Page 1

fรถrnybar energi

Nummer 1/2013

& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEmA: Energieffektivisering & solceller


”Börsen upp fyra punkter trots oklart marknadsläge!”

Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gäller det att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal. Lite börslingo är också bra att kunna. Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det intressant? Kontakta Anders, (031-34 64 181), Rolf (031-34 64 178), eller Georg (031-34 64 177), för ett förutsättningslöst samtal. Välkommen! sätt hjälper han dig till ny kunskap På ett enkelt och underhållande

som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2

förnybar energi 3/2012


I DETTA NUMMER bl.a:

8 Smarta nät 10 Isadora Wronsky intervju 12 Det aktiva huset 16 En energilånefond baserad på kärnavfallsfonden

17 Nytt EU-direktiv bäddar för mera effektivisering 18 Solskördare i Sala 26 Så fungerar en TPV-cell 27 SVAF:s årsstämma i Halmstad 28

Walter Johansson om förelägganden

29 Politikerna måste ta ställning 30 Iskravning: problem och lösningar 37 Utdikning ökar flöden och översvämningar

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu

Göran Bryntse, ledare:

Sverige kan halvera energianvändningen För varje år som går presenteras allt energisnålare produkter på marknaden. Utvecklingen mot allt energisnålare teknik är entydig. Gamla energikrävande modeller fasas dessutom ut med hjälp av EUs ekodesignkrav. Till exempel så kan nu de mest energikrävande glödlamporna inte längre säljas på EU-marknaden. Philips har räknat ut att övergången till en energisnål belysning, LED, kommer att spara ca 270 TWh inom EU så småningom, motsvarande ca 50 kärnkraftsreaktorer av svensk normalstorlek. Som en följd av den tekniska utvecklingen sjunker nu elförbrukningen i många EU-länder. I Sverige har elförbrukningen under detta århundrade sjunkit från ca 150 TWh/år 2001 till ca 140 TWh/år nu. Inget tyder på att den ska komma tillbaka till 2001 års nivå eftersom alla produkter blir allt energisnålare. Exempel på ny energisnål teknik Här redovisas några exempel på energisnål teknik, med fokus på hushållsapparater. Jag jämför de uppgifter om energisnåla produkter på marknaden 1991 som gavs i boken Handla El-effektivt från Naturskyddsföreningen, (skriven av Tomas Kåberger och Susanne Svensson) med aktuella uppgifter. De senare är i huvudsak hämtade från uppgifter från SNFs webbsida om gröna, energisnåla hushållsapparater.

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96

Handla el-effektivt 1991, kWh/år

snf.se, gröna produkter 2012, kWh/år

REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: karlsson.sero@koping.net

Tvättmaskin

250

150

Kylskåp

300

70

REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel. 070-872 72 16 E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se

Frysskåp

500

130

Diskmaskin

750

195

TV

150

25

Cirkulationspump

500

65

Summa

2450 kWh/år

635 kWh/år

REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson Alexander Sandström ANNONSBOKNING: Jörgen Ek  Tel. 0708 144 455  E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Gunvor Axelsson

LEDARE

6 Bengt Stridh har skapat blogg om solceller

Totalt således en reduktion av elförbrukningen med nära tre fjärdedelar. Liknande är utvecklingen inom andra områden. ABB har beräknat att EU-länderna kan spara ca 125 TWh elenergi (varav 2 i Sverige), motsvarande drygt 20 kärnkraftsreaktorer, på att byta till deras energisnåla motorer. Nya processorer i datacentret, t ex Intel Atom S 1200 som lanserades 2012, spar två tredjedelar av elförbrukningen.

↪ 3/2012  förnybar energi 

3


LEDARE

Intel jobbar vidare med ännu energisnålare processorer som kommer att presenteras i år. Därigenom minskar också behovet av kylning av serverhallarna med fläktar vilket också sänker elbehovet ordentligt. Även Arm säljer nu processorer till servrar vilka sänker elförbrukningen med 75 %. Värmepumpar blir också effektivare. Nu finns frånluftsvärmepumpar med en årsvärmefaktor, SCOP, på 3, dvs. för varje kWh el som används så värms huset med 3. Bergvärmepumpar med SCOP på 5 finns nu på marknaden. På pump-och fläktsidan finns möjlighet att spara in ca hälften av elförbrukningen med hjälp av ny teknik, motsvarande minst en kärnkraftsreaktor. Ny teknik halverar energibehovet på sikt Exemplen kan bli många och jag ska av utrymmesskäl inte nämna alla här. International Energy Agency har räknat ut att den tillverkande industrin kan minska sin energianvändning med mer än 50 %. Likadant förhåller det sig enligt utredningar med energibehovet för husuppvärmning och även trafiken kan minska sin energiförbrukning med 50 % med hjälp av ny teknik. Scania räknar t ex med att nästan halvera sina lastbilars bränsleförbrukning fram till 2020. Sammantaget är det lätt att med beräkningar visa att Sverige ganska enkelt med ny teknik kan halvera sin nuvarande energiförbrukning. En del av minskningen sker i takt med att ny

teknik ersätter gammal. En del andra lönsamma sparåtgärder, t ex husrenoveringar, kräver ofta styrmedel från statsmakterna för att bli genomförda. Sveriges energianvändning kommer inte att öka. Det är mot ovanstående kunskap svårt att tro att energianvändningen i Sverige kommer att öka under överskådlig tid. De enda som tror det är nog Energimyndigheten och regeringen. På en fråga till statssekreteraren på Näringsdepartementet, Daniel Johansson, varför regeringen räknar med att Sverige ska öka sin energi mest av alla EU-länder fram till 2020 hänvisade han bl a till pappersindustrins behov. Oerhört okunnigt svarat. Den elintensiva tidningspappersindustrin håller på att gå under på grund av Internet. Under de tre senaste åren har pappersindustrin tagit beslut att stänga sex av Sveriges tio tidningspappersmaskiner på grund av att det jämförelsevis energisnåla internet konkurrerar ut pappersbaserade nyheter, vilket medför en sänkt elförbrukning på ca 2 TWh. Det verkar tyvärr som om Näringsdepartementet inte lever i verkligheten när det gäller Sveriges framtida energibehov. Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO. Assisterande professor i Energieffektiv Teknik

El till belysning kan reduceras kraftigt Belysning förbrukar ca 25 % av världens elenergi. Den nya LED-tekniken ( LED = Light-emitting diode, lysdiod) kan dramatiskt reducera belysningens behov av el. Philips har beräknat att bara inom EU kan vi spara ca 270 TWh el genom att övergå till energisnål teknik. Det motsvarar ca 50 kärnkraftsreaktorer. Den gamla elslösande glödlampstekniken håller nu gradvis på att fasas ut med hjälp av EUs ekodesigndirektiv. Glödlampor har ett ljusutbyte på 10-15 lumen/ watt. Kompaktlysrören, de i dag vanligaste lamporna i hemmen i Sverige, har ett ljusutbyte på 50-60 lumen/watt. Vanliga lysrör kan i bästa fall komma upp i drygt 100 lumen/watt. Idag ligger ljusutbytet hos de i handeln vanligaste LED-lamporna på 6080 lumen/watt. Då de ofta har en livslängd på uppemot 50 000 brinntimmar, motsvarande ca 20 års livstid, så är de särskilt förmånliga i positioner där det är svårt att byta lampor. Redan 2010 fanns dock på laboratorier lysdioder med ett utbyte över 200 lumen/ watt. Företaget Cree säljer nu lysdiodlam-

4 

förnybar energi  3/2012

por med en effektivitet på 160 lumen/ watt. Forskare bedömer att det är fullt möjligt att tillverka lysdioder med ett utbyte på uppemot 280 lumen/watt. I en europeisk studie, CLASP, om framtida ekodesignkrav på belysningen, noteras att inom EU finns en betydande besparingspotential både gällande allmän belysning, t ex vägbelysning ( på EU-språk Tertiärbelysning) , samt inom hemmen. Elförbrukningen på grund av belysning inom EU är redan på väg ner. När det gäller allmän belysning förbrukades inom EU 219 TWh och officiella bedömningar räknar med att den nivån krymper framöver, till ca 166 TWh i en s k BAU-prognos. (BAU=Business-as-usual). Med nya ekodesigndirektiv krymper den nivån ytterligare till under150 TWh. För hembelysning, som 2010 förbrukade ca 112 TWh inom EU, krymper elförbrukningen i ett BAU-perspektiv till 80 TWh till 2030. Med nya ekodesigndirektiv kommer det bara att behövas ca 60 TWh 2030. Sammanfattningsvis finns det således

LED-lampa för växthus.

mycket stora elbesparingar att göra inom belysningssektorn. För svensk del kan man räkna med att elförbrukningen för belysning kommer att krympa från ca 14 TWh 2010 till ner mot ca 5 TWh 2030, motsvarande nästan två kärnkraftsreaktorer. Göran Bryntse


3/2012  förnybar energi 

5


SOLCELLER

Bengt Stridh i Västerås har skapat en blogg om solceller som ger fyllig information. Solceller är ett nytt kunskapsområde där det fortfarande är tunt med information. Av den anledningen har Bengt Stridh i Västerås startat en privat blogg med mycket fyllig information. Man hittar den om man söker på ”Bengts villablogg” eller http://bengts.blogg.viivilla.se/ Förutom att beskriva familjens egen anläggning, fast monterad på taket går han igenom produktionskostnaden för solel i Sverige. I den senaste uppdateringen från den 4 februari 2013 görs kalkyler med diagram över produktionskostnader för tre olika förutsättningar och olika kalkylräntor: Kostnad utan bidrag och utan elcertifikat Kostnad med 35 % investeringsbidrag men utan elcertifikat (Gäller fom 1 feb. 2013) Kostnad med 35 % investeringsbidrag och elcertifikat. (Elcertifikaten värda 20 öre/kWh ) 30 år används som avskrivningstid. 10 000 kr per installerad kW är lägsta nivån som sedan ökas i steg om 5000 kr upp till 50 000 kr. I kalkylerna används 900 kWh per installerad kW som antagen årsproduktion. För solföljare, där solcellerna sitter på en pelare som bär upp panelerna och kan vrida dem så att de står rätt mot solen hela dagen antingen genom att vrida dem enbart i sidled eller både sid- och höjdled. Om det lönar sig att installera solföljare som kostar mer än fast montering finns olika uppfattning om. Den stora anläggningen i Sala med 6 solföljare kommer att indikera om högre installationskostnad betalar sig i ökad produktion. Den här bloggen hör till de mest välgjorda och seriösa man kan hitta på nätet. För den som tänker investera i solceller finns ingen bättre information och den torde öka den redan långa kön av personer som söker bidrag till installation. Och ett stort tack till folkbildaren från ABB och numera även Mälardalens Högskola, Bengt Stridh för arbetet med bloggen. Den som vill skriva ut hela avsnittet ”Produktionskostnad” får t. ex. ut 30 sidor inkl. diskussion. Med tillstånd från Bengt Stridh följer här ett utdrag från hans blogg om produktionskostnader:

Produktionskostnad för solel utan stöd. Revision 2013-02-04.

6 

förnybar energi  3/2012

I tabellen nedan för produktionskostnad har jag använt 2% och 4% kalkylränta. GJORDA ANTAGANDEN I nedanstående tabell har jag summerat de antaganden jag gjort för diagrammen. Som synes blir det en hel del antaganden. Som var och en förstår kan man därför komma fram till vitt skilda värden för produktionskostnaden beroende på vilka antaganden man gjort. Vi borde kunna komma överens om att alltid ange beräkningsmetod och gjorda antaganden när vi anger produktionskostnad. Då går det åtminstone att bilda sig en egen uppfattning om rimligheten i kalkylerna. Investeringskostnad (kkr/kW)

10-50

Restvärde (kr)

0

Kostnad för rivning (kr)

0

Hyra för tak eller mark (kr/år)

0

Försäkring (kr/år)

0

Andra årliga kostnader (% av investeringskost- 0,5 nad) Livslängd (år)

30

Solelproduktion (kWh/kW och år)

900

Degradering av solcellsmodulerna (%/år)

0,5

Investeringsstöd (%)

0 eller 35

Andel av total produktion under livslängden som 0 eller 52 ger elcertifikat (%) Elcertifikatpris, genomsnitt 2012-02-04 – 2013- 0,20 02-04 (kr/kWh) Kalkylränta (%)

0-8

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd. Revision 2013-02-04.


Elproduktionskostnad (kr/kWh) vid 2% kalkylränta och pris

15 000 kr/kW

20 000 kr/kW

25 000 kr/kW

30 000 kr/kW

Utan stöd

0,89

1,19

1,48

1,78

Med investeringsstöd

0,61

0,81

1,02

1,22

Med 35% investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden

0,52

0,73

0,93

1,13

Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga elpriset (elhandel + nätöverföring), som i början av februari 2013 var ca 1,15 kr/kWh.

Information från Energimyndigheten:

Nu gäller de nya villkoren för stöd till solceller

SOLCELLER

I bifogade tre diagram går det att utläsa solelkostnaden då investeringskostnaden är 10 000 - 50 000 kr/kW. Elcertifikat utgår under 15 år. Tabellerna nedan visar produktionskostnaden vid en kalkylränta på 2,0% utan respektive med investeringsstöd och med investeringsstöd och elcertifikat vid de två olika investeringskostnaderna. När det gäller investeringskostnader vet vi att priser på under 20 000 kr/kW är en realitet idag i Sverige för lite större anläggningar.

De nya villkoren innebär en ändrad stödnivå på 35 procent av investeringskostnaden och takstöd på max 1,2 miljoner kronor och gäller från och med den 1 februari 2013. Stödnivån från och med den 1 februari 2013 är maximalt 35 procent av investeringskostnaden, både för solcellssystem och solel/solvärmehybridsystem. Taket för stöd per system är på 1,2 miljoner kronor. De stödberättigande kostnaderna får maximalt uppgå till 37 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt för solcellssystem. För solel/solvärmehybridsystem kan stödberättigade kostnader uppgå till högst 90 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. 107,5 miljoner kronor ska fördelas 2013 Under åren 2013-2016 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. 107,5 miljoner av det totala stödet ska fördelas mellan Länsstyrelserna under 2013. Fördelningen väntas vara klar under februari månad. När fördelningen är klar kommer Länsstyrelserna att besluta om de ansökningar som ligger på kö i den ordning de har kommit in. Frågor om stödet samt hur du söker stöd, besvaras av Länsstyrelserna.

Produktionskostnad solel med investeringsstöd och elcerttifikat. Revision 2013-02-04.

Olof Karlsson

Andreas Gustafsson, 016-544 23 28

Bengt Stridh

Framtidens bostadsventilation är redan här - Innovativ lösning utan kanaler - Hög värmeåtervinning, max 91% effektiv - Låg ljudnivå, 17-24 db - Marknadens lägsta energiförbrukning, 0,09 W/kbm/h - Passande i befintliga och nya bostäder - Lämplig vid fukt och radonproblem - Kostnadseffektiv installation - Typgodkänd

SWEDEN ENERGY BUILDING SYSTEMS

Sweden Energy Building Systems är den svenska generalagenten för LUNOS. För mer info se: www.energybuilding.se

3/2012  förnybar energi

7


ENERGIEFFEKTIVISERING

Smarta Nät är ett modernare nät för energieffektiva och långsiktigt hållbara energilösningar Politiker världen över har ett tydligt budskap. Vi ska styra över till en större andel förnybar energi. Beroende på var i världen vi riktar blicken kan alternativen vara olika. Oberoende är dock utmaningen att upprätthålla säkerheten och tillförlitligheten i elnäten. Konkret betyder det investeringar för anpassningar och modernisering av det befintliga nätet för att hantera en större andel förnybar energi som t.ex. vind, sol och vågkraft, för att nämna några. Parallellt med moderniseringen jobbas det också globalt med att öka energieffektiviteten.

Nya affärsmodeller och aktiva konsumenter I framtidens elnät kommer många hushåll att generera sin egen el via t.ex. solpaneler på taket. Förutom incitament att spara energi, minska uttaget vid hög belastning osv, behöver vi också ett system där vi kan köpa och sälja el på en öppen marknad. Då måste nätet och eltarifferna vara anpassade för många små elproducenter. Ett exempel är nettodebitering där konsumenten bara betalar för skillnaden mellan producerad och konsumerad el, vilket redan är möjligt i Danmark. Med rätt information kan konsumenten t.ex. styra sin förbrukning mot tider på dygnet då priset är lågt därför att andelen förnybar energi i nätet är hög. Vi kallar det den aktiva konsumenten. Det flesta av de system och produkter som behövs för att klara dessa utmaningar finns redan! Vad har vi då i verktygslådan för att stötta dessa initiativ? Nedan belyses några exempel på verksamhetsområden som är vitala för att säkerställa att de långsiktiga målen uppfylls med avseende på omställning till högre

andel förnybar energi och energieffektiva lösningar med just bibehållen eller högre säkerhet och tillförlitlighet i elnäten.

i början på det här seklet utvecklades nya drifts- och övervakningssystem för de lokala högspänningsnäten.

Smarta nät Vi vill t.ex. få mer detaljerad kunskap om hur mycket el vi skickar ut från stationerna och hur mycket el som kommer fram till kunden, vilken kvalité det är på den och när den används. För att ta reda på det kan vi samla in data om flöden och kvalité från kundernas elmätare, men också från sensorer som monteras på varje utgående ledning i nätstationerna. På så sätt får vi information om spänningsnivåer, efterfrågan och ett trettiotal andra parametrar. Vi kan nu få förbättrad kontroll om när elen används vilket öppnar för möjligheten att införa timvisa tariffer, där elen får ett högre pris när efterfrågan är stor och lägre pris när efterfrågan är lägre. Den här möjligheten att styra och kontrollera distributionen finns redan i de större näten. Sedan 1970-talet är de högspända svenska 400 kV-ledningarna i stamnätet övervakade av ett datorsystem. Under 1980-talet automatiserades övervakningen av de regionala näten och

Framtiden går mot högre energieffektivisering och miljövänligare lösningar Vi räknar med att 6-7% av all energi i vårt svenska elnät går förlorad i samband med överföringsförluster i transmissions- och distributionsnäten. Totalt handlar det om 10-11 TWh per år. Enbart förlusterna i transformatorerna står för ca 3-4 TWh per år. Med transformatorer från ABB finns möjlighet att minska förlusterna med upp till 50%. 3 TWh per år motsvarar elförbrukningen för cirka 80 000 villor eller 1,3 miljoner ton CO2 som motsvarar 250 000 bilar. I pengar motsvarar förlusterna ca: 1 000 000 000 kronor.

En av nordens största solkraftanläggning står på taket till ABB:s fabrik för frekvensomriktare i Helsingfors. Här testar ABB sina produkter för småskalig produktion av solkraft och laddar samtidigt fabrikens alla truckar.

8 

förnybar energi  3/2012

Supersnål elmotor blir snabbt en vinstmaskin Inom gruv-, stål- och processindustrin kan elmotorer stå för upp till 70 procent av elförbrukningen. Vi ser en ökad efterfrågan på motorer med högre verkningsgrad, i synnerhet för stora effekter och intensiva driftsförhållanden. Det kan

Här är motorn som kapar elnotan.


Så bor vi i framtiden Detta testas i en lägenhet på Vallby i Västerås, där det kommunala bostadsbolaget Mimer skapat en lägenhet som ska ge en idé om hur vi kommer att bo om femton år. När familjen går ut trycker de på en knapp vid entrén och sätter hela hushållet på sparlåga. När de kommer hem trycker de på ”hemma”-knappen och aktiverar systemet. De kan också gå in och styra

alla delar i systemet via webb och smarta telefoner. Fastighetsautomationen finns redan på kontor, hotell, sjukhus och stora arenor – nu flyttar den in i bostäderna. Med den här tekniken kan man spara el, men framförallt spara pengar och miljö genom att fördela lasterna så att hushållen använder mest när det är som billigast. Systemet kan med en koppling till en larmcentral och/eller anhöriga också ge ökad trygghet och säkerhet i boendet. Förutom inbrottslarm kan boende med speciella behov få sina hem utrustade med larmfunktioner. Dessutom kan till exempel åldringar eller människor med rörelsehinder använda systemet för att meddela personal om de vill vara i fred, få lägenheten städad och så vidare. Solpanel laddar fabrikens truckar Solkraft är inte bara en förnybar energikälla för varmare breddgrader utan också för vintrigare klimat. Sedan juni 2010 står en av nordens största solkraftanläggning på taket till ABB:s fabrik för frekvensomriktare i Helsingfors. Här testar ABB sina produkter för småskalig produktion av solkraft och laddar samtidigt fabrikens alla truckar. Med en nominell toppeffekt på 181 kilowatt kan den producera 160 000 kilowattimmar förnybar elenergi per år, även om tillgången varierar något med årstiderna. I ett internationellt perspektiv säljer ABB betydligt större anläggningar på en megawatt och uppåt. Eftersom stora och små anläggningar använder samma typ av solcellspaneler har priserna sjunkit rejält de senaste åren när

ABBs fastighetsautomation kan automatiskt höja och sänka temperaturen i rummen, tända och släcka belysning, sätta på och stänga av apparater.

volymerna och konkurrensen ökat. Det gynnar även privatpersoner som vill producera egen förnybar el Omsätta erfarenheter i exportintäkter Sverige bör dra nytta av de erfarenheter och lärdomar vi får från de utvecklingsprojekt (piloter) där utveckling av nya teknologier, affärsmodeller mm. testas i full skala. Rätt utnyttjat kan dessa lärdomar omsättas i exportintäkter och möjligheter att bidra till ökad sysselsättning i dessa tillväxtbranscher.

ENERGIEFFEKTIVISERING

vara i fläktar och pumpar där motorerna går i princip dygnet runt. Enligt dagens EU-regler måste nya elmotorer ha en viss verkningsgrad. ABB lanserar nu t.ex. en induktionsmotor med upp till 40 procent lägre energiförluster än vissa tidigare motorer. En sådan, energieffektivare, motorn är dyrare, men om den nu kan vara i drift mellan 15 och 20 år, och den stora kostnaden under den tiden är elen så utgör inköpspriset är bara några få procent av vad det kostar att äga och driva den. Man kan säga investeringen betalat sig inom ett par år. Ett exempel. Inom svensk industri finns tusen och åter tusen elmotorer installerade. Bara i ett normalstort pappersbruk finns flera tusen. Här finns pengar (och miljö) att spara. Om svensk industri skulle byta ut sina äldre motorer till moderna motorer från ABB, skulle det kunna ge avsevärda besparingar på CO2 per år och motor. Räknar vi på det kan vi säga att den totala besparingen skulle kunna bli 950 000 ton CO2 och samtidigt minskas elförbrukningen med 1,9 TWh. Det motsvarar utsläppen för 240 000 bilar.

Håkan Johansson ABB AB Global Affärsutveckling Smart Grid/ Sustainable Cities Mobil: 070 534 43 73 email: hakan.p.johansson@se.abb.com

Håkan Johansson, ABB AB.

3/2012  förnybar energi 

9


INTERVJU

Isadora, du deltog i Greenpeace intrång på Forsmarks kärnkraftverk – Varför, vad vinner vi på sådan civil olydnad? – Jag valde att gå från ord till handling för att människorna har rätt att få veta hur allvarlig situationen är på våra svenska kärnkraftverk och vilka risker vi lever med. Nästa Fukushima kan inträffar i Sverige särskilt med tanke på att våra reaktorer är bland de äldsta i världen och att de dras med ständiga säkerhetsproblem. Vi har i snitt en incident per dag i våra svenska kärnkraftverk. Rapporten ”Riskabla Reaktorer” visar på de allvarliga säkerhetsbrister vi har inom svensk kärnkraft och läget är faktiskt så allvarligt att slutsatsen blir att alla reaktorer borde stängas. Det är dags att både ansvariga politiker och Strålsäkerhetsmyndigheten börjar ta ansvar! – Det finns också en gräns för hur länge det är lönsamt att fortsätta driva de gamla reaktorerna. Se bara på Oskarshamn 1 som under det gånga året bara var i gång en vecka. Varför stänger man inte verket direkt? – Vi anser det vara helt nödvändigt att belysa de risker som kärnkraften i Sverige innebär för människor och miljö. – Sedan till frågan om vad vi uppnår med vår aktion. Vi gjorde en liknande aktion i Forsmark år 2010 och förutom att vi belyste frågan så hände inte mycket, man höjde staketet lite och la ut lite hinder framför staketet. Det vi uppnått med den här aktionen är att visa att varken industrin, ansvarig myndighet eller ansvariga politiker tar riskerna på allvar och att det är ett problem. – Konsekvenser för dig och öviga ockupanter? – Vad vi får för straff, ja det återstår att se, vi är delgivna misstanke om olaga intrång eller grovt olaga intrång men det återstår att se vad rätten bestämmer sig för. Vi hävdar naturligtvis nödvärn, att vi agerar för att förhindra ett större brott från att begås. – Du arbetar med klimatfrågor och omställning av energisystemet till 100

10 

förnybar energi  3/2012

Vem är Isadora WRONSKI? Ålder: 28 fyller 29 den 16 april Utbildning: Magisterexamen i biologi Arbetat med: FN-s världlivsmedelsprogram.  Arbetar på Greenpeace sedan år 2009, först med havsfrågor och sedan klimat och energi Fritidsintresse: Jobbar mycket men försöker hinna med träning och arrangera kulturprojekt som ”The Border land”, annars ständigt på språng, konferenser osv. klarar klimatomställningen så har vi inte så mycket fritid att bry oss om, så det är viktigt att jobba hårt med den frågan de närmsta åren. Familj: Mor, två systrar

procent förnybart, berätta! – Sveriges riksdag har beslutat att år 2050 skall vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och 50 procent förnybar energi till år 2020. Vi tycker att det är alldeles för lågt satta mål. Vår målsättning, som även är SERO:s är att vi kan nå 100 procent förnybart och dessutom långt innan år 2050. Därför välkomnar vi att

Energimyndigheten har bestämt sig för att utreda hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut. Vi har tagit fram rapporten Energy [R]evolution där vi visar att en omställning av energisystemet är möjlig, nu krävs de politiska visionerna. Eftersom politikerna styrs av sina väljare är det viktigt att svenska folket kräver av politikerna de röstar på att de stödjer en omställning av energisystemet till 100 procent förnybar energi, eftersom det är den väg vi måste gå om vi vill rädda klimatet. Sverige har unika möjligheter att ställa om energisystemet och vi har också visat att satsningar på förnybar energi kan ge 60000 nya jobb redan till år 2020. Det är varken svårt eller dyrt, tvärt om skulle vi tjäna på det ur så många perspektiv. – Men är målsättningen 100 % förnybart realistiskt, hur klarar vi i så fall flyget, sjöfarten och tunga vägtransporter? – Det gäller att välja rätt energi för rätt ändamål, att vara energi/klimatsmart. Vi har egna råvaror, skog m.m. som kan användas till framställning av flytande bränsle så det räcker till flyg, sjöfart och vissa tyngre vägtransporter. Vi behöver inte importera biobränsle framställt på skövlad skogsmark. Till sist, skickar Isadora med – – Vi måste fokusera på möjligheterna vi har att ställa om energisystemet och samtidigt rädda ekosystemen. Det är viktigt att belysa problemen men det finns också fullt av möjligheter som vi inte får glömma, vi måste se till alla de positiva aspekter omställningen medför. Carl Olov Persson


Den 12 december inleddes årets Elforskdag av Magnus Olofsson, ny VD på Elforsk, med en kort sammanfattning av Elforsks 20 åriga historia och överlämnade därefter till dagens moderator Lennart Billfalk, som var Elforks förste VD. Följande presentationer gjordes under dagen. Energiutmaningar i ett internationellt perspektiv. Bo Dicsfalusy, tidigare tekn chef på IEA BD, som tills nyligen arbetade på IEA (International Energy Agency), som varje år utkommer med dokumentet World Energy Outlook, redogjorde för den globala energiförsörjningen. Denna baseras fortfarande på fossila energikällor och någon större förändring verkar inte nära. Numera är den globala temperaturhöjningen och dess påverekan på samhälle och natur alltmer i fokus och BD anger nivåerna 6, 4 och 2 grader som viktiga globala temperaturökningar. Den första nivån inträffar om man inte vidtar några särskilda åtgärder (”business as usual”), den andra om man genomför överenskomna åtgärder, huvudsakligen enl Kyotoprotokollet, och den tredje om man vidtar kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Enbart den lägsta nivån bedöms acceptabel för jorden. BD redovisade även det framtida elsystemet med europeisk integration och många fler och många små aktörer, vilket kommer att medföra komplicerade och omfattande elsystem samt stora förändringar av infrastruktur. Hur ser planerna ut för investeringar i det svenska stamnätet och i utlandsförbindelser? Mikael Odenberg. GD Svenska Kraftnät Det kommer att krävas omfattande utbyggnader i Sverige och till utlandet för att hantera all nytillkommande kraft, främst vindkraft, för att vi inte ska få områden med ”instängd kraft” och därmed låga elpriser. Sv Kraftnät har nyligen gett ut en perspektivplan fram till 2025 och den visar att man f o m nu och de närmaste 10 åren kommer att göra väsentligt större investeringar än tidigare för att möta de nya behoven.

Investeringar i ett Europaperspektiv. Filip Johnsson, prof Chalmers Även FJ behandlade de stora investeringar som behövs för kunna klara den framtida europeiska elförsörjningen, men även behoven av energieffektivisering. Hans budskap var dessutom att alla förnybara energikällor måste snarast byggas ut för att effektivt kunna bekämpa klimatproblemet. North European Power Perspective (NEPP). Bo Rydén, Profu BR är en känd forskare inom energiområdet, och i ovanstående rapport finns – ”12 påståenden i halvtid”, en intressant presentation. Även BR uppehöll sig vid dagens huvudfråga – klimatproblemet. Han redovisade hur omfattande åtgärder som krävs för att inte få en skenande temperaturökning. Tyvärr var han pessimist om möjligheterna att få dem genomförda. Så här investerar vi för framtiden. Torbjörn Tärnhuvud, EON Vattenkraft TT är VD för EON Vattenkraft, som har ett ambitiöst program för modernisering av sin befintliga vattenkraft. Programmet förvänts ge ytterligare 60 MW ökad effekt och 180 GWh ökad elproduktion. Tillståndsprocesserna har gått förvånansvärt bra och den beräknade produktionsökningen är inte utopi. TT pekar emellertid på det mycket omfattande tillståndsarbete som behövs för att nå dessa mål. Så planerar vi för vindkraft med låga livscykelkostnader. Eva Vitell, Vattenfall EV gjorde en intressant presentation om landbaserad vindkraft, villkor och kostnader. Flera jämförelser gjordes med andra länders stödsystem samt kostnaderna för hela livscykeln. EV pekade på den stora betydelsen av anläggningsplatsen, det måste blåsa tillräckligt, men också hur de nya vindkraftverken med höga tornhöjder och stora rotordiametrar delvis kan kompensera en lägre genomsnittsvind.

Investeringar i ny kärnkraft. Göran Hult, Fortum GH gjorde en exposé över de krav som möter ny kärnkraft i Sverige och där regeringen måste lämna besked före ev investering i ny kärnkraft. Det var en diger lista och m h t kostnadsutvecklingen för det finska kärnkraftbygget samt utsikterna att få positiva beslut från regering och riksdag föreföll han pessimistisk till ny kärnkraft i Sverige. Men med nuvarande moderniseringsprogram i befintlig kärnkraft bedömde han att man skulle kunna producera till 2044, för de äldre något tidigare.

INFORMATION

ELFORSKDAGEN 2012

Sverige först med fossilfria vägtransporter. Per Ranch, Svenska Elvägar Det finns en organisation med namnet Svenska Elvägar. Man utreder möjligheten att ha en fil (högerfilen) på motorvägar försedd med en luftledning för att m h a strömavtagare förse bussar och lastbilar med elkraft för framdrift, alltså som de gamla trådbussarna. Ett demoprojekt planeras senast 2014. Det krävs mycket infrastruktur utveckling och fordonsutveckling men är en av möjligheterna att i Sverige nå fossilfri fordonstrafik i Sverige till 2030. Seminariet avslutades med en dialog mellan föredragshållarna med Lennart Billfalk som utmärkt dialogledare. Mina kommentarer Detta var ett intressant och framåtriktat seminarium där det framförallt klargjordes den kraftiga nätutbyggnaden som krävs för planerad distribuerad elproduktion från sol, vind och vatten, men även egen el. Denna typ av produktion är nödvändig för att bekämpa klimatproblemet med en global temperaturökning av högst två grader, f n verkar det snarare bli fyra grader, något som anses medföra mycket stora påfrestningar på samhälle och natur. Förnybar energi måste därför snabbt utvecklas liksom effektivare användning av energi. Den snabba utvecklingen gäller då alla former av förnybar energi, där stödsystemen utformas så att de stimulerar investeringar i alla former. Presentationerna kommer att läggas ut på Elforsks hemsida, www.elforsk.se. Christer Söderberg

3/2012  förnybar energi 

11


Energieffektivisering

Carin Torstensson, projektledare för Det aktiva huset, framför ”hjärnan” i systemet dvs. it-centralen som skickar information till en kontrollpanel i hallen.

“Det aktiva huset” i Norra Djurgårdsstaden klart för inflyttning Så var sista kabeln dragen och inkopplad och byggdammet bortstädat. Det energismarta boendet “Det aktiva huset” i Norra Djurgårdsstaden står redo för sina första hyresgäster. Under två år kommer en familj att få möjligheten att testa framtidens energismarta boende. Via en app i sin smartphone eller en skärm på väggen kommer den familj som flyttar in i Det aktiva huset att kunna följa och styra sin energiförbrukning. Familjen har alltså möjlighet att optimera sin energiförbrukning så att miljöbelastningen blir så liten som möjligt och kostnaden så låg som möjligt. Det aktiva huset är ett samarbete mellan Interactive Institute Swedish ICT, ABB, Fortum, Electrolux, JM, HSB, ByggVesta och KTH. Tanken är att under ett år testa och utvärdera de smarta energilösningarna i Det aktiva huset tillsammans med familjen som flyttar in. Appen, som har utvecklats av Interactive Institute Swedish ICT, kommer att tala om för familjen när på dygnet elpriset är som lägst och därmed när det är som mest gynnsamt att starta t ex tvättoch diskmaskinen. Den kommer också att berätta hur mycket el olika prylar i hemmet drar och hur mycket el som har förbrukats under en given tidsperiod.

12 

förnybar energi  3/2012

Men inte nog med det; appen talar också om när elen produceras med minst miljöpåverkan. Alltså när på dygnet mest förnybar elproduktion kommer in i systemet. – När vi utvecklade appen skedde detta i ett team med specialister från olika områden som teknik, design och beteendevetenskap. Förutom den tekniska funktionaliteten var det väldigt viktigt att gränssnittet och användarvänligheten stod i fokus. Detta tvärvetenskapliga förhållningssätt utmärker Interactive Institute Swedish ICT:s arbete, säger Carin Torstensson, projektledare för Det aktiva huset i Norra Djurgårdsstaden. Med appen kommer familjen också kunna styra när olika tekniska apparater ska startas och stängas av.med tidsinställning och på distans. Man behöver alltså inte befinna sig i hemmet för att starta tvättmaskinen. Att det finns ett incitament för den enskilde energikonsumenten att hålla nere

Diskmaskinsmodulen i appen.


Affärsområde Smart Energy inom Swedish ICT I tider då energifrågorna och energieffektivisering tar allt mer plats hos svenska och internationella företag, ser även forskningsinstitut om sin organisation. På Swedish ICT har man bildat affärsområdet Smart Energy. Detta är en funktionell organisation som sträcker sig genom de fyra instituten under Swedish ICT:s paraply: Acreo, SICS, Viktoria och Interactive Institute. Detta för att samordnat och på ett bättre sätt möta kraven från industrin. – Vår vision är att svenska bolag skall vara världsledande inom smart energi och energieffektivisering. Mer av svensk forskning skall kommersialiseras, säger Vesna Wågmark, affärsutvecklingschef inom affärsområde Smart Energy på Swedish ICT. Vesna Wågmark Affärsutvecklingschef affärsområden Smart Energy på Swedish ICT

Energieffektivisering

sin elräkning är ju ganska lätt att förstå. Men vad har egentligen aktörer som Fortum och JM att vinna på att det är lättare att spara el? – Energibolagen vill testa olika prismodeller. Familjen som flyttar in i Det aktiva huset kommer att ha ett helt rörligt avtal som följer spotpriset på elbörsen. Dessutom är det en fördel för energibolagen om fler sprider ut sin elförbrukning över dygnet. Det ger en möjlighet att hålla en jämnare produktion och man slipper lika mycket toppar och dalar, säger Olle Hansson, affärsutvecklare på Fortum – Byggbolagen får allt högre krav på sig att bygga energisnålt. Ett sätt är att bygga tjockare väggar och att isolera mer. Men dels är det dyrt och dels ger det andra problem med ventilation och annat. Om man med inbyggda tekniska lösningar kan ge de boende möjlighet att minska sin energiförbrukning är det oftast ett bättre och billigare sätt, säger Kjell-Åke Henriksson, på JM Projektet Aktiva huset är utfört av JM:s lågenergihus. Genom att medverka i den här typen av utvecklingsprojekt vill JM förstärka sitt lågenergihuskoncept.

Vesna Wågmark

FAKTA – Swedish ICT: Swedish ICT är ett forskningsinstitut, ägt till 60% av RISE (Research Institute of Sweden), 20% av FMOV och till 20% av FAV. (FMOV och FAV är två branschorganisationer.)

3/2012  förnybar energi 

13


INFORMATION

Timmätning på el är nu möjlig för alla Genom en lagändring från den 1 oktober förra året finns det nu möjligheten för alla som har ett elabonnemang att begära att få sin elförbrukning uppmätt på timnivå. Det gäller från minsta lägenhetsabonnemang ända upp till 63 ampers huvudsäkring. Det får inte innebära någon merkostnad för den enskilde abonnenten. Merkostnaden fördelas ut på alla elnätabonnemang och får inte belasta någon enskild abonnent. Möjligheten att få timmätning av el är beroende på vilken elmätare man har. Trots att timmätning av el är en elnätfråga så är det inte till sitt elnätbolag man vänder sig utan till sin elhandlare. Elhandlaren tar kontakt med nätägaren som har tre månader på sig att byta ut eller justera befintlig mätare till timmätning. Tanken från staten är att elkonsumenten ska köpa mer el när det är billigt och mindre el när det är dyrt. Dagar som den 22 februari 2010 då elen kostade över 10 kr per kWh, de dyraste timmarna, bör vi köpa så lite el som möjligt. Efter en snabb kontroll av ett antal elhandlar kan jag konstatera att ganska många erbjuder timbaserat rörligt elspotpris utifrån Nordpool ut mot sina konsumenter. Ett påslag på några ören per kilowattimme tillkommer. För villaägaren går det inte att spara några stora summor. Enligt en elhandlare på ett mindre kommunalt energibolag så minskade priset med nästan 0,9 öre per kilowattimme nu i januari jämfört med att ha köpt rörligt elpris baserat på månadsvärdet. Hur mycket som sparas, eller om det sparas alls, beror på hur villaägarens elförbrukningsprofil skiljer sig från den förbrukningsprofil som den stora massan gör av med. En skillnad på 0,9 öre ger för villaägaren en minskning på el-fakturen på högst 200 kr per år. För lite större förbrukare finns det helt andra möjligheter. För tillfället undersöker jag hur en lantbrukare med köttproduktion, som idag köper el på rörligt månadspris, kan sänka sina kostnader. Det kan bli väsentliga summor. Inom djurproduktion går det åt mycket el till ventilation, malning av spannmål, utfodring och utgödsling. Både malning, utfodring och utgödsling kan styras bort från timmar med högt elpris mot timmar med lågt pris och här finns det pengar att tjäna. För många är kilowattimmar ett ganska luddigt begrepp. De flesta har en bra uppfattning om fysikaliska storheter som kilogram, meter och tid, men kilowattimmar är mer abstrakt och svårgreppbart. Här kan timmätning hjälpa till. Själv har jag sedan sommaren 2011 timmätning av min el (på grund av mikroproduktion av solel). Den stora förtjänsten ligger inte alls i att försöka styra sin el mot billigare elpriser utan i att jag numera kan se när jag gör av med el och därmed kontinuerligt kan försöka bli lite mer eleffektiv. Jag ser hur kurvorna sänks varje gång jag byter ut lågenergilampor mot LED-lampor eller med hjälp av timer styr elförbrukningen. Kilowattimmarna konkretiseras på ett mycket pedagogiskt sätt via nätbolagets hemsida. Vi måste effektivisera elanvändningen och göra elen mer grön. Timmätning av el kan blir ett pedagogiskt hjälpmedel för en miljövänligare elanvändning. Charlotte Kullander Hedbom

14 

förnybar energi  3/2012

Prof Erik Dahlquist med ”ägget”. Här håller han värmecellen som nämns i artikeln på sid. 21 i handen. Foto: MdH

Jag köper din el.

Vi är övertygade om att rätt väg till mer förnybar energi är via lokal elproduktion från sol, vind, vatten och biomassa. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss. Vill du veta mer? Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila produktion@bixia.se. Du kan också läsa mer om oss på www.bixia.se/producent. Välkommen till Bixia.


DinEl ger sin syn på elmarknaden Efter två tidigare vintrar med höga elpriser fick vi betydligt lägre vinterpriser i år. Orsaken stod framförallt att finna i god tillgång på vattenkraft samt hög tillgänglighet i kärnkraften. Den globala lågkonjunkturen har också spelat in med dämpad efterfrågan på både råvaror och energi, vilket lett till fallande elpriser även på kontinenten. Den nederbördsfattiga vintern har dock successivt tärt på vattenmagasinen, och i dagsläget har vi istället ett betydande underskott i den hydrologiska balansen. Samtidigt är marginalkostnaden för kolkraft oftast den avgörande faktorn för prissättningen av el på längre sikt genom den marginalprissättning som råder på elbörsen. I spåren av finanskrisen har priset på både kol och utsläppsrätter fortsatt falla under årets första månader, vilket gjort

kolkraften allt billigare och vår prognos är att denna utveckling kommer att hålla i sig även under 2013. En osäkerhet i vårt scenario är att priset på utsläppsrätter kan vända uppåt igen om EU-kommissionen får som de vill. I dagsläget är priset alltför lågt för att klara den angelägna omställningen med att nå minskade utsläpp av koldioxid. Kommissionen vill förändra förutsättningarna och tillfälligt undanta utsläppsrätter från marknaden genom så kallad ”backloading”. Elcertifikat Vår bedömning av prisutvecklingen för elcertifikat är att den i väldigt hög grad styrs av fundamentala orsaker som klassisk tillgång och efterfrågan, även om spekulation också förekommer. Till följd av den starka investeringsviljan i förnybar energi,

INFORMATION

Att kunna förutspå utvecklingen av elmarknaden bättre än marknaden själv är en kvalificerad konst. Elhandlarna på DinEl var tidigt ute med prognoser om fallande elpriser och kunder som följt deras råd har gjort riktigt bra elaffärer. Vi har nu bett elhandlarna på DinEl ge sin syn på marknadsläget både för el och elcertifikat. som även överträffat lagstiftarnas förväntningar, så har tillgången på certifikat ökat snabbare än kvotplikten. Ett överskott har byggts upp över tid. Under förra året förändrades prognoserna från ett successivt stigande till ett successivt tärande av utbudsöverskottet. Vi fick en stigande pristrend för certifikaten som framför allt berodde på Norges inträde i marknaden. Sannolikt bryts inte trenden, även om prisutvecklingen sedan början av februari inte visat någon tydlig riktning. Följ DinEls bedömningar av elmarknaden i börsbloggen på dinel.se Martin Brink Elhandel på DinEl

Sensationella uppgifter från Bryssel om framtidens elnät Vi saxar följande avsnitt ur Svensk Energis Nyhetsbrev Nr 2 -2013: ”JOHAN LUNDQVIST, Svensk Energis regionchef i väst, arbetar deltid med att följa och påverka det arbetet på plats i Bryssel. Och han säger utan omsvep: – Vi står inför mycket dramatiska förändringar redan inom några år. Det byggs ett helt nytt kraftsystem under-ifrån som kommer att få effekter för alla aktörer på marknaden. Det gäller producenter, elnätsoch elhandelsföretag – ja, till och med våra hushållskunder. Alla berörs. I kölvattnet av omställningen kommer många nya stödtjänster till systemet att behövas, från såväl befintliga som nya aktörer. – Detta rymmer stor dramatik och det gäller att så tidigt som möjligt försöka vara med och både förstå och påverka. Det kommer att krävas styr-system som ska omfatta även hushållsapparater i hemmet!

Redan idag kommer larm från stora elproducenter – exempelvis i Tyskland – där elproduktionen från vindkraft och solkraft långa perioder, även dagtid, leder till att stora baskraftverk måste regleras ned. Samma fenomen smyger sig på oss här uppe i Norden. Det innebär att lönsamheten i stora kraftverk starkt hämmas. På sikt kan det till och med bli olönsamt att bygga nya större baskraftverk. Idag står många gaskraftverk stilla på grund av förnybar krafts företräde och billigt kol. Johan Lundqvist igen: – Stamnätsägarna, i vårt fall Svenska Kraftnät, måste hela tiden hålla frekvensen stabil i elnätet nära 50 Hertz. Att klara den uppgiften blir mer komplext med allt mer väderberoende kraft. Samtidigt vill EU trygga ett fritt flöde av kraft över gränserna i Europa. Det nya regelverket tas fram för att kunna hantera den nya situationen.

Det kommande regelverket ska beslutas redan med början under 2013 och vara klart i de stora delarna under år 2014. När varje del är beslutad på EU-nivå gäller regelverket i princip omgående i varje medlemsland. Vissa delar i regelverket är öppnade för nationell anpassning och de delarna tar ytterligare något eller några år att besluta om nationellt. Johan Lundqvist avslutar: – Den som inte snabbt försöker få grepp om vad som är på gång, kan få problem längre fram. Därför rekommenderar jag alla medlemsföretag att engagera sig i det som sker. Annars kan många stå där med ett dyrt elsystem, produktion eller marknadslösningar som inte är anpassade för framtidens behov. KALLE KARLSSON kalle.karlsson@svenskenergi.se” 3/2012  förnybar energi 

15


INFORMATION

En Energilånefond baserad på Kärnavfallsfonden I början av 1980-talet beslutade riksdagen om en särskild finansiering av kostnaderna för att i framtiden på ett säkert sätt ta hand om det använda kärnbränslet och för att avveckla och riva kärnkraftsreaktorerna. oqwald och obehindrad besuttit, n.b. nyttjat och n.b. brukat hafwer, att ingen minnes eller af sanna sago wet, huru hans förfäder eller fångamän först thertill komne äro”

Kapitalförvaltning Mål Enligt regeringens föreskrifter ska fonden förvaltas så att kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses. Fondstyrelsen har i placeringspolicyn formulerat sitt avkastningsmål på följande sätt. ”Målet är att – med beaktande av de begränsningar som statsmakterna beslutat om för placerings-verksamheten– uppnå högsta möjliga reala avkastning på det förvaltade kapitalet.” Placeringsregler Enligt regeringens föreskrifter begränsades Kärnavfallsfondens placeringsmöjligheter vid starten år 1996 till att enbart omfatta placeringar på konto i Riksgäldskontoret. Kontoplaceringarna kunde dock göras på villkor som avspeglade vad som gällde för reala och nominella statsobligationer. År 2002 ändrades placeringsreglerna så att möjligheterna till kontoplaceringar i Riksgäldskontoret på villkor som liknade statsobligationer slopades och ersattes med placeringar på marknaden för statsobligationer. Under våren 2009 ändrades placeringsreglerna så att placeringar blev tillåtna även i s.k. säkerställda obligationer. Säkerställda obligationer ges ut av bostadsfinansieringsinstitut och ger innehavaren säkerheter i form av en avskild säkerhetsmassa, som i regel består av pantbrev som institutet har tagit in som säkerhet för sin egen utlåning.

SERO:s förslag till alternativ placering – Inrättande av en ENERGILÅNEFOND. Bakgrund Industrialiseringen tar fart under 1800-talets slut. Industrin blir genom flera inno-

16 

förnybar energi  3/2012

Vattenkraften var en av de byggstenar som byggde upp det moderna Sverige. När kärnkraften byggdes i början av 1970-talet upphörde vattenkraftutbyggnaden i det närmaste och Vattenkraftlånefonden avvecklades i tysthet 1978.

Roland Davidsson

vationer oberoende av lokalisering till vattendrag. James Watt utvecklar den högvarviga ångmaskinen, man uppfinner centrifugalregulatorn som möjliggör konstant varvtal på ångmaskinen, och man uppfinner transformatorn som gör att man kan distribuera el på längre avstånd. I Sverige införs 1902 en ellag med tre viktiga huvudprinciper •  Leveransplikt •  Mottagningsplikt •  Prisreglering Ellagen fungerar i nästan 100 år med en ändring: Införandet av mottagningsplikten 1988. För att finansiera den kraftiga expansionen av el som energibärare instiftas 1919 Vattenkraftlånefonden. 1918 har man efter långa debatter i riksdagen etablerat den första vattenlagen som ersätter 1734 års lag och dess historiska föregångare, Äldre Västgötalagen, där Qvarnbalken – Huru Qvarn skall byggas – är grunden i dagens vattenlagstiftning med Urminnes Hävd som ett ledande begrepp. ”Thet är, urminnes häfd: Ther man någon fast egendom eller n.b. rättighet i så lång tid

SERO föreslår inrättandet av en ENERGILÅNEFOND En Energilånefond med Vattenkraftlånefonden som förebild etableras. Fondens ändamål är att medverka till finansiering av de produktionsanläggningar som skall ersätta kärnkraften och bygga morgondagens energisystem. Energilånefonden ges tillgång till en del av de pengar som avsätts i Kärnavfallsfonden för slutförvar av utbränt kärnbränsle. Slutförvarsprocessen kan beräknas till ca 60 år. Att bygga nya produktionsanläggningar motsvarande dagens kärnkraftproduktion ca 60 TWh kan skattas till en genomsnittlig byggkostnad av ca 6 kr/årskWh, vilket motsvarar ca 360 miljarder SEK. Genom pågående energieffektivisering förväntas elanvändningen i Sverige minska rejält, varför minst 30 TWh av nuvarande kärnkraftproduktion aldrig behöver ersättas och kostnaden halveras därmed. Notera också att vår åldrade kärnkraft förr eller senare måste ersättas eller sparas bort. Oavsett vilken energiform man då väljer som ersättning, kostar det pengar. Upp till 50% av Kärnavfallsfondens medel borde kunna användas till en fast ränta av 4,5 procent med en lägsta amorteringstid av 20 år och med säkerhet i anläggningen. Roland Davidsson


EFFEKTIVISERING

Nytt EU-direktiv bäddar för mera effektivisering Efter ett, även för EU, ovanligt långt förhandlingsarbete fick man till sist klart den sista delen av det som varit trollformeln 20-20-20 till 2020 för Europas miljö- och klimatarbete. Det blev ett direktiv om att man skall minska den del av energianvändningen som bara är förluster och inte ger nytta i form av kraft, ljus och värme. Det skall innebära en minskad användning med 20 % jämfört med 2005. En till sin helhet lönsam affär eftersom slöseriet bedöms vara drygt 30 %. Det är så mycket som vi betalar för men inte får motsvarande utbyte. Motståndet mot detta direktiv har varit märkligt. Effektivisering Hitintills har den svenska insatsen i förhandlingar och förbereger direkt mätbart utslag i plånböckerna hos energianvändarna, delse till implementeringen varit – låt oss för att vara snälla säga – men har ändå motverkats. De övriga 20-målen för EU och som avambivalent. Det är nog så att effektivisering är lite svårt att hantera ser minskade utsläpp av koldioxid och ökad andel förnybar energi för många. Man har en intuitiv känsla av att all energianvändning i systemet ger också ekonomiska fördelar men inte lika uppenbara vi har är nödvändig och att en förändring är förenad med uppoffoch snabba. ringar. Ändå har dessa accepterats med relativt lite motstånd. EnergiefDenna känsla av energianvändningen är av naturen given syns fektivisering som minskar slöseriet, ger pengar över, ökar energii sin mest extrema form när gruppen klimatförnekare kommer till säkerheten, minskar beroendet av fossila bränslen och av import, tals. Den 16 mars hade DN tagit in en artikel där företrädare inom ökar sysselsättningen och ger grund för industriutveckling – den gruppen 100 % förnybart uttalade sig för att effektiviseringsarbebekämpas och möts med misstänksamhet! tet skall intensifieras. Inte minst därför att det skapar nya jobb. Nu är vi framme men ännu inte i hamn. EU-direktivet skall omSom alltid när en åsikt torgförs i debattform lockar den fram sättas i svensk lagstiftning för att träda i kraft motargument. Det är OK om det åtminstone 2014. Hur vet vi inte riktigt ännu men direkti- ”Hitintills har den svenska innebär att man bryter argument mot varvet ger hållpunkter som lovar en vitalisering av insatsen i förhandlingar andra men så verkar inte vara fallet när klimarknaden: matförnekarna och de som är motståndare och förberedelse till till ”gröna åtgärder” skall komma till tals. De flesta agerar under pseudonym och placerar • Statens byggnader skall vara förebild (snab- implementeringen varit därmed utanför debatten. Några hävdar bare och djupare renovering) – låt oss för att vara snälla sig att de har ett bättre förslag utan att närmare gå in på vad det är och utesluter därmed möj• Statens inköp skall inriktas mot säga – ambivalent. Det är effektivisering(produkter, tjänster, byggna- nog så att effektivisering är ligheten till diskussion. Det finns några som torgför en underbyggd der) lite svårt att hantera för åsikt och en av dem är att man påstår att gröna jobb är en bluff därför att de tränger undan • Energiföretagen skall medverka i effektivise- många. Man har en vad de kallar verkliga jobb. De lutar sig ofta ringen, men här skissar man i Sverige på ett intuitiv känsla av att all på en studie som ibland går under namnet alternativ som eventuellet skall riktas mot kommunala byggnader, näringslivet med energianvändning vi har är ”Alvarez-rapporten” efter sin spanske upphovsman. Det börjar få karaktär av vandringsvarianter på existerande program, frivilliga nödvändig och att en sägen därför att den dyker upp så frekvent. energitjänster och ett fastighetspaket. förändring är förenad med Denna rapport har emellertid vederlagts ordentligt http://greeneconomypost.com/ • Energibesiktningar och energiledning i före- uppoffringar.” debunk-spanish-study-green-jobs-1582.htm, tag vilket kan vara bra att veta så att argumentet kan bemötas. Merparten av invändningarna tycks också baseras på att man • Mätning för hushåll (el, gas, FV, FK, varmvatten, fakturainforinte uppfattat att vi talar om lönsamma effektiviseringar. Det är mation och kostnader) nämligen utgångspunkten för EUs direktiv och något som visats i otaliga studier under de senaste åren men början i rapporterna • Användarupplysning och –makt (skatteincitament, finansiefrån McKinsey där man visade på vad de kallade ”negativa kostnaring, bidrag, information, projektmodeller, arbetsplatsaktiviteder”. Sedan kan man ju också tillägga med den danske professorn ter) Jörgen Noergaards ord att: ”Även om det inte är kostandseffektvit att rädda världen så kan det ju ändå vara en bra idé!” • Certifieringssystem (tjänster, besiktningar, installationer mm) • Information och utbildning (även för finansiering)

Hans Nilsson Ordf. Energieffektiviseringsföretagen 3/2012  förnybar energi 

17


Solskördare i Norrbäcks by, Sala SOLCELLER

Text och foto: Christina och Kurt Hansson

Min man Kurt berättar: Av en slump blev jag kontaktad av Kjell Bengtsson från Enköping under hösten 2011. Han hade precis kommit hem från Intersolar mässan i Tyskland och kunde erbjuda tyska tvåaxliga solföjare från firman Kirchner Solar Group GmbH i Alheim. De tyska solföljarna kunde skörda upp till 45% mer solel per år än de svenska hybridmoduler, som jag hade tittat på tidigare och de framstod därmed som en mycket mer effektiv lösning än fast monterade moduler. För att få reda på mer gjorde jag ett studiebesök till de stora fälten med solföljare vid gårdarna kring Alheim. De visade sig fungera så bra mot elnätet att de fick mata in el under längre tid än övriga elproducenter tack vare en mycket jämn och hög effekt över soltimmarna. Vanliga fast monterade moduler har en topp klockan 12. I Tyskland stängs den producerade solelen av successivt vid elöverskott på nätet. Nätet har lättare för att balansera kraft från solföljare, men vid strömavbrott bryts produktionen. Min framsynte nu framlidne far, Göte Hansson, uppmuntrade mig att ansöka om solelstöd redan i januari 2010. Tanken var att montera 20st hybridmoduler på södertaktet till ladugården och spannmålstorken. Solcellerna skulle ersätta den luftsolfångare på 200 m2 som byggdes 1979-81 för att förvärma luften till varmlufttorkens panna. Den sparade 30% eldningsolja. Jag var först intresserad av de

Solskörden den 11 mars 2013, medeleffekt per timme.

Solskörden i mars 2013, total skörd kWh per dag.

solhöjdsföljande hybridteknikmodulerna från Absolicon AB i Härnösand. Det var en kombinationsmodell, som skulle ge 20% solel och 80% solvärme, vilket skulle ha räckt till både spannmålstorken och för att täcka gårdens övriga behov av el och värme. Valet av moduler togs sommaren 2012 efter mycket kalkylerande. De högeffekiva

Montage av solföljarnas ramverk i november 2012.  Norrbäcks radby i fonden.

18 

förnybar energi  3/2012

E 20 modulerna från amerikanska SunPower Corp skulle ge så mycket som 333 Wp per styck. De hade dessutom 20% verkningsgrad. Varje solföljare har 36 moduler och en toppeffekt på 12 kWp. Med sex solskördare på fältet väster om gården blir toppeffekten 72 kWp. Solskörden beräknas till 100 000 kWh per år. Fabriksgarantin på modulerna är 25 år. Kalkylen visade

Strängkoppling i decembersnö innan solcellerna lyfts på plats.


Faktaruta • Toppeffekt 72 kW

SOLCELLER

• Beräknad solskörd per år 100 000 kWh • 216 st Solmoduler E20 SunPower Corp typ SPR-333NE-WHT-D (20% verkningsgrad) Varje pelare bär upp 36 moduler med en nominell yta på 60 kvm och en effektiv yta på 54 kvm. Hela anläggningens nominella yta på 360 kvm blir 324 kvm effektiv yta.

Solskörden för januari, februari och fram till mitten av mars. Hittills under mars månad har solföljarna gett totalt 9700 kWh.

att de dyrare alternativet med rörliga solföljare istället för fasta moduler gav bäst lönsamhet på både kort och lång sikt. En husägare i Sala bidrog med sina erfarenheter. Hans två solföljande moduler hade givit 45% mer än motsvarande fasta moduler. Solelstödet på 60% var villkorat med en inkoppling av solföljarna på nätet senast den sista december 2012. Solutrustningen levererades under september och oktober. Tiden för monteringen och driftsättning av solskördarna blev knapp. Trots mycket snö, kyla men med god hjälp från medhjälpare kom solföljarna på plats strax före jul. För att spara tid placerades solföljarna på begagnade papperskomprimatorcontainrar. De fylldes med betongblock för att likna gjutna fundament på 10 ton. En solskördare placerades i centrum och de övriga

fem bildar nu en cirkel med radien 25 m. Placeringen ska bidra till att de inte skuggar varandra när solen står lågt, helt enligt den tyska rekommendationen. Själva monteringen av ramverket och reglarna och även kabelkopplingen skedde på marken. Flera hundra moduler skruvades fast. Kablarna ner till växelriktarna monterades från en arbetskorg när solföljarna väl var på plats. Varje solföljare har tre s.k. strängar med tolv seriekopplade moduler per sträng. Inkopplingen av solskördarna mot nätet, utfördes av en behörig elektriker, Anders Hellkvist från Ransta Elbyrå AB. Nätverkskablarna kopplades slutligen till den Webbox, som hör till solskördarna. Därefter skedde viktig kontroll och inställning av bl. a. solläge och säkerhetsbrytare för att ge bästa solföljning och säkerhet. Vindmä-

En färdigmonterad solföljare lyfts på plats den 20 december 2012.

• 6 st Tvåaxliga Solföljare 3_60 från Kirchner Solar Group GmbH, som vrider panelerna i både sid- och höjdled så att de alltid står vinkelrätt mot solen. • 6 st Trefas växelriktare tyska SMA STP 12000TL-10 (Inverter utan transformator, effektivitet 97,0%) • Inkoppling mot Sala-Heby energi elnät AB:s elnät 21 dec 2012. • Godkänd anläggning för elcertifikat 8 jan 2013 – 7 jan 2028. • Solföljningen helt igång slutet februari 2013. taren kom från Tyskland först i mitten av februari i år, men nu när den väl är installerad sköts solföljarna helt automatiskt. När det blåser över en viss inställd vindhastighet, t. ex. 12-14 m/s, under mer än en viss tid, går solföljarna upp och ställer sig i horisontellt stormsäkert läge. Det återgår till normal solföljning efter en timme vid normal vindhastighet. Mellan kl. 22 och kl. 02 vrids de motsols för att i god tid kunna invänta solens uppgång nästa dag.

Solföljarna går upp och möter morgonsolen

3/2012  förnybar energi 

19


Mimer investerar i vindkraft i Västerås NYHETER SVERIGE

Bostads AB Mimer och O2 har tecknat förvärvsavtal om ett nyckelfärdigt vindkraftverk på Bösjövarden som ligger i Dalarna. Den förväntade genomsnittsproduktionen för vindkraftverket är cirka 8 GWh per år, vilket motsvarar cirka 40 procent av Mimers elförbrukning.

Under 2012 ökade vindkraften med 19 procent Vindkraften producerade 7,2 terawattimmar (TWh) el under 2012, en ökning med 19 procent från 6,1 TWh 2011, enligt Svensk Vindenergi.

Bäst i landet på solenergi Jönköpings län är bäst i landet på att utnyttja solenergi genom att sätta solceller på taket. Av de dryga 260 miljoner kronor som Länsstyrelsen betalar ut i statliga bidrag har omkring 41 miljoner gått till Jönköpings län. Slår man ut det per invånare blir det 124 kronor, och det är mest i hela Sverige.

Nu kan kärnkraften ersättas Vi skönjer en situation med minskande energikostnader med förnybar energi, skriver lektor Göran Sidén och professor Jonny Hylander. USA:s energimyndighet visar i skriften Annual Energy Outlook 2012 att vindkraft nu kostar mindre än vad ny kärnkraft kostar. Då är merkostnaden för ett ökat behov av kraftledningar inräknade. Så på sikt blir ett förnybar energialternativ billigare än ny kärnkraft. Och priserna på vindkraftverk och solceller sjunker fortfarande.

NEAS prognoser för el och elcertifikat

2013-02-26

Elpriset Under den här perioden ser vi två motverkande krafter. De längre kontrakten påverkas i nedåtgående riktning av minskad efterfrågan på el och sjunkande priser utsläppsrätter. Även kolpriset har varit sjunkande men har nu på kort sikt stabiliserats på grund av en kolgruvestrejk i Colombia. Priset på utsläppsrätter och kol påverkar främst de europeiska elpriserna vilket i sin tur har påverkan på de längre kontrakten på nordiska marknaden. När det gäller utsläppsrätterna diskuteras olika åtgärder för att hålla tillbaka kvoter för att få upp priset. Ryktesfloran runt dessa eventuella åtgärder påverkar utsläppsrättspriserna i båda riktningar. Än så länge finns det ingen enighet inom EU för att hålla tillbaka kvoterna och innan detta faller på plats kommer utsläppsrättspriserna att fortsätta ligga på en låg nivå. Det som jobbar för stigande priser är att vi haft en period av kallt och torrt väder i Norden. Det gör att spotpriserna, och till viss del även de korta kontrakten, under perioder har legat relativt högt. Däremot har effekten på de längre kontrakten varit begränsad eftersom att långtidsprognoserna pekar på mildare väder och en del nederbörd. Om det ska ha en ordentlig inverkan uppåt på de längre kontrakten krävs fortsatt kallt och torrt väder. Vattenmagasinen ligger i skrivandes stund strax under normalnivån. Kallt och torrt väder har dock snabb påverkan på magasinen. Ända sedan början av december har magasinen tömts fortare än normalt. Elcertifikat Under jul och nyårshelgerna låg priserna mycket stabilt men efter att handeln kommit igång så har priserna stigit med ett par SEK/MWh varje dag. Under denna vecka har dock den uppåtgående kurvan brutits. Elcertifikaten föll brant på måndagen när de första elcertifikaten utfärdades utan äldre biomassa och vattenkraft i systemet. En orsak var att mängden utfärdade elcertifikat var något högre än förväntat vilket gav ett säljtryck efter utfärdandet. Mycket talar dock för att priset kommer att fortsätta stiga eftersom den underliggande anledningen är att kvotplikten är större än de tilldelade elcertifikaten. Det är därför sannolikt att priserna fortsätter att stiga tills det att byggandet går igång igen. Många i branschen anser att den kritiska nivån är när det sammanlagda priset av el, elcertifikat och ursprungsgarantier når 600 SEK/MWh vilket i så fall skulle tala för elcertifikatspriset kommer att stiga till mellan 250 och 300 SEK/MWh, beroende på hur elpriset utvecklar sig. Men det är också sannolikt att elcertifikatspriset inte kommer att följa en spikrak uppåtgående kurva i och med att det finns många aktörer som har legat och hållit på elcertifikaten i väntan på bättre priser. Om/när dessa kommer ut på marknaden kan det medföra fler tillfälliga nedgångar i priset. Rekommendationer Även denna gång blir vår rekommendation att ligga kvar med rörligt pris på elcertifikaten. Att marknaden tror på en fortsatt uppgång avspeglas i att de längre kontrakten ligger högre än de korta. När det gäller elpriset finns det mycket som talar för att teckna längre kontrakt. Det som talar för sjunkande pris verkar vara starkare än det som talar för stigande. Tajmingen är som vanligt det svåra, men även nu gäller att det bästa tillfället är just när långtidsprognoserna börjar peka mot längre perioder av kallare och torrare väder än normalt. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier. Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy

20 

förnybar energi  3/2012


TPV-cells

11 miljoner kronor till forskning om vattenkraft

Filter > 1.9 um

Steel plate Photons

Flame (fuel: gas,oil, biomass)

Edge filter= Glassplate With coatings

TPV-cells

Mirror inside

1.9 um

Så fungerar en TPV-cell Vanliga solceller arbetar med de frekvenser som ger synligt ljus, medan TPVceller omvandlar strålning med lägre frekvenser i det infraröda området . TPV = Thermo Photo Voltaic. Eftersom den cellen använder värmestrålning skulle man kunna kalla den ”värmecell” till skillnad från solcell. Funktionen är den att en värmekälla, som ger en tillräckligt het låga, hettar upp en stålplåt till rödglödning. Plåten sänder då ut strålning i infrarödområdet, IR-området. För att inte den känsliga värmecellen skall brännas sönder, får strålningen passera ett filter i form av en glasskiva som släpper igenom användbara frekvenser av ljuset och stänger ute resten. Själva värmecellen är stor som ett tefat, om den skall användas i en villapanna. Själva värmecellen är dyrare än PVceller att tillverka då serierna är små idagsläget, ca 20 000 kr/m2, medan övriga delar är relativt billiga. Det har skett en mycket snabb teknikutveckling av värmeceller och man är nu uppe i nära 5 % verkningsgrad med den befintliga pilotanläggningen från bränslevärde till el med gott hopp att snart nå 10 %. För övrigt hör Mälardalens Högskola under Prof. Erik Dahlquists ledning tillsammans med högskolan i Dalarna (dr. Eva Lindberg) till de internationellt ledande forskargrupperna i världen inom TPV-teknik. Kan få enorm betydelse I dag är det besvärligt att omvandla bioenergi i liten skala till el. Stora kraftvärmeverk gör det med ångturbiner, men för små finns stirlingmotorer och ångcykler med rörliga delar. Att förse biobränslepannor av mindre storlekar med värmeceller är mycket intressant, även om verkningsgraden är låg. I de stora kraftvärmeverken ligger verkningsgraden för omvandling av bioenergi till el på 40-50%. Men för alla ”hembrännare”, smeknamn på dem som eldar biobränsle av olika form, som tänker investera i ny utrustning blir tillägget värmecell intressant av flera skäl än bara ekonomi. Först ut att testa tekniken blir den biooljeeldade Ljungby-pannan (Enertech/ CTC) , som i en panna skär ut ett hål i bakkanten på förbränningskammaren för att där placera en värmecell, utvecklad av Mälardalens Högskola och högskolan i Dalarna. På den pannan kommer en rad experiment att utföras. Vår tidning kommer att följa den spännande utveckingen.

NYHETER SVERIGE

District heating and/or cooling in Absorption heat pump

Vattenkraften gav den tredje högsta produktionen någonsin i Sverige 2012. Energimyndigheten har beviljat sammanlagt 11 miljoner kronor till två projekt inom Svenskt vattenkraftcentrum. Inom de två projekten ska forskning bedrivas kring vattenturbiner och generatorer samt vattenbyggnad.

2012 rekordår för elproduktionen Ett blött 2012 gav den tredje högsta produktionen från vattenkraft någonsin. Vindkraften slog nytt rekord liksom den totala elproduktionen och nettoexporten var den högsta någonsin. Det visar ny elstatistik över 2012 från Energimyndigheten.

Första anläggningen för marin strömkraft i Dalälven Denna vecka sjösätts den första riktiga experimentanläggningen för marin strömkraft i Dalälven vid Söderfors i Tierps kommun. Syftet med Dalälvsprojektet är att driva en försöksanläggning för marin strömkraft under realistiska förhållanden. Anläggningen omfattar turbin, generator och ett fundament på älvbotten samt en sjökabel till en mätstuga på land. I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med god potential menar Mats Leijon, Ångströmlaboratoriet Uppsala.

”Låt husägarna kvitta för hela året” Alla som producerar egen el borde få kvitta mot den egna förbrukningen, men inte bara månadsvis utan årsvis. Först då kan man räkna hem lite större investeringar, skriver Svante Axelsson Naturskyddsföreningen och Joacim Olsson Villaägarnas Riksförbund

Olof Karlsson 3/2012  förnybar energi 

21


KRÖNIKA

Omställning till en hållbar energiförsörjning Vi är många som aldrig tvekat i uppfattningen om att vi har reella förutsättningar att ställa om till en hållbar energiförsörjning, med de resurser och den teknik som står till förfogande. Under mina många år i energibranschen har jag aldrig tidigare märkt av ett så stort intresse kring den förnybara energin som nu. Och det intressanta är att vi nu ser allt fler krafter som verkar i denna riktning. Inte bara vi som alltid haft en närhet till och övertygelse kring den förnybara energin utan det känns som att kraften och insikten går diametralt genom samhället. Att basera vår energiförsörjning på 100% förnybar energi är inte längre omöjligt utan ses hos allt fler aktörer som fullt möjligt. Vi kan se hur vindkraften ökat sin tillförsel till drygt 7,2 TWh 2012 och tillväxten tros öka med 2 TWh under innevarande år. Utvecklingen av biobränsleanvändandet är ännu mer imponerande. Vi tillförde i fjol cirka 135 TWh biobränsle vilket är en större energimängd än all svensk vattenkraft och kärnkraft tillsamman! Sverige har på några år ökat tillförseln av förnybar energi på ett imponerande sätt som gör att vi idag ligger på över 50 % andel förnybar energi, en nivå som vi hade som mål att uppnå först till år 2020. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och sätta nya mål och anta nya utmaningar. Ett sådant skulle kunna vara att

nå 100% förnybar energiförsörjning till år 2030. För detta krävs dock en politisk vilja och långsiktiga energipolitiska beslut. Resurser i form av biobränsle, vattenkraft, vindkraft och solenergi finns och säkert annan kraftteknik som kommer att ha ekonomisk och teknisk konkurrenskraft fram till dess. Det är också viktigt att vi inte enbart tittar på tillförseln utan också användningen, hur vi kan energieffektivisera och som därmed begränsar tillförselbehovet. Det krävs också att vi tror på detta och att vi vill genomföra det. För att lyckas krävs

Extrapris på böcker! Passa på - begränsat antal Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu 22 

förnybar energi  3/2012

därför en samverkan mellan aktörerna på energimarknaden och att vi informerar användarna att konkurrenskraftig förnybra energiteknik finns att tillgå, redan idag! I avseendet samverkan blir jag än mer optimistisk att vi kan nå ett mål om 100 % förnybar energiförsörjning till år 2030. Under senare år har vi sett en större samsyn mellan aktörerna på marknaden. Till exempel i Förnybarhetsrådet där SVEBIO, Svensk Vindenergi, Svensk Solenergi och Energieffektivseringsföretagen samverkar. Eller i inom Greenpeace initiativ 100 % Förnybart som involverar en mängd organisationer och företag. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme tillsammans med en rad andra branschorganisationer samverkar också i samma anda i något som kallas för Rundabordssamtal. Frågan är inte längre om vi kan nå målet utan i vilka tidsaspekter vi ska förhålla oss. Ska vi nöja oss med 2030 eller kanske skruva upp utmaningen och halvera tidsintervallen? Lars Andrén www.drivkraft.nu


De ger helt förnybar el utan långlivade avfall och bidrar med ungefär 7 procent av den svenska vattenkraften. Den totala besparingen av koldioxidutsläpp är cirka 3 000 000 ton.

Nyttjande- och verkningsgraden i många av dessa små vattenkraftverk kan vara låg och genomgångar visar att produktionen jämförelsevis enkelt skulle kunna fördubblas utan ökat vattenuttag eller yttre ombyggnationer.

Motiv nr 1 bakom Energieffektiviseringsdirektivet är följande:

Unionen står inför helt nya utmaningar på grund av det ökade beroendet av importerad energi och knappa energiresurser, liksom behovet av att begränsa klimatförändringarna och övervinna den ekonomiska krisen. Energieffektivitet är ett värdefullt sätt att hantera dessa utmaningar. Unionens försörjningstrygghet förbättras genom minskad primärenergianvändning och minskad import av energi. Det bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt och därigenom till att mildra klimatförändringarna. En övergång till en mer energieffektiv ekonomi skulle också påskynda spridningen av innovativa tekniska lösningar och öka industrins konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten och skapa högkvalitativa jobb inom flera sektorer med anknytning till energieffektivitet.

Dessutom ligger många små vattenkraftverk i malpåse och av dessa skulle cirka 2000 – alltså lika många som är igång - kunna återstartas utan större tekniska problem.

Detta skulle tillsammans innebära att den småskaliga vattenkraften kan bidra med mer än 10 procent av den inhemska elförbrukningen och minska energiimportbehovet på EU-nivå samt ge en minskning av koldioxidutsläppen på 12 000 000 ton. Den småskaliga vattenkraften kan – om politikerna så vill – också bidra till att uppfylla målen i färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, särskilt genom att minska utsläppen av växthusgaser från energisektorn, och till att uppnå en elproduktion helt utan utsläpp senast 2050.

Visst vore det bra om politikerna vill det!

Lars Rosén

power house

Att spara energi är viktigt för att nå de mål Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd pekar ut, men jag vill gärna peka på fler möjligheter att minska beroendet av importerad energi och att öka elförsörjningstryggheten. I Sverige finns det i dag cirka 2000 småskaliga vattenkraftverk som producerar el. De har ofta utvecklats ur kvarn- och bruksmiljöer sedan 1600-taletoch har liten miljöpåverkan eftersom de inte har reglerdammar som påverkar vattenståndet i vattendragen.

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  25 23

VATTENKRAFT

Energieffektivisering och Effektiv El-generering


VATTENKRAFT

Göran är positiv till Småskalig Vattenkraft Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Göran Bryntse: Jag vill återigen framhålla att jag är positiv till småskalig vattenkraft under förutsättning att den berörda kommunen och Miljödomstolen också är positiva.

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem. Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

Jag vill också tydliggöra att jag t. ex. redan som styrelseledamot i Vattenkraftberedningen klargjorde min positiva inställning till småskalig vattenkraft, se SOU 1983:49. I min alternativa plan, redovisad i mitt särskilda yttrande, sid. 101106, förutsätter jag en omfattande utbyggnad av vad som på den tiden kallades minikraftverk, utifrån den kunskap som då fanns i utredningens underlag.

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet. Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. Inför varje etapp finns våra experter med för att ge branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

Idag vet vi att det finns en ännu större potential som bör kunna tillföras den svenska elförsörjningen på ett miljövänligt sätt.

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Foto: Christer Söderberg

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning - Renoveringar - Reparationer - Service

Cornelis Mekaniska - Ombyggnader

- Betongsprutning - Injektering

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB 24 26 förnybar energi  3/2012 förnybar energi81/2013 Grönhultsv. 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com


SVAF:s årsstämma och seminarium i Halmstad 26-27 april Goda Krafter samlas i Halmstad 25-27 april

Förra året samlades fyra organisationer och deras medlemmar i Borlänge under samlingsnamnet Goda Krafter. I år är det Halmstad som gäller och antalet organisationer har vuxit till elva; SVAF, SVIF och Sero har fått sällskap. Lokalen är Högskolan i Halmstad som har både utbilning och forskning inom energiområdet och därmed intresserade studenter. De föreningar och organisationer som kommer till Halmstad är: Elbil Sverige, Energirådgivarna, Gröna Bilister, Kyltekniska Föreningen, Sveriges centrum för Nollenergihus, Svensk Solenergi, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Vätgas Sverige. Arrangörerna hoppas på många utställare och besökare från de olika föreningarna och ser fram emot många intressanta och givande möten. Programmet uppdateras efterhand på www.godakrafter.se Inbjudan med anmälningsblankett till Goda Krafter kommer att skickas ut till föreningarnas medlemmar. Anmälan till årsstämma gör som vanligt till SVAF:s kansli eller direkt på www.godakrafter.se.

Anmälan till årsstämma 27 april görs till SVAF:s kansli 0221-82422

Energimyndighetens förrförre chef Thomas Korsfeldt har på SVAF uppdrag gjort en utredning om den småskaliga vattenkraftens möjligheter och hot som kommer att presenteras under ett seminarium i samband med årsstämman i Halmstad

Kostnad

Torsdag och fredag: 1500 kr i konferensavgift 2xlunch och 4xkaffe ingår. Torsdag eller Fredag: 850 kr i konferensavgift lunch och 2x kaffe ingår Middagar och övernattning ingår inte Lördag ingen avgift - årsstämma

Program Fredag:

Lars Rosén hälsar välkommen LRF med Gröna Stövlar Sportfiskarna.

Vattenrätt: Tillstånd, anmälan, omprövning, MKB, m.m. Dammsäkerhet, klimatförändringar, översvämningar och försäkringar

Gemensamt program med Goda Krafter! där SERO, SVIF och andra organisationer deltar Lördag

Tillsyn och tillståndsfrågor Miljökvalitetsnormer, fiskvägar, galler m.m.

Årsstämma kallelse och handlingar kommer i brev

Skatte- och certifikatfrågor Avslutning där SVAF presenterar tankar om framtiden Kraftverksbesök

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  27 25


VATTENKRAFT

Arctic Paper vill ersätta det gamla kraftverket i Munkedalsälven med ett nytt. Onsdagen den 27 februari hölls huvudförhandlingar i mark- och miljödomstolen. – Vi behöver öka kapaciteten, säger Göran Lindqvist, vd, för Arctic Paper i Munkedal. Det gamla verket ligger inbäddat i de byggnader som Arctic Paper har vid älven. Det nya vill Arctic Paper bygga ett 100-tal meter sydväst om bruket. Flera åtgärder behöver göras för att ett nytt vattenkraftverk ska kunna byggas och tas i bruk. Det handlar bland annat om att bredda den nuvarande intagningskanalen, flytta den nuvarande kanalvallen och fylla igen den med schaktmassor och att anlägga en ny fångdamm. Den nya anläggningen ska kunna sluka mer än dubbelt så mycket vatten som den befintliga, 19 jämfört med 8 kubikmeter per sekund. Länsstyrelsen har i ett yttrande sagt försiktigt ja, men menar samtidigt att det behövs åtgärder för att skydda ålens vandring förbi kraftverket. Även gäddans reproduktion och mängden rovfisk i sjösystemet, där sjön Vassbotten och Viksjön ingår, kan enligt länsstyrelsen påverkas av ändrad reglering. Kammarkollegiet har också uttryckt en viss oro över hur fisken påverkas av ett nytt flöde som blir i älven om det byggs ett nytt vattenkraftverk. SGI, Statens Geologiska Institut, emotser fler geotekniska undersökningar, medan Havs- och Vattenmyndigheten, HAV, önskar en tydligare beskrivning av såväl fiskbestånd som flora och fauna. Källa: Bohuslänningen

Mora utbildar kraftverkstekniker

15 maj är sista ansökningsdagen för en helt ny utbildning för Moras del. Landets kraftföretag skriker efter folk som har just denna utbildning: Vattenkraftstekniker. Det är Lapplands Lärcentra i Jokkmokk som anordnar utbildningen och tack vare Siljansutbildarna går det att läsa på distans i Mora. Utbildningen är tvåårig och förutom i Jokkmokk och Mora kan man i höst också läsa på Distans från Östersund. Som alltid med utbildningar inom Yrkeshögskolans ram är det branschen själv, i det är fallet alla tre stora och några mindre elproducenter som efterfrågat utbildning. Källa Dalarnas Tidning

26 28förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013

Årsstämma i Värmland Dalslands Vattenkraftförening

Eva Nilsson, Hushållningssällskapet berättade om bottenfaunan som är så viktig för ex. öringen.

Värmland Dalslands Vattenkraftförening, VDVF, hade vid avstämningen inför årsmötet 34 betalande medlemmar och glädjande många av dem hade samlats i Västra Ämterviks hembygdsgård för att delta i årsstämman, lyssna på seminarier och titta på utställningen. Utställarna, som presenterade sig efter välkomstkaffet var: Hultet Hydropower som hjälper till med främst genomgångar, utvärderingar och upphandling, NCC som bygger och sköter entreprenader, Kraftkonsult i Bromma som utvecklat effektiva och miljöanpassade galler och luckor, Hushållningssällskapet som kan MKB och alla undersökningar som kan krävas för en fullgod ansökan och Vattenkraftbolaget som vidareutvecklat kaplanturbinen i samarbete med Willy Stensdal, WEAB ,och tagit fram en del andra lösningar.

minimitappning. Sten Lillienau, Neas, berättade om kraftersättningen och VDVF ordförande Christer Hedberg gav en lägesbeskrivning av sitt fiskvägsprojekt i Gullsby, Scouternas vattenkraftprojekt i Ransberg samt föreningens kontakter med myndigheter. Under årsmötet omvaldes ordföranden och fem ledarmöter omvaldes, och Peter Gullin, Mellerud, ersatte Göran Liljequist som undanbett sig omval. Conrad Nisser och Jante Carlsson blev den nya valberedningen. Efter kaffet var det dags för studiebesök vid kraftverket Skarped i Rottneros, Fortum samt i Lars Bergström kraftverk i Västra Ämtervik. Text och bilder: Gunvor Axelsson

Lennart Svahn och hans kollegor i Björksholm, alla

Efter en mycket god lunch startade semi- fiskare, upptäckte att “deras” öringar blev mindre narierna SVAF:s Gunvor Axelsson talade och beslutade sig att göra något åt problemet om tillstånd, omprövning och myndigheter. Christer Söderberg om vad som påverkar framtida elpriser, Eva Nilsson, Hushållningssällskapet och Lennart Svahn om biologisk mångfald i Björkaholm. J-A -Jante - Carlsson om projektering av nytt kraftverk i Näckån med 220 meters fallhöjd, en medelvattenföring på strax under 200 sekundkubikliter och 125 sekundkubiks


GodaKrafter! verkar för en årlig samling med organisationer som arbetar för ett långsiktigt hållbart energisamhälle. GodaKrafter! vill skapa en arena för information, lärande och utbyte av erfarenheter tillsammans med politiker, tjänstemän, studenter och allmänhet. Den 25-27 april samlas elva nationella energiorganisationer inom GodaKrafter! på Högskolan i Halmstad för två dagar seminarier med expo.

Den tredje dagen är avsatt för årsmöten/ årsstämmor och studiebesök. Organisationerna är

Svensk Vattenkraftförening SVAF

som har årsmöte lördag den 27 klockan 11.

Svensk Vindkraftförening SVIF

som har årsmöte lördag klockan 11.

Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation SERO som har årsmöte lördag klockan 10

Samt:

Elbil Sverige EnergiEffektiviseringsFöretagen EEF EnergiRådgivarna Gröna Bilister Kyltekniska föreningen Svensk Solenenergi Sveriges Centrum för Nollenergihus Vätgas Sverige

Besök vår hemsida www.godakrafter.se för mer information och anmälan. Jag svarar givetvis också mer än gärna på frågor! Varmt välkomna till laddade dagar med GodaKrafter! i Halmstad 25-27 april.

Vidare kontakter och information Göran S Eriksson Projektledare 070-264 24 64 040-46 92 00 goranseriksson@telia.com www.godakrafter.se goranseriksson@telia.com www.godakrafter.se

Deltagande i årsstämma anmäls till respektive organisations kansli eller direkt på www.godakrafter.se

ITV

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi 29 27

VATTENKRAFT

Ställ upp och ställ ut på Goda Krafter! i Halmstad 25 – 27 april 2013


VATTENKRAFT

!

Om länsstyrelsens fÜreläggande om att sÜka tillstünd Undertecknad anser inte att tillsynsmyndigheten (länsstyrelser) har nügot lagligt stÜd enligt MiljÜbalkens (MB) bestämmelser fÜr att ge kraftverksinnehavare fÜreläggande om att sÜka tillstünd fÜr vattenavledning fÜr turbindrift. Vad gäller en tillsyningsmyndighets mÜjligheter att besluta om fÜreläggande gäller i dag en viss sär-reglering avseende miljÜfarlig verksamhet enligt vad som anges i 9 kap MB.

I fÜrsta stycket i denna bestämmelse anges bemyndigande fÜr regeringen att fÜreskriva tillstünds- och anmälningsplikt. I andra stycket anges fÜljande. �Även om tillstündsplikt enligt fÜrsta stycket inte har fÜreskrivits für tillsynsmyndigheten i enskilda fall fÜrelägga en verksamhetsutÜvare att ansÜka om tillstünd, om verksamheten medfÜr risk fÜr betydande fÜroreningar eller andra betydande olägenheter fÜr människors hälsa och miljÜn�. I vissa fall dü det vare sig finns tillstünd eller rüder tillstündsplikt kan tillsyningsmyndigheten süledes fÜrelägga en verksamhetsutÜvare att ansÜka om tillstünd till miljÜfarlig verksamhet. Detta tillkom genom antagande av MB och motivet var att mÜjliggÜra en samlad prÜvning av en

miljÜfarlig verksamhet (enligt kommentarerna till miljÜbalken). MB 9 kap. 6§ andra stycket gäller süledes fÜreläggande om tillstündsansÜkan fÜr miljÜfarliga verksamheter som faller utanfÜr tillstündsplikt. FÜr verksamheter som faller inom en tillstündsplikt finns inte nügon motsvarande reglering.

Att lagstiftaren valt att ge en tillstündsmyndighet ett särskilt fÜrfattningsstÜd fÜr fÜrelägganden om tillstündsansÜkan visar att ett südant fÜreläggande inte faller inom vad som normalt är att anse som en tillsynsütgärd enligt 26 kap 9§. StÜd fÜr detta finns i MB:s fÜrarbeten, vari anges att 26 kap 9§ reglerar när en tillsynsmyndighet kan vidta ütgärder vid Üverträdelser i enskilda fall.

W W W  T U R A B  C O M

TURAB

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX  % MAILCA TURABCOM

28 30 fĂśrnybar energi  3/2012 fĂśrnybar energi 1/2013

Vidare anges att tillsyningsmyndigheten själv bÜr kunna avgÜra i vilka fall det är till räckligt att sÜka üstadkomma rättelse genom rüd och i vilka fall det

är lämpligare att använda sig av mer ingripande ütgärder süsom fÜreläggande om rättelse eller fÜrbud.

En tillsynsütgärd i form av ett fÜreläggande avser süledes normalt en miljÜmässigt motiverad rättelse av en ütgärd som verksamhetsutÜvaren har utfÜrt eller en miljÜmässigt motiverad ändring av en pügüende verksamhet. Det är en felaktigt utvidgad tolkning av 26 kap 9§ att anse att denna bestämmelse ger stÜd fÜr fÜreläggande om tillstündsansÜkan och ansÜkan om lagligfÜrklaring. BedÜmningen gäller vare sig tillstündsplikt uppenbart fÜreligger eller inte, eller om frügan om tillstündsplikt är oklar. Länsstyrelsen überopar ofta tre domar i Gisslarboün frün den 19 april 2012 att de som tillsynsmyndighet kan ge ett fÜrläggande om en lagligfÜrklaring av den pügüende vattenverksamheter.

Detta är en felaktig tolkning av länsstyrelsen, eftersom domstolen inte har prÜvat betydelsen av 26 kap. 9 § och man skriver lite vagt att man bÜr kunna, vilket

ocksü visar att frügan inte är prÜvad och überopade av nämnda domar kan därfÜr inte vara vägledande i vattenverksamhetsärenden.

Walter Johansson


Vattenkraftutredningen och dess ordförande Henrik Löv fick som extra uppdrag att analysera om 4 kap. 6 § tredje stycket MB – de skyddade älvarna – i praktiken fungerar som lagstiftaren en gång tänkte sig. I uppdraget ingick inte att se över vilka älvar, älvsträckor och andra vattendrag som ska omfattas av bestämmelsen. Svaret - delbetänkandet kom vid årsskifet. Utredningen har kommit fram till att det dåtidens lagstiftare ville var att skydda de mycket stora naturvårds-, kulturminnesvårds- och friluftsintressen som finns utefter berörda älvar och älvsträckor samt de betydande värden som outbyggda vattensystem bedömdes ha också för andra intressen, t.ex. fisket och rennäringen. Däremot var syftet inte att riva ut det som redan fanns. Utredarna gör följande analys:

Lagstiftarens syfte med 4 kap. 6 § MB och dess föregångare i NRL var inte att införa ett absolut förbud mot ny vattenkraftverksutbyggnad eller mot åtgärder som gällade redan befintlig vattenkraftverksutbyggnad.

Tanken var att sådana åtgärder som huvudregel skulle vara förbjudna men att åtgärder med endast obetydlig miljöpåverkan skulle undantas förbudet och således även fortsättningsvis vara tillåtna. Ett exempel på ny utbyggnad som, enligt förarbetena, kunde aktualisera undantaget var uppförandet av minikraftverk på en plats där det redan fanns en anläggning som påverkade vattendraget. Vidare angavs beträffande redan befintlig vattenkraftsutbyggnad att undantaget kunde aktualiseras för smärre åtgärder som förorsakar endast obetydlig miljö-

Intagsgaller

påverkan, t.ex. ersättningsbyggnader till ett befintligt kraftverk, ombyggnader och effektiviseringar. Älvarna var alltså inte helt orörda. Utredarens slutsatser innebär, av delbetänkandet att döma, att frågan går tillbaka till politikerna eftersom så i lagstiftningen mycket är oklart: Å ena sidan förbud, å andra sidan underhållsskyldighet Ingenting i förarbetena som ger ledning om vad som är viktigast Om det är statsmaktens politiska önskemål att befintliga anläggningar ska fasas ut måste man ta fram regler för detta. Då måste politikerna besluta om vem som ska betala för förlorade rättigheter och skador till följd av utrivning. Text: Gunvor Axelsson

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information.

Intagsgaller Siv Holmqvist

Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis 3/2012  förnybar energi  förnybar energi 1/2013 31 29

VATTENKRAFT

Vattenverksamhetsutredningen: Politikerna måste ta ställning


VATTENKRAFT

Iskravning skapar problem för många kraftverksägare

Iskravning är ett fenomen som uppstår under vinterperioden innan isen har lagt sig på dammen. Iskravning bildas antingen som underkylda 2 mm nålliknande och ofta långa hopklibbade iskristaller i vattnet eller som issörja. Fenomenet liknar underkylt regn i luften. När det strömmande, vattnet med iskristaller träffar en fast yta, t ex en intagsgrind, sker en påfrysning av is som kan stoppa kraftverket på några minuter.

En del vattendrag är dock mindre utsatta för iskravning. Det kan bl.a. bero på mindre partikel- och humusförekomst i vattnet samt låg ythastighet.

Iskravning är ett mycket stort problem för vissa vattenkraftverk särskilt de med gamla rostiga järngaller. När det underkylda vattnet med iskristaller och flytande iskakor når grinden fastnar isen på lamellernas frontyta, särskilt i närheten av grindens tvärgående sammanhållande stag. Iskravningen börjar upptill nära

30 32 förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013

vattenytan och vattenströmningen trängs sedan nedåt mer och mer. Då minskar genomströmningsytan och till slut stannar kraftverket.

En del tecken på förväntad iskravning kan fås av väderleksprognoser, utetemperatur i flera dygn lägre än ca -6 C, vattentemperatur kring -0,1 C, snabbt temperaturfall i luften, stark vind som kyler ned ytvattnet, ofta under en klar natt, stort vattenflöde och ingen ytis på dammen. Det är ofta en fors uppströms, som orsakar iskravning. När en iskravningssituation uppstår är det vanligen intagsgrinden som först sätts igen och kraftverket stannar av vattenbrist. Det man helst vill undvika är att också turbinens ledskeneapparat blir blockerad av is och därför inte kan släppa igenom vatten. Då är det bättre att en del av intagsgrinden blir isbelagd och att en del hålls öppen så att kraftverket reglerar ner på normalt sätt. Ett helt igenfruset galler kan vara nästan omöjligt att få fritt.

Vattennivån stiger av iskravningen och ett utskov måste öppnas för att släppa fram vattnet. Även utskovet kan sättas igen av is, särskilt om det inte är uppvärmt, och man får översvämning. Det finns kraftverk som fått stå stilla tills våren anlänt. En elvärmd utskovslucka med värmd gåt (gejd) är ett bra komplement till en elvärmd intagsgrind. Det finns flera sätt att motverka iskravning, isolering av vattenytan från den kalla luften t.ex. med bubbelplast, flytande länsar som dämpar turbulens och ytvattenhastighet, vatten- eller luftstrålar och vibrationer, uppvärmning av grindlamellerna med varmt vatten, ånga eller motståndsvärme, mycket har provats. Isens vidhäftningsförmåga på olika material som plast, glasfiber, grafit och även epoxymålning har undersökts men klibbning kan inte helt undvikas.

Text och bild: Lennart Wetterstad, , civ. ing. M.S. Falköping


En utskovslucka som styrs av vattennivån i dammen är en viktig säkerhetsåtgärd vid iskravning. Den minskar också behovet av tillsyn då den håller en jämn nivå i dammen och ger därför högre elproduktion. Det måste fram nya material, konstruktionsprinciper och tillverkningsmetoder som förbilligar och underlättar skötseln och höjer driftsäkerheten på kraftverket. Det är stora, tunga och dyra utrustningar som vanligtvis används.

En vattenfylld lucka med inre isolering kan ha två rörelement, som är placerade så att anliggningsytorna runt om snabbt blir uppvärmda vid fastfrysning och detta gör att luckan släpper från gåten. Värmning av själva gåten behövs då inte. Frostsprängning undviks och man slipper hydraulik och glykol. Manövrering kan ske hydrauliskt, pneumatiskt eller med mekanisk skruvdomkraft med en elmotor som har batteriuppbackning för att klara elavbrott. Automatiken kan anpassas på flera sätt till kraftverket.

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Trärör från Boxholm

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små. Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Texter Lennart Wetterstad, , civ. ing. M.S. Falköping

Uppvärmda automatiska grindar

Det har visat sig i praktiska försök och genom forskning att iskristaller inte fastnar så lätt på en uppvärmd, strömlinjeformad, glatt yta om gränsskiktet hålls varmt. En strömlinjeformad profil är avsevärt bättre än en rektangulär. Bäst är om inget extra värmemedium, pump, värmeväxlare, glykol eller elström direkt i grinden behöver användas. Det senare, värme genom elmotstånd i grinden, som använts vid större kraftverk, kan ge en del olycksrisker och kräver stål som har högt elmotstånd. Uppvärmning med särskilt elelement i hålrum i lamellen har på senare tid provats med gott resultat. Elförbrukningen behöver inte blir så stor, uppvärmningen skall bara vara påslagen under iskravningsperioder. Dessutom är det ju egen el man använder.

En 15 år gammal disputation och ett par examensarbeten vid Luleå tekniska universitet/Vattenfall jämte Din El Miljöfond och Bixia Miljöfond, har bidragit till FoU på området.

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  33 31

VATTENKRAFT

Elvärmda automatiska luckor


Effektiva turbinrör för kraftverk VATTENKRAFT

HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

Hobas

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

Stort intresse för Restor I föregående nummer av FE&EF sökte projekt Restor vattenkraftverk tagna ur drift men som kan återstartas och då i kooperativ form samt personer som vill medverka. Gensvaret har varit över förväntat och många har hört av sig. Förslag på knappt tio anläggningar från Skåne i söder till Dalarna i norr har inrapporterats som intresseranta för återstart. Dessutom har ytterligare ett 20-tal anläggningar omnämnts i mer generella ordalag. Nedan berättar vi om Edets kvarn i Dalarna där Yttermalungs Bygdegårdsförening påbörjat renovering av byggnaden och nu har tankar kring att åter starta kvarnen.

Dessutom presenterar vi på sid 40 Anders Ljung från Linköping som själv inte har någon anläggning men som gärna vill komma i kontakt med andra för samarbete kring kooperativ vattenkraft. Vi tror och hoppas att det finns än fler ägare till anläggningar och intresserade personer som ännu inte hört av sig men som gärna vill vara med. Uppmaningen från förra numret står därför kvar. Redaktionen

HOBAS CC-GRP rör: • Lång livslängd • Minimal tryckförlust • Korrosionsfri ledning • Enkel montering med FWC-koppling

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

32 34 förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013

Edets kvarn. Foto Berit Jansson

Magnus och Janne Jansson i Edets kvarn. Foto Berit Jansson


VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN BEVI

Edets kvarn i Yttermalung i Dalarna håller på att få nytt liv. Entusiaster har tagit över byggnaden från 1700-talet för åter driftsätta den med stöd från bygden och medel från EU. – Min morfars far kom till Edets kvarn 1882 för att jobba där som mjölnare. Även min morfar kom att jobba på kvarnen där min mor sen föddes. Att engagera sig i kvarnen för att åter driftsätta den känns för mig helt naturligt. Så säger Janne Jansson numera pensionär och tillbaka i sitt föräldrahem i Yttermalung med Edets kvarn med byggnad från 1700-talet bara någon kilometer bort. Kvarnen som numera ägs av Yttermalungs Bygdegård har med hjälp av Janne Jansson och andra entusiaster som verkar i en egen sektion fått ett nytt liv. – Vi tog över kvarnen 2008 från Bergvik skog AB vilka var vänligen nog att skänka oss fastigheten. Bland det första vi gjorde var att söka medel för att kunna rusta kvarnen.

Och medel blev det. År 2009 tilldelades man knappt 300 000 kronor i projektstöd via Leader vilket delfinansieras av EU med Jordbruksverket som ansvarig i Sverige och som i sin nuvarande utformning pågår 2007-2013. Pengarna gick till saker som renovering av byggnader, snygga till runt området och en handikappanpassad toalett. Men inte nog med att man nu fått en snyggare och bättre kvarnbyggnad. Nästa steg är nu att åter driftsätta kvarnen. Därför har man sökt och beviljats 100 000 kronor för att i en förstudie undersöka möjligheten till att åter utnyttja turbinerna men inte som förr för direktdrift av kvarnstenarna utan för att generera el.

– På 1920-talet ersattes vattenhjulet med tre turbiner. Enligt vattendomen från 1927 får man tappa 3,3 kubikmeter i sekunden. I samband med att malningen i kvarnen upphörde på 1950-talet stoppades även turbinerna vilka sen såldes.

Med en fallhöjd på ungefär 3 meter skulle elgenerering inte bara innebära att man skulle få tillräckligt med el till kvarnens drift utan även kunna sälja överskottet till Malungs elnät. Fortfarande återstår flera frågor att lösa som vattendomens giltighet och synpunkter från fiskare.

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Vilka tips har då Janne Jansson att ge alla dem som vill återstarta ett kraftverk genom kooperativ? – Först behöver man en fungerande organisation. Sen är det viktigt att få fram pengar för att kunna göra saker. I vårt fall fick vi hjälp av kommunen som gav oss råd om lämpliga program för tilldelning av medel.

Text: Tomas Söderlund

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  35 33

VATTENKRAFT

En gammal kvarn för nya tider

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN


VATTENKRAFT

Vattenkraftkurs med mera tillsyn och juridik Svensk Vattenkraftförening, SVAF, har sedan mitten av 1980-talet arrangerat en kurs i småskalig vattenkraft. Avsikten är, och har varit, att arrangera en grundkurs där alla aspekter av småskalig vattenkraft ska behandlas och där de praktiska frågorna får stor betydelse. Målsättningen är även att hålla kostnaderna på låg nivå med rabatt för föreningens medlemmar. SVAF:s kurs har en deltagaravgift som är cirka en tredjedel av motsvarande kurser hos andra kursarrangörer. Nytt för i år var att kurslängden ökats med en dag för att ge utrymme åt de högaktuella frågorna kring tillstånd och myndighetsutövning samt att varje dag hade ett tema som gjorde att deltagarna kunde välja att delta en, två eller alla tre dagarna efter behov. Kursen hölls i Nässjö den 5-7 mars med Christer Söderberg som kursledare samlade i genomsnitt 20 deltagare. Under dag 1 presenterades de regler som gäller för det som kallas vattenverksamhet av Gunvor Axelsson som är jurist och styrelseledamot i SVAF under rubriken “Vattenrätt i förändring - Småskalig vattenkraft kämpar med nya - mycket oklara regler”.

Det stora problemet i nuläget är att mycket är oklart vad gäller gamla tillstånd eller oklara tillstånd oavsett om kvarnen eller sågverket eller smedjan legat på samma plats i hundratals år. SVAF har i samband med projektet “Vramsåns Vänner” börjat ta fram en handlingsplan för hur vattenkraftägare ska göra om - när - det kommer ett brev från länsstyrelsen med krav på information:

Begär mera tid att komma in med svar. Ta fram all historik du kan hitta, leta överallt, i gamla skattelängder, i bruksarkiv, eller på andra ställen där din anläggning kan vara omnämd.

Under eftermiddagen presenterade Anders Skarstedt, Hav- och Vattenmyndigheten och Andreas Bäckstrand, Västerhavets vattenmyndighet och Länsstyrelsen i Västra Götaland sina myndigheter och uppdrag. Dessa myndigheter sysslar med tillsyn på olika nivåer. Kursdeltagarna fick veta att det länsstyrelserna ägnar mest tid åt är anmälningsärenden, dvs när någon ringer och klagar på något vid en damm eller ett kraftverk.

- Om ni verksamhetsutövare bara gör en anmälan om vad ni tänker göra så slipper vi -och ni - en massa problem. Många enkla åtgärder kräver bara ett samtal eller eett mail, så hör av er, vädjade Andreas Bäckstrand.

34 36 förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013

Det var stort intresse för fiskvägar, galler och tillsyn under vattenkraftskursen i Nässjö.

6 mars. Turbiner, elutrustning, optimering och drift m.m. Denna dag startade med vattenkraftens historia och utveckling. I Europa har vattenkraften utnyttjats sedan åtminstone 300-talet efter Kristus, först med hjälp av den primitiva skvaltan för malning, sedan med vattenhjulet för malning och sågning och från slutet av 1800 -talet med vattenturbinen för elproduktion. Sedan följde en genomgång av det svenska elsystemet och dess koppling till det nordiska elsystemet och hur elpriset, som sätts timme för timme, påverkas av tillgång och efterfrågan. Eftersom kursen var förlagd till Nässjö var det naturligt att turbintillverkaren TURAB med VD Christer Abrahamsson fick ta hand om tekniken kring vattenturbiner med tillhörande mekanisk utrustning. Denna teknik är nog så komplicerad och är under fortsatt utveckling trots att de första turbinerna kom fram redan i mitten av 1800-talet. Turbinteknik följdes av elteknik där Magnus Carlsson från IETV, visade den moderna styrutrustningens revolution för kraftverksägare. En modern styrutrustning övervakar och styr driften automatiskt, men gör det även möjligt att fjärrövervaka och fjärrstyra sin anlägg-

ning med hjälp av en dator eller smart mobiltelefon.

Tilldelning av elcertifikat för äldre kraftverk upphörde vid det gångna årsskiftet. Andreas Trunk från Power House AB, har specialiserat sig på att hjälpa äldre kraftverk att få en ny tilldelningsperiod på 15 år och vilka krav Energimyndigheten ställt upp för detta. Andreas kunde med god pedagogik redogöra för detta och även att påpeka de bonuseffekter som uppstår: sänkta driftkostnader, ökad produktion och ökad livslängd.

Christer Söderberg avslutade dagens kursprogram med att redogöra för hur man dimensionerar ett nytt kraftverk, där man utgår från medelvattenföringen, vanligen införskaffad från SMHI, samt hur man hanterar drift och underhåll. Efter dagsprogrammets slut gjordes ett studiebesök hos TURAB, där man kunde konstatera att orderläget var gott, man söker mer personal, samt att svensk turbintillverkning håller hög internationell klass. Många deltagare uttryckte uppskattning över detta inslag i kursen. Text: Christer Söderberg


Fiskvandringsvägar har blivit en het fråga för kraftverksägare, så gott som alla nya tillstånd kräver en fisktrappa eller ett omlöp och detsamma gäller i huvudsak även omprövningar. Men fungerar de som tänkt? Lars Pettersson från Terralimno AB gav en intressant inblick i detta ämne och varför fiskar behöver vandra.

Lönsamhet, en avgörande fråga! Många som räknar på lönsamheten av en investering i småskalig vattenkraft finner att kortsiktigt är den svag men långsiktig god, ett vattenkraftverk blir i allmänhet över 40 år. Christer redogjorde för olika sätt att finansiera ett nytt kraftverk eller en ombyggnad, möjligheterna att omfördela kostnader över tiden samt vad man själv kan göra för att sänka driftkostnaderna.

Till avsnittet om dammar och vattenvägar hade Per Öhrner, SWECO, engagerats. Per är expert på jorddammar, vilka är den vanligaste typen vid mindre vattenkraftverk. Vi fick en genomgång av dammars konstruktion, underhåll och vilka risker som förekommer. Genomgången av dammhaveriet vid Hästberga i Skåne var mycket intressant.

Christer Söderberg kompletterade med utskov och avbördning och poängterade vikten av att använda underhållsfria material och att använda automatiska luckor för enklare och säkrare nivåhåll-

Behöver man försäkra sitt kraftverk? En bil måste ha en trafikförsäkring, men vattenkraftverk måste inte vara försäkrat, det vore emellertid mycket oklokt att vara utan försäkring. SVAF har sedan flera år ett lyckat samarbete med försäkringsmäklaren MARSH och det har medfört att vi har arbetat fram en speciallösning för att försäkra kraftverk hos medlemmar i föreningen. Anders Orebrandt är den som arbetar med vattenkraftfrågorna hos MARSH och han gav oss en god inblick i den komplexa försäkringsvärlden. Kursen avslutades med en diskussion om vattenkraftens säkerhetsfrågor och roll ur ett miljö- och klimatperspektiv samt hur man kan stärka vattenkraftens roll ur ett samhällsperspektiv. Text: Christer Söderberg

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

Flowtite

Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria www.consilio.no

Goda hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  37 35

VATTENKRAFT

ning i dammen, något som även ger högre elproduktion.

7 mars. Hydrologi, lönsamhet, dammar, försäkring m m Att ha kännedom om vattenföringen i sitt vattendrag är väsentligt, annars kan man inte dimensionera storleken på sin turbin, valet av turbintyp och hur vattenvägarna ska utformas. Christer Söderberg, berättade om detta samt vilka uppgifter SMHI kan bidra med och hur man hämtar erfarenheter från andra kraftverksägare i vattendraget.


VATTENKRAFT

SVAF:s önskemål till riksdag och regering SVAF:s främsta uppgift är att värna den småskaliga vattenkraften. Ett problem är att alldeles för få vet att den finns och ännu mindre hur den fungerar. Därför besöker styrelsen riksdagsutskott och departement med följande budskap: som presenterades med inriktning på miljö för miljö- och jordbruksutskottet den 12 mars samt presenteras för näringsdepartementets energienhet den 26 och riksdagen den 27 mars Det finns cirka 2000 småskaliga vattenkraftverk. De har ofta utvecklats ur kvarn- och bruksmiljöer sedan 1600-talet, där nya naturtillstånd har etablerats. Dessa kraftverk har liten miljöpåverkan eftersom de inte har reglerdammar som påverkar vattenståndet i vattendragen. De styrs som regel av nivåvakter med hjälp av det naturligt flödande vattnet. De ger helt förnybar el utan långlivade avfall och bidrar med ungefär 7 procent av den svenska vattenkraften. Det motsvarar en nedlagd reaktor i Barsebäck och den totala besparingen av koldioxidutsläpp är cirka 3 000 000 ton.

Totalt omsätter den småskaliga vattenkraften ungefär 3 miljarder och sysselsätter cirka 4 000 personer.

Med enkla åtgärder, utan ökat vattenuttag, går det att få ut dubbelt så mycket el från de kraftverk som är igång. Återstartas de som ligger i malpåse ger det ytterligare en fördubbling.

Det handlar om lokalt förankrad småindustri och en del av kulturarvet, där verksamhetsutövarna med mark- och fiskerätter vårdar kringliggande miljö samt livet både över och under vattenytan.

NYA DAMMLUCKOR?

Jakobssons Smide

...med 30 års erfarenhet i branschen. Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall, Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft. Jakobssons Smide AB Box 28 731 10 Kolsva Tel: 0221-502 89 Mobil: 070-57 66 278 E-post: info@smide.se www.smide.se <

<

<

<

36 38 förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013

Vi har tre önskemål från riksdag och regering.

• För det första kan tillståndsprocessen effektiviseras. Villkorsändringar i gamla tillstånd, uppgradering och återstart av slumrande anläggningar bör kunna hanteras av tillsynsmyndigheten – de 21 länsstyrelserna. De allra minsta anläggningarna skulle kunna hanteras på kommunal nivå. Eventuellt helt nya anläggningar bör hanteras av mark- och miljödomstol som idag. • För det andra bör fastighetsskatten harmoniseras med den för vindkraftsanläggningar. • För det tredje bör systemet med elcertifikat för småskalig vattenkraft kunna tilldelas äldre kraftverk där ägarna gör nyinvesteringar i förbättring av den lokala vattenmiljön.

Dessutom ska omprövningar av tillstånd bara kunna ske på saklig grund och kostnaderna för omprövningen tas av dem som begärt omprövningen. Vi har förståelse för att representanter för ekoturism och fritidsfiske har sina intressen, men kraftverksägarna gör redan idag stora investeringar för att utveckla sina anläggningar till vunna erfarenheter med våra miljömål. Just nu saknar vi information om den långsiktiga politiska inriktningen kring den småskaliga vattenkraften. Praxis förfaller att förändras i en för verksamheten ogynnsam riktning, utan att vi kan se en politisk vilja bakom. I debatten hörs mest att kraftbolagen ska ta sitt ansvar. Småskalig vattenkraft drivs vanligvis av familjeägda småföretag med resurser vitt skilda från de stora kraftbolagen.

Till salu

Vattenkraftturbiner 2 st Cargo Kraft CK 600 med generatorer 160 kW st och kompl styrskåp. kan ses i drift till 2013 06 01, är i mycket gott skick. Håbo Vind AB Anders Nilsson Tel 070-577575


variationsbredden har ökat 10 procent. Vi ser likartade och väldigt tydliga förändringar av vattenflöden på många olika platser med mycket jordbruk. Man kan kalla de tidigare våtmarkerna för en naturlig reglering eller ett filter. Utdikningen som har gjorts för att slippa översvämningar på en aktuell plats innebär att dessa istället flyttas nedströms, säger Anders Wörman.

Han förtydligar sig med att tillägga att risken för lite mindre översvämningar alltså har minskat, medan risken för större översvämningar där flödet också är mer omfattande och konsekvenserna för en översvämning kan vara större, har ökat.

Det är sedan tidigare känt att utbyggnationen av vattenkraften förändrat variationen av vattenflödena i Sveriges älvar. Vad som är mindre känt är att de senaste 150 årens landskapsförändringar i samband med det svenska jordbruket också har påverkat variationen i vattenflödena i åar och älvar. Nu flaggar forskare vid KTH , med porofessor Anders Wörman i spetsen, för en ökad risk för översvämningar.

Det är KTH-professorn Anders Wörman som tillsammans med KTH-forskarna Anna Åkessson, Joakim Riml och Andrea Bottacin-Busolin samt Göran Lindström på SMHI som tagit fram en ny kombinerad hydrologisk-statistisk metod.

– Vi har tittat närmare på hydrologisk statistik över hur vattenflöden varierat under långa tidsperioder om 100 år eller mer. Med hjälp av den nya metoden kan man dra slutsatsen att risken för översvämningar har ökat på vissa platser, säger Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH.

Det är främst våtmarker och andra avrinningsområden som tidigare utgjort depåer som nu försvunnit. Dessa våtmarker har kunnat svälja undan höga flödesnivåer, men är nu alltså borta på grund av utdikning till förmån för jordbruk. Då ytan på dessa våtmarker har minskat drastiskt, och med den avdunstningen, har detta bidragit till en allmän ökning av vattenflödena.

Avrinningsförloppet blir också snabbare, vilket gör att de höga flödena ökar särskilt mycket. Den så kallade variationsbredden i uppkomna flöden har ökat.

– Upp till 75 procent av nederbörden kan försvinna via avdunstning ifrån vegetation, mark och våtmarker. Samtidigt har vi inte sett någon ökning under 1900talet vad gäller nederbörd i södra Sverige, som skulle kunna förklara de ökade flödena, säger Anders Wörman. Kontentan av forskningen är att det moderna jordbruket bidrar till förändrade vattendrag, där bland annat den totala längden har minskat dramatiskt och där naturliga flödeshinder har undanröjts. Förr var risken större för mindre översvämningar högre upp efter en å. Idag är det istället en ökad risk för större översvämningar längre ner efter samma vattendrag.

– Vi talar om en 15 procentig allmän ökning av vattenflödena i vissa jordbruksintensiva områden i södra Sverige och

– Det har väl funnits en allmän, intuitiv kännedom om detta tidigare, men nu har vi alltså en skarp matematisk modell som visar hur förändringarna i landskapet orsakar de förändrade flödena. Man kan alltså bättre förutse vad som kan skall hända i framtiden, säger Anders Wörman.

KTH-forskarna har bland annat tittat närmare på hydrologisk statistik och finner liknande mönster i jordbruksområden som till exempel flödesstationerna i Sätaröd och Forsmöllan i Skåne, i Moholm i Västergötland och i Vattholma i Uppland. Bättre kunskap om höga vattenflöden har stor betydelse för planering av samhällen och för säkerheten av viktig infrastruktur som exempelvis höga dammar eller broar Text och bild: Peter Larsson, KTH

Kraftverksidyll till salu

Litet strömkraftverk 30 kW, medleproduktionen 2004-2012 228.000 kWh/år. Stort förråd i stationen. Avstånd bostadshus ca 25 m, varmbonat uthus, carage med förråd, ljuvlig uteplats, allt vid Helge å, Hallaryd, Älmhults kommun, G län. Strandrätt ca 200 m, fiskerätt 3 mil. Tre st. fastigheter totalt 7904 kvm. Massor av vitsippor som bonus. Allt säljes instundande vår av åldersskäl. Besök Hemnet.se

3/2012  förnybar förnybar energi 1/2013energi  39 37

VATTENKRAFT

Utdikning har ökat flöden och översvämningsrisken


VATTENKRAFT

Energimyndigheten satsar 11 miljoner kronor på två vattenkraftprojekt Inom de två projekten ska forskning bedrivas kring vattenturbiner och generatorer samt vattenbyggnad. - Vattenkraften i Sverige har en nyckelroll i balanshållningen i kraftsystemet. Vi anser att vidareutvecklingen av vattenkraftproduktionen och dess flexibilitet är viktig eftersom det är en förutsättning för att kunna integrera flera förnybara produktionsresurser i energisystemet, säger Fredrik Brändström på Energimyndigheten.

Inom projektet Vattenbyggnad syftar forskningen till att utveckla verktyg och metoder för nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenbyggnadskonstruktioner i vattenkraftindustrin för att uppnå tillförlitlig och effektiv elproduktion. Projektet har beviljats 3,6 miljoner kronor. Inom projektet Vattenturbiner och Generatorer fokuserar man på effektiv vattenkraftproduktion och forskar inom fyra områden: elektromekanik, rotordynamik, strömningsmekanik och maskinelement för att exempelvis förstå hur anläggningarna påverkas av förändrade driftsituationer. Projektet har beviljats 7,4 miljoner kronor. Källa: Energimyndigheten

En resurs att räkna med! Anders Ljung, 32 år, civilingenjör i maskinteknik och bosatt i Linköping har ett stort intresse för småskalig vattenkraft. Efter att ha läst om Restor i föregående nummer av FEAB anmälde han sitt intresse för att tillsammans med andra återstarta kraftverk.

– Tanken med Restor att tillsammans återstarta kraftverk ligger nära mina egna tankar och jag vill gärna komma i kontakt med likasinnade för att starta ett kooperativ. Anders Ljung har goda teoretiska kunskaper och bidrar gärna med saker som investeringskalkyler men ser även framför sig att arbeta praktiskt förutsatt att objektet ligger på rimligt resavstånd från hans bostadsort. Om du har en anläggning som vattenkraftverk lämpligt för återstart eller på annat sätt vill arbeta för att få igång ett kooperativ, kontakta gärna Anders Ljung på e-post: anders.ljung@creodynamics.com. Text: Tomas Söderlund

R-Con R-CON marknadsför nu turbiner från en ny leverantör för den svenska marknaden. Global hydro energy. Tillsammans med vår erfarenhet av att driva projekt kan vi erbjuda ett starkt alternativ för svenska kraftverksägare. Vi har intresse av att förvärva vattenkraftverk och pågående vattenkraftprojekt.

____________________________________________________ R-CON Tel 011-311 390, www.r-con.se, kenneth@r-con.se, peter@r-con.se

38 40 förnybar energi  3/2012 förnybar energi 1/2013


Då vi investerade i en bergvärmepump för att värma bostadshuset fick vi problem med högljudda knäppningar från rörsystemet. Jag har blivit ombedd att berätta om problemen och hoppas att våra erfarenheter kan hjälpa andra. Tidigare hade huset direktverkande elvärme och i samband med en renovering passade vi på att byta till vattenburen värme, som kopplades till bergvärmepumpen. De flesta av rummen i nedervåningen, där vi av andra anledningar var tvungna att göra om golven, försågs med vattenburen golvvärme. I övriga rum monterandes vanliga radiatorer och rörsystem för detta. Efter att vi hade flyttat in i huset upptäckte vi att det periodvis knäppte så mycket i rören, att man kunde få svårt att sova. Problemet är att konstruktionen, som de flesta tillverkare av värmepumpar använder, ger mycket varierande temperatur i husets rörsystem som går till radiatorerna. Det sker oftast i samband med att en växelventil slår om från att mata varmvattenberedaren till att mata golvvärme/radiatorsystemet. Temperaturutvidgningen gör ibland att det knäpper mycket i klamrar, rörgenomföringar, etc. Minst en tillverkare har dock byggt sina värmepumpar på ett annat sätt, som inte ger samma temperaturvariationer i rören, men får då lite lägre verkningsgrad. Vi fick tips om att man skulle försöka modifiera genomföringar och likande, så att rören skulle kunna röra sig något utan att kärva, men det är lättare sagt än gjort i efterhand. I vårt fall var det en och samma auktoriserade installatör som hade levererat och installerat både värmepump, radiatorer och rörsystem. Vi vände oss till installatören och bad dem åtgärda problemet, men fick besked att vi som kund måste betala extra för att problemen ska åtgärdas genom installation av en så kallad knäpptank, som är ett utjämningskärl mellan växelventilen och radiatorkretsen. Den så kallade ”nöjd kund”-garantin vi fått täckte inte detta, menade de. Även om vi skulle gå på deras förslag, kunde de inte garantera att knäppningarna försvann. Vi var inte nöjda med installatörens svar och vände oss till Värmepumpbranschens Reklamationsnämnd, som efter en tid avgjorde ärendet till vår fördel. Till slut satte installatören in knäpptanken på sin bekostnad och efter det minskade knäppningarna betydligt. Märkligt nog hörde vi efter det ibland knäppningar från rören som låg i golven, vilket tycktes bero på att shuntmotorn som styrde temperaturen i golvvärmeslingan ibland körde fram och tillbaka mellan ändlägena, vilket uppenbarligen gav temperaturvariationer som fick slingorna att röra sig och knäppa. Denna shuntmotor styrs av värmepumpen, men det finns inga möjligheter att ställa om regleringen i värmepumpen för att undvika problemet. Lösningen blev istället att byta till en mycket långsamtgående shuntmotor. På dessa sätt minskade knäppningarna till en nivå, så att de inte alls är lika störande. Vi blev till slut nöjda med vår värmepumpsinstallation. Tyvärr har jag förstått att knäppningar fortfarande är ett problem, som drabbar en del med värmepump. Det är kanske inte så

INFORMATION

Knäppningsproblem med värmepumpar Sven Ruin

konstigt, eftersom informationen om detta ibland är så bristfällig. Söker man efter ”knäppningar” på webbplatserna för några av de ledande tillverkarna av värmepumpar, får man inte en träff. I ett flerbostadshus kan det ju också vara så att de boende inte vet så mycket om värmesystemet, utan drabbas av knäppningarna utan att riktigt förstå varför. Mitt råd till köpare av värmepumpar för vattenburen värme är att ta upp frågan om knäppningar redan innan köpet och klara ut vad som gäller. Finns det plats för en knäpptank om den behöver sättas in efteråt? Vem står för kostnaderna att åtgärda eventuella knäppningar? Vad innebär det egentligen om det finns en så kal�lad ”nöjd kund”-garanti? Det kan vara viktigt att få svar på, för att kunna sova om natten. Sven Ruin

GG8 monterades på Gässlingegrund sommaren 2009 och startades samma höst.

Andelar i Gässlingen till salu Genom återköp har vi nu vindkraftsandelar till försäljning för 5000 kr/st. Varje andel beräknas ge 1000 kWh/år och återstående livslängd på vindkraftverket beräknas till 17 år. På vår hemsida www.vindparkvanern.se (samt länk till Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening) finns mer information att hämta. Intresseanmälan skickas till: vindkraft.gasslingen@telia.com eller ta kontakt med vårt kansli tel.054-524504, Leif Abrahamsson

3/2012  förnybar energi 

39


NYHETER UTLAND

Solenergi passerar 100GW

SERO - BIBLIOTEKET

Den installerade effekten från solpaneler i världen har passerat 100 GW. Det visar en ny rapport från den europeiska branschorganisationen EPIA.

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

Framtida iPhone kan få solladdare Apple har tilldelats ett patent på en teknik som kombinerar solceller och pekkänslighet, vilket till exempel skulle kunna användas i iPhones skärm.

EU-tullar hotar att bromsa utvecklingen inom förnybar energi Solcellerna är på frammarsch i Europa. Tillväxten är kraftig, inte minst i Tyskland där den pågående avvecklingen av landets kärnkraft har skapat ett stort behov av nya energikällor. Omfattande subventionssystem är en viktig förklaring till att många EU-medborgare nu installerar solceller, sjunkande priser på solpaneler en annan. Men det är en utveckling som hotar att bromsas av missriktade strafftullar.

Coolt elnät klarar fler vindturbiner Finska forskare presenterar goda nyheter för vindkraftparker i norr: elnäten klarar att överföra mer kraft i kylan. Att vindkraftverk kan drabbas av nedisning och hämmad elproduktion i bistert vinterklimat är väl känt. Men kylan kan faktiskt gynna vindkraften också eftersom elnät klarar att överföra mer kraft när det är kallt. Det hävdar forskare från det finska forskningsinstitutet VTT.

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående. 80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

80 kr

100 kr

140 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se

 

Flyttat? 

40 

förnybar energi  3/2012

… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter?  Glöm inte att meddela kansliet. Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.



…… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.Tidning och annan info


SERO

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr.  BG 829-8481

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76 E-post: lars.rosen@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är serviceavgiften 1 000 kr, BG 5956-7404 • PG 54 24-7

SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@gasilage.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Förnybar Energi & Energieffektivisering Vår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING E –post: redaktionen@fornybarenergi.nu Redaktör: Olof Karlsson Vretlundavägen 36 • 731 33 KÖPING Tel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88 E-post: karlsson.sero@koping.net

ADRESSER

ADRESSER

Svensk Vindkraftförening Danska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅS Tel. 0322- 933 40 • E-post: info@svensk-vindkraft.org www.svensk-vindkraft.org Ordförande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415 E-post: fredrik@slitevind.se Kanslist och redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Örjan Hedblom Medlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr. Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Magnus Johansson Magnus.Johansson@elbilsverige.se +46 70 415 5344 Gärdhems-Lunden Björkelund 1 461 92 TROLLHÄTTAN

3/2012  förnybar energi 

41


SERO- Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Kallelse till årsstämma

Lördagen 27 april 2013 kl. 10.00 Plats: Högskolan i Halmstad, Kristian IV:s väg 3 Lokal Visionen (J på campuskartan) 09.30 Thomas B Johansson ”En fossilfri fordonsflotta till 2030?” 10.00 Årsstämma med dagordning enligt stadgarna. Årsmöteshandlingar kommer att finnas på vår hemsida www.sero.se eller kan beställas från kansliet. 11.00 SERO:s ordförande, Göran Bryntse, redogör för föreningens arbete under det gångna året samt för aktiviteter framöver. 12.00 LUNCH 13.00 Under eftermiddagen bjuder vi på intressanta föredrag om bl.a. solenergi, energieffektivisering, m.m. 15.00 Dagen avslutas med Fri diskussion. Ett mer detaljerat program kommer på vår hemsida, men se också www.godakrafter.se för intressanta föredrag torsdag och fredag (25 - 26 april) Att delta i årsstämman är kostnadsfritt och vi bjuder på lunch. Anmälan om deltagande görs till kansliet, tel. 0221-824 33 eller info@sero.se.

VÄLKOMNA! Styrelsen

Nästa nummer:

TEMA SMÅSKALIG VATTENKRAFT Manusstopp 1 juni

redaktionen@fornybarenergi.nu

42 

förnybar energi  3/2012


Historiskt i Halmstad! KÄNN KRAFTEN! – SE MÖJLIGHETERNA! – KOM MED! 25–27 april samlas elva energiorganisationer under GodaKrafter! i Halmstad och bjuder på ett innehållsrikt och berikande program. Det blir rikliga tillfällen att utveckla värdefulla samarbeten. Troligen har aldrig så många intresseorganisationer samlats för att samordna sina intressen och utveckla gemensamma strategier. N ÅG R A P R O G R A M P U N KT E R : n KIRUNA 4-EVER – en gigantisk energiutmaning! Lars Törnman om att flytta en hel stad och samtidigt skapa ett hållbart energisamhälle. n KÄRNKRAFT, FJÄRRVÄRME OCH GODAKRAFTER Hot, möjligheter och samverkan kan bidra till god energiutveckling, professor Sven Werner, Högskolan i Halmstad. n FUKUSHIMA!!! … och vad händer nu? professor Tomas Kåberger, Chalmers O C H M YC K ET A N N AT : Nettodebitering, certifikat och elpriser tar vi naturligtvis upp. Liksom vattenkraft, vindkraft, miljöriktiga transporter, energilagring och energieffektivisering. Prova världens snabbaste elbil, studera goda exempel på GodaKrafters! Expo. Utvidga ditt nätverk, knyt kontakter och byt erfarenheter. Umgås med likasinnade under trevliga former. … och så var det årsmötena! Anmäl dig före 1 april och få rabatt!

HUVUDARRANGÖRER :

I SAMARBETE MED :


Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Det är inte pengar som får världen att snurra – det är energi. Och det är där pengarna kommer in.

Öka värdet på dina ursprungsgarantier Kontakta Neas Energy för balanserings- och elhandelsavtal. Förutom avtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 - Sten Lillienau: 072 560 58 95 feabcustomer@neasenergy.com

neasenergy.com

Förnybar Energi och Energieffektivisering  

Magazine renewable energy and energy saving

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you