Page 1

Wenngarn ÅTTA MÅNADER - 120 000 ARBETSTIMMAR SENARE SISYFOS

1


Innehåll

2

Wenngarn – en märklig historia 5 Fem viktiga värdeord för Sisyfosprojektet 8 Wenngarn i historien 18 Kulturskatt nära gå under 24 Tuff start på Sisyfosprojektet 26 Första oktober – tillträdesdagen 29 Förädlad anstalt är nu ett modernt hotell 40 Konsten saknas på Wenngarn 44 Trädgårdarna tar form 46 Wenngarnssommar 1 juni 64 Öppningsdagen 66 Före och efter … 76 Tack till alla 82

Wenngarn, Åtta månader – 120 000 arbetstimmar senare Text: Annica Ahlberg-Valdna/Sentence Design AB, Olle Larsson, Hampus Sahlqvist (sid 18-20). Foto: Anneli Lindh/Care of Lindh, Sisyfos arkivbilder, Peter Rudin, Lars Hellquist, privata bilder. Form: Taeko Östergren, Grafish. Andra upplaga, maj 2016


Wenngarn ÅTTA MÅNADER - 120 000 ARBETSTIMMAR SENARE SISYFOS

3


4


Wenngarn – en märklig historia Wenngarn är en magisk plats som förtjänar all uppmärksamhet. Första gången jag kom till Wenngarn 2009 blev jag förälskad. Genom det ovårdade förfallet såg jag en av Sveriges finaste platser. Det är ett privilegium att få ta sig an en sådan utmaning och den här boken beskriver de 280 dagarna mellan 1 oktober 2013 och 1 juni 2014 då Sisyfos återupprättade Wenngarn. Wenngarn bestod 2013 av 70 byggnader, 26 000 kvadratmeter, bostäder och lokaler på över 35 hektar mark. Läget mittemellan Stockholm och Uppsala, bara 15 kilometer från Arlanda och med gångavstånd från Sigtuna, var en förutsättning för projektet. På Wenngarn finns spår av tusen års historia. Tider med både toppar och dalar. Sveriges äldsta bevarade brev handlar om ett arvskifte för området Viby/ Wenngarn och århundradena har lämnat tydliga årsringar sedan dess. Vasaätten huserade här och det finns både mordhistorier och spöken från det dramatiska 1500-talet.

5


Magnus Gabriel De la Gardie gjorde entré på den svenska stormaktscenen i mitten av 1600-talet och blev en mycket mäktig och rik person. Han var en av drottning Kristinas gunstlingar. Med orden ”Jag skänker dig den, som jag icke sjelf får ega” lämnade hon över De la Gardie som man till sin kära kusin Marie Eufrosyne (Karl X:s syster) 1647. Magnus Gabriel lämnade jordelivet 1686 på Wenngarns slott efter att ha berövats ära och världsliga tillgångar, ensam och utfattig efter Karl XI:s reduktion, i sin säng i rummet som nu fått rollen som bröllopssvit. Jag känner fortfarande en pirrande känsla när jag kliver in i det rummet.

6

Det finns många unika miljöer på Wenngarn från den här tiden: den magnifika barockträdgården, slottskapellet, stenterrasserna och alléerna. Det är några sevärdheter som skapades av Jean De la Vallé och som skänkt glädje i hundratals år och kommer att fortsätta skänka glädje i framtiden. Under århundraden fram till i dag har adelssläkterna avlöst varandra och området har ända fram till 1900-talet haft en viktig position för den svenska makteliten. Historien om Wenngarn tar en dramatisk vändning när statens anstalt för alkoholsjuka byggdes 1916. En magnifik byggnad, ritad av David Lundegård, som överglänser slottet och blir startpunkten för en ny tid på Wenngarn. Slottet blir degraderat till administrationsbyggnad, bostad till anstaltsdirektören, postkontor, skola med mera. Statens Fastighetsverk bygger upp ett helt samhälle kring alkoholistvården. Gubbarna, som de intagna kallades, fick jobba hårt i jordbruket för att återhämta sig från sin sjukdom. Efter tre till sex månader blev de utskrivna och fick återvända hem för att allt som oftast ta till flaskan igen. Återfallen lär ha varit så höga som 95 procent. Smeknamnet TORKEN passar bättre än vård då gubbarna fick torka upp och vila upp sig i några månader innan de fortsatte sitt hårda liv med missbruk. Efter att Wenngarn 1983 såldes till Lewi-Pethrus stiftelsen fortsatte missbruksvården men i en annan och mer framgångsrik form som familjevård. Anläggningen var dock stor och svårskött och 1997 var stiftelsen tvungen att


sätta sig i konkurs. Wenngarn såldes sedermera på exekutiv auktion och köparens planer om att förvandla Wenngarn till kurort enligt tysk modell kom aldrig längre än till ritbordet. De senaste tio åren är en mörk tid i Wenngarns historia. De som inte fick plats i det ”vanliga” samhället lämnades åt sitt öde på Wenngarn som gradvis förföll utan att tillsynsmyndigheter och politiker satte stopp för det. Under hela mitt entreprenörsliv har jag arbetat med fastighetsförädling, att inte förändra från grunden, utan bevara karaktären, berätta historien och visa respekt för dem som bott, verkat och haft sin utkomst i fastigheterna. För en fastighetsförädlare är Wenngarn ett drömprojekt med unika historier, vackra byggnader och spännande miljöer. Visionen är att bygga upp bysamhället Wenngarn kring slottet, områdets hjärta. Det är en stark gemensam resurs för boende, företag och besökare att samlas kring. Våra fem värdeord på den resan är förädling, öppenhet, helhetssyn, delaktighet och passion. Vart och ett av dem bygger på människors engagemang, delaktighet och vilja. Under åtta månader mellan första oktober 2013 till första juni 2014 pågick Sisyfosprojektet som den här boken beskriver. I juni började nästa fas i projektet med Wenngarnssommar 2014 – som pågår när detta skrivs – en sommar fylld av aktiviteter från 1 juni till i slutet av augusti. Vi vänder blad och visar upp vad Wenngarn kan erbjuda för besökare, boende och arbete. Vi bjuder in och frågar vad Wenngarn kan tillföra och hur vi kan bidra till att göra Sigtuna ännu bättre. I framtiden hoppas vi kunna skapa ett modernt bysamhälle som bygger på människors behov och förutsättning. Det kan vi bara skapa tillsammans med alla ni som är en del av Wenngarn.

Olle Larsson, ägare av SisyfosGruppen

7


FEM VIKTiGA Värdeord för sisyfosprojektet

Projektet med att förädla Wenngarn utgår från några grundläggande värde- och nyckelord. De är nödvändiga för att alla skall dra åt samma håll, men också grunden i det öppna, välkomnande bysamhälle vi vill skapa. 8

Under den första etappen, från den 1 oktober 2013 till 1 juni 2014 drevs 13 specifika projekt: hotell, restaurang, slottet, kulturstallet, parken, gym- och företagscenter och konferensanläggning, för att nämna några. Projekten avslutades den första juni med öppningen av Wenngarnssommar. Vi tog av oss arbetskläderna och visar upp Wenngarn i en förädlad skepnad. FÖRÄDLING

Många byggnader på Wenngarn har fått nya funktioner: Anstalten, Stallet, Betongfabriken, Slottet och Orangeriet med mera. När vi renoverar till nya verksamheter behåller vi den historia som sitter i väggarna, men anpassar och skapar funktioner så att byggnader, lokaler och bostäder kan brukas av människor i dag. Att förädla är motsatsen till att förändra, riva eller bygga nytt. Karaktären, historiken och arkitekturen bevaras och förstärks med respekt för dem som bott och verkat där. Förädling bygger även på att återbruka så mycket

som möjligt av miljöerna, materialet och ursprunget och levandegöra historierna. HELHETSSYN

För att skapa ett samhälle krävs en helhetssyn, alla funktioner (vård, skola, omsorg, arbetstillfällen) och alla människor (unga, gamla, familjer, rika, fattiga) hittar sin plats. Helhetssynen är med i allt vi gör och planerar för området. Vid avgörandet av vilka bostäder vi ska bygga, vilka event som ska genomföras, hur parken ska renoveras. Här ska också finnas lokaler för fest, konferens och boende. På Wenngarn ska människor kunna bo, arbeta och mötas. Byggnaderna ska erbjuda en blandning av aktiviteter och verksamheter som bidrar till en trivsam, intressant och värdefull atmosfär. ÖPPENHET

Wenngarn har varit ett slutet samhälle i hundra år och öppenheten som vi skapar föder engagemang, delaktighet och nytänkande. Alla är välkomna hit och miljön ska vara tillgänglig, välkomnande och öppen. Här finns en vacker park, trädgårdar, ett öppet slott med ett unikt slottskapell. Genom att byggnader och verksamheter är öppna blir Wenngarn till för alla.


DELAKTIGHET

Ett samhälle byggs inte av några få människor, det byggs tillsammans med dem som kan tänkas besöka, leva och verka där. Genom att fråga och engagera människor, företag och föreningar redan nu kan vi försöka skapa ett samhälle som baseras på riktiga behov som kompletterar det befintliga samhället. Genom att engagera nätverk med idéer och ambition inbjuds intresserade att bli delaktiga. Det omfattar både besökare och de som väljer att bo och arbeta på Wenngarn. Genom nätverkande skapas relationer som i sin tur utvecklar idéer för verksamheterna på Wenngarn. PASSION

Vi brinner för projektet och om vi kan förmedla vår passion och känslor för Wenngarn till vår omgivning skapar vi ambassadörer som i sin tur för en levande historia vidare på ett naturligt, genuint och trovärdigt sätt. Wenngarns historia fascinerar, skapar ödmjukhet, inspiration, välmående och passion.

9


10


Pรฅ slottets gavel finns denna inskription: HANC DOMUM EXSTRUXIT ILLUSTRIS PRINCEPS GUSTAVUS DUX SAXONIAE MDXCI (Den berรถmde hertig Gustav uppfรถrde detta hus 1591)

11


12

En markkarta Ăśver Wenngarn frĂĽn 1700-talet.


13


14

TakmĂĽlning i trapphallen.


Slottskapellet, ett av få svenska kyrkorum från 1600-talets stormaktstid, bevarat i orört skick.

Öppen slottsport mot parken från mitten av 1900-talet. Foto: Privat

15


16


Men själv tvivlade jag aldrig, här finns en otroligt vacker miljö, närheten till Stockholm, Uppsala och Arlanda, fantastiska historiska miljöer, ett slott från barocken med tillhörande slottskapell och en fantastisk park med anor från 1600-talet.” – Olle Larsson

17


Wenngarn i historien

18

Wenngarn ligger strategiskt och det finns spår som styrker att människor har bott i området långt tillbaka i förhistorisk tid. I närheten av Wenngarn ligger Garnsviken som, under denna tid, var en av huvudlederna till Uppsala från Östersjön. Det äldsta skriftliga beviset (1160-talet) är en medling mellan ”Herren på Wenngarn Herr Gere” och Gråbröderna, en munkorden. Det styrker att det funnits en gård där Wenngarn nu ligger. Någon gång under denna tid byggdes ett stenhus, den första delen av slottet vi ser i dag. Under 1500-talet blev Wenngarn en del av kung Gustav Vasas jordägande. Kungens fogde, skattuppbärare, bodde på Wenngarn som nu mer och mer får karaktären av en borg. En av sönerna till Gustav Vasa, kung Johan III, donerade slottet 1568 till sin svåger hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg. Slottet övergick till sonen hertig Gustav som moderniserade slottet efter den tidens ideal och byggde om Wenngarn till ett renässanspalats med stora fönster, höga gavlar och tornklädd flygel. Han lät också föreviga sin insats med en inskription på slottets ena flygel ”Den berömde hertig Gustav uppförde detta hus 1591”. Slottet gick tillbaka till kronan och tilldelades 1628 till generalen Franz Bernhard von Thurn, en invandrare från dagens Tjeckien som tagit värvning i den svenska armén. Det är hans son Heinrick som hyr ut slottet till familjen De la Gardie. Wenngarn slott vid Garnsviken i Mälaren är främst förknippat med stormaktstiden och Magnus Gabriel De la Gardie som köpte egendomen 1653.

På ett porträtt målat av nederländaren Hendrik Münnichhoven står De la Gardies maka, pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne ett steg högre upp, på grund av sin kungliga börd.


19

Magnus Gabriel De la Gardies olika befattningar.


20

Slottet ligger på krönet av en ås med nivåskillnader mellan gården och trädgårdarna. Sluttningarna har utnyttjats till terrassodlingar. Mittaxeln från slottet går nerför åsen, genom dalen och åter upp på en sluttning. Slottsanläggningen är en kontrast till den lantliga omgivningen med skogar, höjder, vattendrag och byggnaderna i byn.

Längst bort i trädgården uppfördes med tiden ett lusthus, en blickpunkt som underströk parkens längd. Inomhus dekorerades slottet efter konstens alla regler med dyrbara textilier, gyllenläder (en slags väggbeklädnad i läder med pressade, bemålade motiv) möbler och konstskatter. Inte mycket av inventarierna återstår i dag.

Med början år 1661 genomför De la Gardie ett projekt för att modernisera och bygga ut inte mindre än tre av sina slott i Uppland, Jacobsdal (i dag Ulriksdal), Ekholmen och Wenngarn. För att utnyttja arbetskraften så effektivt som möjligt pågick arbetena samtidigt på alla tre slotten, och ibland ännu fler.

Rummen uppdelades som akterna i en teater, de var till för att visa upp slottets ägare på ett så imponerande sätt som möjligt. Förebilderna för rumsindelningen hämtades också från kontinenten, främst från Frankrike men också från Nordeuropa och Tyskland. Greveparets våning som låg en trappa upp med Magnus Gabriels rum i husets mitt, med nära anslutning till kapellet. Maria Eufrosynes rum låg i den nybyggda flygeln.

Wenngarn fick nu ett helt nytt utseende varav en del vi kan se ännu i dag. Det skapades en anläggning runt själva huset med nya flyglar och långa alléer som ledde mot slottet. På trädgårdssidan möttes man av en storslagen vy över den anlagda parken. Slottets anläggning liknar anläggningar för den italienska villan. Beteckningen villa i slottsammanhang är en term för ett litet slott tänkt för mer informell samvaro och där parken, ett välskött jordbruk och utsikten utgör huvuddelarna i anläggningen lika mycket som huset självt. Det vi ser i Wenngarn är en kompromiss mellan nytt och gammalt som redan då var helt nydanande. Parken var anläggningens hjärta och anlades med flera syften, både för nytta och nöje. Det var en så kallad hybridpark som förutom att vara vacker och imponerande innehöll nyttoväxter som användes i hushållet. Mittpunkten i parken utgjordes av en fontän.

Sättet som sovrummet användes på denna tid skiljer sig mycket från i dag. De brukades som mottagningsrum för de mest prominenta gästerna. Detta signalerade greveparets upphöjdhet över besökaren men innebar även ett stort förtroende mellan gäst och besökare. De la Gardies ekonomiska situation förändrades drastiskt med reduktionen. Adelns rikedomar som man fått de senaste årtiondena togs tillbaka av kronan. Magnus Gabriel anklagades för att ha slösat med landets pengar när han var förmyndare och ställdes till svars. Följderna för Magnus Gabriel blev mycket svåra, hans gods och gårdar drogs in och hans maktställning knäcktes. Hans hustru, Maria Eufrosynes, som var den regerande kungens faster, fick behålla Wenngarn resten av sitt liv. Utfattig och på sin frus nåder levde greven sina sista år på Wenngarn.


Venngarn ca 1695. Kopparstick av Willem Swidde i Suecia Antiqua et Hodierna. 21

”Gubbarna” – patienter.

Alkoholistvården kom inte igång på allvar förrän 1920. Under åren 1916-1920 tjänade vårdanstalten som uppfostringsanstalt för så kallade vanartiga pojkar.


Wenngarns alkoholistanstalt i vinterskrud.

Slottsfru hälsar välkommen.

Kossor i de nu nedbrunna ladugården.

22

1900-talets Wenngarn När sedan staten 1913 sökte en plats för att inrätta en alkoholistanstalt befanns Wenngarn vara lämpligt. Men vården tog riktig fart först 1916 då de första patienterna anlände. I stadgarna från 1916-1956 står det att ”med vården åsyftas, att de på anstalten intagna skola genom arbete och moralisk påverkan sättas i stånd att återgå till ett nyktert och ordentligt liv”, vilket framgår ur Johan Edmans avhandling ”Torken - tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940–1981”. Kerstin Hellerstedt berättar att Wenngarn utvecklades och fungerade som ett samhälle i samhället. Här drevs jordbruk, trädgård och djurhållning. Det byggdes verkstadshus med skomakeri, skrädderi, plåtslageri, snickeri, smedja och målarverkstad.

Efter de två anstaltsdirektörerna Wijkmark och Göransson tillträdde Johan Lönnberg, Kerstin Hellerstedts far. Livet i mitten av 1930-talet som liten flicka bland ”gubbarna” som de intagna kallades, beskrivs av henne som en tid fylld av upptåg med de övriga barnen på gården. Början av skolgången genomfördes i slottsskolan. Fyra barn i ettan och fyra i tvåan. På söndagarna var det gudstjänst i kapellet som för övrigt var ett utmärkt ställe att leka kurragömma på. Hon berättar om rovgallring och ogräsrensning, fester, luciatåg, fotbollsmatcher och teaterföreställningar. En otäck händelse inträffade 1938 då ladugården brann ner. Brandkåren kom och djuren räddades. Under 1940-talet bestod arbetet på Wenngarn i huvudsak av jordbruksoch trädgårdsarbete: Åtta och en halv timme på vardagar och tre och en halv timme på lördagar.


Slottet.

Wenngarnsbussen med chaufför.

Fotbollslaget spelade i seriesystemet.

23

Vården under 1950- och 1960-talen präglades till stor del av arbete, ”ett av anstaltens främsta hjälpmedel för att hålla kroppar och sinnen spänstiga” som det hette, och syftade till att ge de intagna smak för ordnat och sunt levnadssätt. Alkoholmissbruket i samhället ökade och när motboken avskaffades 1955 hamnade alkoholisterna i allt sämre skick. Vården förändrades och övergick allt mer i terapi, samtal och gruppverksamhet. Driften av jordbruket lades ner 1967 och vården skulle anpassas till mer moderna arbetsuppgifter. Wenngarn såldes till Levi Pethrus-stiftelsen som bildades 1959. Visionen var att ”med den kristna tron som grund förebygga och avhjälpa drog- och alkoholmissbruk genom fältarbete...”. Försäljningen genomfördes 1983 och

köpeskillingen uppgick till sju miljoner kronor genom lån från staten. Fjorton år senare, 1997 gick stiftelsen i konkurs och då klev Wenngarn AB in på scenen. Tio år senare inleddes försöken med att sälja fastigheten. Misären fortsatte och bostäderna mer eller mindre ockuperades av missbrukare och människor i utkanten av samhället. SLOTTET UNDER TIDIGT 1900-TAL • 30 rum: reserverades till bostad åt vissa tjänstemän och till expeditionslokaler. Genomgick omfattande renovering, bjälk- lagen förstärktes. • Man fann rikt dekorerade tak under putsen på nedervåningen. Påträffade 1600-talsväggarna under lager av gamla tapeter. • 1936 byggdes ett kök i anstaltdirektörens våning. På tredje våningen fanns kontor för direktör, assistent, kamrer och kontorister. Andra våningen var tjänstevåning för direktören.


Kulturskatt nära gå under

En vackert belägen fastighet som misskötts och lämnats åt sitt öde. Det har varit Wenngarns öde i modern tid. Stora värden har försummats under många år och förfallet fick fäste i mer än tio års tid. Här har en viktig bit av vårt svenska kulturarv övergivits, då kulturellt och historiskt värdefulla fastigheter, därtill byggnadsskyddade, delvis har fått förfalla. 24

1997 förvärvades fastigheten av Wenngarn AB för 26,5 miljoner kronor. Bolaget bildades i samband med att slottet köptes. Företaget hyrde ut bostäder till socialt utsatta människor, en del av dem med en kriminell livsstil. Kontrasten mellan det välskötta samhället Wenngarn, som visserligen hölls igång av missbrukare i tvångsvård under 1900-talets första hälft, och den senare hyresvärdens försök till vård, får anses vara total. Ett exempel är att ägarna hamnade i konflikt med Nationalmuseum som deponerat konstverk på slottet. Museet fick lov att rädda undan konstverken, bland annat från den kända Disasalen. Hur kunde det bli så? Hur kunde rådande normer i samhället helt sättas ur spel och förfallet av byggnader få fortgå? Hur var det möjligt att vissa av bostäderna på Wenngarn mer eller mindre ockuperades av de boende? Trots påpekanden från Hyresgästföreningen 2010 om det kulturella och mänskliga förfallet på Wenngarn var det ingen som riktigt tog tag i problemen på allvar. Hyresnämnden avslog en begäran om tvångsförvaltning av fastigheten med motiveringen att ägaren hade en handlingsplan för området och att fastighetsförvaltaren anlitat ett bolag för att sköta underhållet. Men i praktiken hände inget.


25


Tuff start på sisyfosprojektet

Det som hänt på Wenngarn de senaste tio åren väcker förundran och är mycket egendomligt. Hur kunde samhället tillåta att en sådan historiskt viktig och vacker plats, dessutom fantastiskt belägen, fick lämnas åt sitt öde? Runt om Sigtuna märktes resignation och uppgivenhet för Wenngarns framtid. 26

När jag presenterade vår vision fick vi visserligen ett mycket positivt men också skeptiskt bemötande. Området hade varit till salu sedan 2007 och en rad förslag hade lanserats och kastats i sopkorgen. Det krävdes handling och inte ord för att övertyga tvivlarna. Idén om projekt Sisyfos föddes som ett massivt åttamånaders räddningsprojekt för att vända blad och få tillbaka tron på Wenngarn. Åtskilliga år hade passerat, från ett mönstersamhälle till en plats för dem som inte fått plats i samhället. Jag trodde aldrig att projektet skulle bli lätt men redan första veckan började utmaningarna med personhot, trakasserier och anlagda bränder. Att jag skulle möta motstånd och misstänksamhet när förvärvet av Wenngarn äntligen blev klart den 1 oktober 2013, det förstod jag, men inte på det här sättet. Ändå hade uppförsbacken bara börjat. De många mötena med förre ägaren, trassel med avtal och tillstånd och misstänksamhet från andra intressenter. På något sätt blev den tuffa starten en slags utmaning som fick organisationen att sluta sig samman och jobba som ett lag. Förutsättningen för att kunna skapa nya Wenngarn var att området fick en detaljplan. Tack vare starkt stöd från de folkvalda och förvaltningen i Sigtuna kommun fick vi en detaljplan på rekordtid som dessutom var så välförankrad att alla stod bakom den och den överklagades inte.


Anstalthöjden byggs och renoveras, bostäder för 150 personer.

Hotell Anstalten med restaurang och konferensdel har byggts i gamla alkoholistanstalten från 1916.

Norrbacken byggs om till ungdomsbostäder.

I stallet från 1800-talet byggs Mat- och Kulturstall. Bollhallen från 1930 blir fritidsgård och barncentrum.

I den gamla ladugården från 1939, sedermera betongfabrik, är nu ett företags- och sportcenter på 4 000 kvm.

27

Sveriges första barockträdgård har renoverats och blivit en vacker köksträdgård med bland annat humle och hallonodling.

Slottsterrasserna har restaureras och är nu vackra picknickytor med plats för musik av olika slag.

Orangeriet, en oas för trädgårdsverksamhet.

Allébyn byggs till med 40 villor och blir ett litet bostadsområde med 300 boende.

Paviljongen är en vacker italienskinspirerad flerbostadsfastighet med makalös utsikt som renoveras till 13 lägenheter.


28


29

1 oktober – tillträdesdagen Samma dag som Sisyfos fick tillträde till Wenngarn anlades en storbrand kl 03.00 på morgonen. Fem brandkårer fick inkallas för släckningsarbetet.


30

120 000 arbetstimmar, oräkneliga myndighetsbeslut, fyra mordbränder och tusentals djupa suckar. Det har varit ett utmanande, uttröttande och spännande arbeta att förädla Wenngarn - men också fantastiskt roligt.


31


32


33


34


35

Förädlingen har pågått under kort tid och med många involverade. Riktlinjer och måsten från såväl antikvarien som arkitekten har hela tiden funnits med och till stor del präglat arbetet.


36


37


38

Stallet är nu på väg att bli ett kulturcentrum med små rum till varje hantverkare. Här finns även möjligheter till kursverksamhet och pröva-på-aktiviteter. Orangeriet användes senast som konstateljé. Bollhallen används för olika barnaktiviteter under Wenngarnssommar. Wenngarn har över 70 fastigheter och samtliga förädlas med omsorg och kärlek.


39

Nu finns få spår av Betongfabrikens tidigare verksamhet kvar. Två nya våningsplan har installerats, det övre – ett modernt utrustat sportcenter med en 85 meter lång löparbana. Mellanplanet är tänkt för kontor och i bottenvåningen finns stora utrymmen för olika företagsverksamheter.


Förädlad anstalt är nu ett modernt hotell

40

Det har varit en rejäl utmaning att förädla den stora trevåningsbyggnaden. De delar av interiören som gick att återvinna har bevarats. På samma sätt har byggnadens karaktär från anstaltstiden fått leva kvar i rummen, korridorerna, trägolvet och de tjocka väggarna. Men nu i en modernare och mer funktionell tappning. Hotell Anstalten välkomnar i dag nya gäster, de som frivilligt vill möta Wenngarns rekreation, upplevelser, samvaro och möjligheter till boende och företagande. Förädlingen har pågått under kort tid och med många involverade. Mellanväggarna som tidigare avdelade de små rummen har rivits ned till förmån för att skapa större rum. Men de breda och långa korridorerna, vanliga på institutioner, har lämnats kvar. I slutet av maj inbjöds de första gästerna till en smygpremiär och de välkomnas till de 39 rummen, fördelade på tre våningar. Den officiella öppningen skedde i samband med att Wenngarnssommar öppnade den 1 juni 2014. Gästerna kan välja på enkel- eller dubbelrum, många med olika form. Samtliga dekorerades med fototapeter och historier från händelser som ägt rum under tiden då Wenngarn förknippades med alkoholistvård, alltså från tidigt 1900-tal och framåt. Platschef för ombyggnationen av anstaltbyggnaden och konferensanläggningen har varit Jan Lundewall. Han berättar att de ursprungliga ritningarna inte var helt tillförlitliga. Det märktes bland annat när byggnadsjobbarna började borra för att montera in den nya värme- och ventilationsanläggningen i taket i varje rum. Nya utmaningar dök upp varje dag och fick mötas med nya lösningar, en levande entreprenad.

Anstalten 1938.


41


En del av mellanväggarna har flyttats för att ge större rum, plats för toalett och dusch. Tegelväggarna i korridorerna skrapades fram och golvet i korridorerna har lag lagts om med nya och lättstädade linoleummattor, en pastellfärg för varje våning. De ursprungliga trägolven i varje rum har skrapats fram, laserats och vid behov reparerats. En del rum har fått ny golvparkett.

42

En våning upp finns två matsalar, en lite mindre för cirka 30 personer. Tanken är att dessa sällskap ska kunna stanna kvar och ta sig ut genom en egen ingång mot baksidan av hotellet. Den större matsalen, för cirka 80 personer, ligger strax ovanför entrén. Även här har det ursprungliga golvet tagits fram, slipats och lackerats i en mörkare, mer slitstark kulör. Restaurangen har två uteserveringar med totalt 120 platser, en med morgon- och en med kvällssol. Stor möda har lagts ned på att behålla den ursprungliga karaktären i byggnaden. Tegelväggarna, de breda korridorerna, de ursprungliga golvbeläggningarna, trägolven, fönstren och rummen är mer eller mindre intakta. Även köksdelen med klinkers på golven, kakel på väggarna, de rostfria bänkarna, kranarna, kylrummen och bageriutrymmet har behållits. Ny maskinell utrustning är på plats som motsvarar dagens krav i ett restaurangkök. En stor förändring i byggnaden är installationen av hissen. Ett krav som ställs på ett hotell med tre våningar. Ett gediget arbete som krävde att ett rejält hål öppnades upp genom de tre våningarna.

Genom ett gott samarbete mellan projektledning, byggare, arkitekter och antikvarien har man gjort några avsteg från den ursprungliga planen, till exempel att öppna upp för nya, större dörrar ut mot framsidan, intill receptionen på bottenvåningen. Tanken är att det ska vara lätt för gästerna att ta sig ut från frukostbaren, receptionen och galleriet ut till uteplatsen och till den stora öppna ytan som lockar med planteringar, scenen och de många körsbärsträden. Bakom hotellet har en ny konferensdel iordningsställts. Den består av baracker som kommer från bygget av Arlandas tredje bana och ursprungligen placerades på Wenngarn för cirka tio år sedan och därefter mött ett långsamt förfall. De har nu fått ett helt nytt liv. Även här har vatten/värme/ventilation installerats samt att luft- och vattenkylning dragits in. Fuktskador har reparerats och nytt tak har lagts ovanpå det gamla. Även ny panel har satts upp exteriört och målats i en ljus gul kulör. Konferensbyggnaden har inte mindre än nio konferenslokaler, anpassade för alla grupper, från sex till 60 personer, ett litet uppvärmningskök och en avkopplande lounge. Toaletterna är anpassade för rörelsehindrade. Konferensrummen är utrustade med moderna projektorer och det finns fiber som ska dras vidare till varje hus på Wenngarn.


43

Det har varit en rejäl utmaning att förädla den stora trevåningsbyggnaden som tidigare var vårdanstalt och nu Hotell Anstalten.


Konsten saknas på Wenngarn

44

Wenngarns slott och slottsområde blev förklarat som statligt byggnadsminne 1935. Slottet var exteriört mycket välbevarat från byggnadstiden, men även trapphuset och flera interiörer – bland annat Disasalen – är av högt konst- och kulturhistoriskt värde. Framförallt ansågs slottskapellet unikt med sin helt intakta bevarade 1600tals inredning. Just konsten skulle med tiden visa sig bli ett problem. Då det statliga byggnadsminnet Wenngarn 1983 gick från statligt till privat ägande förlorade det sin status av statligt byggnadsminne. Lewi Pethrus filantropiska stiftelse gick i konkurs 1997 och slottet övertogs av företaget Nordic Travel Group, senare Wenngarn AB med moderbolag i Schweiz. På Nationalmuseum började man nu bli orolig för statens konst som hängde kvar på Wenngarn och sommaren 1998 åkte man ut och hämtade hem både tavlor och andra konstföremål. På länsstyrelsen blev man upprörd för man ansåg att en del av det som Nationalmuseum hämtat hem var sådant som tillhörde den fasta inredningen och därför omfattades av byggnadsminnesförklaringens skyddsföreskrifter – sådant som var en del av själva byggnadsminnet och som alltså inte fick förändras.

Ägarbolaget anklagade också Nationalmuseum för att hämta sådan konst som bolaget trodde ingick i fastigheten då man köpte den. Riksantikvarieämbetet kunde hänvisa till den inventering som gjordes då staten sålde slottet, men ändå ledde ärendet till flera rättegångar. Justitiekanslern konstaterade slutligen att Nationalmuseum inte handlat felaktigt annat än att man bristfälligt dokumenterat själva beslutsprocessen som ledde fram till att man valde att hämta hem konsten. I dag är slottskapellets inventarier bortplockade och tegelväggarna lyser nakna i Disasalen där 1600-talsmålningarna har plockats bort. Kanske kan de komma tillbaka till salen, på de väggar de en gång var avsedda för. Få visningar för allmänheten har överhuvudtaget förekommit sedan det senaste ägarskiftet. Men nu är Wenngarn öppet för allmänheten.


45


Trädgårdarna tar form

I slutet av mars började transporter av växter anlända till Wenngarn. Två lastbilar från Tyskland fyllda med buxbom, liguster, avenbok, lind, idegran och ett drygt fyra meter högt prydnadskörsbärsträd som nu välkomnar besökarna vid infarten till området. Strax därefter påbörjades markförberedelserna för de inledande planteringarna. 46

Jorden på de tre terrasserna luckrades upp, gödslades och träd och buskar grävdes ner. Växterna och träden har odlats och stått på tillväxt i upp till 30 år. Nästa etapp innehöll många olika sorter av vita gammaldags rosor, pioner, riddarsporrar och andra krämfärgade växter som bryter mot allt det gröna. Gräsmattor rullades ut på varje terrass. Trädgårdsdesigner Daniel Bell har influerats av trädgårdens tidigare traditioner, men vill även ge sin egen och arkitekternas tolkning av romantisk, ljus och luftig terrassodling. En trädgård som väcker lusten för besökare att upptäcka och vandra runt i. Projektets ambition är att skapa en trädgård för alla smaker. En plats att återvända till och besöka vid flera tillfällen. Därför är växternas säsongsmässiga variationer viktiga. Nedanför terrasserna ser vi i mitten av april den hamlade parken. Lindarna har förlorat sina yviga frisyrer och vägen ner mot fontänen var då fortfarande beströdd med riset. Det rensas bort och fontänen i mitten har fått nytt liv. Vattenkaskader skapar liv och rörelse i parkens mitt. Magnus Gabriel De la Gardie och hans arkitekt Jean De la Vallé tog fontänerna till Sverige. Tyvärr fullbordades inte arkitektens projekt att med hjälp av barockparkens regnvattendammar på höjden och 400 ekstockar som vattenrör skapa en fontän som liknar den som uppförts i dag.


47


Med slottet i ryggen blickar vi ut över Sveriges första barockträdgård som var en hybrid mellan skönhet och nytta redan på 1600-talet. En blivande köksträdgård för nya Wenngarn, kantad med två dubbla rader av 300 humleplantor. Här är tanken att odla bär, äpplen, päron och alla sorters grönsaker i lagom stora och åtkomliga sängar. Dels för att hotellets restaurang ska bli självförsörjande, dels för att locka människor, föreningar och andra att ta aktiv del i odlingarna. Planen är att ytan till cirka 20 procent ska täckas av grönsaker. Så det kommer att finnas gott om plats för annat, till exempel blommor, lin, humle, solrosor och en yta med korn som kan bindas till kärvar för hungriga småfåglar i vinter.

48

Ytan mellan grönsakslanden och terrasserna ger plats åt ängsblommor, fläder, havtorn och äppelträd. En naturlig yta som väl lämpar sig för picknick och samvaro vid grupper av utomhusmöbler. Lite snett till höger på slottets entrésida skapas en topiary, något som är mycket vanligt i slotts- och herrgårdsparker, framför allt i Europa. Det är benämningen på formklippta buskar som ofta får form av djur eller andra sagoväsen. På Wenngarn blir det inte några excentriska skulpturer utan fint formklippta idegranar. Utmaningen har varit att hämta in växter med färg och passion som ger området liv, skapar en karaktär som sprider glädje och lust till besökare och boende. Att våren i år kom extremt tidigt blev bara en extra bonus, åtminstone till en början, men under första hälften av maj blev det åter kyligare och en del av trädgårdsarbetena fick göra en paus. För att sätta en unik prägel på området skapas här en av de första nationella samlingarna i Sverige av en specifik artgrupp. I korthet innebär det att bevara växternas mångfald, till exempel sorter av frukter, bär, köks- och prydnadsväxter. Något som är mycket vanligt i England, där både privatträdgårdar och slott öppnar sina grindar och visar sina nationella samlingar av till exempel magnolia, rhododendron eller snödroppsträd.


49


– På Wenngarn skapar vi den första nationella samlingen i Sverige av prydnadskörsbärsträd, berättar Daniel Bell. Upp emot 120 olika arter planteras på den stora ytan mitt emot hotellets huvudentré.

50

Träden blommar från sen vår till en bit in på sommaren. En oslagbar syn med en skiftande färgskala i trädens blomsterskyar. Som inramning av den stora ytan ut mot vägen utanför hotellet finns en rik mängd av perenna växter. Det är en 80 meter lång och bred häckliknande plantering som sveper fram i en bågformad linje. Här blommar mängder av rosa och röda rosor tillsammans med sensommarblommande syrener och otaliga mängder av andra växter. Den stora öppna ytan sås med gräs i olika höjder och här finns nu även en scen för framträdanden och andra publika arrangemang. På hotellets baksida, mot konferensbyggnaden har en mindre park anlagts. I eftermiddagssolen kommer buxbom, magnolia och bok att trivas fint. Två stora kvittenträd med ljuvliga blommor och senare frukter, är pricken över i. I nedre kanten av den lilla parken har en örtagård anlagts. På vägen tillbaka mot slottet, framför dammstugan som byggts upp under sommaren, vilar den gamla branddammen. En välkomnande vattenspegel som fått nytt liv och kantas med växter som passar en damm; vattenväxter, olika sorters gräs, iris och näckrosor. Trädgårdarna på Wenngarn har en eftertänksam prägel, samtidigt som de bjuder på dofter, färger och nyttigheter. Det är en blandning av ögats fröjd och gommens smaksinnen.

Prunus ”TaiHaku” är ett lövfällande och välblommande prydnadskörsbär. De elliptiskt gröna bladen kan bli upp till 20 cm långa och 8 cm breda. Löven är bronsfärgade vid lövsprickningen och övergår till gul/ orange under hösten. De vita blommorna kan bli upp till sex cm breda och spricker ut samtidigt med löven. Tai Haku benämns vanligen som den ”Great White Cherry”. Trädet på uppfartsvägen till Wenngarn är drygt fyra meter högt och cirka 30 år gammalt när det planterades på plats.


51


52


Januari 2014

53


54


April 2014

55


56


Maj 2014

57


58


Juni 2014

59


60

Inte många dagar kvar till smygpremiären av Hotell Anstalten. In i det sista pågick markarbeten och kabeldragning framför slottet samt finputsning i hotellet.


61


62


63


wenngarnssommar 1 juni

64


65


Öppningsdagen

66

Solen lyste på Wenngarn morgonen den första juni 2014. Vi bytte skyltar, tog av oss arbetsvästarna och hälsade välkomna till Wenngarnssommar. Tillsammans med kommunledningen delade vi ut skattkartor och lät besökarna ströva runt och upptäcka Wenngarn. En härlig inramning med 5 000 besökare, bilar, ballonger och sambaorkester. En öppning värdig Wenngarn och Magnus Gabriel De la Gardie. Att avsluta ett intensivt projekt med en folkfest var fantastiskt och gav förhoppningar för framtiden. Maten och drycken tog slut, parkeringsplatserna likaså, men humöret verkade vara på topp. Prinsessan Christina, fru Magnusson invigde konstutställningen för Sigtuna Museum tillsammans med kommunalrådet Lars Bryntesson. I sitt öppningstal såg hon fram emot en inspirerande, hoppfull och spännande utställning som samlat slottets historiska liv i en presentation från vår tid.


67


68


69


70


71


Sigtuna Museums konst- och historieutställning som visas under Wenngarnssommar handlar om 361 år av barock, kärlek, exotism och periferi från Magnus Gabriel De la Gardies tid fram till i dag. Sigtuna Museum och Konsthall Märsta presenterar en resa genom tid, kulturarv och byggnadshistoria. Den börjar 1653 då De la Gardie och prinsessan Maria Eufrosyne tog över Wenngarn slott och tillsammans med Jean De la Vallée byggde om slottet så det passade den tidens trend, barocken, som präglar miljön än i dag. Resan tar oss genom olika tidsepoker och kulturlager, vilka är ovanligt tydliga på Wenngarn. Medverkande i utställningen var konstnärerna Yinka Shonibare, Bo Ahlström, Torsten Jurell, Katja Pettersson, gruppen Raketa och August Sörenson. VAD ÄR WENNGARNSSOMMAR 72

Wenngarn är en härlig plats att vara på, särskilt på sommaren. Wenngarnssommar är ett begrepp och event vi skapat då vi tillsammans med ortens föreningsliv bjuder in alla som vill komma till spännande aktiviteter och vackra miljöer. Tanken är att det alltid finns saker att göra på Wenngarn, alltid en anledning att komma hit om så bara för att promenera i parken. God mat och dryck, spännande experimentella aktiviteter som utomhusbio på slottsterrasserna och musikkvällar i restaurangen.

Det är svårt att förstå vad Wenngarn har att erbjuda utan ett besök. Väl här tror vi att alla kan hitta sitt eget Wenngarn. Vi vill skapa ett brett utbud av aktiviteter, verksamheter och miljöer som skapar en helhet och gör Wenngarn till ett alternativ i framtiden. Ett ställe att bo på, jobba på eller bara besöka, äta och konferera. Genom Wenngarnssommar öppnar vi ett fönster mot framtiden. I samarbete med Sigtuna Märsta Gymnastikklubb och Arlanda IBK Griffins visar Wenngarns Natur- & Kulturförening utomhusbio varje fredag, söndag och vid andra evenemang när det passar. På öppningen första juni visades filmen Grease. BARN OCH UNGDOMAR GER LIV TILL WENNGARN

Wenngarn är en fantastisk plats men det som ger liv åt området är alla besökare och då framför allt alla barn och ungdomar. Vi arrangerar sommarfritidsgård, barnfestivaler, utomhusbio och spökvandringar. Vi skapar lekplatser, skattjakter och barnteater och hoppas att Wenngarn i framtiden blir ett ställe där barnen kan ha kul och möta vår gemensamma historia på ett spännande sätt. Vi välkomnar alla till Wenngarn, men barnen är extra välkomna!

Foto: Lars Hellquist

SOMMARUTSTÄLLNING 361


73


74


Wenngarn – en plats fÜr alla

75


före och efter … Januari

Juni

76

Mars

April


April

Juni

Januari

Juni

77


Januari

Juni

Januari

Juni

Januari

Juni

78


Januari

Juni

79


April

80

Maj


Maj

81

Juni


82

tack till alla 120 000 arbetstimmar, oräkneliga myndighetsbeslut, fyra mordbränder och tusentals djupa suckar. Det har varit utmanande, uttröttande och spännande. Men också fantastiskt roligt. Det har varit en enorm uppslutning kring projektet och de hundratals människor som varit direkt inblandade och de tusentals människor som följt och stöttat projektet har alla bidragit till resultatet. När det gått tungt har stödet varit fantastiskt och den gemensamma glädjen när vi närmat oss målet på projektet värmer. Jag och min kollega Peter vill tacka alla er som varit inblandade i projektet och hoppas ni känner er delaktiga i uppbyggnaden av Wenngarn. Wenngarn är en magisk plats som plockat fram det bästa hos oss. Wenngarn har mycket att bidra med i framtiden genom att berätta historier och påminna oss om vårt arv. Även om Wenngarnssommar, uppbyggnaden av Allébyn och Anstaltshöjden med nya bostäder för 400 boende är spännande projekt, så är 280 dagar av Sisyfos ett unikt projekt som vi aldrig får göra igen. Det är kanske tur det. TACK! Olle Larsson


83

Sisyfos är ett företag som bygger på en gammal grekisk myt. Sisyfos har trotsat den mäktige överguden Zeus. Som straff för sin hybris döms han till att rulla en tung sten uppför ett högt berg. För att klara uppgiften tvingas han använda alla sina krafter. När stenen knuffats upp på toppen av berget rullar den ner på andra sidan och Sisyfos får börja om från början. Detta arbete får han fortsätta med i eviga tider. Man brukar säga att ett arbete som man inte ser något slut på är ett ”Sisyfosarbete”. Men Sisyfos kommer på ett sätt att undgå sitt straff. Genom att bestämma sig för att detta kroppsarbete är det roligaste som finns misslyckas Zeus med att straffa honom. I Camus bok är det vi människor som knuffar på stenen. Livet har, precis som stenrullandet, inget varaktigt värde. Det är vi människor som måste skapa ett värde i våra liv. Vi kan välja att tycka att det vi gör har ett värde, på samma sätt som Sisyfos valde att sätta värde på sitt arbete. Att tvingas välja och ta ansvar för sitt liv är ett huvuddrag i existentialismen.


Första oktober 2013 tog Sisyfosgruppen över Wenngarn Slottsområde. Fastigheten som består av 70 byggnader över 35 hektar mark hade förfallit under de senaste tio åren. Arbetet inleddes direkt med att återupprätta Wenngarn och första juni 2014 efter 280 dagar och 120 000 arbetstimmar kunde den första etappen avslutas och Wenngarnssommar 2014 öppnas med kunglig invigning. Boken handlar om åtta månader av Wenngarn, Sisyfos och hur processen gick till. www.wenngarn.se

84

Wenngarn - Åtta månaders och 120000 arbetstimmar senare  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you