Page 1

Pargas och St.Karins Läsår 2019-20


SOLVINDSFÄRDEN Ett spännande läsår lämnar vi bakom oss, vi har fått tänka om våra liv kloss efter kloss, då plötsligt hemma måste vi alla stanna och inte längre äta skolans pyttipanna. Maten hemma smakar bättre, säger vissa, men det kunde man kanske ha kunnat gissa. Att göra skolarbete hemma, det vad sen en annan femma, vi blev plötsligt alla proffsiga på att arbeta med mjukisbyxor fläckade av rödbeta. Vi har lärt oss ett nytt sätt att vara där vi alla faktiskt är anträffbara. Vad framtiden bär med sig, vet ingen men vi tänker hänga med här i svängen!


SOLVINDSRAMSA


Pargas eftis åk 1-2 Under vattnet kan man träffa många varelser: sjöjungfrun, näcken och vattennymferna.


N채r man tr채ffar minotauren, f책r man g책 in i labyrinten...


Vi har testat på olika tekniker för att skapa miljöer för våra varelser.


Ibland har vi fest på ordkonstvis: i år fick vi fira tandféns årsmöte!


I vĂĽrt bestiarium har vi ocksĂĽ haft lindormar, drakar, midgĂĽrdsormarn och salamandrar! Ibland har vi jagat troll...


Gemensamma projekt är ocksü roliga, att fü sin egen fanatasi att anpassas med andras kreativitet...


i a r Ăś g n a m t l Vad al skogen?

r ä t e d m o n Me g o k s t n s o k d r en o ? k s i g a m r ä h oc


Skräbböle åk 2-6


Man kan hitta pü en ny identitet üt sig själv och skicka varandra hemliga meddelanden...


Vissa varelser inspirerar till berättelser... Draken Det var en gång en drake som simmade runt i en sjö. En dag kom det en krigare som hette Sune. Sune hade varit en drakjägare. En dag sa Sune till draken ” kom och slå mig bara, draken!” Draken slog honom, men till slut dog draken!

Det var en gång en drake som bodde i ett berg. Den var listig och bajsade alltid ut pärlor. En da kom det ett barn till draken. Barnet var lugn fast den visste att den kunde riskera sitt liv. Barnet hette Liv. När barnet kom in i grottan bajsade draken på Liv, det var drakens sätt att skydda sig. Då sprang Liv hem med en pärla i pannan.

Dranken Andy var med alla sina vänner i skogen. Andy såg en apa. Andy gick till apan och frågade ”vad heter du?” Apan svarade ”jag heter Alisa, jag bor i Pargas”. Andy frågade om apan ville vara hans vän och apan sa ja. Alisa och Andy for till Andys vänner. Andy sprutade eld för att flexa. Andy och Alisa var vänner för alltid.


Ibland 채r en serie det b채sta s채ttet att ber채tta


Pargas Stora åk 3-6 Vi har varit i trollskogen där vi hittade trollsvampar, trollsmör och andra spännande örter...

Den inkommande sommaren inspirerar

En solig sommardag En solig dag åkte vi båt Vi stanna och simma Där är våra vänner i solstålar. Sommar Ibland är det moln Ibland är det sol Jag vill segla Jag vill sola Nu skall jag bada. Sommarn är vacker Solen skiner och molnen är borta Då hoppar jag på trampolinen. På sommaren vill jag fara till Stockholm Och se mina kompisar som simmar glatt. Och åka båt i solsken.


I bilden finns det Blåmössa. den används till att bli blå om kroppen. och allt du äter efter det blir också blått. Bara dina ögon är bruna. Ingredienser: blåmössa penna polkagris 10 blommar slostrålar salt socker krusiduller.

I burken finns det en magisk helande dryck.


När som helst kan man fÜrvandlas till en trolljägare!


Sagan om händelsen Jag heter Glittra och är en vattennymf. Jag bor en miljon år bakåt i tiden. Mina vänner är de rosa delfinerna. Jag styr över fors, älv, vattenfall, brunn och liknande. Fienden för mig är den svenska lemsnigeln. En dag kom en lemsnigel, men jag räddade mig. Jag bor i ett undervattensslott. Just nu tänker jag på vattenfall, delfiner, sjöjungfrur, pelikaner och pärlor...

Behöver du tips på hur man kan läsa?


St.Karins åk 3-6 Ivriga barn som inte ville gå hem tills naturspelet var färdig...


Labyrinten Det var en gång en ung dvärg som hete roland som var en snickare soms bror var fast I en grota så han far till is labyrinten för han har hört att det finns en teleportations ring I mitten. En dag senare hittade han den äntligen men när går in I den stängs dörren bakom han med ett högt boom. Han går sakta in vidare. Lite senare efter några döda ändår ser han något kostigt på golvet och tänker att han inte borde gå nära den. Om en halv timme kommer han till en låst dörr som är röd och det finns ett stort nyckel håll. Lite senare kommer han till ett rum med en nyckel han tar den och går till dörren men på vägen ser han ett is block med en mäniska inut. När han kommer till dörren öppnar han den och ser ringen när han ser ringen springer han mot den och tar den sen dyker han upp I gråtan med sin bror i. Han tar hans bror I handen och sen teleporteras dom ut men ringen förstörs. Och det var historien om den magiska ringentack för att du läste min historia.

Skatt

Nyckel


Mytologins värld: basilisk, drake, enhörning, fenixfågel, lindorm, midgårdsorm, salamander och pegasus...


namn: Robo alaia smeknamn: Laylay 5 år gammal ras: robo från Pluto bor i skogen vikt: 500 kg längd: 2,50 m höjd: 3 m karaktär: aggressiv, leker med sina kompisar Elle och Andrea mat. mink och jaguar spår: se bilden


Det var en gång en flicka som var ute och lekte i skogen. Plötsligt så kom det en ond människa och sa till flickan ”kom med mig!”. flicka följde honom. De gick bara längre och längre in i skogen. När de hade gått en lång stund så var de framme vid en bur. Människan kastade flickan i buren. När flickan förstod att hon blivit fångad, började hon gråta. Efter en lång stund kom det en fågel. Fågeln kunde prata och den sa: ” jag hjälper dig ut”. Flickan blev så glad när hon släpptes ut. Men hon var så djupt in i skogen att hon inte visste vartåt hemma var. Sedan sa fågeln: ” jag vet var du bor!”. då gick flickan och fågeln. När flickan var hemma, sa hon till fågeln: ”kom gärna och hälsa på någon gång!”. och sedan flög fågeln sin väg. Följande dag träffades dem igen...

www.ordkonst.fi


Luna Luna satt i sitt rum i det stora slottet. Hon var trött efter en lång dag. Flera gånger hade hon försökt sig på att framkalla en tidsportal som skulle låta henne se bakåt i tiden. Många gånger hade hon blivit avbruten av antingen någon av slottets ägare, Caia och Calvin eller av hennes lärare Ink. Luna hade en sak kvar att göra före hon skulle gå och lägga sig. Hon tog fram sin anteckningsbok ur en låda i hennes skrivbord och skrev snabbt: Kära mamma. Jag hoppas du mår bra och att du inte saknar mig för mycket. Hälsningar Luna. Hon rev ut sidan och lade den i ett kuvert med en orange fjäder och stängde det prydligt. Hon drog sitt finger längs med kuvertets kanter och säkrade dem ännu med en trollformel så att ingen annan än hennes mamma kunde öppna det. Fast hon visste nog att inte ens den mest kraftiga besvärjelse kunde hindra Caia från att läsa brevet. Caia var en av tidernas starkaste häxa. Hon och hennes bror Calvin var båda mäktiga. De ägde hela slottet som Luna bodde i. Hon hade blivit tagen dit för en orsak hon ännu inte visste och kanske aldrig skulle få veta. Nu gick Luna och lade sig på sängen, stängde ögonen och somnade. Nästa dag vaknade hon till att larmet tjöt. Hon steg långsamt upp, för hon var van vid att de hade en massa övningar, gällande larmet. Hon klädde på sig, drog på skorna och gick ner för trapporna. Hon krockade nästan med hushålls sköterskan Judy, som var på väg uppåt. Hon hade bara en sko på sig som av någon anledning var en neonrosa klacksko, fast man bara fick ha de kläder som Caia eller Calvin hade valt till uniformerna. ”Där är du ju! Kom genast ut med mig!” Skrek Judy över larmet.  Judy drog Luna med sig ner för trapporna, genom många dörrar och slutligen ut genom dörren.  ”Varför ringer larmet så här länge? Är det inte bara en övning?” frågade Luna.  ”Nej! Vi har fått veta att olovlig magi har använts inuti slottet!” svarade Judy. ”Jaha” svarade Luna oberört. ”Tur för dig att du inte kan använda magi!” påpekade Judy. Judy, och ingen annan för den delen visste att Luna kunde använda trollkonster. Fast Caia och Calvin visste nog, men de hade inga bevis. Luna kom på att hennes tidportal kunde ha orsakat larmet. Hon visste att tidportaler kunde komma fram efter att de hade blivit framkallade och hon trodde att hennes hade kommit fram. Hon såg på alla de människor som kom, antingen springande eller blev dragna ut av andra människor. Luna huttrade till. Vädret var soligt, men det var ändå bara några grader varmt. Hon drog loss sin hand från Judys svettiga grepp och gjorde en handrörelse som orsakade att hela slottet började brinna. Den enkla trollformeln skulle egentligen bara ha värmt Luna lite, men istället så stod hela slottet nu i lågor. Genast försökte Luna fixa det hon gjorde med att orsaka en regnskur. Som man kanske kunde tänka sig, så lyckades hon inte med den besvärjelsen heller och orsakade en gigantisk åskstorm som nog släckte elden, men gjorde så att alla andra blev dyblöta. Nu visste Luna säkert att hon skulle hamna i trubbel. Luna var på väg att trolla igen, men hann inte eftersom regnet slutade. Caia hade kommit ut tillsammans med sin bror Calvin och de två tillsammans hade fått stormen i kontroll. När röken hade slutat komma ut ur slottet, gick alla in. Luna var på väg till sitt rum när hon hörde någon ropa efter henne.


Luna! Kom hit! Jag har ärende åt dig!” hörde hon en röst ropa. Luna svängde sig sakta om och såg att den som ropat efter henne var Caia. Luna tog några tunga steg och gick fram till Caia. ”Följ efter mig” sa Caia. De gick genom många korridorer, upp för många trappor och slutligen in genom en dörr. Caia satte sig ner och nickade mot en stol. Luna satte sig ner. ”Jag har goda nyheter!” sa Caia upphetsat. ”V-vad är dom?” frågade Luna nervöst. ”Du har fått ett jobb i Yuhmakis slott!” Yuhmakis slott var ett stort slott i närheten av den stora staden Hoptown. I slottet bodde greve Taiko och hans fru, grevinnan Henira.  ”Vad för jobb?” Svarade Luna, mera intresserat än nervöst.  ”Du ska bli en av Heniras tjänare! Eller faktiskt så ska du spionera på vad som händer i slottet. På sista tiden har det hänt något riktigt konstigt där.” svarade Caia. Yuhmakis slott var ett av de få slotten som också tog kvinnor som tjänare och hovmästare. Luna var nu riktigt intresserad av hennes nya jobb. Hon hade alltid velat bli en tjänare i något förnämt slott. Nästa dag satte sig Luna i en hästkärra och skumpade iväg mot slottet. Färden var lång och tog en hel dag, men Luna var så spänd att hon nästan inte märkte att hon alls steg in i kärran. När de var framme steg Luna ut ur kärran, rättade till sin spetsklänning och gick iväg mot slottsporten. Porten var stor och gjord av svart metall, med vackra dekorationer. Caia hade sagt åt henne att vänta utanför dörren tills någon kom och hämta henne. Hon stod i några minuter utanför porten och var så djupt inne i sina tankar att hon inte märkte att porten sakta öppnades före den nästan slog henne rakt i ansiktet. Hon tog ett steg bakåt och steg i en lerpöl så att leran stänkte upp och smutsade ner hennes vita knästrumpor. Hon försökte gnugga bort den värsta leran, men det enda hon åstadkom var att smeta ut leran och få hennes strumpor att se ut som om deras riktiga färg alltid hade varit brun. Hon tittade upp och såg en man med knallrött hår som stod och tittade ner på henne. Han var lång och hade på sig gråa långbyxor, svarta skor, en vit långärmad skjorta med krage, en grå rosett runt halsen och en brun- och svartrandig väst. Han öppnade porten helt och släppte Luna in. Han var väldigt tystlåten och Luna var så nervös att hon inte vågade säga någonting. Han ledde henne fram till en brun trädörr och nästan knuffade henne in. Han förde henne in till ett litet rum där en mager och blek man som såg sträng ut satt. Luna granskade mannen och såg att han var klädd i exakt samma kläder som mannen hon hade mött först. Mannen som hade fört Luna till rummet föste henne framåt mot mannen. Luna stannade framför honom och stod och stirrade.

Ralph Waldo Emerson


”Vad stirrar du för!” sa mannen strängt och avbröt på samma tid Lunas tankar. ”Ursäkta” svarade Luna så tyst hon bara kunde och stirrade ner på sina skor. ”Du kommer att få din utbildning av Meryl som också är Heniras tjänare, men är redan för gammal för att hålla på med sådant. Hur gammal är du?” Frågade mannen. ”Tolv” mumlade Luna.  ”Jaha. Riktigt bra ålder för att börja sin utbildning!” Sa han accepterande. ”Okej” svarade Luna. ”Fortsättningsvis ska du alltid kalla mig herr Robert. Förstått?” Fräste herr Robert. ”Ja herr Robert” svarade Luna. ”Nu ska du få dina kläder och du blir sedan visad till ditt rum som du delar med en annan elev” berättade herr Robert.  ”Josh, för henne till hennes rum.” Mannen som hette Josh tog tag i Lunas arm och drog med henne upp för trapporna. De for in i ett litet rum där han mätte henne med sin blick och gav henne två underkjolar, tre par knähöga vita strumpor, två röda klänningar, ett förkläde, ett rött silkesband och ett par svarta skor. Efter att hon fått allt att rymmas i hennes famn, blev hon förd till ett litet rum med två sängar och ett skrivbord. På den ena sängen satt en mörkhårig flicka, som såg ut att vara lika gammal som Luna. Josh stängde dörren och man kunde höra då han klampade ner för trapporna. Luna satte ner sina nya kläder på sängen och satte sig på den.  ”Hej, vad heter du? Jag heter Luna. ” sa hon åt flickan. ”Abigail” svarade flickan och svängde sig sakta mot Luna. ”Sluta skrämma mig!” sa Luna, för Abigail hade tagit en riktigt skrämmande min och stirrade tomt framåt. Abigail gick sakta med långa steg mot Luna och mitt i började hon låta konstigt. Luna blev nu riktigt rädd, förrän hon märkte att Abigail bara skrattade. Då började Luna också skratta och snart så låg de båda i en gapskrattande hög på marken. Då de hade skrattat i flera minuter steg Abigail upp och blev allvarlig.  ”Vi måste genast få dig påklädd, kvällsmatserveringen börjar snart!” ropade hon till. Hon hjälpte Luna att dra på en underkjol, en klänning, förklädet, strumporna och skorna. Hon hjälpte också Luna med att fästa hennes hår i en stram knut i nacken och knöt sedan silkesbandet runt håret.  ”Kom så går vi!” Hon ledde Luna ner för några trappor till en stor sal, där flera människor redan var i färd med att plocka fram läckra maträtter. Luna stannade och hon kände att det började vattnas i hennes mun.  ”Luna. Kom. Hit.” väste Abigail mellan tänderna och drog Luna mot väggen. Där skulle de stå och vänta på att någon behövde dem. Eller egentligen behövde ingen dem, eftersom Luna var ny. De stod i hela tre timmar bredvid väggen och iakttog de vana tjänarna. Då de hade sluppit tillbaka till deras rum så lade de sig på deras sängar.


”Har du hört att polisen tror att Caia, från slottet du kommer ifrån, håller på med något olagligt?” frågade Abigail. ”Nej! Jag blev befallen hit just på hennes kommando!” sa Luna. ”Imorgon ska polisen förhöra henne” berättade Abigail. Nästa dag blev båda Abigail och Luna förda med häst och vagn för att se på Caias förhör. å de satte sig utanför förhörsrummet som hade väggar av glas så såg de att personen som satt inne var Caia. Hon såg svettig och nervös ut, för hon visste att polisen använde sanningsserum som fick henne att alltid berätta sanningen. De lyssnade på förhöret och fick veta att Caia inte kunde använda magi, utan att hon hade tagit en del av Lunas magi. Luna hade skrivit under ett kontrakt, som hon trodde att var hennes kontrakt för att få bo i slottet med Calvin och Caia. Sådant var nästan det mest olagliga man kunde göra! Endast vuxna fick ge sina krafter till någon om den var i fara eller om polisen måste ta bort dem eftersom personen använde dem fel. Caia hade också haft lite magi i sig och det räckte just och just till att ta Lunas krafter, men medan hon hade haft kontroll över Lunas krafter tog hennes egna krafter slut och därför kunde Luna ha lite krafter kvar då hon bodde där... Det var också Caia som hade uppmanat Luna att frammana tidsportalen, men hon hade gjort det bara i hennes huvud, så Luna visste inte om det. Caia hade velat veta mer om Lunas barndom, så hon hade försökt se bakåt i tiden. Hon trodde att hon hade klarat av att ta alla hennes krafter från den tiden, men hon hade bara lyckats ta lite över hälften. Luna hade gått hålla en del, men ingen i slottet hade lärt henne om magi, så hon kunde inte kontrollera sina krafter. ”Inte visste jag att hon skulle ha klarat att frammana den!” fräste Caia, som nu hade kastat bort hennes söta och snälla personlighet, som hon hade använt lite som en mask. ”Att ’du inte visste’ är ingen tillräcklig förklaring!” sade en av poliserna lugnt tillbaka. ”Varför sa du till flickan att något konstigt hade hänt i Yuhmakis slott?’ undrade den andre. ”För jag var säker på att någon där hade fått veta om vad jag sysslade med!” Svarade Caia. ”Du har alltså en bror” påpekade en av poliserna då han läste igenom pappren som han hade på sitt bord. ”Han är inte min bror!” fräste Caia. ”Calvin kom ihåg att han hade en syster, så jag tog chansen och sa att jag var hans syster! Jag gjorde det bara för att få hans pengar. ” förklarade Caia. Polisen skrev snabbt ner det i sina papper. Poliserna använde en kraftig trollformel för att binda fast Caias händer och de förde henne till ett stort slott, som egentligen var ett fängelse. Poliserna gav också tillbaka resten av Lunas krafter och hon var nu den mäktigaste häxan i världen. Luna och Abigail blev förda tillbaka till Yuhmakis slott.   Ett par dagar senare, då Luna hade fått tag på dygnsrytmen i slottet, fick hon ett brev. Hon hade lyckats skicka brevet till sin mamma och hade nu fått ett svar. Luna rev upp kuvertet och läste brevet. Hej Luna! Jag har goda nyheter! Du har en bror som har varit länge försvunnen. Vi har letat efter honom länge och nu har vi äntligen hittat honom. Han är Calvin, som är ägare till slottet du bodde i. Caia är egentligen inte alls släkt till honom. Du äger alltså halva av slottet! Jag kommer att flytta dit och du kan komma dit på loven. Ta tillbaka fenixfjädern du skickade till mig, den sägs ha mäktiga trollkrafter. Hoppas vi syns snart! Glada hälsningar av din mamma, Grace


Tack för detta läsår! Paola

Profile for Sydkusten Pargas

Sydkustens ordkonstskola i Pargas och S:t Karins läsåret 2019-2020  

Urval av elevernas alster under läsåret.

Sydkustens ordkonstskola i Pargas och S:t Karins läsåret 2019-2020  

Urval av elevernas alster under läsåret.

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded