Issuu on Google+

www.akila.se

NR 6

2008 PRIS 30 KR

Vad är ett däggdjur?

Naturen på ett skjutfält

Hjälp djuren i vinter!


Inn ehåll i nr 6 2008 3 Vad är ett däggdjur? 4 Knep och knop! 6 Norrsken – färgsprakande himlafenomen

Hej!

8 Utterdetektiverna 10 Vad gör fåglarna på vintern? 12 Vilda tipset 13 Hälge 14 Smarrigaste ⇒sken! 16 Djurposter 18 Naturens apotek

19 Hälge 20 Hjälp djuren i vinter 22 Projek t talgoxe! 24 Vi vill veta

Äntligen ett nytt nummer av Akila! Och vilket nummer sedan! Här ⇒nns hur mycket som helst att läsa och lära sig – vad sägs om att

25 Hälge 26 Att spräcka en nolla 28 Naturen på ett skjutfält ndvalp? 30 Vem kan motstå en liten hu 31 Spana rna

leta efter utter, göra riktiga knopar, tillaga ⇒sk ⇒sk över öppen eld och titta på fåglar fast det är kallt och ruggigt ute? Du får också enkla, smarta tips om hur du kan h jälpa djur och fåglar med mat i vinter och hur du tillverkar ett vackert armband av rönnbär! Och vad är norrsken egentligen? Som du ser är det ett späckat nummer du har i handen! Ha en riktigt mysig höst med Akila!

Marie På omslaget: Räv med knäc kebröd FOTO: LEIF GU STAVSSON

Ges ut av Svenska Jägareförbundet med sex nummer per år. Årgång 9 Svenska Jägareförbundet Öster Malma, 611 91 Nyköping tel 0155-24 62 00

Adress: AKILA, Trolleholm 1267, Södra Gryderup, 268 90 Svalöv. Ansvarig utgivare: Jan Henricson Redaktör: Marie Gadolin, tel och fax 0413-722 30, e-post akila@bwm.se Prenumeration: Akila, c/o ISY Medlemsservice, tel 035-19 75 87, e-post: akila@publicum.se Adressändringar: skickas till ISY Medlemsservice, Söndrumsvägen 35, 302 39 Halmstad, ange tidningens namn och prenumerationsnummer! Pris för helårsprenumeration 180 kr. Annonser: Lennart Åström, Svenska Jägareförbundet, tel 08-540 215 97, mobil 0703-99 80 18. Grafisk form: Ted Karlsson, Edition Andersson AB, Höganäs. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby. Redaktionen tar inte ansvar för insänt material som inte är beställt av oss. ISSN 1404-8434


Vad är ett däggdjur? Älgen är ett däggdjur och kon ger kalven di.

Säkert har du hört ordet däggdjur förut men vad betyder det egentligen? rdet dägga är ett gammalt svenskt ord som betyder ge di, som i sin tur betyder att honan föder sina ungar med bröstmjölk. Fler kännetecken för däggdjur är att de har en ryggrad, att de (flesta) har hår/päls på kroppen, de föder levande ungar och att de är jämnvarma. Det finns cirka 5 500 däggdjursarter på jorden, i alla olika storlekar. Störst är blåvalen som kan bli 30 meter lång och väga 150 ton och minst är pygménäbbmusen som är tre centimeter stor och väger två gram! I Sverige finns det omkring 65 däggdjursarter. Älgen är vårt största däggdjur och dvärgnäbbmusen är det minsta.

Björnen är också ett däggdjur och ungarna får mjölk av sin mamma.

En liten mus är också ett däggdjur!

TEXT & FOTO: KRISTOFFER SAHLÉN

www. ak il a. s e

3


Råbandsknop är bra när man behöver knyta ihop två rep. Den glider inte och är lätt att knyta upp igen.

Knep och knop! Att kunna göra bra och hållbara knutar är aldrig fel. När man knyter speciella knutar kallas de för knopar. De är bra att kunna, inte bara när man åker båt, utan även i skogen. Skaffa dig ett knoprep, till exempel en knapp meter av en flagglina. Om du markerar ändarna med olika färg så är de lättare att hålla reda på. TEXT & FOTO: MARIE RYDELL

4

w w w. ak i la .se


Dubbelt halvslag är en knop som används mest för att förtöja båtar, men också bra att ha när man vill fästa ett snöre innan man börjar surra ihop något, som en trefot eller en stege.

Pålstek är en lite knepigare ögla, men stark som bara den och lätt att knyta upp. Man kan lära sig den med hjälp av ”Prinsessan och Draken”.

Åttan är en knop som används mycket när man klättrar. Med en dubbel åtta får man en ögla som aldrig glider upp. Bra när man säkrar klätterrepet!

1. Det var en gång en prinsessa som satt vid en sjö.

2. Då kom plötsligt en drake upp ur sjön!

4. Sedan dök den tillbaka ner i sjön igen.

Dra åt i draken och pålsteken är klar!

5.

Draken slingrade sig runt prinsessan!

3.

www. ak il a. s e

5


Norrsken – färgsprakande himlafenomen Ungefär en och en halv timme efter att solen har gått ner kan man börja ana att något händer på himlen. Det börjar som ett svagt gulgrönt sken som rör sig fram och tillbaka. Efter en stund tilltar skenet i intensitet och helt plötsligt har det bildats ett draperi av ljus som sträcker sig över himlen. jusdraperiet rör sig fram och tillbaka, precis som om det fladdrar i vinden. Ibland blir det lite svagare och ibland starkare. Färgen växlar från att oftast vara gulgrön till lite mer röd, blå och violett. Så avtar det sakta och helt plötsligt är det borta.

INTE BARA I NORR Norrsken är något man förknippar med de norra delarna av Sverige men det går faktiskt att se norrsken även i södra Sverige även om det är vanligare i norr. I Stockholm uppträder norrsken ungefär var tjugonde natt medan det sker i stort sett varje natt i Kiruna. Bästa chansen att se norrsken har man mörka, stjärnklara nätter under höst, vinter och vår. Norrsken förekommer även under sommaren men då är det för ljust för att se det. Det gäller att spana på himlen ofta eftersom den intensivaste delen av ett norrsken bara varar i några minuter.

POLARSKEN Norrsken förekommer i ett band runt både nordpolen (norrsken) och sydpolen (sydsken). Det gemensamma namnet är polarsken. Både nordpolen och sydpolen är magnetiska och drar till sig laddade partiklar som skickas ut från solen. När de laddade partiklarna närmar sig jorden krockar de med partiklar i vår atmosfär. När partiklarna krockar med varandra avges ljus och då uppstår polarsken. TEXT & FOTO: JOHAN HAMMAR

6

w w w. ak i la .se


Tips!

Du kan läsa mer om rymden och om norrsken på NASA:s hemsida för ungdomar, men sidan är bara på engelska. http://www.nasa.gov/centers/johnson/education/justforkids.html

www. ak il a. s e

7


Utterdetektiverna Många skulle nog vilja se en utter, men då måste man ha tur. Uttern, som ju faktiskt är ett ganska stort djur, är svår att få syn på. Den lever lite hemligt.

Uttern tillhör familjen mårddjur och är släkt med grävling, hermelin, vessla, mink och järv. Den lever ett ensamt liv, det är så den vill ha det.

m du vill se en utter så är bästa chansen om vintern, när isen täcker sjöarna. Då tvingas uttern ut till de områden som är isfria, till exempel vid inloppen och utloppen av en sjö. Och du har hjälp av snön för att se var den brukar gå. Uttern är aktiv dygnet runt, den sover inte hela nätter som vi. Och man kan alltid leta efter spår!

SOM EN TAX En vuxen utter väger 8-10 kilo om det är en hane, och 4-7 kilo om det är en hona. Den har storleken som en tax, ungefär. Den har korta ben, tjock päls och lång, kraftig svans. Uttern lever ensam, förutom under parningen och då ungarna lever med sin mamma. Största delen av tiden är den ensam, men har god kontakt med andra uttrar i området. Den ”pratar” med andra uttrar genom sitt bajs (som kallas spillning). Spillningen har en speciell doft, som talar om för andra uttrar vem som varit där. Är den en vuxen hona, eller en ung

8

w w w. ak i la .se

Här kommer två av utterdetektiverna i sin kanot!

hane? Vill den ha kontakt eller inte? Med hjälp av spillningen kan du ta reda på om det finns utter där du bor. Djuren lägger spillningen på speciella ställen. Vet man ungefär var man ska leta och hur spillningen ser ut så är det bara att ge sig ut!

FYRA KILLAR Förra sommaren detaljstuderade jag ”min” sjö på landet i Småland. Jag hade med mig fyra killar till hjälp, de var mellan 7 och 12 år gamla. Vi hade en kanot och en båt och tog vi med matsäck och dricka varje dag. Killarna var suveräna på att leta utterspillning. De lärde sig snabbt hur spillningen ser ut. Den innehåller oftast fiskben och fiskfjäll, men ibland också kräftskal. Spillningen luktar ganska gott! Som violtabletter tycker en del. Killarna protesterade först när de skulle lukta på bajset, men det måste man göra om man ska vara säker på att det är från en utter och inte en mink. Vi hittade spillning på massor av olika ställen! Det var jättekul.


Man måste lukta på ba jset för att vara säker på att det är från en utter och inte från en mink. Det var inte så populärt till att börja med, men ba jset luktar faktiskt ganska gott!

Uttern äter mest ⇒sk, men vissa perioder på året kan den äta mycket grodor och paddor. Paddskinnet smakar illa, så paddan måste ⇑ås innan den slinker ner i magen. Uttern äter också fåglar och små däggdjur ibland.

Pojkarna har hittat ett uttergryt och lyser in med ⇒cklampan, men ingen utter var hemma.

ETT GRYT – Jag känner mig som en detektiv, sa Alex glatt där han sprang längs stränderna och letade spillning på stenar och stockar. På en ö hittade vi ett misstänkt gryt under en stor sten. Vi hade med ficklampa och lyste in i hålet men vi såg inget djur där då. Uttern har flera gryt som den växlar mellan. Hanarna är oftast på vandring. De har ganska stora revir som sträcker sig flera kilometer och som de måste kontrollera regelbundet. Dels så undersöker de var honorna i området är, och om de är intresserade av att para sig. Men de är också noga med att markera sina revir med hjälp av spillningen som ska hålla andra hanar på avstånd. Uttrar kan bajsa 30 gånger om dagen. Finns de i området så har man god chans att se spår efter dem! TEXT & FOTO: ANNA ROOS

UTTERFAKTA! »

Uttern höll på att försvinna från stora delar av Sverige och övriga Europa. Den är känslig för de gifter som vi människor använder. Värst var det nog på 1980-talet, då fanns det inte många uttrar kvar i Sverige. Men i takt med att miljögifterna har minskat i fisken har stammen hämtat sig. Chansen att få se en utter eller utterspår har ökat ordentligt. Uttern är inte längre utrotningshotad i Sverige, men den är fortfarande inte vanlig.

»

Uttern blir könsmogen när den är ungefär två år gammal. Kullen består av 1-4 ungar som följer sin mamma hela första levnadsåret.

»

Uttern kan föda sina ugnar närsomhelst på året, men det verkar som om det är vanligast med födslar höst och vinter!

» » »

En utter kan bli runt tio år gammal, men det är mycket ovanligt att de blir så gamla. De flesta blir nog bara 4-5 år. Jakt på utter förbjöds för 40 år sedan och arten är fortfarande fredad. Uttern är Smålands landskapsdjur.

www. ak il a. s e

9


Vad gör fåglarna på Vintervädret kan vara vindstilla, soligt och kallt. Dags för en promenad med fågelkikaren! lltför ofta kommer du hem besviken – inte en pippi så långt kikaren når. Några hemmatalgoxar var allt. Hur kan det bli så när allt runt omkring är perfekt? Jo, fåglarna finns där som vanligt. Men det är som ett lotteri om man ska få se dem. Om de vill visa sig beror på mycket, exempelvis platsen, årstiden och vädret.

I SKYDD Vanligtvis drar sig fåglarna undan från de värsta blåshålen på vintern. De trycker i skyddade lägen för att spara energi. Men det beror vad du letar efter. Utmed hela västkusten är kraftiga västvindar bästa tänkbara väder för ovanliga arter från havet. I södra halvan av Sverige är kraftiga sydvindar idealiska för de första flyttfåglarna redan i slutet av vintern. Du som är ute i markerna ofta lär dig snart att läsa av vad som är det bästa fågelvädret.

TUMREGLER Några tumregler: Lite lätt regn brukar inte hindra hungriga fåglar. Kyla gör fåglarna aktiva i jakten på mat. Fel blåsvä-

der stjäl energi från små fåglar. Då är storskogen med sina meståg ett alternativ för utflykter. I januari med högtryck, sol, kyla och vindstilla söker många fåglar föda för att klara nästa kalla natt. Sök på kända matplatser för småfåglar, ogräsmarker och i trädgårdar. Vid långa perioder med hård kyla samlas många sjöfåglar i de vatten som fortfarande är isfria. Milda sydvästvindar brukar locka fram både havsörn och kungsörn över kust och slätt.

SVÄLTER På senvintern minskar tillgången på småfågel. Många dör av svält i kylan. Besök kuststränder kalla och vindstilla dagar. I tångbankarna brukar många småfåglar leta mat. Även ovanliga arter. Ljumma vindar från sydväst bjuder på spännande fågelskådning. I de södra delarna av landet kan de första flyttfåglarna komma redan mitt i vintern. Slättsjöar med stora vassar och andra välkända fågellokaler lockar till sig de första flyttarna. TEXT: ÅKE EKDAHL

Nötskrikan är ute i riktigt ruskväder. FOTO: TERO NIEMI

10

w w w. ak i la .se


vintern? Spillkråkan letar mat i en torraka.

Ibland får man nöja sig med en hemmatalgoxe!

FOTO: LARS-GÖRAN ABRAHAMSSON

FOTO: TERO NIEMI

Ett fågeltorn är en idealisk plats för att kika på fåglar även på vintern, då slipper man själv undan det ruskigaste vädret! FOTO: ANNA ROOS

Domherren ser man oftare på vintern än på sommaren! FOTO: TERO NIEMI

www. ak il a. s e

11


X

VILDA TIPSET

Hur mycket vet du om djur och natur? TIPS! Läs Akila noga! Tippa tio rätt och vinn boken ”Vadå naturen?” Skicka din tipsrad senast den 7 januari till AKILA, Trolleholm 1267, 268 90 Svalöv. Tre vinnare och rätt rad presenteras i Akila nr 2/2009!

1. VAD SA RÄVEN OM RNNBÄREN?

7. HUR KÄNNER MAN IGEN UTTERSPILLNING?

1) Sött X) Surt 2) Gott

1) Titta på den X) Känna på den 2) Lukta på den

2. VAD BETYDER DÄGGA?

8. HUR STOR ÄR EN UTTER?

1) Dia X) Ligga 2) Rugga

FOTO: JANNE OLSSON

1) Som en mus X) Som en iller 2) Som en tax

3. VAD ÄR ETT DUBBELT HALVSLAG?

9. HUR MÅNGA DÄGGDJURSARTER FINNS DET I SVERIGE?

1) En sätt att hälsa X) En knop 2) En idrottsterm

1) Cirka en meter X) Cirka två meter 2) Cirka tre meter

10. PÅ HUR LÅNGT HÅLL KAN EN RN UPPTÄCKA ETT BYTE? 1) 1,5 kilometer X) 2,5 kilometer 2) 0,5 kilometer

5. NÄR KAN MAN FÅ SE NORRSKEN? F OTO :

JO H A N

HAMM

AR

1

6. VAD ÄR BRA ATT LÄGGA I FISKEKORGEN?

1

1) Granbarr X) Bark 2) Björklöv

2

Grattviasnn! ni

RÄTT RAD I VILDA TIPSET I NR 4/2008 VAR:

21X 1X2 2211 Det visste bland annat Mathias Toresson i Ankarsrum, Emelita Persson i Töreboda och Jonathan Helin i Holsbybrunn som vinner varsitt exemplar av boken ”Vadå naturen?”. Grattis!

3 4 5 6 7

Namn

8 Adress

9 Postnr och postort Om du inte vill klippa i tidningen kan du skriva rätt rad på ett vykort och skicka hit. Men glöm inte att skriva ditt namn och adress! Skriv även vilket nummer av Akila tävlingen gäller.

12

w w w. ak i la .se

AN NA

1) 15 X) 65 2) 105

4. HUR STORT VINGSPANN HAR EN KUNGSRN?

1) Vinternätter X) Sommarnätter 2) När som helst

F OTO :

10

X

2

ROOS


www. ak il a. s e

13


En ⇒skekorg är en bra förvaringsplats för fångsten. Får man ⇑era ⇒skar kan man lägga lite färska björklöv mellan dem för att göra det luftigare.

Smarrigaste fisken! Få saker smakar så gott som fisk man fångat själv, och det är inte så konstigt. Den är ju helt färsk!

Många båtar har en sump för förvaring av fisken. När fisken rensas är det viktigt att noggrant ta bort alla inälvor samt blodranden vid ryggbenet. Fisken torkas sedan ur med papper. Däremot ska den inte sköljas förrän den tillagas, om man inte har tillgång till rent vatten. ska tillagas vatten

tt fiska själv gör också att man kan komma över många läckra fiskar som inte finns att köpa. Öringen är ett exempel på en jättegod matfisk. Fångad fisk som inte håller minimimåttet ska försiktigt krokas loss och sättas tillbaka i vattnet. Den fisk man behåller ska avlivas direkt. Sedan bör den helst rensas på en gång, med väl rengjorda redskap.

PPEN ELD

SVÅRT ATT SLUTA Men när fisket går bra kan det vara svårt att sluta fiska. En fiskekorg som kan bäras på axeln eller i livremmen är bra att lägga den avlivade fisken i. Då kan den rensas senare under någon paus. Får man flera fiskar är det bra att lägga björklöv mellan för att det ska bli luftigt. Kan man inte rensa direkt är det allra bästa att hålla fisken levande tills fisketuren är över.

14

w w w. ak i la .se

Att laga till fisken ute vid vattnet över öppen eld brukar bli ett riktigt vildmarkskalas. Med en bit aluminiumfolie, en klick smör och lite salt kan tillagningen ske på allra enklaste sätt. Salta fisken, lägg den tillsammans med en klick smör i folien och vik ihop det till ett paket som läggs på glöden. Hur lång tid det tar innan fisken är klar beror på fiskens storlek och det är därför något man med jämna mellanrum får kolla. Fisken kan också tillagas utan folie och ändå bli en smarrig måltid. Det är bara att trä upp fisken på en pinne som spetsats i ena änden och hålla den över elden tills den är klar. Att fisken är klar ser man på köttet, som inte ska vara genomskinligt utan fast och lätt släppa från ryggbenet. TEXT: JANNE OLSSON FOTO: JANNE OCH EVA OLSSON


Kul skytte! Emil Svensson, Alexander Eriksson, Joakim Hansson, Maltilda Carvall, Tobias Edvardsson, Tommy Hernströmer, Åsa Knutsson och Johanna Knutsson är någ ra av de många ungdomar som deltog vid Trollhättans- och Vän ersborgs jaktvårdskretsars årliga kuljaktstig i sommar! FOTO: BENG T SVEN SSON

Att avsluta ⇒sketuren med att tillaga fångsten direkt vid vattnet är en upplevelse!

Brevvänner F isken kan tillagas direkt över elden uppträdd på en pinne.

En bit aluminiumfolie, salt, citron, dill och lite smör är allt som behövs. Då är det bäddat för riktigt kalas när ⇒sken är fångad.

Vill du ha brevvänner eller mailvänner? Skicka ett brev eller mail till AKILA, så får du gratis in en annons i nästa tidning. Berätta lite om dig själv och dina intressen! Skriv också en signatur, plus ditt namn och adress, så skickar vi alla svar till dig! OBS! Glöm inte skriva din adress i brevet!!! Vill du svara på någon annons? För att svara på en annons så skriver du ett brev om dig själv och lägger det i ett kuvert som du inte skriver något på, men sätt på ett femkronors frimärke! Lägg kuvertet i ett annat kuvert och skicka det till: Brevvänner, AKILA, Trolleholm 1267, 268 90 Svalöv. Märk kuvertet med signaturen och siffran som står under annonsen, så skickar vi brevet vidare till rätt person.

Massor av brevvänner! På Akilas hemsida finns det massor av tjejer och killar som söker kompisar att skriva till! Kolla på www.akila.se!

www. ak il a. s e

15


ww w. a k i l a . s e


KUNGSRN Kungsörnen är Akilas favoritfågel! Det är den som har gett tidningen sitt namn. Kungsörnens latinska namn är nämligen aquila chrysaetos. Den är en mycket stor rovfågel med ett vingspann på omkring två meter! Vuxna fåglar har en gyllene färg på huvudet, som en kungakrona! Unga fåglar är lätta att känna igen på sina ljusa fläckar på undersidan av vingarna. Kungsörnen jagar hare, smågnagare och fågel men äter även av fallvilt. Tack vare sin extremt välutvecklade syn kan en kungsörn upptäcka sitt bytesdjur, till exempel en hare, på 1,5 kilometers håll. FOTO: LARS-GÖRAN ABRAHAMSSON


NATURENS APOTEK

Sura rönnbär

NYTTIGA VÄXTER OCH ANNAT SOM KAN VARA BRA FÖR HÄLSAN OCH SOM DU KAN HITTA UTE I NATUREN

Rönnbären lyser mot den blå hösthimlen.

”Surt sa räven om rönnbären”, brukar man ofta höra. Visst är rönnbär riktigt sura och beska. Men det är mycket nyttigheter i de röda eller orange bären, inte minst mängder med c-vitamin. Tillreds de på rätt sätt blir det faktiskt riktigt gott.

RNNBÄRSSYLT Kokar man sylt på bären passar det till många rätter, inte minst till viltkött. Bären ska vara riktigt mogna och det ska ha varit någon frostnatt innan de plockas. Man ska inte äta omogna och råa bär. Till ett kilo sylt: 1 liter rönnbär 2 deciliter vatten 5 deciliter socker Koka de rensade och sköljda bären i vatten till de blivit mjuka, cirka tio minuter. Tillsätt sockret och koka i ytterligare 15-20 minuter. Skumma av sylten och häll upp den på väl rengjorda glasburkar med lock.

Det går snabbt att göra ett ⇒nt armband av rönnbär.

RNNBÄRSARMBAND Ett rönnbärsarmband är enkelt att göra. Låt rönnbären torka något. Sedan är det bara att trä upp dem på en tråd, till exempel tandtråd, med hjälp av en synål. TEXT & FOTO: JANNE OLSSON

18

w w w. ak i la .se


www. ak il a. s e

19


Borra fyra hål i plast⇑askan rätt långt ner.

Stick två pinnar genom hålen så här!

Hjälp djuren i vinter! För många är det självklart att mata småfåglar på vintern. Men det finns också andra djur som kan behöva lite hjälp. Här kommer några tips på saker ni kan göra tillsammans som underlättar för djuren under den kalla årstiden. FÅGELMATARE Du behöver en liten, tom PET-flaska, gärna med stor öppning, två blompinnar eller tälj till två pinnar, cirka 3-5 millimeter i diameter och 10-15 centimeter långa, en bit snöre. Om du tänker dig flaskans botten som en klocka, så ska du först borra två hål mittemot varandra på klockan 12 och 6, längst ner på flaskkanten. Sedan borrar du två hål till, på klockan 9 och 3, en liten bit högre upp på flaskan. Stick igenom pinnarna så att de sticker ut på sidorna, som ett kryss. Borra några större hål ovanför de fyra pinnarna. Det är här fåglarna plockar ut fröna. Knyt snöret runt flaskans hals och gör en ögla så att du kan hänga upp den. Fyll på med frön och skruva på locket.

FJÄRILSHOLK En del av de fjärilar som kläcks sent på sommaren övervintrar. Andra flyger söderut precis som många fåglar. I en

20

w w w. ak i la .se

fjärilsholk kan fjärilarna övervintra varmt och gott. Fjärilsholken ser ut som en långsmal fågelholk, fast med springor som ingångshål. Snickra holken ungefär 75 centimeter hög. Om man gör framkanten 73 centimeter hög så blir det lagom lutning på taket. Springorna ska vara mellan fyra och åtta millimeter breda och ungefär tio centimeter höga. Lägg tallbark luftigt inne i holken och sätt upp den på en skyddad plats.

ÄLGAR OCH RÅDJUR Om man vill mata vilda djur under vintern är det viktigt att tänka på att de inte äter riktigt samma mat som till exempel kor eller får. Ett bra vinterfoder kan man förbereda på sommaren. Plocka kvistar av asp, vide eller björk, gärna före midsommar. Bind samman kvistarna i buntar och häng upp dem på tork i ett uthus eller garage. När vintern kommer lägger man ut kvistarna. Bjuder man dessutom på några äpplen blir det extra festligt. TEXT & FOTO: MARIE RYDELL

Fjärilsholken är klar, det ligger tallbark i och nu ska bara framsidan sättas fast.


Efter att ⇑askan har fått ett snöre runt halsen och hängts upp, kommer det hungriga fåglar på besök!

Häll i frön och sätt på korken.

Häng upp holken på en vägg där fjärilarna kan övervintra i lugn och ro!

Torka kvistar av till exempel björk och lägg ut på vintern till älgar och rådjur.

www. ak il a. s e

21


Oscar Skogsmark, Rasmus Björling, Måns Johnsson, Matilda Andersson, Cassandra Sjöberg och Ellen Jürgens har kollat på talgoxefamiljen många gånger de senaste veckorna.

Projekt talgoxe! - Det var jättehemligt i början, vi brukade smita in här på rasterna och kolla, alla andra undrade vad vi höll på med, säger Ellen Jürgens där hon står och tittar på en bildskärm i ett grupprum som hör till Djärvens arbetslag på Kristinebergsskolan i Oskarshamn.

22

å bildskärmen ser man sex talgoxeungar som matas av sin mamma och det märkliga är att bilderna kommer inifrån en fågelholk. Under ungefär en månad har eleverna i Djärvens arbetslag hållit på och jobbat med fåglar. – Vi började med en fågeldag i april, då hade vår lärare Johan spelat in olika fåglar som grönsångare, bofink och lövsångare. Vi gick ut i skogen och spelade upp fågelsången för att se om något skulle hända och det gjorde det, flera fåglar blev rejält irriterade, berättar Cassandra Sjöberg.

P

fågeldagen. I en fågelholk i närheten av ett klassrum satte Johan och eleverna in en liten digital videokamera som sedan kopplades till en dator. Snart flyttade ett talgoxepar in i holken och nu började det bli riktigt spännande. Till att börja med var det bara några få elever som visste vad som var på gång eftersom man var rädd att störa talgoxearna. Snart började det också hända saker på allvar i fågelholken. – Talgoxehonan la tio ägg och nio av dem kläcktes några veckor senare, i mitten av maj, berättar Matilda Andersson.

GJORDE HOLKAR

MÅNGA BESK

Arbetet med fåglarna fortsatte, eleverna forskade om fåglar, gjorde fågelholkar och fåglar i lera och mycket annat. För en liten skara elever började också ett hemligt projekt under

Nu började en spännande tid med många besök framför dataskärmen. Det går att ta fram film som är inspelad när barnen inte är i skolan så eleverna och deras lärare har kun-

w w w. ak i la .se


Bilderna inifrån holken är inte helt skarpa men det är inga problem att följa vad som händer.

nat följa talgoxefamiljens liv hela dygnet. Tre av ungarna dog men de sex som är kvar i holken är pigga och vill jämt ha mat. – Det är roligt att se hur de växer, säger Matilda och Ellen håller med: – Jag har alltid undrat hur det är inne i en fågelholk och nu kan vi se det hela tiden, säger hon.

Utvändigt ser fågelholken ut som vilken anndan fågelholk som helst, det syns inte utanpå att det ⇒nns en kamera inuti.

TAR BORT BAJS Både Johan och hans elever har lärt sig en del nytt om talgoxarna genom filmandet, till exempel att honan åt upp äggskalen efter att ungarna kläckts. – Vi har också sett hur mamman tar bort bajset från ungarna, de bajsar liksom små paket som hon flyger ut ur holken med, säger Ellen. Ungarna växer fort och snart är de så stora att de kommer att lämna holken. – Jag har gillat det här, hoppas det flyttar in en ny fågel nästa vår, säger Rasmus Björling. Ellen tycker att det har varit roligt att se ungarna växa men hon vet också att det snart är slut med filmen från talgoxarnas hem: – Jag kommer att sakna talgoxeungarna när de lämnar holken, säger hon.

Hej Akila! Jag har varit i skogen med min pap pa och kollat på djur. Vi såg allt klöv vilt. Vi såg sex rådj ur och elva vildsvin och fyra älgar och två dovh jortar och en kronjort och en dovspets. Min farfa r såg ett lodjur. MAD ELEIN E KARK

TEXT & FOTO: OLA ANTONSSON

www. ak il a. s e

23


?! Vi vill veta !? Undrar du över något som handlar om natur, djur, fåglar eller jakt så skickar du ett brev till: Vi vill veta, Akila, Trolleholm 1267, Södra Gryderup, 268 90 Svalöv, eller ett mail till akila@bwm.se – fråga på! Svenska Jägareförbundets avdelning Vilt&Vetande svarar på dina frågor.

KORVAR ELLER PLUPPAR? Är det sant att växtätande djur bajsar pluppar och köttätande djur bajsar korvar och i så fall varför? FIGGE AHLBERG

SVAR: Många växtätande djur lämnar pluppar men det finns också de som inte gör det, kor bajsar ju till exempel komockor. Att avföringen från rådjur och harar kommer som runda kulor (pluppar) är för att djuren tar upp vatten från sin mat. Är avföringen rund så blir det lättare för djuren att få ut vattnet från maten. Under vintern när allt vatten är fruset måste djuren få sitt vatten från maten. Så växtätande djur från områden som har kalla vintrar bajsar oftast runda kulor.

Växtätare ba jsar ofta runda kulor, här ser du älgspillning.

NIKLAS HOLMQVIST

FOTO: GÖRAN EKSTRÖM

Många köttätande djur ba jsar hårda korvar, här är det en mård som har lämnat sin spillning. FOTO: GÖRAN EKSTRÖM

HUR SVETTAS DE? Hur svettas katter och kaniner? Gör de som hundar som svettas genom tungan eller? JOHN MELANDER

SVAR: Att svettas är ett sätt att kyla ner kroppen när det är varmt. Det finns många sätt för djur att kyla ner sig. Det vanligaste är att de söker skugga eller försöker kyla ner sig till exempel genom ett bad. Men även kroppen har olika sätt att kyla ner sig. Det man kan se hos de flesta djurarter är att de flämtar (hässjar). Då andas kroppen ut den varma luften som finns i lungorna och tar in kallare för att kyla ner sig. I mun, strupe och lungor finns många blodkärl. Den kallare luften kyler därför ner blodet. NIKLAS HOLMQVIST

24

w w w. ak i la .se

Hundar svettas inte genom tungan, de ⇑ämtar och andas på så sätt ut varm luft och får in svalare luft som kyler kroppen! FOTO: MARIE GADOLIN


www. ak il a. s e

25


Att spräcka en nolla Joel tränar skytte på jaktmässan i Tullgarn.

Jag heter Joel och är snart 12 år. För två år sedan tog pappa jägarexamen och redan första sommaren tog han med mig till den blivande jaktmarken. ag fick höra en del historier från älgjakter och långa spaningar efter rådjur. Till slut kunde pappa också bjuda på egenskjutet rådjur som han dessutom styckade hemma i köket. Det var fantastiskt gott! För ett år sedan kom han med i ett jaktlag på närmare håll och jakten blev mer intensiv. Jag fick följa med på pyrschjakt på rådjur och visst fick vi se några harar och rådjur men inget blev skjutet. Någon gång sov vi några timmar i jaktkojan och ibland i bilen för att kunna jaga både på kvällen och morgonen. En dag hade vi en älgko bara tjugo meter från tornet – gissa om den var stor! Det var en chock att se en så stor älg bakom ryggen! Vi fick bara skjuta älgkalv så älgkon fick dra vidare så ostörd det bara var möjligt. Senare fick vi se några rådjur men de var blixtsnabba och hållet var långt så det blev inga skott. Pappa ville gärna ha mitt sällskap vid jakterna och ibland var det spännande när hunden drev i närheten och andra gånger när vi satt i någon av kojorna och spanade på vildsvin. Ibland såg vi djur men pappa kunde inte skjuta och ibland kunde vi höra vildsvin i skogen som inte ville komma fram. Så en helg när jag hade med en kompis till skogen lyckades man skjuta en älgkalv. Den dagen var det så kallt att jag inte tyckte det var kul i skogen. Vi hade visserligen sett några vuxna älgar tidigare men kylan gjorde det jobbigt. Istället var vi kvar i stugan för att hålla elden vid liv. Vi hade suttit där och grillat och pratat.

26

w w w. ak i la .se

TRÄNA SKYTTE I våras tyckte jag det var lite jobbigt att följa med till skogen. Det hände ju inte så mycket. Istället åkte vi till en jaktmässa på Tullgarn och tittade på allt som fanns där. Jag gick en kurs som hölls av någon skola. Jag tog ett jägarbevis och fick prova på att fiska, skjuta med hagelbössa och lite annat kul. Hagelbössan var inte så enkel men det var kul ändå. Jägarbeviset har jag hemma hos pappa. En annan kul grej var att vi kom till Svensk Jakts monter och där fanns en massa bilder från tidningen och på en av bilderna kände jag igen mig själv! Om man kunde identifiera någon på bilderna fick man en present och jag fick en liten ficklampa. Ungefär samtidigt fyllde vi i min medlemsansökan till Jägareförbundet så nu är jag en riktig jägare och har försäkring när vi är i skogen. Dessutom har jag börjat prenumerera på Akila igen. Förra gången var jag inte lika intresserad av vilt och jakt men nu ska det bli till att läsa.

GRILLA KORV Så blev jag jättesugen på att åka med pappa igen och valborgsmässoafton hade vi en hel eftermiddag och kväll i skogen. När vi först kom ut åkte vi runt till vildsvinsåtlarna och fyllde på med ärtor och kollade att allt var som det skulle. Efter det provsköt vi lite för att kolla att bössan gick som den skulle. Det var en helvarm dag men trots det så gjorde vi en brasa och grillade lite korv. Pappa blev lite ivrig när det började skymma och vi tog bilen till den bästa åteln. Kojan ligger högt uppe på en kulle med bra utsikt över ärttunnan och ett stort kalhygge. Jag var med när den byggdes. Jag hade med mig tidningar och en bok. Naturligtvis hade vi med oss fika också. En filt gjorde det lite skönare att vänta – för vänta fick vi göra. Vildsvinen ville inte komma fram.


Joels pappa har skjutit ett litet vildsvin och Joel tittar intresserat på.

Det gäller att vara rustad för alla händelser!

Jag somnade på golvet i kojan och sov gott med hörselskydden på när pappa knackade mig i huvudet. Det var en stor galt framme men den verkade ha fått vittring av oss så den ville inte gå fram till ärtorna. Pappa tittade länge på den och sa direkt att han inte ville skjuta den eftersom den var så stor. Efter lite tvekan drog den sig in i skogen. Det var spännande men jag var så trött att vi avbröt och åkte de nio milen hem till honom mitt i natten.

LÄSKIG DIMMA Så slutade skolan och jag skulle åter igen åka till pappa. Fortfarande var jag lite sugen på att komma ut och sova i kojan. Den 14 juni var det dags igen. Vid halv tio på kvällen kom vi med liggunderlag, filt, tidningar och fika (och en liten smart potta med lock) till mitt favoritställe på jaktmarken – kojan på kullen. Vi började med att lägga ut mitt liggunderlag och bädda bakom stolarna. Sedan tog Kalle Anka-tidningarna mitt intresse medan pappa stirrade ut i sommarnatten. Fönstren började imma igen och jag hade ett elände att se något i mitt. Till råga på allt kom en lite läskig dimma flytande över kalhygget på natten. Efter någon timme la jag mig för att försöka sova med min mp3- spelare på. Jag lyssnade på Pink och andra band. Trots att det började bli mitt i natten kunde jag inte somna och jag baxade mig upp från golvet. Pappa hade lånat en Kalle Anka och satt och läste i godan ro.

DET SMALL Precis när jag skulle sätta mig i stolen tittade pappa ut och såg att där var en hel grupp vildsvin! Mitt fönster hade immat igen så jag såg inget alls. Han hyschade åt mig och öppnade sitt fönster mycket försiktigt. Så lyfte han fram bössan ur sitt ställ vid sidan om stolen och började sikta. Inget hände på en lång stund… Mitt hjärta gjorde volter i bröstet! Pappa siktade och jag försökte titta ut. Sedan small det äntligen och jag kunde öppna mitt fönster. Jag lånade kikaren och kollade men kunde inte se

Man blir trött när man jagar!

något djur och jag frågade om han träffade. Visst, sa han, jag såg hur den la sig och sprattlade. Men jag kan inte heller se den. Vi väntar lite och går sedan ut och kollar! Det var jättespännande och dessutom var jag jättekissnödig. Efter en ganska lång stund satte vi på pannlampan och gick ut. Och där låg den! En liten gylta! Jag trodde att jag skulle tycka det var otäckt men det var spännande och intressant!

MÅNGA DJUR Pappa berättade att han var tvungen att vänta med skottet eftersom det var så många djur framme vid åteln. De bråkade och rörde sig om varandra så det inte gick att skjuta. Till slut var det en liten gylta som gick en bit ifrån gruppen och då kunde han släppa ett skott. Det var första gången jag var med när pappa kunde skjuta och det var första gången han sköt ett vildsvin. Det kan man kalla att spräcka inte bara en utan två nollor. Så plockade pappa fram ett rep och drog fram gyltan till ett gärde. Vi hämtade alla våra saker i kojan och pappa började ta ur kroppen. Det var lite otäckt så det ville jag inte titta på. Jag var så trött att jag började frysa och när vi satte oss i bilen hade vi full värme på. Efter en kul vecka och en jättespännande kväll och natt lämnade pappa mig hos mamma. Dagen efter ringde han och kollade att allt var bra med mig och frågade om jag drömt otäckt, men det var klart att jag inte hade gjort – det var ju jättespännande! TEXT: JOEL JONSSON FOTO: MAX JONSSON

www. ak il a. s e

27


Naturen på ett skjutfält Utanför Skillingaryd i Småland ligger ett stort skjutfält som militären har använt i över hundra år. Där finns det ett ovanligt rikt djurliv! rig och bränder är något fruktansvärt och man kan ju tänka sig att ett skjutfält skulle vara en plats som djur och fåglar undviker. Skillingaryds skjutfält är tvärtom ett paradis för många arter. När man övar med granater händer det ofta att det börjar brinna. Detta gör att ny frisk växtlighet kommer fram och det blir mycket mat till djuren. De brända träden gillas av många skalbaggar och insekter som i sin tur äts av fåglarna, särskilt hackspettar som man kan höra trumma från alla väderstreck. Tidigare låg det flera små byar här, men de övergavs när militären köpte in området för ungefär hundratio år sedan. Spåren av byarna finns kvar i form av fruktträd och gamla husgrunder, där grävlingar bor. En del av skjutfältet har man faktiskt övat på ända sedan 1689 (i mer än 300 år!), så djuren är nog vana vid explosioner vid det här laget. Ute på den stora ljungheden trivs orren som spelar flitigt på våren. Här finns även sandödlan och många sällsynta insekter. En annan fågel som gillar skogskanterna är trädlärkan, som på andra platser minskar i antal.

Det ⇒nns frodig blandskog med mycket lövträd på skjutfältet.

TEXT & FOTO: MATTIAS BOKINGE

I viltvattnet lever många fåglar, bland annat knipan.

28

w w w. ak i la .se


Här har skogen brunnit, det gillar både insekter och växter.

Djur och fåglar trivs på det stora gamla skjutfältet där människor inte är välkomna om de inte hör till militären som övar på platsen. Ser du hackspetten?

Det ⇒nns många däggdjur på skjutfältet också, som älg och rådjur.

Orrarna spelar på ljungheden.

www. ak il a. s e

29


Vem kan motstå en liten hundvalp? Med sin lena päls och lite klumpiga sätt att röra sig så väcker valpar känslor hos oss människor. Man vill ju så gärna ha en själv! änk på att om man skaffar sig en hund så har man den troligtvis i tio, kanske femton års tid. Den ska matas, skötas och rastas varje dag, även när det är kallt eller oväder ute. Men tror man att det inte kommer att bli något större problem med det, ja då har man chans att få en vän för lång tid framåt. Att mötas av en glatt viftande hundsvans varje gång man kommer hem, är ju inte dumt. TEXT & FOTO: LEIF GUSTAVSSON

Labradorvalp!

30

w w w. ak i la .se


www. ak il a. s e

31


FOTO: GUNNAR NILSSON

POSTTIDNING B ISY Medlemsservice Söndrumsvägen 35 302 39 Halmstad

Sex nummer av AKILA kostar bara 180 kronor! I AKILA får du svar på dina frågor om djur och natur! JA TACK, JAG VILL HA AKILA I ETT ÅR! Namn

Gata

Postnr och postadress

Telefon:

Personnummer (10 siffror):

Målsmans underskrift om du är under 18 år För prenumerationer utanför Sverige tillkommer postens gällande portokostnader.

Dessutom innehåller AKILA tävlingar, Hälgeserier, djuraffisch, reportage och mycket annat kul och lärorikt! För att få tidningen hem i din egen brevlåda så fyller du i kupongen på den här sidan och skickar den till: ISY Medlemsservice Söndrumsvägen 35 302 39 Halmstad. Eller maila uppgifterna till akila@publicum.se Det går också bra att ringa 035-19 75 87 eller fylla i kupongen på hemsidan: www.akila.se


Akila