Issuu on Google+

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Bioenergi Om hampa Bilder och reportage från GODA KRAFTER i Borlänge

Nummer 2/2012


Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group

Sälj din egen el Gör du egen el hemma? Sälj det som blir över till oss! Nu lanserar vi Fortum Egen El där du som har egenproduktion av el hemma kan sälja tillbaka det du inte behöver till oss. Att producera egen el från sol, vind eller vattenkraft är både bra för miljön och för din elräkning. Du kan enkelt beställa Fortum Egen El direkt på fortum.se/egenel eller genom att ringa vår kundservice på 020-46 00 00.

2

förnybar energi 2/2012

www.consilio.no

Goda hydrauliska egenskaper


I DETTA NUMMER bl.a:

10 Hans Nilsson årets energi och miljöpris12 Mats Olsson störst i landet på hallonplantor

14

Förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft

18 Hampa nu och i framtiden 20 Strömsbergs kraftverk i Sagån 24 Kraftsamling i Borlänge

SERO fortsätter in i framtiden i solljus och medvind

LEDARE

tagare

28 SERO skriver till regeringen om kärnavfallet 29 Nya domar från Mark och Miljödomstolen

30 Seminarium om små dammar 31 Skarpt uttalande från

Det ärt en stor ära och glädje för mig att bli vald till ny ordförande i SERO när nu Christer Söderberg vill varva ner. Christer kvarstår dock som vice ordförande i styrelsen så att kontinuiteten i SEROs arbete bevaras. Även SEROs förste ordförande, Olof Karlsson, arbetar vidare inom SERO, bl a som redaktör för denna tidning.

bioenergibranschen

33 Svarta pellets - grönt kol... 38 ROT-schablon för solvärmeinstallationer

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Christer Söderberg Tel. 08 - 256 881 REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: karlsson.sero@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson ANNONSAVDELNINGEN: E-mail: annons@fornybarenergi.nu PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Fält med fullvuxen hampa på hösten. Foto: Olof Karlsson

Aldrig tidigare har väl den förnybara energin haft ett gynnsammare läge än idag. Globalt sett växer vindkraften och sol-elen så det knakar, inte minst inom EU. I Sverige är det bra fart på vindkraftutbyggnaden, än så länge, och även solenergin ökar trots avsaknaden av ambitioner från regeringens sida. Bioenergin har expanderat kraftigt i Sverige de senaste åren och räknar med en kraftig expansion internationellt, en tredubbling enligt IEAs anförande på World Bioenergy Days i Jönköping nyligen. Nettodebiteringen breder glädjande nog ut sig bland kraftbolagen. Mycket pekar därför på att många kommer att satsa på att vara sina egna elproducenter framöver. Som ny ordförande i SERO vill jag verka för att vi ska vara en aktiv, opinionsbildande förening för förnybar energi och energieffektiviseringar. Vi ska också stödja de som vill satsa på egen elproduktion och på bränslen baserad på förnybar energi. Vi deltar aktivt i nätverket 100 % förnybar energi senast 2050, vilket är en självklar målsättning för SERO. Själv publicerade jag min första plan för hur Sverige kan klara sig på 100 % förnybar energi i Ljusdalsposten redan 1974. Sen dess har jag varit helt övertygad om att det är både önskvärt och möjligt att Sverige klarar sig på enbart förnybar energi. Faktum är att få länder har bättre förutsättningar än Sverige att nå det målet. Det vore därför bra om Sverige kunde föregå med gott exempel i energipolitiken inför omvärlden för att staka ut vägen mot det hållbara samhället. Jag tror på decentralisering och att låta hundra blommor blomma. Kommer därför att verka för att många tar på sig ett ansvar för SEROs arbete. Vi ska därför bilda arbetsgrupper inom området förnybar energi med skilda profiler. Grupperna får betydande handlingsfrihet. Vi inom styrelsen vill också satsa på att värva nya medlemmar till SERO. Vi tror att det finnns ett starkt stöd för SEROs inriktning mot förnybar energi och energieffektiviseringar och det gäller “bara” att hitta vägar till ökat medlemsantal. Vårt internationella arbete inom European Renewable Energy Federation ska fort-

2/2012 förnybar energi

3


LEDARE

sätta. Vi får därigenom viktig information om EUs arbete med energipolitiken och även ett visst inflytande. Det är angeläget nu när EU betyder mycket för energipolitiken. Som exempel kan nämnas EUs ekodesigndirektiv som enligt beräkningar kommer att medföra elbesparingar inom EU på 540 TWh när de är genomförda, dvs. när gammal energislösande teknik bytts ut mot modern energisnål teknik.

SERO ska givetvis verka i nära samarbete med Svenska Vindkraftföreningen, SVIF, och Svensk Vattenkraft, SVAF, våra systerorganisationer inom SERO-familjen. Vi ska också samarbeta med andra organisationer i Sverige med liknande målsättningar inom energipolitiken som vi har. Ett exempel är här nätverket 100 % förnybart 2050 där vi vill inta en ledande roll. Vi tror att politikerna kommer att

lyssna mer på oss när vi har en bred enighet bakom oss om det målet. Mycket mer kan sägas om SEROs väg in i framtiden, men jag väljer att återkomma om det i kommande nummer av Förnybar Energi och Energieffektiviseringar. Göran Bryntse, Tekn Dr Ny ordförande I SERO

Anders Forsbom ny ersättare i SERO:s styrelse Oftast är det inte svårt att använda energin mycket effektivare säger teknikkonsulten Anders Forsbom, ny ersättare i SERO styrelse. Anders arbetar på Sweco, ett internationellt konsultföretag, främst inriktat på teknik, miljö och arkitektur. Han sysslar med utredningar och ger råd till aktörer på fastighetsmarknaden, ofta om energieffektivisering – många gånger ett stort svar hål med oerhörda möjligheter säger Anders. Anders berättar om hur han nyligen mötte representanter för tre stora företag. – Vi gick runt i ett stort kontorshus i Stockholm och på bara 30 minuter hade vi ändrat driftfallen i befintliga installationer och sänkt de årliga energikostnaderna med 50 000 till 100 000 kronor per år. Anders poängterar vikten av att handla etiskt korrekt och talar om ansvar för framtiden. Anders är skeptisk till kärnkraften. Skepticismen mot kärnkraft har skapat energiengagemanget. – Att bara några få generationer skall roffa åt sig s.k. energivälstånd och lämna efter sig avfall som måste hanteras under flera 100 000 år framåt i tiden känns oförsvarbart. Dessutom att gräva ner avfallet, när man inte ens har kontroll på tekniken, är ytterst svårsmält för Anders. – Om det händer en olycka om 80 år, vem tar ansvar då, när SKB AB, Vattenfall, Fortum och Eon slängt nyckeln till slutförvaret? Inför Riksdagens beslut den 17 juni 2010 om att tillåta nya och större kärn-

kraftsreaktorer än idag startade Anders och några kompisar nätverket 17juni. se med ambition att lobba för förnybara energialternativ och energieffektivisering istället för kärnkraft. Förutom att löpande twittra om goda exempel från hemsidan uppvaktade gruppen riksdagsledamöter och andra med mejlutskick och personliga möten inför omröstningen. Gruppen är fortfarande verksam om än i mindre utsträckning, nu handlar det mest om att löpande publicera och sprida information om allt bra på den förnybara sidan. Anders skriver också hos den gröna liberala tankesmedjan Fores fores.se/anders om internationella satsningar på förnybar energi. Sedan helt nyligen ingår Anders i ett privat tvärpolitiskt nätverk, som för samtal med riksdagsledamöter från alla partier och andra organisationer, senast mötte vi representanter för Vänsterpartiet. – Vi har bland annat en Roadmap 2030 om hur Sverige ska kunna el-försörjas med 100 % förnybart till 2030, egentligen borde det gå snabbare men 2030 är valt som en försiktighetsgräns för att ingen ska kunna ha något emot vårt förslag. SERO ställer upp på målsättningen.

”på bara 30 minuter hade vi ändrat driftfallen i befintliga installationer och sänkt de årliga energikostnaderna med 50 000 till 100 000 kronor”

4

förnybar energi 2/2012

Anders Forsbom. Foto: privat

Anders är 51 år och ensamstående. – För mig hänger arbete och fritid ihop säger han, så klart på gott och ont. Ett stort intresse för friluftsliv och kultur i alla former gör att Anders gärna vistas i Stockholms skärgård. I slutet av 1980-talet var han med och bildade en vattenvårdsförening som slår vakt om de naturliga kvaliteterna i naturlandskapet. SERO arbetar för att miljöengagerade i Svenska Kyrkan skall bilda en sektion i SERO. Anders säger – jag hjälper gärna till. Jag kan säkert också få kollegor med olika tekniska inriktningar, att hjälpa till ideellt. Idealitet är viktigt för Anders. Carl Olov Persson


Specialister Specialisterpåpåvattenkraftsutrustningar! vattenkraftsutrustningar! Vi Vi på FOAB på FOAB harhar mermer än 30 än 30 års års erfarenhet erfarenhet av av Specialister Specialisterpåpåvattenkraftsutrustningar! vattenkraftsutrustningar! Olika Olika utrustningar utrustningar till till vattenkraft vattenkraft ochoch vi gör vi gör alltallt frånfrån totalentreprenader totalentreprenader till till service service ochoch Vi Vi på FOAB på FOAB har har mer mer än 30 än 30 års års erfarenhet erfarenhet av av underhåll. underhåll. Olika Olika utrustningar utrustningar till till vattenkraft vattenkraft ochoch vi gör vi gör alltallt frånfrån totalentreprenader totalentreprenader till till service service ochoch underhåll. underhåll.

ViVi tillverkar: tillverkar: • •Automat Automat luckor luckor

ViVi tillverkar: tillverkar:

• •Spettluckor Spettluckor • •Automat Automat luckor luckor E� av våra senaste dammlucksprojekt, Timsfors i Markaryd. 7st nya luckor som manövreras m.h.a • •Galler Galler skruvdomkra�er. • •Spettluckor Spettluckor • •Bandtransportörer Bandtransportörer • •Galler Galler

FlödesOp�merat och klart! Rensmaskiner Rensmaskiner Vi blickar framåt,•• ••Bandtransportörer Bandtransportörer • •Bärbara Bärbara lucköppnare lucköppnare • • Rensmaskiner Rensmaskiner beställ er rensmaskin idag! • •Bärbara Bärbara lucköppnare lucköppnare FörFör ytterligare ytterligare information information så besök så besök vårvår nyanya hemsida hemsida www.foab.nu www.foab.nu eller eller För För ytterligare ytterligare information kontakta kontakta ossoss på telefon påinformation telefon så besök så besök vår vår nya nya hemsida hemsida 0320-10600 0320-10600 så kan så kan vi vi www.foab.nu www.foab.nu eller eller tillsammans tillsammans planera planera vadvad vi vi kontakta kontakta oss oss på telefon på telefon kankan göra göra för för att att justjust ert ert 0320-10600 0320-10600 så kan så kan vi vi kraftverk kraftverk skaska bli bli effektivare effektivare tillsammans planera planera vadvad vi vi ochtillsammans och mermer miljövänligt. miljövänligt. kankan göra göra för för att att justjust ert ert kraftverk kraftverk skaska bli bli effektivare effektivare ochoch mermer miljövänligt. miljövänligt.

2/2012 förnybar energi

5


Roger Björkman ny ersättare i SERO:s styrelse Roger Björkman, ny ersättare i SERO:s styrelse, driver sedan 3 år tillbaks ”Dala Sol-El” där han bygger solceller. Häromveckan presenterades företaget i TV 2. Här lägger Roger ner 120 % av sin arbetstid. Han driver även företaget ”El-B-man El & Energiteknik”, ett företag med 19 år på nacken, som specialiserat sig på elsystem och energiteknik. Kunderna finns idag från Dalarna och söder ut. Hemma i trädgården har Roger installerat en solcellsanläggning som (i dagsläget) är på 4 kW med tonvis batterier i källaren samt nu en solföljare (1 kW) där solcellerna följer solen. Forskarna säger att om solcellerna följer solen producerar de 2040 % mer el (reklamen säger 61 % mot fast montage). Rogers installation blir en mätpunkt i Dalarna där effekten kan avläsas för att få mer exakta data. I Leksand håller Roger på att bygga Sveriges största privata solcellsanläggning. Den kommer att leverera 43,5 kW till nätet. 1,5 miljoner i solcellsstöd har möjliggjort investeringen. Just i dag tecknas kontrakt på ytterligare en installation på ca 20 kW, som skall stå klar i vår. Roger har varit med om att ta fram världens första självtänkande dator för energibesparingssystem. Den kan läsa av en mängd parametrar och styr förbrukning och försäljning så att anläggningen blir maximalt lönsam. Den vet hur mycket el och värme huset behöver vid olika inne- och utetemperatur. Den kan reglera den egna förbrukningen till rätt tillfällen för bra komfort och bra ekonomi. Sedan läser den av nordpols prislista som visar priset 24 timmar framåt och väderprognosen upp till 3 dagar framåt i tiden. Den balanserar den egna förbrukningen så att det skall gå att sälja el när priset ligger som högst. Lösning passar perfekt när det, från 1 oktober, blir aktuellt med timmätning. För att få systemet att fungera krävs hjälp av batterier. Ett problem som Roger inte löst än är att batterierna tackar nej när dom är fullastade. Då måste Roger mata ut på nätet till onödigt låga priser. Senaste veckan såldes i genomsnitt 8 kWh el per dag och köptes 0,5 kWh. Dala Energi betalar 1kr/kWh som säljs ut på nätet, vilket är Sveriges bästa utmatningsavtal om man har fått solcellsstöd Roger har flera order på gång, några i Leksand, Falun och en i Vansbro. Instal-

6

förnybar energi 2/2012

Roger framför solcellanläggningen. Foto: privat

lationen i Vansbro blir i ett hus som inte har några elledningar framdragna, han räknar med att kunna installera ett helt självförsörjande system med solceller och diselgenerator som reservkraft. Personligt om Roger 52-årige Roger går sedan skoltiden under namnen ”Skalman”. Fick namnet I skolan på grund av sin innovativa förmåga. Han har ingen egen klocka, solen och magen får styra säger han. Familjen består av sambo och en son Viktor Björkman - ”miniskalman” - på 9 år.

Han brukar 67 hektar skog. Skogen är prioriterat område. Tre veckor om året stänger Roger företagen, en vecka på hösten, en på våren och en på sommaren tillsammans med en kompis, Jonny från Småland (Grimsås). Han stänger av arbetstelefonen när han arbetar i skogen. Fritid - på vintern handlar det om skidor på längden och tvären. Spelar badminton två kvällar per vecka. Carl Olov Persson Revisor och valberedare i SERO


Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift. Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se GENERATORER upp till 20 000 kVA

� egen produktion upp till 1500 kVA � lågvarviga utföranden � specialanpassade för olika typer av turbiner AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

� inkl. ställverk � för helautomatisk drift och fjärrmanövrering � ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

� hög- och låg-

spänningsmaskiner � service och diagnostik � omlindningar � renoveringar � moderniseringar

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com


VATTENKRAFT Christian Krauser, B. Maier Wasserkraft och Martina Saffarzadeh, projektkoordinator ESHA i föreningens egen monter på Hidroenergia I Wroclaw, Polen. I bakgrunden skymtar Marko Gospodjinacki, ordförande ESHA. Foto: Tomas Söderlund

Spännande konferens i Polen Den småskaliga vattenkraften ser nya möjligheter i tillväxtländer och med ny teknik. ESHAs projekt Stream map visar på möjligheter för mer småskalig vattenkraft inom EU om bara viljan finns. Alla var där, men allt var inte som förr när den småskaliga vattenkraftkonferensen Hidroenergia hölls för 13:e gången. Konferensen som hålls vartannat år hade den här gången förmånen att 24 till 25 maj få visa upp sig i Wroclaw i Polen. Kända ämnen från de tidigare konferenserna som produktion och potentialer, kompletterades med nya områden som småskalig vattenkraft för landsbygden i utvecklingsländer samt småskaliga pumpkraftverk. De totalt 600 deltagare kunde höra många spännande presentationer och besöka en varierande utställning. I hela världen finns det 1,4 miljarder människor utan tillgång till elektricitet. Den småskaliga vattenkraften skulle kunna bidra till ökad elektrifiering för dem som bor på landsbygden med god vattenkraftpotential. I Afrika och Sydamerika finns en god vattenkraft som även kan utnyttjas för elproduktion i områden utan elnät. En mindre lättinstallerad turbin på 5 kilowatt lämplig för sådana områden har tagits fram av Small Hydro Power i München och Stuttgarts universitet. Turbinen läggs helt enkelt i vattendraget,

8

förnybar energi 2/2012

flyter av sig självt för att på så vis generera el utan behov av annan utrustning. Enligt tillverkaren är turbinen konkurrenskraftig mot till exempel dieselaggregat. Med ökad efterfrågan på balanskraft har vattenkraftindustrin börjat undersöka möjligheterna att använda småskalig vattenkraft för pumpkraftverk. Med förbättrad teknik och förändrade balanskraftpriser kan de småskaliga pumpkraftverken i framtiden komma att utgöra ett lokalt och regionalt komplement till de storskaliga pumpkraftverken. Stream map Konferensen som arrangerades av den Europeiska vattenkraftorganisationen ESHA, European Small Hydropower Association, tillsammans med den polska småskaliga vattenkraftföreningen visade även prov på redan kända ämnen som vattenkraft inom EU där det ännu finns en outvecklad potential. Martina Saffarzadeh, projektkoordinator från ESHA med flera berättade om projekt Stream map som nu är under slutförande. Projektet som finansieras

av Intelligent Energy Europe behandlar småskalig vattenkraft inom EU. Huvuddelarna i projektet är en databas och en rapport med rekommendationer. I databasen HYDI som är tillgänglig för alla via Internet finns information om energi, policy och ekonomiska frågor för vattenkraften i EUs olika medlemsstater. Till exempel kan man där läsa att den småskaliga vattenkraften inom EU producerar 44 GWh per år och att det finns potential för minst lika mycket till. Störst potential finns i länder som Italien, Frankrike och Spanien. Rekommendationer för hur den småskaliga vattenkraften ska kunna fortsätta att signifikant bidra till den förnybara elproduktionen inom EU beskrivs i en rapport. Bland annat rekommenderar ESHA tillståndsprocesser som är enkla, rättvisa, solida med transparanta kriterier anpassad till den småskaliga vattenkraften som ger en snabbare och mer förutsägbara resultat. Nästa Hidroenergia hålls 2014 i Istanbul, Turkiet. Tomas Söderlund


Intervju med advokat Mikael Westin – Vi har begärt resning för att få HD att avgöra om mark- och miljööverdomstolen tolkar gällande rätt på ett korrekt sätt. Gisslarbo kraftverk har tillstånd för sin verksamhet enligt 5 § lagen om införande av miljöbalken. Rätten till vatten grundas på privilegier och MÖD:s dom att Gisslarbo måste ansöka om laglighetsförklaring saknar stöd i lag. Advokat Mikael Westin har tillsammans med sin klient beslutat att använda ett extraordinärt rättmedel för att överpröva en dom som inte kan överklagas. Mälarenergi Vattenkraft AB begär resning för att få frågan om gamla tillstånds giltighet prövad i högsta instans. När det gäller anläggningar i vatten är principen i svensk rätt att anläggningar som var lagliga när de byggdes fortsatt är lagliga och att gamla tillstånd och privilegier har fortsatt att gälla genom alla lagändringar som skett.

Anläggningar som saknar tillstånd eller där tillstånden är oklara kan bli skyldiga att söka tillstånd. Då gäller att anläggningarna prövas enligt de regler som gällde när de byggdes; så kallad laglighetsprövning. - Men de reglerna gäller bara verksamheter som saknar tillstånd eller som inte kan visa att de har tillstånd. Här är påverkan på vattnet oförändrat i förhållande till hur det under överskådlig, historiskt, tid har sett ut, betonar Mikael Westin. Gisslarbos advokat konstaterar också att länsstyrelsen i Västmanland på ett helt korrekt sätt hade kunnat begära omprövning av verksamheten vid Gisslarbo. – Om myndigheten av en eller annan anledning vill få förändringar till stånd finns möjligheten att begära omprövning av det gamla tillståndet – privilegiet att använda vatten. Men att upphäva giltigheten av privilegier som rör vattenanlägg-

ningar som MÖD gör i detta ärende saknar i dagsläget stöd i lag. Mikael Westin påminner också om hur viktig vattenkraften och alla små kraftverk som finns söder om DalAdvokat Mikael Westin älven varit och är för Sveriges industriella styrka och välfärdsutvecklingen. – Vattenkraften är inte mindre viktig i dag och än mer i framtiden då vi i Norden kommer att ha en viktig uppgift och ett ansvar för att tillhandshålla balans- och reglerkraft för såväl norden som Nordeuropa, när fossila kraftkällor ersätts av intermittenta dito, inte minst vindkraft. Text: Gunvor Axelsson

2012-05-02

Nytt koncept för småskalig kraftvärme Effektiva småskaliga kraftvärmeverk som ger bättre lönsamhet och högre elverkningsgrad. Det är förhoppningarna med ett nytt forskningsprojekt som stöttas av Energimyndigheten. Målet är att öka biobränslebaserad elproduktion genom utveckling av småskalig kraftvärme. Det kommer i huvudsak att få sin tillämpning i mindre fjärrvärmesystem och i nya anläggningar som är integrerade med industrin. Energimyndigheten har gjort en bedömning att det finns potential att öka elproduktionen med ytterligare minst 3 TWh inom kraftvärmesektorn. För att det ska vara möjligt att nå den potentialen krävs en teknisk utveckling av kraftvärmeprocessen med fokus på småskalig tillämpning. Det krävs även en fortsatt forskning och utveckling för att nå högre ångdata - tryck och temperatur på den

ånga som ska driva ångturbinen, för att detta ska bli möjligt. Ett konsortium lett av företaget BioSteam AB utvecklar en ny systemlösning för småskalig kraftvärme. Satsningen är delfinansierad av Energimyndigheten och ska utveckla en teknisk systemlösning som möjliggör ett högre elutbyte än vad som idag är normalt på marknaden inom småskalig kraftvärme för området 2 – 4 MW elproduktion. Tidigare har man i huvudsak utgått från en stor kraftvärmeanläggning och skalat ner till en mindre men då med relativt låga ångdata. Det har lett till anläggningar med en låg effektivitet, och där-

med en hög specifik investeringskostnad, säger Lars Atterhem på BioSteam. När analysfasen är klar ska den tekniska lösningen omsättas i en förstudie för ett nytt kraftvärmeverk vid Martinssons Såg i Västerbotten. Den nya kraftvärmeanläggningen ska designas för att nå ett högre elutbyte än vad som idag är möjligt genom en vidareutveckling av tekniken och ett rationellt byggande för att minska investeringen. För mer information, kontakta: Anders Johansson, Energimyndigheten, 016-544 22 86. Källa: Energimyndigheten 2/2012 förnybar energi

9


NYHETER

Hans Nilsson årets energimiljöpristagare SERO-s energimiljöpris gick i år till Hans Nilsson. Hans Nilsson började i energibranschen år 1966 då han anställdes på Malmö Elverk. Där blev han snart indragen i arbetet med effektivare energianvändning när Malmö blev försökskommun för kommunal energiplanering. Han har varit ordförande och är fortfarande med i styrelsen för ”Svenska Energirådgivare”. Han har specialiserat sig på energistrategier och effektivare energianvändning, och var ansvarig för det svenska programmet för effektivisering som drevs av Nutek, där man teknikupphandlade värmepumpar, kylskåp, fönster, bilar etc..

Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av energismarta produkter. Han har haft och har fortfarande uppdrag för SIDA och är aktiv som fristående konsult i frågor som rör energieffektivisering och han har

haft uppdrag för olika energimyndigheter, Vattenfall och i olika internationella organisationer (OECD/IEA) etc. Nu för tiden är det mest fråga om ideellt arbete. – Märkligt, säger Hans, att alla kunniga människor som jobbar ideellt saknar resurser så att de kan nå resultat. De kommersiella krafterna, främst på tillförselsidan, har lagt beslag på resurserna. De har råd att ha folk som kan massmedia och som vet hur man når politikerna och de har råd att investera, ibland tvärt emot vad naturen kräver. Alla vi som arbetar ideellt måste samverka bättre, komma överens om tagen. Vi måste börja spela på samma planhalva som de kommersiella krafterna. De goda krafterna är för splittrade. Vi behöver jobba bättre tillsammans för att få genomslag för våra uppfattningar. Det är också förvånande att vi fortsätter att köpa olja när vi kan klara oss utan bara vi investerar i energisnålare teknik och förnybar energi. Det skulle ju samtidigt skapa fler arbeten i Sverige - mycket märkligt säger Hans. Vid SERO årsmöte i Borlänge valdes Hans Nilsson som ny ersättare i SERO styrelse. Carl Olov Persson, SERO revisor och ordförande i valberedningen OM MÄNNISKAN HANS NILSSON Familj: hustru, dotter och ett barnbarn Ålder: fyller 67 i år Utbildning: Elingenjör och ekonomi Fritid: Blir det tid över så läser jag ganska mycket, mest skönlitteratur, lyssnar på musik - klassiskt och jazz. Rör på mig alldeles för litet men föresten förra året så vandrade jag i fjällen från Nikkaluokta till Abisko 11 mil, det var så kallt att myggen frös, så helt still sitter jag inte.

10

förnybar energi 2/2012


SERO har lämnat remissvar om framtida energiforskning I svaret tar vi upp Biogas, Småskalig kraftvärme med biobränsle, Solkraft, Vattenkraft och Vindkraft. Biogas I svaret anför SERO att biogas har mycket större potential i Sverige än etanol och rapsdiesel. Odlingen har dessutom ekologiska fördelar genom att i princip bara kol hämtat ur luften förs bort från gården då biogas säljs, medan alla andra gödningsämnen som kväve, fosfor och kalium med flera ämnen stannar kvar i den rötrest, som återförs till åkrarna som gödning. SERO föreslår också en ändrad tyngdpunkt på forskningen om biogas. I dag siktar man på att producera biogas, som efter rening kan användas som fordonsgas i anpassade motorer. Om lantbruket skulle kunna använda biogas i sina dieseltraktorer skulle dessa behöva byggas om för ca 200 000 kr per traktor, vilket skulle bli mycket dyrt. I stället föreslår SERO ett annat huvudspår: Förvätska biogasen till syntetisk diesel, som kan användas utan konvertering av befintliga motorer. I dag konverteras naturgas i en katalytisk process till ren diesel i stor omfattning. Samma process med start i biogas kräver ytterligare utveckling, men om medel anslås bör den vara helt tillgänglig om ett par år. Vidare föreslår SERO att forskningen bör inriktas på att också bygga mindre anläggningar, som kan samla upp och konvertera biogasen i landets regioner.

”SERO anser att staten inte skall fortsätta slösa bort pengar på kärnkraftforskning”

Med tanke på vilka enorma vinster som samhället skulle göra med att omvandla biogasen i stället för motorerna, kan en storsatsning på denna forskning och utveckling, väl motiveras. Småskalig kraftvärme med biobränsle Hittills har Sverige satsat små belopp på att utveckla småskalig kraftvärme med biobränsle ner till villastorlek. Intresset är stort att producera egen el. Att använda solceller går bra men att använda biobaserad kraftvärme är ännu inte helt färdigutvecklat. Därför behövs forskningsstöd för att få fram bra produkter som kan masstillverkas för att möta efterfrågan. Solkraft Trots att priserna på solceller sjunkit dramatiskt de senaste åren, finns stort behov av fortsatt forskning på hög nivå för att göra tekniken ännu bättre. Trots prissänkningar är det ett långt stycke kvar för att komma ner till vad marknaden erbjuder för producerad solel. Därför behövs också ett fortsatt introduktionsstöd. Vindkraft och vattenkraft SERO tillstyrker det förslag till forskningsinriktning som föreslås i rapporten. Övrigt SERO anser att staten inte skall fortsätta slösa bort pengar på kärnkraftforskning. Hela svaret finns på vår hemsida, www. sero.se, eller kan beställas från SERO:s kansli. Olof Karlsson

Lars Hydén fick 2012 års Skvalta Svensk Vattenkraftförenings motivering till valet av Lars Hydén lyder: ”för sitt engagemang i att med hjälp av äldre domar och lagstiftning finna med vilken rätt äldre dammar och vattenkraftverk kan bibehållas och drivas vidare, till nytta och glädje för våra medlemmar.” SVAF:s ordförande Lars Rosén lämnade över 2012 år Skvalta-diplom till Lars Hydén vid årsstämman i Borlänge. På diplomet finns den vackra bilden, ovan, av en skvalta – en äldre typ av vattenkraftverk.

TILL SALU Vattenkraftstation nära Nybro Helt ny utrustning 2009. 15 år elcertifikat. Godkända fiskvägar. 120 kW ca 400 000 kWh Börje Josefsson E-post: BTS@hotmail.se 2/2012 förnybar energi

11


PORTRÄTT

Mats Olsson, bonden som är störst i landet på hallonplantor Mats Olsson, systemutvecklaren på Volvo i Olofström sadlade om och blev bonde i Arkelstorp i nordöstra Skåne. Mats brukar 180 hektar mark och har många infallsvinklar på arbete och liv. Han är ersättare i SERO styrelse och sitter med i styrelsen i EPL - Energi på lantgård i Sverige. Föreningen som är en sektion i SERO har drygt 30 medlemmar, småbrukare och storjordbrukare blandat. Vi skulle kunna vara betydligt fler men vågar inte göra reklam för oss för vi har inte tid över till att driva föreningsarbetet så hårt. Vi som är med har många projekt på gång och så har vi roligt tillsammans säger Mats. Arkelstorp ligger i Kristianstads kommun, 2 mil norr om Kristianstad. – Vi ligger där den skånska myllan och det mer skogliga norra Skåne möts. Våra trakter gränsar till Östra Göinge kommun. Ar-

kelstorp ligger i gamla snapphanebygder. Den sista snapphanen blev skjuten i våra trakter och i Arkelstorp står en minnessten daterad 1778 över Lilla Mats, som han kallades, säger Mats. Mats bytte från systemutvecklare till bonde När Mats morbror, som inte hade egna barn, erbjöd Mats att köpa gården i Arkelstorp passade det utmärkt. Mats arbetade på Volvo i Olofström och eftersom Gyllenhammar nästan samtidigt erbjöd 80 % arbetstid med garanti om fortsatt full löneutveckling slog Mats till. Efter 18 år på Volvo köpte han gården och blev bonde samtidigt som han fortsatte att arbeta deltid på Volvo. Gyllenhammars generositet grundade sig på att systemutveckling är ett tufft jobb. ”Man försvinner in i problemlösningarna. Många, kanske 2 av 10 går in i väggen, som det heter.” Gyllenhammar konstaterade att arbetet blev bättre utfört och de anställda mådde bättre om man minskade arbetstiden. Välskött skog År 1980 tog Mats över gården, 180 hektar fördelat på 35 hektar åker, 10 hektar betesmark och resten skog. Av skogen är 20 % blandskog, 20 % bok och 60 % ren gran. Granskogen är mellan 40 och 60 år och i en nyligen upprättad skogsbruksplan står det att skogen är välskött, detta trots att Gudrun med flera stormar dragit fram och fällt en hel del skog.

Mats Olsson, bilden tagen vid en resa till Litauen, arrangerad av SERO foto Jörgen Ek

12

förnybar energi 2/2012

Hästar och försöksodlingar på betesmarken På betesmarken hålls hästar och dessutom arrenderar SLU i Alnarp en del. Där drivs försöksodlingar av gräs för energiändamål. Man testar olika grässorter, om de kan anses lämplig att odla för framställning av bränsle. Gräset skall växa bra och ha bra energiinnehåll. Arrendet som Mats får in går till EPL. Ett antal skånska bönder ställer betesmark till förfogande för projektet som stöttas med EU-pengar.

Nere i Simrishamn sysslar några medlemmar i föreningen med vindkraft och solel. Sveriges största plantskola för hallonplantor På 2 hektar av åkermarken driver Mats en certifierad hallonplantskola. Plantskolan ”Vångaplantor” tar fram många hallonplantor och förser ett 20-tal av landets större planthandlare med bästa tänkbara plantmaterial. ”Vi är störst i Sverige”, säger Mats. Det sker en ständig förädling av plantmaterialet. Korsbefruktningar mellan de allra bästa sorterna innebär att plantmaterialet ständigt förbättras. För några veckor sedan var Mats i Polen och kompletterade med nytt material från en av världens bästa förädlare av hallonplantor. Polen ligger väl framme i förädlingsarbetet. Mats tappar björksav Det kanske intressantaste projektet på gården är den 1 hektar stora björkskogen där Mats tappar björk på sav. Flera bönder (7-8) deltar i projektet. De äger tillsammans ett företag som sysslar med björksav. Läs gärna mer på deras hemsida ”Naturprodukten björk AB bjorksav.com”. Saven som används som läkemedel säljs till Frankrike, Danmark och i Sverige. Björksaven innehåller 8 olika sockersorter plus proteiner och andra ämnen som tillsammans är verksamma mot åkommor som cancer, allergier, diabetes etc. Saven kan till och med göra att man kan få en kraftigare hårväxt. Saven dricks eller smörjs på kroppen. Mats, som själv hade diabetes dricker av saven. När han besökte diabetessköterskan, som tog prov hade långtidsvärdena sjunkit till i stort sett normal nivå berömde hon Mats för att han skötte medicineringen så bra. ”Jag har inte tagit medicin alls”, svarade han ”Jag har gått över till att dricka björksav.” Sköterskan blev alldeles mållös och bad att få lämna Mats för


konsultation med läkare. ”Här har inte forskningen hängt med”, säger Mats. Ett par ämnen i saven är särskilt verksamma mot cancer. En professor i Lund tror att det går att framställa de viktigaste ämnena artificiellt för att sedan sälja dem som läkemedel. En läkare i Odense i Danmark menar att det är kombinationen av allt som finns i björksaven som ger de goda resultaten, så vi tror att vårt arbete med att tappa björk på sav har en fortsatt bra framtid. Saven, som exporteras till Frankrike levereras i 20-liters bag in box. Det som säljs i Sverige och Danmark tappas i 3liters bag in box. Ett företag i Veberöd svarar för distributionen i Skåne. Saven dricks som den är och smakar som lite sötat vatten. År 2010 producerade Mats 15 kbm sav ur 80 träd. Tappningen sker i ett helt slu-

tet system, där saven går via rörsystem till en kyltank där temperaturen ligger på plus 1 grad. Tanken töms varje dag. Saven är lika känslig som mjölk. Om man behandlar saven fel surnar den snabbt. – Vi arbetar för en bättre marknadsföring och hoppas att vi kan hitta en bra logistik. Lyckas vi med det kommer vi att sälja över större delar av landet. Gården ligger vackert Mats gård ligger mycket vackert på en höjd med utsikt över Ivösjön och höjder som Vångaberget och Ryssberget. Bara 800 meter från bostadshusen ligger en damm på 3 tunnland där Mats har ett litet kraftverk.

PERSONDATA Ålder: född 1940, glad pensionär, som arbetar heltid och lite till. Familj: hustru, 3 barn - 2 söner och en dotter plus 5 barnbarn. En av sönerna har gått lantbruksutbildning så det finns hopp om att en ny generation Olsson tar över. Fritidsintressen: fotboll, eftersom barn och barnbarn sparkar boll följer Mats och hustrun med som åskådare och supportrar till olika matcher. Ett par gånger har det gällt Gothia Cup, helt fantastiska upplevelser. Ett annat fritidsintresse är veteranbilar. Mats har samlat på sig ett 15-tal gamla bilar, mest europeiska.

Carl Olov Persson revisor i SERO c.o.p@koping.net

En avgörande skillnad Laglighetsprövning före och efter Miljöbalken. När miljöbalken, MB, och lagen om införande av miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999, ändrades också reglerna för laglighetsprövning. Vattenlagen (1983:291), VL, använde begreppet ”vattenföretag” och enligt 4 kap 5 § kunde vattenföretaget laglighetsprövas i efterskott och då få såväl anläggning som användning av anläggningen godkänd enligt de regler som gällde när den byggdes. Regeln om laglighetsprövning återfinns numera i 17 § lag (1988:811) om införande av miljöbalken. Den stora skillnaden jämfört med VL:s bestämmelse om laglighetsprövning är att det bara är tillståndet för själva vattenanläggningen – byggnationer av olika slag – som kan prövas efter de regler som gällde när den byggdes. 17 § säger att laglighetsprövning enbart gäller ”äldre anläggningar, exempelvis diken, dammar och andra kraftverksanläggningar, bryggor etc., för vilka det inte har meddelats något tillstånd eller tillståndsfrågan är oklar”. Det sägs också att en laglighetsprövning får förenas med villkor. Däremot sägs i MB:s förarbeten – prop. 1987/88:45 – att själva användningen av anläggningen, utnyttjandet för vattenverksamhet, ”såsom denna definieras i miljöbalken”, ska tillståndprövas enligt miljöbalken.

Förklaringen till förändringen finns att läsa på sid 1024 i samma proposition: Lagstiftaren konstaterar att det saknas skäl att ge övergångsbestämmelsen om laglighetsprövning samma tillämpningsområde eftersom ”miljöbalkens bestämmelser är principiellt inriktade på att verksamheter och anläggningar skall förprövas”. Den här tudelningen av tillståndsprocessen; laglighetsprövning enligt äldre rätt för äldre anläggningar och tillståndsprövning enligt MB för att få tillstånd att använda anläggningen, aktualiserades för Transtrands besparingsskog när de sökte tillstånd att bygga upp Ejforsens kraftverk i Hedströmmen på nytt. I april 2011 kom miljööverdomstolens beslut att lagligförklara ”befintlig vattenanläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, en kraftstationsdamm och en utloppskanal”. Börje Cedeskog, förvaltare för Transtrands Besparingsskog, berättar att samfälligheten kommer att göra de undersökningar som länsstyrelsen föreslagit under sommaren och sedan gå in med en ny till-

Storlom på bo. Foto: Lomprojektet

ståndsansökan för driften i höst. Han själv och medlemmarna hoppas på det bästa, inte minst som miljödomstolen i en kommentar till den tidigare ansökan skrev att vattenverksamhet i Ejforsen faktiskt kan få positiva effekter för miljön. De senaste domarna från Mark- och miljööverdomstolen och länsstyrelsernas fortsatta handläggning av Färna och Gisslarbo, liksom den fortsatta behandlingen av Transtrands Besparingsskogs ansökan, kommer förhoppningsvis att göra att kraftverksägare med gamla tillstånd eller hävd får ny praxis att stödja sig på. Text: Gunvor Axelsson 2/2012 förnybar energi

13


årsskiftet 2011/2012 till 2 769 MW. Produktionen av el från vindkraften har ökat med 209 procent sedan 2008 till 6,1 TWh under 2011. Figur 1: Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-2011

Antal, GWh och MW

Södra för tillbaka askan till skogen Skogskoncernen Södra, som ägs av 51 000 sydsvanska bönder, startar i höst återföring av askan efter förbränning av biobränsle. Det är från de stora mängder bark, flis och sågspån som används internt och i värmecentraler. När man tar vara på grenar och toppar, så kallad grot, efter en skogsavverkning följer inbyggda näringsämnen med, vilket på sikt utarmar skogsmarkens näringsförråd och får nästa generation skog att växa sämre. Av det skälet vill man återföra de näringsämnen som finns kvar i askan, främst fosfor och kalium till skogsmarken, eftersom dessa ämnen blir kvar i askan. Däremot går innehållet av kväve och svavel bort med rökgaserna, men återkommer genom nedfall från luften. Ett problem vid återföring av bioaska har varit att hitta en lämplig form. Om man sprider askan som pulver riskerar en stor del att sköljas bort av regn, så att växtnäringen rinner bort med dräneringsvattnet. Gödslingseffekten blir då kortvarig. Lösningen är att göra små korn av pulvret. Om de har rätt storlek löses de långsamt så att gödningseffekten blir kvar i ca 10 år. Genom askåterföring sluts det ekologiska kretsloppet i skogen. Södra blir först ut av skogsbolagen med systematisk askåterföring och det handlar om årlig spridning över 6000 – 8000 hektar. Olof Karlsson

VINDKRAFT Statistik från wwea

6400 6000 5600 5200 4800 4400 4000 3600 3200 2800 2400 2000 1600 1200 800 400 0

Antal verk (st)

Installerad effekt (MW)

Vindkraftens utveckling i för Sverige Grafik: Energimyndigheten Källa: Driftuppföljningen åren1982-2011. före 2003 efter det Svenska Kraftnäts kontoföringssystem, Cesar samt Energimyndigheten

Rekordår för Sveriges vindkraft

Med denna utbyggnad och den fortsatta förväntade utbyggnaden de kommande åren följer också en ökad efterfrågan på statistik som rör vindkraft. Utöver totalsiffror för Sverige är fokus i denna rapport regional och lokal fördelning, installerad effekt och antal vindkraftverk. Det finns vidare producerad el för Sverige samt fördelningen per län 1. Det

1

På grund av sekretessbestämmelser kan producerad el inte redovisas på länsnivå för 3 av länen.

2011 blev ett rekordår för Sveriges vindkraft. Elproduktionen ökade med hela 74 procent jämfört med 2010.

Vindkraften fortsätter att växa, och under 2011 installerades hela 765 megawatt vindkraft fördelat på 380 vindkraftverk, skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande. Det betyder att det i slutet av 2011 fanns totalt 2036 vindkraftverk i landet, med en installerad effekt på 2769 megawatt. Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 terawattimmar – en ökning med nästan 74 procent jämfört med 2010. Vindkraftens andel av Sveriges totala nettoproduktion av el var 4,2 procent

förnybar energi 2/2012

6

2011 – en rejäl ökning från 2010, då samma siffra var 2,4 procent. Tidigare producerade Skåne mest el från vindkraft, men nu har Västra Götaland gått om, med en installerad effekt på 557,9 megawatt fördelat på 451 vindkraftverk. Den kommun som har mest installerad effekt är Gotland, följt av Strömsund och Malmö. Av Sveriges 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Källa: Svensk Vindenergi

Förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft Svensk vattenkraftförening arbetar aktivt för att förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Frågan lyfts i arbetsgrupper och i myndighetskontakter. Senast belyste SVAF:s Jan-Åke Jacobson frågan på konferenser i Örebro och Hässleholm, 24 och 28 maj.

14

Elproduktion (GWh)

Se även artikel i förra numret av tidningen där fastighetsskattefrågan belyses ingående av Thomas Sandberg som representerat SVAF i en arbetsgrupp runt fastighetsskatten. Robert Davidsson


Miljömagasinet Upptäck

Alternativet i svensk press

Prova 25 nummer för bara 175 kr! ����������������������������������������������� ���������������������������������������������������� ��������������������������������������������������� ������������������������������������������������� �������������������������������������������������� ������

���������������������

Miljömagasinet betalar porto

���������������������������� ������������������������������ ��������������������������������� ������������������������������ ������������������������������� ������������� ���������������������������������� �������������������������������

Namn: Adress: Telefon: E-post:

Miljömagasinet Svarspost Box 11 203 Kundnummer: 111 820 900 110 11 Stockholm

2/2012 förnybar energi

15


Några frågor till Gunvor Axelsson VATTENKRAFT

Nybliven styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening Din sämsta (och bästa) sida:

Stranden eller skidbacken?

Otåligheten

Båda.

Beskriv dig själv med högst fem ord: Nyfiken bokläsande kattvän.

Vin, öl eller mineralvatten? Öl och mineralvatten.

Vad fick dig att vilja engagera dig i Svensk Vattenkraftförening och styrelsearbetet? Övertygelsen om att vi – Sverige och Europa- behöver vattenkraften.

Katt eller hund? Katt.

Vilken är den viktigaste frågan du vill driva som ledamot i din styrelse? Vikten av att ”sälja in” den småskaliga vattenkraftens betydelse till så många som möjligt i alla sammanhang och miljöer. Senast lästa bok? Regeringsprog 1997/98:45 OCH Leif GW Perssons Den döende detektiven.

Pop, rock eller klassiskt? Beror på humöret.

OM GUNVOR AXELSSON

Vad gör du helst en ledig dag? Ingenting.

Ålder: 59 år.

Något du vill säga till ”Förnybar Energi & Energieffektiviserings” läsare? Vi lever i en intressant tid där den förnybara och långsiktigt hållbar energiproduktionen framstår som allt viktigare.

Bor: Karlskoga

Familj: Hugo von Schéele, son och bonusson. Yrke/Bakgrund: Jurist och journalist. Oanad talang: kan snickra och sticka irländska tröjor

Några frågor till Nils Posse

Nybliven styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening Din sämsta sida: Vill mer än jag kan.

Stranden eller skidbacken? Stranden.

Beskriv dig själv med högst fem ord: Engagerad x 5

Vin, öl eller mineralvatten? Öl.

Vad fick dig att vilja engagera dig i Svensk Vattenkraftförening och styrelsearbetet? Jag brinner för vattenkraft.

Katt eller hund? Hund.

Vilken är den viktigaste frågan du vill driva som ledamot i din styrelse? Äganderättsliga frågor i samband med vattenkraft. Senast lästa bok? Karl XII i Poltava.

16

förnybar energi 2/2012

Pop, rock eller klassiskt? Klassiskt.

OM NILS POSSE

Vad gör du helst en ledig dag? Vad är det för något?

Familj: Gift med Ulrica. 2 döttrar, 22 och 20 år

Något du vill säga till ”Förnybar Energi & Energieffektiviserings” läsare? Kontakta mig gärna.

Ålder: 49 år.

Bor: Bergqvara Gård, Växjö Yrke/Bakgrund: Lantmästare Oanad talang: Westernridning


Chris Case – konstnären som målat våra fina solrosbilder Sedan några år tillbaka delar SERO årligen ut en Solros, ett Energi- och miljöpris till någon som gjort stora insatser för klimat och miljö. Priset består förutom äran av en originalmålning av konstnären Chris Case och motivet är självfallet just en solros. Chris Case född 1935 och uppvuxen i England men har bott och arbetat som lantmätare i olika delar av Afrika största delen av sitt liv. Han är autodidakt och har målat sedan barndomen och de senaste 20 åren på heltid. Från början målade han i akvarell för att senare gå över till akryl, numera målar han sedan tio år tillbaka enbart i olja. Chris vill med sin konst försöka fånga och förmedla något av den otroliga, fantastiska värld vi alla lever i, motiven varierar därför från den allra minsta lilla blomma eller insekt till storslagna landskap. Många av hans tavlor är beställningsarbeten, porträtt, djur, landskap och så vår årliga solros. Chris har haft utställningar såväl i Sydafrika, Portugal som Sverige . I Sverige har han bl.a. deltagit i Hagaparkens höstvisning, Stockholms Konstsalongs vårvisning samt hos ett antal privata gallerier. Hans tavlor är spridda över hela världen.

Innan flytten till Sverige för tolv år sedan drev Chris vid sidan av sitt konstnärskap tillsammans med sin svenska fru Ulla ett konstgalleri utanför Kapstaden. Där visade man målningar och skulpturer av sydafrikanska konstnärer, allt från det mest traditionella till mera avant garde. Chris och Ulla bor nu största delen av året i närheten av Fjärdhundra där de har ett litet galleri, ”Hjältegalleriet”. Under vintern brukar det också bli ett par månader i Sydafrika, där barn och barnbarn finns. Nästa års pristavla är redan beställd och det är alltid lika spännande när Ulla ringer för att tala om att tavlan är klar. Det är alltid lika spännande att få se hur Chris har tolkat uppdraget att måla en solros den här gången?

Chris Case visar årets Solros. Foto: Birgit Ek

Birgit Ek

Äntligen kommer småskalig kraftvärme med biobränsle SERO har i flera år begärt att staten skulle ge ordentliga bidrag till utvecklingen av småskalig kraftvärme, eldad med biobränsle. Tyvärr har bidragen liksom framgångarna i Sverige varit begränsade. Däremot har framgångarna varit större i Danmark och Norge. I Danmark är det främst DTU, Danmarks Tekniska Universitet, som varit en drivande kraft. På ELMIA World Bioenergy i slutet av maj, visade det norska företaget Viking Development Group upp en utrustning som är tänkt för villor. Den ger, eldad med pellets, upp till 5 kW el och resten värme genom att använda en Stirlingmotor. Ett svenskt företag, Meva Innovation, har utvecklat en lite större anläggning, tänkbar för gårdar och små närvärmecentraler. Den arbetar med en annan teknik. Biomassan förgasas och gasen driver

en gasmotor, som driver en generator och sänder restvärmen till uppvärmning. Verkningsgraden för den konstruktionen uppges vara hög. Lågt förväntat elpris, under 40 öre/ kWh de närmaste åren samt lågt och dessutom osäkert pris på elcertifikaten, gör det svårt att få ekonomi i en kombianläggning. Införd nettodebitering, där man lagligt får byta el med sin elhandlare, skulle ge en helt annan ekonomi men den

tycks dröja ytterligare ett par år, innan regeringen kan infria sitt löfte om att införa nettodebitering. Men trots svag ekonomi finns det i dag ett stort antal människor – idealister – som är intresserade av att producera sin egen el och därmed samtidigt kompensera för sina övriga koldioxidutsläpp helt på egen hand. Olof Karlsson

2/2012 förnybar energi

17


BIOENERGI Fullvuxen hampa, 3,5 m hög.

Hampa nu och i framtiden Den 27 mars var det ett symposium om hampa på Alnarp, som tillhör lantbruksuniversitetet. Bengt Svennerstedt, som är forskare, ledde tillställningen. Han presenterade sina forskningsrapporter om bl a kommersiella produktområden, företagsekonomiska analyser och industrihampa till bränsle och materialframställning. Text: Christina Hansson

Foto: Olof Karlsson

Potential för ökad hampaodling Han talade om att man hade undersökt hur mycket hampa som krävs. För att förse ett företag, som Kinnarp med spånskivor till deras tillverkning av kontorsmöbler skulle det gå åt 1000 ha. Siffrorna visar att det finns utrymme för ökad hampaproduktion. Hampa är lämpligt till isolering Hampa är ett mycket bra material till isolering. Det möglar inte och räknas dessutom som ekologiskt, eftersom det vid odlingen inte krävs någon kemisk bekämpning av vare sig ogräs eller skadedjur. Däremot visar analyserna att det inte är lönsamt att odla hampa idag. Marknadspriset är 6 kr/kg och produktions-

18

förnybar energi 2/2012

kostnaden ligger på 9,4 kr/kg. Själva fiberproduktionen är inte lönsam men det är däremot förädlingen. Hampfiber som används till isolering säljs för 38 kr/kg. Hamparester är lönsamma i kraftvärmeverk Samordnas fiberframställning med kraftvärmeframställning av resterna blir det mycket lönsamt. Bengt Svennerstedt tar som exempel att en medelstor anläggning med en investeringskostnad på 77 miljoner ger en vinst på 29 miljoner per år och har en payoff på 2,5 år. Hampa sänker bränsleförbrukningen Åke Nylinder är adjungerad professor och har ett eget utbildningsföretag. Han

har tittat på användning av hampa inom bilindustrin. Blandas hampa med termoplaster blir materialet återvinningsbart. Det ger dessutom låga vikter, mellan 5-10 procent viktreduktion, och det har stor betydelse för att minska koldioxidutsläppen och energiförbrukningen. Hampa används i allt från innerdörrar till hatthyllor och i bagageluckor. Hampaisolering ger låg energiförbrukning Steve Allin från Irland var inbjuden för att tala om hampa i byggnader. Han menar att hampa är ett revolutionerande material. Hampaisolering kan sprutas in men det finns även ”tegelstenar”. Det ger hus med mycket låg energiförbrukning. Steve


Allin nämner en stor lyxvilla i England, som bara behövde elda en dag under en hel vinter p g a den goda isoleringen. Han visade bilder på tjusiga hus isolerade med hampa från bl a USA, Spanien, Storbritannien och Australien. Hampa är koldioxidnegativ Ytterligare en fördel med hampa är att det är koldioxidnegativt. Hampan bidrar även med att skapa ett gott inomhusklimat. Steve Allin har även kommit på att det bör bli bra att använda hampa i passivhus för att minska mängden plast vid isoleringen. Irländaren har för övrigt skrivit en bok, som heter ”Building with hemp”.

”Ytterligare en fördel med hampa är att det är koldioxidnegativt. Hampan bidrar även med att skapa ett gott inomhusklimat”

Hampa är lika bra som mineralull Bodil Pallisson är anställd på Agrotech i Danmark. Hon har arbetat med produktutveckling av hampaisolering. Hon säger att hampa har lika goda isolerande egenskaper, som mineralull. Den är dessutom bra för ljudisolering och på att reglera luftfuktigheten. Det krävs CE-godkännande för att få använda hampa som isolering. Priset på hampaisolering ligger mellan 50 och 70 kr/m3. Hampa som bränsle Thomas Prade har doktorerat på hampa. Han har undersökt industrihampans egenskaper, som biogassubstrat och fastbränsle. Han talar om att Kina har störst odlingsareal när det gäller hampa i världen. Därefter kommer Kanada, där hampafrön används till livsmedel och kosmetika och som trea Frankrike, som utnyttjar hampa i cigarettpapper. Hampa kan jäsas och omvandlas till etanol. Den kan även rötas till biogas. Det går även att pressa hampafröna till olja, som blir biodiesel. Man får ut mest energi om hampan skördas i september eller oktober. Då får man ut ca hälften av den tillgängliga energin vid rötningen. Det är lite sämre utbyte än för majs, där man får ut 70 procent av energin. Metanutbytet för hampa blir 75 GJ/ha. Sockerbetor ger 114 GJ/ha.

Hampa har den fördelen att den inte räknas som konkurrent till livsmedelsproduktion. Används vårskördade hampabalar till förbränning, får man ut 80 GJ/ha. Vill man ha el från biogasen får man 20 GJ/ ha och är den önskade slutprodukten fordonsgas får man 45 GJ/ha. Man får ut mer energi från spannmålsrester, halm, rörflen, träpellets och salix än från hampa. Thomas Prade säger att salix ger mest. Idag finns det 14 gårdsanläggningar och 18 samrötningsanläggningar, som skulle kunna ta emot den odlade hampan i Sverige. Noteringar om hampa • Hampa kväver allt ogräs och lämnar svarta jorden till nästa gröda. Bra för ekoodlare. • Om hampan skördats när de näringsrika bladen fallit av, utgör de en utmärkt gödning. • Hampa är inte frostkänslig och kan odlas över hela landet. • Hampa kan odlas på samma mark flera år i följd utan skördeminskning på grund av växtföljdsjukdomar. • Hampans pålrötter luckrar jorden. • Om fröskörden på hösten försenas, skördar småfåglarna fälten i stället. • Det finns flera typer av hampa lämpade för olika ändamål. Fiberhampa till tyg och rep, oljehampa där fröna pressas till olja och foderkaka, industrihampa till bränsle och biogas. • Droghampa till hasch är en småväxt grenig växt som kvävs om någon försöker samodla den med annan hampa. • Odlingen av hampa väntas öka i Sverige, särskilt bland ekologiska odlare, som vill ha den i växtföljden. Handbok om hampa SERO har låtit Agr. Doktor Sven Bernesson skriva en handbok om hampodling. Den heter: Hampa till bränsle, fiber och olja Boken är på 50 sidor och kostar för medlemmar 120 kr plus porto. Den kan beställas från SERO:s kansli Tel. 0221-824 22, Fax -82522 E-post info@sero.se torkkänslig Bilder uppifrån: Hampablad; Hampablomma; En kraftig pålrot luckrar jorden och gör att hampan blir mindre; Hampafält på hösten när bladen fallit av.Hampafält på hösten när bladen 2/2012 förnybar energi

19


VATTENKRAFT

Strömsbergs Kraftstation den 14 maj i år. Foto: Per Iggsten

Strömsbergs Kraftverk i Sagån Det ligger vackert i Sagåns dalgång två mil nordväst om Enköping. Här har vattnets kraft använts sedan medeltiden. Om detta vittnar rester av små dammar längs hela ån. I Strömsberg anlades en större damm på 1800-talet som skapade 7 meters fallhöjd till en stor kvarn med sågverk. År 1920 anlades det första kraftverket, som med en synkrongenerator kunde driva ett eget nät med linjer ut till byarna i omgivningen. Text: Olof Karlsson Foto: Christina Hansson Nuvarande ägare till Strömsbergs Kraftverk Margareta och Per Iggsten som övertog anläggningen från Margaretas far. Hela den stora anläggningen med sidoverksamheter bl.a. i form av mekanisk verkstad och sågverk vittnar om goda kunskaper och gott entreprenörskap i generationer med många anställda. Nu är kvarndriften nedlagd sedan år 2000, men har kvar all utrustning intakt och verkstadsrörelsen är såld. I stillheten som nu råder, överröstar näktergalen det svaga bruset från kraftverket. Synkrongenerator kvar I kraftverket finns två turbiner. En modern, installerad år 1985 med en asyn-

20

förnybar energi 2/2012

krongenerator på 125 kW samt en äldre turbin från 1920 med en synkrongenerator på 80 kW. Den senare är Pers ögonsten. När det blir strömavbrott på nätet bryter han kontakten och startar synkrongeneratorn som driver ett internt nät. Med viss erfarenhet går det att ställa in frekvensen på 50 Hz genom att styra en fin gammal centrifugalregulator. När spänningen på yttre nätet återvänder stängs synkrongeneratorn av och fasas sedan in på lokalnätet igen. Den manövern är den svåraste, eftersom man måste gå in i rätt fas med det stora nätet. Indikation på att man ligger rätt innan man kopplar in sig sker med lampor som antingen skall

tändas eller släckas. Gör man fel riskerar man att skada generatorn allvarligt. (Detta fick man uppleva då en stor generator första gången skulle kopplas till nätet i ett av Barsebäcks kärnkraftverk. Man tog fel på tänd/släckt lampa och försökte koppla in sig i motfas till riksnätet. Följden blev en stor smäll och förstörd generator, som dessutom enligt vissa uppgifter hoppade ut genom väggen, men det kan vara en skröna. I dag finns det tyvärr inte så många kraftverksmaskinister kvar som behärskar att köra en gammal synkrongenerator. Ofta byts den ut mot lättskötta asynkrona då den gamle maskinisten slutar


Utdrag av brev till regeringen.

STRÖMSBERGS KRAFT & KVARN AB Ekonomisk jämförelse mellan beloppen före höjningen av taxeringsvärde och skatt enligt ”Fastighetstaxering 2008-2012 Vattenkraft”

Taxeringsvärde, kr Skattesats Fastighetsskatt, kr Höjning i kr Höjning i %

Tidigare 438 000 0,5 % 2 190

År 2011 1 435 000 2,8 % 40 180 37 990 1734 %

Intäkter 2011 El, elcertifikat och nätersättning

403 582

Fastighetsskattens andel av intäkten

10,0 %

Per Iggsten 2012 06 09

och därmed försvinner möjligheten att köra ett lokalnät i så kallad ö-drift om riksnätet fallerar. Vattendom från 1953 reglerar driften Kraftverket har en vattendom från 1953, som reglerar driftvillkoren. Med automatlucka och elektronisk övervakning av vattennivån i dammen, kan man hålla en nästan konstant vattennivå hela året. Årsproduktionen är ca 700 000 kWh och Mälarenergi köper elen och äger nätet. Låg lönsamhet bekymrar Nu är ersättningen för elen inklusive nätnytta ca 30 öre/kWh och ca 15 öre/kWh för elcertifikaten. När elcertifikaten för äldre kraftverk upphör vid årsskiftet och fortsatt skyhög fastighetsskatt går ekonomin inte runt och det finns inget utrymme för reparationer. Att lägga kraftverket i malpåse torde vara ett alternativ många små kraftverksägare står inför i dag. Då kvarstår kostnaden för att underhålla dammen. Alternativet är rivning av kraftverk och damm, men för det krävs miljötillstånd, som kan avvisas om dammen fyller en samhällsfunktion. Ägaren kvarstår då, som skyldig att sköta underhållet. Ovan bidrar Per och Margareta med en faktaredovisning om läget. Den kan användas som argument vid opinionsbildning. Sammanställning gäller kraftverkets ekonomi år 2011. Många andra småkraftverk befinner sig i samma ekonomiska situation.

Per Iggsten med den gediget byggda stora kvarnen som blev kraftstation.

Per och Margareta Iggsten äger kraftverket.

Hela brevet till energiminister Hatt finns på SERO:s hemsida 2012-05-21 Till Regeringen Energiminister Anna-Karin Hatt Angående ekonomiska bekymmer för producenter av förnybar energi Vindkraft Kombinationen av låga elpriser och låga samt dessutom osäkra certifikatpriser har kraftigt minskat investeringsviljan i nya vindkraftprojekt. Dessutom hotar ekonomiska svårigheter för högt belånade projekt som genomförts de senaste åren. Hösten 2010 skrev SERO ett brev till Regeringen med anhållan om golvpris på elcertifikaten. Brevet besvarades med att detta inte var aktuellt och samma svar gav Energimyndigheten. När det gäller elcertifikaten utgör det stora överskottet, som väntas bestå flera år framåt i tiden det stora problemet. För att lösa överskottsproblemet finns flera möjligheter: 1. Tillfällig höjning av kvotplikten 2. Belägg elintensiv industri med kvotplikt på t.ex. 10 %. Med hänsyn till att elpriserna sjunkit kraftigt bör en sådan elprisökning kunna bäras med små problem. 3. Starta ett fastprissystem för nya anläggningar byggda från och med 2012. Använd det tyska eller finska Feed-in-systemet som förebild. En kraftig nedgång av nybyggnad av vindkraft kommer att slå hårt mot projektörer samt bevarandet av den kompetenta personal, som nu fått kunskap och erfarenheter att handlägga projekt hos myndigheter, kommuner och länsstyrelser. Försvinner den kompetensen i brist på arbetsuppgifter tar det lång tid att åter bygga upp den, när regeringen skapar bättre förutsättningar för nyinvesteringar. Rätt till nettodebitering vid produktion av egen el väntar på sin lösning liksom uttagsskatten på kooperativ elproduktion. Brevet är undertecknat av Göran Bryntse, ordf. SERO 2/2012 förnybar energi

21


Goda Krafter Borlänge 20 -21 april Foto: Jörgen Ek

22

förnybar energi 2/2012


2/2012 fรถrnybar energi

23


FÖRNYBAR ENERGI Fr. v. Göran Bryntse, nyvald ordf. i SERO, Lars Rosén ordf. SVAF, Christer Söderberg, avgående ordf. i SERO, Fredrik Lindahl, ordf. SVIF. Foto: Jörgen Ek

Kraftsamling i Borlänge Den 20-21 april arrangerades seminariet Goda Krafter på konferenshotellet Galaxen i Borlänge, som visade sig passa perfekt för vårt ändamål, att hysa en större energikonferens med tillhörande utställning. Arrangörer var fyra föreningar inriktade mot förnybar energi: Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, Svensk Vindkraftförening, SVIF, Svensk Vattenkraftförening, SVAF samt Dala Energiförening, DEF.

Dessa föreningar har haft ett nära samarbete och har med ett ursprung i 1980talet, efter de besvärliga oljekriserna, verkat med syftet är att främja ökad användning av förnybar energi, företrädesvis de småskaliga produktionsformerna. SERO, som främjar samtliga förnybara energislag, verkar även för en effektivare energianvändning. Goda Krafter är tänkt att bli ett årligen återkommande seminarium för att påvisa möjligheterna med förnybar energi, men även redovisa de problem som hämmar tillväxten. I samband med seminariet höll

24

förnybar energi 2/2012

de arrangerande föreningarna sina årsstämmor. Goda Krafter 2012 lockade över 150 deltagare, trots att vintern gjorde ett sista återbesök i Dalarna och att förberedelsetiden var kort. Energiseminariet Energiseminariet den 20 april var uppdelat på dels en allmän session, dels sessioner speciellt för vindkraft och småskalig vattenkraft. Den allmänna sessionen täckte målsättningar för förnybar energi för Sverige

såväl som för EU. SERO och SVAF deltar i EU-finansierade projekt för att utvärdera möjligheten att öka andelen förnybar energi i Europa. Sverige har mycket goda förutsättningar för utvinning av förnybar energi och når inom kort sitt mål för år 2020 i Energidirektivet, 50 procent förnybar energi i slutanvändningen av energi, i synnerhet om energianvändningen blir effektivare. Även för effektiviseringen finns ett EU-direktiv. Sverige skulle således kunna slå av på takten men det skulle strida mot Energidi-


rektivets principer, där länder med bättre förutsättningar ska kunna överföra sitt kvotöverskott till länder med sämre förutsättningar, samtidigt som man får ersättning för detta. Det är således önskvärt att Sverige fortsätter att öka andelen förnybar energi i minst samma takt som hittills. Det var ett av budskapen som framfördes till riksdagens representant, centerpartisten Erik A Eriksson, samt representanter för Energimyndigheten, regionalpolitiker och de 150 deltagarna. Dalarna är för övrigt utsedd till ett av tre pilotlän för att nå högre kvot än riksgenomsnittet, i Dalarnas fall 67 procent. De övriga pilotlänen är Skåne och Norrbotten. Det allmänna programmet innehöll även lägesrapportering om el- och elcertifikatmarknaden, där priserna sjunkit dramatiskt det senaste året, samt hur man finansierar egna energiprojekt när konjunkturen går på tomgång. Dalarna fick även visa hur man arbetar för att utveckla förnybar energi, särskilt inom vind- och vattenkraft, ett uppskattat inslag. Seminariedagen avslutades med ett avsnitt hur man kan spara energi och bli egen kraftproducent i miniformat, huvudsakligen genom utnyttjande av solenergi. De särskilda vind- och vattenkraftseminarierna innehöll för dessa energislag de mesta aktuella frågorna som till exempel reglerna för tillståndsgivning och omprövning av tillstånd.

taget Triventus och SVAF:s pris till Lars Hydén, som gjort stora insatser för att informera om tillståndsfrågor inom småskalig vattenkraft. Konferensmiddag med sång, musik och högstämning Dagen avslutades traditionsenligt med en gemensam middag med underhållning och Galaxen visade sig att man var skicklig även på detta område. För underhållningen stod den kände musikern Bengan Jansson med samspelt hustru. Ett otroligt musikaliskt par! Bengan uppträder vanligvis med Kalle Moréus, men Bengans hustru höll mycket hög klass och det var nog inte många som saknade Kalle. Föreningsstämmor Den 21 april var vikt för föreningsstämmor för de fyra arrangerande föreningarna. Christer Söderberg avgick på egen begäran som ordförande i SERO efter sex år på denna post och Göran Bryntse från Falun valdes till ny ordförande. Christer, som dessförinnan varit ordförande i SVAF under 15 år, utnämndes under SVAF:s föreningsstämma till hedersmedlem i SVAF, dessutom den förste. Utöver själva stämmoförhandlingarna gavs mycket information i aktuella frågor, något som uppskattades av deltagarna.

Historiens vingslag känns tydligt när man inträder i generatorhallen. Här fick vi en alldeles utmärkt buffémiddag och dessutom ett besök av en modellhelikopter som snurrade runt bland de gamla generatorerna. Det enda moderna denna kväll! Det blev en festlig avslutning på två intensiva energidagar på det nya temat Goda Krafter. Studiebesök Ett tjugutal deltagare som stannat kvar över natten fick möjlighet att göra studiebesök på ett antal vind- och vattenkraftverk i trakten. Det var ett uppskattat inslag och blev en fin avrundning på två intensiva dagar. Kommer Goda Krafter att upprepas nästa år? Arrangörerna, i synnerhet ”konferensgeneralen” Göran S Eriksson, ska ha en eloge för ett lyckat genomförande av denna konferens, även om det fanns saker som hade kunnat göras bättre. Gav det inspiration till en fortsättning? Ja, definitivt och föreningarna är redan igång med planeringen av nästa Goda Krafter i april 2013, där man ska försöka förbättra det som inte var så bra och öka intresset både från energimedvetna och allmänheten om vikten att ställa om vår energiförsörjning mot ökad hållbarhet. Detta är en profileringsfråga för våra föreningar.

Stilfull avslutningsmiddag Även denna dag avslutades med en geChrister Söderberg mensam middag för dem som dröjde sig kvar i Borlänge. Middagen arrangerades på en helt unik plats: Bullerforsens gamla kraftstation i Dalälven byggd 1910, numera ett museum och 1990 ersatt av en modern station för fortsatt kraftprodukTräröret från Boxholm. tion. Gamla Buller������� Priser för bemärkningsvärda insatser forsen har i stort sett ������ Ett särskilt inslag i programmet var utdelkvar originalutrust����� ningen av priser till sådana personer som ningen och är i ett ��� gjort speciella insatser inom energiommycket bra skick. En ������ ������� rådet. SERO:s energi- och miljöpris gick komplimang måste �������� �������� riktas till Fortum för till Hans Nilsson, välkänd profil inom energieffektivisering, Vindkraftföreningens att de bevara denna ������������������������������������� �������������������������������� anrika anläggning i pris gick till Gert-Olof Holst, känd entre�������������������� prenör och vindkraftbyggare genom föreså gott originalskick. Utställningen Parallellt med seminariet fanns en utställning som lockat hela 24 deltagande företag och det gavs rikligt med tid i programmet för besök hos utställarna. Vattenkraftutställarna dominerade och det dök upp några som inte tidigare visat upp sig. En av dessa var ett företag från regionen, Vattenkraftbolaget i Hedemora, som utvecklar en egen turbin samt soldrivna luckor för avlägsna regleringssjöar utan elanslutning.

Originalet!

� � � � � � � � � � � � �

2/2012 förnybar energi

25


Resans huvudmål, en villa i Borås med ett avancerat solel/solvärmesystem. Foto: Jörgen Ek

Närkes Energiförenings Jubileums/Solresa 2012 Några reflektioner, samt hur det strulade till sig under denna jubileumsresa som i det stora hela avlöpte på ett någorlunda bra sätt ändå. Det började med att våran beställda buss fick problem med startmotorn så att bussen fick ersättas med en reservbuss med en förare som inte alls var van att köra våra resor och inte visste vart vi skulle ta vägen och till råga på allt när vi väntade på reservbussen så dyker polisen upp och undrar vad vi var förena, men dom drog bara lätt på mungiporna när jag föreslog att dom skulle ta nykterhetsprov. Men i väg kom vi med bara ca 1 timmes försening. Efter 30 minuter kom vi till Viiby Kro för ytterligare påfyllning av bussen, när vi sedan hade rullat några minuter passerade vi resterna av Erik Trimels Vindhjul. Han var en av grundarna till vår förening, det var exakt på dagen 25 år sedan föreningen bildades. Detta vindhjul med vingar

26

förnybar energi 2/2012

av korrugerad plåt var en stor sak på den tiden. Många vill ju bagatellisera Trimels kunskaper på det tekniska planet och då skall jag bara nämna något som vi andra

inte ens i dag kan lösa. Han hade låtit tillverka en remskiva med ca 5 meters diameter (där fick ni något att tänka på….), för att överföra kraften från den hiskliga

Interiör från Sörbylunds Kraftstation med Sveriges kanske minsta elnät, sex abonnenter. Foto: Christer Sätterqvist


vingen till generatorn. Nå väl med det, resan gick sedan vidare till Hova där vi hade stämt träff med de sista deltagarna på resan, träffpunkten var minnesstenen över slaget vid Hova. Nu var bussen full och vi rullade ut på den egentliga resan där första resmålet var Dahlénmuseet i Stenstorp där vi fick uppleva hur en av våra största uppfinnare hade haft det och vad han hade åstadkommit. Han fick ju nobelpriset i fysik 1912. Resan gick sedan vidare till Vänga Kvarns Café utanför Borås där maten skulle avnjutas, maten var bra till ett rimligt pris vid dukat bord. Traktens hembygdsförening hade ordnat en guidad visning av det gamla vattenkraftverk som ligger i kvarnens källare för vår skull. I visningen ingick även mjölkvarnen och den bredvid liggande stärkelsefabriken ”potatisen”, detta gjorde att vi fick deltagare spridda över allt i alla vinklar och vrår med följd att resan blev ytterligare försenad. Härifrån fick vi guidning av Mikael Oskarsson till resans huvudmål, den villa som har de fina hybridsolfångarna *) monterade och även fått dessa inkopplade till nätet ”Borås Energi” Villan är på ca 300-400 m2 med alla moderniteter mitt i ett ”fint” bostadsområde och ägaren släppte in oss alla på Wiltonmattorna i källarplanet så vi fick se på inkopplingen av solhybridpanelerna och elmätaren som visade att just denna dag hade 10,2 kWh levererats ut på nätet. Tänk vilket drömscenarium, de hade en elräkning månad efter månad där det står att betala 0 kr, det är ju något som vi vanliga dödliga bara kan drömma om. Anläggningen är den första av detta slag i norra Europa och Mikael är generalagent i Skandinavien. Våra lokala solfångarexperter ”Solfångaren i Viby” och ”Ved o Sol” verkade väldigt imponerade av vad de såg och kommer att på vårt årsmöte försöka svara på de frågor som vi har. Som ni ser så ligger i Närkes Energiförening långt fram när det gäller energi. De stora drakarna försöker ju så gott de kan att få ner energianvändningen på villor mot noll och ett synnerligt gott värde är 10 kWh/ m2 och år, Trots ett hus som nästan helt är byggt av frigolit och med alla tänkbara energispar- och återvinningsåtgärder är detta mycket svårt att nå. Här har vi hittat några som galant klarar att komma till 0 kWh/ m2 och år utan överdrivna sparåtgärder. Något som också intresse-

rade många av besökarna var villaägarens veteranbil en gammal fin Tatra Plan med 8 Cyl luftkyld boxermotor (Porsche konstruktion). Nå väl, resan var tvungen att gå vidare så vi satte högsta tillåtna fart för att komma till Sörbylunds Kraftstation norr om Skövde. Sorgligt nog hade solen redan gått ner när vi kom fram dit men ägaren visade runt oss i den lilla kraftstationen och berättade historien om det hela och om det lilla elnätet (sex abonnenter) som var knutet till denna station. Ägaren var bara lite irriterad över vår försening och att han väntat i många timmar. Efter att vi tackat för hans tålamod och den intressanta visningen ytterligare en gång påbörjades resan hemåt i rasande takt för att avslutas i Örebro många timmar för sent. Så här med lite avstånd till denna resa vill jag bara uppmana reseintresserade att anmäla sig preliminärt till en eventuell resa så tidigt som möjligt för att underlätta arrangemanget. Det är ganska svårt att fylla en hel buss så tänk på det nästa gång! På denna resa var det deltagare från Närkes Energiförening och även många från våra grannföreningar i Västmanland o Skaraborg och jag hoppas att alla deltagare hade en bra dag. *) I hybridpanelen genereras utöver el även en betydande del värme. Värmen

Minnessten över slaget vid Hova. Foto: Birgit Ek

ger via en ackumulatortank varmvatten och ger värme till elementen i huset. Effekten från solcellerna blir bättre tack vare vattenkylningen. Styrelsemedlemmen // Resesamordnaren Närkes Energiförening. Pelle Wiklund

NÄRKES ENERGIFÖRENING Föreningen för Dig som är intresserad av lokal och förnybar ENERGI

NÄRKES ENERGIFÖRENING är en ideell, partipolitiskt obunden förening, som bildades 1987 som Närkes Vindkraftförening och ombildades 1996 till NÄRKES ENERGIFÖRENING. Föreningen är medlem i SERO - Sveriges Energiföreningars Riksorganisation. Föreningens styrka är de aktiva och intresserade medlemmarna. Föreningens medlemmar sysslar med alla möjliga energiformer som är inhemska, förnybara och ekologiskt försvarbara såsom Småskalig vind- och vattenkraft, solenergi, värmepumpar, energiskog m.m. Kontakta gärna föreningens ordförande Leif Pettersson, marka@telia.com om du vill veta mer.

2/2012 förnybar energi

27


SERO skriver till regeringen om kärnavfallet SERO får 150 000 kr per år från kärnavfallsfonden för att delta i granskningen av hanteringen av det svenska kärnavfallet. Det innebär att vi har deltagit i samråd och konferenser, läser in mängder av information samt framför synpunkter. I ett brev till miljöminister Lena EK, energiminister Anna-Karin Hatt med kopior till Kärnavfallsrådet, SSM och SKB, för vi fram ett antal synpunkter på hanteringen av kärnavfallet. Första delen av brevet handlar om CLAB, mellanlagret för använt kärnbränsle förlagt till kärnkraftverket i Oskarshamn. Med utgångspunkt från vad som hänt i Fukushima och fortfarande riskerar att hända där, anser SERO att ett nytt mellanlager behöver byggas långt från någon reaktor. Det skulle då kunna användas för att ta emot använt kärnbränsle om det händer något i nuvarande CLAB, som gör anläggningen oåtkomlig. I CLAB krävs att nytt kylvatten från Östersjön ständigt pumpas in för att kyla bränsleelementen. Om kylningen upphör kokar kylvattnet bort på något dygn och brand uppstår i bränslet. Det skulle innebära en katastrof med risk för stora utsläpp till omgivningen. Utöver alla andra farliga ämnen finns i dag uppskattningsvis ca 50

ton plutonium lagrat i de bränsleelement som nu lagras i CLAB. Nästa avdelning tar upp synpunkter på det tänkta slutförvaret i Forsmark. Närheten till reaktorer i drift gör att om det sker omfattande utsläpp till omgivningen från något haveri, skulle slutförvaret på den tilltänkta platsen bli otillgängligt. Därför vore det klokt att innan investeringar börjat i Forsmark, flytta slutförvaret minst 30 km bort från Forsmark. Där skulle lagret ligga alldeles intill Östersjön och ca 500 meter under Östersjöns yta. Jordskalv skulle då kunna bilda sprickor i berget som kan fylla hela lagret med vatten under pågånde inlagring av bränsle. En flyttning till en plats, där lagret kommer att ligga över havsytan skulle ta bort den risken. Vidare framför SERO tvivel på att KBS3metoden med inkapsling i kopparkapslar är en bra metod, då det visat sig att koppar förändras snabbt när den utsätts för gammastrålning. Den unika miljön kring kopparkapseln med hög temperatur, högt tryck

och ämnen som skulle kunna skapa en katalytisk nedbrytning av kopparn gör att SERO anser att bränslet tills vidare bör förvaras över mark i cementbehållare. Övervakning och eventuellt återtag kan då lättare ske. SERO anser också att kontinuerliga mätningar bör genomföras av radioaktiviten i Östersjöns bottnar och speciellt längs svenska kusten. De stora utsläppen av Cesium från Studsvik till Östersjön bör stoppas. I dag är Studsvik värsta förorenaren av alla, som bedriver radioaktiv verksamhet kring Östersjön. Säkerheten i de interna lagren av bränsleelement, som nyss lyfts ur reaktortanken till en första avsvalning, bör också granskas. Det var den lagringen som vållade och fortsatt vållar de stora problemen i Fukushima. Hela brevet kan läsas på SERO:s hemsida www.SERO.se eller beställas från SERO:s kansli Olof Karlsson

Ny kärnkraft i Storbritannien skulle kosta 2 kr/kWh Det är Citigroup, ett av världens största finansbolag, som räknat fram kostnaden. Underlaget är att franska EDF, europas största elbolag och tillverkaren Areva höjt budet för att bygga en ny reaktor från 4,5 miljarder pund till 7 miljarder pund. I svenska pengar motsvarar det en höjning från 53 till 83 miljarder kronor. Produktionskostnaden blir då 1,96 kr/kWh. I Sverige skulle kostnaden för ny kärnkraft hamna på samma nivå, eftersom förutsättningarna är likartade. De slutsatser man kan dra av detta är:

28

förnybar energi 2/2012

Utan stora subventioner till ny kärn med skattemedel kommer nya investeringar i elproduktion att ske med förnybar energi. En kärna av kärnkraftskramare kommer inte att inse fakta utan fortsätta kräva ny kärnkraft. Detta tror man underlättas av

att man grusar för förnybart genom överklagan av bygglov osv. Det är viktigt att uppgiften om kostnaden för ny kärnkraft i Storbritannien sprids till allmänheten. Olof Karlsson


Nya domar från Mark och Miljööverdomstolen, MÖD Den 19 april i år, två dagar innan SVAF:s årsmöte, fattade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tre beslut som innebär ny praxis för kraftverk som har sin grund i gamla privilegier. Domstolen återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning där Mälarenergi Vattenkraft AB (Gisslarbo), Kungsådran Kraft (Färna) och Relatera AB (Lilla Kedjen) ska söka laglighetsprövning och/eller tillstånd för att bedriva vattenverksamhet för sina anläggningar. I domskälen konstateras att verksamhetsutövaren ska visa att tillstånd finns och drar slutsatsen i fråga om samtliga anläggningar att: ”En rätt enligt privilegiebrev utgör en särskild rättighet att förfoga över vattnet men kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken.” Kraftbolagets syn på tillstånd och hävd Mälarenergi Vattenkraft AB har åberopat privilegiebrev där staten beviljade Gisslarbo bruk rätt att driva stångjärnshammare och dämma upp vattnet vid Gisslarbo. Mälarkraft har också i dom från 1959 fått tillstånd till insättande av en fjärrmanövrerad regleringslucka i regleringsdammen i högra utloppsgrenen i utloppet av sjön Lillsvan. I domen sägs också i fråga om vattenhushållningen att de i vattendomstolens utslag den 9 mars 1935 (BUD 8/1934) ska gälla.

Kungsådran har sent under processen visat att staten år 1804 gav tillstånd till att tillverkning av 350 skeppund smide fick flyttas från Gisslarbo bruk till Färna bruk som därefter fick tillverka 1 870 skeppund smide vid tre hamrar och sex härdar. Relatera AB har enligt MÖD lämnat vaga uppgifter om urminnes hävd som inte visat att en särskild rättighet att förfoga över vattnet på platsen skulle föreligga och det har inte gjorts gällande att någon prövning enligt 1880 års vattenrättsförordning gjordes då det första kraftverket byggdes 1901. MÖD kommer fram till att även om det finns utslag och dom gällande reglerlucka och vattenhushållning så saknas bestämmelser och villkor för driften och skötseln av det år 1914 etablerade kraftverket i Gisslarbo. Detta, enligt MÖD:s domskäl, försvårar länsstyrelsens möjligheter att uppfylla sin skyldighet enligt 26 kap. l § miljöbalken att genom tillsyn säkerställa

syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. MÖD:s slutsats och domslut Mark- och miljööverdomstolen kommer fram till att: ”Länsstyrelsen bör därför, med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken, kunna förelägga verksamhetsutövaren att vid mark- och miljödomstolen inom viss tid ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor i övrigt för densamma.” De tre domarna får inte överklagas, men advokat Mikael Westin har för Mälarenergi Vattenkraft AB:s räkning vänt sig till högsta domstolen och begärt resning (se separat artikel). Text: Gunvor Axelsson

Lindbacka bruk ställer sitt hopp till Högsta domstolen I tidigare nummer har vi berättat om att Mark- och miljödomstolen avvisat Lindbacka bruks ansökan om att återuppta vattenkraftproduktion i Svartån strax väster om Örebro. Därefter överklagade man beslutet till Mark- och miljööverdomstolen eftersom bruket ansåg att beslutet var mycket bristfällig och att domstolen bland annat helt bortsett från väsentlig bevisning och vittnesmål om att dammen var skött och underhållen. Bland annat hade länsstyrelsen som ansvarig tillsynsmyndighet skriftligen meddelat att dammen var skött

och att de gamla tillstånden fortfarande gällde. Eftersom Mark- och miljööverdomstolen inte tog upp fallet för prövning har bruket nu överklagat till Högsta domstolen. -I och med avvisningarna av vår ansökan har domstolarna i samverkan med länsstyrelsen, Kammarkollegiet och godsägaren uppströms stoppat förnybar, närproducerad och utsläppsfri el på 1 300 000 kWh, vilket motsvarar elförbrukning i cirka 520 tvårumslägenheter per år eller 108 varv runt jorden med elbil, säger Torbjörn Ol-

las, vd på Lindbacka bruk. Vi hoppas nu givetvis att Högsta domstolen tar upp fallet och godkänner återstarten av vattenkraftverket så att vi får möjlighet att anlägga moderna fiskvandringsvägar, förbättra och ha en stabil och säkerställd reglering i Svartån samt få ekonomisk förutsättning att bevara och utveckla det industrihistoriskt intressanta bruksområdet. Mer finns att läsa på www.lindbacka.se Robert Davidsson

2/2012 förnybar energi

29


Seminarium om små dammar VATTENKRAFT

I Sverige har tidigare inte arrangerats något seminarium som behandlar små dammar till mindre vattenkraftverk. I Örebro den 25 april blev det första gången med Elforsk och Svenska Kraftnät som arrangörer. Svenska Kraftnät har det nationella ansvaret för dammsäkerhet och Elforsk, som samarbetar med Svensk Energi har kraftindustrins uppdrag att forska inom kraftsektorn, bland annat vattenkraft. Anledningen till det nyväcktas intresset hos arrangörerna var två dammbrott i södra Sverige hösten 2010, Granö och Hästberga vattenkraftverk, samt en dammöverströmning vid Hargs kraftverk i Nyköpingsån. Seminariet samlade 49 deltagare varav två från SVAF, Roland Davidson och Christer Söderberg. Programmet innehöll beskrivning av händelseförloppen vid haverierna resp överströmningen, skador och orsaker. Dessutom behandlades erfarenheter och lärdomar från haverierna liksom konstruktionsfrågor och tillståndskontroller. SVAF:s samarbetspartner i försäkringsfrågor, försäkringsmäklaren Marsh, representerades av Anders Jespersson och Ulrik Odén. Ulrik Odén hade en punkt i programmet, där han redovisade verksamheten tillsammans med SVAF för att öka dammsäkerheten och minska kostnaderna för skador. I det följande finns en sammanfattning av de olika skadorna. Granö kraftverk i Mörrumsån Kraftverket uppfördes 1958 och ägs idag av Eon. Effekten är 9 MW och fallhöjden 12 m. En ca 700 m lång, delvis sprängd, kanal leder till kraftstationen. I kanalens inlopp fanns ett ålnät för att förhindra att ålar kommer in i kanalen och detta sattes till och från igen av löv m m och orsakade låga nivåer i kanalen. En träspont i en jorddammsanslutning till betongbyggnaden, kraftverksintagen, hade ruttnat på flera ställen. Den var inte tryckimpregnerad. Detta anses vara en av flera orsaker till haveriet. De fluktuerande nivåerna i kanalen anses också ha bidragit liksom andra brister vid uppbyggnaden av dammkroppen. I kanalen fanns ingen fjärrnivåavläsning, något som kritiserades i rapporten. Några indikationer på att ett dammbrott skulle vara nära förestående observerades inte. Återuppbyggnaden, inklusive en nykonstruktion av ålavledaren, beräknas

30

förnybar energi 2/2012

kosta ca 30 Mkr och är i det närmaste slutförd. Hargs kraftverk i Nyköpingsån Anläggningen ligger uppströms Nyköping och ägs av Vattenfall. Ett mycket kallt dygn vintern 2010/2011 drog turbinerna ned, varvid vattennivån steg och en nivåreglerad lucka skulle öppna, men gjorde enbart detta delvis p g a ett felaktigt inställt relä och att luckans tyngd ökat genom isbildning. Detta resulterade i både överströmning och genomströmning av dammkroppen samt översvämning av kringliggande åkermark. Inga person- eller sakskador i övrigt. Att luckan felfungerade anses bero på ofullständigt underhåll och delvis olämplig konstruktion. Även otydliga instruktioner vid fel av denna art anses ha spelat in. Hästberga Detta kraftverk tillhör Brittedals Energi med huvudkontor i Hästveda i norra Skåne. Kraftverket är liksom Granö byggt på 1950-talet och med en likartad konstruktion av damm, en jorddamm med anslutning mot betongintaget samt träspont, som i detta fall var ansluten mot betongen utan ursparing. Lars Truedsson, vd för Brittedals Energi redogjorde för händelseförloppet. Han är

anmäld för miljöbrott och riskerar upp till åtta års fängelse, trots att inga personskador inträffade och de materiella skadorna var begränsade. Dammbrottet berodde på hög dammnivå, eftersom likströmssystemet till automatluckan var ur funktion. Den utredning, som snart publiceras pekar på otillräckligt underhåll och bristande funktionskontroll av anläggningen, men även egenkontrollen har fått kritik. Bidragande har varit att man vid ett tidigare tillfälle höjt träsponten genom att ovanpå gjuta en betongkant. Skadorna hittills är värderade till nära 10 mkr. Ska man återuppbygga dammen och modernisera kraftverket beräknas kostnaden bli 40 mkr och om man bygger ett helt nytt kraftverk blir prislappen över 60 mkr. Bolaget lutar åt det senare alternativet. Försäkringsbolaget (inte If) har hittills vägrat ersättning med hänvisning till att skadorna orsakats av försumlighet hos ägaren. Haverirapporten väntas snart bli officiell. Utgången av detta mål kommer att bli mycket intressant, både vad gäller utgången av miljöåtalet och försäkringsfallet. Ej heller här fanns några förvarningar om att ett dammmbrott var nära förstående. Det underlag som presenterades vid seminariet finns tillgängligt i digital form på SERO/SVAF:s kansli.


Allmänna slutsatser Några allmänna slutsatser kring den diskussion som följde av presentationerna var: • Träsponten i äldre dammkroppar kan vara dålig i synnerhet om den inte är tryckimpregnerad • Anslutningen mellan betong- och jorddamm är en känslig punkt • Det bör finnas väl fungerande automatluckor • Dammbesiktningar och egenkontroller är viktiga

• De gamla maskinister som tidigare ständigt fanns vid sina kraftstationer är idag bortrationaliserade men måste då ersättas av fjärrövervakning/fjärrstyrning, vilket i många fall ej är helt genomfört. • Ett jorddammsgenombrott sker vanligen utan förvarning

Seminariet mottogs mycket positivt och önskemål ställdes på att det skulle bli ett årligt återkommande seminarium. Den som vill fördjupa sina kunskaper om små dammar kan gå in på NVE:s hemsida (NVE = Norges Vassdrags- og Energidirektorat), www.nve.no, och söka på Små Dammer.

En annan sak som var uppe till debatt var behovet tillståndskontroll av själva dammkroppen. Här finns fortfarande inte tillräckligt säkra metoder.

Christer Söderberg Roland Davidson

Skarpt uttalande från bioenergibranschen Sverige ligger i täten i Europa när det gäller att använda biodrivmedel, som etanol, biodiesel och biogas. Vi har också unika förutsättningar att öka produktionen. En lång rad spännande projekt är redan på gång eller finns på ritbordet. Men investerarna tvekar. Det finns stor risk att vi tappar vår tätposition. Problemet är att det saknas entydiga och långsiktiga styrmedel och tillräckligt höga politiska mål. Vi, företag och organisationer inom biodrivmedelsbranschen, har ett erbjudande till politiker och allmänhet: Vi kan ta fram miljöanpassade biodrivmedel med hög klimatnytta. Vi har tekniken, kunnandet och viljan. Vi kan skapa utveckling som ger nya jobb och förbättrar Sveriges försörjningsbalans. Vi kan fortsätta att vara världsledande inom vår sektor, vilket ger fördelar på snabbt växande exportmarknader. Regeringen antog redan för flera år sedan ett radikalt mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Till 2050 ska Sverige vara klimatneutralt. I vårpropositionen föreslår regeringen att vi fullt ut ska utnyttja EU:s regler om att blanda in tio procent etanol i bensin och sju procent biodiesel i diesel. Förslaget gäller bara en del av marknaden för biodrivmedel. Det behövs mycket mer för att vi i branschen ska kunna fortsätta våra satsningar: • Vi behöver ett nytt, ambitiöst mål som politiker i alla läger står bakom. Vi kommer redan i år att nå EU:s 2020mål på tio procent förnybar energi i transportsektorn. Vi ligger alltså åtta år före tidtabellen. För att inte vår bransch ska stagnera och all utveckling hamna i andra länder behöver vi ett högre mål 2020. Vi måste sikta högt, även på kort

sikt, om vi ska kunna uppnå den fossiloberoende fordonsflottan 2030. • Vi behöver långsiktiga spelregler för alla biodrivmedel. Och de styrmedlen måste komma på plats snarast. Det räcker inte med allmänna uttalanden från regeringen om att de rena och höginblandade biodrivmedlen ska ”ges fortsatt goda förutsättningar” efter 2013. Vackra ord från regering och riksdag duger inte att sätta i handen på banker och investerare när man ska bygga en ny fabrik för biodrivmedel. Det måste finnas klara besked om de ekonomiska villkoren, gärna en fortsättning på dagens styrmedel. • Vi måste säkerställa att vi gynnar biodrivmedel med stor klimatnytta. Redan idag uppfyller alla biodrivmedel i Sverige EU:s hållbarhetskrav, men branschens ambitioner är att öka klimatnyttan över tiden. Det är viktigt att både slå vakt om den produktion, infrastruktur och användning som redan byggts upp i Sverige, och att skapa bästa tänkbara förutsättningar för ny, hållbar produktion av biodrivmedel. En stadigt växande marknad är den bästa garantin för att nya projekt blir framgångsrika, så att vi kan utnyttja våra stora tillgångar på biomassa i skogsbruket, i jordbruket

och bland olika rest- och avfallsprodukter. Vi är beredda att diskutera utformningen av ett stabilt och långsiktigt regelverk med politikerna. Ett regelverk som möjliggör att vi kan uppnå de högt ställda målen 2030 och 2050. Det fungerar inte med kortsiktiga beslut, som bara gäller något eller några år i taget. Sverige kan vara ett föredöme globalt när det gäller att ställa om transportsektorn för att möta klimathoten, precis som vi varit inom värme- och elproduktion. Men det kräver att politik och näringsliv arbetar tillsammans för att skapa rätt förutsättningar, och för det krävs en dialog. Undertecknat av 18 ledande branschföreträdare bl a Gustav Melin från SVEBIO På Elmia svarade energiminister AnnaKarin Hatt att hon skulle inleda samråd med branschen och var positiv till bidrag för metangasreducering för den som tillverkar biogas av gödsel. Men bara ett gödselstöd till biogas räcker inte för att få en utveckling av hela branschen. I Danmark har alla partier enats om en energiplan där 50 % av elen skall komma från vindkraft år 2030 samt att ge 50 öre/kWh i bidrag till den biogas, som används som fordonsbränsle. Olof Karlsson 2/2012 förnybar energi

31


VATTENKRAFT

Mälarenergi får bygga om Östanfors Östanfors kraftverk – även det i Skinnskattebergs kommun – får enligt en dom i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt från den 31 maj byggas om så att generatoreffekten ökar med 354 kW från 400 kW före ombyggnaden till 754 kW efter ombyggnaden. Regleringsdammen vid Uttersberg i Hedströmmen vid Östanfors kraftverk, som ägs av Mälarenergi Kraft AB, lagligförklarades år 1989 i det utförande den då hade. Dåvarande vattendomstolen vid Stockholms tingsrätt gav också sökanden tillstånd att bygga om kraftverket och uppföra en ny kraftstation med en drivvattenföring av tio sekundkubik, en tilloppstub på 2,2 m i diameter och dämma till +86,10 m. Med undantag för ny tilloppstub år 1992 utnyttjades inte tillståndet som därför förföll. Laglighetsprövningen gäller däremot fortsatt eftersom den var skild från domen. Den ansökan om tillstånd till ombyggnad, etc. som nu, i allt väsentligt, till-

styrkts lämnades in år 2009, är utformad efter alla konstens regler. Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Västmanland, Fiskeriverket, Havs- och Vattenmyndigheten har uttalat sig i ärendet och alla har begärt att hela verksamheten ska prövas, trots laglighetsprövningen så sent som 1989. Mark- och miljödomstolen drar däremot slutsatsen att sökanden har rätt att driva verksamheten på det sätt som sker idag och att prövningen därför kan omfatta endast de ändringar som Mälarenergi ansökt om att få göra. Tillstånd ges för att öka fallhöjden från 8,3 till 9,6 meter utan att ändra dämnings- och sänkningsgränserna, att byta

två Francisturbiner med en slukförmåga av 8,5 sekundskubik till två nya Kaplanturbiner med en slukförmåga av 10 sekundkubik och att rensa och fördjupa utloppskanalen. Domsolen har beslutat att korttidsreglering inte får utövas vid kraftverksanläggningen. Domstolen ställer dessutom krav på att ett lutande fingaller med högsta fria öppningen mellan gallren om 18 mm med flyktvägar för fisk ska sättas framför tubintaget och på att ålyngelledare ska ordnas när ålen återkommer till Hedströmmen. Text: Gunvor Axelsson

Bort från kol och olja – hur ska det gå till? Det var rubriken på ett lunchseminarium i Riksdagshuset den 30 maj. Riksdagen arrangerar lunchseminarier i aktuella frågor, och i detta fall var det Samverkansgruppen för forsknings- och framtidsfrågor som stod som arrangör. Seminariet ville belysa bioenergins möjligheter och roll i den framtida energiförsörjningen. Efter att deltagarna fått en rejäl smörgås började föreläsningarna och först ut var professor Anna Ledin från det statliga forskningsrådet Formas med rubriken ”Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi”. Hon ansåg att det går att ersätta den fossila användningen i Sverige med bioenergi, huvudsakligen inom fordonssektorn. Globalt är detta knappast möjligt. Hon redovisade den inhemska potentialen men pekade på att det även behövs ändrade konsumtionsvanor och attityder. Ulrika Edlund, docent från KTH, visade de många möjligheterna att använda rester efter pappers- och massatillverkning

32

förnybar energi 2/2012

inom plast- och förpackningsindustrin. Enbart ca hälften av träråvaran används som cellulosa, resten kan användas för andra förädlingar. Hemicellulosor är jordens näst vanliga polymer. Tunna filmer, plastfilmer, och bestrykningar är lämpliga användningsområden. Pål Börjesson, professor från Lunds Universitet, är välkänd inom bioenergikretsar, redovisade senare års snabba ökning av bioenergi inom energisektorn. Han framlade även de hållbarhetskriterier vi bör ställa på biodrivmedel. Utvecklingen för användning av etanol för olika energiändamål blev grundligt presenterad. Lennart Olsson, professor från Lunds

Universitet, avslutade föredragen med en global översikt av möjligheterna med bioenergi och hur man kan lösa energiobalanser i världen. Han har sammanfattat det i en skrift,”BioEkonomi – nödvändig men inte utan problem”. Det var intressant att så komprimerat få ta del av den forskning som pågår inom begreppet bioekonomi och att jag dessutom satt bredvid riksdagsledamoten Erik A Eriksson, C, gav tillfälle till att utväxla ytterligare synpunkter på det mycket aktuella området förnybar energi. Christer Söderberg


Svarta pellets – grönt Bra länkar kol – kolkraftverkens sista suck? Drop-inteknik är den nya trenden inom bioenergin. Det betyder att man utvecklar biobränslen, som enkelt kan ersätta kol, diesel och bensin. Det ska förenkla och minska kostnaden för att ställa om till ett mer miljövänligt energisystem. Förhoppningen är att det gröna samhället ska fungera på samma sätt som det fossildrivna.

Det görs gällande att det kan finnas en grön framtid för kolkraftverken. En variant är att pannorna eldas med pellets, som har torkats på ett speciellt sätt, och som framställs genom torrefiering. Det är en teknik, som påminner om den som används i kafferosterier. Torrefiering studeras just nu av en forskargrupp vid Umeå universitet. De har nyligen fått 9,5 miljoner kronor i forskningsanslag. De ska utveckla produkter, som fungerar som fasta, hållbara energibärare. Torrefiering innebär att biomassan värms upp i syrefri miljö till 250-300 grader så att det bildas pellets med högre energiinnehåll än vanligt kol. Denna svarta pellets eller gröna kol kan användas utan att kolkraftverken behöver byggas om. Vattenfall använder sig även av en teknik för att få fram svart pellets, som kallas för ”steam explosion” och som utvecklades på 30-talet för att tillverka masonit. Tekniken går ut på att biomassan utsätts först för överhettad vattenånga följt av ett mycket snabbt tryckfall. Behandlingen får träet att delas upp i cellulosa, lignin och hemicellulosa. Båda teknikerna ger svart pellets med mycket högt energiinnehåll. Svart pellets tål att lagras utomhus. Det suger inte upp vatten och kan malas ner och används på samma sätt som kol. Vattenfall satsar på att ersätta hälften av stenkolen med biomassa fram till 2020, men frågan är om det finns tillräckligt mycket biomassa. Tester gjordes i fjol i kolkraftverket Reuter West i Berlin. Kraftverket, som

har en effektiv reningsteknik, använder stenkol som bränsle och förser 514 000 hushåll med el. Man blandade biomassan med vanligt kol i olika proportioner (20, 35 och 50 procent). Det gav ett oväntat gott resultat och kraftverket kunde köras i sex månader med högsta belastningen. Sameldning av kol och biobränslen ger högre verkningsgrad. Smolket i bägaren är att mer än 20 procent biobränsleinblandning kräver en något högre bränsleförbrukning för att kvarnarna ska kunna arbeta och att det fortfarande blir stora mängder koldioxidutsläpp. 3400 ton svarta pellets testades, vilket gav stora miljövinster, dels i form av minskade koldioxidutsläpp och dels i form av lägre transportkostnader. Svart pellets är energitätare, eftersom det bara innehåller 4 procent vatten. Det kan jämföras med vanlig flis, som har en vattenhalt på mellan 40 och 50 procent. Vattenfall planerar att investera i ett par anläggningar, som kan producera 250 000 ton svarta pellets per år. Trots de positiva resultaten bör man ta i beaktande att det bara är realistiskt att ersätta 10-15 procent av kolet i t ex världens största kolkraftverk. Det innebär utsläpp av förödande mängder växthusgaser. Christina Hansson

NYHETER

På denna länk hittar man hur elen flödar i Norden just nu och vilka priser som gäller i olika elområden.

Dessutom en tabell över vilka kraftslag som pumpar in el till nätet och vilken export/import som sker just nu. Länken uppdateras varje minut. http://www.svk.se/Energimarknaden/El/Kraftsystemet/ På nästa länk hittar man vilka forwardpriser som gälle för framtiden. Man kan välja närmaste dagarna/veckorna/månaderna/kvartalen/åren tom år 2017. http://www.nasdaqomxcommodities.com/trading/marketprices/ Olof Karlsson

För f iskens bästa I Gävle startas ett stort samarbetsprojekt för att återskapa naturliga miljöer och vandringsvägar i Gavle-ån och Testeboån. Naturvårdsprojektet pågår under två år och stöds av Gävle Energi med 1,72 miljoner kronor, Nilsson Kraft med 800 000 kronor, och Naturskyddsföreningens Miljöfond med 4,65 miljoner kronor. Pengarna i Miljöfonden kommer från Bra Miljöval-märkningen av el. Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun och Karlstad universitet står för kunskapsinhämtning och förslag på åtgärder. Olle Calles vid Karlstad universitet, som sedan många år bedrivit forskning om vandrande fisk, deltar i projektet som expert. Källa: Karlstads universitet 2/2012 förnybar energi

33


Nästa nummer

TEMA VINDKRAFT Manusstopp 1 september, annonsstopp 10 september

Annonser bokar du per telefon, 0221 - 824 22 eller via e-post, annons@fornybarenergi.nu

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det 34

förnybar energi 2/2012

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis


SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 • PG 6 78 57-3 SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@gasilage.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Svensk Vindkraftförening Danska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅS Tel. 0322- 933 40 • E-post: info@svensk-vindkraft.org www.svensk-vindkraft.org Ordförande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415 E-post: fredrik@slitevind.se Kanslist och redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Örjan Hedblom Medlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

ADRESSER

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Magnus Johansson Magnus.Johansson@elbilsverige.se +46 70 415 5344 Gärdhems-Lunden Björkelund 1 461 92 TROLLHÄTTAN

 Lokala energiföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: anders.bjorbole@comhem.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875



���������������������������������������� ��������������������������������������������� ��������������������������������������� �������������������������������������������� ���������������������

NYA DAMMLUCKOR?

Förnybar Energi & Energieffektivisering Vår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING E –post: redaktionen@fornybarenergi.nu Redaktör: Olof Karlsson Vretlundavägen 36 • 731 33 KÖPING Tel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88 E-post: karlsson.sero@koping.net

ÖVRIGA FÖRENINGAR Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76 E-post: lars.rosen@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är serviceavgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

...med 30 års erfarenhet i branschen. Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall, Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft. Jakobssons Smide AB Box 28 731 10 Kolsva Tel: 0221-502 89 Mobil: 070-57 66 278 E-post: info@smide.se www.smide.se <

<

<

<

2/2012 förnybar energi

35


25 års branschrefarenhet

Just nu har vi flera uppgraderingsprojekt på gång för nya elcertifikat! Vi har färdiga paket för: Kalkyler, ansökningar, turbin- och generatorrenoveringar, GRP-tuber, kontrollutrustningar, nya galler etc.

Under 2011 har över 30 kraftverksägare använt sig av våra tjänster från ansökan till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod.

Över 120 kontrollutrustningar levererade • Kontrollutrustningar till stora vattenkraftprojekt – även totalentreprenader • Kontrollutrustningar till generatorer under 200 kW – IETV micro • Fjärrstyrningar och serverlösningar för vind- och vattenkraft Maximal drifttid, trygghet och oberoende med rätt lösning. Tel: 0321-531901

Lönsamhet i ditt vattendrag www.pwrh.se Tel: 0703831579

KALLA FAKTA OM ETT VARMARE LIV Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 36

förnybar energi 2/2012


���� � � �� � � � ��� � � � � �� � � � � � � � � � � � � �� � � � ��� � ��� �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � ����� � � � � � � � �� � � � ��� � � � � � � � �� � � � � � � ��� � � � � � � ����� � � � � � � �� ��� � � ���� ���

��

���

���

������������������� �

����������������������������������������������������������������������������

��

��������������������

�������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������� ������������

������� ������������������ ��������������� ������������� ����������������� � � ��������������� � ������ ������ ������ �� ������ � ����� � � � � �

Effektiva turbinrör för kraftverk HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������� ����������������� ������������������������������������������ ������������������������������������������������

VATTENKRAFTVERK TILL SALU Bota och Hultaberg kraftstationer i Kungsäter

P g a åldersskäl har jag beslutat att sälja mina två kraftstationer, Bota och Hultaberg, belägna vid Kungsäterån i Kungsäter, Varbergs kommun. Den totala produktionen är 950.000 kWh/år. Med den nya styrutrustningen (IETV) bör årsproduktionen nå upp till en milj. kWh. Hultaberg är uppförd 1993 och Bota 1998. Under 2011 installerades ny styrutrustning vid båda stationerna för fjärrstyrning. Intagen är utrustade med automatiska gallerrensare. Dammen vid Bota restaurerades 2011.

HOBAS CC-GRP rör: ���������������� ���������������������� ����������������������� ���������������������� � ������������

Kraftstationerna utbjudes till försäljning genom ett anbud på båda eller anbud på respektive kraftstation var för sig. Försäljningen sker i bolagsform. Ulf Nilsson 0340-67 07 69, 070-64 65 289 e-post; anitaochulf@telia.com hemsida; www.unikraft.se

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

2/2012 förnybar energi

37


NYHETER

ROT-schablon för solvärmeinstallationer! Äntligen har det blivit klart för en schablon vid beräkning av arbetskostnaden vid installation av solvärmesystem, på liknande sätt som länge funnits för värmepumpar och bränslepannor. Branschorganisationen Svensk Solenergi har efter en ansökan till Skatteverket fått godkänt för en schablon av arbetskostnaden som motsvarar 30 procent av den totala investeringskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Till arbetskostnaden räknas montering och anslutning av solfångarna, inkoppling av solvärmesystemet och tillhörande utrustning. Skattereduktionen blir då hälften av detta belopp. Genom schablonen blir det enklare för installatörer att lämna en offert och på denna kunna ange hur stort skatteavdraget blir för villaägaren. Värdet av skatteavdraget blir i de flesta fall större än det tidigare investeringsstödet som fanns för solvärme. Förhoppningsvis leder detta till att fler villaägare intresserar sig för och investerar i solvärme. Mer information om ROT-schablonen för solvärmeinstallationer och Skatteverkets beslutsbrev finns på Svensk Solenergis hemsida, se www. svensksolenergi.se/nyheter.php Lars Andrén www.drivkraft.nu

SERO - BIBLIOTEKET Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående. 80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

80 kr

100 kr

140 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

FRANCISTURBINER SÄLJES 2 st bra francis 1200 mm (varav en med rostfritt hjul) säljes. Maila till enco.thomas@tele2.se eller ulf.skarvik@gmail.com Frågor: 0707 82 55 52 eller 0707 - 54 53 20

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se

SKUMBETONG Isolerande och stabiliserande skumbetong för olika byggnationer, renoveringar och nytt. Blandas och pumpas på plats med önskad densitet 400-1800 kg/ m3. Kontakta: Kurt Hansson, Gasilage AB, Sala: kurt.hansson@gasilage.se eller 0224-23035

Thomas Karlsson www.gasilage.se

38

förnybar energi 2/2012


E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com SEROjournalen nr. 3 - 2006

27

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel Vi köper gärna din elkraft - läs mera på www.neas.dk/feab 2/2012 förnybar energi

39


Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Bli med och gör tidningen! Du som läser ”Förnybar Energi och Energieffektivisering”, bli med och skriv också! Det du skriver kanske kortas ner eller skrivs om, men vi lovar att höra av oss före publicering så du får godkänna ändringarna. Allt som kommer kan inte tas med och det kan dröja innan det publiceras. Vill du kommentera något som står i tidningen är du välkommen med ett debattinlägg. Du är även välkommen att skriva för vår webbplats där det finns mer utrymme för debatter, häng med på hemsidan! Tillsammans gör vi en bättre tidning! Ring 0221-824 eller sänd inläggen till redaktionen@fornybarenergi.nu Redaktionen

Studieresa i höst? Om tillräckligt många är intresserade planerar SERO att arrangera en studie/kraftverksresa i höst, närmare bestämt 6 till 9 september. Vi utgår då från Köping torsdag morgon för att göra en rundresa i Värmland, en avstickare in i Norge, vidare genom Härjedalen och Dalarna och är åter i Köping söndag kväll. Vi kommer att besöka olika typer av kraftverk och energiföretag samt umgås och ha trevligt vid gemensamma middagar. För att resan skall kunna genomföras krävs minst 30 deltagare så vi behöver din intresseanmälan (obs! ej bindande) senast 25 juli till info@sero.se , soderberg.sero@tele2.se eller på telefon 0221-824 22. Vi kan hjälpa till att ordna nattlogi i Köping före och efter resan om så önskas.


Förnybar energi