Page 1

Vaksaligheter FÖRSAMLINGSBLAD FÖR VAKSALA FÖRSAMLING

Hopp

1/12


herde-ligheter Foto: Eva Lindqvist

Att föreställa sig det som ännu inte finns

Jag har hört att den enda varelse som kan föreställa sig något som ännu inte finns är vi människor. Att veta hur det är just nu, att hoppas på något annat sakernas tillstånd och att kunna föreställa sig, ana i förväg, utan att ha sett – den hoppets gåva är oss människor förunnad. Jag tänker mig att du och jag just därför också har fått en särskilt viktig uppgift – att uppmuntra varandra. I vår tid när många av oss lätt fastnar i våra egna livsprojekt och våra egna val – allt från pensionsplaceringar till matkassens innehåll – är det en risk att tro sig ha nog med sitt eget. Att ”bry sig” är inte självklart. Att uppmuntra byts kanske ut mot ”nedmuntran”. Solidaritet är ett ord som ibland verkar ha kommit vilse, blivit satt på undantag. när kyrkans lokal i Gränby centrum, högst upp under taket på guldsidan, invigdes i slutet av augusti delade vi ut vita stenar med texten ”Tystnadens rum”. Den som ville fick ta emot den som en gåva. Vi hämtade bilden från Uppenbarelseboken där det står ”Jag ska ge honom (henne) en vit sten, och på stenen ska det stå ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det.” Den vita stenen, inte sorgens svarta, handlar om frihet från det/de makter som binder, en frihet genom den väg till liv och framtid som öppnas av Jesus Kristus, från död till liv, frihet med uppståndelsen som förtecken!

2

ibland behöver vi handfast och tydliga påminnelser om det som är viktigt för oss i livet. Det vi hoppas och tror på, fast det ännu inte är möjligt att se. Den vita stenen kan få vara en sådan handfast påminnelse – du kan känna den, krama den, se den. Särskilt i tider när det är glest mellan hoppets påminnelser och uppmuntrans ord från andra behöver vi något som kan hjälpa oss att lita på något, behöver något och Någon som bär oss. den vita stenen kan påminna dig om vem du är. Din identitet vilar, som stenen i handen, innesluten i Guds goda vilja med dig. Det som är du förvaras i Gud, innesluts i Gud, bärs av hoppets Gud. Vid Guds hjärta finns den plats som är bara din, en plats för tillit och en plats för hopp. Den vita stenen berättar om det djupaste skiktet i varje människas liv, berättar om ett hoppets sammanhang, om gemenskap och kärlek. Om ett livets sammanhang som aldrig går sönder och aldrig tar slut. Om en Gud som ständigt uppmuntrar och ger nytt hopp. Detta Livets sammanhang, detta Livets hopp delar vi med varandra när vi går korsvandringen i Jesu spår, när vi delar den mörka dagen men med hoppets vita sten i vår hand. Vårvinterhälsningar i fastetid Eva Sundelin Isaksson kyrkoherde


Hoppet är en rörelse framåt Dalai Lama gjorde det. Och Mandela. Hillary Clinton och Leonard Cohen också. Nästan ingen har vägrat när teve-journalisten Stina Dabrowski i sina intervjuprogram bett världskända personer hoppa jämfota tillsammans med henne. En gedigen intervju följdes av en ploj och kanske var det just därför effekten blev som stark. Hoppet blev en knorr med djup.

tron på förbättring är grundläggande för den kristna kyrkan. Hela Bibeln är fylld av berättelser om människors längtan efter förändring, bort från armod och förföljelse, till fred och välgång. Lika vanliga är berättelserna om Guds försök att få mänskligheten att bättra sig. Gud prövar med straff och belöning, men för varje ny metod snubblar mänskligheten på sina egna fötter. Berättelserna om Jesus bryter på ett sätt mot den här berättartraditionen som finns i så många av de äldre bibelböckerna. Först då går det slutgiltigt på tok. Gud själv träder in i sin skapelse, men möts inte med jubel och lovsång, utan blir uppspikad på ett kors och lämnad att dö, tillsammans med hela mänsklighetens tro på det goda, med allt hopp och all strävan. Lärjungarna sörjer, som anade de världens undergång. Men där vänder historien. Mänsklighetens yttersta försyndelse blir inte slutet på berättelsen. Kvinnorna och männen som sörjer Jesus fylls av förundran när de får möta honom på nytt, bortom den gräns som döden och skulden satt. Mötet med den uppståndne och levande Kristus blir ett tecken för det yttersta kristna hoppet, tron att Guds kärlek är starkare än döden, starkare än alla de förstörelsens krafter skapelsen rymmer.

Foto: PMB/Media

ordet hopp kan enligt uppslagsboken betyda två saker: 1. ”En förflyttning under vilken kroppen lämnar underlaget för ett ögonblick”. 2.”Tro på förbättring”.

kändisarna hoppade med Stina. De genomförde en förflyttning där deras kroppar för ett ögonblick lämnade underlaget. Genom berättelsen om sina liv – genom sina visa ord och goda exempel – förmedlade de hopp. Men kanske också genom att våga hoppa, genom att våga lämna underlaget för en knapp sekund. I förtvivlan gräver vi ned oss. Livet står stilla. Hoppet är en rörelse framåt. Det kristna hoppet handlar om att det är Jesus Kristus som möter oss från framtiden och inbjuder oss att hoppa. Tro på mig och på den Gud som sänt mig, säger han. Om vi hoppar tillsammans blir framtiden möjlig! Ninna Edgardh

Läs Ninnas blogg

Ninna bloggar på Svenska kyrkans bloggportal! Läs hennes och andra intressanta bloggar på blogg.svenskakyrkan.se.

3


Vad ger dig hopp? Vaksaligheter ställde frågan till fem församlingsmedlemmar i olika åldrar.

Andreas Eklöf 16 år

”När jag känner att jag är med folk utan att känna rädsla, skuld eller förakt. När det känns tryggt.

Meg Larsson 62 år

Rafaella Sandström 10 år

”Mina barnbarn. De är så viktiga och ger livet mening.”

”Mina djur ger mig hopp. De är roliga och snälla. De håller alltid med mig.”

David Silverkors 29 år

Maria Sveidqvist 41 år med Ingvild 2 år

”Jag hade en dotter som dog för många år sedan. Dåvar jag rädd för att jag skulle glömma bort henne, men det har jag inte gjort. Så länge jag minns henne har jag hopp.”

4

Text och foto: Linda Vided

”Det som ger mig hopp är Gud och de som växer upp – min dotter och de jag möter i mitt arbete.”


Att förmedla ett hopp

Inför en begravning träffar Maria de anhöriga till ett samtal. Det är ett viktigt tillfälle där de närstående får börja med att berätta vad som hänt. Ofta är det angeläget att få berätta, kanske om en lång sjukdomstid eller chocken när någon plötsligt ryckts ifrån en.

Foto: Eva Lindqvist

”Jag kan inte säga att jag vet vad som händer när vi dör, men vårt kristna hopp är att den eviga kärleken möter oss”, säger Maria Aas Åhlén. Som präst möter hon sörjande vid flera tillfällen varje vecka.

”Vi får tro att vi ska ses igen, att döden inte är slutet.” Maria Aas Åhlen, präst i Årstakyrkan.

”sorgen ser olika ut ”, säger Maria, ”också beroende på vilken relation man haft. Har man förlorat sin livskamrat eller sitt barn så kan sorgen bli väldigt fysisk. Man kan hamna i ett chocktillstånd, matlusten försämras och man sover inte. Det finns forskare som menar att hjärtinfarkter kan utlösas av sorg, hjärtat kan brista. Men sorgen är också randig, ena stunden gråter man hejdlöst för att i nästa komma på sig med att le åt ett vackert minne.” ”En del människor har lätt att prata om sin förlust, för andra är sorgen för stor för ord, men jag ser den i deras ögon”, säger Maria. ”När de anhöriga berättat allt de vill säga planerar vi begravningsgudstjänsten. Det är fint att göra det tillsammans och visst får man vara med och påverka, kanske till och med mer än vad många tror. Man kan också själv vara aktiv i gudstjänsten till exempel läsa en dikt eller annan text.” begravningsgudstjänsten är en plats där man får sörja, men också hedra den döde och tacka Gud för den människan och för hennes

liv. ”Under begravningen vill jag förmedla att alla känslor och tankar är tillåtna i den stunden och att de anhöriga ska känna igen den de sörjer i det jag säger. Men jag vill också ge en bild av hoppet om livet efter detta. Vår kristna tradition berättar om ett liv efter döden med många olika bilder. Bilder vi har i psalmboken och Bibeln. Vi har ett löfte om att bortom tid och rum få möta Gud ansikte mot ansikte. Gud är kärleken och i den kärleken har vår mänskliga kärlek sina rottrådar.” Maria citerar från psalmboken och bibeln och det är tydligt att för att säga det ogripbara krävs ett bildspråk. Särskilt lyfter hon fram SvPs 311:2. ”Den versen sammanfattar det kristna hoppet för mig”, avslutar hon. Och jag stryker från pannan min sömn i en värld som har vaknat just nu, och hur vintrarna var har jag glömt i en sommar som aldrig tar slut. Jag hör skratten från lekande barn och jag själv är ett barn i Guds famn och mitt hem är den kärlek som var och som är, som är och som alltid finns kvar. Sv Ps 311:2

Eva Lindqvist 5


Hiphop som ger hopp Allting började i Salabacke. Tobias var 13 år gammal och gick hem till kompisen Ted på rasterna för att spela in musik. Musikgenren var hiphop. Idag är Tobias Hedin 22 år och det är fortfarande hiphop som gäller, men han har även utökat sin repertoar med reagge.

”jag vill få ut ett budskap om hur barn och ungdomar egentligen ser på saker och ting. Hur vi ser på samhället och livet”, berättar Tobias. ”Jag sjunger mycket om att man inte ska låta sig tryckas ner. Att man ska vara stark och hitta sig själv. Jag vill visa att det går att ändra sig.” Mycket av den musik som han spelar in handlar om hans eget och hans vänners liv. ”Jag skriver låtar om sådant som jag har en åsikt om eller som jag vet att mina vänner har en åsikt om. Jag representerar också ofta Årsta i mina låtar. Det är viktigt för mig eftersom jag bott här hela mitt liv. Jag var en av dem som hängde i Årstaparken hela tiden. Att få växa upp här har gjort mig till den jag är idag.” Tobias tycker att det är annorlunda i Årstaparken nu jämfört med när han var yngre. ”Om man tittar ut i parken en solig sommardag ser man knappt en själ. Tittade man ut för sju år sedan var vi alltid där i ett stort kompisgäng.” Det är länge sedan Tobias gjorde ett framträdande eftersom han inte har släppt så mycket nytt den senaste tiden men han vill gärna göra flera framträdanden. ”Jag vill inte bli känd bara för att tjäna massa pengar. Jag 6

Foto: Linda Vided

tobias har alltid gillat att lyssna på musik men innan han och kompisen Ted började spela in låtar hade han själv inte sysslat med musik. Under gymnasieåren släppte han en del musik på Internet under ett artistnamn, men det namnet vill han lämna bakom sig. Idag kallar sig Tobias för Respek T inom musikvärlden. ”Det finns låtar som jag skrev då, när jag var yngre, som jag inte håller med om idag. Därför bytte jag artistnamn.”

”Jag sjunger mycket om att man inte ska låta sig tryckas ner. Att man ska vara stark och hitta sig själv. Jag vill visa att det går att ändra sig.” säger Tobias Hedin. håller på med musiken för att jag tycker om det och för att jag vill få ut mitt budskap.” den sista frågan Tobias får innan vi avslutar intervjun är vad som ger honom hopp. Han funderar en stund och svarar sedan: ”Förut såg jag ingen framtid med jobb och så, utan snarare bakom lås och bom. Men nu när jag har gett saker och ting en ärlig chans och tid, märker jag att det lönar sig. Jag trodde aldrig att vi skulle ta oss ifrån Årstaparken men nu har vi gjort det. Det ger mig hopp att se att det verkligen går att förändra sig. Vem som helst kan göra vad som helst så länge man ger det tid. Jag har dessutom kvar de flesta av vännerna som jag hade då, vilket tyder på riktig vänskap.” Linda Vided Lyssna på Respek T: www.svenskakyrkan.se/vaksala


Vaksala församlings nya stora insamlingsprojekt är mikrolån i Malawi. Vi stödjer den lutherska kyrkans arbete för att människor själva ska kunna ta sig ur fattigdomen. För det behövs både kunskap och små lån. Under 2012 är målet i församlingen att samla in 30 000 kr. Kusungu spar- och lånekooperativ har nästan 2000 medlemmar som tillsammans sparar avkastningen från de små famil- I Madisidistriktet samlas människorna på landsbygden sedan jejordbruken i sparbanken. 2004 kring en ny sevärdhet – deras egen sparbank. Var för sig är sparandet inte så stort, men tillsammans har de lyckats och skriva för bara några år sedan. Det har spara ihop över 100 000 kronor. hänt mycket för människorna i Madisi. Lutherska kyrkans utvecklingsorgan arDet gemensamma sparandet har gjort det möjligt för medlemmarna att ta lån på betar på Malawis landsbygd för att stärka mellan 100 och 1 000 kronor för att köpa människors egen kapacitet. De har inte bara utsäde, höns, bikupor, betala skolavgifter el- hjälpt till att förverkliga den kooperativa ler förbättra boendet. Oavsett hur de använ- sparbanken. De arbetar också parallellt med der pengarna är det alltid en investering för jordbruksutveckling i området, något de framtiden, det ser bankens lånekommitté till. gjort under lång tid. allt i sparbanken görs av medlemmarna själva. Många som idag hjälper till med verksamheten på sparbanken kunde inte ens läsa

Källa: Utrikespolitiska institutet

Fakta om Malawi Malawi är ett litet land, lika stort som Lappland och Ångermanland tillsammans. Landet gränsar till Zambia, Tanzania och Mocambique. I Malawi bor närmare 15 miljoner människor, varav två tredejdelar är under 20 år. Majoriteten av befolkningen försörjer sig inom jordbrukssektorn. 40% av befolkningen lever i extrem fattigdom.

genom sitt arbete har lutherska kyrkan sett hur stort behovet är av lån till jordbrukarna. Utan lån för att omsätta sina nyvunna kunskaper i praktisk handling är det svårt att lyfta sig själv ur fattigdomen, men utan kunskap är det svårt att göra något med ett lån. Lutherska kyrkan har gett sparbankens medlemmar utbildning i vad det innebär att driva en bank. Idag driver medlemmarna en sparbank som inte bara betalar sina kostnader, den ger också medlemmarna del av vinsten. Jordbruksutveckling och möjlighet till lån går hand i hand, det har lutherska kyrkan i Malawi insett. Medlemmarna i sparbanken är idag, tack vare kyrkans arbete, mindre sårbara för de problem som fattiga människor ofta ställs inför, som sjukdom eller missväxt. 7

Foto: Carina Söderlund/IKON

Nu stödjer vi mikrolån i Malawi


kyrktorget Experiment för äventyrare

När vädret tillåter packar de fika och cyklar iväg för att upptäcka omgivningarna. Men när det är som kallast ser de till att äventyret istället kommer till dem. Äventyret i form av den lilla draken Berta kommer och Moa och Matilda experimenterar tillsammans med Josefin och lilla lär barnen att laborera draken Berta och göra häftiga experiment med helt vanliga förbi Årstakyrkan en måndagseftermiddag saker som de flesta av oss har i våra skafferi- och känner att du vill hålla för näsan så är er och kylskåp. Experimenten bubblar, fräser, det bara Berta och barnen som blandar till Beatrice Stockhaus byter färg och till och med stinker! Går du sin magiska fis-saft.

Foto: Eva Lindqvist

Varje måndagseftermiddag träffas ett gäng äventyrliga barn i Årstakyrkan. Då är det lämpligt nog dags för äventyrsklubben.

Vill du lära dig mer om broderi?

Under kursen ges hjälp att komma igång, undervisning om nya tekniker, material och redskap. Kursledare är Margateta Wedin. Hon är utbildad i sömnad vid The Royal School of Needlework i London och har hållit på med broderier och annan sömnad i inte mindre än 55 år! Just nu arbetar Margareta med ett bårtäcke till Vaksala kyrka. Välkommen att delta en eller flera gånger! Varannan torsdag 23 februari - 3 maj kl 15.15-17 i Vaksala Kyrkcentrum 8

Foto: Eva Lindqvist

Under våren arrangerar Vaksala församling en kurs i broderi som vänder sig både till nyfikna nybörjare och mer erfarna.

För information kontakta: Anneli Tidemar 018-430 37 28.


Så himla kul på HIMLA-KUL Tidigt den första sportlovsdagen dundrar de in; femtio entusiastiska barn. De vill flytta in i Kul-city, staden som byggs upp i Salabackekyrkan varje sportlov. Här finns det massor att göra; till exempel smyckeverkstad, tidning, sportklubb. Alla som jobbar får lön i kulor, stadens egen valuta. På lönen dras det skatt och på så sätt lär man sig hur det fungerar även ute i den riktiga världen. Varje dag väljs ny borgmästare. Alla som vill får ställa upp som kandidater och får då möjlighet att presentera sig och Kakbak i bageriet! Elin Hägg, Nicole Strengbom och sina vallöften. Svettiga står vi le- Tilde Eriksson förfärdigar småkakor. dare bredvid och funderar febrilt på hur vi ska kunna infria alla dessa vidlyf- ett disco eller en talangtävling? ”Himlakul” tiga löften redan dagen därpå. Hur lång tid rusar förbi. Det är en fantastisk vecka med behöver man egentligen för att svänga ihop mycket glädje, tankar och lärande. Nu när våren snart får fäste tar vi sikte mot nästa lovverksamhet, ”Barnparadiset”, ett dagläger vecka 25 och 26. Då tar vi med oss 50 barn per vecka i buss ut till Granebergsparken i Sunnersta. Där blir det två veckor med riktig sommarlovskänsla; bad, fiske, korvgrillning, bus och lekar i en härlig miljö med närhet till vatten och natur. Jag har redan bokat de veckorna i min kalender, gör det du också! Beatrice Stockhaus

Foto: Eva Lindqvist

Simon Ljung Ahlstedt övar trumpet inför onsdagens talangjakt, medan Axel Harbom tittar på. Mycket arbete är det i banken före klockan tre. Fr v Elvira Gustafsson, Samantha Stuxgren, Tove Sävström och Elias Blom. 9


Musiken gör gott

körsångsrörelsen är en av de största folkrörelserna i Sverige med cirka 400.000 medlemmar. Det finns en mängd olika inriktningar på körsång, Ett högtidligt sångartillfälle! Andreaskören när Vaksala kyrka vissa på elitnivå andra på återinvigdes. amatörnivå och Vi-sominte-kan-sjunga-körer. Barn sjunger, ungdo- körerna. Man kan undra var alla sjungande mar sjunger, alla åldrar finns representerade. män tagit vägen? Det finns kyrkokörer, gospelkörer, babershop-körer, flickkörer, gosskörer mm. Den vad är det som gör att körsång engagerar gemensamma nämnaren är att tillsammans så många människor, som vecka efter vecka kommer till övningarna och prioriterar det skapa musik. Bo Johansson (legendarisk körledare på framför annat? Undersökningar har visat att; Adolf Fredriks Musikskola) har en inställ- samhörigheten i kören, sångglädjen, det soning till körsång som jag tycker är otrolig ciala samspelet, solidaritet, respekt för varanviktig. ”Alla röster har lika värde. Individen dra och att utvecklas musikaliskt är viktiga är viktig. Är någon borta fattas en körklang.” ingredienser. Likaså att bli inspirerad, leva sig in i musikör kommer från grekiska koros och bety- ken, växa i sin röst, få självförtroende, känna der egentligen kördans. Hur länge körsång sig betydelsefull och att skapa musik tillsamhar funnits vet vi inte, men det finns doku- mans. Många tyckte de mådde bättre, fick enermentation från Grekland och det antika dramat där kören hade en viktig funktion som gi, blev gladare och hade roligt tillsammans. berättare och kommentator. I den kristna liturgin (gregoriansk sång) kanske är det ursprungsbehovet att söka fick den unisona kören en stor roll. Under gemenskap, som gör att vi sjunger i kör. Att 1800-talet började den profana kören växa behovet finns är ju tydligt, eftersom körsångsig stor, speciellt i Sverige, med studentsång- arna inte blir färre utan ökar. Jag tror att vara en körsångare är av föreningar och manskörer. Då tillkom också kyrkokörer med blandade röster, det vill säga stor betydelse för människor. Att träffas, att både mans-och kvinnoröster. Tidigare var skapa något tillsammans, att få sjunga ut sin det undantag att kvinnor fick framträda som glädje och dela med sig till åhörare. Men andra ord: Kom med och sjung! körsångare. Kerstin Åkered Nu är det kvinnorna som dominerar i 10

Foto: Eva Lindqvist

När upptäckte människor att rösten kunde bindas ihop med toner, som blev till det vi kallar sång? Det lär vi aldrig få svar på. Men det vi vet idag är att sång gör att människor mår bra!


Välkommen att sjunga! Tonröran Barn Musikul Musiklekis i Salabackekyrkan med sång, rytm och rörelse för barn från 4 år och uppåt. Måndagar kl 15.30-16.15. Ledare Kerstin Åkered 018-430 37 46 Margareta Karlstorp 018-430 37 31

Kör i Årstakyrkan för sångsugna barn från 6 till 9 år. Onsdagar kl 15.30-16.15. Ledare Kerstin Åkered 018-430 37 46 Gun Jönsson 018-430 37 41

Afro The New Generation

Unga Salabacke Allstars En alldeles nystartad körsatsning för ungdomar! Inriktningen är allt som går att sjunga. Välkommen att vara med, kören söker nya medlemmar löpande. Samling för repetitioner på tisdagar kl. 18.15 i Salabackekyrkan. Ledare Kerstin Åkered 018-430 37 46 Nadja Elhousny 018-430 37 30

Vuxna Andreaskören Blandad vuxenkör bildad våren 2010 genom sammanslagning av Vaksala kyrkokör och Salabackekören. Kören övar i Salabackekyrkan på tisdagar kl 19.0021.00. Ledare Gun Dovelius 018-430 37 29

Frågor? Välkommen att kontakta körledaren!

Afro är en kör som sjunger musik från den afro-amerikanska traditionen med tonvikt på gospel, soul & reggae. Medlemmarna är i åldrarna 18-40 år. Till kören finns även ett band med upp till sju musiker! Ledare Arvid Nerdal 0766-22 59 06 Peter Ekengren 0766-22 59 58

Treklangen Blandad kör som övar i Årstakyrkan onsdagar kl 18.00-19.30. Mats Åkerlund, körledare, nås via epost eller när han spelar på gudstjänsterna i Årstakyrkan. Kontaktperson för kören Kerstin Bodin 018-25 89 07.

Gudstjänstkören Kören övar inför gudstjänsterna i Salabackekyrkan de flesta söndagar kl. 15.00. Alla som tycker om att sjunga är välkomna! Vi övar de aktuella psalmerna och även andra sånger som kan förgylla gudstjänsten som börjar kl 16.00. Ledare Kerstin Åkered 018-430 37 46

11


Foto: Roger Schwalbe

Välkommen att fira gudstjänst i påsk

Jesus rider in i Jerusalem. Del av Salabackekyrkans altartavla av Bror Hjort. palmsöndag 1 april Vaksala kyrka 11.00 Högmässa, Eva Sundelin Isaksson. Kyrkkaffe. 18.00 Stabat Mater av Pergolesi. Salabackekyrkan 16.00 Sala backe sjunger - mässa med mycket sång, Ninna Edgardh. Var med och förbered från 15.00. Söndagsskola. Afternoon tea. Årstakyrkan 11.00 Gudstjänst med små och stora, barnkören Tonröran, Maria Aas Åhlén m fl. Påsklunch 50 kr/vuxen, 20 kr barn. Anmälan till lunchen tfn 018-430 37 36.

onsdag 4 april Vaksala kyrka 19.00 Passionsandakt skärtorsdagen 5 april Vaksala kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa Salabackekyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa, Ninna Edgardh. Årstakyrkan 19.00 Skärtorsdagsmässa, Maria Aas Åhlén.

tisdag 3 april Vaksala kyrka 19.00 Passionsandakt Årstakyrkan 14.00 Småbarnsgudstjänst och påskfest! 12

Foto: Eva Lindqvist

måndag 2 april Vaksala kyrka 19.00 Passionsandakt


långfredag 6 april På långfredagen firar vi gudstjänst i form av en vandring mellan församlingens kyrkor och lokaler. Vi stannar till vid bostadsområden, skolor och institutioner och innesluter dem i bön och vi firar gudstjänst i församlingens kyrkor. Välkommen att följa med på hela eller delar av vandringen som tar sin början i Svenska kyrkans lokal i Gränby Centrum. Svenska kyrkan i Gränby Centrum, plan 3 9.30 Korsvandringens inledningsandakt Salabackekyrkan 10.15 Korsvandringsandakt. Årstakyrkan 11.45 Korsvandringsandakt, Eva Sundelin Isaksson. Treklangen. Vaksala kyrka 13.00 Långfredagsgudstjänst. Korsvandringen avslutas vid minneslunden. påskafton 7 april Vaksala kyrka 23.00 Påsknattsmässa, AFRO- ensemble, David Silverkors.

påskdagen 8 april Vaksala kyrka 11.00 Högmässa, Eva Sundelin Isaksson. Kyrkkaffe. Salabackekyrkan 11.00 Påskmässa med små och stora. Ninna Edgardh. Påsklunch. 16.00 Sala backe sjunger - sinnesrogudstjänst. Fika och förberedelser från 15.00. Söndagsskola. Afternoon tea efter gudstjänsten. Årstakyrkan 11.00 Påskdagsgudstjänst, sång av Charlotte Tillenius, Göran Tillenius. Kyrkkaffe. annandag påsk, 9 april 11.00 Gemensam Stiftsmässa i Domkyrkan, Andreaskören medverkar. Årstakyrkan 15.00 Kaffeservering 16.00 Vi sjunger påskens psalmer och sånger, musikgudstjänst med Treklangen, Mikaela Tännérus, flöjt, Alexander Cammius, piano, Mats Åkerlund. Eva Sundelin Isaksson.

Passionsandakt – vad och varför? Då koncentrerar vi oss på att följa med Jesus på hans sista del av vandringen på jorden genom att läsa bibelberättelserna och liksom i tanken ”vandra med”. Genom att leva oss in i det som evangelisterna har skrivit ner kan vi få hjälp att ta Jesusberättelsen på allvar och försöka förstå hur vårt eget liv hör ihop med hans lidande, död och uppståndelse. Ordet ´passion´ har med lidande och smärta att göra. Palmsöndagen inleder Stilla veckan och under den veckan firar vi gudstjänster varje dag. Måndag, tisdag och onsdag möts vi i

koret i Vaksala kyrka till passionsandakt med vår unika medeltida altartavla som fond. Den berättar i bild det som evangelisten Matteus ord återberättar om Jesu väg till korset. Andakten är en kort kvällsandakt med evangelieläsning, sång och bön. Ta chansen att ta påskens berättelse på allvar! Eva Sundelin Isaksson

Foto: PMB/Media

De två sista veckorna i kyrkoårets fastetid kallas passionstiden.

13


Svenska kyrkan Play - lättillgängligt och modernt Under hösten 2011 och våren 2012 pågår ett pilotprojekt för att reda ut om webbsänd television är en användbar framtida kommunikationskanal för Svenska kyrkan. Arbetet leds från Kyrkokansliet i Uppsala och Vaksala församling sneglar intresserat på projektet.

SvPlay finns på svenskakyrkan.se/play.

”webb-tv är ett hittills outnyttjat område för Svenska kyrkan och samtidigt är det en lättillgänglig och kommunikativ kanal”, säger Maria Svensk som är projektledare för Svenska kyrkan Play. ”Samtidigt är det ganska dyrt och komplicerat att starta upp och sända webb-tv. Pilotprojektet syftar till att skapa former för arbetet.” Ett av de tänkta programmen som ska sändas i SvkPlay är en serie instruktionsfilmer. ”Vi tänker oss att en sådan film till exempel skulle kunna rikta sig till osäkra föräldrar inför ett dop”, säger Maria. ”Bra material lockar tittare hela tiden det ligger ute på nätet”, säger Dag Tuvelius från Berling Media. ”Ett undantag var julspecialen 2011, som folk slutade titta på efter jul. Få saker är så inaktuella som julprogram efter jul”, säger han med ett leende. ”Målgrupperna för pilotprojektet är de kyrknära, de som redan har ett intresse för kyrkans liv och verksamhet och de anställda och förtroendevalda. Alla anställda ska kunna fungera som ambassadörer för Svenska kyrkan Play”, säger Marianne Ejdersten som är enhetschef för nationell kommunikation på Kyrkokansliet.

14

Vaksala församling är inte inblandade i pilotprojektet men håller ögonen på utvecklingen. ”Vaksala vill gärna titta närmare på möjligheten att delta i ett sådant här projekt”, säger Per Hård af Segerstad, informatör i församlingen. ”Alla våra tre kyrkor skulle lämpa sig för att sända gudstjänster ifrån, och vi har många andra verksamheter som säkert skulle lämpa sig för olika inslag.” idag behövs det inte speciellt avancerad teknik för att göra själva inspelningarna, utan i många fall räcker det med en vanlig videokamera och lite program i datorn. Tekniken som används för att sända ut programmen på nätet kommer från företaget Qbrick. Den tekniska plattformen tillåter både livesändningar av till exempel gudstjänster och visningar ”on-demand”, alltså att tittaren själv väljer när hon vill se ett program. ”Om – eller snarare när – det blir aktuellt för Vaksala församling att engagera sig i tvsändningar så kommer församlingsborna att märka det”, säger Per. ”Vi har världens bästa budskap att komma med, med det kan inget gå fel”, avslutar Marianne och skrattar.


Kontakta oss vaksala församlingskansli Vaksala församling Vaksala kyrkväg 2 754 45 Uppsala

Telefon

430 37 22

vaksala.forsamling@svenskakyrkan.se -fax 26 08 71 Veckoprogrammet 430 35 00 Kyrkoherde Eva Sundelin Isaksson 430 37 60 eva.isaksson@svenskakyrkan.se Sekreterare Göran Johansson 430 37 26

årstadistriktet

Årstakyrkan, Sparrisgatan 9 430 37 33 Vaktm. Eva Setterlöf 430 37 34 -fax 24 72 70 Distriktsansvarig o. informatör Eva Lindqvist 430 37 36 Diakon Anna Ludvigson 430 37 59 Fritidsledare Gun Jönsson 430 37 41 Fritidsledare Markus Toorell 430 37 39 Förs.ped. o samordn. f. barnverksamheten Beatrice Stockhaus 430 37 40 Informatör Per Hård af Segerstad 430 37 52 Musiker Mats Åkerlund 430 37 38 Präst Maria Aas Åhlén 430 37 35 SFA Göran Tillenius 0707-92 34 11

salabackedistriktet gränby - vaksaladistriktet Kyrkan, sakristian Vaktm. Kalle Widell Vaktmästare, Eva Sundman Distriktsansvarig vik. Marianne Forslund Diakon Anneli Tidemar Fritidsled. Margareta Karlstorp Organist Gun Dovelius Förs.ped. David Nygård Präst vik. Kajsa Öhlmer

Telefon Eva Noréus

växel

bokningsbyrån

430 37 49 430 37 28 430 37 31 430 37 29 430 37 24 430 37 23

kyrkorådet

gränby centrum

Svenska kyrkan Uppsala

430 37 32 430 37 25 430 37 44

Salabackekyrkan, Lästmakarg.7B 430 37 43 Vaktmästare Sofie Mattsson 430 37 47 -fax 25 01 80 Distr.ansv. o präst vik. Ninna Edgardh 430 37 45 Försk.lärare vik. Josefin Lind 430 37 48 Förs.ped. Nadja Elhousny 430 37 30 Förs.ped. vik. Linda Vided 430 37 61 Musiker Kerstin Åkered 430 37 46 Präst o. samordnare f. konfirmand David Silverkors 430 37 27

430 37 37 430 37 50

430 35 00

Bokning av dop, vigsel, begravning och lokaler: 430 35 35

Lisbeth Ejdersund, ordf. Sven-Erik Löfberg, v.ordf.

25 86 46 22 99 83

VAKSALIGHETER nr 1-12 Ansvarig utgivare: Eva Sundelin Isaksson Redaktör: Eva Lindqvist Redaktionskommitté: Per Hård af Segerstad, Eva Lindqvist, Beatrice Stockhaus och Linda Vided Omslagsbild: PMB/Media Tryckeri: Fyris-Tryck AB. Uppsala 15


Vaksaligheters korsord 1/12 RÖDA TYPER

FÖRE MAJESTÄT

MEDFORDON

INTE ANDRE

CASANOVA MES SKOGSKATT

FLYGBOLAG

4

FINKROSSAD

MANNEN FRÅN MARS

MEST UPPRÖRD

KJELLOLOF

KAPTEN KROKS HÖGRA HAND

9

SKRAPA BIRA 1

RYMDFIGUR

10

2

ETANOL

CCCP-STATION

HALKADE

FJÄRRMÄTNING

MJÖLKSOCKER

RYSKT MAKTCENTRA

SJÖFÅGEL

... LJUVA ...

KAMERASTÄLLEN

HEJADE 5

... VIDI VICI

STÅNGVAPEN

KLASSISKT PÅLÄGG

LODRÄTT OMRÅDE

PERSONLIG TRÄNARE

UNGERSK REGISSÖRSISTVAN

PEGPLATS

VARM DRYCK KALL

TILLAGAD I UGN

HEL SER BRA PÅ HÅLL

TILLVERKARE: PER HÅRD AF SEGERSTAD

3

12

GULDPENG DALLASHÖJDARE

7

GROVT BROTT

ENGELBREKT SNOWRACER

ENG. FÖRKORTN. FÖR BERG ITALIEN

6

ÄR PUCKEN I SPEL

UGGLA ROLLONEN

YTMÅTT

11

SÅNGARBRÖDER 8 TÄNDE ETT LJUS

1

2

3

TIDSRYMD

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Skicka in ditt svar till ”Vaksaligheter” Årstakyrkan, Sparrisg. 9, 754 46 Uppsala/ e-post: Skicka svaret till ”Vaksaligheter” Årstakyrkan, 9, 754 Uppsala/ på böcker! eva.lindqvist@svenskakyrkan.se, senast 21Sparrisgatan jan. Vinnaren får46 presentkort

e-post: eva.lindqvist@svenskakyrkan.se, senast den 2 maj. Vinnaren får presentkort på böcker, värt 250 kr! Lösningen på förra numrets korsord var ”kyrkorum”. Grattis Bo Pedersen!

Vaksaligheter #1 2012  

Församlingsblad för Vaksala församling i Svenska kyrkan Uppsala.