Page 1

Wenngarn frรฅn tanke till genomfรถrande SISYFOS

1


Innehåll

2

Vårt Wenngarnshjärta sid 4 De ekonomiska utmaningarna sid 6 Tankar om helhetssyn sid 8 Tankar om delaktighet sid 16 Tankar om hållbarhet sid 22 Tankar om gemensamma resurser sid 28 Tankar om möten och krockar sid 34 Tankar om glädje och fest sid 40 Tankar om välbefinnande sid 44 Tankar om historiens betydelse sid 50 Bildcollage sid 70 Några röster sid 84 Tack sid 89

Wenngarn – från tanke till genomförande Text: Olle Larsson, Sisyfos. Annica Ahlberg-Valdna, Sentence Design AB. Foto: Lasse Hellquist (omslag), Anneli Lindh, Care of Lindh. Peter Rudin och arkivbilder. Form: Taeko Östergren, Grafish. Andra upplaga maj 2016.


Wenngarn frรฅn tanke till genomfรถrande SISYFOS

3


K APITEL 1: FÖRORD

Vårt Wenngarnshjärta Det här är andra boken om förädlingen och utvecklingen av Wenngarn, ett drömprojekt för mig och min organisation. Den 1 oktober 2013 köpte Sisyfos Fastighetsförädling AB ett mycket nedgånget och förfallet Wenngarn för att återuppbygga och skapa ett modernt och levande bysamhälle. Arbetet pågår fram till den 30 juni 2016. 4

Vi tycker att det är viktigt att berätta historien om Wenngarn, om varför och hur vi arbetat med projektet. Vi har därför löpande dokumenterat processen med text och bild i en liten bokserie i tre delar. Första boken, ”Åtta månader, 120 000 arbetstimmar” skildrar planeringen, drömmarna och starten av förädlingen, de dramatiska mordbränderna, hoten och utmaningarna i början på resan. Den här boken tar vid där den första slutar och berättar om när byggnation övergår till praktisk verksamhet och bysamhället Wenngarn skapas. Detta är en spännande utvecklingsfas när tankar, visioner och strategier blir verklighet. Värdeorden i projektet är förädling, helhetssyn, öppenhet, delaktighet och passion. Alla värdeorden har betydelse och är viktiga, men hur kan vi översätta dem till en kultur, en verklighet och ett samhälle? Många frågor och många försök till svar. Den tredje delen kommer att handla om hur pusselbitarna

faller på plats och om utmaningen med att säkerställa Wenngarns framtid. Tusentals människor har bidragit i projektet och drygt hundra har haft det som heltidssysselsättning under det senaste året. Alla har lagt ner sin själ i arbetet och visat ett stort Wenngarnshjärta. Det är underbart att få uppleva när så många människor drar åt samma håll och visar att det går – stort tack till alla. Wenngarn har fått mig att återupptäcka betydelsen av vår historia. I över tusen år har människor levt här, i nöd och lust, i uppgång och nedgång, i vardag och fest. Sveriges äldsta bevarade brev från 1164 handlar om Wenngarn och Magnus Gabriel De la Gardie förvandlade Wenngarn till en magisk plats under 1600-talet. Trehundra år senare bytte Wenngarn skepnad och blev alkoholistanstalt fram till slutet av 1900-talet. En av våra utmaningar har varit att bevara och återupprätta vad andra skapat, att berätta och nedteckna historierna så att de finns kvar för dem som möter Wenngarn framåt. Det är både en ära och ett ansvar. Välkomna Olle Larsson


Wenngarn hade som mest 97 procent återfall under anstaltstiden, vi kan bara hoppas att vi kan ha 97 procent återbesök här på Wenngarn.

5


K APITEL 2: EKONOMI OCH SYNEN PÅ VÄRDE

De ekonomiska utmaningarna Många ställde i början på projektet frågor om ekonomi och lönsamhet kring Wenngarnsprojektet. Visionen om ett levande bysamhälle med ett öppet slott, ur ett ekonomiskt perspektiv; hur ser den ekonomiska modellen ut? En stor utmaning har varit att skapa ekonomisk hållbarhet både i byggnation och verksamhet, under projektet, och för framtiden. 6

När jag först mötte Wenngarn 2010 blev jag förälskad. Jag blev överraskad och förundrades över att det fanns en så fantastisk plats mitt i Sveriges kommersiella hjärta som til�läts förfalla. Ett magiskt område med slott och en tusenårig historia. En pärla som förvandlats till en skamfläck. Jag såg framför mig mitt absoluta drömprojekt och blev besatt av att hitta en väg även om jag då helt saknade de ekonomiska förutsättningarna. Jag grubblade mycket på hur jag skulle bära mig åt och formulerade en projektplan: • Skapa tillräckligt med eget kapital. • Utveckla och visualisera en tydlig och genomförbar vision.  • Förhandla med säljaren och hitta en möjlig överenskommelse för köp. • Övertyga banken och skapa finansiering. • Övertyga kommunen att satsa på ett snabbt detaljplaneförfarande. • Förankra visionen hos grannar, föreningar, företag och politiker. • Bygga en organisation som kan genomföra projektet.

Många av punkterna var rejäla utmaningar men den största var att skapa förtroende för att jag var rätt person och hade rätt organisation för jobbet. Wenngarn hade varit till salu i många år och betydligt större och starkare aktörer än Sisyfos hade misslyckats med att hitta vägen fram. De första kontakterna med Sigtuna kommun och den tidigare ägaren visade på svårigheterna att värdera projektet ekonomiskt. Kommunen hade gjort en värdering på cirka 50 miljoner. Ägaren Randolf Schutzel nämnde ett värde på 200 miljoner medan jag argumenterade för att det istället var kring 400-500 miljoner. Min argumentation var att om jag bara köpt mark och skulle bygga upp ett Wenngarn från grunden vore det en kostnad på över en miljard. (Bara anstalten lär kosta runt 200 miljoner att bygga). Att renovera hela området beräknar jag grovt till 400–600 miljoner och då borde ju värdet vara cirka 500 miljoner, eller? Vi hade uppenbarligen olika syn på värde. Inkluderar man kultur, naturhistoriska och sociala värden samt samhällsnytta i värderingen har jag gjort mitt livs affär. Hur man än ser på värde så krävdes det att vi kunde presentera kalkyler för banken och räkna hem projektet. Att räkna ut vad renoveringskostnaden för park, mark och framför allt de 70 byggnaderna på totalt 26 000 kvm är svårt. Vi beslutade oss för att inte ens försöka – vi fokuserade på att bygga en


I garagen under Smuttan (byggnaden som nu renoverats och ligger bakom Hotell Anstalten) stod några av de nästan hundra stulna, kraschade och övergivna bilarna vid tillträdet. En av garagens näringsidkare sålde dessutom utrustning för marijuanaodling (mycket lönsamt).

organisation där vi kunde förutse kostnaden per månad. Med organisationen på plats handlade det om prioritering, att göra rätt projekt i rätt ordning och till rätt pris. Att snabbt komma till ett läge där vi kunde sälja villor, parhus och bostadsrätter innan finansieringen för renoveringen tog slut. Detta är bakgrunden till att tempot på projektet har varit så högt; vi hade helt enkelt inget val. Sigtuna kommuns fantastiska arbete med detaljplanen på sex månader och Sisyfos alla medarbetare som skapade Allébyn på mindre än ett år var en nödvändighet för att lyckas. Vi hade mindre än ett år på oss att visa omgivningen att Wenngarn är en drömplats att bo och arbeta på. Linjen mellan framgång och fiasko är tunn. Om detaljplanen hade överklagats hade vi med stor sannolikhet inte klarat av att hålla ut ekonomiskt. De nybyggda och renoverade husen såldes på senhösten 2014 och projektets delar började falla på plats. Vi hade nått krönet på uppförsbacken – vilket var en enorm tillfredsställelse och lättnad. Samtidigt öppnades nya möjligheter i alla möten med positiva och inspirerande människor. Wenngarn som plats att leva, skapa och mötas på gör skillnad och vi bestämde oss för att sätta högre mål. Vi tog fram nya projektplaner, skapade stora möteslokaler, bageri och bryggeri med mera och tredubblade antalet hotellrum. Vi reviderade planerna för företagscenter och äldreboende och höjde ambitionerna.

7

För mig är Wenngarn en så historiskt viktig och unik plats att jag skulle skämmas om vi inte gick ”all in” för att möta områdets fulla potential. Är det roligt? – ja. Är det riskabelt? – ja. Är det smart? – nej. Sammanfattning: Svårt är roligt, enkelt är tråkigt. Olle Larsson DE EKONOMISK A UTMANINGARNA


Efter första världskriget återupptogs alkoholistvården på Wenngarns riksanstalt för alkoholsjuka. Då gällde alltjämt Alkoholistlagen och enligt den kunde man tvångsintas på initiativ av nykterhetsnämnden. När de intagna kom till Wenngarn hamnade de först på någon av intagningsavdelningarna. De som var riktigt våldsamma hamnade i källarens celler. Patienterna var ofta mycket illa däran och avgiftningen blev både dramatisk och plågsam.

  K APITEL 3: SYNERGIER OCH HELHETSSYN

8

tankar om helhetssyn Att skapa en helhet av delarna är en stor utmaning i projektet Wenngarn. Vi vill erbjuda ett brett och öppet samhälle där alla är välkomna. Men målgruppen ”alla” är svår att nå och vi försöker därför skapa en bredd av miljöer, service, verksamheter och aktiviteter som lockar olika grupper. Spretigt och svårkontrollerat? Ja, men också utmanande och spännande! Förändringar på arbetsmarknaden, det nya tjänstesamhället, ändrad befolkningssammansättning med kraftigt ökad medellivslängd och ökad invandring samt en enorm teknisk utveckling i informationssamhället innebär också förändringar i vårt sätt att umgås och leva. När samhället utvecklas förändras behoven kring information, tjänster, service och kommunikation. Är vårt samhälle anpassat för dagens behov och vilka är morgondagens

krav för att bo, leva och arbeta? Hur bygger vi ett samhälle som inte bara kan hantera dagens utan även morgondagens behov? Det är en utmaning att bygga infrastruktur, fastigheter och verksamheter som klarar av att erbjuda de lösningar som efterfrågas när samhället utvecklas. Alla i samhället är välkomna till Wenngarn. Det finns förbisedda grupper med fantastisk potential som kan bidra: arbetslösa, invandrare, ungdomar, friska pensionärer och funktionshindrade. Kan vi forma arenan Wenngarn så att alla får plats och kan bidra till en positiv samhällsutveckling? En dröm är att många olika människor kan hitta sin plats, sin glädje och sin trygghet på Wenngarn och bli viktiga delar i ett levande bysamhälle. Olle Larsson


9

TANK AR OM HELHETSSYN


Allt på Wenngarn bidrar till Helheten – Mångfalden av människor som har flyttat in och som kommer att bo på Wenngarn i olika typer av bostäder ger liv och rörelse. De medverkar till att göra Wenngarn levande, inte bara under evenemangen utan i vardagen. 10

– Blandningen av människor i olika åldrar, med erfarenheter och kunskap har skapat liv, samtidigt som utmaningen är att folks idéer och förslag bidrar till helheten. Vi vill att verksamheterna ska bygga på varandra, inte konkurrera ut varandra. Det säger Emelie Åstrand som arbetar med kommunikation på Wenngarn. De företagare som väljer att ha sin arbetsplats i Företagscentret är en viktig grupp som bidrar till ett levande bysamhälle. När nya boende flyttar in kommer de successivt att bidra med sina idéer och förslag på vad som kan göras och upplevas på Wenngarn. – Wenngarn är så stort att även om vi har fem, sex aktiviteter som pågår samtidigt kan man tycka att det inte är så mycket folk här. Med fler boende och företagare kommer Wenngarn inte att avfolkas på kvällarna vilket känns bra. Vi vill uppmuntra alla i samhället att med projekt och evenemang hitta utlopp för sin energi och kreativitet på

Wenngarn. Det är en blandning av operativ drift och att stötta och skapa möjligheter för nya aktörer. Vi vill att varje pusselbit skall bidra till helheten. Genom våra nätverk, grannar, politiker, kommunen och övriga intresserade når vi fram till fler som i sin tur öppnar nya dörrar. – Våra olika lokaler och markytor runt omkring Wenngarn lämpar sig för många olika verksamheter och aktiviteter. Här finns förutsättningarna och med fortsatt delaktighet från omgivningen kan utvecklingen fortsätta. Helhetssyn och identitet

Mångfalden och strukturen i ett levande bysamhälle växer fram från områdets förädlade byggnader och de möjligheter som de ger. – När vi nu hållit på ett tag börjar vi se hur förädlingen av byggnaderna öppnar förutsättningarna till det levande bysamhället. Olika människor ser olika möjligheter och vi försöker hitta de nya idéerna och få de olika aktörerna att våga ta chansen att göra Wenngarn till sitt. Det är kul att se att ju fler som lever här och ser Wenn-


11

garn som en arena desto mer liv får området. Människor kommer hit av olika skäl – möten, arbete, träning, rekreation, historia, barnaktiviteter, trädgård med mera. En utmaning har varit att kommunicera det som händer på Wenngarn, berättar Emelie Åstrand. Vi har fått fantastisk hjälp av alla som bidragit och hjälpt oss att sprida information om Wenngarn. Det är en härlig känsla att möta nyinflyttade som visar sin uppskattning och stolt visar upp områdets utveckling för vänner och bekanta. – När Wenngarn öppnade 1 juni 2014 var vi anställda ganska oerfarna och nya. Wenngarn var nytt och vi ville snabbt bjuda in alla och visa möjligheterna. Det är svårt att kommunicera med ”alla” och vi försökte därför skapa många olika slags aktiviteter riktade till olika grupper.

Dessutom engagerade vi så många föreningar som möjligt. Ett roligt och givande arbete som ger mersmak. Med olika målgrupper och besökare kan budskapen och informationen bli lite spretig men vi kämpar med att vara så tydliga som möjligt. – Jag tror det är viktigt att inte glömma bort att vi bara är relevanta om våra gäster har ett behov av våra erbjudanden, konstaterar Emelie Åstrand. Vi funderar mycket på vad som lockar hit folk och vi vill gärna göra något oväntat som samtidigt förenklar och ger mervärde. Ett bra exempel är utomhusbio i slottsparken, det är min favorit. Eftersom det just då inte fanns någon bio i Sigtuna kommun, så varför inte ha bio i en slottspark? Ett bra exempel på något oväntat som fyller ett behov och ger liv åt en historisk miljö. TANK AR OM HELHETSSYN


6 16

7

5

8

3 4

12

9

10

2

11 23 13

1

22 14 23

12

23 21 19

20

18 20


Wenngarn

1.

Ängsbacken, bostäder renoveras till bostadsrätter.

2.

Anstaltshöjden, renoveras till ungdomsbostäder.

3.

Konferenslokaler och i bottenvåningen ett enklare boende, så kallat kabinboende med egna kök.

4.

Hotell och restaurangen i Anstalten.

5.

Annexet, ett test av ny byggteknik med frigolit.

6.

Hantverkshuset, återuppbyggd hotelldel med flera rum och med eget kök.

7.

Den tidigare förskolebyggnaden är omgjord till hyresrätter.

8.

Vattentornet är intakt sedan 1950-talet och används.

9.

Bollhallen, en gemensamhetslokal som går att hyra till exempelvis födelsedagsfester med mera.

10. Intill Bollhallen finns en lekplats med utrustning skänkt av Sigtuna församling. 11. Ladan och vagnslidret byggs upp som nytt boende för äldre 2016. 12. Sportcentret, Företagscentret och förskola. 13. Kulturstallet med bryggeri, bageri, musteri och logen som eventlokal för runt 500 personer. 14. Den återuppbyggda Dammstugan, där bakas vedugnsgräddad pizza. Utanför en vacker uteplats med utsikt över dammen. 15. Allébyn med de äldre gula villorna som renoverats och ett 40-tal nybyggda villor i Ängsbyn. 16. Skogsbrynsvillorna, åtta villor på Anstaltshöjden samt fyra mellan Allébyn och Paviljongen. De är enfamiljshus på cirka 250 kvm.

15

17. Paviljongen, renoverade bostadsrätter med tolv lägenheter. 18. Orangeriet, unik mötesplats för fester och konferenser och viktigt centrum för trädgården, parken och Wenngarns hållbarhetsarbete.

16 15 17

19. Slottet, en unik mötesplats med anor från 1100-1200-talet är i dag Wenngarns hjärta för boende, besökare och för de som arbetar här. 20. Sveriges första barockträdgård med odlingslotter, ekologiskt odlade bär och grönsaker samt humleodlingar. Odlad yta med blommor och ekologiska grönsaker. 21. I den engelska parken ligger klapphagen med hästar och får. 22. I det gamla magasinet driver en ideell förening loppis. 23. Tre byggnader som ännu i dagsläget (2015) är tomma: Svinhuset, Kontoret och Brännsvinsstugan.

TANK AR OM HELHETSSYN

13


De la Gardies fontänbygge i Sveriges första barockpark lämnar få oberörda. Bara idén är heltokig och att sedan genomföra den också. För att skapa de eftertraktade effekterna lät han bygga regnvattendammar uppe på åsen med slussar. Där skapades ett slutet självtrycksystem med hjälp av 400 ekstockar som borrats till vattenrör. Allt detta iordningställdes bara för att få nöjet att se tio minuters vattenskådespel på morgonpromenaden. Vansinnigt men helt fantastiskt roligt.

14

2014 skulle fontänen rengöras och vi satte på pumpen för att tömma lite vatten så att arbetet skulle bli lättare. (Vi säger vi så att ingen är nämnd och ingen är glömd). Vi slutade för dagen och när vi kom tillbaka morgonen därpå låg det ett par karpar och sprattlade i två små vattenpölar på marken. Vi hade visst glömt att stänga av pumpen kvällen före. Karparna överlevde och dammen blev ren!


Under första världskriget inkallades många män till militärtjänstgöring och Wenngarn ändrade skepnad under några år, från alkoholistanstalt till uppfostringsanstalt för vanartiga pojkar. Men efter kriget ökade alkoholismen i samhället igen och behovet av en anstalt återkom. Alkoholistanstalten och dess vård har satt stora avtryck i svensk vårdhistoria. Först var pojkarna här, sedan alla patienter som kallades gubbarna oavsett ålder.

På Wenngarn fanns länge ett fotbollslag, Venngarn IF där gubbar och ibland personal var med. Venngarns IF:s framgångar varierade genom åren, främst beroende på vilka gubbar som vårdades på anstalten. Ibland kunde det vara upp emot tre-fyra landslagsspelare inne på ”torken” samtidigt vilket naturligtvis ledde till att Venngarn IF snabbt steg i tabellerna.

15


På Wenngarn finns många äppelträd och nästan lika många sorter. Det inte många vet är att det finns minst ett äppelträd med en hemlig sort! Dessa äpplen har snart rest Sverige runt bland äppelexperter och experterna har även varit på Wenngarn. Ingen har i dagsläget kunnat fastställa vilken sort det är. Äpplet är stort, vackert och har en underbar smak som påminner om champagne. Kanske finns det snart ett ”Wenngarns champagneäpple”?

  K APITEL 4: DELAKTIGHET

16

tankar om delaktighet Min dröm är att Wenngarn kan vara ett föredöme och en testmiljö för projekt som tar vara på resurser, som ser värde och inte bara pengar, som ser utmaningar och inte problem. Att Wenngarn kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Vi har själva inte svaret hur det ska gå till men vi behöver fråga och lyssna på vår omgivning. Hur kan Wenngarn göra Sigtuna till en bättre plats att leva på? Grunden i entreprenörskap är att bidra till samhället genom att lösa problem och fylla behov och därmed skapa affärsmöjligheter. Att börja i andra änden, hur ska jag tjäna pengar, är enligt min erfarenhet fruktlöst. Delaktighet är ett av Wenngarns värdeord och en förutsättning för god utveckling. Energin och kreativiteten och all hjälp och det stöd vi fått i stort och smått har varit över förväntan.

Vi vill utveckla former för att involvera vår omgivning och skapa ett bättre samhälle med större delaktighet. Det finns kunskap, energi, engagemang, erfarenheter och färdigheter i vår omgivning som vi får ta del av om vi bara vågar fråga. Kraften och kreativiteten finns i samhället som en enorm outnyttjad resurs. En viktig uppgift i framtiden är att skapa nya former och modeller för att involvera och generera delaktighet och samförstånd samt att utnyttja kompetensen hos ”lekmän” med olika erfarenheter, kompetenser, intressen etcetera. Genom att systematiskt involvera omgivningen i utvecklingen och hitta behov skapas dynamik i samhället som förhindrar att Wenngarn blir stillastående. Olle Larsson


17

TANK AR OM DEL AK TIGHET


Delaktighet skapar framtidens Wenngarn 18

400 unika förslag och idéer från engagerade, nyfikna och intresserade människor i och kring Sigtuna. Det är ett fantastiskt resultat när vi bjuder in nätverk, kommuner, grannar, politiker och föreningar att delta i diskussionen kring utvecklingen av Wenngarn.

Under året pågår ett ständigt arbete med att skapa kontakter som ger delaktighet och stimulerar till nya idéer och förslag. En gång om året i november genomförs ett stort event där alla intressegrupper bjuds in för att komma med idéer och förslag om hur Wenngarn ska utvecklas. – Vår huvudfråga vid det första tillfället 2013 var ”vad kan man göra på ett slott?”. 700 personer deltog och förslagen handlade om vinprovning, skattjakter och spökvandringar, förutom bröllop och fester förstås. Annika Östervall som arbetar med att integrera idéerna i årskalendern på Wenngarn berättar om arbetet. Året därpå ställdes frågan ”vad behövs för att skapa ett levande bysamhälle”? Det resulterade i över 400 idéer, en ovärderlig källa att ösa ur. Utmaningen är inte brist på kreativitet, förslag och idéer utan att hinna med att välja ut och genomföra.

Förslagen handlar både om att enskilda människor vill göra något själva på området, och idéer om vad som kan resultera i mer långsiktiga och hållbara lösningar. Dessa kan behöva planläggas och genomföras på lite längre sikt. – Många av våra ursprungliga planer har korrigerats och ändrats och många nya har kommit till, berättar Annika. – Wenngarn är en arena där det är möjligt att använda lokalerna eller grönområdena med aktiviteter som lockar både boende och besökare. 2015 års sommarteater är ett exempel där en teatergrupp spelar utomhus i gamla stallruinen. De sköter sig själva och bjuder in till föreställningarna medan Wenngarn bidrar med det som behövs runt om, som parkering, el och vatten. Att omgivningen har engagerat sig i utvecklingen av Wenngarn är ett exempel på hur ett bysamhälle växer fram och det har utvecklats till en modell för att tillvarata omgivningens kunskap och idéer. Modellen bygger på ett Wenngarnshjul där vi delar in vår omgivning utifrån perspektiv och intresse. När en ny idé, ett förslag eller en produkt dyker upp kan vi använda


Vid den dramatiska branden 2013 brann stenladan och vagnslidret ned. Båten som låg precis bredvid byggnaderna smälte helt av värmen från branden och kvar blev bara en liten plasthög och relingen. Det var andra gången stenladan brann ned (första gången 1938).

Wenngarnshjulet för att få in synpunkter utifrån olika perspektiv. Exempel kan vara boende, barn, personal företagare, politiker som alla har lite olika infallsvinklar. 19

Modellen har redan använts vid utvecklingen av förskolan, parken, odlingslotterna, Orangeriet, transferbussarna, Kulturstallet, Företagscentret, Sportcentret och det kommande boende för äldre. Genom att systematiskt involvera omgivningen upptäcks behov och vad som saknas. Målet är att Wenngarn ska vara ett föredöme och en testmiljö för idéer om hur samhällen kan utvecklas. – Vi började på minus då Wenngarn var en skamfläck och idag ser vi en positiv utveckling. Det är en häftig resa som bara börjat. De fantastiska människorna jag träffar delar med sig av sina guldkorn av tankar och idéer. Det ger energi och fyller behov. Jag har ett mycket spännande jobb, säger Annika Östervall. Det finns många delar av Wenngarn som helt bygger på engagemang och förslag från vår omgivning som till exempel utomhusgym, förskola, musteri och bageri. Det har skapat ett engagemang och en delaktighet och kanske framför allt en stolthet: Vi kan tillsammans! TANK AR OM DEL AK TIGHET


Wenngarnsmodellen cessas idéerna, med utgångspunkt från Wenngarns värdegrund, vision och mission. Projektplaner tas fram, nätverken medverkar enligt nätverkshjulet vilket bygger delaktighet och skapar relationer.

Idéer förverkligas med processmodell En tydlig metodik används i utvecklingsarbetet för Wenngarn. Den bygger på delaktighet från nätverken. Wenngarnsmodellen är ett arbetssätt, ett processtänkande som används för att utveckla verksamheter, miljöer och aktiviteter.

Vissa idéer blir till verklighet på kort sikt, medan andra kan kräva mer detaljerade projektplaner och långsiktigt arbete. Hänsyn tas till ekonomiska förutsättningar, resurser och kapacitet samt om behovet finns nu eller på längre sikt.

Processen tar sin utgångspunkt i alla de hundratals idéer och förslag som skapas av nätverk, intressegrupper, boende, föreningar etc. Steg för steg pro-

Vi behöver titta på:

,b

juda in, fråga,

ka

sn

a, h

älsa, välk om n

, lö na

deér, skap sa i a,

lä ra

sig

BEHÖVD

BEHOV

DELAKTIGHET

mm

a? Upplevd

a?

Fr åg

a pn a, a npassa, öp

ÄKTA

ne

rg i,

tfy us inspi ration, l

Kravlöst och lustfyllt!

ll

t

V

E

m

sa

em

s?

Ge

en

s Ly

a

a

a äg rtl

Pro v

20

Morgondagens behov

Dagens behov

Öp p

Gårdagens behov


nätverkshjulet Nätverkshjulet skapar relationer Det konkreta arbetet som drivs med nätverken utgår från behoven på Wenngarn med olika tidsperspektiv. Genom tydliga ledord ger hjulet en

vägledning till hur arbetet med att skapa delaktighet och relationer ska fungera. Tanken är att samarbetet ska vara lustfyllt, engagerande och utan krav.

Idé

Ja

Nej

Genomfört event. Alt: Om det återkommer – ett varv till i hjulet.

Utvärdering

Behov på Wenngarn baseras på: • Värdegrund • Vision/mission • Destinationstratten

Kommunikation enligt nätverkshjulet med fokus på relevanta deltagande nätverk.

21

Bjuda in nätverken enligt nätverkshjulet och skapa relationer utifrån kapacitet

Projektplan uppdateras Genomför alternativt lanserar event.

Skapa utkast till projektplan

Se möjligheter/ utmaningar utifrån feedback från nätverken

Behov

• Produkt/Projekt • Paketering/Koncept • Storytelling – hur har nätverken hjälpt till?

TANK AR OM DEL AK TIGHET


K APITEL 5: PARK OCH HÅLLBARHET

tankar om hållbarhet 22

I parken finns historia och framtid som påminner oss om livet. Parken ger oss inspiration, råvaror till mat och dryck och ett inre lugn. Den kräver visserligen omtanke och omvårdnad men ger mångdubbelt tillbaka. Den lugnar oss i vår vardagsstress och påminner oss om jordens artrikedom, kretslopp och årstidernas förändring. En viktig långsiktig motpol som skapar balans mot det ökande tempot och teknikutvecklingen i informationssamhället.

för människor och miljö? Sopsortering, ekologisk mat och klimatkompensation är viktiga projekt, men på Wenngarn finns också andra utmaningar. Vi pratar ofta om återvinning och glömmer att våra förfäder var mästare på det. När samhället förändrades och slott, gårdar och torp byggdes om, återanvändes och flyttades varenda planka och tegelsten till nästa bygge. Varje pryl sparades och vårdades genom generationer.

Vi har valt att använda parken som symbol och Orangeriet som byggnad och funktion för att lyfta trädgården, naturen, hållbarhet och livskvalitet med utställningar, berättelser och utsmyckning. Wenngarns historia är minst tusen år gammal, och kommer att finnas i många tusen år framöver. Att vår egen tid i det perspektivet är kort innebär inte att den är mindre viktig.

Kan vi bygga system som säkerställer att vi inte river, plockar bort eller slänger det som kan återanvändas? Det är ett av många sätt att skapa ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Samtidigt som vi bevarar kulturmiljöer, föremål och förstärker den historiska kopplingen till vårt kulturarv.

Hur kan vi på Wenngarn skapa förutsättningar och en framtid

Olle Larsson


Det ska ha funnits en man från Norrköping som var speciellt intresserad av slottsparken. Varje vår söp han sig riktigt full, gjorde några små dumheter och därefter gick han till polisstationen i Norrköping och sa att han behövde vårdas ett tag på Wenngarn. På så sätt kom han till alkoholistanläggningen lagom till att vårbruket inleddes i parken. När hösten närmade sig skrevs han ut igen.

23

TANK AR OM HÅLLBARHET


Livskraftig trädgård följer säsongens växlingar En levande trädgård som byter skepnad efter säsongens växlingar. Det är en viktig förutsättning för att besökare ska återvända till Wenngarn. Färgprakten, växtkraften, odlingarna och skördetiden ger ett levande miljö. Utan trädgårdens föränderliga liv med färger och former minskar intresset för att återvända till Wenngarn. 24

Daniel Bell är trädgårdsarkitekt och hortonom. Han har bland annat hämtat inspiration till trädgårdarna från sitt hemland Storbritannien, från de historiska dokumenten och sedan följt sitt eget hjärta. – Vad vore ett bröllop på slottet utan en välkomstskål på terrassen, frågar sig Daniel Bell. Eller en solig dag med doft av humle och ängsblommor och surret från energiska bin?

restaurangen och pizzerian. Under 2015 planterades inte pelargoner i de stora trädgårdslådorna utanför Dammstugan och de andra byggnaderna. Där sattes i stället bönor, lök, persilja och andra ätbara grönsaker. Utekrukor behöver inte enbart fyllas med sommarblommor, menar Daniel Bell. Parken innehåller mycket av det som är det viktigaste i livet, historia och framtid. Och ett är helt säkert: trädgården och parken kommer att överleva oss alla. Trädgårdar kräver ständig tillsyn, vattning, ansning, klippning och ny- och omplantering. De kostar en hel del i underhåll. Men utan en livskraftig trädgård vissnar besökarnas intresse. Indirekt ger trädgården avkastning för att den är unik med sina rabatter och odlingar som lockar besökarna att komma, inte bara en gång utan flera.

Han har varit med sedan starten 2013 och inledde arbetet med att planlägga trädgårdarna på Wenngarn genom att studera barockparkens och trädgårdens historia. Ett arbete som tog flera månader. Tillsammans med Olle Larsson reste han runt för att titta på växter och planerade vad som skulle fungera växtmässigt och rent praktiskt.

Det gamla växthuset och Orangeriet är centrala i parken. De har renoverats och tjänar både sitt tidigare syfte med växtodling samt som gemensamhetsutrymme med soffor, bord och ett utrustat kök. I loungen finns tidningar och informationsmaterial om framtidens utmaningar för oss själva och vår omvärld utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Några specifika projekt är de hundratalet körsbärsträden och odlingarna av grönsaker och frukt som används i

I ett av rummen har väggarna klätts med levande gröna växter, så kallade ”living walls”. På taket sitter solpaneler


Under anstaltstiden fick personalen på Wenngarn beställa ”ett antal potatisrader” vid Orangeriet. Trädgårdsmästaren satte potatisen och familjerna fick sedan skörda sin egen potatis. Här fanns även en mindre handelsträdgård där personalen kunde köpa lite färska grönsaker och bär med mera.

som driver en Tesla 2 000 mil om året. En plats att inspireras av och umgås i, vid fest eller konferens. Daniel nämner hur högt han värderar sina medarbetare varav de flesta aldrig tidigare befattat sig med trädgårdsarbete. Ett exempel är när 300 stolpar till den långa gången med humle skulle placeras i två snörräta rader. Två av markarbetarena borrade hålen under några dagar när sommarhettan var som mest tryckande.

25

– Vi som driver projektet vill ge en stor eloge till alla medarbetare, sommarjobbare och volontärer för allt arbete de lägger ned i det tysta för att skapa parken och trädgården. Vi hade inte klarat oss utan dem avslutar Daniel.

TANK AR OM HÅLLBARHET


26


En av de fäblesser som dåtidens stormän ägnade sig åt var att samla på sig orientaliska och kontinentala växter som egentligen inte hade en chans i det bistra svenska vinterklimatet. Problemet löstes med så kallade orangerier och även om vårt orangeri är från 1930 lär det ha stått ett här även på 1600-talet.

Här hade konstnären Bo Alström haft sin atelje i över tio år och det var utanför Orangeriet som han mötte spöket Magnus Gabriel De la Gardie en natt. Bo Alström lär ha frågat: ”Vad gör min herre?” och De la Gardie svarade: ”Jag är inte färdig”.

27


KAPITEL 6: GEMENSAMMA RESURSER

tankar om gemensamma resurser 28

Slottet och parken är hjärtat i samhället och den gemensamma resursen, ett byslott. Slottet är en mötesplats och en symbol för historien och framtiden. En historisk ”byastuga” som bildar ett centrum i bysamhället. De gemensamma resurserna definieras av Harvardprofessorn Michael Porter som ”shared value”. Det låter lite akademiskt men grundar sig på våra förfäders resursutnyttjande. Det centrala är att skapa meningsfulla ekonomiska och sociala värden genom att utnyttja kopplingen mellan företags konkurrenskraft och samhällsutvecklingens behov. Vissa beskriver också en återgång till bytessamhället där vi värderar olika resurser, produkter och tjänster och handlar med dessa utan att alltid blanda in pengar. Det värde som skapades när vi öppnade slottet för 100  000 besökare under första året (2014) är stort. Värdet av att ha ett slott och en park för gäster, fika, möten eller för rekreation delas av alla som besöker, bor och arbetar på Wenngarn och blir större ju fler som nyttjar det. Värdet möjliggör ett högre pris på lokaler och produkter som kan användas till

att finansiera förvaltning och utveckling av de gemensamma resurserna. Trenden i samhället mot ökat resursutnyttjande är positiv. Vi semestrar i andras hem, använder bilpooler och gemensamhetsanläggningar. Det är spännande när resursutnyttjandet ställs mot konsumtion och tillväxt. Behöver vi tre bilar, tre båtar och lika många boenden? Varför samlar vi på saker vi inte behöver? Att dela resurser och öka resursutnyttjandet och därmed skapa värden är också en viktig hållbarhetsfråga. Vi letar efter inspiration och lösningar för att skapa gemensamma resurser som utformas så att de blir tillgängliga för alla. Byslottet Wenngarn, Sveriges mest öppna slott, är bara ett exempel. När vi bygger boende för äldre, skapar bostäder och lokaler, låter vi slottet vara deras matsal och mötesplats istället för att alla har sina egna mötesplatser. Det spar energi och resurser och skapar spännande möten. Olle Larsson


Förutom att många säger sig ha träffat Magnus Gabriel De la Gardie när han vandrat i parken så är alléernas ihåliga träd perfekta gömslen för kurragömmalek, men fungerade även för gubbarnas spritflaskor under anstaltstiden.

29

TANK AR OM GEMENSAMMA RESURSER


slottet är wenngarns gemensamma hjärta Ett av Wenngarns värdeord är öppenhet. Det innebär inte bara att slottet och slottsparken är öppna och gratis, utan även att slottet och parken är hjärtat i samhället, de gemensamma resurserna som delas av alla. 30

– Wenngarn är unikt, både för de boende, dem som besöker oss, men även för dem som jobbar här, konstaterar Åke Gilck. – Kommunikationen med Sigtuna kommun och kommunens alla aktörer är viktig. Det har varit en förutsättning för att kunna utveckla Wenngarn från starten till vad det är på väg att bli. Olle ägnade mycket tid till att förankra visionen om det öppna slottet som hjärta i samhället och vad som var på gång på Wenngarn. Det var avgörande att ha alla med sig när vi skapade gemensamma värden på Wenngarn, berättar Åke Gilck. Åke har tillsammans med sin hustru Eva utvecklat konceptet kring hotellet, restaurangerna och medverkar till att utveckla andra fastigheter och verksamheter på Wenngarn. Åke har lång erfarenhet av byggnation och renovering och har tillsammans med Eva ägt och drivit ett pensionat med restaurang i Kivik på Österlen. – Vi var tidigt med i planeringen kring Wenngarn och såg

framför oss att driva ett hotell med ett 40-tal rum med tillhörande restaurang. Under det här året har ambitionen ökat och förutsättningar ändrats och många nya tankar och idéer tillkommit utifrån behov hos gäster och besökare. Eftersom allt sker i rasande tempo gäller det att vara idérik och prestigelös. Att hela tiden söka efter nya vägar att utveckla idéer och tankar på Wenngarn och bättre utnyttja området och dess resurser har varit en av de stora utmaningarna. Att koppla slottet med verksamheter och nya funktioner utan att ta bort den personliga känslan. Ett företagscenter var tidigt med i tankarna, men tankarna som Olle haft kring det har förändrats och filats på under året. Varför ska man ha en fast kontorsplats? Kan man hyra per timme? På Wenngarn Företagscenter kan du hyra en bastjänst, en viss tid. Som tillägg kan du köpa vad du behöver i ett slags menytänk. En frukost levererad varje morgon, en konferenslokal i slottet eller en möjlighet att träna på gymmet några dagar i veckan för att nämna några exempel. Boende för äldre är ett annat exempel där resursutnyttjande har varit centralt. Det blir två hus, mitt i området på platsen där stallet och vagnslidret tidigare låg.


31

– Det kommer att tillföra Wenngarn mycket, säger Åke Gilck. Seniorerna bidrar med en stor livserfarenhet. Säkert har de behov som på sikt kan utveckla verksamheterna ännu mer. Vi ser nya möten mellan äldre, yngre och förskolebarn och jag tror att det innebär ett ännu större utnyttjande av våra verksamheter. Utvecklingen på Wenngarn får inte stanna av när byggnaderna är klara. Arbetet fortsätter med att hitta kopplingar som väver samman helheten. – Gästerna, boende och personal uppskattar miljön på Wenngarn, men vi får inte glömma att ta hand om varandra, att visa upp miljön och skapa trygghet och trivsel för människor. TANK AR OM GEMENSAMMA RESURSER


I alla tider har byggare lämnat tidningsartiklar, böcker och andra tidskapslar i väggarna vid renovering och ombyggnation. Samma tradition har hållits på Wenngarn. Det är heller ingen slump att mattorna är gula, röda och blå – samma färger som ett av byggarnas favoritlag. En ständig diskussion fortsätter då Smuttan, byggnaden mitt emot hotellet, är gul och svart, ett annat favoritlag bland några av byggnadsarbetarna.

32 Många minns kanske den stora träskylten vid vägen: ”Karelia - festvåning och bastu”. Karelia hade även rykte om sig att vara en bordell. Några vittnar om sena nätter, bilar med unga kvinnor och män som klev in på tomten. Om man varit inne i byggnaden, sett bubbelbadet, scenen med catwalk och stång, de små sovrummen och de olika basturna är det ofrånkomligt att undra vad som pågått där. Bastustugorna används i dag i utomhusrelaxen.


33

Under anstaltstiden användes Bollhallen framförallt som biograf för gubbarna och personalen med familjer. Här bjöds även på underhållning (Cornelis Wreijsvik lär ha haft en spelning här en gång för gubbarna) och barnen satte upp teaterpjäser. Filmerna som visades fick inte innehålla för mycket våld eller någon alkohol då man trodde att det kunde locka till återfall. Det var nog ganska svårt att hitta en bra film som kunde visas under pilsnerfilmernas glansdagar!


KAPITEL 7: MÖTEN SKAPAR ENERGIER

34

tankar om möten och krockar Krockar är oundvikliga i möten mellan kulturer, olika åldrar, funktioner och kategorier. Det finns dåliga krockar som när bilar möts i hög hastighet eller en sambaorkester i ett tyst bibliotek. Vi tänker på positiva krockar, de många spännande mötena som utmanar. Krockarna som ifrågasätter våra fördomar och konventioner och som skapar nya spännande möten, bestående intryck, friktion och energi. De öppnar sinnet, bryter fördomar och utvecklar samhället. I Sverige är det alltmer vanligt att resa ut i världen och krocka lite försiktigt. Vi reser för att möta en ny matkultur, nya dofter, människor och företeelser som inte tillhör vardagen här hemma. De äventyren ger inspiration och bestående intryck. Men kanske finns utmaningarna närmre än vi tror. Att vidga vyer, hitta nya synvinklar och komma ur vår ”comfort zone” är viktigt, och då inte bara i semestertider. 

Ett av målen för Wenngarn är att ge ett bestående positivt intryck. Vi vill bejaka krockarna mellan aktiviteter, verksamheter och människor, mellan gammalt och nytt, mellan arbete och fritid, mellan barn och gamla. Krockarna kan upplevas som jobbiga och skapa oro men ger oss nya tankar och idéer. Möten och krockar ger energi och utvecklar oss, speciellt de möten vi inte förstår. Jag känner ibland en märklig energi på Wenngarns slott, en kraft som inspirerar och motiverar. Samtidigt som jag kan vara både cynisk och skeptisk blir jag märkbart påverkad på ett positivt sätt. Spökjägarna har konstaterat att det finns ett antal spöken här och även om jag är tveksam så kan man åtminstone konstatera att mötet med historien och alla människoöden på Wenngarn ger förståelse, energi och inspiration. Olle Larsson


35

TANK AR OM MÖTEN OCH KROCK AR


Möten på Wenngarn ger Energi Wenngarn är ett stort och öppet samhälle där alla är välkomna, både som besökare, företagare och boende. Visionen är att erbjuda en bredd av miljöer, service, verksamheter och aktiviteter som lockar alla, oavsett ålder, bakgrund och intresse. 36

– Vår utmaning är att få ihop verksamheterna, evenemangen och möjligheterna på Wenngarn så att vi kan utnyttja byggnaderna, lokalerna och utomhusmiljöerna maximalt. De som bor här ska känna att Wenngarn är deras vardagsrum. De som besöker oss och jobbar här möts av en välkomnande miljö, som förändras med årstiderna. Det unika är att det är öppet för alla. Anna Lakmaker arbetar som destinations- och slottsansvarig, vilket bland annat innebär att utveckla Wenngarn som besöksmål. Det öppna slottet är hjärtat för besökarna. Hon berättar att de som jobbar på Wenngarn ofta påminner varandra om att de ska försöka se helheten och inte fastna i enstaka sysslor. I möten mellan kulturer, åldersgrupper, funktioner och kategorier uppstår krockar. Krockarna på Wenngarn handlar om spännande möten som ofta resulterar i en oförglömlig händelse eller en utmaning. Till exempel bröllopsgästerna som skålar för det lyckliga brudparet i parken utanför slottet samtidigt som det medeltida


Enligt spökjägarorganisationen SPOOK kunde de efter en tre dagar lång vetenskaplig undersökning konstatera att åtminstone tre spöken huserar på slottet. På en särdeles dramatisk inspelning hörs tydligt ordet ”hjälp” uttalas med hes röst i slottskällaren.

riddarspelet på ystra hästar pågår bara ett stenkast bort. Eller när femhundra sexåringar besökte slottet utan att störa de tre grupperna som konfererade på slottet. Och tänk bara på hur människorna på 1600-talet skulle reagera om de förstod vad en utomhusbio med LEDskärm gjorde i deras barockträdgård! – Wenngarn är så stort att det hela tiden pågår olika aktiviteter samtidigt, säger Anna Lakmaker. Den här typen av krockar ger energi. I ett större perspektiv krockar 1100-talet och vidare genom 1600-talets barocktid rejält med 1900-talets historia om alkoholistanstalten. Det är ett virrvarr av krockar som vi vill ta vara på och förstärka.

Wenngarn skapas inte enbart av de mänskliga krockarna. Här finns ytterligare en dimension, kanske är det spökena som ger sig till känna i skepnad av Magnus Gabriel De la Gardie i trädgården, eller den svarta skepnaden som flera säger att de sett… Andra, lite mer finstämda krockar är när serveringspersonalen ser spår av spökenas framfart. Disasalen på övre våningen i slottet används för många stora middagar och fester. Borden dukas på stärkta, vita linnedukar och besticken läggs i perfekt ordning. Men när servisen gör en sista koll har en del bestick flyttats runt.

Ett annat exempel på krock är när Svenska Volvo PV-klubben ställde upp sina bilar utanför Kulturstallet samtidigt som det pågick ett stort event på logen. I pausen kom deltagarna ut och plötsligt möttes de av de glänsande pärlorna från tidigt 1950- och 1960-tal. Det är svårt att vara exklusiv på Wenngarn, det är en öppen plats där det hela tiden pågår aktiviteter och där människor är i ständig rörelse. Möten och krockar är utvecklande, och stämmer till eftertanke. Speciellt anmärkningsvärda är kanske de möten vi inte riktigt kan greppa och förklara. Energin på TANK AR OM MÖTEN OCH KROCK AR

37


många olika mötesplatser på wenngarn

Trädgård.

Hotell Anstaltens restaurang.

38

Kapellet.

Orangeriet.

Dammstugan.

Logen i Kulturstallet.

Konferenslokal.


Disasalen.

Parken.

39

Musteri/Bryggeri.

Allén.

Bollhallen.

Slottet.

Gräsplanen. TANK AR OM MÖTEN OCH KROCK AR


KAPITEL 8: BRÖLLOP OCH FEST

tankar om glädje och fest Kapellet på Wenngarns slott är ett av norra Europas bäst bevarade från stormaktstiden. Det är ett exempel på härligt hantverkskunnande och Magnus Gabriel De la Gardies djupa kristna tro. 40

För oss symboliserar kapellet bröllop, tro, hopp och kärlek. Hela slottsbyggnaden lyser upp varje gång någon gifter sig på Wenngarn. Ett bröllop på Wenngarn använder också hela anläggningen på ett härligt sätt. Gästerna med följe bor på Hotell Anstalten, fördrinken intas vid fontänen, middagen serveras i Disasalen, fotograferingen i de grönskande äppellundarna, brudskålen utbringas på terrasserna och dansen under natten tycks få hela Bollhallens tak att lyfta. Det finns många lokaler för möten på Wenngarn och de viktigaste mötena är festerna. Genom århundradena har det firats rejält på Wenngarn och berättelserna från 1600-talet vittnar om veckolånga fester, ståtliga eldspel och andra spektakel. Musik, dans, fest och glädjen som följer därpå, är en viktig beståndsdel i ett fungerande samhälle. Det finns många anledningar till allvar och eftertanke men på Wenngarn söker vi alltid anledningar att fira. Olle Larsson


41

TANK AR OM GL ÄDJE OCH FEST


Bröllop och andra fester på Wenngarn

42

Mest iögonfallande i kapellet på Wenngarn är de 45 änglahuvudena, alla med karakteristiska ansikten som präglar kyrkorummet med sina miner och uttryck. Vad lockas man att tänka på i mötet med dem? Deras ansiktsuttryck är alla individuella, de visar sorg, glädje, eftertänksamhet, listighet eller kan vi rent av skönja skönhet?

Änglarna gör tillsammans med de andra utsmyckningarna ett överväldigande intryck i det lilla kapellet. Kapellet har cirka 100 sittplatser och rymmer en av de finaste barockinredningar som finns bevarade i norra Europa. Tänk att Magnus De la Gardie och hans hustru suttit på den grevliga läktaren längs kapellets norra långsida. Från läktaren leder en ingång från första våningens hall och greveparet hade direkt tillträde från sin bostadsvåning till herrskapsläktaren som är prydd med bådas vapensköldar, den De la Gardieska och den Pfalziska. Historien svindlar, här har människor rört sig för mer än 300 år sedan. Varför gick de till kapellet? För att lyssna till Guds ord eller för att det var ett ”måste” för det högre ståndet? Med fantasins hjälp kan vi skapa egna historier. Det lilla kapellet får liv och betraktarens drömmar sätts i rörelse. Sammantaget ger målnings- och skulpturutsmyckningarna ett överväldigande inryck.

– Bröllop är ett bra exempel på hur alla verksamheter hör ihop. Vi satsar och planerar utifrån ett helhetstänkande. Vi bakar bröd i bageriet, serverar slottsmiddag i Disasalen, gästerna skålar på slottsterrassen och efter middagen är det efterfest i Bollhallen. Bröllopsgäster, konferensgäster och andra kan nyttja i stort sett alla lokaler när de har sina aktiviteter, berättar Eva Gilck som är ansvarig för hotellrestaurangen, konferenserna och planeringen av eventen på Wenngarn. Kulturen för personalen på Wenngarn är viktig, fortsätter Eva Gilck. Medarbetarna anstränger sig för att göra skillnad, att försöka tillmötesgå gästernas önskemål. Om de bjuder på sig själva och kan berätta lite om historien, tror vi att det bidrar till att forma Wenngarn som en lockande destination. Trots att anläggningen är stor anstränger vi oss att skapa en familjär stämning. Målet är att alla som bor här, jobbar och besöker oss ska bli sedda och hörda. Kulturstallet är en lokal med många användningsområden. Där bakas det i bageriet för alla verksamheter, bland annat för Restaurangen, pizzerian, kaféet. Från slottsträdgården kan man plocka humle och sedan brygger man sitt eget öl i bryggeriet och gäster kan musta sina plockade äpplen i musteriet. Kulturstallet


Kapellets 45 änglahuvuden har alla karaktäristiska ansikten och uttryck.

kan i dag ta emot över 400 gäster på en gång uppe i den gamla hölogen. – När vi fick signaler från omgivningen att en stor lokal efterfrågades för möten, fest, konferens och event kom stallet med höloft på 1 400 kvm upp som en möjlighet. Vi ändrade planeringen för verksamheterna och lokalen renoverades för att fylla behovet för stora möten och fest.

43

Orangeriet är tänkt som en exklusiv lokal för fest och möten. Växthus har byggts till och används som mötesrum mitt i en prunkande växtprakt av kryddor och blommor. Vi arbetar även med att ge våra produkter en personlighet genom att vi döper produkterna efter byggnaderna och historien, alltså att det vi erbjuder har en koppling till platsen. Till exempel så serverar vi anstaltsmiddag i restaurangen på hotellet och brygger slottsöl i bryggeriet. En ytterligare dimension till vad Wenngarn är och erbjuder är att koppla ihop historien. Mitt i den hektiska vardagen får vi inte glömma bort att glädja oss, fira och njuta, avslutar Eva.

TANK AR OM GL ÄDJE OCH FEST


Den stora ladan – nuvarande Sportcenter – byggdes 1939 och var djurstallar fram till 1960 då maskinerna tog över jordbruket och man tvingades hitta andra dagliga sysslor till de intagna alkoholisterna. Resultatet blev att ladugården byggdes om till betongfabrik som producerade och monterade betongelement till miljonprogrammet. Maskinerna sköttes av en kvinna och under en tid ska förmannen ha förskingrat alla pengar betongfabriken genererade.

 KAPITEL 9: MÅ BRA GER VÄLBEFINNANDE 44

tankar om välbefinnande Wenngarn är en magisk plats att besöka, arbeta och leva på. Vi vill skapa trygghet och ta hand om varandra men vi får inte glömma bort att ta hand om oss själva, vårt välbefinnande och vår hälsa. Att hitta balansen i livet är en utmaning även på Wenngarn. Vi vill göra det enkelt att träna och få kunskap om kropp och själ.

Ett spännande exempel är träning på recept; att patienter får ett träningschema istället för mediciner. Att öka kunskapen och medvetenheten om mat, vad vi stoppar i oss och öka förståelsen för ekologisk mat, är andra områden där vi försöker utvecklas. Familjeträning efterfrågas och samarbetet mellan föreningslivet och Sportcentret är andra områden där vi vill komma vidare.

För att förbättra kunskapen och tillgängligheten för god hälsa vill vi bjuda in nya samarbetspartners. Det finns många spännande människor som vigt sina liv åt att hitta olika vägar för att skapa välmående. Vi vill skapa ett så brett utbud som möjligt på Wenngarn, ett smörgåsbord av möjligheter.

Motivationen till att ta hand om sig själv måste vi hitta inom oss, men på Wenngarn vill vi visa upp möjligheter och bidra med en extra drivkraft och inspiration som gör det lättare och roligare att prioritera hälsan. Olle Larsson


45

TANK AR OM VÄLBEFINNANDE


en helhet för hälsa och balans Wenngarns Sportcenter fokuserar på att hitta balansen mellan att träna, må bra, leva och arbeta. Att träna är viktigt i dag, att erbjuda hög kvalitet är minst lika väsentligt. Det ska vara enkelt att träna och få kunskap om kropp och själ.

46

Sportcentret skiljer sig från andra gym framför allt genom den kringliggande vackra miljön. När jordbruket på Wenngarn började avvecklas på 60-talet startade en annan verksamhet i ladugården som då tömts på djur. Byggnaden gjordes om till betongfabrik där byggelement till den tidens bostadsbyggande producerades. Nu finns inga spår kvar av vare sig betongblandare eller dammig osund miljö, men historien bevaras och lever vidare. Tre nya våningsplan har byggts i den gamla fabrikslokalen. De är konstruerade på bärande stålstommar och takbågar som svetsats fast från golvet upp genom byggnaden. Det övre våningsplanet sträcker sig utmed hela byggnadens längd och under taknocken ryms ett fullt utrustat och modernt gym. Men det är inte enbart utrustningen som gör att Wenngarn Sportcenter skiljer sig från andra. Från det stora gavelfönstret åt norr skymtar den fiskrika Garnsviken och från byggnadens motsatta sida ligger slottet i blickfånget. Strax bredvid syns också den nu återuppbyggda Dammstugan. Där serveras pizzor med ekologiska grönsaker


odlade i slottsträdgården. Byggnaden har knuttimrats med gammal teknik. Knuttimrade hus tillhör vårt kulturarv och på Wenngarn har Dammstugan byggts av sextums handyxad furu från Dalarna. Grunden är natursten, timret är blocksågat, cirka 1 200 löpmeter i olika längder. På Wenngarn vill vi erbjuda en helhet: träna i Sportcentret, äta och dricka gott i restaurangen, besöka slottet och parken eller ordna picknick på terrasserna, säger Martin Gilck som har varit med sedan starten och är ansvarig för Sportcentret. Han har fått fria tyglar att designa gymmet och specificera utrustningen. Ambitionen är att skapa ett av Sveriges bästa gym. – Vi har haft en otrolig tur att få möjligheten att arbeta med en världsledande svensk leverantör av gymmets utrustning, berättar Martin Gilck. Det är en härlig känsla att kunna erbjuda våra medlemmar den allra senaste och bästa tekniken. Men allt handlar inte om att träna hårt och intensivt. Vi värnar om att inspirera och erbjuda en rolig och lustfylld träning som passar alla, från eliten till nybörjarna. Sportcentrets profil utgår från att ge utrymme åt alla. De boende, konferensdeltagarna, de tillfälliga besökarna och företagarna – alla ska få plats och möjligheter att träna. Vi har ett utegym och snart även en tre kilometer lång

löparbana. Ett skidspår till vintersäsongen 2015-2016 finns på önskelistan. Utegymmet är en kombination av hinderbana och fria vikter. Martin beskriver det som ett inomhusgym som saknar tak, ett riktigt gym, fast utomhus. – Målet är att arbeta in Sportcentret som en naturlig del i vardagen, bland annat genom att erbjuda företagarna som nu flyttar in i våningen under oss olika typer av medlemskap. Konferensdeltagarna erbjuds även föreläsningar i hälsoekonomi. Det är en betydligt lönsammare investering för framtiden att satsa på personalens hälsa genom olika friskvårdsaktiviteter än att lägga pengar på sjukskrivningar och rehabilitering, säger Martin Gilck. Planen för Sportcentret på lite längre sikt är att utveckla och bredda verksamheterna till en hälsoanläggning. Löpspår, gym och utegym, fotbollsplan och skidspår. Men även möjlighet till yoga och pilates, något som har efterfrågats. Att bredda erbjudandena är att tillgodose flera olika behov. – Träna, äta och uppleva miljön. Det är en oslagbar kombination, säger Martin Gilck. Det handlar inte bara om utrustningen utan om helheten, bemötandet, miljön och alla övriga möjligheter som Wenngarn erbjuder.

TANK AR OM VÄLBEFINNANDE

47


Den ursprungliga Dammstugan dateras från början av 1700-talet. Under 1900-talet tjänade den som samlingsplats för personalen och de boende. Här fanns Wenngarns första tv och innan branden var Dammstugan samlingspunkt för motorentusiaster.

48


49

Dammstugan.


K APITEL 10: VÄRNA OM VÅR HISTORIA

50

tankar om historiens betydelse När detta skrivs har vi arbetat med förädlingen av Wenngarn i två år. I Wenngarns minst tusenåriga historia är vår stund här ett kort ögonblick. När jag tänker på alla dem som levt sina liv på Wenngarn och bidragit till att föra historien framåt känner jag mig som om jag är i en liten båt mitt ute på havet. För stort för att förstå!! Vi kan lära oss massor av det som har varit och jag har fått lära mig mycket om historia under det här projektet. Min syn på historia och vikten av att förstå den för att kunna vara med och skapa framtiden har förändrats. Numera försöker jag beskriva det som att vi behöver bevara, berätta och skapa historia. Bevara genom att vi inte tar bort andras historia när vi lägger till vår egen. Att vi inte river och ersätter utan lägger till och utökar.

Genom att berätta om historien i tal och skrift behåller vi ett band till det förflutna som vi annars riskerar att förlora. Vi nedtecknar och berättar både våra förfäders och våra egna tankar och funderingar. Vi har också ett ansvar att föra vårt samhälle, våra byggnader och vår kultur framåt och våga skapa vår egen historia. Historia är viktig och ibland allvarligt men mest av allt, kul och spännande. Det historiska perspektivet ger en dimension till i våra liv och hjälper oss att inte tappa vare sig huvud eller fotfäste. Olle Larsson


51

TANK AR OM HISTORIENS BET YDELSE


Upplev historia på riktigt Öppenhet är ett av Wenngarns kärnvärden. Tack vare den ambitionen lockas det ett brett spektrum av besökare. Många som kommer har ett stort intresse för slottsmiljöer, Magnus Gabriel De la Gardie och annat mer typiskt historiskt. Medan en del söker sig hit med fascination för ockulta ting då slottet sägs husera en drös vålnader från svunna tider.

52

Wenngarn är även intressant när det gäller den modernare historieskrivningen: 1900-talets alkoholistvård och de senaste årens förbluffande vanskötsel innan förädlingsprocessen av Wenngarn inleddes i oktober 2013. – Jag möter många som kommer hit som säger att de är ointresserade av historia, men de blir oundvikligt förtrollade av en eller annan aspekt av Wenngarns så påtagliga historiemyller. Det är åtminstone min övertygelse, säger Christopher Scott som delar sin tid som guide och historiker med sitt specialintresse för konst. Han menar att de historiska sammanhangen faller bort i skolans undervisning när årtal och kunganamn är det viktigaste att kunna rabbla för dagens generation elever. Det är oinspirerande och väcker inte någon lust att fördjupa sig i vår historia. – Därför är det tacksamt att berätta och levandegöra vår tusenåriga historia här på Wenngarn, säger Christopher Scott. Från medeltiden till 1900-talet. Och det gör vi genom att återberätta historier, genom att klä oss i tidstypiska kläder, med skattjakter där deltagarna, både barn och vuxna interaktivt deltar i den unika slottsmiljön.

Även spökguidningarna kring ett visst tema är ett sätt att väcka nyfikenhet för vad som skett på Wenngarn. Fascinationen växer ständigt ju mer man sätter sig in i Wenngarns tusenåriga historia. Historia har den effekten överlag, ju mer man men ser ett sammanhang oavsett om det är stormaktstid eller 1900-talsskeenden, desto tydligare skapas en snöbollseffekt av förtrollning. – Jag vet att man kan gräva bra mycket djupare i just Wenngarns historia. Många partier, exempelvis de medeltida, är fortfarande höljda i dunkel. – Personligen är jag hänförd över de äldsta tiderna. Då var Wenngarn en medeltidsborg, positionerad på en kobbe, omgiven av Mälarens vatten och strategiskt placerad med närhet till Stockholm och Sigtuna. Genom århundraden har landhöjningen förändrat omgivningen till den nuvarande icke-arkipelagiska skepnaden. Här levde riddare och stormän, men hur denna borg kan ha sett ut och vilken funktion den kan ha haft är fortfarande relativt öppet för spekulation. Förmodligen var det en försvarsborg i dessa oroliga tider. Vilka som ägde slottet under de allra tidigaste åren är inte heller helt klarlagt.  Christopher Scott tycker att 1500-talets Wenngarn är häftigt med sina många grymma och blodiga episoder. Här tecknas historia som visar på hustrumisshandel och vanvård av barn. Framförallt nämner han partyprinsen Gustav av Sachsen, som han menar var något av en proto-Stureplansbrat, levde ett liv inte helt olikt våra moderna skandalomsusade Hollywood-stjärnor som


snabbt brann ut i tidiga år. Vid 27 års ålder dog Gustav och hann under den tiden orsaka en hel del rabalder med frillor, bastarder, fylla men även en massiv ombyggnation av slottet. En ganska okänd figur där det lilla vi känner till är minst sagt färgstarkt. – Men den självklara och starkast lysande stjärnan i Wenngarns historik är tveklöst Magnus Gabriel De la Gardie. Hans glans och levnadsöde har en tendens att överskugga övriga epoker – vilket är helt rätt. Han var sin tids största jordägare och en av Sveriges mäktigaste män med ett levnadsöde som nog övertrumfar de flesta moderna såpor.

53

– Naturligtvis är också spökena en mysig extradimension till slottstillvaron. Tyvärr har jag själv inte fått kontakt med osaliga andar – ännu, skrattar Christopher Scott. En högt uppskattad del i guidningen av slottet är berättelserna om kapellet. Det är ett unikum i Sverige, rent interiörmässigt, trots all tumult som ägt rum under de 350 år som kapellet funnits. – Vi kan se att kapellet tydligt visar hur samhället såg ut på 1600-talet, rent hierarkiskt. Greveparet hade sin egen läktare, sin egen ingång, medan pöbeln hade sina definierade platser på golvnivån i kyrkorummet. De finaste längst fram och de minst värda satt längst bak. Historien om pisspojken som betjänade nödiga kyrkobesökare med potta väcker fantasier och ger en dramatisk bild som kan stimulera och öka intresset för vår historia.

Det går nästan att se hur han smyger fram med pottan i högsta hugg efter att någon i bänkraden gett honom ett tecken. – Ingen ska behöva bli besviken när de besöker, arbetar eller bor på Wenngarn. Här finns tusen års historia, berättelser och myter om riddare, kungligheter, spöken och en mängd tragiska öden. Hela området återuppväcks nu som ett levande bysamhälle, precis som det var en gång och där historien spelar en mycket viktig roll. En länk mellan det som varit, nutid och framtid. TANK AR OM HISTORIENS BET YDELSE


Disasagan utspelades på Wenngarn

54

I urtiden kallade svearnas kung, Sigtrud, ihop sitt råd för att diskutera lösningen på den svåra hungersnöd som plågar landet. I rådslaget beslutar man att döda alla gamla sjuka och svaga som man ansåg levde på de friska utan nytta. En i kungens råd, stormannen Sixten, reste hem till sin gård Wänegårdh (Wenngarn) tillsammans med kungens budbärare. Sixtens dotter Disa får höra vad man beslutat och blir upprörd och menar att hela rådet måste sakna vett om de fattar sådana dumma beslut.

Oden eller utvandra till Norrland där ingen ännu vågat bosätta sig. Att utvidga riket med Norrland skulle ge Sigtrud berömmelse och rikedom samtidigt som hans folk slapp svälta.

Hon som var ung och saknade erfarenhet att styra och ställa ansåg sig ha en bättre lösning än den kungen och hans råd kommit på. Trots varningar söker hon upp kungen med sitt förslag.

Målningarna beställdes för hallen på andra våningen där de hängde fram till mitten av 1800-talet. De flyttades sedan till Disasalen där de fick sin nuvarande utformning.

När kungen hörde detta såg han det som öppet trots och befallde att Disa skulle dömas till döden om hon inte lyckades infinna sig vid hans hov varken åkande, ridande, seglande eller roende, varken klädd eller oklädd, varken dag eller natt, varken i ny eller nedan. Vid nästa fullmåne kom Disa sittandes på en get med ena benet i en släde. Klädd i ett fisknät anlände hon i skymningen till kungen som förvånat insåg att hon lyckats fylla hans krav. Sigtrud gav sig under hennes intelligens och lovade att de skulle gifta sig om hon lyckades få slut på hungersnöden. Disa rådde kungen att använda sig av lotteri. De som blev utvalda med lotten skulle få valet att antingen offra sig åt

Planen lyckades och Sigtrud gifte sig med Disa som sedan kröntes till drottning. För att fira hennes hjältedåd be-slutade kungen att det skulle hållas en marknad i Uppsala varje årsdag för månskensfärden.

Varför har Disasagan detta innehåll och hur kan det tolkas?

I Disasagan ges Wenngarn en viktig roll i den svenska historien. Historien berättar om hur en adelsperson hävdar sig mot en kung och får rätt. Parallellen går till Magnus Gabriel som adelsman och hur han ser på sig själv och den klokhet han besitter när han är förmyndare för den unga kungen. Magnus Gabriel såg sig som Disas efterträdare, den som garanterar folkets välfärd och besitter stor klokhet. Det visar även hur adeln såg på sig själv före reduktionen. Disasagan har också använts som symbol för kvinnors makt, drottning Ulrika Eleonora beställde en serie gyllenläderstapeter med sagan som motiv. Drottningen satte upp tapeterna i sina sammanträdesrum.


IBL bildbyrå

55

TANK AR OM HISTORIENS BET YDELSE


Persongalleri ur Wenngarns historia Magnus Gabriel De la Gardie

Magnus Gabriel De la Gardie betydde mycket för Sverige på 1600-talets mittersta hälft. Med början av 1661 genomförde han ett projekt för att modernisera och bygga ut inte mindre än tre av sina slott i Uppland, Jacobsdal (i dag Ulriksdal), Ekholmen och Wenngarn. Arbetena pågick samtidigt för att utnyttja arbetskraften optimalt. Han byggde många andra välkända slott och herresäten i Sverige, Läckö Slott, slottet Makalös, Ulriksdals slott, Kägleholm och Höjentorp, för att nämna några. 56

Vem var då greven, ämbetsmannen, rikskanslern? Född 15 oktober 1622 och död på Wenngarn den 26 april 1686. Han beskrivs som vältalig, mångsidigt bildad och kunnig i den europeiska politiken. Han är en lysande representant för den svenska stormaktstiden, samtidigt mycket omstridd. Efter studier i Uppsala och Europa blev han vid hemkomsten drottning Kristinas favorit. På ett porträtt målat av nederländaren Hendrik Münnichhoven står De la Gardies maka, pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne ett steg högre upp, på grund av sin furstliga börd.

framgångsrik. Men som mecenat och byggherre genomförde han bestående insatser för kulturen. Utländska konstnärer och musiker kom genom hans försorg till Sverige. Genom ny- och ombyggnad av slott och gårdar med tillhörande trädgårdsanläggningar skapades storslagna miljöer. Magnus Gabriels ekonomiska situation förändrades drastiskt med reduktionen. Adelns rikedomar som man fått av kronan under de senaste årtiondena genom gåvor och donationer togs tillbaka av staten. Magnus Gabriel anklagades för att ha slösat med landets pengar när han var förmyndare och ställdes till svars. Följderna för Magnus Gabriel blev mycket svåra, alla hans gods och gårdar drogs in och hans maktställning knäcktes. Reduktionen drabbade honom hårt, han fick bo kvar på Wenngarn på nåder under det att Maria Eufrosyne fick behålla Höjentorp. Det var motgångar som han bland annat skrev om i sina dikter: O Jesu! när jagh hädan skal och Kom, Jesu, du min Frälserman.

De la Gardie köper slottet Wenngarn 1653 efter att ha hyrt det av familjen von Thurn i drygt 20 år. Wenngarn fick nu ett helt nytt utseende, varav en del är det vi ser i dag.

Uppgifterna om hans rikedom, frikostighet och relativa fattigdom mot slutet av livet, ska ses mot bakgrund av att han fullständigt lär ha saknat sinne för hushållning. Den tidens fordringsägare hade inte några effektiva legala medel för att hävda sin rätt mot människor i hans samhällsställning.

Efter kung Karl X Gustafs död 1660 blev De la Gardie medlem av Karl XI:s förmyndarregering, utsågs till rikskansler och riksdrots. Som krigare var han mindre

Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel fick tillsammans elva barn, men endast tre av dessa nådde vuxen ålder. Av de överlevande barnen dog sonen ogift och de båda


döttrarna gifte sig, men endast Hedvig fick ett barn, en son. I och med detta upphörde blodslinjen från en av våra mest celebra slottsägare. Maria Eufrosyne

Maria Eufrosyne föddes 9 februari 1625 på Stegeborgs slott i Östergötland som grevinna av Pfalz och prinsessa av Sverige. Hon var kusin till drottning Kristina och barnbarnsbarn till Gustav Vasa. Maria var förlovad med en tysk hertig men Kristina, som ju var den som bestämde, bröt upp förlovningen och ordnade så att Maria fick gifta sig med Magnus Gabriel De la Gardie, drottningens favorit.

57

Kristina abdikerade och Marias bror Karl Gustaf blev kung, detta gjorde Maria till prinsessa vilket stärkte både hennes och makens makt. Kungen var svår att fånga intresset hos och för att komma åt honom så var man tvungen att gå genom kontakter, ombud. Maria var den bästa av dem. När hennes bror Karl X Gustaf dog 1660 satt hon vid hans sida. Paret De la Gardie anförtroddes att styra riket tills kungens son (Karl XI) blev myndig. Från denna tid och 20 år framåt var paret de mäktigaste i landet. Detta förändrades med reduktionen, indragningen av adelns gods till kronan, då De la Gardie förlorade allt och hon själv som kungens faster endast fick behålla Höjentorp. Hon ägnade sina sista år till att skriva, både en biografi och en populär bönbok. Det var kontroversiellt att ge ut böcker som kvinna och hennes bönbok gavs ut under hemligt namn, men många av de målningar vi kan se i slottskapellet är illustrationer till hennes böner.

Maria Eufrosyne och Magnus Gabriel De la Gardie poserar i sin mest flärdfulla barockprakt. Målningen är utförd av Henrik Münnichhoven 1653, samma år som De la Gardie köpte loss Wenngarn från kronan. Notera att greven har en fot nedanför makan, detta för att visa att hon var av högre börd. Bönstjälken som Maria håller i sin högra hand är förmodligen en symbol för att hon är havande.

TANK AR OM HISTORIENS BET YDELSE


Jacob Gyllenborg

Efter Magnus Gabriels död lämnade Maria Eufrosyne Wenngarn. Det stod tomt fram till hennes död då slottet gick tillbaka till staten. Det mesta av möbler och lös inredning såldes för att täcka grevens skulder. Efter ytterligare en tid hamnade slottet i den uppländska landshövdingen Thegners ägo för att snabbt byta ägare till hans svärson Jacob Gyllenborg. Slottet hade passerat sin storhetstid som slott och de kommande åren präglades av röta, förenkling och förfall. Flertalet av slottsanläggningens statyer, loftgångar och mycket av trädgårdens dekorationer var gjorda i trä och fick slängas på grund av röta, och ersattes inte. Wenngarn kom ändå att användas flitigt av familjen Gyllenborg.

58

Äldste sonen Carl Gyllenborg och hans fru Sarah (Derith) lät genomföra stora renoveringar av slottet 1731. De målade taken täcktes över med spänd duk i de flesta rummen och den översta våningens mitt omdanades helt. Våningen fick det långa galleri, det vi i dag kallar Disasalen med kabinett, också rum för umgänge, på var sida. I anslutning till kabinetten iordningställdes sängkammare för herrn och frun. Rumsordningen går helt tillbaka till utformningen av Stockholms slott som i sin tur hämtade inspiration från Frankrike. Trappan byggdes på med en vindstrappa i samma stil för att skapa en känsla av att slottet var större. Stora förändringar skedde i det övriga huset där man satte in kakelugnar, bytte tapeter och dörrar. Allt för att få slottet att andas modernitet och bli kvitt det ”mörka och kitschiga” som dominerat den tidigare inredningen. Utsidan förenklades och målades helt vit. De tjocka listerna i taken, väggarnas placering och kakelugnarna är spår av denna tid. Släkterna Thegner-Gyllenborg-Gerner

Wenngarn gick vidare i arv till dessa släkters avkomlingar. Slottet användes som officiell landshövdingebostad av släktens medlemmar fram till 1820-talet. De sista av

den långa släktlinjen som levde på slottet var Albrecht Elof Ihre. Han genomförde en stor restaurering 1847-50 och det är under denna tid slottet får sitt nya, lägre tak. Och nu flyttar man upp Disamålningarna till galleriet på översta våningen från hallen en trappa ned. Slottet återfördes till kronan 1861 som lämnade ut det till arrende. Under senare delen av 1800-talet arrenderades slottet av olika familjer. Anläggningen växte igen alltmer och underhållet eftersattes. Jean De la Vallée

Jean de la Vallée var en av 1600-talets mest anlitade och populära arkitekter. Hans pappa hade invandrat från Frankrike och var en av de allra första arkitekterna i Sverige. Han ritade allt från fattighus till kungliga slott och alltid med en stil som anknöt till förebilderna i Italien och Frankrike. Han hade gjort en lång studieresa och fått möjlighet att på nära håll se den stil som adeln så envist eftersträvade. Han var också anlitad av Magnus Gabriel för att på Wenngarn förvandla huset från ett omodernt stenhus till något mer passande. Han var den som skapade barockparken. Den formen vi har i dag på slottet med två flyglar, ett stort trapphus i mitten och trädgårdsterrasserna är alla ett resultat av denna ombyggnad. Man brukar säga att Jean är den som satt störst avtryck på slottet. Nicolas (de) Vallari

Född 1646 i Stockholm, fransk målare och skulptör, aktiv i Sverige och arbetade under Magnus Gabriel De la Gardie och drottning Kristina. Han var en av tidens ledande konstnärer och hans motiv målades på stora dukar, ofta med mytologiskt och allegoriskt innehåll. Bland få bevarade verk återfinns takmålningarna ”Deus temperavit corpus” på Wenngarn. Det är eleganta kompositioner av en kvinna bland molnen på en ljus himmel, omgiven av små barn. Han har även varit verksam i andra slott på uppdrag av De la Gardie. Samtliga målningar är tidiga exempel i Sverige på hur konst kombinerats med rikliga stuckaturdekorationer.


59


60


61


62


63


64


65


66


67


68


69


Vad har hänt sedan Wenngarnssommar juni 2014?

Wenngarnssommar invigs med pompa och ståt! Juni 2014.

Invigning med Samba St Olof.

Utomhusbio, sommaren 2014.

Konstutställning, juni 2014.

Loppisen har öppnats, juni 2014.

Wenngarns första bröllop, juni 2014.

70


Motorträffen, juni 2014.

Tjejgirot, augusti 2014.

71

Modevisning, september 2014.

Äppeldagen, september 2014

Delaktighetsevent – här samlades många idéer! November 2014.

TV-inspelningar i kapellet. Bland annat Clown till kaffe och She´s got the look.


72

Byggnadsarbete i vĂĽtt och torrt.


73

AllĂŠbyn under uppbyggnad.


Morgon vid parhusen.

74

Inne i renoverat parhus.

Konferensanläggningen Smuttan.

Parhus i Allébyn totalrenoverades.

Kabinboende för t ex ridläger.


75

Bygget av Ängsvillorna sätter fart i Allébyn.

Paviljongen med 13 bostadsrätter.

Företagscentret färdigställs.


Skorstensstocken var det enda som ĂĽterstod av den nedbrunna Dammstugan. Ă…teruppbyggnaden startade i september 2014.

76

Allt enligt gammal hantverkmässig tradition.

Maj 2015 invigs pizzerian i Dammstugan och blir genast omtyckt.

Bygget av Sportcentret startas sommaren 2014.

Sportcentret invigs oktober 2014.


Växthus byggs hösten 2014.

77

Orangeriet restaureras och byggs om till unik samlingslokal. Väggarna kläs med växter!

Halloweenfest och spökvandringar för barn, hösten 2014.

Skördedagarna på Arlanda, oktober 2014.


Lucia kommer ridande, december 2014.

78

Julstämning pü restaurangen.


79

Julpyssel, julmarknad, träffa tomten och julbord. December 2014.


Guidade turer.

Elitloppsfest i kulturstallet, våren 2015.

Storbildsskärmar på logen.

Sveriges museer håller vårmöte, maj 2015.

Turridning startas, våren 2015.

Wenngarns förskola startas, våren 2015.

80


81


Valborgsfirande.

82

Vår trädgårdsarkitekt Daniel Bell och chiliexperten Hugo Nömm delade med sig av sin kunskap på Trädgårdsdagarna. Maj 2015.


83

Riddarspelen, sommaren 2015.


några röster

Boende När vi kom till Wenngarn för att titta på huset förälskade vi oss på en gång. Miljön, slottet, huset och omgivningarna finns ingen annanstans. Att komma till Wenngarn var för oss som att komma hem. Vår familj har landat här och det känns som om vi alltid bott här. Framtiden på Wenngarn känns väldigt ljus. Känslan är att alla som bor, jobbar och på något sätt verkar här vill det bästa för Wenngarn. Vi hjälps alla åt med det man kan bidra med för att göra Wenngarn till en plats för alla. Familjen Pellegrini som bor i parhus i Allébyn.

84


besökare Osvald och Louise Westerberg från Järfälla besökte Wenngarn en solig sensommardag i mitten av augusti 2015. De berättade att de inte varit på Wenngarn på många år. Det senaste besöket var i samband med att Lewi Petrus, LP-stiftelsen, bedrev vård för drog- och alkoholmissbrukare på området. – Det var våra anhöriga som rekommenderade oss att åka hit, säger Osvald Westerberg som berättar att det var värt att besöka Wenngarn. Här har hänt massor med byggnaderna, trädgården och slottet. – Vi kommer tillbaka nästa sommar, lovar de. Vi har mycket kvar att se. Osvald och Louise Westerberg.

85


86

barnen på förskolan Förskolan hämtar bröd från bageri till mellis varje dag. – Den här är jääätte-tung! Men jag är JÄTTE-stark! Ludvig som går på Wenngarns förskola.


Kollegor – Jag började på Wenngarn i maj 2014 och mitt huvudsakliga arbete är att se till administrationen inom restaurangen och att bröllopen fungerar enligt plan, säger Ellen Sund som tillsammans med sin kollega Richard Johansson arbetar som hovmästare. Ju större fester och event, desto roligare och mer spännande är jobbet, menar Ellen som ägnar största delen av sin arbetstid till att samordna med personal, schemaläggning, dryck, körscheman, menyer, tillstånd osv. Ett tätt samarbete med köksmästaren Peter Lorentzon är också viktigt. Fram till augusti 2015 har det varit 18 vigslar med tillhörande festligheter. Vi försöker tillgodose alla deras önskemål. Utmaningen är att hela tiden matcha förväntningar så att alla blir nöjda, säger Ellen Sund. – Vi är ett härligt team där alla samarbetar för att uppnå gästernas förväntningar! Ellen Sund och Malva Kempe som jobbar som extrapersonal.

87


88


TACK Ett projekt som Wenngarn är som en kärleksaffär, som en förälskelse och en resa, det vill säga mycket mer än bara arbete. En resa fylld av motgångar och medgångar. För att inte förlora mig helt i projektet är det viktigt för mig att skapa en struktur med start och slut.

roligt arbete. Absolut det roligaste och jobbigaste jag gjort. Den här boken handlar om det arbetet och är kanske en slags dagbok och dokumentation av en process och tankar som vi mött och brottats med när vi försöker skapa ett nytt Wenngarn.

Själva planeringen är för mig och många andra höjdpunkten: drömmarna, möjligheterna och utmaningarna. Att formulera visionerna, målen, strategierna och forma handlingsplaner, bygga organisation och skapa förutsättningarna.

Sagan om Sisyfos handlar om ett uppdrag som inte går att avsluta. För oss kvarstår en sådan utmaning på Wenngarn. Hur kan vi säkerställa att Wenngarn har en blomstrande framtid och förblir en viktig och historisk plats med öppenhet, helhetssyn, delaktighet och passion som värdeord? Hur arrangerar vi medbestämmande, demokrati och styrelse? Hur garanterar vi juridiska rättigheter och skyldigheter och kanske framför allt hur säkerställer vi finansieringen och ekonomisk hållbarhet i tider av ekonomisk oro?

Den här boken handlar om när vision, mål och värdegrund ska omvandlas till verksamheter, tjänster och miljöer. De tomma fastigheterna möter männsikor som skapar kulturer och ger området liv och rörelse. En identitet som är organisk och inte längre går att kontrollera. Som byggbolag har vi aldrig tidigare varit med i den fasen, vi har sålt och lämnat över uppgiften till mer lämpade organisationer. På Wenngarn är vi kvar och skapar verksamheter med hotell, restauranger, förskola, företagscenter och sportcenter, event och aktivitet med riddarspel, utomhusbio och Wenngarnssommar. Tillsammans med dem som kommer och besöker, bor och arbetar på Wenngarn skapar vi ett samhälle. Det är en stor utmaning men också ett fantastiskt spännande och

Vi har inga svar men med hjälp av alla fantastiska medarbetare, vänner, grannar, föreningar, politiker och företag som varit med i projektet är jag övertygad om att vi hittar vägen fram. Svårt är roligt och enkelt är tråkigt.

Tack till alla som bidragit! Olle Larsson

89


90


91

Sisyfos är ett företag som bygger på en gammal grekisk myt. Sisyfos har trotsat den mäktige överguden Zeus. Som straff för sin hybris döms han till att rulla en tung sten uppför ett högt berg. För att klara uppgiften tvingas han använda alla sina krafter. När stenen knuffats upp på toppen av berget rullar den ner på andra sidan och Sisyfos får börja om från början. Detta arbete får han fortsätta med i eviga tider. Man brukar säga att ett arbete som man inte ser något slut på är ett ”Sisyfosarbete”. Men Sisyfos kommer på ett sätt att undgå sitt straff. Genom att bestämma sig för att detta kroppsarbete är det roligaste som finns misslyckas Zeus med att straffa honom. I Camus bok är det vi människor som knuffar på stenen. Livet har, precis som stenrullandet, inget varaktigt värde. Det är vi människor som måste skapa ett värde i våra liv. Vi kan välja att tycka att det vi gör har ett värde, på samma sätt som Sisyfos valde att sätta värde på sitt arbete. Att tvingas välja och ta ansvar för sitt liv är ett huvuddrag i existentialismen.


Det här är andra boken om förädlingen och utvecklingen av Wenngarn. Boken tar vid där den första slutar och berättar om visionen och tankarna när byggnation övergår till praktisk verksamhet och hur bysamhället Wenngarn skapas. Följ den spännande utvecklingsfasen när tankar, visioner och strategier blir till verklighet. www.wenngarn.se

92

Wenngarn - Från tanke till genomförande  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you