Issuu on Google+

Nummer 2, L채s책ret 2010-2011

KURVOR


LEDARE

Utsikt från klassrumsfönstret en tisdag i slutet av oktober: ett regntungt landskap, Täby enskilda – flaggorna som fladdrar våldsamt i den hårda vinden och människor som snabbt tar sig från plats A till plats B, utan att se sig omkring. Ljuset som inte orkar sig in och det gör oss så trötta. Känns det igen? Bilden av hösten som något jobbigt och deprimerande, är stor vid den här tiden. Och visst är det så. Visst är det jättelångt kvar till julen. Visst regnar det onaturligt mycket. Visst fryser vi. Men det finns saker att göra. I det här numret har vi samlat tips om vad man kan göra för att stå ut, och även låtit er läsare bidra med era hösttips också. Kanske kan det hjälpa dig ur höstdepressionen. I alla fall hoppas vi på det.

fundera på saker. Viktiga saker om framtiden. Växa upp helt enkelt. Kan man ha ett roligt jobb och samtidigt tjäna bra med pengar? Måste man välja redan? Frågorna har kanske inte riktigt kommit upp till ytan än, men de ligger och väntar på att få bubbla upp.

Redaktion detta nummer Ellinor Ekström i♥: Robyn

Men först har vi annat att ta itu med, som den där uppgiften i svenska...eller var det engelska?

Anna Himmelstrand i♥: Att jobba på Preem-macken i Vaxholm

Så jag råder er, alla elever här på Täby Enskilda; ta en paus! Sätt dig ner i en skön soffa. Läs I love och njut. Sedan känns det nog mycket bättre. ♥ Annika Engdahl

Ida Söderberg i♥: Litenochrar. blogspot.com Fina historier om kärlek.

Tipsa!

Ditt klotter

Andra jobbiga saker så här i mitten på terminen, är stressen. Hetsen om betygen, om att lyckas och om att hinna med allt. Inte blir det bättre av att som trea komma på att man måste börja

Har du en dimmig dikt, ett ljuvligt love-message, rörigaste rimmet, obegripligaste ordet, en åskande åsikt, en tung teckning, tissligaste tjyvlyssningen eller något annat som bara måste ut? Numrets bästa klotter belönas med tio kronor! Du får förstås vara anonym, men bästa klottret går bara till de som vågar ha med sitt namn! Lämna dit bidrag till i♥-lådan eller mejla skoltidningen@tabyenskilda.se

Tipsa RADIO- & TV-redaktionen

redaktionen@tabyenskilda.se eller 08-732 21 66

Lyssna på www.radionord.se Se på www.tvnord.se 2 I♥

i♥ utges av Täby Enskilda Gymnasium och produceras av Författarprogrammets årskurs tre under kursen Textkommunikation B. Upplaga: 100ex. Årgång: 4. Tryck: Täbykopia AB Ansvarig utgivare: Per Hugosson Hagdahl (lärare) Kontakt: skoltidningen@tabyenskilda.se, i♥-brevlådan på plan3, www.tabyenskilda. se/skoltidningen Bilder i detta nummer, om inget annat anges: Wikimedia Commons, Morguefile. com eller ”lånat” från Internet. Omslag: Roslagsbanan. Pernilla Ekenståhl


Jo, jag kan faktiskt erkänna att för några veckor sedan, när jag kom hem från skolan, bröt ihop totalt i min mammas famn. Allt blev bara för mycket, så att säga. Medan jag låg där och blev tröstad tänkte jag på hur det idag krävs superhjältekrafter av oss lika fullt dödliga tonåringar för att vi ska orka med bara en vanlig vardag. Superhältekrav som är lika orimliga att leva upp till som de är övernaturliga. Sista året nu, och plötsligt står jag och sjunker i en kvicksandpöl av skolarbete. I plånboken är det ont om pengar inför den dyra studentorkanen, men jag har inte heller någon ork att skaffa helgjobb. Vännerna försummas genom att utekvällar väljs bort för att gå hem och däcka i soffan. Dessutom är det hela tiden någon släkting eller gammal förskolefröken som bankar ner en i

marken genom att säga ”Vad hade du nu tänkt göra med ditt liv, lilla vän? Blir du inte ekonom blir det socialbidrag!”

tvingas flytta ner sina krav ett steg? Kanske är det samhället, kanske är det skolan, kanske är det jag som har för höga förväntningar på mig själv.

Summan av den här stressen och oron har för mig, och flera av mina klasskompisar, lett till fysiska symptom. Sömnsvårigheter på vardagskvällarna och inga svårigheter alls att somna på tåget hem, samt en oförmåga att få i mig frukost och mat överhuvudtaget. Och humörsvängningarna då, när marginalen mellan gråt och skratt är millimetertunn (vredesutbrotten ska vi inte tala högt om).

Men det är inte det jag egentligen vill säga. För det är ingen och allas fel. Det är inte kraven som är den egentliga antagonisten, utan fienden bär istället namnet; misslyckande. Rädslan för misslyckande är det som stressar mig mest.

Ibland när det blir lite för mycket att bära på brukar jag andas djupt och övertala mig själv att det är klart att jag kommer att orka med, jag är ju superhjälten Johanna.

”Vad hade du nu tänkt göra med ditt liv, lilla vän? Blir du inte ekonom blir det socialbidrag!”

Men det är ett nödknep som inte alltid fungerar. När jag egentligen bara vill använda mina superkrafter för att baka ihop felfritt skolarbete på tiominuterenkvart, befinna mig på jobb och middag med vännerna samtidigt, och dessutom frysa tiden för att slå den där gamla förskoleläraren i huvudet med en gummiklubba. När jag egentligen bara vill vifta med capen och flyga härifrån då bryter jag istället ihop i mammas famn och gråter och snörvlar över att ”mamma, livet är faktiskt jobbigt.” Vilken superhjälte, va? Så hur löser vi det här då? Vem är det som borde få ett slag på fingrarna och

Vad jag då borde tänka på är att trots att det kanske krävs superkrafter ibland, har även superhjältar dåliga dagar. Hur

spännande skulle det egentligen vara att läsa om Stålmannen som ständigt räddar världen om han inte var tvungen att tampas med kryptonit då och då eller slåss mot en riktigt präktig fiende? Det är okej att tappa flygförmågan ibland. För de verkliga superkrafterna är kanske målmedvetenheten och styrkan som krävs för att resa sig upp igen. Därför uppmanar jag alla att tillåta sig att skippa kraven och krypa ihop i soffan med ett paket Ben&Jerry och en sked och trycka in en Disney eller annan pinsam feelgood-film i dvd-spelaren när det känns lite jobbigt. För det är viktigt att låta sig själv misslyckas lite grann ibland istället för att totalt duka under. ♥ Johanna Nyström I♥ 3

KRÖNIKA

”Mamma, livet är faktiskt jobbigt”


PONCE Era röster är räknade. Skolans nya elevrådsordförande heter Cristopher Ponce (S2A) som har haft all anledning och fira då han fick 75 % av rösterna. Han beskriver segern som ett ”in your face!”. Han säger även att han kände av ett extra stöd från eleverna under valkampanjen. Men nu tycks firandet av segern vara över och Christopher Ponce är redo att sätta igång med de praktiska delar som ett ordförandeskap faktiskt innebär. På sikt hoppas han kunna förverkliga sina vallöften och drömmar om nya tangentbord till datorerna och nya kaffekoppar nere hos Bentley. Elevrådet har hittills denna termin tagit ett beslut angående ett saffransförbud i skolans mat då en elev är mycket allergisk och vill även informera alla elever och lärare om att inte äta nötter i skolans lokaler. Närmast på dagordningen står (när detta skrevs) TEG:s Spookbollsdag. Både den varma chokladen och prisutdelningen var vår nya elevrådsordförandes förtjänst. Bra jobbat Ponce!

”IN YOUR FACE!”

♥ Pernilla Ekenståhl

Myz eller Pyz

Sex frågor

Kaffe eller Te Full på fest eller nykter på fest Högklackat eller lågklackat Lack eller Siden Sova naken eller med kläder på 4 I♥

ger)

n (kalso


I♥ 5


! e d r ö k m o s i v r Det va iLove testade kurvorna på Roslagsbanan Majoriteten av eleverna i vår skola ser Roslagsbanan som en självklar del av morgonrutinen. iLove ville se hur det hela fungerade inne i förarhytten. Vi följde med lokföraren Karl – Oskar Hansson en vanlig dag på jobbet. Vi är på Stockholms Östra cirka tjugo minuter innan vi ska träffa vår lokförare för dagen. Spänningen stiger och vi vandrar upp mot kontoret/matsalen där alla lokförare och konduktörer har lunch och inväntar tågen de ska köra. En man med blå uniform och glasögon vid namn Karl-Oskar Hansson skakar hand med oss och vi välkomnas in i salen. ”Här börjar varje morgon.” Förklarar han och visar oss in i fikarummet. Rummet är ganska litet om man tänker på de 200 personer som arbetar som lokförare och konduktörer på Roslagsbanan. Karl-Oskar förklarar sedan att det gamla hus som Roslagståg ligger i inte kan byggas ut och att det är därför ingenting görs åt storleken på rummet. Stämningen är avslappnad och kamratlig. Många har jobbat tillsammans i flera år vilket bidrar till en familjär känsla. Vi slår oss ned och Karl-Oskar börjar förklara för oss vilken tur vi ska köra. Mot Åkersberga och sedan vända tillbaka till Östra. En vanlig dag som lokförare jobbar man åtta timmar, man väljer vilket schema man vill jobba efter, antingen morgon till eftermiddag eller eftermiddag till natt. Detta 6 I♥

schema gäller sedan ett år och alla åldern på en konduktör är 20 år. ”Det chaufförer väljer sitt schema utifrån är ganska bra pröjs. För ett jobb där personliga behov och viljor. Förarna du faktiskt inte behöver någon egenbyter hela tiden av sina skift med betald utbildning.” varandra då tiderna är oregelbundna. Karl-Oskars favoritKarl-Oskar säger att ”En gång körde årstid att köra tåg är det passar bäst för på våren. Det finns småbarnsföräldrar då jag över en hel dock olika nackdelar man kan börja tidigt, andfamilj” med varje årstid. På men då även sluta tivåren blir det torrt digt. Men han verkar och gnistor kan slås ändå tycka om sitt jobb, eller ”kneg” som han själv säger. upp i spåren och bilda gnistor vilket kan leda till markbränder, därför är Som liten hade Karl-Oskar drömmar varje tåg utrustad med en brandsläckom att bli astronaut och konstnär men are och även en hink med vatten. På efter att hans pappa sett att Roslags- hösten faller löven och det kan bli halt banan sökte personal skickade Karl- på spåren, bromsarna kan svika och Oskar iväg en ansökan och började det kan vara ganska obehagligt. På arbeta som konduktör. Han gick en vintern kan snö hamna mellan bromsfortbildning och blev färdig lokförare. blocken och snödamm kan ta sig in Nu har han arbetat på Roslagståg i 22 vid bromsarna och bilda vatten som år, men verkar inte bitter för det. ”Det kan i sin tur bidra till kortslutning. är en helt intern utbildning, kostar inte På sommaren blir det varmt, nästan mig ett öre.” säger Karl-Oskar glatt, olidligt varmt men Karl-Oskar tror på men tillägger sedan att gymnasiet kan de nya tågen som ska komma i bruk vara bra att gå ut. För att bli lokförare inom en snar framtid, på dem ska det gäller en undre gräns på 25 år. Utbild- förhoppningsvis finnas AC. ningen som Karl-Oskar har gått för att få behörighet som lokförare är en Klockan slår 14.25 och han säger att tvådelad utbildning med en teoretisk vi måste gå ut och möta tåget, ett tåg och en praktisk del, som tar ca 3-4 får nämligen aldrig stå obemannat på månader. För att bli konduktör krävs Stockholms Östra. Vi kliver in i förardäremot endast en utbildning på ca 4 vagnen, utrymmet är trångt och bara veckor, detta beror på att en konduk- en av oss får sitta. Karl-Oskar sättör inte behöver kunna trafikreglerna. ter sig på sin stol och förklarar vissa Trafikreglerna är även någonting som knappar och spakar och att man alltid Karl-Oskar och hans lokförarkollegor måste ha foten på en slags pedal, ett testas på varje år. Den lägsta tillåtna ”dödmansgrepp”. Ifall han skulle få


märken i rälsen och framförallt ogillar han att ”småungar” är vid rälsen och leker. Det är extremt farligt och handlar verkligen om att leka med döden. Det händer även att folk lägger andra saker på spåren, t.ex. cyklar. ”Det är inte så populärt, då kan det fastna inunder tåget, så får man krypa ner där och försöka att få loss det.” Om det händer att föraren ser någonting ligga på spåret kan han försöka stanna för att försöka ta bort det. Men på kvällen när strålkastarna är det enda ljus som lyser på spåren har man som förare inte någon chans att stanna.

”Här körde jag på en bil, som stod på spåret” säger han när vi rusar förbi en kurva. ”Det var nån grabb som precis hade tagit körkort. Han hade kört vid sidan av, det var så mycket snö att han ”Kundvagnar är väldigt roligt att lägga inte såg övergången och bilen fastnade på spåret och det är bland det värsta på rälsen och den är ganska hög, så bi- som finns att köra på. De är ju gjorda len kom inte över” Mörkret gjorde att av en massa metalltrådar och det fastKarl-Oskar inte såg bilen innan det var nar som ett råttbo under tåget.” säger han. Något som även för sent. ”Jag hade inte är vanligt att köra på en chans att stanna, så ”Jag hade inte en är djur. Älgar, rådjur det bara small.” Men chans att stanna, och fåglar hör till det mannen klarade sig då han hade klivit ur biså det bara small.” vanligaste. ”En gång körde jag över en hel len, men tåget spårade andfamilj. Det var ur precis vid en brant backe. ”Då var man lite nervös innan inte så roligt, de skulle gå mellan två tåget stannade.” säger Karl-Oskar all- sjöar inne vid Djursholm. Andmamvarligt. Men idag känner han inga ner- man skulle flytta sina ungar. Hon vösa känslor när han åker förbi platsen kom över rälsen, men inte vidare där olyckan skedde. Detta beror på att för ungarna var emellan rälsen. dels var det väldigt länge sedan som Och mamman sprang runt och olyckan inträffade och även att förare var helt panikslagen, jag hade som är med om olyckor får hjälp med inte en chans att stanna. Men att bearbeta vad de har varit med om. jag såg i backspegeln hur det Föraren blir utbytt och måste sedan få blev ett moln av fjädrar. Det var ett ”körtillstånd” av en företagsläkaren, inte så kul.” De senaste veckorna sedan finns det särskilda ”kamratstöd- har även Roslagsbanans personal jare” som hjälper till och finns att prata haft problem med att stora stenar slängs mot tåg, de går igenom med. rutan och det har bara varit tur När vi stannat till med tåget i Åker att ingen resenär, ännu, fått steRunö får Karl-Oskar ett meddelande nen på sig. på sin tågradio om sten som lagts på spåret vid Vasavägen. Han berättar Han märker knappt av några att det är vanligt att busungar lägger resenärer, visst hör han makadam (stenarna som ligger längs dem och majoriteten banvallen) på spåret för att se det kros- av dem bemöter sas. Småsten säger han inte gör någon honom väl. skada på själva tåget, men det kan bli Detta gör

att Karl-Oskar aldrig är rädd på kvällar, det är konduktörerna som i så fall skulle vara rädda men kontakt med säkerhetsvakter och polis finns alltid. Varje tåg är utrustat med en slags radio så man kan ha kontakt med andra lokförare också, något som även det höjer tryggheten. Han tycker dock mest om att köra Näsbyparkslinjen. ”Där är det inte så stressigt, det är aldrig bråk där. Samtidigt är det fint att åka där bland Djursholmsträdgårdarna.” Vi susar förbi ett vackert och frostigt fält, det är nästan som att man åker tåg i Norrland, skogen omfamnar tåget och att se allt från förarsätet är otroligt spännande. Galoppfältet nästa, vi hoppar av och ser det blåa tåget som de flesta på denna skola spenderat tid på, mot oändligheten och vidare. ♥ Sofie Björkman ♥ Pernilla Ekenståhl

I♥ 7

REPORTAGE

en hjärtattack eller liknande skulle tåget bromsa inom några sekunder. Som lokförare utsätts du dagligen för faror och risker i arbetet. Varje gång tåget rullar in på en station finns det en risk att någon på perrongen är oförsiktig eller står för nära spåret. Karl-Oskar har, efter sina år som lokförare, sett många saker hända både på perronger och på spåren. ”Ofta har jag en längre bromssträcka än en siktsträcka.”


REPORTAGE

Hjälp vampyrer, kom till blodcentralen! Jag går trevande in på Skanstulls Blodcentral, och förbi det suktande bordet med varmt bröd, pålägg och många olika juicer, fram till receptionen. En trevlig dam kryssar över mitt namn på en lista och ber mig fylla i en blankett. Bredvid Johanna Nyström, F3, fyller jag snabbt i att jag inte är man och har haft sex med annan man de senaste sex månader och att jag inte är förkyld. medan jag smuttar på en varm choklad som de också bjuder på. Sedan lämnar jag in blanketten tillsammans med Johanna. Vi hade varit där några veckor innan för att lämna ett första blodprov för att se efter att vi inte har aids eller möjligtvis om vi har för lågt blodtryck, eller låg hemoglobinhalt som den egentliga termen är. För att få ge blod måste kvinnor ha åtminstone 125 g/l, och män minst 135 g/l. Efter ungefär fem minuter i väntsalen hämtar Carina, en av de många sköterskorna, mig för ytterligare ett blodprov innan jag faktiskt får ge blod. Hon leder in mig i ett större rum med några sjukhussängar i. Carina ber mig hålla fram armarna och bestämmer sig för en ven på min högerarm. Hennes första fråga är om det är första gången jag är här, andra är om jag vill ha en Festis. Jag svarar glatt ja på båda, och lägger mig på en av sängarna, innan jag ser mig omkring och inser att de andra som är där ser betydligt mer vuxna ut. En man ligger och läser en tidning, en ung kvinna filosoferar på sängen bredvid och jag slurpar i mig min Festis med päronsmak.

8 I♥

Hur är det att jobba här? Carina förklarar att hon tycker det är trevligt, lugnt och att hon uppskattar mötena med blodgivarna. Hon tycker också att det är skönt att inte jobba nätter, som annars oftast gäller för människor med sköterskeutbildningen.

istället för intervjuoffer som det var tänkt från början.

Är det ofta problem med folk? Ibland kan det vara så att folk svimmar men det är inte särskilt vanligt. Ännu mindre vanligt är det att någon får blodtrycksfall, på grund av att de druckit för lite innan de kommit för att ge blod. Jag tittar bort när hon sticker mig. Det gör lite ont men det går snabbt över medan hon tejpar fast slangen på min arm. När hon fyllt en liten påse med blod får vi reda på att mitt blodvärde är 141g/L och att jag får ge blod. Hon berättar även att jag har blodtypen O+ vilket innebär att jag kan ge till alla med positiva blodtyper, A+ och B+. Tio minuter senare kommer Johanna in i salen där man ger blod, hon hade haft för lågt blodvärde och jag ger henne rollen som fotograf

I ungefär tio minuter till ligger jag på britsen medan en påse fylls på med blod. Det ska delas in i fyra olika påsar berättar Carina, som ska användas till olika saker beroende på vad patienten råkat ut för.


Carina passar även på att förmana mig för att om jag känner mig det allra minsta förkyld så ska jag säga till och också om jag känner mig förkyld imorgon ska jag ringa till dem så de kan återkalla blodet. En skräckhistoria senare om en för tidigt född bebis behöver mitt blod men sedan blir sämre på grund av att jag var sjuk när jag gav blodet börjar jag oroa mig om det jag inte varit lite förkyld den senaste tiden i alla fall.

Att tänka på innan Man ska

Man ska inte

Dricka vatten innan

Ha aids eller annan sjukdom som smittar via blodet

Vara mellan 18-60 år Väga mer än 50 kg Blodtrycket ska vara över 125g/l om du är kvinna Blodtrycket ska vara över 135g/l om du är man Ha med sig identitetshandling

Ha haft sex med en man om du är man, de senaste sex månaderna. Ha sex med en man som har haft sex med en annan man Vara gravid Har injicerat narkotika Ha tatuerats eller piercats på sex månader

♥ Ida Söderström

Inte samma dag varit hos tandläkaren.

I♥ 9


10 I♥


I♥ 11


SKIVTIPS Spacemen 3 - Playing With Fire (1989) Space Rock Playing With Fire var den första skivan av Spacemen 3 jag tog mig an. Först fastnade jag inte alls, men något år senare så försökte jag igen. Vilket jag är väldigt glad för idag. Peter Kember och Jason Pierce, männen som låg bakom bandet, har gradvis förändrat sitt sound. Debuten var fylld med ekande nihilistisk sång och aggressiva rymdgitarrer och vid deras andra släpp lät de en mjukare sida växa fram. På Playing With Fire har de låtit det mesta av attityden (även om den till viss grad finns kvar) försvinna och skapat en mjuk, psykadelisk rymdatmosfär som är enkel att förlora sig själv i. Rekommenderade låtar: Come Down Softly To My Soul, How Does It Feel? och Lord, Can You Hear Me?

Mos Def - Black on Both Sides (1999) Hip Hop Om jag fick ge ett enda tips om ett hiphop-album till en person som aldrig hört genren förut, så skulle jag antagligen välja den här plattan. Jag skulle också vilja tipsa de som missförstått hip-hop och tror att det bara består av det som syns på MTV och spelas på radion. Black On Both Sides innehåller många stabila beats och Mos Defs leverar rappa texter som är aktuella än idag (11 år efter släppet). Bland annat om just industrin bakom musiken, föroreningar och den globala ekonomin. Rekommenderade låtar: Fear Not Of Men, Umi Says och Know That

Solar Fields - Movements (2009) Ambient Magnus Birgersson är nog mest känd för den musik han gjorde till spelet Mirror’s Edge 2008. Om ens det. Få känner till honom, trots att han nu släppt sju album (Mirror’s Edge exkluderat). Movements är det sjätte. Han är expert på att få till en tilltalande ljudbild, och blandar en lugn och avslappnande atmosfär med storslagna peakar. Jag har spenderat många timmar på bussen med Solar Fields, och varje gång jag lyssnar igenom skivan så hör jag något nytt. Rekommenderade låtar: Sol, Sky Trees och Das Bungalow

♥ Simon Löhf 12 I♥


Bra sätt att spendera en lördag på? HÖGSKOLEPROVET

Jag hade flera farhågor inför mitt första högskoleprov, som gjorde natten innan ganska sömnlös. Den första var hur jag skulle hitta till min sal som jag blivit tilldelad och kallats till. Jag borde nog understryka att salen låg i en skola med omkring 1500 elever och hade ett tresiffrigt salnummer med en bokstav i. En bokstav! Jag som är van med våra enkla 10, 20, 30, 40, 50 och 60- salar… Och det började inte något vidare, då vi direkt tappade bort pilarna mot ”byggnad F”, men som tur var tog vi rygg på några okända killar som verkade veta

vad de gjorde. Nonchalant släntrade jag och min kompis efter dem, upp för en trappa, och där var pilarna igen. Puh! Vilken lättnad det var. En sak mindre att oroa sig över, men det stora var ändå kvar. Att göra provet! Eller att för den delen få komma in i salen… Alla salar fylldes, dörrar stängdes. Och kvar stod 27 ungdomar med mig inräknad och undrade om inte vi också skulle bli insläppta. Ensamma och irriterade blev vi i alla fall insläppta av provvakten, som milt sagt var en aning långsam i det han gjorde. Efter en evighetslång genomgång av ordningsreglerna(ha inte på mobilen, använd inte bläck), delades det första delprovet och likaså ett till av orosmomenten: LOGIKEN! Suckande började alla skriva, fylla i svar och försöka anstränga sina hjärnor till att vara logiska en lördagsmorgon…

Det sista orosmomentet, var om jag överhuvudtaget skulle överleva, att hålla ut under hela provet. Jag kan med stolthet säga att jag gjorde det, tack vare diverse socker, mat och kompisars sällskap på rasterna. Att gå ut från den stora, opersonliga skolan gav en otrolig frihetskänsla, blandad med lite sorgsenhet. Jag hade slösat en hel lördag på ett prov! Fast framtiden lär väl utvisa ifall det var slöseri eller inte. Senare på kvällen tog jag samma buss mot stan. Den var lika full. Lika full av ungdomar, men den här gången gick ingen av på den hållplatsen som varit så späckad på morgonen. De hade ett annat mål för kvällen. Att släppa loss var vad vi behövde.

♥ Annika Engdahl

Fakta Högskoleprovet Mer än en tredjedel av alla som kommer in på högskolan, gör det med hjälp av sitt provresultat Provavgiften är på 350 kr, men vi på TEG har sådan tur att vi brukar bli sponsrade på en del av summan. Provet hålls två gånger om året, alltid en lördag Resultatet kan användas till högskoleansökan i fem år Provet består av fem stycken delar: NOG: logiskt tänkande DTK: diagram, tabeller och kartor, att läsa av och förstå LÄS: svensk läsförståelse ELF: engelsk läsförståelse ORD: förstå främmande ord KTH; en framtida skola med hjälp av provet? Foto: Wikimedia Commons

OBS! Från och med nästa höst förändras provet och man lägger till andra delar.

I♥ 13

KRÖNIKA

Bussen var full. En lördagsmorgon klockan åtta och bussen var full. Inte heller var den full av pensionärer på väg till första bästa museum, utan den var full av ungdomar, i min ålder. Att alla gick av på samma hållplats, stärkte mina misstankar. Vi hade alla samma slutmål på resan: högskoleprovet.


Modes

Ännu en gång har vi varit ute i korridorerna och samlat ihop elever och lärares tankar om klääder. Ett plus i kanten får de som faktiskt vågar bjuda på sig själva och vara med. Ännu ett plus till Emma Edmark som dagen efter vi hade frågat ut henne kom fram till oss, lite extra uppklädd och tackade för inspirationen! Varsågod!

elin smeds

emma edmark

Hur tänker du när du klär på dig på morgonen? Jag klär på mig utefter hur jag känner mig!

Hur tänker du på morgonen när du ska klä på dig? Att det ska vara skönt och bekvämt, det är jätteviktigt.

Vilken är den snyggaste accecoaren på killar respektive tjejer? Jag tycker om diskreta armband och halsband på killar. På tjejer tycker jag om håraccecoarer, kanske en liten rosett?

Vilken är den snyggaste accecoaren på killar respektive tjejer? Jag tycker ju om stiliga herrar så en slips är alltid fint på en kille! Stora bruna läderväskor till tjejer är också fint!

14 i♥ 14 I♥


sidan Simon Persson

Hur tänker du när du klär på dig på morgonen? Att jag ska vara varm om det är kallt ute. Det måste ju se bra ut såklart men, bara för att du har en snygg skjorta på dig behöver det inte se bra ut. Du måste matcha det rätt. Vilken är den snyggaste accecoaren på killar respektive tjejer? På killar är det snyggt med en snygg väska. Armband och mössa också. På tjejer är det fint me mycket stora ringar!

Greta monten n1

Hur tänker du när du klär på dig på morgonen? Att allt ska passa ihop och ha en fin färgkombination! Vilken är den snyggaste accecoaren på killar respekitive tjejer? Killar ska ha en snygg väska och tjejer fina halsband!

♥ Ellinor Ekström I♥ 15


En Novell I Våra steg dämpades på mattan av gulnade och rodnande löv som täckte asfaltgatan. Trots att du precis avslutat en cigarrett, tänder du en till. Röken slingrade sig i luften runt omkring oss, silverblå och livsfarlig. ”Vad tror du händer när man dör”, frågade jag. ”Ingenting”, svarade du. ”Vad menar du”, frågade jag. ”Vad menar du”, svarade du. ”Ja, med medvetandet förstås”, sade jag. ”Upphöjelse, antar jag”, sade du. ”Hur menar du”, frågade jag. Innan du svarade tog du ett djupt bloss på din cigarrett, och jag tittade på som i trans när röken undflydde dina läppar. ”Tror du på själen”, frågade du mig. ”Jag vet inte”, svarade jag. ”Du, liksom mig, är en logiker djupt inne”, sade du. ”Ja”, svarade jag. ”Vi tror på vetenskap och konkreta saker som kan bevisas, eller hur”, frågade du mig. ”Ja”, svarade jag. En stunds tystnad. ”Jag tror på själen”, sade du. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, mest för att jag kanske inte var säker på om du skojade eller inte. ”Jag tror på allt vetenskapen säger, allt som är bevisat. Men vårt medvetande, det som gör varje människa unik? Det är själen”, fortsatte du. Jag förstod nu att du inte skojade. För en sekund var jag riktigt förvånad över att du hade sådant djup, att du var en mångfacetterad individ med tankar på saker som själen under din något barnsliga exteriör. ”Fortsätt”, sade jag. ”Jag tror att när den fysiska kroppen 16 I♥

dör, när andningsförmåga upphör och hjärnan kortsluts av syrebrist, så händer någonting med vår själ”, sade du. ”Vad”, frågade jag. Jag fann mig själv ivrig att få höra fortsättningen. ”Jag vet inte. Ingen vet. Hur kan någon veta?”, svarade du. Naturligtvis sporrade detta uttalande febrila tankar om vad som händer, om den här ”upphöjelsen”, som du kallat den. Jag visste inte var jag skulle börja. ”Ingen vet”, upprepade du. Jag tittade upp mot din gestalt, men dina ögon var täckta av skuggan som din luva i samklang med gatlyktornas orangea sken kastade över ditt ansikte. Någonting med det jag såg fyllde mig med en sällsam dysterhet, en tomhet, kanske skapad av kontrasten mellan det varma ljuset och den stora, kalla natthimlen. ”Vad tror du händer”, frågade jag, mest för att trycka bort tankarna som var för stora för att förstå. ”Jag vet inte. Det går inte att gissa. Vårt intellekt och jordliga medvetande, sättet vi ser världen idag, är bundet till våra flyktiga fysiska former. Vi kan inte föreställa oss något utanför ramarna som är uppsatta för oss.”, sade du, lika mycket till dig själv som till mig. Jag stannar till en sekund, utan att riktigt veta varför. Du hamnar några steg före. Du vänder dig om, ser på mig och ler. ”Kom nu.” II Vi sätter oss ner vid köksbordet, mitt emot varandra. Jag ser på dig genom diset av ånga från din tekopp, som du sekunder innan smakat på och bränt tungan. Dina gröna ögon gör sig fint mot väggarna av samma färg; för första gången i mitt liv uppskattar jag hur köket ser ut. Jag ser ner i min egen tekopp, och betraktar spegelbilden däri;

jag har aldrig varit lika vacker som du, har aldrig känt mig förtjänt av dig. Som om du kan läsa min tankar tar du min hand i din, och ler ditt vanliga leende (det vackraste leendet). Det knackar på dörren. Jag reser mig upp, undrar vem det kan vara, och går och öppnar. Där står du. För en utomstående tredje (fjärde) part så måste detta sett väldigt komiskt ut; mitt ansiktsuttryck ändrades inte det minsta; jag är som frusen i ett fåraktigt leende, och min hjärna vägrar förstå det som händer. Där står du. Du sitter i köket. Där står du. ”Får jag komma in”, frågar du. Jag fortsätter stirra på dig, utan att röra en min. Du blir lite obekväm, skruvar lite på dig och upprepar frågan, med ett litet ansträngt leende. Jag noterar att leendet inte är som det brukar. ”Vem är det”, frågar du från köket. Jag ser hur du i dörren stelnar till för en sekund. Precis i denna sekund inser jag vad som händer, och vad det innebär. Jag backar, utan att ta blicken ifrån dig i dörren, och sätter mig ner på en stol i hallen. ”Kom in”. Du kliver in samtidigt som du kliver ut ur köket, och ni ser på varandra. Det som tidigare endast varit chock och illamående i min mage ersattes nu av en livsfarlig blandning av nyfikenhet, rädsla och euforisk glädje; du var tillbaka. Jag ser hur du (den riktiga du) börjar rota i din ficka, och plockar upp en liten fyrkantig plastbit med en LEDlampa i änden. Du håller upp den framför den andra du, och av vana täcker jag ögonen. Ett blått ljussken lyser upp rummet, och en duns hörs. Jag tittar upp, och du ser på mig. Jag tittar förbi dig, till det numera tomma skalet som ligger på golvet i köket, blankt stirrandes upp i taket. Det kändes vidrigt att se dig (trots att det inte var du) ligga så där, med fiskaktig blick. Du såg död ut. Mina ögon justerar fokus, och jag ser


dig. Riktiga dig. Jag försöker desperat tyda ditt ansiktsuttryck, men utan framgång. Du öppnar munnen, som för att säga något, men stänger den igen och går förbi mig ut mot baksidan. III Marken var frusen, och det var väldigt svårt att gräva. Löven och gräset glittrade i frostkläder, som små stjärnor på marken. ”Tjälen kom tidigt i år”, sade jag i ett försök att starta upp en alldaglig konversation. ���Mm”, svarade du. Vi hade kommit ungefär en meter ner i marken, när du för första gången säger en hel mening: ”Du… jag tror att det här är djupt nog”. Till min förvåning, ler du. Ditt vanliga leende. Jag ler tillbaka, slänger spaden åt sidan och torkar svetten från pannan. ”Tar du benen”, frågar jag. Jag greppade dig om axlarna, och du dig om anklarna. Vi svingar dig fram och tillbaka ett par gånger först (ibland är det kul att vara ett barn), och sedan släppte vi, och du föll ner i hålet (vi föredrog att inte se det som en grav). Vi stod på kanten, och såg ner. Jag antar att detta måste känts väldigt underligt för dig, men som vanligt var du en gåta. Efter att vi skyfflat igen hålet med jord, vände vi oss och gick in. Jag visste vad som väntade; en lång (förhoppningsvis) konversation om hur jag hade svikit dig, hur jag hade lovat att inte väcka den till liv. Jag visste att jag skulle svara med att det var ditt fel, du hade lämnat mig utan ett ord, och vad hade du förväntat dig. Det var slutet. Vi lämnade inget märke eller kors vid hålet; sådana var till för att hedra själen, men kloner hade inga själar.

♥ Dan Bergenholtz I♥ 17


Tar hösten död på dig?

Avskyr du mörkret? Var lugn! 6 tips på en trevligare höst Kryp upp i soffan med en riktigt sliskig kärleksfilm (eller annan film för den delen). Håll en stor kopp te i händerna och linda in dig i en mysig filt. Ha gärna lite godis bredvid dig. Fungerar precis lika bra att göra som singel, som för den som har kärleken bredvid sig. Gå och träna! Träning är oerhört bra när du känner dig trött och nedstämd. Träning utlöser endorfiner, så kallat ”må-bra-hormon”. Det kan kännas jobbigt att ta sig ned till träningslokalen men det är bara att bestämma sig. Någonting du kan göra för att muntra upp träningen är att köpa träningskläder du tycker om. Yoga är ett perfekt alternativ för stresshantering vid behov av att känna sig friskare. Basta! När frosten slår emot fönsterrutorna finns det ingenting bättre än att kliva in i en varm bastu. Häll på lagom med vatten på aggregatet för önskad temperatur. Ta med dig din favoritdryck och kör ett hemma-spa! Ansiktsmasker, peeling, body lotion och hårinpackning är bara några exempel på vad du kan göra för en roligare vardag. När solen är framme – ta en promenad! Passa på att njuta av solskenet. Lyssna på din favoritmusik när du promenerar längs en plats du tycker om. Kanske passa på att gå förbi affären för att köpa någonting gott? Gå på teater/bio/konserter eller andra trevliga evenemang! Teater är väldigt underskattad (särskilt bland den yngre generationen). Det kostar inte mer än en bio enda tills den dag du fyller 25 år. Så passa på, känslan av att se levande människor agera på scen är inte alls densamma som att iaktta en duk. Unna dig en kroppsbehandling! Massage, ansiktsbehandling eller varför inte aromaterapi. Aromaterapi är en lätt beröringsmassage med oljor i olika dofter. Den motverkar stress och ger dig ny, positiv energi.

♥ Ellinor Välimäki 18 I♥


...Vad tycker TEG? Vilket humör får du på hösten? Robert Selin, lärare: ”Lite melankolisk.” Julia Fägnell M1C: ”Glad, jag är oftast det.” Matilda Larsson M1C: ”Inte alltid lika glad som på sommaren. Det är lite deprimerande.” Andreas Blom F2: ”Glad, jag är alltid glad!”

Ditt bästa hösttips: Robert Selin: ”Dåligt höstväder är bra bioväder!” Julia Fägnell: ”Sitta och mysa inomhus med en filt och en bok.” Matilda Larsson: ”Mysa med en film.” Andreas Blom: ”Leva med ambitionen att hösten har ett slut. Den varar inte för alltid.”

I♥ 19


SELINI SYNAR SILVERDUKEN

Skräpfilmer som får hjärtat att smäta Trots att det regnar priser över Sverige på internationella filmfestivaler tycker vi ofta att våra egna filmer är tråkiga. Kanske har vi vant oss vid det vi faktiskt är riktigt bra på, polisfilmer och ungdomsdramer? Kanske behöver vi en vitamininjektion och lite mer galenskap för att komma ur det spår vi fastnat i. I denna artiklar sneglar jag därför på våra nordiska grannländer, som verkligen vågar ta ut svängarna! Filmer som inte alltid är bra men som får hjärtat att smälta...

Jag får aldrig nog av Ninjor med rökbomber När jag först såg trailern visste jag inte vad jag skulle tro, men en behaglig värme spred sig i kroppen... Filmen heter Norwegian Ninja och kommer från samma produktionsbolag som gjorde zoombie-nazizt-komedin Död snö (med den störtsköna taglinen Ein Swie Die!). Norwegian Ninja utger sig för att vara baserad på en sann historia om hur befälhavaren och politikern Arne Treholt och hans team med ninjor räddade Norge under det kalla kriget. Filmen är både skriven och regisserad av debutanten Thomas Cappelen Malling. Det händer så mycket underliga saker i trailern att den bli svår att beskriva- besök den officiella hemsidan ninjatroppen.no och titta på den! Kaststjärnor, rökbomber och får (!) utlovas... 20 I♥

Stortrollet finns i Norge Det händer ofta att den amerikanska filmen Cloverfield tas upp på lektionerna i Filmkunskap då mina elever finner den intressant. För er som gillar den filmen så är The Troll hunter ett måste. Filmen är en helsikes resa med troll stora som King Kong! André Overdal har regisserat och filmen handlar om en grupp norska filmstudenter som bestämmer sig för att filma ett riktigt troll. The Troll hunter är fylld med fantastiska bilder på troll som löper amok på den norska landsbygden och har mysiga referenser till norsk folktro. Se trailer på den officiella hemsidan trolljegeren.no

Tomten visar sitt rätta ansikte i Finland Ett givet val för mig på Stockholms filmfestival (17-28 november) är Jalmari Helanders Rare Exports. Filmen handlar om en amerikansk forskningsexpedition som borrar i de finska bergen i norra Lappland, just på den plats där den ondskefulle jultomten ligger i dvala. Nu är det upp till ett ensamt barn att stoppa katastrofen. Med glimten i ögat och en god portion samhällskritik förvandlar Helander en av våra barnkäraste myter till ett monsteräventyr av klassiskt 80-talsstuk. Dessutom ser filmen riktigt snygg ut! Spana in rareexportsmovie.com.

Men Sverige då? Kanske har våra granländer inspirerat oss för äntligen händer det saker i Sverige. Förra veckan hade den svenska skräckisen Psalm 21 premiär på bio och

Fredrik Hiller har knåpat ihop filmen med egna pengar och utan kommersiell eller institutionell inblandning. Se min intervju med honom som sänds nu på TV-Nord (skolans tv-kanal) så får du reda på hur han gjort. De som gjort Psalm 21 är även på gång med en ny film, är du sugen på lite svensk zoombieaction kan du spana in zon261.com. Tråkigt höstväder är bra videoväder! Vi syns på filmfestivalen. Kramar Robban.


Regn, bilkrash och tårar, direkt på Dramatens lilla scen. En handelsresandes död av Arthur Miller Den 26 oktober hade jag och mina kära vänner förmånen att få se ”En handelsresandes död” på förhandsvisningsföreställning på Dramaten. Vi tänkte att Krister Henriksson och Lena Endre aldrig kan gå fel. Och vi hade rätt. Huvudkaraktären, Willy Loman, en 63 årig handelsresande spelas av forna Wallanderstjärnan Krister Henriksson och i rollen som hans fru finns Lena Endre. Willy Loman har varit handelsresande i hela sitt liv med ett kontaktnät som sträcker sig över många landsgränser men på äldre dar har Willy blivit mer och mer nedgången och kan nu knappt köra sin egen bil längre. Hans sinne är tyngt av kraven från sig själv att dra in pengar till familjen. Han börjar höra röster, prata med sig själv och få hallucinationer. Hans

i ♥8

chef som är betydligt yngre än ho nom själv har inte överseende med Willys försämrade hälsa utan bestämmer sig för att avskeda honom, vilket leder till stora konflikter inom den lilla familjen. Willys fru uppfyller alla kriterier som en kvinna förväntades ha under 30-talet. Hon har dedikerat hela sitt liv åt sin man och sina söner och är inte sen med att erbjuda sina tjänster i köket. Med väldigt lite rekvisita och kall dekor bestående av ett bord, två stolar och ett kylskåp förstärks känslorna i skådespelet och Lena som alltid tidigare har spelat roller som starka och självständiga kvinnor intar en karaktär som vi aldrig hade trott att få se henne göra. Pjäsen som börjar lite segt med mycket dialog och många namn eskalerar efter mycket om och men i ett crescendo av ljus och ljud. Vi alla tre satt

utan ord och stirrade mot scenen och jag kände en tår rulla ner för kinden. Om du är ute efter att bevittna ett skåde spel av det vackrare slaget är ”En handelsresandes död” absolut ett måste. Men om du vill se pjäsen måste du vara ute i god tid, alla föreställningar under hösten är redan slutsålda men det finns biljetter till vårens föreställningar att köpa på Dramaten.se. ♥ Ellinor Ekström

♥♥♥♥♥

I♥ 21


22 I♥


I♥ 23


Av Simon Lindstrรถm , M1A


iLove Nr2