Page 1

1/ 2012

SPRUUTTA

Österbottens räddningverk personaltidning

Förändringar inom förstavården s.8

Österbottens räddningsverk vann innebandyturnering s.16


Redaktörens sida

Innehåll

Å

ret närmar sig sitt slut. Utsikten från fönstret är fridfull: marken är vit och solen skimrar på motsatta husets runda väggar. Julen är på kommande. Tyvärr är det så i vår bransch att den fridfulla stämningen inte är så långvarig. På veckoslutet då vi firade historiens första samnordiska brandvarnardag fick vi en påminnelse om detta. Samma dag inträffade årets första branddödsfall. Skulle vi ha kunnat förhindra även denna händelse?

3

Räddningsdiektörens spalt

4

Direktionens hörna

Jag började igen fundera på riskbaserad säkerhetskommunikation. Bland annat är säkerhetsutbildningen och upplysningsverksamheten inom London områdets räddningsväsende riskinriktad och resultaten har varit goda. Både inom vårt verk och riksomfattande har mycket arbete gjorts inom riskkartläggningen. Material finns så det är bara att börja jobba. Förhoppningsvis kommer Österbottens räddningsverks säkerhetskommunikation i framtiden att vara mer riktad och få mer resurser än tidigare. Hur vi än försöker att planera och förverkliga vårt upplysningsarbete, kan vi tråkigt nog inte på förhand rädda alla innevånare på vårt område, men vi kommer ett steg närmare kommuninnevånarnas verkliga behov.

5

Hälsningar från direktionen!

6

Räddningsverkets ekonomi

8

Förstavårdschefs sida

9

Studieresa till Tyskland

I årets enda personaltidning tar vi upp Räddningsväsendet och räddningsverkets ekonomi, planering av vår verksamhet ur servicenivåbeslutets synvinkel, förändringar i framtiden och andra trevliga och mindre trevliga saker. Förhoppningsvis får Ni läsare en inblick i vad allt som pågår inom verket. Mer information om detta och även om andra saker får ni (som ni vet;)) också på extranet.

12 Från brandsyner till riskbaserad tillsyn

Återvänder till den ursprungliga stämningen. Rödkindade yrkesskolister skyndar till skolan förbi mitt fönster med axlarna uppdragna till öronen och händerna djupt nedstuckna i fickorna. Vintern har anlänt. Låt oss alla vara riskmedvetna och vara förnuftigt försiktiga, så att vi kan ge oss själva och våra närmaste en trevlig och fridfull juletid. Till slut vill jag önska Er alla trevliga lässtunder och en fridfull jul!

Redaktionskommitté Redaktör Stödfuntioner Personaltjänster Förstavårdstjänster Norra verksamhetsområde Mellersta verksamhetsområde Södra verksamhetsområde Planering och layout Grafisk planering Översättningar Tryck

Tanja Lillbac Dan Gref, Peter Dahlström Jarmo Peltonen Tom Smedlund Tor Johansson Kai Sandelin, Ville Isomöttönen Carl-Gustav Svedjebäck, Anna Wadén,Timo Rintamäki, Daniel Lindström Tanja Lillback, Jukka Ura Expert Adviser Lindell KTMP, Korsholms Tryckeri

Omslag Kjell Norggård, Vasa brandstations öppet dag, räddningsuppvisning

2

Spruutta

10 Personalnyheter 11 Personalarbetsgrupp

13 In Memoriam 14 Servicenivåbeslutet 2014-2017 16 Österbottens räddningsverk vann innebandyturnering

SSN-L 1799-8921 ISSN 1799-8921 (tryck) ISSN 1799-893X (nättidning) ISSN 1799-9066 (online)


Räddningsdirektörens spalt

V

i fick ta del av ett oväntat bud en grå höstlik natt – Tomi Smith har gått ur tiden. Vi minns Tomi som öppen och positiv. De anhöriga och de närmaste arbetskamraterna måste orka acceptera det som hänt och förstå att Tomi vilar i frid. Hösten håller på att ge vika för julen. Det gångna året har visat att väderfenomenen blivit vardag och ska tas på allvar. Räddningsverket ska för sin del klara av att stöda infrastrukturen i kommunerna så att den fungerar och att kommuninvånarna kan fortsätta med vardagen vid långvariga störningssituationer. Sommar- och höstflöden har satt räddningsområdets södra del på prov. Flödet i Lappfjärds å och vattennivån var av sådan natur att man ur statistisk synvinkel endast får uppleva sådant vart 50:e år. Åtgärderna för att bekämpa översvämningen lyckades bra som ett resultat av ett omfattande samarbete.

Personligen tror jag att kulturen i arbetsgemenskapen får uppleva någon form av chock – en positiv sådan! Jag förväntar mig arbetsgemenskaper som är öppna, fördomsfria, har framåtriktad blick och är samarbetsvilliga. Det är skäl att komma ihåg att alla saker – även krångliga – kan lösas när det finns förståelse och gemensam vilja på brandstationerna att arbeta för säkerheten för invånarna på räddningsområdet. Det nya året för med sig en ny direktion, och med den kommer vi att förbereda servicenivåbeslutet som styr verksamheten för åren 2014–17. Beredningen av beslutet har inletts med uppdatering av riskanalyserna. Utmaningen med att bereda beslutet är att ändringarna i verksamhetsmiljön inte kan förutspås. Nyorganisering av kommunfältet och av andra samarbetsmyndigheter som polisen och nödcentralen ger skäl till att misstänka att även räddningsväsendet kommer att drabbas. Tiden utvisar vilka ändringar det för med sig.

I år är årsskiftet avvikande för att julhelgen infaller i mitten av veckan. Det är inte många vardagar mellan jul och nyår. Trots det tar räddningsverket ett stort steg i samarbetet med sjukvårdsdistriktet för att ordna den prehospitala akutsjukvården just under dessa några dagar genast i början av år Tack till hela personalen för ert arbete som ni 2013. Reformen för med sig liv och rörelse i många under det gångna året har gjort för invånarnas säbrandstationers vardag. kerhet. Jag vill önska er alla och i synnerhet arbetstagare som har jour en fridfull jul.

Spruutta

3


Direktionens hörna Text och bilder: direktionens sekreterare Peter Dahlström

TF brandmästare Tore Lindström förevisar Pedersöre brandstation. Från vänster Greta Näs, Tore Lindström, Helene Fiskars, Bo Pettil, Karita Ohlis, Carola Backholm, Virve Vähäsarja.

D

irektionen har i år samlats till möte fem gånger och behandlat bokslut, budget mm. saker i anknytning till det, t.ex. intern övervakning. Direktionen har även blivit informerad om vilka ändringar nya räddningslagen samt hälso- och sjukvårdslagen medför. I år har direktionens möten ordnats på olika orter. Mötesplatserna har varit Vasa, Malax, Pedersöre, Lillkyro och Närpes för årets sista möte. På det viset har direktionen fått bekanta sig med räddningsväsendet på olika delar av vårt område. I år har man gjort en mer omfattande kommunrunda än tidigare som omfattade så gott som alla

4

Spruutta

kommuner. Målet var att ge varje kommun möjlighet till att vi skulle besöka kommunen i fråga. Några kommuner beslöt ända att de ville hålla mötet tillsammans med samarbetskommunen. Räddningsverkets ledning träffade alltså ledningen i medlemskommunerna på tio orter under mars–maj. Mest diskussion orsakade ändringarna i den prehospitala akutsjukvården, avgiften för felaktiga brandlarm och tillsyn samt påbörjandet av arbetet med det nya servicenivåbeslutet. Man var i huvudsak nöjd med den servicenivå som räddningsverket erbjuder. På mötena har det i direktionen även diskuterats många andra

saker. Till exempel personalens välmående, som intresserar direktionen väldigt mycket. En annan sak är givetvis servicenivån i olika kommuner och hur man upplever den. Dessa saker antecknas inte alltid i protokollet, men det är lika viktigt att förmedla information både till kommunen och till räddningsverket och i det här avseendet är direktionen en bra informationsförmedlare. Den gamla direktionen avslutar sitt arbete med möte 14.11. Den nya direktionen väljs av kommunerna för den kommande fyraårsperioden, så det blir intressant att se vem vi får med oss!


Hälsningar från direktionen!

R

äddningsverkets uppgift är att dygnet runt upprätthålla en god service i olika räddningssammanhang för befolkningen, oberoende var man bor. Räddningsverket bedriver även förebyggande verksamhet samt skapar trygghet och säkerhet i samhället. Det är därför viktigt att räddningsverkets personal är motiverad och kunnig. Direktionens uppgift är att styra och övervaka räddningsverket. Jag tycker det har varit givande att få vara med i direktionen och ta del av dess verksamhet. I Korsnäs har kommuninvånarna hittills varit nöjda med räddningsverksamheten. Efter årsskiftet kommer Korsnäs Ambulans verksamheten att upphöra, vilket har väckt ett missnöje hos invånarna. Räddningsverket har lovat att servicenivån inte ska försämras, men det finns tvivel hos Korsnäsborna. Det nya systemet kommer även att göra servicen ekonomiskt dyrare.

D

et har varit intressant och lärorikt att få vara med i direktionen för Österbottens Räddningsverk och få följa med verksamheten från insi-

dan. En av Räddningsverkets viktigaste uppgifter är att ge trygghet i vardagen för hela områdets alla invånare. Det är en del av grundtryggheten att veta att man har någonstans att vända sig när det oförutsedda inträffar. I sådana situationer är det speciellt viktigt att man kan

J

ag heter Karita Ohlis och har varit i direktionen för Österbottens räddningsverk de senaste fyra åren. De två första åren representerade jag Vörå-Maxmo och sedan kommunen Vörå, efter att vi blev en ny kommun tillsammans med Oravais. Det har varit intressanta och händelserika år och jag har fått en god insikt i räddningsverkets uppgifter och arbete. Räddningsverket är till för alla och envar i något skede av livet. Det har ju som bekant många uppgifter med allt från släckande av bränder till oljebekämpning och brandsyner. Allt för att vi ska kunna känna oss trygga. Ambulansen och första vården har stått för en stor del av räddningsverkets verksamhet. Tyvärr övergår den nu till att administreras av sjukvårdsdistriktet. Detta bekymrar många invånare sig över. Hur blir det, fås

Räddningsverket kommer istället att satsa på att förstärka första delvården i kommunen med vårdutbildad personal. Jag hoppas att den här lösningen ger trygghet och skapar fortsatt god service. Jag har själv jobbat nästan 30 år inom ambulansverksamheten, och jag vet att det är både fysiskt och psykiskt tungt. Jag vill därför påpeka att räddningsverket gör ett viktigt arbete. Räddningsverkets personal är värdefulla. Personalen ska vara stolta över det arbete de gör. Det är givande att hjälpa andra människor. Lycka till i fortsättningen! För ett bra liv i en trygg vardag! God Jul och Gott Nytt År! Helené Fiskars

få service på sitt modersmål. Det har man lyckats med här i Österbotten. Få instanser anses vara lika pålitliga som Räddningsverket! Ett stort tack till Er alla för ett väl utfört arbete. Jag önskar Er alla styrka och arbetsglädje i Ert fortsatta arbete för allas vår trygghet! Carola Backholm

vården lika snabbt som förr när antalet ambulanser blir färre? Därtill ökar också kostnaderna, vilket flera invånare har uttryckt sitt missnöje över. Jag vet hur viktigt det är, genom mitt jobb på HVC och då jag också själv varit verksam inom ambulansen. Är man svårt sjuk ska ska man inte behöva vänta länge på att få vård, vilket nu är ett orosmoment. Hela personalen på räddningsverket, ingen nämnd och ingen glömd, gör ett fantastiskt och krävande arbete för att vi alla I kommunerna ska kunna känna oss trygga I vår vardag. Trevlig jul till Er alla och en önskan om ett bra år 2013! Karita Ohlis

Spruutta

5


Räddningsverkets ekonomi Text: ekonomiplanerare Peter Dahlström

R

6

äddningsverket har klarat sig bra ekonomiskt under de två senaste åren. Ekonomin är i balans och kommunerna har godkänt de tilläggsbehov som vi haft. Vi har begärt 3 % höjning i kommunandelarna för nästa år, och det har även godkänts. Det betyder att kommunerna nästa år betalar 11 145 368 € till Österbottens räddningsverk; fördelat på invånaranta-

let är det 75,37 €/invånare (jfr 73,72 € år 2012). Vid vårens ramdiskussioner har tyvärr de ekonomiska utsikterna försvagats under året och även inom Vasa stad planerar man redan sparåtgärder. Bland räddningsverken har vi själv kunnat hålla en central linje beträffande ekonomin.

ResurMan har fått den tilläggsresurs som begärdes, och en till brandinspektör. Vi behöver mer resurser till det förebyggande arbetet när kraven ökar! Direktionen har godkänt detta! En tråkig nyhet däremot är att staten inte längre stöder anskaffning av tunga räddningsfordon, och för vår del betyder det ca 110 000–120 000 €. Enligt meddelandet kan man söka motsvarande stöd av Brandskyddsfonden, men då fondens anslag förmodligen inte ökar så kommer vi ändå som områ-

de att förlora. Det är inte möjligt att få lika mycket stöd som förr.

Spruutta

Räddningsverken kan jämföras

Två andra förändringar inverkar också på ekonomin. Vi har redan från detta år fakturerat för felaktiga brandlarm. För oss är det egentligen ingen inkomstkälla, men vi hoppas att det minskar antalet utryckningar och genom det även kostnaderna. En annan sak är tillsynsavgiften som eventuellt kan bli en inkomstkälla. Ärendet kommer att behandlas på direktionens sista

med olika mätare. En mätare är t.ex. kommunandelen som kommunerna betalar till räddningsverken. I tabellen nedan har man jämfört kommunandelarna utan hyror (eftersom det finns stora avvikelsen gällande hyror bland räddningsverken). I den här jämförelsen är Österbottens räddningsverk på en fin 12:e plats, lite över medeltalet.

möte och om det godkänns kommer man att ta ut en tillsynsavgift för ”specialtillsyn” från och med årsskiftet. Arbetet i räddningsverkens partnerskapsnätverk är inte tillgängligt för alla ännu. Räddningsverken har emellertid tätt samarbete och det kommer troligen att bli en allt viktigare del av räddningsverkens verksamhet. Vi har redan nu gemensamt avlönad personal i olika uppgifter. Det är en trend som


R채ddningsverksamhetens kostnader 책r 2011

R채ddningsverksamhetens driftsutgifter 책r 2011

Spruutta

7


Förstavårdschefs sida

Ändringarna i den prehospitala akutsjukvården avancerar Text: vik.förstavårdschef Tom Smedlund

P

recis som det framgår av rubriken framskrider ändringen i den prehospitala akutsjukvården på Vasa sjukvårdsdistrikts område, det vill säga att samarbetet mellan sjukvårdsdistriktet och det lokala räddningsväsendet inleds 1.1.2013. Det konkreta arbetet mot målet påbörjades på allvar i slutet av sommaren 2011 och är fortsatt intensivt. Jag kan ärligt säga att vägen dit har varit allt annat än problemfri och allt emellanåt har den varit lång och tung. Samtidigt har det varit mycket lärorikt och jag är tacksam för att vara med i arbetsgruppen som planerar framtiden för den prehospitala akutsjukvården på vårt område. Lasse Ilkka påminde mig för ett tag sedan att man måste komma ihåg hur stor förändring det är fråga om och på basis av det relatera till den tid som gått. Antagligen är det just så och slutresultatet av ändringen för med sig många saker som är bra och utvecklar den prehospitala akutsjukvården. Jag tänker inte ta upp historien

8

Spruutta

bakom ändringen och dess nuvarande läge, eftersom i det här skedet borde alla förstavårdare känna till bakgrunden och vad som väntar oss samt den senaste tidens utmaningar. Vi får inte glömma den övriga personalen i vår arbetsgemenskap och se till att även informera dem om ändringen. Milstolpar är den prehospitala akutsjukvårdens servicenivåbeslut som godkändes av fullmäktige 11.6.2012 och samarbetsavtalet som godkändes av styrelsen 15.10.2012. Det har även skett ändringar i den prehospitala akutsjukvårdens förvaltning och därför är det undertecknad som för första gången skriver förstavårdschefens spalt. Sami kommer att övergå till andra uppgifter i Södra Österbottens sjukvårdsdistrikts tjänst och fastän det gör ont att låta en bra kollega övergå till en konkurrent, så respekterar jag fullt hans personliga motiv till valet. Det arbete som Sami har gjort för ändringarna har varit mycket värdefullt och jag vet att han också varit en mycket omtyckt

person. Tack till Sami och lycka till! Till följande vill jag vända blicken mot våra förstavårdare. Jag hoppas och litar på att vi även i fortsättningen kan fortsätta med det goda samarbetet och tillsammans utveckla Österbottens räddningsverks prehospitala akutvårdstjänster. Vi behöver er alla från norr till söder. De grundläggande förutsättningarna, det vill säga att nuvarande läget är bra och att vi självsäkert kan jämföra kvaliteten med andra räddningsverk. Jag har noterat det senast nu i samband med mina studier vid Arcada, där vi jämför varandras prehospitala akutsjukvårdstjänster. Jag vill samtidigt framföra ett tack för ert tålamod och ert stöd under projektet. Räddningsdirektören förtjänar också ett tack för att han fokuserat och ödslat mycket tid på ändringen. Tillsammans bygger vi morgondagens prehospitala akutsjukvård. Fridfull jul och ett gott nytt år!


Studieresa till Tyskland Text brandmästare Dan Gref Bilder: Mikko Särmä, brandmästare, Egentliga Finlands räddningsverk

I februari år 2012 genomförde de tekniska cheferna från räddningsverken i Västra Finlands län en studieresa till Tyskland. Det huvudsakliga syftet med resan var att bekanta sig med lättare släckningsbilar för att få en jämförelse med släckningsbilar i Finland.

Spruutta

9


Personalnyheter Utnämningar Tf brandinspektör (verksamhetsområde 1) Tf brandinspektör (verksamhetsområde 1) Tf brandman (verksamhetsområde 1) Tf brandman (verksamhetsområde 1) Tf brandman (verksamhetsområde 1) Tf brandman (verksamhetsområde 1) Tf brandman (verksamhetsområde 1) Släckningsman (verksamhetsområde 2) Tf förstavårdschef Tf medikalförman (verksamhetsområde 1) Tf medikalförman (verksamhetsområde 2) Tf medikalförman (verksamhetsområde 1) Tf medikalförman (verksamhetsområde 1)

Mikko Ahola Tero Heikkilä Antti Ojala Juha-Matti Paulasaari Anders Nordlund Joonas Rintala Jari Helkamäki Benny Ahlvik Tom Smedlund Mikko Perkiömäki Ramona Holm Ari Kolmonen Kristian Dietrich

01.11.2012-26.10.2013 01.10.2012-31.12.2012 01.09.2012–31.12.2012 01.09.2012-31.12.2012 01.09.2012-31.05.2013 28.08.2012-31.12.2012 01.09.2012-31.05.2013 03.09.2012-29.04.2013 07.11.2012–31.12.2012 07.11.2012-31.12.2012 01.01.2012-31.12.2012 01.09.2012-31.12.2012 30.10.2012–31.12.2012

20 år i anställning hos Vasa stad/I anställning av inrättning som den 1.1.2004 övergick till Vasa stad Förstavårdare Marika Holmberg, Nykarleby (verksamhetsområde 2)

Övergått till andra uppgifter från vårt verk Tf brandman Juha-Matti Paulasaari fr.o.m. 1.10.2012 Byråsekreterare Soile Mäkelä fr.o.m. 1.10.2012 Medikalförman Anna Wadén fr.o.m. 1.11.2012 Tf. förstavårdschef Sami Pienimäki fr.o.m. 1.1.2013

Pensioneringar Vasa, verksamhetsområde 1 Brandman Jarl Kesti Den 1 december 2012 går Jalle Kesti i pension från sin ordinarie tjänst som brandman i Vasa Jalle har gjort en lång karriär inom brandkåren sedan år 1978. Han har varit en osynlig knogare inom konditions-verksamheten och en kunnig mångsysslare i många tävlingsarrangemang. Brandman Antti Vuohelainen Den 1 december 2012 går Antti Vuohelainen i pension från sin ordinarie tjänst som brandman i Vasa.Antti började sin långa karriär som ordinarie brandman år 1978 och är k änd som en kunnig mångsysslare. Korsnäs, verksamhetsområde 2 Brandmästare Daniel Lindström Den 19 januari 2013 går Daniel Lindström i pension från sin ordinarie tjänst som brandmästare i Korsnäs. Daniel har sedan år 1974 verkat i olika uppgifter inom brand- och räddningsväsendet . Han har aktivt utvecklat Korsnäs nejdens räddningsväsende gällande såväl förebyggandet av av olyckor som räddnings-verksamhet.

10

Spruutta


Personalarbetsgruppen Text: kretsbrandchef Jarmo Peltonen

Input av arbetsgemenskapsförfrågan Arbetsgemenskapsförfrågan gjordes elektroniskt för första gången. Svarsprocenten var, trots att man tagit i bruk den nya verksamhetsmodellen, så gott som oförändrad och ca 60 % av personalen hade svarat. Reformen fick positivt bemötande.

A

rbetsgemenskapsförfrågan genomgicks områdesvis och responsen man fick behandlades efteråt i personalarbetsgruppen. Enligt Vasa stads instruktioner ska det väljas utvecklingsobjekt och utarbetas en utvecklingsplan för de olägenheter som framkommer. Utvecklingsobjekt som valdes den här gången var arbetsplatsmobbning och nolltolerans för den samt att förbättra informationsutbytet. Stommen i planen presenterades för utvecklingsgruppen 3.5.2012. Arbetsplatsmobbning Vasa stads arbetsplatser har nolltolerans beträffande arbetsplatsmobbning. Trots det förekommer det fall av arbetsplatsmobbning. Känslan av att känna sig mobbad är väldigt personlig och rädslan för att bli stämplad gör att man inte vågar ta upp saken. Det är ändå bra för arbetstagare på alla nivåer att känna till att varje fall behandlas konfidentiellt och att inte hålla dessa känslor för sig själv. Saken behandlas i samråd med arbetstagaren och målet är att lösa de saker som framkommit i den gemenskap där händelsen har uppstått. Vid behov fortsätter man behandlingen av ärendet med stöd av en utomstående expert. I Vasa stad har man publicerat

en guide för arbetsgemenskaperna: Metoder för utredande av konflikter (2001), i den får man bra information om modeller för att lösa olika problem och konflikter. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att reda ut dem, men väldigt ofta får man inte information om händelserna eller får den för sent då saken redan drivits till sin spets. Syftet med utvecklingsåtgärderna man fattat beslut om är att för arbetstagarna klarlägga begreppet mobbning och den verksamhetsmodell som räddningsverket använder för att lösa de fall som uppstår. I förmansseminariet kommer man att aktivera deltagarna att behandla konfliktfall och instruktionerna om det.

berör det och om allmänna utsikter för räddningsväsendet. Målet är att också få till stånd en aktiv frågesammankomst där man öppet presenterar sig själv eller frågor som berör den egna arbetsgemenskapen. Tidsmässigt förläggs veckan till höstsäsongen. Den slutliga utvärderingen av utvecklingsåtgärdernas inverkan sker naturligtvis i arbetsgemenskapsförfrågan år 2013.

Utvecklande av informationsutbytet Saken har framkommit starkt i responsdiskussionerna. Informationsutbytet innehåller många saker och ett fungerande informationsutbyte skulle underlätta en stor del av utmaningarna som framkom i arbetsgemenskapsförfrågan. Under våren är det meningen att fråga personalen mer noggrant på vilket sätt de vill att saken ska förbättras. Dessutom är det meningen att ta i bruk en gemensam personalvecka på räddningsverket. Under veckan håller man informationssammankomster på området om allt som

Bild: Magnus Hällbacka

Spruutta

11


Från brandsyner till riskbaserad tillsyn Text: ledande brandinspektör Jörgen Lang

Nya räddningslagen trädde ikraft 1.7.2011. Vi har alltså redan under 1,5 år tillämpat den nya lagen i vårt praktiska arbete. Ett centralt mål när lagstiftningen förnyades var att av räddningsmyndigheten utförda brandsyner och annan verksamhet som främjar säkerheten i fortsättningen bättre ska riktas till riskobjekt.

D

en förra räddningslagen förpliktade räddningsmyndigheterna att årligen utföra allmän brandsyn i lagstadgade s.k. specialobjekt. Syneintervallen i bostadshus är enligt ikraftvarande servicenivåbeslut 10 år. Nuvarande räddningslagen definierar inte längre brandsyneintervaller. I lagen konstateras att räddningsverket på sitt område ska övervaka att räddningslagen följs beträffande allmänna bestämmelser, och skyldigheter för verksamhetsidkare samt byggnadens ägare och innehavare. För tillsynen ska räddningsverket förrätta brandsyn och vidta andra åtgärder som tillsynsuppgiften förutsätter och som antecknas i tillsynsplanen. Brandsyner och övrig tillsyn ska alltså enligt den nya lagstiftningen riktas till riskobjekt – hur identifierar man ett riskobjekt? För detta arbete grundade räddningsdirektörerna, inom ramen av räddningsverkens partnerskapsnätverk, en arbetsgrupp för att utarbeta ett utkast till tillsynsplan. Det som är intressant är att man utnyttjar material från PRONTO-databasen för att identifiera riskobjekt. Det vill säga information som vi själv under åren har matat in i PRONTO – det uppmuntrar oss att vara mer noggrannare när vi skriver redogörelser i PRONTO. Räddningsverken har sedan til-

12

Spruutta

lämpat anvisningen för tillsynsplan när de har utarbetat sina egna tillsynsplaner, och därmed har vi fått en jämförbar grund för tillsynsarbetet som underlättar analys och jämförelse av resultaten. Arbetsgruppen fortsätter ännu sitt arbete med att identifiera riskerna i anknytning till bostadshus. Vi har redan fått tillgång till ett kartbaserat verktyg för identifiering av brandrisken på bostadsområden. Lagstiftaren har emellertid inte avsett att tillsyn enbart är brandsyner, utan har gett räddningsverken fullmakt att ordna tillsyn bara den är kvalitativ, regelbunden och effektiv. Det ges utrymme för att utveckla tillsynen. Tillsyn görs redan nu till exempel med att utvärdera informationen som fås i olika dokument. Sådana är till exempel utredningar om utrymningssäkerhet, externa räddningsplaner och besiktningsorganens besiktningsprotokoll. Några räddningsverk har redan förverkligat sin tillsynsskyldighet av egnahemshus med s.k. blankett för egen tillsyn. Fastighetsägaren gör tillsynen själv med hjälp av blanketten som räddningsmyndigheten sedan utvärderar och vidtar behövliga åtgärder. Jag tror att resultaten kommer att påvisa att egen tillsyn såsom brandsyner har kommit för att stanna. Det är också meningen att testa detta koncept med egen tillsyn på Österbottens räddningsverks område.

Österbottens räddningsverks direktion fattar vid sitt möte i november beslut om eventuella avgifter för tillsynsverksamheten. Det är inte heller skäl att glömma att det förutom vid brandsyner och övrig tillsyn finns saker som effektivt främjar säkerheten, sådana är instruktioner, rådgivning, säkerhetskommunikation och -utbildning i anknytning till räddningsväsendet. I framtiden måste man bättre kunna bedöma vilken metod som med beaktande av omständigheterna är den bästa för att förbättra säkerhetskulturen. I det här skedet av artikeln ändrar jag riktningen en aning, men håller mig ända till brandsyner – julen närmar sig, är saker som berör brandsäkerhet i skick hos till exempel svärmor? I SPEKs broschyr Brandvärnstalko i varje hem finns en bra kontrollista för brandsäkerheten som det är bra att diskutera till exempel med svärmor om.


In Memoriam

Bild: Stockphoto

P

å morgonen den 20 november 2012 nåddes Närpes Brandstation av ett oväntat och svårhanterligt besked. Vår kollega och förman Tomi Smith hade natten innan avlidit. Det som skulle bli en vanlig tisdag i november blev nu istället en dag för eftertanke och frågor. Frågor som ingen annan än Tomi själv har svaret på. Tomi ägnade absolut hela sitt yrkesverksamma liv åt brandkåren. Han var 20 år gammal när förra brandchefen i Närpes såg till att han kom hem några dagar tidigare är planerat från militärtjänstgöringen i Dragsvik pga att det var personalbrist på Brandverket i Närpes. På den vägen blev han kvar. Efter några år som vikarie gick han som en av den första brandmannautbildningen i Sverige, på Räddningsverkets skola

i Revinge. Detta var i mitten på nittiotalet. Som utbildad brandman fick han sgs direkt fast anställning som brandman-ambulansförare, ett uppdrag som han skötte fram till 2003 då han som den förste av manskapet i Närpes utbildade sig till brandförman. Eftersom befälsjobbet lockade Tomi mer än dyngsarbetet på ambulansen övergick han till tjänsten som förman på brandstation i Närpes våren 2003. En tjänst som ha skötte ända till sitt frånfälle. Eftersom Tomi var engagerad i sitt arbete så skapade han snabbt en egen ledarstil, en stil som var en kombination av hans sociala framtoning och engagemang för arbetet. Tomi var en person som man mindes om man så bara träffat honom en enda gång. Social kompetens hade han gott om och blev snabbt bekant med folk som han träffade. Han hade en sällsynt förmåga att hitta på samtalsämnen med människor som han inte kände eller kanske bara träffat någon enda gång. Hans stora passion för bilar och bilsport gjorde också att han lätt hittade ämnen att prata med främmande personer om. Idag hedrar vi på Närpes Brandstation minnet av vår kollega som kunde ha haft många tjänsteår framför sig, om inte ödet haft något annat i beredskap. - Karl-Gustav Svedjebäck

Spruutta

13


Servicenivåbeslutet 2014–2017

Bild: Tanja Lillbak bild på motsvarande sida: Magnus Hällbacka

Det är en intressant tid vi lever i. Mitt i alla projekt funderar vi även på framtida utmaningar i det kommande servicenivåbeslutet för perioden 2014–2017.

14

Spruutta

Text: riskhanteringschef Krister Fogelberg


Spruutta

15


Text: förstavårdare, lagets kapten Jenna Mietola (till vänster på bilden)

Österbottens räddningsverk vann innebandyturnering

V

älmående Vasa innebandyturneringen är avsedd för Vasa stads arbetsenheter. I det fantastiska evenemanget avgörs Vasa stads innebandymästerskap. Turneringen ordnas årligen varje vår. Det finns även ett par väsentliga regler för turneringen: minst två kvinnor på planen under hela matchen och fair play. Det finns inte så mycket att nämna om turneringen förra året, eftersom saldot endast blev en vunnen match. Detta betydde att det enbart kunde bli bättre! Efter att matchinbjudan kommit, inleddes arbetet med att samla ihop laget. Det enda problemet var att få med kvinnor i laget, men lyckligtvis fick vi förstärkning av några från huvudhälsovårdscentralen. Den stora turneringsdagen var 21.4. Stämningen var på topp och första matchen. Nå hur gick det? Resultatet blev nollspel för oss … vi lyckades inte få in bollen bakom målvakten, fastän han var av trä … Lindrig depression, nervöst skrattande, och målet som var att ens vinna en match i den här turneringen!

I egenskap av lagets kapten gav jag fullmakt till spelarna att utveckla speltaktiken. Det skapade resultat, eftersom vi vann de tre följande matcherna! Hur gick det så här? Finalen väntade och motståndarlaget var det lag som vi förlorat den enda matchen mot i hela turneringen. Nu gällde det att göra sitt bästa på planen! Spänningen är olidlig när spelminuterna bara tickar iväg, spelet blir hårdare, ljudnivån ökar … tills matchen är spelad … resultatet blev 0–3 till oss! Vi vann alltså! Det måste jag säga, matcherna gick bättre än förväntat. Det var många som inte trodde sina öron om vår seger – men det trodde vi inte ens själv på efter första matchen. Nästa år blir det att försvara mästartiteln! Tack till alla spelare och supportrar som var med! I egenskap av lagets kapten kan jag säga bra gjort av mig, bra gjort av oss, bra gjort av vårt lag! :)

Stämningsfull jultid och framgångsrikt år 2013! Bild: Stockphoto 16

Spruutta

Spruutta 1/2012 sve  

Österbottens rädnningsverk personaltidning

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you