kroppen, som håller ett slags superhormoner, som kallas eikosanoidere, i schack. Om den här balansen störs, orsakar det inflammationer i kroppen. Det kan handla om högt blodtryck, värk, fibromyalgi, reumatism eller diabetes. Vi borde alltså laga vår egen mat från grunden för att veta vad vi får i oss. Men hur ska man äta för att må bra? Var och en måste känna efter vad de mår bra av, tycker Nina. Gluten är också en bov i mångas kost, speciellt vetets gliodin. Det kan ge uppsvälld mage, gaser i magen, hudproblem såsom acne och torr atopisk hud samt göra en allmänt hängig. Har man kliande hårbotten, allergier av olika slag, astma el-

LCHF utesluter ju spannmål, är det den dieten vi borde följa? LCHF står för ganska bra saker; naturliga fetter, med mindre omega-6 fetter. Man undviker färdig mat, socker, stärkelse och gluten. Det här är ganska bra för de flesta av oss. Man kan följa LCHF för att balansera upp obalanser i kroppen om man har till exempel övervikt eller diabetes typ 2. Den här dieten garanterar att man får bra näringsämnen. Nina påpekar dock att man kan äta bra även om man inte följer LCHF. Hon ser ingen orsak i att alla skulle undvika kolhydrater. Själv äter hon kolhydrater ibland, fast hon undviker den mest stärkelserika maten. Även barn kan tryggt äta LCHF mat, intygar Nina. Fast barn tål i allmänhet mer kolhydrater än vad vi vuxna gör, de rör mer på sig, så det finns ingen orsak i att utesluta kolhydrater ur barnens kost. Ninas barn äter ofta mest proteiner och grönsaker vid måltiderna, mer kolhydrater


finns ändå i skolmaten. Då det är fråga om små barn så behöver de betydligt mindre spannmål än vad som allmänt rekommenderas. Bröstmjölk är ju bäst så långt det går. En bra kost åt små barn kan man få ihop av ekologiska grönsaker och frukter, inhemska bär, ekologiskt kött, fisk och syrade mjölkprodukter. Ekologisk mat innehåller mer näringsämnen och antioxidanter eftersom den växer långsammare, och inte konstgödslats. Ekologiskt kött och ägg har en naturligare fettsyrebalans mellan omega-3 och omega-6. Miljön och djurens välmående är också viktiga aspekter. Det färdiga vällingpulvret som föräldrar har fått lära sig innehåller allt nödvändigt för babyn är egentligen hemska produkter, säger Nina. Vällingarna innehåller mycket renad stärkelse, vetegluten, maltodextrin, billiga växtoljor och tillsatser. Även majsoch risvällingen innehåller maltodextrin. Det pratas ju ofta om kolesterol i samband med LCHF. Borde man undvika den här dieten om man har högt kolesterol? LCHF påverkar kolesterolvärden olika hos olika människor. Det goda kolesterolet, HDL, stiger, medan triglyceriderna sjunker, vilket är bra. Så sker i de flesta fall, men totalkolesterolet kan både sjunka och stiga, och det är tokigt att läkarna avråder från att äta den här kosten utan att se på förhållandet mellan LDL och HDL. Blodsockret sjunker också, vilket minskar risken för diabetes typ 2. Det är viktigt att lyssna på kroppen och känna efter hur man mår. Vad anser du om kolesterolmediciner? Diskussionen om kolesterol är lite bakvänd ibland. Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne, det behövs till exempel för att bilda könshormoner och D-vitamin. Det behövs i varje cell i kroppen. Det är ologiskt att minska det på konstgjord väg. Statinerna är jättestor business, det är mycket pengar inblandade

där och det påverkar tyvärr hur ofta läkarna skriver ut medicinen. Effekten för speciellt kvinnor och de som inte ännu har fått hjärtinfarkt är dessutom så gott som obefintlig, påpekar Nina. Biverkningarna är däremot många och inkluderar värk i benen, depressioner, impotens, och sämre minne. Dessa åkommor påverkar naturligtvis livskvaliteten negativt. Du är en av grundarna till Finlands Nya Diabetesförening rf, där du är sekreterare.

Yoga kompenserar för den stora belastning som vår nacke och rygg utsätts för idag. Det kom inte i och med våra stilla sittande jobb utan började redan då människor började jobba allt mer med händerna, det är belastande att vara i en sådan position hela dagen. Meditation är ett sätt att komma i kontakt med sig själv, avslutar Nina. Vi ser till att vara anträffbara hela tiden, men vi glömmer ofta bort kontakten till oss själva.

Vi är ganska i början, med ett femtiotal medlemmar. Vi har även en facebooksida, där vi har ett par hundra gillare. I september borde vi ha webbsidan uppe. Vi är ett alternativ till det traditionella förbundet och erbjuder kostbaserad rådgivning och programkvällar med föreläsningar. Vi tar gärna emot fler medlemmar! Diabetes typ -2 ökar i landet med oroväckande hastighet, det måste stoppas, säger Nina. Det finns tioåringar med denna typ av diabetes i Finland. Har du några övriga tips åt de som har svårt att gå ner i vikt? Om man är stressad kan det vara svårt med viktminskning. Kortisolet som aktiveras vid stress sänder signaler till hjärnan om att kroppen behöver fettreserver. Det gör att man ibland inte går ner i vikt fastän hur man försöker. Då kan det hjälpa att varva ner med till exempel meditation. Att meditera behöver inte betyda att man sitter i lotusställning, utan det kan vara att man promenerar i naturen eller bara sitter och stirrar in i elden vid brasan, påpekar Nina. Vid sidan av det övriga jobbet studerar hon själv Ayurveda, en urgammal lära som hon inte tycker borde ses som alternativ medicin. I Indien är metoden officiell och där kan läkarna skriva ut till exempel yoga och kostråd vid sidan om traditionella mediciner. Text Sofia Isaacs

9


KARINS MUSIKALISKA MINNEN

ATT HA FÖRMÅNEN ATT STUDERA UTOMLANDS ÄR NÅGOT SOM BERIKAR OCH VIDGAR SINNET FÖR ALL FRAMTID. JAG HADE DEN MÖJLIGHETEN I OCH MED ATT JAG SPELADE ETT INSTRUMENT.

När jag började studera musikvetenskap vid Åbo Akademi (ÅA) hörde det till studierna att kunna hantera ett orkesterinstrument. Vid ÅA fanns också en studentorkester, Akademiska Orkestern (AO), som i dag är närmast en professionell symfoniorkester med omkring 70 musiker; studerande främst från ÅA och Turun Yliopisto. Lektorn i musikvetenskap, Gottfrid Gräsbeck, som också ledde studentkörerna Florakören och Brahe Djäknar, föreslog att jag skulle spela violin, som jag hade bekantat mig med spelmanslaget Wasaspelmännen och vid Wegeliusinstitutets sommarkurs. Personligen tyckte jag att violiner gnällde alltför mycket i händerna på en nybörjare, så jag började funderade på cello. Cellon har en rund och mjuk ton och det kommer mycket kraft ur det stora instrumentet. Men så kom jag att tänka på det praktiska. Reser du omkring med en cello, kräver den en egen sittplats i bilen, på bussen, båten och flyget. Jag hade hört Arto Noras’ kamp med skattemyndigheterna, som inte ville ge honom möjlighet att dra av en extra sittplats för cellon (avdrag för inkomstens

10

förvärvande) på flyget. Arto Noras var sin generations mästare på cello och hade ständigt konserter utomlands. Då gick mina tankar till altviolinen. Den saknar violinens höga E-sträng, som jag tyckte var gnällig. Istället finns det en C-sträng i basen, vilket tilltalade mig mycket. Altviolinen är en utveckling från viola d’amore, och klingar sensuellt och sonort. Till storleken är den obetydligt större än violinen, så det skulle gå bra att resa med den. Först fick jag låna ett instrument, senare köpte jag en egen altviolin. Allt som allt spelade jag 10 år i stråkorkester, Akademiska Orkestern i Åbo och Brage stråkorkester i Helsingfors efter att jag flyttat dit.

orkestern vid ACADÉMIE INTERNATIONALE d’ÉTÉ. Det var väldigt speciellt att spela akustiskt i trädgården varje dag. Jag frågade vart övningen skulle flytta när det kom regn. - Det regnar inte på förmiddagen, blev svaret. Och det var sant! Inte en enda dag behövde vi inhibera övningen på grund av regn. Nice ligger geografiskt så strategiskt att den varma luften, som stiger över staden på dagen, rör sig mot alperna. Regnet faller under natten, och varje morgon fick vi känna den starka pinjedoften och njuta av de glänsande, rentvättade blommorna, gräset och löven. För att skydda våra instrument mot den starka solen, satt vi under träden och spelade.

Som studerande hade jag möjlighet att söka stipendium från franska staten till en internationell studentorkester, som sammankallades varje sommar i Nice. I stipendiet ingick att spela i symfoniorkester varje förmiddag kl. 09-12. Vi fick också sitta med och lyssna på mästarklasserna, då internationella världsartister undervisade elever på högre nivå. Det här var mycket spännande för en nybörjare som jag. Två somrar reste jag till Nice och spelade i

Jag glömmer aldrig den förmiddag då vår japanske dirigent, en studerande som alla andra, skulle börja med Beethovens femte symfoni, med den välkända ’ta-ta-ta-taaa’ rytmen. När han slog in oss, utstötte han ett stön, som kom mig att tänka på en samuraj med svärdet i högsta hugg. Alla fnissade. Småningom arbetade han bort detta manér, som vi alla väntade på och tyckte var skoj.


NICE

Hotell Negresco

Jag bodde på HÔTEL FLORIDE på Boulevard de Cimiez. Huset bredvid hette VILLA ALMA, och där såg jag då och då en mycket gammal kvinna, som vandrade omkring i trädgården. Småningom började vi prata, och till min häpnad talade hon svenska! Hon hette Alma och kom från Värmland, Sverige. Huset var byggt av hennes man, men han var död.

Under min vistelse i Nice gick jag förstås på så många konserter jag kunde. Jag minns särskilt en oförglömlig konsert i Marc Chagall museet, där pianisten Alfred Brendel gav en Mozartafton.

Hennes historia var följande: hon blev förälskad, flyttade till Nice, där paret tillsammans drev hotellrörelse (det hotell där jag bodde). Sedan dog hennes man. I sin stora sorg skrev hon på ett antal papper utan att läsa exakt vad där stod. Det visade sig att hon hade skrivit på och gett bort allt vad hon och maken ägde. Hon fick på nåder bo kvar i Villa Alma så länge hon levde. Hon var ganska sorgsen. Hon bjöd på te och bad mig hämta citroner ur trädet på gården. När vi druckit te och pratat en stund, frågade hon om jag ville spela ”Ack Värmeland, du sköna” för henne på mitt instrument. Det gjorde jag och tillsammans sjöng vi sången medan tårarna rann nerför hennes magra kinder. Hon hade hemlängtan, men inte råd att resa hem.

När jag checkade ut från hotellet i Nice, visade det sig att Mademoiselle Sandwich hade bott där. Det kvittot har jag kvar.

En kväll var jag på Casinot i Monte Carlo, där violinisten Christian Ferras spelade. Konserten televiserades och fursteparet Rainier och Grace var närvarande.

Karin

Text Karin Sandqvist, Filosofie magister i Musikvetenskap

Strandpromenad

11


SÖREN LILLKUNG EN PASSIONERAD SÅNGARE

Barytonen Sören Lillkung ser fram emot en idealisk tillvaro som nytillträdd enhetschef på yrkeshögskolan NOVIAs kulturutbildningar i Jakobstad och Vasa med ett musikaliskt engagemang vid Wasa Teater spelåret 2012-2013. Efter att ha varit rektor för Jakobstadsnejdens musikinstitut och jobbat tre år som ombudsman inom Svenska Kulturfonden med arbetsplats i Helsingfors, är Sören Lillkung sedan den första augusti ny enhetschef på NOVIAs kulturenhet. I Åbo är nu ”Les Miserables” över, men nästa år sjunger han troligtvis rollen som Javert på finska. Next to Normal nästa Vi träffades en solig dag i augusti efter en repetition på Wasa Teater, där Sören Lillkung medverkar i musikalen ”Next to Normal”. Den har premiär den 22 september. Det är 11 år sedan Sören Lillkung senast jobbade på Wasa Teater. Då hette pjäsen ”Sugar”. - Vi skulle steppa i ”Sugar”, vi österbottniska pojkar svängde runt som elefanter, skrattar Sören. Att sjunga är att må bra Vi pratade litet om hur det är att vara frilansande sångare jämfört med att ha en tjänst och göra musik vid sidan om. Att vara frilans är att göra ett par produktioner per år med en ekonomi, som inte klarar av ett flerpersoners hushåll.

I dag har Sören Lillkung fyra egna barn och två bonusbarn. När han var rektor för Musikinstitutet i Jakobstad, ombads han att inte ge för många egna konserter eller medverka i för många musikaliska produktioner. - Det är egentligen fel att sätta musiker på en sådan post som rektor om man inte har frihet att även idka konstnärlig verksamhet, säger Sören. Risken är stor att man då lemlästar dem, då de inte tillåts göra det som de är skolade till, det som de är bra på. I mitt fall är det viktigt att jag även får sjunga vid sidan av administrativ verksamhet som jag även önskar idka. Det fina var att mina uppdragsgivare i Jakobstad så småningom märkte att jag fungerade bäst när jag fick göra bådadera vilket jag sedan tilläts göra. Studier i solosång Men vägen till sången var inte spikrak för Sören Lillkung. Musiken har alltid varit en del av honom, se bland annat boken ”Min musik”. Trots att han kommer från en musikalisk familj med pappa Carey som bland annat aktiv körledare, funderade Sören på helt andra yrken, till exempel forstmästare. Violinlektionerna vid musikinstitutet Sören Lillkung som Juan Peron i ”EVITA”

12

var svåra. - Jag blev spänd i hela kroppen, skrattar Sören. Violinspel var ingenting för mig trots att jag tycker om instrumentet! Jag spelade också trummor i band. När jag studerade statsvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, sjöng jag i studentkören Pedavoces. Där fick jag ibland solouppgifter av dirigenten Per-Håkan Jansson. Det kändes bra att sjunga! När jag studerade vidare i Åbo, började jag ta sånglektioner för Harry Dahlström. Då var jag 23 år. Efter två år med Harry sökte jag till Sibelius-Akademins solistiska linje, och kom in. Under studietiden i Helsingfors ledde jag kören ”His Masters Noise” och senare ledde jag även Wegeliuskören. Tillsammans med Patrick Wingren hittade jag den afrikanska musiken och amerikanska gospeln. Jag hoppas innerligt att det blir som det står i Bibeln. Från sommarkurser till sommarfestivaler Sören Lillkung betonar Wegeliuskursernas stora betydelse. Där får ungdomarna under några sommarveckor musicera och skapa kontakter. Man blir vänner för livet. Det var på Wegeliusinstitutet som Leila Kilpinen sade: - Sö-


ren, med den rösten borde du sjunga. Andra året på Wegeliusinstitutet blev Sören Lillkung vän med Walton Grönroos’ son Niklas. Det ledde till lektioner för Walton Grönroos. Han var senare även inblandad som konstnärlig ledare för den åländska musikteatern ”Katrina”, som bygger på boken Katrina av Sally Salminen med musik av åländske komponisten Jack Mattson. Där fick Sören huvudrollen Johan, som skrevs enkom för honom. Det blev tre somrar på Åland med hela familjen. - År 2014 skulle kompositören Jack Mattson ha fyllt 60 år. Då skall det bli en form av jubileum, berättar Sören. Opera, oratorium och musikal

vits enkom för honom, berättar Sören Lillkung att förutom Johan i operan ”Katrina” har Jack Mattson skrivit ”Fidrildi Fjädervall” med text av Valdemar Nyman. Sebastian Fagerlund komponerade rollen som Döbeln med tanke på honom i operan med samma namn. Den blev förresten årets skiva år 2010. Sommaropera i Karleby På tal om sommaroperor i Karleby, har Sören Lillkung, förutom Döbeln, även medverkat i ”Figaros bröllop” (Greven), ”Trollflöjten” (Papageno), ”Läderlappen” (Falke) och ”Carmen” (Morales). Produktionen för sommaren 2013 är ännu inte offentlig, så vi väntar med spänning på Sörens roll i sammanhanget! En annan

tills vidare hemlig produktion väntar i Åbo 2014. Tjänsten som enhetschef på NOVIA i Jakobstad är en utmaning. - Det gäller att ha det nya Campus fullt hela tiden, säger Sören. På dagarna finns yrkeshögskolan och andra stadiet där, på kvällarna musikinstitutet, barnkonstskolan Balatako och Sinfoniettan. Sinfoniettan planeras så att den skall vara ett komplement till Mellersta Österbottens Kammarorkester och Vasa stadsorkester och ge fyra till fem egna konserter per år. Här får våra yrkesstuderande i musik spela tillsammans med proffsmusiker. Det bästa i allt detta är att jag själv blir inspirerad att sjunga, säger Sören Lillkung och ser lycklig ut.

Och hur känns det att sjunga opera, undrar jag. - Jag trivdes inte speciellt bra på Nationaloperan i Helsingfors, säger Sören. Där har atmosfären en form av tävlingssjungande, som inte tilltalar mig om än produktionerna uppvisar fantastisk kvalitet. Men studierna vid Sibelius-Akademin gav möjligheter att pröva sig fram. Inom ramen för Operastudion kunde sångeleverna göra olika klassiska roller och lära sig agera på scenen. Musikteater tilltalar mig. Men jag älskar både operor, speciellt de som komponerats av Mozart, och musikaler. Min dröm är att få sjunga Don Giovanni, men det hinner jag väl med. Jag sjunger så länge jag blir tillfrågad. - Är det något som du undviker i musiksammanhang, undrar jag. - Rockopera och rockmusikal är ingenting för mig och min röst, svarar Sören. Däremot gillar jag Cornelis Vreeswijk, Ulf Lundell och Mikael Wiehe. De uttrycker tankar och musik i vår tid. De står mig textmässigt närmare än till exempel Schuberts ”Winterreise”. Jag passar kanske inte att ge romansaftnar, det gör andra bättre än jag, betonar Sören, som gärna sjunger oratorier. Specialkomponerade roller för Sören En alldeles speciell upplevelse var att få göra ”Förklädd gud” av Lars-Erik Larsson tillsammans med Stina Ekblad. På frågan om det finns musik som har skriFoto Tor Kreutzman

Text Karin Sandqvist

Sören Lillkung som ”Javert” i ”Les Miserables” på Åbo Svenska Teater.

13


RÖDA KORSET UNDER TRYCK

Röda Kors-rörelsen har funnits i snart 150 år och därmed blivit en institution, en självklarhet. Men allting förändras under en så lång tidsperiod. Allt är inte längre lika självklart som den gången på 1860-talet när Henri Dunant ville ge de sårade på slagfältet en chans att leva. Jag har funnits med i Röda Korsets verksamhet på alla plan under trettio år. Jag kan lugnt påstå att världen förändrats långt mer än Röda Korset under alla dess hundrafemtio år. Därför kan man också ställa frågan: Är Röda Korset fortfarande relevant, svarar det på vår tids utmaningar?

De är inte Röda Korsets förtjänst, utan resultatet av medborgarrörelsers och progressiva staters initiativ, men Röda Korset har understött och propagerat för dem.

Låt oss titta på vad som ändrats. Listan kan göras lång, men här är det viktigaste: Själva krigets karaktär har förändrats drastiskt. På Dunants tid stred soldaterna man mot man på öppna slagfält. Under första världskriget skördade skyttegravarnas artillerikrig miljontalas liv. Det andra världskriget blev ännu mera världsomfattande, globalt, och slutade med atombomben. När kriget var över hade mänskligheten dessutom betungats av en ny form av humanitär katastrof: Holocaust. Röda Korset var lika oförberett som andra ansvariga inför den ofattbara omfattningen av grymheterna. Efter världskriget randades en ny tid: Befrielsekampens gerillakrig blev den nästan dominerande konfliktformen. Dunants initiativ ledde till uppkomsten av Genéve-konventionerna, avtal som skulle humanisera krigföringen, eftersom det inte gick att förbjuda själva kriget. Röda Korset fick en central roll som

14

Henri Dunant neutral, opartisk aktör i mångskiftande konfliktsituationer. Men djungel- och stadskamperna betydde att det inte längre var möjligt att urskilja frontlinjer, ansvarig befälhavare saknades ofta och soldaterna bar inte längre uniform. Det tog många efterkrigsår att utveckla nya regelverk som långsamt accepterades av staterna, men vars praktiska tillämpning sällan nådde alla irreguljära slagfält runtom i tredje världen. Även om många brott mot de humanitära avtalen har skett i krigen utan krigsförklaringar, frontlinjer eller fredsavtal, har den humanitära rätten gjort framsteg. Förbudet mot personminor och inrättandet av en internationell domstol som skall döma krigsförbrytare, är betydelsefulla förbättringar.

Det är viktigt att den humanitära rätten ständigt utvecklas eftersom vapenteknologin också utvecklas. På listan står ett förbud mot handel med små handeldvapen. Om ett land överflödar av illegala vapen, kan detta i sig vara en konfliktskapande orsak. Ett internationellt avtal om ett generellt förbud mot vapenhandel med länder som bryter mot mänskliga rättigheter har det litet trögt i portgången. Det är stormakterna USA, Ryssland och Kina tillsammans med några vapenproducerande och aggressiva stater som motsätter sig det. Summa summarum: Internationella Röda Korset är fortfarande en viktig station på vägen mot en humanare värld. Låt oss dessutom komma ihåg att Röda Halvmånen i muslimska länder är en integrerad del av rörelsen, med en annan symbol men med samma principer. När inbördeskriget i Syrien rasar som värst, är det Syriens Röda Halvmåne i första hand och Internationella Röda Korskommittéen(ICRC) i andra hand, som har den svåra uppgiften att ta hand om offren. Många diktaturer vägrar dessvärre att ge ICRC tillträde till konfliktzoner, mestadels av rädsla för att brott mot internationell lag skall avslöjas.


KLIMATFÖRÄNDRING OCH NATURKATASTROFER Det har väl klarnat för de flesta att något har skett på vår jord som leder till häftigare naturkatastrofer. Monsuntider förändras, översvämningarna blir större, stormarna häftigare, torkan allt svårare och till och med jordbävningarna blir mera förödande. Det sistnämnda kan dock förklaras med att bebyggelse och befolkningstillväxt gör människorna mera sårbara. Men faktum är att mänskligheten tär på disponibla resurser. Katastrofberedskapen skall utvidgas till allt flera områden. Ett exempel är beredskapen mot oljekatastrofer och läckande kärnkraftverk. Fukushima-katastrofen visar att olika faror numera lätt kombineras: Jordbävning, tsunami och strålning i ett tättbefolkat land. Att kunna förutse och bereda sig för sådana situationer ställer höga krav på Röda Korset och naturligtvis på den statliga katastrofberedskapen. Jag satt med i den statliga kommission som utredde Finlands beredskap under tsunamin i Sydostasien 2005. Ett litet land borde ha kapacitet att bistå sina medborgare snart sagt överallt i världen; turismens och ekonomins globalisering kräver det. Genom att Röda Korset är företrätt med lokala organisationer i alla världens länder, har det ett visst försprång. Problemet är bara att alla RK-föreningar inte har resurser som är anpassade till de hjälpbehov som kan uppstå. Inom rörelsen finns därför en spänning mellan de resursstarka och de - svaga. Är det de starka föreningarna som skall rycka ut till världens alla hörn eller borde mera satsas på ett bygga upp lokal professionalism?

När en naturkatastrof drabbar ett område, är det inte bara Röda Korset som rycker ut. Man har räknat upp till 400 (!) hjälporganisationer på ett avgränsat område. Jag besökte Haiti i april detta år där återuppbyggnaden går mycket långsamt p.g.a. dålig infrastruktur, tredskande jordägare och inrikespolitiskt kaos. Att många hundra organisationer samtidigt ansätter de svaga myndigheterna med sina krav, önskemål och löften, gör definitivt inte hjälparbetet lättare. Röda Korset kan inte kräva att vara den koordinerande organisationen, men får ofta den rollen de gånger självmedvetna och publicitetshungriga organisationer motvilligt accepterar det. - Det är ingen hemlighet att många kräver en egen profil för att kunna motivera penninginsamlingar på hemmafronten. Ofta lider då en förnuftig samordning. Summa summarum: Röda Korset har blivit en organisation bland många, på gott och ont. Det goda är att många aktörer ger mera donationer. Men bristen på samordning kan bli besvärande, trots att många seriösa aktörer har anpassat sitt arbete till Röda Kors-federationens (IFRC) beprövade principer i fältarbetet. Denna nya konkurrenssituation ställer krav på förnyelse inom RK-rörelsen. Som känt är det inte lätt att lära en gammal hund sitta och det gäller i viss mån också för Röda Korset. Delvis är det fråga om ett image-problem. Nya generationer gillar direkt aktion och blandar ihop våghalsighet och dramatik med effektivt bistånd. Röda Korsets krav på opartiskhet och neutralitet tilltalar inte dem som hellre

ser konflikter i svart-vitt, med offer och bödlar. Man inser inte alltid att RK-principerna gör det möjligt att nå flera offer, att gå in där ingen annan når fram. I dagens komplicerade värld behövs olika typer av organisationer så det finns inte anledning att moralisera över olika metoder och principer. Men Röda Korset består och jag tror att det är viktigt att rörelsen kontinuerligt kan förnya sig och vara en dynamisk faktor, både här hemma och överallt på vår jord. Här passar talesättet: Tänk globalt, agera lokalt.

Pär Stenbäck Pär Stenbäck har innehaft ledande Röda Kors-positioner hemma och i Schweiz. Just nu arbetar han som övervakare av humanitära avtal mellan RKorganisationerna i Israel och Palestina. I november 2011 valdes han till medlem i Internationella Röda Korsets högsta koordinerande organ, Den Permanenta Kommissionen, för en fyraårsperiod. Text Pär Stenbäck Bildkälla wikipedia.org

15


Thanh från Vietnam

Foto: RPJ Judge

Thanh Vikström kom till Österbotten som flykting från Vietnam 1989, hon har studerat svenska och finska, hon blev studentmerkonom och slutligen ingenjör. Thanh har helt integrerats i vårt samhälle, hon gifte sig med en finlandsvensk man och fortsätter sin personliga utveckling och livslångt lärande med nya utmaningar och studier vid sidan av sitt arbete. Thanh arbetar idag på Wärtsilä som

ingenjör. Hon kom till Finland i en grupp på 11 personer från Vietnam 1989. Thanh anlände i sällskap av en syster och en bror och togs emot av Röda Korset i Jakobstad. Hennes bröder och en del släktingar hade tidigare arbetat för den amerikanska militärbasen som fanns i Sydvietnam. Den politiska situationen i Vietnam gjorde att de inte kunde studera och att de var ständigt kontrollerade av myndigheterna. Hela familjen med alla släktingar ansågs som motståndare till den dåvarande kommunistiska staten. De hade inte heller möjlighet, eller åtminstone mycket begränsade möjligheter att resa någonstans. Alla avresedatum och ankomstklockslag skulle registreras av myndigheterna.

16

Dramatisk flykt Thanhs far hade en möbelfabrik och modern drev en livsmedelsbutik. Hennes familj beslöt att de tre syskonen skulle försöka lämna landet för att någon annanstans få möjlighet till en tryggare framtid. Första gången de försökte fly blev de fast av myndigheterna, båten de skulle rymma med fastnade i en sandbank och propellern gick sönder då de blev beskjutna av polisen. De simmade i land i mörkret men hela ön var fylld med poliser som arresterade dem och de sattes i fängelseliknande arbetsläger. De sattes i hårt arbete på risfälten, röjde skog i otillgängliga områden och deras namn raderades från befolkningsregistret för att de försökt att fly landet och regimen.

De lyckades lämna fängelset genom att en släkting mutade lägerdirektören och sen kunde de resa tillbaka till hemmet. Det andra flyktförsöket blev också strapatsrikt och farofyllt innehållande allt från sjörövare till hård storm samt motorhaveri i båten. De svävade flera gånger på gränsen mellan liv och död. Slutligen kom de dock mer eller mindre helskinnade fram till ett flyktingläger i Malaysia. Efter 10 månader i flyktinglägret fick hon uppgift att slutdestinationen som flykting var ”Kokkola” i Finland. Gruppen av vietnameser tyckte att namnet lät mycket roligt och namnet fastnade i minnet.


Studier i Finland

Familj i Finland

Thanh och syskonen fick en lägenhet vid ankomsten som flyktingar i Jakobstad. Hon började läsa svenska i Jakobstad och fortsatte sedan med svenska studier och invandrarutbildning på SÖFF i Yttermark. Hon återvände till Jakobstad och blev studentmerkonom på Jakobstads Handelsläroverk, då hon också ville lära sig finska fortsatte hon med finska studier på Karis Kurscenter.

Hon träffade sin finlandssvenska man 1992, de förlovade sig 1994 och de gifte sig när hon fått sin ingenjörsexamen 1998. De valde att adoptera en son och en dotter från Thailand.

På inrådan av en granne började hon studera på en produktionsekonomisk linje på yrkeshögskolan Novia. Hennes bror avrådde henne att börja med dessa studier, han gav henne en bok om hållfasthetslära och menade att om hon tyckte att den var intressant så kunde hon börja med tekniska studier. Hon sökte i alla fall dit och fick studieplats. Klassen bestod främst av tekniskt inriktade och rätt så fåordiga unga finlandssvenska män. Hon märkte att hon hade mycket lätt för att lära sig matematik och studerade finska på samma nivå som de andra studerandena. Tack vare att en koordinator hjälpte henne att göra en personlig studieplan, lyckades hon klara av ingenjörsstudierna på tre år i stället för på normala fyra år. När hon avslutade studierna 1998 hade hon avklarat 172 studieveckor när 160 är obligatoriska. Våren 1998, frågade hon läraren om hon får sin examen, för hon hade ingen aning om hon var godkänd. Han svarade visst är du godkänd. - Jag blev så glad, kändes som att flyga och vinna en lottovinst när jag cyklade hem. Under tiden hon studerade arbetade hon redan på Wärtsilä med att översätta tekniska manualer till vietnamesiska. När hon utexaminerades fick hon fortsätta på Wärtsilä som ingenjör. En minnesvärd arbetsdag år 1999 var när en vietnamesisk delegation inkluderande premiärministern och en del av regeringen besökte Wärtsilä och hon fick tolka åt dem. Thanh är ambitiös och ville fortsätta att studera vid sidan av sitt arbete. Hon började studera Teknologibaserat ledarskap och fick sin magisterexamen 2012.

Foto: Fred Wissink

Hon åker ibland till Vietnam för att hälsa på sina släktingar och hon tycker att mycket utvecklas och går framåt i landet år för år. Även om Vietnam fortfarande är en enpartistat, är det politiska klimatet mycket öppnare och tryggare än förut. Nu har även många vietnameser själva möjlighet att semestra i andra närliggande länder.

Foto: Phyoc Phan

Fakta om Vietnam I Vietnam bor ungefär 91 miljoner människor, varav cirka 5,9 miljoner bor i Ho Chi Minh-staden (tidigare Saigon) och cirka 2,6 miljoner i huvudstaden Hanoi. Andra stora städer är Hai Phong och Da Nang. Viktiga floder är Mekong i söder och Röda Floden i norr. Vid flodernas delta är bördiga och här är befolkningstätheten störst. Socialistiska republiken Vietnam är en republik i Sydostasien som gränsar till Kina, Laos och Kambodja. Landet har en lång kuststräcka och en stor potential att bli ett lika populärt turistland som Thailand Cirka 80 % av Vietnams befolkning uppges inte utöva någon religion över huvud taget, men utav de som gör det är buddhismen den vanligaste religionen (9,3 %). I Vietnam är det officiella språket vietnamesiska, men även engelska och franska talas i stor utsträckning. Text Margitha Sundström

17


MAKE OVER STIL OCH INTRYCK TANJA KNUTS Utbildad speciallärare, jobbar som klasslärare vid Kristliga Skolan i Vasa. Trebarnsmamma och make. Tanjas fritid består av böcker, filmer, vänner och givetvis barnen! Tanjas önskemål är att få en lättskött ny frisyr, mer kunskap om smink och glasögon som passar hennes ansiktsform. Tanja tycker om att experimentera med hårfärger, gärna röda klara nyanser.

Vi börjar dagen med att träffas vid JONNA & JOONAS. Tanja vill klippa sig en aning och få form på hennes tunna hår. Färgen har vi valt från SANTE, som du kan köpa vid naturkost affärerna och färga enkelt själv hemma. Vid JONNA & JOONAS klipptes håret i etapper för att ge fylligare modernare pagefrisyr. När Tanja är klar, tar vi oss upp till Est Elles kontor och börjar med sminkningen. Sminket matchade vi till klädseln, Tanja vill lära sig att enkelt och snabbt bli fin. Vi använder en foundation från LUMENE. Tanja behöver en conseler för att täcka mörka ringar under ögonen, vilken också är från LUMENE. För ögonen valde vi lila toner, tre olika nyanser som gradvis tonas ut från ljust till mörkt. Vi väljer brun maskara, LUMENE. För läpparna använde vi en rosa ton med läppglans över. Ögonbrynen har vi fixat till med en blyertspenna, ett litet knep jag lärde mig av proffsen i Los Angeles under min modellkarriär. Vi väljer kläder och accessoarer från Kapp Ahl vilka matchar hår och smink. Efter det var det dags att välja glasögon. Det var kul men svårt att bestämma sig, så mycket fint att välja på. Med hjälp av Eija från OPTISET fick vi professionell hjälp och hittade genast de rätta glasögonen för Tanjas ansiktsform, vi var alla nöjda med valet. TIPS - alltid en bra idé att ha vänner med sig när man väljer glasögon! 18


HELÉN HIRVELA

STYLING OCH FOTO

”Hela dagen har varit rolig. Jag lärde mig hur jag själv kan ta initiativet och göra mig fin. Jag var jättenöjd med frisyren, frisören gjorde ett otroligt noggrant jobb, tack till Helén och Jonna & Joonas!” Tanja NÖJD MED RESULTATET VILL TANJA FIRA MED TE OCH SIN FAVORIT CUPCAKE VID RESTAURANG 1 RUM + KÖK MUMS!

19


MIKAEL NYGÅRD SVÄVAR HÖGT MED FÖTTERNA PÅ JORDEN

En ljuvlig sommarkväll träffar jag Mikael Nygård på en terrass i Vasa. Vi träffas för att småprata om vad som hänt i våra liv. Vi har känt varandra sedan 2006, då han bad mig att delta i utställningen ”Almas bröllop” följande år. Närmare fyrtio olika designers och hantverkarföretagare från Finland och Sverige deltog i projektet. Mikael är nu aktuell med utställningen ”Home Sweet Home” i Ekenäs och som presenteras på följande uppslag. Alma - en fiktiv figur, en modern rastabrud som körde vespa, tyckte om hantverk och som var jätteinspirerad av gammal tradition. Utställningen för ”Almas bröllop” blev en publiksuccé, det var ett nöje för mig att som gästdesigner få delta i Mikaels projekt. Mikael har en gedigen bakgrund inom konstutbildning, han fick grunderna i Nykarleby konstskola och slumpen förde honom till guldsmedsskolan i Lahtis, där han fick sin examen som silversmed. I Lahtis upptäcker Mikael sin passion för formgivning och fortsätter sina studier på Konstfack i Stockholm. ”Vad skall jag göra när jag blir stor?”

20

konsthantverk. Bland annat den välkända bläcklyktan, som 1998 blev vald till årets hantverk. Lyktan tillverkas av en bleckplåtssmed i Lillkyro och har på femton år sålts långt över 100 000 exemplar i Finland och övriga Norden. I Pidot96 var Mikael deltog som silversmed och projektet fick årets VALOPILKKU, hederspriset som utses av Yleisradio. Pidot96 Gästabud var ett skådespeleri i en utställning och bestod av tre föreställningar per dag i form av frukost, lunch och middag. All rekvisita designades och tillverkades för detta ändamål.

Mikael har deltagit i många projekt runt om i landet. Bland annat har han deltagit i projekten nedan.

I projekt Strömsö ansvarade Mikael för uppbyggnaden av det visuella formspråket och hela scenografin för fem inspelningsstudion inklusive kök, sal, bibliotek och två olika verkstäder.

Mikael har designat många kända

Mikael arbetade som industridesigner

på Muova designstudio som är västra Finlands designcenter med arbetsuppdrag inom design management, produktutveckling och inredningsplanering Planering av idé och planlösning för basutställningen i Naturmuseet Terranova för Österbottens museum och Ostrobothnia Australis samlingar. Utställningen visar landhöjningen och naturen kring Kvarkens skärgård som idag hör till Unescos världsnaturarv. Mikael har även inrett och möblerat Svenska kulturfondens och Svenska folkpartiets kontor och mötesutrymmen i Koitontalo/Gryningen i Helsingfors. Mikael designade Kaffehuset August i Vasa. I pch med renoveringen upptäcktes det gamla golvet från 1863. Text Helén Hirvela


Bläcklykta Pidot96, ACT - Bestick

Pidot96, ACT - Bestick

Kaffehuset August

Strömsö

Mikael Nygård, nöjd och belåten med fötterna på golvet!

21


ANNE KYYRÖ QUINN

PRO ARTIBUS

STINA LINDHOLM

Utställningen är den största designsatsningen någonsin gjord av Pro Artibus. Utställningens tema rör sig kring hem och trädgård. Här visas finländsk formgivning, design och mode ur ett nytt perspektiv. Syftet är att lyfta fram i Finland okänd god, nytänkande och spännande formgivning och den delvis okända resurs av finländska formgivare som bor och arbetar utomlands. Pro Artibus tog initiativet och bad Mikael fungera som kurator och arkitekt för deisngutställningen, som fick namnet Home Sweet Home ANNE KYYRÖ QUINN

HOME

SWEET HOME DESIGN & FASHION CLAESSON - KOIVISTO - RUNE

THE ALBUM

EERO KOIVISTO THOMAS MODEEN

KATARINA ANDERSSON

Home Sweet Home utställningen i Ekenäs pågår fram till den 7.10 2012 ti-sö kl. 11-17.

22


TERHI TOLVANEN

JULIA LUNDSTEN

TERHI TOLVANEN

CAMILLA NORRBACK

CAMILLA NORRBACK

JULIA LUNDSTEN

Foto Helén Hirvela

23


Hon söker svaren på Universums stora frågor. Till exempel hur man håller urinvägarna i skick. Hennes mor kallar henne för släktens renlevnadsprofessor. Men Malin Berghagen protesterar. Inte mer än 80%-ig i så fall. Hon skyr fanatism, såväl när det gäller religion som vården av det egna templet. (Hon ler vid minnet av att ha tjatat till sig en vecka på hälsohem vid 13 års ålder.) Fråga till en renlevnadsprofessor: Varför upplever hälften av alla svenska kvinnor obehag i urinvägarna någon gång i livet, men inte andra hälften? Finns det något man kan äta för att bevara hälsan? Inom folktron har tranbär varit ett självklart tillskott i kosten de senaste femhundra åren. Malin Berghagen åt tranbär på sin mormors inrådan

när hon var gravid första gången. Då, för tjugo år sedan, när sommaren var slut, fanns tranbären tillgängliga endast i form av sockrad saft och juice. Hon grimaserar. Idag kan man undvika det söta, inte minst genom tranbärsextrakt i form av tabletter. Som en modern huskur (som man kan ha i handväskan). Cranberry Cure® innehåller tranbärsoch lingonbärsextrakt, lingonblad, åkerfräken och gullris. Därtill rymmer varje tablett två miljarder probiotiska bakterier, som bidrar till immunsystemets normala funktion. I möjligaste mån är ingredienserna ekologiska. Även det senare får en renlevnadsprofessor att niga och tacka.

FAK TA OM CRANBERRY CURE™

• Ekologiskt tranbärs- och lingonextrakt för de nedre urinvägarnas normala funktion. • Mjölksyrebakterier och vitamin D-3 främjar immunsystemets funktion. • Innehåller även åkerfräken- och gullrisextrakt. VÄL S AMMANS AT T 5-DAG ARS KUR

Njurar

Övre urinvägar Urinblåsa Nedre urinvägar

Positiva vetenskapliga studier på tranbärsextrakt: Tranbär har använts i generationer som ett naturligt stöd för de nedre urinvägarna. En studie, publicerad i Current Bioactive Compounds 2011, visar att ett intag av doser på 500 mg och 1000 mg tranbärsextrakt per dag bidrar till de nedre urinvägarnas hälsa.

Har du frågor om Cranberry Cure, kontakta: Elexir pharma AB. Telefon 06 34 36 506. www.elexirpharma.fi. Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas uteslutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finland och Norge.

24

4 tabletter per dag i 5 dagar, därefter 2 tabletter per dag. Intas med riklig mängd vätska. Cranberry Cure™ tillverkas i Norden under stränga kvalitetskrav. Finns i hälsobutiker samt vissa apotek. Kan dessutom beställas fraktfritt på telefon: 06-34 36 506 eller på www.elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 1–2 vardagar. Pris 29 € för 48 tabletter. Inga avgifter tillkommer.

moderna kosttillskott för moderna människor


FÄRGRANNA kärl piggar upp i höstmörkret. Föredrar du modern design i rostfritt stål eller klassisk glänsande kristall? Här hittar du även klassisker inom design, som Philip Starks designade citruspress Juicy Salif. Dessa stilar finns representerade i Maya Home’s inredningsaffär i Vasa.

www.mayahome.fi

1

2

3

4

5 25


LEKFULL DESIGN TILLBRINGARE AV SAGA FORM UR SERIEN HAPPY DAYS I AKRYLPLAST. PARADISE BIRDS, SALTOCH PEPPARKAR FRÅN ALESSI DESIGNADE AV STEFANO GIOVANNONI.

7 6

9

10

8

26

11

12


14

MÖNSTER OCH FÄRG FESTDUKNING MED FÄRGGLADA MÖNSTER, LEK BÅDE MED FÄRG OCH DESIGN. BLI ÖVERRASKAD AV DET OVÄNTADE INOM MODERN DESIGN.

13

15

27 16


PRODUKTINFORMATION 1. ALESSI - Fruktkorg 2. STELTON - Ljusstakar 3. ALESSI - Retro - Design - Lotta Odelius 4. ALESSI - Juicy Salif - design - Philip Stark 5. George Jensen - Cooler - Ljusstake

17

6. SAGA FORM - Tillbringare i akrylplast 7. ALESSI - Salt och peppar design - Stefano Giovannoni 8. Chin Banana - Toothpick holder 9. SAGA FORM - Färggranna tillbringare och skålar 10. SAGA FORM - Kakfat

18

11. SAGA FORM - Desaertskålar 12. SAGA FORM - Glas 13. SAGA FORM - Seasons / Stengods - Ugnsform 14. SAGA FORM - SOS - design: Björk - Forth 15. SAGA FORM - Sillgaffel 16. RÖRSTRAND - Kulinara - Kärl 17. NACHTMANN - Ljusstakar - Cube

19

18. NACHTMANN - Glasvas och Skål 19. ORREFORS - Quartet - design - Helen Krantz 20. TRIANGLE / ORREFORS design - Matti Rytkönen 21. ORREFORS - Tornado - design - Jan Johansson

20

Text Margitha Sundström Foto Nina Westman-Enroth

21 28


MERA INTRYCK FRÅN

BOSTADSMÄSSAN

I TAMMERFORS Bomässområdet är planerat för odling av egna grönsaker, man tar till vara regnvattnet genom nat urlig fördröjning för att kunna använda avrinningsvatten för bevattning av trädgårdarna, vilket även skyddar sjöarna i Vuores. I utkanten av området finns jordlotter där invånarna kan odla grönsaker, bär och frukt. Arrangörerna har krävt att husägarna konsulterat proffs i trädgårdsplaneringen, vilket bidrar till en viss enhetlighet. Växthus och odlingslådor är återkommande inslag i omgivningen.

Den största överaskningen på mässan var definitivt ”våra vänner” som ekade runt hela området.

29


LAMMI-STENHUS VILLA HESSE BOSTAD NUMMER

14

3-6 rum + kök + bastu 181 m² Utställare Lammi-Kivitalot Inredning: Santaniemi Interior Design Oy/Ab Arkitekt: Tiina Vimpari och Tuomo Nakari Målsättningen med planeringen var att skapa solida utrymmen och ge en bra grund för trivsamt boende både till vardag och fest. Byggnadsmaterialen som använts är av hög kvalitet och huset är lätt att förändra. Stilen är tidlös. Vardagsrum och sovrum följer samma inredningsmönster. Den glada turkosa färgen ger badrummet en ny stämmning.

30


LAKKA STENHUS HAUSKAKS BOSTAD NUMMER

10

4 rum + kök + bastu 128,5 m² Inredning: Masku Arkitekt: Tero Harjula Stilig och lekfull helhet.

Djup kraftig orange färg sågs både inomhus och på den inglasade terassen. Köket i stilrent svartvitt med några färgranna detaljer. Barnrummet i ljusblått med rolig färgsättning. Arbetsrum och bibliotek med färger som återspeglar färgerna i resten av huset. 31


SETT PÅ STAN ORANGE GER TONEN DENNA HÖST !

HÄR HITTAR DU ALLA KÄNDA MODESKAPARE LOUIS VUITTON RALPH LAUREN POLO MICHAEL KORS BURBERRY

SETT PÅ STAN OCH FOTO HELÉN HIRVELA

32


HELSINGFORS

JORDNÄRA FÄRGER INOM BÅDE INREDNING OCH MODE SIA BURBERRY

PARFYM I BLOMMIG OCH KRYDDIG NYANS - LANCÔME

33


GERDS TRÄDGÅRD BRÖLLOPSBINDERI D

et finns många alternativ när man ska välja blommor till brudbukett, svårt att välja några enstaka blommor när man skulle vilja ha allt. Jag tycker ofta att det blir bäst om man begränsar sig lite och tänker på att det är många detaljer såsom klänning, frisyr, smycken mm. som tillsammans ska bilda en fin helhet. Också årstiden och vilken typ av bröllop det är kan påverka valet av blommor. Men man väljer förstås själv efter sin egen personlighet och smak. Här är två helt olika typer av buketter, en med butikens inköpta snittblommor, rundbunden bukett med traditionell teknik och en med enbart blommor från trädgården, bunden som en vanlig bukett med egna stjälkar. Jag använder gärna material från trädgård och natur i mina binderi arbeten, det är praktiskt, lättillgängligt och närproducerat. Nästan alla årstider finns något man kan använda och tycker man som jag att alla material är fina på något sätt så finns det alltid material tillgängligt runt hörnet, det gäller bara att hitta rätt sammanhang och rätt kombination.

Vidjehortensia

Hundrova

Klematis Summer snow

Foto Rainer Fagerholm

34

Funkia

1

Binderiarbeten och text Gerd Karlsson


3

2

4

5

1. Sensommarens brudbukett från trädgården, materialet är enbart trädgårdsväxter, vidjehortensia, klematis, astilbe, hundrova, funkia och palmstarr. Den här buketten är bunden som en vanlig bukett med sina egna stjälkar. Det kan vara ett enkelt alternativ om inte buketten ska hanteras så mycket under bröllopsdagen. 2. Det här skaftet är inte vad det ser ut att vara, stjälkarna som syns sitter inte fast i blommorna, det är lösa stumpar som satts fast på trådskaftet bara för att få den naturliga känslan. Varför undrar man kanske? Anledningen är dels hållbarheten, avdunstningen blir stor ur avskurna stjälkar och blommorna skulle snabbt sloka. Det skulle också vara svårt att få till den rätta formen på buketten och skaftet skulle bli jä tetjockt med så här mycket blommor, över fyrtio stjälkar. 3. Knapphålsblomma med ros, fresia och hortensia. 4. Delar till brudbukett. För att få teknik och hållbarhet på buketten behövs en del förberedelser, blommorna är avskurna från sina stjälkar som ersatts med tråd och tejpats för att sedan plockas ihop till en bukett. 5. Rundbunden brudbukett med rosorna Glamgirl och Akito. Vit fresia och blå hortensia.

35


OM PSYKOTERAPI 3. Terapins rötter Konstterapi och gestaltterapi är två skolor inom psykoterapin omkring vilka det uppenbarligen rör sig månget missförstånd. Jag upplever ofta att människor antingen är nyfikna eller lite misstänksamma mot båda terapiformerna. Det inspirerar mig till att berätta mera om dem, eftersom nyfikenhet bör belönas och misstänksamhet kanske bäst kan botas med information. I mitt dagliga arbete som arbetshandledare och psykoterapeut använder jag mig av dessa två terapiformers teori och förhållningssätt. I denna serie artiklar vill jag bland annat beröra deras bakgrund, principer, arbetssätt och etik. Gestaltterapin - historia och ursprung Gestaltterapin som teori och metod skapades av Fritz Perls som levde från 1893 till 1970. Han föddes i Berlin i en judisk medelklassfamilj. Efter att ha läst medicin och specialiserat sig i psykiatri, avlade han examen som läkare 1921. Han verkade som läkare i Berlin till 1926, och flyttade därefter till Frankfurt, där han träffade sin blivande hustru Laura Posner (senare Lore Perls), som studerade vid universitetet där. Hon avlade senare doktorsexamen i psykologi, och det var i samarbete mellan de båda makarna som gestaltterapin blev till, inspirerad av människor som bland annat Martin Buber, Karen Horney, Wilhelm Reich och Sigmund Freud. 1933 flydde paret Perls till Sydafrika på grund av att Hitler kom till makten. Här grundade de The South African Institute for Psychoanalysis som de drev tillsammans till 1946, då de emigrerade till USA. De grundade tillsammans med Paul Goodman The New York Institute for Gestalt Therapy, men det var först när Fritz Perls hade flyttat sin verksamhet till Esalen Institute i Big Sur i Califor-

36

nien som gestaltterapin vann egentligt erkännande som en egen terapiform. Namnet Gestaltterapi och dess betydelse Gestaltterapins pionjärer var ursprungligen ganska oeniga om namnet Gestaltterapi. Flera önskade på grund av terapins överordnade existentialistiska livsåskådning att den skulle kallas Existentiell Terapi. Av olika orsaker stannade man sist och slutligen ändå för namnet Gestaltterapi. Ordet gestalt syftar här på helheter eller mönster som ger mening. En gestalt är annat och mera än summan av de delar som ingår i helheten: också relationerna mellan dess delar är av stor betydelse. Det gestaltbegrepp som gestaltpsykologin i tiden skapade kring varseblivningsprocesser används sålunda av Perls och andra gestaltterapeuter för att förstå och arbeta med också andra psykologiska processer än varseblivningen. Essensen i det gestaltterapeutiska synsättet är att det är ”sunt” att olika psykologiska processer blir avslutade, det vill säga vi mår bra när gestalter blir slutna, och vi drabbas av olika symptom när de inte blir det. Om en process blir på hälft, utgör den en oavslutade gestalt som blir till ett hinder för senare processer, den ”binder energi” och hindrar klienten att reagera adekvat i den process som egentligen numera är den aktuella. Förenklat uttryckt går det terapeutiska arbetet därför ut på att först identifiera och medvetandegöra en aktuell oavslutad gestalt. Därefter samarbetar klient och terapeut för att steg för steg avsluta den process som vid någon tidpunkt i klientens liv åstadkommit den ofullbordade gestalten. De olika stegen i en process, gestaltbildningen, beskrivs i en klassisk teoretisk modell, den så kallade energicirkeln. Utöver sin väldiga aktivitet som arbe-

tande terapeut skrev Fritz Perls några viktiga och grundläggande böcker om gestaltterapi. Detta blev en medverkande orsak till att gestaltterapin redan under hans egen livstid hann få bra fotfäste och bli ganska känd och utbredd. De som lärde sig att praktisera gestaltterapi av Laura eller Fritz Perls kallas ”första generationens gestaltterapeuter”. Så idag är det ”tredje och fjärde generationens gestalt- terapeuter” som utbildar sig och praktiserar. Och även om utvecklingen förändrar oss alla, våra omgivningar och våra villkor, fungerar grundprinciperna i gestaltterapi ännu idag, eftersom terapin tillgodoser de behov av utveckling och självinsikt som nutidens människor har. Detta finns närmare beskrivet bland annat i böcker av psykoterapeuterna och författarna Inger Mannerstråle och Hanne Hostrup. De följande artiklarna i denna serie kommer att mera ingående behandla gestaltterapins historia, samt några av dess principer, begrepp och arbetssätt.

Text Tine Sylvest Foto Bo Mellberg Skribenten är leg. psykoterapeut MPF, konstterapeut och arbetshandledare. Hon är danska och bor och arbetar i Vasa.


Drömhem på Bergö Sommar Text och Foto Nina Westman-Enroth

SOMMAREN PÅ BERGÖ GÅR VANLIGTVIS I PROJEKTENS TECKEN. DETTA HAR ÄVEN DENNA SOMMAR GÅTT UT PÅ TILL STOR DEL. GIVETVIS HINNER VI MED EN DEL ANNAT OCKSÅ, SOM TURER UT I VÄRLDSNATURARVET, ATT NJUTA AV BLOMSTRENS FÄGRING I TRÄDGÅRDEN OCH FIKA PÅ VÅR NYA FINA TERRASS. NÄSTA SOMMAR BLIR DET EN HEL DEL FIKA I LUSTHUSET, DÅ DET KAN INVIGAS.

Under våren och sommaren har vi pysslat i trädgården, från morgon till kväll alltid då vädret tillåtit. Det första stora projektet blev terrassen, vi har behandlat den med en nästan kolsvart terrassolja, och det blev verkligen lyckat. Huset lyfts fram, alla blommor och detaljer framträder på ett helt annat sätt. Oljan blandades i önskad kulör på Prisma. Något annat jag köpt inför sommarens trädgårdspyssel är ett par underbara svenska träskor, Troentorp, från Ateljé AH design, i Korsholm. För att vattnandet ska vara riktigt glatt behövdes även en rosa vattenkanna som sällskap till alla mina patinerade zinkkannor. Det andra stora projektet blev min mångåriga dröm som gick i uppfyllelse; rosenpergolagången mot havet. Vid varje stolpe har jag planterat här-

diga klätterrosor, kanadensiska rosa William Buffin blandat med den finska vita Polstjärnan. De beställde jag från Blomqvists plantskola. För att fylla ut aningen mera planterade jag även några blålila alpklematis som kamrater till rosorna. Nu är det bara att vattna och vänta att de så småningom ska täcka hela pergolan. Ljuvt, skirt och doftande. Det tredje projektet blev en torkställning, i samma stil som pergolan, på grund av den bergiga karga mark vi har blev vi tvungna att borra hål i vår hjärtformade sten för att få torkställningen stabil, det gav ett lyckat resultat. Visst är det underbart att krypa ner i en säng med lakan som fått soltorka. Det fjärde projektet, som inte ännu är färdigt, är vårt orangeri, lusthus eller

37


växthus. Kärt barn har många namn. Men det är ett projekt som fortgår. Hos oss kommer det att användas som lusthus, med lite säsongplantor i. Egna solmogna tomater övervinner allt i såväl doft som smak. Lite basilika, rosmarin och timjan och en drös med pelargoner kommer vi även att kunna njuta av under de hoppeligen många fikapauserna. Som bäst fixar vi barnrum, killarna ska

38

Korsholm

få ett tuffare rum, med återvinning i temat. Efter det blir det ett varmkvistbygge, eller svensk inglasad veranda som jag föredrar att kalla det. Höstens myshörna i vardagsrummet är klar, nu gäller det att ta sig tid att läsa, tända ljus och botanisera i trädgårdsböcker, drömma vidare om nya projekt under den snart stundande mörkare tiden. Trevlig sensommar till er alla, i nästa nummer återvinning, att göra nytt av gammalt!


39


RESTAURANG LUOMO

- TA FISKEN MED DIG I BADKARET!

-BE FISKHANDLAREN VAKUUMFÖRPACKA DIN FISK. GÅ HEM OCH TAPPA UPP ETT BAD MED MINST 49 GRADIGT VATTEN OCH KOMBINERA BADANDET MED MATLAGNINGEN PÅ EN OCH SAMMA GÅNG! -FISKEN BEHÖVER CIRKA 16-20 MINUTER INNAN DEN ÄR FÄRDIGLAGAD, ETT LAGOM AVSTRESSANDE BAD, SÄGER JOUNI TOIVANEN. Jag är på restaurang Luomo i Helsingfors och talar med Jouni Toivanen, Mika Mattila och sommelieren Laura Kavander. Vi diskuterar matlagningstekniker, de bästa restaurangerna i allmänhet, mat- och dryckeskombinationer och råvaror. Matlagning i vakuum heter på franska sous-vide. På restauranger tillagar man köttet länge i låg temperatur, fisken behöver såklart kortare tid. Det handlar om föreberedande matlagning. Laura Kavander stämmer in i förslaget med badkaret och berättar att hon gjort liknade försök med att tillaga fisk i varmt kranvatten. - I Finland håller varmvatten temperaturen så pass höga gradantal att det är möjligt. Det är bara att börja prova hemma. Efteråt passar det bra att snabbt ge fisken eller köttet en yta genom stekning eller grillning. Kolgrillning ligger också i planerna för Luomo. - Det skall vara kol för vi tycker att gasgrillen inte kan ge den smak som vi vill få fram, säger Jouni Toivanen. Digitala termometerb är ett fantastiskt hjälpmedel för bland annat sous-videtillagning och gör matlagningen möjlig till perfektion, säger köksmästaren och termometern är minst lika viktig för matlagning i våra hemmakök.

40

Vi är alla överens om att kranvattnet i Finland är av mycket hög kvalitet och något vi inte behöver tänka på när vi lagar mat eller skall brygga kaffe eller te. Det är också det självklara valet för mig när jag dricker vatten till mat och vin. Luomo beskriver sin matlagning som ”naturliga kombinationer”. De använder sig av klassiska och gastrovetenskapliga matlagningstekniker. Råvarorna kommer från hela världen. - Norden är för kallt och det blir svårt med råvarorna under vintern. - På sommaren gäller inhemska råvaror och vi går bara över gatan till Salutorget och gör våra inköp, säger Jouni Toivanen. I köket jobbar fyra kockar, i matsalen serverar fyra personer inklusive som-

melieren. Luomo vill skapa en avslappnad atmosfär och det skall vara roligt både för personalen och gästerna. Inga stela gammalmodiga sommelierer här inte. - Det handlar trots allt om att äta mat. Molekylär gastronomi eller kockens kemilåda som man också brukar säga är idag mer eller mindre en del av matlagningen i de mer tekniska köken. Luomo understryker att det handlar om naturliga ämnen och inga smaktillsatser eller koncentrationer av naturliga aromer. - Just nu undersöker vi en gemensam specifik arommolekyl i kaffe och lök, säger Mika Mattila. Aromen kan sedan användas i en sås eller skum som serveras med löken. Var sjätte vecka byter de menyn och planeringen ligger cirka 2 menyer framåt.


Först skapar de maträtterna och menyn och till sist söker man efter dryckerna som skall matcha anrättningarna. Personalen jobbar tillsammans för att skapa kreativitet och alla deltar i provsmakningarna. Serveringspersonalen vet allt om maten och dryckerna när det är dags att möta kunden och presentera Luomos nya idéer och gastronomiska höjder.

KORKA UPP TVÅ, TRE VINER TILL MATEN OCH GÖR EN PROVSMAKNING Vinerna kommer företrädesvis från klassiska vinområden i Europa. - Tyska och Österrikiska viner går bra ihop med matens struktur det är viktigt att vinet inte är kraftigare än maten, säger Laura Kavander. De försöker finna de små producenterna både i Europa och runt om i övriga vinvärlden. Om de hittar intressanta viner som för tillfället inte passar gällande maträtter, köper de hem vinerna och lägger flaskorna i vinkällaren till kommande menyer. Berättelser och myter och så kal�lad ”storytelling” om vinet är viktiga delar av helhetsupplevelsen och uppmuntrar stämningen ytterligare. Luomo köper in vanliga viner, ekologiska och även biodynamiska De föredrar naturell vintillverkning där vinmakaren gör så lite som möjligt.

LAURA KAVANDER sommelier

Jag frågade henne om hon har något bra tips till hemmakocken när det gäller vin. Laura föreslår att man provar två, tre viner till maten som man lagat för att se vilket alternativ som passar bäst. Bjud in vänner och bekanta och prova tillsammans så ofta tillfälle ges. Hon lagade nyligen smörstekta kantareller och provsmakade ett vin på druvan chardonnay och en beaujolais. I den kampen vann beaujolais, det lätta röda fruktiga vinet.

LUOMOS FEMRÄTTERSMENY MED TILLHÖRANDE VINMENY Luomo serverar tre-, fem- eller sjurätters menyer. En sjurätters meny tar cirka fyra timmar att äta. I femrättersmenyn ingår tre förrätter, en huvudrätt och en dessert. Men först och väldigt snabbt serverade personalen små aptitretare så kallad amuse-bouche innan den första förrätten. Aptitretarna serverades på ett större fat på en grafisk bild föreställande världskartan. Nordamerika: Mac and cheese med lagrad cheddar och hemgjord ketchup: Den yttre delen hade en perfekt pasta al dente -textur fylld med en mycket fyllig och nästan rinnande cheddar. Det hela var kryddat med tunna rökspån. En intressant balans av sötma, syra och rökighet. Sydamerika: Gösceviche (marinerad) med malda popcorn: Mjuk och sval textur, het kryddighet med otroligt hög och frisk limesyra. Asien med fokus på Indien: En far-far (indisk snacks gjord av tapioca, stärkelse från rotfrukt), fylld med garam masala-kryddad blomkål toppad med torkad curry: den yttre texturen var lik en rå grönsak. Fyllningen var mjuk med het currysmak. Europa: En ankconfit (tillagad i fett på låg värme under lång tid) toppad med fransk Savora en smaktillsats gjord av kryddor och örter: umami, krispig och en lång rostad eftersmak. Afrika: En biff tartar smaksatt med etiopisk mitmitaolja (mitmita är en het krydda) toppad med vitlökschips, kaffemajonnäs och karameliserat kaffe. Mjuk och krispig på samma gång med rökig smak och aromatiska örter.

41


Australien: I ett provrör, gröna äpplen med ostrongel och ängssyra: En väldigt spännande servering. Jag fick rekommendationen att skaka provröret väl. Texturen var nästan som äppelmos eller tjock saft med fruktkött. Fruktigt och bärigt av krusbär och gröna äpplen. Krispigt fruktskal och frisk syra.

1 SEDAN SERVERADES DET FÖRSTA VINET OCH DEN FÖRSTA FÖRRÄTTEN. Champagne Mari Demets Cuvée 19 éme Siecle. Från en liten producent i distriktet Aube. Gjort på 50% pinot noir och 50% chardonnay. Gyllengult med små bubblor, doften är svagt fruktig med intensiv nötig, smörig arom och arom av torkad frukt. Smak av hög frisk syra, gröna och röda äpplen, gröna bär och mjuk beska. Till champagnen serverades förrätt nummer ett, första delen: Sikli-potatis från norra Finland som har genomgått ett lerbad och blivit borstad med silverpulver för att ge den stenaktiga effekten. Den klassiska hårdosten ragusano från Sicilien har gjorts till en kräm och på toppen har de strött torkade svartvinbär: Rätterna serverades på en bit svart skiffersten. Krämen är fyllig och frisk i smaken och svartvinbären ger syrlighet som passar utmärkt till den otroligt kraftfulla smaken av jord och mineraler i potatisen.

1 Första förrätten

Vinet påverkas av maten och blir mer mogen av torkad frukt och sekundära aromer. Något mer beska men totalt sett fortfarande balanserad. ANDRA DELEN AV FÖRSTA FÖRRÄTTEN: I den andra delen serveras potatisen varm med smält ragusano-ost på toppen och man har gjort en olja av svartvinbär till buljongen.

Andra delen av första förrätten

Buljongen smakar delikat svartvinbärssaft och bryter bra med den mer salta mineralrika potatisen och rökiga fylliga osten. Eftersmaken i båda delarna är lång och komplex. Kombinationen med champagnen blir mer strukturerad av syrlighet och en bättre balans uppnås.

2 ANDRA VINET: Från Domain de La Peiere, Muscadet Sevre et Maine, Loire på druvan Melon Bourgogne som har flasklagrats på jästfällningen, så kallad, sur lie. Vinet är från en av topproducenterna i Loire och vinet är ekologiskt, naturligt jäst och ”hands off approach” gäller i vintillverkningen: Transparent ljusgul färg. Doft av svag druvkaraktär, mineraler, jäst, vita vinbär och en markant oljefatskaraktär. Vinet smakar vita vinbär och citrus med en frisk syra och sublim grapebeska. ANDRA FÖRRÄTTEN: Makrill Escabeche (spansk sötsur marinad). Makrillen har marinerats i en saltlag och har sedan lätt grillats. Fisken serveras med Pequillopeppar, rabarber och en majonnäs utan ägg baserad på fiskbuljong och långpeppar: Mycket intressant textur med både fetare nyanser, krispighet och även av stjälkighet. Smak av markant örtighet, peppriga aromer och syrlighet. En välbalanserad rätt trots alla olika smaker och texturer.

2

Vin och matkombinationen: Syran i vinet möter syran i maten, örterna och pepparn tar bort lite av fruktigheten i vinet och ökar på känslan eldigheten. Inget som stör mig utan fortfarande en hygglig balans i övrigt.

42

Andra förrätten


3 TREDJE VINET:

3

Sonnentropfen ett halvtorrt ekologiskt Rieslingvin från Pfalz i Tyskland av producenten Weingut Schaefe. Transparent tunn och vattnig i färgnyansen med ljusgula och gröna stick. Doft av tydlig rökighet (mineraler) och flinta. I smaken, hög frisk syra, markerad mjuk beska, mindre eldig och halvtorr. Aromer av söta gröna päron och äpplen, svart vinbär och svart vinbärsblad. Oljig konsistens. TREDJE FÖRRÄTTEN: Sparris och Joselitoskinka (jamón ibérico, Spanien). Den gröna och vita sparrisen serveras med joselitogelé, sparrisvinägrett, sparrismjölkskum, kärleksört och vit lupin: Otroligt mjuk och nötig, umamirik skinka. Parfymerad och markerade gröna sparrisaromer, hög syrlighet. Komplex textur framförallt från sparris och örterna. Tillsammans med vinet: Både maten och vinet behåller balansen bra. Fruktigheten blir tydligare av skinkans sälta.

Tredje förrätten

Mellanspel och överraskning för att rena smaklökarna: En fetare kräm med smak av gran och skogsbär under ett täcke av småkorning sorbet, granité och på toppen skogsbär, blad och granbarr. Anrättningen serverades på en stenplatta. Som stämningseffekt hade de fyllt en träskål med kolsyreis och gran. När de hällde vatten på kolsyreisen uppstod dimman som flöt ut över bordet. Jag upplevde det som en spegling av en gryningsmorgon djupt inne i skogen vid någon liten sjö när dimman lättar. Det är så här den finska skogen smakar och ser ut. Blåbärs- och enbärsaromer och ljusgröna granbarr. Kylan, örterna, bären och den gräddiga krämen blir gräddglass med mina sinnen.

4 FJÄRDE VINET: CasaDoValle, vinho verde DOC Portugal. Rosé på druvorna Vinhao och Rabel de Ovelhal:

Mellanspel

Mörkare jordgubbssaft-rött med en ljuslila rand. Doften är kylig och något knuten. Intensiv doft av mineral och smör. Smaken av jordgubbar, hallon, röda vinbär, lingon och tranbär med en hög frisk syra. Medelfylligt med en viss restsötma. Lång bärig eftersmak och något spritsig. HUVUDRÄTTEN:

4

Bouillabaisse av huvudsakligen gös, stekt kammussla, tomatmarinerad fisk, fänkål och en fransk röra, rouille gjord på torkade tomater, vatten och saffran. Purén och puddingkuberna var baserad på en redning av havskräftor.

Huvudrätten En fantastisk textur, rejält med skaldjurssötma som jag upplevde som nötig med mandelmassa och pistage. En ren och tydlig fisksmak och på toppen fänkål. Texturen är mjuk, krispig och krämig. Fantastiskt skriver jag en gång till! I kombination med vinet blir det ett intressant möte med sötman i maten och framförallt med fänkålen. Något förhöjd eldighet.

43


FÖRE DESSERTEN: En karamell på miso och sojasås och yuzu-sorbet. Yuzu är en japansk citrus. Överst på sorbeten ett chips gjord av lotusroten och ett söndersmulat glaserat shiso-löv. En spännande kombination av knaprighet, mjuk sorbet, stor sötma och en frisk syra som jag upplever som citronlemonad. En söt fot, syrlig kropp och hatten är krispig.

5 FEMTE VINET:

Före desserten

Brachetto d´ Acqui 2011 från producenten Giacomo Bologna. Vinet är lätt mousserande genom alkoholjäsning i högtryckstankar. Jäsningen avbryts när det återstår cirka 140 g socker per liter och alkoholhalten ligger på ca. 5,5%, lägsta tillåtna alkoholhalt är 5%, högsta 11,5%. Brachetto är druvans namn och Acqui är staden strax söder om Asti: Transparent lingonrött med mycket små bubblor. Doften av söt karamell. Söt mjuk textur, aromer av karamell, röda fullmogna körsbär och söta jordgubbar. Mjuk frisk syra.

5

DESSERT DEL ETT: Vaniljkräm på mjölk, mjölk och smulpaj med sötmandel, mjölkglass och torkad mjölk med jordgubbsbuljong: Rena smaker och kombinationen får mig att tänka på cheese cake. Lång eftersmak! I kombination med det lätt mousserande vinet som är en kontrast upplever jag att vinet smakar mer tydligt av fullmogna körsbär, svarta vinbär och vinbärsblad. 1+1=4 det vill säga jag upplever att de två delarna i kombination blir en större smakupplevelse. De förstärker varandra.

Dessert del ett

DESSERT DEL TVÅ: Jordgubbstoffe med färska och torkade smultron, jordgubbsgranité (småkornig sorbet) och torkad jordgubbsmousse med vaniljmjölk. En påtaglig vanilj-, jordgubb- och smultronsötma. Smak av fullmogna bär på gränsen till övermogna och syltiga. Påminner mig om sommarlov med sol, värme, salta stänk och dofter från bärskogen. I kombination med vinet behåller både desserten och vinet sin balans. Kanske något beskare smak på grund av att desserten är sötare. Efter drygt tre timmar av underhållning med 100 % äkta råvaror utformade som konstverk är det dags att runda av och gå hem genom sommarnatten. Ett stort tack till Luomo som tog sig tid! Mina sinnen har redan mentalt gjort en ny bordsreservation till kommande menyer.

LUOMO ÄR EN LEK MED ORD OCH BETYDER UNGEFÄR, EN KREATIV PLATS. Text och foto: Stefan Nilsson, Sommelier Driver företaget Kaffika.

44

Dessert del två


Medeltida gästabud Vem har inte tänkt på medeltida gästabud någon gång? Stora mörka

salar med jonglörer, dansande björnar mitt i salen, vimplar och fanor som hänger ner från taken, undersköna damer och bålda riddare och så en stor mängd mat och dryck.

Myten om den mörka medeltiden Innan vi går vidare måste jag slå hål på en myt. Den mörka medeltiden. Tittar vi på vad som finns bevarat i bildmaterial och i berättelser så kommer en mustig färgrik bild att målas upp. Stora gästabud med mängder av rätter och många receptsamlingar vittnar om uppfinningsrika kockar och färgglad mat. Det bruna och grå och mörka som vi upplever i samband med medeltiden är en uppfinning från renässansens dagar. Dessa ville visa att man var mycket bättre än ”förr i tiden” och så planterades fröet till våra dagar myter. Därtill blir de flesta dräkter vi ser i jordfynd bruna och gråa när jorden bryter ner färgerna.

Vikten av att placeras rätt vid borden I de högre klasserna gällde det att placeras efter sitt stånd, kön, ålder och ställning. Det fanns olika sätt att visa på att en gäst var finare än en annan. Ett tygstycke kunde hängas upp ovanför dem som en baldakin, en extra duk kunde läggas under tallriken, en fristående stol att sitta på eller så markerades platsen med ett saltkar. Genom att få ett saltkar framför sig visade man på att gästen satt ”ovanför saltet” och därmed var förnämare än andra. Gäster som inte nådde saltet fick ta med sig eget salt på kalaset.

Servisen Inte ens på de finaste gästabuden kunde gästerna räkna med att få tallrikar av metall, såsom tenn eller silver. Det vanligaste var rektangulära, kvadratiska eller runda trädiskar i enkel utformning, ovanpå dem lades ett brödstycke. Maten var inte mer lös än att det sögs upp av brödet. Det vanliga att äta med var fingrarna, skeden och kniven. Gafflar var ytterst ovanliga: endast ett fåtal är kända. Eftersom maten åts med fingrarna var det viktigt att tvätta händerna före och efter maten. Under måltiden torkade gästen sig på en långservett. Dryckesbägare fanns i trä, silver, glas och tenn.

Illustration: Tommy Hellman

45


Vett och etikett

Underhållning

Recept

En uppsjö av regler existerade om hur var och en skulle uppföra sig vid matbordet. Det var minsann inte alls ok att slänga maten på golvet, snyta sig i bordsduken eller torka sig på kläderna som man får intrycket av när filmindustrin visar upp vår mörka medeltid. Vett- och etikettböckerna visar på att regler fanns till exempel för vilka fingrar som skulle slickas på.

Mellan varje omgång mat spelades det upp någon form av underhållning. Det kunde vara sång, musik, dans, björnhetsning, jonglering, skådespel eller annat som roade gästerna under tiden de smälte maten och nästa anrättning med mat dukades fram. Och så fortsatte man hela natten igenom.

Om ni vill ha ett supergott recept på små läckra saffranspajer så kommer ett här.

Skådebröd Ett medeltida gästabud utan överraskningsmat var inte mycket till gästabud. Detta behövde inte alls vara så fantasifullt som dvärgar hoppande ut ur jättepajer eller djurkroppar hopsatta i groteska former. En av dessa former var cockentrice - till hälften gris och till hälften tupp. Det var viktigt att på bordet ha skådebröd, som det inte alltid var nödvändigt att äta av. Fåglar som svanar, påfåglar och tranor serverades i sin fjäderskrud och var inte alltid lika goda att äta som att se på.

Fastan Reglerna för fastan varierade under medeltiden men var viktiga att följa. Under fastedagarna var smör, kött, fågel och ägg bannlysta, och istället åts till exempel fisk i alla former. Reglerna var stränga för de som bröt mot dem, men finns det regler så finns de finurliga människor och på sina håll räknades därför bävern som fisk - den levde ju i vatten.

Hundratals rätter Medan man idag delar upp en måltid i förrätt, huvudrätt och efterrätt delade man på denna tid in en måltid i flera anrättningar. I varje anrättning kunde det vid finare tillfällen finnas tiotals rätter. Man åt av det som ställdes framför en: det man inte nådde förväntades man inte heller äta av. När en omgång med mat var uppäten togs allt bort från bordet, även duken. Under duken kunde en ny ligga, allt för att snabbt få till ett fräscht bord inför nästa anrättning

46

Rätter som serverades under medeltiden De äldsta skandinaviska kokböckerna är två danska böcker. Läkaren Henrik Harpestrengs ”bog om kogekunste”. Man vet att Harpestreng dog 1244. Den andra danska kokboken är en avskrift av munken Knud Jul och den är från omkring 1300. Den baseras på äldre danska källor och det är möjligt att han tittat på Harpestrengs material. Han har i alla fall haft något att titta på eftersom detta är bara en avskrift och inte hans egna verk. Det serverades karp med örtkryddor, purjolök och bröd i vin, kyckling med herremanssås (mycket kryddstark sås med ättika och kryddor), helstekt svan eller häger, köttbullar med färg, risoller av märg, ålar i sås, fläskstek med kryddat vin, stekt rådjur med pepparsås, rosenpudding, hönsgryta, ostron i buljong, kokt fågel och fläsk med pudding, lasagne med ost, körsbärssoppa, fikon och russinkräm, tårtor, sötsur kryddad kanin, späckat vildsvinshuvud, soppa med mandelmjölk, krikandspastej och skogssnäppa, små pastejer och frumentry (vetegröt som åts som den var eller som tillbehör till kött, fisk eller fågel). Dessa rätter åt överklassen. Övriga i samhället fick leva på gröt, soppa, gryta och välling med bröd. Förbud mot att fiska och jaga gjorde att de inte kunde dryga ut sin enformiga diet med dessa delikatesser. Kryddor som var populära under medeltiden: saffran, peppar, muskotnöt, kanel, ingefära, kryddnejlika, kardemumma, senap, kubeberberpeppar (en pepparsort som smakar som enbär och mint), långpeppar (liknar alhängen) samt galanga (ingefärssläkting)

Paj med saffranskräm från Maggie Blacks Den medeltida kokboken, 1993. Ingredienser: Smördeg gjord på 225 g vetemjöl, 65 g smör, 40 g flott och kallt vatten att blanda med eller så köper du ett paket med färdig djupfryst smördeg. 1 gram pulveriserad saffran 6 äggulor 3½ dl vispgrädde 1 ¼ dl mjölk 65 g strösocker En nypa salt

Lös upp saffranet i 2 msk vatten tills vattnet blir mörkgult. Gör ett degskal som är 5 cm högt i en pajform med 20 cm i diameter och löstagbar botten. Lägg torra bönor på degen i botten av formen så att den inte blir bubblig. Grädda dem i 200 grader i 15-20 minuter, ta bort bönorna och ställ in formen igen i 160 grader i 6-8 minuter tills den är torr och fast. Om du använder en djupare form än en pajform kan du behöva längre tid. Vispa äggulorna lätt i en skål, vispa sedan ner grädden, mjölken, sockret, saffransvattnet och saltet. Häll fyllningen i pajskalet. Grädda i 160 grader i cirka 45 minuter eller tills den precis stannat i mitten. Använder du färdig smördeg kan du göra 30 små formar istället. Då skär du varje platta i 6 delar och trycker ner i små metallformar. Sedan häller du fyllningen i dessa utan att förgrädda skalet. Detta är min egen tolkning av detta recept för att förenkla det. Du gräddar då i 175 grader tills den blir ljusbrun på ytan vilket brukar beroende på ugn vara runt 20-25 minuter.

Foto Restaurang Roszengrals, Riga Text Mamselle Steen, Kristina Steen


47


Kantareller

Blek taggsvamp

HÖSTENS SVAMPAR &

Stensopp

Trattkantarell

VINREKOMMENDATIONER 1. 2011 CHATEAU DE LA JAUBERTIE, AC BERGERAC - Torrt, fräscht vitt vin och med fin syra på druvsorterna Sauvignon blanc, Semillion och Muscadelle från södra Bordeaux. Kunde passa till svampsalladen - 10,10€ 2. 2010 WOLFBERGER 3W, AC ALSACE - Trevlig nyhet från Alsace som vanligtvis producerar endruvsviner, vinet är gjort på druvsorterna Riesling, Muscat och Pinot gris, som ger ett bra fruktigt matvin med fyllighet och druvsötma. 3. 2010 BONACOSTA FRÅN MASI, DOC VALPOLICELLA på de klassiska druvsorterna Corvina, Rondinella och Molinara. Vinet är mjukt (4 gr restsocker/liter) med toner av röda bär och karakteristisk kryddighet. Pris: 11,48€ 4. 2010 VIGNAMAGGIO CHIANTI CLASSICO GHERARDINO, DOCG Chianti Classico - Ett fylligare vin från Toscana på druvsorten Sangiovese - 15,95€ 5. 2006 SAMOS, AOC SAMOS - Till desserten rekommenderas deras prisvärda söta vin på druvsorten Muscat. Den passar bra till bärsalladen då gärna serverad med vaniljglass. Passar även utmärkt till olika fruktpajer av äppel, päron eller aprikos - ½ flaska 9,99€.

1

48

2

3

4

5


RECEPT HÖSTMENY Sallad med stekt svamp * Trattkantarellrisotto * Bärsallad av trädgårdens bär * SMAKLIG MÅLTID

SALLAD MED STEKT STENSOPP/ BRUNSOPP I pkt. blandsallad 3-4 stensoppar/ brunsoppar 1-2 schalottenlökar Olivolja för stekning Salt Dressing: I msk citronsaft blandas med ½ dl olivolja (lyxversion: olja med vit tryffelarom) Bred ut salladen på tallriken, stek svampen några minuter med olja och lök, salta och låt svalna, bred ut den över salladsbladen och häll på blandningen av olja och citron.

ENKEL DESERT TRATTKANTARELLRISOTTO 1 schalottenlök finhackad 3 msk olivolja för stekning 2 dl syrligt vitt vin 1 lit trattkantareller

2 dl aviorioris/ arborioris 2 msk kycklingbuljong 3-4 dl grädde

3 dl riven Grana Padano-ost (billigare än Parmesan)

Fräs löken och svamp i olivoljan, häll på vitt vin, tillsätt riset och häll på hälften av grädden låt koka och häll på mer grädde eller vatten vartefter riset sväller, tillsätt kycklingbuljong. När riset är färdigkokt och konsistensen är lagom, risotton skall vara nästan lite rinnande och inte för tjock, så dra kastrullen av spisen och blanda i osten. Smaka av och peppra, buljongen och osten ger sältan, risotton är klar för servering. Servera gärna med en grillad köttbit och säsongens grönsaker. Text: Margitha Sundström

BÄRSALLAD AV TRÄDGÅRDENS BÄR Foto: Peter Sundström

49


SUSANN VEM BESTÄMMER VEM SOM ÄR MEST VÄRD? Jag minns ännu mina diskussioner med min mor när jag var en liten flicka, mycket uppjagad ifrågasatte jag vem som bestämt vem som är mest värd. Min mor var av samma åsikt i diskussionerna vi hade, att alla har lika stort värde. Det spelar ingen roll om du är född till rik kung, kommer från ett fattigt hem med såkallad låg yrkesklass eller om du är vit eller svart, så har vi alla samma värde. Men vem är det då som har satt dessa värderingar som följts så slaviskt under så lång tid? Mycket av det som vi tror på och står för har vuxna människor sagt och lärt oss när vi var yngre, som att döma eller inte döma. Vi har fått vår fria vilja då vi föddes till jorden, och med den fria viljan kan vi välja hur vi agerar, värderar och bemöter händelser och människor. Men före vi går ner till jorden så väljer vi vår livsplan, de erfarenheter som vi vill uppleva och lära oss av. Vi väljer vilka som skall bli våra föräldrar och syskon. Vi väljer även de upplevelser vi vill ta del av, om vi skall födas till rikedom eller fattigdom, för vi behöver få ta del av olika liv och situationer för att kunna uppnå visdom i vår själ. Men då återkommer jag till den fria viljan som jag tidigare nämnde. Den fria viljan som ges till oss vare sig vi föds till fattig eller rik, den fria viljan som vi kan använda för att göra bra eller dåliga livsval. Det är helt upp till oss hur vi förvaltar den. Om vi på jorden skulle använda den till att göra goda livsval så skulle fler människor få ta del av våra rikedomar och världens pengar skulle fördelas på ett mycket bättre sätt. Jag kan inte låta bli att tänka på hur osunt vi bland annat använder oss av pengafördelningen. Vad är det som gör att vi till exempel ser upp till en känd musiker? Han/hon föddes en gång till världen som ett naket okänt barn, växte upp och lyckades senare i livet slå sig fram i branschen och bli känd, och förtjänar sedan otroliga summor för sina framträdanden. Likadant är det inom flera olika yrkesgrupper, till

50

exempel idrottare som lyckats i sin karriär. Vad får oss som människor att värdera dessa så högt och fördela så stora pengasummor för just deras insatser? Varför ska vissa få mera och andra mindre? Där kommer vår inlärning in, vi har lärt oss att hylla vissa och avguda dem, medan vi har lärt oss att se ner på andra. Vi använder inte oss av den fria viljan på ett vettigt sätt. Skulle vi göra det skulle vi inte ha så stora klasskillnader i samhället eller fattigdom och matbrist i vissa delar av världen. Vi skulle använda oss av sundare sätt att se på varandra, och kunna fördela och värdera varandra lika. Tänk bara på alla de yrken och människor som gör en insatts för världen och samhället, allt från sjukvårdare till gatsopare. Varför är inte dessa högre värderade i våra ögon? De gör så värdefulla insatser för oss andra. Jag kan tycka att penga- och människovärdet fördelas alldeles fel. Och vem är det som säger att ditt yrke är mindre värt i pengar än mitt? Skulle vi se varandra som likställda så skulle allt fördelas lika, inget mer eller mindre. Vi skulle använda jordens resurser på ett hälsosammare sätt och ge tillbaka till jorden vad vi tar ifrån den. Vårt ego skulle inte skjuta i höjden och vi skulle inte höja oss över andra för att vi har mera än de, utan vi skulle leva på lika villkor. Maktpositioner skulle inte eftersträvas för att det ger mer pengar än vad gatsoparen får, pengarna skulle räcka till flera människor och kunna skapa flera arbetsplatser inom sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg med mera. Där arbetsinsatserna behövdes skulle vi finnas. Men nu har vi människor bestämt vem som har värde och det betalas i pengar. De som har dessa överskott kan med sin fria vilja kan välja vad de gör med det. Gör de goda val för att de har möjligheten, eller dåliga för att de kan ösa det över sig själva? Skulle vi kunna göra något åt detta? Visst kan vi, men vill vi? Det kommer att ta lång tid ännu, men vi är på väg mot en tid då vi blir

tvungna att värdera om allting. Det var många som trodde att då Mayakalendern nådde sitt slut skulle jorden gå under. Det var inte därför den nådde sitt slut, utan för att berätta om jordens pånyttfödelse. Då tvingas vi se när ekonomin brakar samman, flera naturkatastrofer inträffar och diktaturer rasar. Vi kommer börja inse att vi inte längre kan styra och ställa som vi tidigare gjort, vår medvetandenivå höjs och andligheten kommer oss närmare. Vi kan inte behandla vare sig våra medmänniskor som vi gör nu eller utplåna jordens tillgångar utan att det ger konsekvenser. När jag var ett litet barn brukande min mamma säga till mig att människan är liten på jorden. Nu skakar jorden om oss för att återställa sig och överleva det vi gjort mot den. Trots allt ser jag ljust på oss människor, jag är tacksam för de många gamla själar som finns bland oss och som hjälper oss att nå visdom. Det är en ära för mig att jag har fått och får dela mitt liv med en del av dessa gamla själar. En del av dessa är min mormor och morfar, farmor och farfar, mamma och pappa, syskon och mina älskade barn, samt många fler som finns runt omkring mig och som jag känner. Med kärlek och omtanke föds ingen makt och inget krig. När vi värderar varandra lika ser vi oss själva i varandra och där finns ingen plats för egot, då är vi alla av samma värde. Så, du som kan och vill, välj att ge dina medmänniskor en hjälpande hand och använd din fria vilja till sunda val för kommande generationer. Vi tar inte rikedomarna med oss när vi lämnar jordelivet, vi tar endast med våra erfarenheter och det vi har åstadkommit för andra. Här kommer svaret till dig som undrade. Din första fråga var: Varför har jag alltid valt män som är komplicerade? Svaret jag har fått till mig är att du ska


lära något av dessa personer och att de ska ta lärdom av dig. Du känns som en själ med ett stort hjärta, du vill inte krångla till saker runtomkring dig och därför upplever du även dessa män som komplicerade. Du ska lära dig att ge dig det du själv behöver, och det kan inte alltid en annan människa uppfylla, du ska uppfylla det genom dig själv. Din andra fråga: Jag känner att tidigare liv har styrt mig. Ser du vilket liv jag levt tidigare?

Jag ser mera än en runtom dig, en har varit din skyddsängel i andra liv också. Namnet Gerthrud kommer även upp när jag frågar efter dina änglar. Du har släkt på andra sidan som ser efter dig, vi är aldrig ensamma på jorden. Änglar har olika uppgifter i våra liv, man kan

säga att de bevakar oss i olika livssituationer beroende på deras erfarenheter. Be till dina skyddsänglar när du behöver dem, för de hjälper så mycket som är tillåtet att hjälpa för att inte rubba på det vi har tagit på oss att lära av. Text: Susann

Susann finns till läsarnas förfogande sänd in dina frågor anonymt till tidningens adress. Susann väljer de brev hon svarar på, dessa sätter vi ut i tidningen. Vill du få personlig medial vägledning. Tel.nr 045-2568088 för att boka en tid.

Det som kommer till mig är Skottland och ordet revisor, det jag upplever är att du har levt som man i ett tidigare liv. Du hade väldigt bestämda åsikter i det livet och var en kanske för många komplicerad person. Jag ser även en kvinna hos dig i det livet som jag upplever att du dyrkade. Jag upplever även att ni hade gott om pengar. Det årtal jag förnimmer känns som 1800-tal. Därav kan jag uppleva att du i dag har svårt att ta till dig de män som funnits i ditt liv. Det kan vara svårt för dig att se hur de är gentemot dig när du var helt annorlunda mot din kvinna när du levde som man. Som man i ditt tidigare liv uppfyllde du din kvinnas alla drömmar och det du kan lära av detta är att du ska uppfylla dina nu. Din tredje fråga: När jag var barn fick jag alltid kontakt med Gud/Änglarna. Jag fick svar. Varför får jag ingen kontakt längre? Mitt svar är att som barn är vi mera lyhörda och uppfattar allting närmare oss. När vi blir äldre så har vi svårare att höra och ta till oss det som förmedlas för att vi inte riktigt litar på det vi får. De har inte övergett dig, du har bara glömt hur du skall lyssna på och se dem. Fortsätt att ställa dina frågor och be om kontakt och svar så kommer du att börja märka att de är där. De kan ge dig svaren genom tankar, tecken eller på annat sätt. Var tålmodig för det är för dem inte alltid lika lätt att kontakta en vuxen själ som ett litet barn, för ett barn har ännu inte börjat förkasta eller tvivla på det de ser eller hör. Till din sista fråga: Vilka är mina skyddsänglar?

51


NÄSTA NUMMER UTKOMMER

5 OKTOBER

ULRIKA BENGTS - FILMREGISSÖR

INREDNING - NYTT AV GAMMALT

KOTTABOS - GREKISK MENY

BROOKLYN CAFÉ

MINNA PARIKKA - SKODESIGNER

MODET I SKÖRDETID

STIL OCH INTRYCK

SVARTÅ SLOTT

OCH MYCKET MERA

EstElle

NY FINLANDSSVENSK MÅNADSTIDNING PRENUMERERA PÅ EST ELLE

LIVSELEXIR

Namn: __________________________________________________________________________________________________ Adress: __________________________________________________________________________________________________ Telefon: __________________________________________________________________________________________________

GÅVOPRENUMERATION

GÅVA TILL

Namn: __________________________________________________________________________________________________ Adress: __________________________________________________________________________________________________ Telefon: __________________________________________________________________________________________________

FAKTURERA TILL Namn: __________________________________________________________________________________________________ Adress: __________________________________________________________________________________________________ Telefon: __________________________________________________________________________________________________

Helår tidning i Finland

60 e

Halvår tidning i Finland

30 e

Helår Norden

72 e

POSTA TILL Est Elle redaktionen Munsmovägen 59 65450 Solf Finland

PRENUMERATIONSPRIS Papperstidning:

Helår 60 € (11 nr. inkl. moms 9 %) Halvår 30 € (5 nr. moms 9 %)

Nättidning:

Helår 50 € (11 nr. inkl. moms 23 %)

Halvår 25 € (5 nr. inkl. moms 23 %)

Papperstidning

och nättidning:

Helår 80 €

Halvår 40 € (inkl. moms)

Dina prenumerationer kan du enkelt göra via internet. www.est-elle.fi, Vill du hellre ringa eller skriva går det också bra. TELEFON: 050-599 76 30 öppethållningstider 9-16.00 POSTADRESS: Munsmovägen 59, 65450 Solf

52


Estelle