Issuu on Google+


Med tanke på att 71% av jordens yta består av vatten och att cirka sju miljarder människor lever i samhällen utspridda på fem kontinenter, är det inte konstigt att ett skepp kommer lastat. Sjöfartens uppgift är att binda samman kontinenter genom att frakta gods och passagerare över haven. Upp emot 90 procent av världshandeln transporteras med fartyg och över två miljarder människor reser med färjor varje år. Att merparten av världens befolkning bor nära havet visar vilken betydelse handel och sjöfart har för oss och för samhällsutvecklingen. I EU bor mer än hälften av invånarna mindre än 50 kilometer från kusten. Sverige är ett litet land med en stor exportindustri. Med Europas längsta kust är vi väldigt beroende av både utrikeshandel och sjöfart. Vi tycker det är imponerande att nästan 90 procent av vår handel transporteras på fartyg, och att nästan 65 miljoner passagerare reser i, till och från Sverige med färja varje år. I broschyren finns rolig information om sjöfart, olika typer av fartyg och hur du blir sjöman. Läs vidare så vet du snart mycket mer om sjöfarten än när du slog upp ögonen i morse.

E FÖ R E N R A D E R S E IG R SV E

IN G


CONTAINERFARTYG

De kläder, elektronikprylar, kryddor, exotiska frukter, grönsaker, kött och annat vi vill ha, har till stor del kommit hit med containerfartyg eller renodlade kylfartyg. Stora containerfartyg seglar mellan kontinenter, mindre så kallade feederfartyg seglar mellan närbelägna hamnar. I Danmark får snart rederiet Maersk levererans av ett 400 meter långt fartyg som kan ta mer än 18 000 containrar.

TANKFARTYG

Alla flytande laster, från juice till råolja och flytande gas transporteras med tankfartyg. Bland dessa fraktar de största råolja från Mellanöstern till Europa och USA, de minsta förser andra fartyg med bränsle. Det längsta tankfartyget som någonsin byggts, Jahre Viking, mäter 458 m och är längre än vad Empire State Building i New York är högt.


TORRBULKFARTYG

Torrbulk är gods som inte transporteras paketerat. Fartyg lastas med kol, malm, skogsprodukter, gödning och mängder med andra basvaror. Dessa varor färdas längs kuster, i älvar och över haven till industrin som behöver råmaterial för att tillverka de produkter vi vill ha. Det längsta bulkfartyget som någonsin byggts, Berge Stahl, mäter 342 m och är längre än vad Eiffeltornet i Paris är högt.

RORO/PASSAGERARFARTYG

Roro betyder roll on, roll off, alltså fartyg där lasten rullas på och av, över ramper mellan fartyg och hamn. Om fartygen kan ta passagerare kallas de ropax-fartyg (pax passagerare). Färjor med många hytter, som går längre sträckor kallas ofta roro/passagerarfartyg. Färjorna i Östersjön kan ta upp till 3 000 passagerare. Stena Line har idag de två längsta ropax-fartygen i världen - Stena Britannica och Stena Hollandica som båda är 240 m långa.


NÅGRA VIKTIGA HANDELSVÄGAR FLYTANDE VAROR TORRBULK GODS I CONTAINER


SJÖFARTEN LÄNKAR SAMMAN EUROPA

500m

400m

VÄRLDENS LÄNGSTA FARTYG

300m

EIFFEL TOR NET PAR IS 200m

100m

SEARS TOWER CHI CAG O EM PIR E STATE BUI LDI NG NEW YOR K

JAH RE VIKING


VÄRLDSHANDELN PÅ FARTYG GODSVOLYM:

TON

MILJARDER Hela världens gods skulle få plats i 75 miljoner 40-fots containrar. Det skulle räcka 23 varv runt jorden.

KÄLLA: UNCTAD (2010)

VÄRLDSHANDELSFLOTTAN TANKFARTYG

24%

Antal: 11.338 Dödvikt (milj ton) 503

20%

TORRBULKFARTYG Antal: 9.403 Dödvikt (milj ton) 606

CONTAINERFARTYG

10%

Antal: 4.993 Dödvikt (milj ton) 197

PASSAGERARFARTYG

8%

Antal: 4.077 Dödvikt (milj ton) 65

KÄLLA: ISL BREMEN (2011)

ÖVRIGA FARTYG

38%

* OFFSHORE, SPECIALFARTYG, STYCKEGODSFARTYG


VAROR TILL & FRÅN SVENSKA HAMNAR

177TON

TOTALT:

MILJONER

62 MILJONER TON FLYTANDE VAROR

32 MILJONER TON TORRBULK

14 MILJONER TON GODS I CONTAINER

FARTYGSANLÖP I SVENSKA HAMNAR 2011 TOTALT:

85 500

VARAV FÄRJOR I UTRIKESTRAFIK 58 100

I SNITT INNEBÄR DET ETT FARTYGSANLÖP VAR 6:E MINUT OCH EN FÄRJEFÖRBINDELSE MED UTLANDET VAR 9:E MINUT. KÄLLA TRAFIKANALYS


Den svenska handelsflottan har alltid varit känd som en välskött, säker och miljöeffektiv flotta. Att vi har kvar fartyg och framför allt rederier i Sverige är viktigt för att kunna fortsätta ställa krav på att sjöfarten skall bli renare och säkrare. Sveriges inflytande i de internationella sjöfartsorganisationerna minskar i takt med att redarna flaggar ut sina fartyg. Med att flagga ut menas att rederiet registrerar ett fartyg i ett land som har andra förhållanden för att bedriva rederiverksamhet. Svenska tankrederier öppnar kontor i andra EU-länder, till exempel i Danmark, och registrerar sina fartyg där för att kunna konkurrera med övriga utländska rederier. Storleken på den svenskflaggade handelsflottan har aldrig varit mindre och fortsätter att krympa för varje år. Detta vill vi ändra på!


Som alla andra trafikslag arbetar sjöfarten mycket hårt med att minska sin miljö- och klimatpåverkan. Flera svenska redare var tidigt ute med att installera katalysatorer och nu provar de nya bränslen (exempelvis metanol och gas). Många redare har också börjat att sänka farten, så kallad eco-driving/slow steaming, vilket minskar fartygets utsläpp med upp till 30 %. I flera svenska hamnar kan man nu ansluta fartyg till eluttag för att helt kunna stänga av motorerna när de ligger vid kaj. Läs mer om vad svenska rederier och svenska hamnar gjort på www.balticseaposition.com Säkerhetsarbetet är en grundsten i svensk sjöfart. Alla fartyg har mängder med säkerhetsföreskrifter som skall följas och övningar genomförs för att säkerställa att alla ombord vet vad som skall göras om olyckan är framme. Högt säkerhetstänk ombord på fartygen är viktigt både för den enskilde sjömannen, rederiet, kunden och inte minst miljön.


540 g

KÄLLA: FAO

50 g

Ett flygplan släpper ut 540 g, en lastbil 50 g och ett fartyg 15 g koldioxid när ett ton varor ska fraktas en kilometer.

15 g

KÄLLA: SJÖFARTSTIDNINGEN


ALLA TAR FÄRJAN! Den svenskflaggade handelsflottan består till stor del av färjor. Det är faktiskt så att svenska staten driver ett av världens största passagerarrederier i form av Vägverkets Färjerederi. Varje år reser 35 miljoner människor med våra inrikesfärjor och ytterligare 26,6 miljoner åker till och från Sverige med de större färjorna. Det gör resor med fartyg till ett mer vanligt resesätt än flyg. Färjerederierna är väldigt bra på att marknadsföra Sverige i utlandet. 2011 spenderade de 314 miljoner på att förklara vilket trevligt resmål Sverige är. Turisterna som kommer hit med färjorna skapar 1 000-tals arbetstillfällen och konsumerar för över 5 miljarder kronor varje år enbart i Stockholmsregionen.


EN


VI SOM JOBBAR MED SJÖFART Sverige var en gång i tiden en av världens största skeppsbyggarnationer. Vi hade de största och modernaste varven, och de bästa varvsarbetarna. Det är idag en svunnen tid men vi har en väldigt stor grupp företag, många med anor från varvstiden, som förser både svenska och utländska redare med produkter av hög kvalitet. För även om fartygen idag byggs i Asien så kommer mycket av utrustningen fortfarande från svenska företag. Ett exempel på detta är Stenas DrillMax, som är ett av de största industriprojekten någonsin. Kärnan av sjöfarten sysselsätter ca 15 000 personer i Sverige. Kring kärnan finns det företag som livnär sig på sjöfarten och dessa har ytterligare 95 000 personer anställda. Årligen omsätter den svenska sjöfartssektorn nästan 200 miljarder kronor vilket är mer än hela bilindustrin i Sverige.


Att jobba som sjöman är inte likt något annat. Man har möjlighet att se stora delar av världen, få en bra lön och arbeta tillsammans med intressanta människor. Som sjöman jobbar du ett antal veckor till sjöss för att sedan vara ledig lika många veckor med fullt betalt. Det finns många olika yrken till sjöss. Styrmän jobbar till största delen på bryggan och navigerar fartyget. I maskinrummet arbetar tekniker som ser till att maskiner och alla system fungerar som de ska. Det finns också andra yrken ombord; motorman, matros, kock och jungman. Ombord på färjor kan det finnas en hel restaurangoch hotellverksamhet med alla yrken som det innefattar. Med andra ord så finns det väldigt många yrken till sjöss. Det krävs utbildning och den kan man få på universiteten i Kalmar och Göteborg. Det finns också sjömansgymnasium på flera ställen i Sverige.

Mer information finns på sjofart.org


Januari 2013 levereras den 218 meter långa Viking Grace. 2 800 passagerare får åka med fartyget som drivs av flytande naturgas, LNG, det renaste fossila bränslet idag. Det gasdrivna fartyget släpper ut minimalt med svavel, kväveutsläppen minskar med 85 % och koldioxidutsläppen med cirka 25 %. Ny skrovform minskar vågbildning i skärgården och fartyget blir ett av de tystaste i världen.

Stena Bulk fraktar till största delen olja med sina fartyg. Allt kan göras bättre och det senaste miljövänliga konceptet från Stena Bulk kallas Stena E-MaxAir – ett fartyg som kan drivas av naturgas och drar mindre bränsle, bland annat tack vare en ny skrovdesign som vilar på en kudde av luft. Allt för att göra transporten bättre för miljön.

Sirius Rederi fraktar olja och kemikalier i sina fartyg. De har tillsammans med bland annat Preem tagit fram ett nytt fartyg - EVOlution - som kommer att bli världens mest miljöanpassade produkttankfartyg. Fartyget är färdigt att byggas men det är dyrt. Med över 20 % högre produktionskostnader behöver Sirius politiska beslut för att kunna bygga sitt gröna fartyg.

Destination Gotland transporterar årligen cirka 1,6 miljoner passagerare, 480 000 personbilar och 740 000 längdmeter gods till och från Gotland. Nu pågår utvecklingen av ett nytt fartyg som drivs av naturgas, och målsättningen är att bli helt utsläppsfri. Allt för att påverka miljön i Östersjön mindre.

Thunbolagets Vänerpendel är ett naturgasdrivet älv/kustfartyg som kan frakta gods långt in i landet. Detta innebär att 99 lastbilar slipper trafikera vägarna upp mot Karlstad varje gång Vänerpendeln avgår från Göteborg. Med 3 avgångar i veckan året om så är det drygt 14 000 lastbilar som kan ersättas.


DÖDVIKT

– DEN VIKT AV LAST, FÖRNÖDENHETER, LÖS UTRUSTNING OCH BUNKER SOM ETT FARTYG KAN BÄRA

DISTANSMINUT – AVSTÅNDSMÅTT 1,852 M

BULK

– OEMBALLERAD LAST

BUNKER

– FARTYGETS DRIVMEDEL

NAUTIKER – DÄCKSBEFÄL

KNOP – KAN VARA EN KNUT ELLER HASTIGHET 1 KNOP 1 DISTANSMINUT/TIMME

ANLÖPA

– NÄR ETT FARTYGET ANKOMMER TILL EN HAMN

ANGÖRA

– NÄR ETT FARTYG NÄRMAR SIG LAND


BYSSAN

BÅT

KOJ

SKEPP

BACK

BÅS

- KÖKET

- SÄNG

- DÄCKET LÄNGST FRAM PÅ ETT FARTYG

- MAX 12 M LÅNG & 4 M BRED

- ALLT ÖVER 12 M LÅNG & 4 M BRED

– ARBETSLEDARE PÅ DÄCK OCH UNDERSTÄLLD ÖVERSTYRMAN

REDD

– SÄRSKILT OMRÅDE DÄR FARTYG KAN ANKRA UTANFÖR EN HAMN

BABORD

– FARTYGETS VÄNSTRA SIDA

STYRBORD

– FARTYGEST HÖGRA SIDA


SVERIGES REDAREFÖRENING Södra Hamngatan 53, Box 330, 401 25 Göteborg Tel: +46 31 62 95 25 (växel) | Fax: +46 31 15 23 13 | E-post: srf@sweship.se www.sweship.se


Ett skepp kommer lastat