Issuu on Google+

Mรฅnsarps Kyrkoblad 4/2013

Lyktans sken i mรถrkret Foto: Hans Edwardsson


Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15

Innehåll Det händer i Månsarps församling.............3 Estlandsgruppen......................................4

Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se

En liten stund med Jesus..........................6

Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se

Säg hej till grannen i väster...............10-14

Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se

Tomten................................................16

Diakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se

JULKAMPANJEN 2013

Församlingsassistent Hans Edwardsson 36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingsassistent Elisabeth Andersson 36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 E-post: elisabeth.r.andersson@svenskakyrkan.se Kantor Annika Emilsson 36 30 45 Epost: annika.emilsson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare säsong Gunnar Magnusson 073-092 67 21 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se

Gilla oss på facebook Svenska kyrkan Månsarp

En glimt från kyrkorenoveringen...............7 Se´n sist..............................................8-9 David intervjuar Elin och Emilia.........14-15

För andra året i rad fortsätter julkampanjen att ha fokus på barn i krig och konflikt. Temat är alltså även i år ”GE ALLA BARN en framtid utan våld”. När vuxna slåss är det barnen som drabbas hårdast. Det gäller både i det lilla och i det stora perspektivet. Miljontals barn växer upp i en omgivning fylld av våld, krig och konflikter. Deras utsatthet gör dem till perfekta måltavlor när gerillor och kriminella gäng rekryterar nya medlemmar. Fokusprojekt för årets julkampanj är Sydsudan och Colombia. I världens yngsta nation Sydsudan är våld en del av vardagen för många barn beroende på inte minst fattigdom och nästintill avsaknad av samhällsservice och ekonomisk utveckling. Många saknar kläder, skor, latriner och rent vatten. Graden av utbildning är lägst i världen. Endast 20 % av barnen börjar grundskolan och mindre än 2 % avslutar den. I Colombia lever 35 % av befolkningen i fattigdom och ca 20 % i extrem fattigdom. Detta betyder att nästan tio miljoner colombianer lever på mindre än 10 kronor om dagen! I nordvästra Colombia lever ursprungsbefolkningen Embera. För dem finns

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson. ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

2

forts. sid 3


”Det händer i Månsarps församling” Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp Gudstjänster firas under renoveringstiden av kyrkan i allmänhet i församlingsgården Gudstjänst eller mässa (med nattvard) firas i Månsarps församlingsgård varje sön- och helgdag kl. 11.00. Se annonser i Jönköpings-Posten och i Jönköping.nu, eller gå in på vår hemsida! Du kan även följa oss på facebook.

JULENS GUDSTJÄNSTER 4:e Söndagen i advent den 22 december kl. 18.00, ”Advent till jul” i Tabergs Missionskyrka. Ekumenisk kör, Tabergs Musikkår och solist. (OBS! att gudstjänst även firas i Månsarps församlingsgård kl. 11.00 denna dag) Julafton den 24 december kl. 11.00, ”Välkommen till Betlehem!” Samling runt julens krubba, Tore Karlsson, Barnkören Julafton kl. 23.00, Julnattsmässa i Tabergs Missionskyrka, Tore Karlsson, någon representant från Missionskyrkan, konfirmandkören. Detta blir också Juldagens gudstjänst, då vi i år inte firar någon traditionell julotta Annandag jul den 26 december kl. 11.00, Gloriagudstjänst, diakon Janet Andersson Några andra gudstjänster som avviker från den ordinarie tiden: Nyårsafton den 31 december kl. 17.00, Nyårsbön, Tore Karlsson

forts. från sid 2

inget stöd från samhället, knappt bilvägar, knappast sjukvård och inga barn vaccineras. Brist på mediciner och smutsigt vatten leder ofta till för tidig död för de svaga barnen. Församlingens Internationella grupp vill försöka tillvarata alla möjligheter under advent och jul att samla in pengar och informera om Svenska kyrkans internationella arbete. Med gemensamma krafter kan vi GE ALLA BARN en framtid utan våld.

Nyårsdagen den 1 januari kl. 17.00, Nyårsmässa, Tore Karlsson Trettondedag jul den 6 januari kl. 17.00, Temagudstjänsten ”En stjärna lyser så klar” med många medverkande, både anställda och andra medarbetare. Vi avslutar genom offergång årets Julkampanj till Svenska kyrkans internationella arbete. OBS! att denna gudstjänst firas i Bondstorps kyrka Lördagen den 18 januari kl. 19.00, Bönegudstjänst i den Gemensamma böneveckan i Pingstkyrkan, Taberg 2:a Söndagen efter trettondedagen den 19 januari kl. 10.00, En Gemensam gudstjänst (med nattvard) i Tabergs Missionskyrka Fastlagssöndagen den 2 mars kl. 17.00, Mässa i Taizéton, David Kyobe-Lule, Tore Karlsson och många andra medverkande. Du är välkommen till Veckomässor (enklare nattvardsgudstjänster mitt i veckan) i Månsarps församlingsgård följande onsdagar: 26 februari kl. 20.00, 5 mars kl. 19.00 (en så kallad Askonsdagsmässa, som inleder fastetiden i kyrkoåret) Mötesplats Palmbergsvillan (Bergslagsv. 34, Taberg) kl. 14.30: 12 februari, 12 mars Träffpunkt Åsa (Åsastigen 5, Taberg) kl. 14.30: 21 januari, 18 februari, 18 mars Träffpunkt Månsarp (Villavägen 2) kl. 14.30: 29 januari, 26 februari, 26 mars Lördagscafé och Loppis i Palmbergsvillan kl. 10.00: 25 januari, 22 februari, 29 mars

(Med reservation för ev. ändringar)

Istället för julkort ger församlingen en gåva till tyfonens offer i Filippinerna.

God Jul! önskar

Kyrkobladets redaktion

Bli månadsgivare! Anmäl dig på www.svenskakyrkan.se

3


Estlandsgruppen

Christina Evaldsson

Planering i Estlandsgruppen

I juni 1997 fick Månsarps Församling besök av barn och ledare från Rakvere i Estland. Sedan detta besök har det funnits en grupp, som under namnet Estlandsgruppen samlat in pengar och hjälpt barn i Estland. Till att börja med var det barnhemsbarn till arbetslösa och missbrukare. Arbetet bedrivs i huvudsak i stadsdelen Kopli, ett fallfärdigt område där lägenheterna är kalla, maten lagas på vedspis, det finns endast kallvatten, ingen dusch och med toalett som delas av flera familjer. Centret driver ett barnhem, där det just nu bor 8 barn. För att få bo på barnhemmet måste barnen gå i skolan, eftersom detta är deras enda chans att som vuxna få ett bättre liv. I kyrkans källarvåning bedrivs ett dagcenter. Dagcentret erbjuder både barn och vuxna att få komma dit för 4

att få ett mål mat, duscha, tvätta sina kläder och även kunna få mat och kläder med sig hem. Skolungdomar kan få hjälp att göra sina läxor. Nu kommer det 24 barn till dagcentret. Det är omkring 10 barn mer än vanligt. Estlandsgruppen samlar in pengar genom kyrkkaffen, loppmarknader i Palmbergsvillan och lotterier på Vårmarknaden i Taberg och Bergets dag. Månsarps församling har också de senaste åren bidragit med delar ur 1%-målet till internationellt arbete.


De pengar som skickats till hjälpverksamheten har använts till att betala förskoleavgifter, hyra, elräkningar, medicin, matpaket, studiebesök, besök på museér och teatrar, lägerverksamhet m.m. Till jul bjuder man in familjer för att få äta julmat och barnen får julklappar. Till dessa fester har vi fått förmånen att bidra med pengar. Utöver pengar har flera medlemmar i gruppen stickat strumpor och vantar som överlämnats i samband med årligt besök för att samtala och bedöma fortsatt hjälpbehov. Vi överlåter sedan till personalen på

hjälpcentret att bedöma hur pengarna ska användas och var behoven är som störst. I gengäld får vi alltid tillbaka en redovisning av hur pengarna har använts. Många barn i Tallinn tackar alla er som hjälpt oss genom att köpa våra lotter och givit bidrag på olika sätt! De har på detta sätt fått möjlighet till ett rikare liv med stöd och hjälp från kyrkan och genom utbildning blivit starkare att möta framtiden. Vill du veta mera om arbetet i Tallinn sök på www.peeteli.com

Barn i Estland 5


En liten stund med Jesus, o, vad den jämnar allt...

I

bland kunde farmor stanna upp mitt i allt stök, ta av sig förklädet – olika förkläden beroende på tiden på året – tvätta händerna och gå till den svarta tramporgeln i finrummet och ta sig ”en liten stund med Jesus”. Då trampade hon och sjöng högt och härligt, och när stunden var över knöt hon på sig förklädet igen och fortsatte där hon slutat. Ofta gnolandes på någon psalm med ett leende i mungipan och Jesus i hjärtat. När jag tar en paus från jobb, plugg eller hemmets bestyr så kollar jag facebook eller löser lite korsord. Efter en stund har tiden rusat iväg i expressfart, och stressad återgår jag motvilligt till det jag höll på med. Hur var det hon sjöng farmor?

Maria Liljenberg, prästpraktikant

En liten stund med Jesus, o, vad den jämnar allt, och ger åt hela livet en ny och ljus gestalt. När jag är trött av vägen och allt som möter mig, en liten stund med Jesus, och allt förändrar sig. Åh, vad jag kan bli trött av vägen, livet, plugget, jobbet, hemmet, världens elände, människors egoism och utsatthet, världens jakt på det perfekta hemmet och jaget. När jag ser bilder från katastrofen på Filippinerna, eller när jag hör om människor som förlorat sina närmaste och käraste blir jag så ledsen att jag inte vill tänka mer. Då fungerar det att lösa lite korsord så far tankarna iväg på annat. Åh, vad jag önskar att jag vore mer som farmor. Tänk om jag istället för internet och korsord kunde ta mig en stund med Jesus och göra det han ville att jag skulle göra: kasta alla mina bördor på honom. Någon sa till mig för länge sedan att livet inte blir en dans på rosor bara för att man blir kristen och det är sant – men man behöver aldrig gå genom livet ensam och när livet tuffar till sig, sorg eller stress hotar sömnen och oron splittrar 6

min dag kan/får/bör/ska/vill jag tända ett ljus och ta mig ”en liten stund med Jesus”. Om det skulle fungera – och med tanke på farmor – så vet jag att det gör det, betyder det att jag får säga till Jesus vad mina sorger och glädjor är just idag och sedan bär vi dem tillsammans. Och om det är riktigt illa så bär Han mig tills jag orkar gå själv igen. Sedan kanske vi springer tillsammans en stund… eller nej förresten, inte jag, jag vill hellre strosa mig fram och hinna lyssna på fåglar och skratt. Sedan tänder jag mitt ljus och sjunger psalm 207 alla verser fram till den sista: Så giv mig, käre Herre, ja, giv mig ofta då, en liten stund med Jesus i hemmets tysta vrå. Mitt hjärtas djupa längtan är denna enda blott: en evighet med Jesus och allt, ja, allt är gott. Låt oss tillsammans i denna julstökandets tid ta oss ”en liten stund med Jesus” både titt som tätt, pausa mitt i livet, vardagen, helgen; sätta oss ner, tända ett ljus och bara vara en stund. Lyssna till ditt hjärta för däri bor Han…


En glimt från kyrkorenoveringen En regnig förmiddag i november går jag upp till kyrkan, för att se hur långt man kommit med renoveringen. Under de gångna veckorna har det borrats efter jordvärme runt omkring, men vad som händer inne i kyrkan har jag inte sett. Där inne är det tyst och stilla, hela kyrkan är full av byggställningar och det ligger bygghjälmar i en liten hög, det är tomt och jag nöjer mig med att titta från dörren. Jag går vidare från kyrkan till vaktmästarnas hus och där hittar jag Martin som tillsammans med sin chef Jonas har satt upp alla byggställningar, vilket jobb! De har gjort det många gånger förut i kyrkor i Svenarum, Säby, Mariestad , m.fl. Tänk att få se det hela så där lite från ovan J. Efter en stund kommer Pierre in som har börjat tvätta inne i kyrkan och i morgon kommer Anne som ansvarar för målningen, säger han.

Allting har sin tid, det finns en tid för borrning, en tid för ställningsbyggande, en tid för tvätt, en tid för målning och en liten tid så är vi åter där. Vill du veta mer, följ Svenska kyrkan Månsarp på Facebook, eller titta under verksamhet på vår hemsida. Janet Andersson

7


Maria och Sture från Medeltid Mötesplats Palmbergsvillan Pastorsplanering Barnmusiken

Barnkörövning

SE´N SIST

Ama

Barnmusiken

Dans i barnmusiken

Pärlvandring, Bottnaryd

Sara Lindros Svensson Barnmusiken i församlingsgården


den.

Konfirmanderna, p책 Vidablick

anda, Wilma och Hanna Pilgrimsvandring

Himlaliv

med sitt konstverk Ledarskolan i Norrahammars kyrka


Säg hej! till grannen i väster – eller några glimtar från Norra Mo församling

J

a, i väster gränsar vi i Månsarp till Skara stift och till Norra Mo församling. I denna församling finns sedan år 2006 fyra stycken kyrkor – Bottnaryd, Mulseryd, Angerdshestra och Norra Unnaryd. Trots att Norra Mo församling tillhör Jönköpings kommun ligger den alltså i Skara stift, där man ganska nyligen fick en ny biskop, Åke Bonnier. Kontraktet heter Redvägs kontrakt. Större delen av Redvägs kontrakt finns annars i Ulricehamns kommun. Jag har stämt möte med några stycken som arbetar i församlingen och som berättar litet grand om livet i Norra Mo. Vi sitter i Bottnaryds församlingshem alldeles vid kyrkan, dricker kaffe, samtalar och känner hotet från stormen Simone, som snart ska drabba bygden.

Annica Nilsson är en av fyra vaktmästare, och hon arbetar två dagar i veckan i Bottnaryd och tre dagar i Norra Unnaryd. - Jag har arbetat i Norra Unnaryd sedan år 2000. Då tillhörde denna del av församlingen Norra Hestra, men sedan år 2006 ingår vi i Norra Mo församling. Jag trivs mycket bra med mitt arbete, som mestadels är förlagt utomhus. Jag har dock en del inre tjänst, främst i

Annica Nilsson, vaktmästare 10

Bottnaryds klockstapel

samband med begravningsgudstjänster. Jag städar också kyrkan. På kyrkogården möter jag många människor, som besöker sina anhörigas gravar. Det är viktigt att jag tar mig tid med dem, om de vill prata. (Jag tänker att kyrkvaktmästaren ofta blir någon typ av själavårdare). - På Norra Unnaryds kyrkogård tar vi i dagarna en minneslund och askgravlund i bruk. Den är mycket vackert utformad. Annars är det så, att på landsbygden har vi fortfarande många jordbegravningar. – Känt vida omkring är sommarcaféerna som vi har i Norra Unnaryds församlingshem och kyrka på tisdagar i juli månad. Då kan vi vara mellan 200 och 300 personer, som samtalar, fikar och lyssnar till musik. Dagen avslutas med en andakt i kyrkan. Det är flitiga syföreningsdamer med viss hjälp som står för allt detta.


Marianne Berglund, kyrkokamrer

Marianne Berglund är församlingens kyrkokamrer och tillika arbetsledare för kyrkvaktmästarna. Hon är sekreterare när kyrkorådet och kyrkofullmäktige sammanträder - Ekonomin är förhållandevis god, även om vi måste tänka på utgifterna. Trots allt har vi fyra kyrkor och lika många församlingshem, som ska underhållas. Vi är c:a 1750 kyrkotillhöriga (och en del av dem är så unga så de har ännu ingen inkomst). Det är ju klart att vi i en framtid måste ingå i en större enhet för att klara alla åtaganden. Just nu har vi haft en stor kostnad, c:a tre miljoner kr., då Bottnaryds kyrka har renoverats och byggts till. Samtidigt passade vi på att få ett nytt värmesystem. Vi använder sjövattnet i den intilliggande Kyrksjön. En slang på 1 ½ km. finns på sjöbottnen, och därifrån utvinns v��rme. - Jag har många kontakter med allmänheten, inte minst när människor vill veta om gravar och gravrättsinnehavare. Jag trivs bra med människorna här och med vårt arbetslag. Vi är 12 stycken anställda. (Nämnas kan att Marianne Nilsson, som under ett par års tid var präst/komminister i Månsarp, nu har motsvarande tjänst i Norra Mo). Kyrkoavgiften är 1,46 kr. och i denna ingår den avgift som alla måste betala för begravningsverksamheten, 36 öre. Ingemar Persson är sedan år 2005 kyrkoherde i församlingen. Han är känd från våra bygder, då han varit kyrkoherde först i

Lekeryd, sedan i Barnarp-Ödestugu. - De flesta huvudgudstjänster är förlagda till Bottnaryds kyrka. En gång i månaden är dock huvudgudstjänsten i Norra Unnaryds kyrka. I de andra kyrkorna i Mulseyd och Angerdshestra firas de traditionella gudstjänsterna, som till exempel gudstjänster i allhelgonatid. Här har man naturligtvis också dop, vigslar och begravningar, samt en och annan musikgudstjänst. I Angerdshestra har vi varje höst som inledning på älgjakten en Älgmålsbön med bön för jägare och älgar. Ett härligt inslag i denna är danska hornblåsare, som blåser i sina jakthorn. Till denna gudstjänst kommer många jägare, inte minst de unga, och vi har också jägare från Danmark som är här på älgjakt. - Gudstjänstlivet, som ska vara i centrum i församlingens liv, är vår största utmaning. Som i så många andra församlingar märks det när trogna kyrkogångare blir för gamla eller dör. Det är inte så lätt att fylla upp de platserna med yngre människor. Vad gäller gemenskapen med de andra kyrkorna och samfunden är den god. Vi träffas varje månad och då och då firar vi gudstjänst tillsammans. Vi har gemensamma träffar för daglediga. - Vi känner stor glädje vad gäller arbetet för och med barn, ungdomar och forts. sid 12

Ingemar Persson, kyrkoherde 11


Bottnaryds kyrka

konfirmander. Detta arbete leds av församlingspedagogen Åsa Westroth och prästen Marianne Nilsson. Just nu har vi fått många unga medhjälpare i konfirmandarbetet. Helt nyligen framförde barn från tisdagsklubben - som både brukar sjunga, pyssla, lyssna till bibelberättelser och fika - en höstmusikal i kyrkan. Denna leddes av vår kantor Annika Argus.

Minnes- och askgravlund i Norra Unnaryd 12

- Bottnaryds kyrka, byggd åren 1666-1667, har fått en uppfräschning under en tid. Lokalerna har blivit mera ändamålsenliga. En liten säregen sak är en av dopfuntarna i kyrkan, som är så låg att den döpande prästen måste gå ner på knä. Här har då de mindre barnen möjlighet att se dopet på nära håll i den egna längden/höjden. Barn kan utan vidare hälla upp dopvattnet i den låga dopfunten. Det nya altaret har också en hemlighet, som kanske bara barnen kan se på ett naturligt sätt. På altarskivans undersida finns ett kors i mitten. På korset är fästade fem träpluggar av ett blodrött afrikanskt träslag. Dessa ska symbolisera Jesu fem sårmärken: efter törnekrona på huvudet, efter spikarna i händer och fötter och efter lansen som stöttes i hans sida. Från korset utgår fyra olika fotspår i fyra


olika riktningar. Det är spåren av de fyra evangelisterna. Matteus har människan eller ängeln som sin symbol. Spåren är barnafötter. Markus har lejonet som sin symbol. Här ser vi spår av lejontassar. Lukas´ symbol är oxen och här är spåren av oxklövar. Örnen är Johannes´ symbol och nu ser vi örnklor som lämnat avtryck. - Känt för många av våra sommargäster och vägfarande är den välbesökta sommarkyrkan i Bottnaryd med olika programpunkter, aktiviteter och gudstjänster under ett par veckor på sommaren. Den startade upp redan år 1988. – Den som vill kan ta en kort pilgrimsvandring runt Kyrksjön. Här stannar man upp och begrundar budskapet i de olika pärlorna som finns i Frälsarkransen, som en gång initierades av biskop Martin Lönnebo i Linköping. På det blad som presenterar vandringen i sällskap med de olika pärlorna förmedlar Martin Lönnebo själv en välsignelse: ”Må Gud lysa upp din väg. Må Kristus gå med dig. Må Anden visa dig skatten.” Nu har vi också kompletterat Frälsarkransen med texter av Dag Hammarsköld, Tomas

Tranströmer och den lokala bygdeskalden Helna Molin. Dessa texter finns på den vackraste utsikten mot sjön – vid Gläntan. - I Norra Unnaryd och i Mulseryd finns kyrkliga syföreningar. Nytt i Norra Unnaryd, Mulseryd och Bottnaryd är sy-,

Magnus Johansson, vaktmästare

virk- och stick-caféerna, som har mött ett stort behov.

Mulseryds kyrka 13


På kyrkogården i Mulseryd träffar jag kyrkvaktmästare Magnus Johansson några dagar senare. - Jag arbetar halvtid i kyrkans tjänst, säger han. Mest blir det arbete på kyrkogården, men jag tjänstgör även på begravningar i församlingens kyrkor. Förutom att arbeta i kyrkan är jag också bonde och har en gård, och där är jag den andra halvan av tiden. Jag går runt litet grand på Mulseryds kyrkogård. Ser på den vackra kyrkan. Förflyttar mig till Bottnaryds kyrka och kyrkogård. Det är dagen före Alla helgons dag, och jag möter många som smyckar sina anhörigas gravar. Från Gislaved och Bottnaryd kommer en kvinna och två barn. Man är vid föräldragraven och vid en fasters grav. Det känns rofyllt att gå på kyrkogården. Tack mina vänner i Norra Mo!

Gravsmyckning i allhelgonatid

Stormen Simone hann jag undan. Den blev inte heller det rytande monster som förutspåtts, men ändå…

Tore Karlsson

Lär känna våra nya konfirmandledare: Emilia Henriksson David Kyobe-Lule: Hej Emilia, vad skönt att du är med som konfirmandledare i Månsarps kyrka. Hur känns det, att vara konfirmandledare? Emilia: Jag tycker att det känns bra att vara konfirmandledare. Man får hjälpa till mer och visa hur allt fungerar, och det känns kul att få vara med och visa allt för våra konfirmander. David: Vem är en konfirmandledare egentligen? Emilia: En konfirmandledare är någon som finns där för konfirmanden. Ifall den inte vill prata med en vuxen kan konfirmanden istället prata med en av oss ledare. Vi som är konfirmandledare har för det mesta hand om alla lekar, men vi kan också hjälpa till på kyrkogångarna. 14


David: Hur fick du idén/tanken att vara med på detta? Emilia: När jag tänkte att jag ville bli konfirmandledare var det för att jag ville fortsätta vara i kyrkan och hjälpa till med konfirmandhelgerna. David: Vilka uppgifter har du som konfirmandledare? Emilia: Mina uppgifter som konfirmandledare är att bestämma tillsammans med dem andra vilka lekar vi ska ha när vi träffas på våra konfirmandhelger och även hjälpa till på kyrkogångarna och t.ex. hjälpa till vid nattvarden eller be en bön.

David: Vad tycker du om konfirmationen? Emilia: Jag tycker att man lär sig mycket under konfirmandtiden. Man får vara med och uppleva mycket och få en uppfattning om hur det är i kyrkan. Vi pratar mycket om frälsarkransen och vad de olika pärlorna har för betydelse. David: Är det något du skulle vilja säga till andra ungdomar om konfirmandledarskap? Emilia: Som konfirmandledare får man träffa mycket människor, unga som äldre, något som är väldigt intressant. Det är väl värt! Fakta: Går årskurs 9 på Flahultskolan. På fritiden sjunger jag och träffar mina kompisar, lyssnar på musik och fotar.

Elin Georgsson David: Hej Elin, vad skönt att du är med som konfirmandledare i Månsarps kyrka. Hur känns det, att vara konfirmandledare? Elin: Det känns jättekul! Man är engagerad på ett helt annat sätt som ledare än som konfirmand. David: Hur fick du idén att vara med på detta? Elin: Det kändes som ett naturligt steg efter konfirmationen, jag sa redan förra året att jag ville bli konfaledare. Jag och mina kompisar pratade en hel del om att bli ledare, och jag kände att det skulle vara väldigt kul. David: Vem är en konfirmandledare egentligen? Elin: Jag skulle säga att en konfirmandledare är någon som tycker det är kul att arbeta

med ungdomar, är engagerad och finns där för konfirmanderna, men även någon som är med och är aktiv i kyrkan. David: Vilka uppgifter har du som konfirmandledare? Elin: Jag skulle nog säga att mina uppgifter är att vara med på deras träffar och kyrkogångar, men även att finnas där för dem under denna period i deras liv. Jag tror att jag ändå kan relatera med dem i deras vardag eftersom jag själv är i nästan samma ålder. David: Vad tycker du om konfirmationen? Elin: Konfirmationsåret är ett år då man förändras väldigt mycket, både fysiskt och mentalt. Man upptäcker mer om sig själv, och även om tron. Man får en chans att lära känna Gud på ett nytt sätt, och lära sig om honom. Det är en resa jag tycker är viktig att göra eftersom den kan förändra dig. Sen har du väldigt kul på vägen också! David: Är det något du skulle vilja säga till andra ungdomar om konfirmandledarskap? Elin: Jag tycker att om ni får chansen att vara konfirmandledare så borde ni ta den. Det är någonting ni inte kommer att ångra, tro mig. Det är en uppgift jag inte ångrar att jag åtog mig. Fakta: Elev på Internationella Engelska Skolan, spelat teater senaste sju åren men har nu tagit en paus. En glad tjej som gärna lyssnar på musik när jag inte umgås med mina fina vänner.


TOMTEN Tomten kommer fram ur skogen, går mot grannens stugutrappa. Ty, han ska sin vana trogen och i år ge juleklappar. Så han gjort förut om åren, och vår tomte sviker ej. Fastän han är grå i håren Tomten glömmer ingen – Nej.

Och han uppför trappan tultar och han känner sig så matt. Hör sitt eget hjärta bulta. Ska han få höra barnens skratt? Ska han få se ljusen tändas uti granen som förut? Och i frid hans oro vändas, så att det blir jul till slut.

Men han hann ej ner för trappan, förrän katten framme var. Tomten börja då att klappa´n, säger: ”Vad i allsin dar, ligger hela gården öde uti denna julenatt? Säg, de är väl inte döde? Svara mig! Hur är det fatt?”

Denna väg har tomten traskat, både uti ur och skur. Om det än har snöat, slaskat, tomtefar har gått sin tur. Och på ryggen bär han säcken, vari klapparna han har. Det var nätt där bort vid bäcken, att säcken blev i bäcken kvar.

Nu han knackar så försiktigt, uppå stugans stängda dörr. Det här kan aldrig vara riktigt, den var aldrig stängder förr. Och han minnes andra gånger, ja, rätt ofta det har hänt, att han fått höra julesånger, genom dörrn, som stått på glänt.

”Har du inte hört,” sa katten, ”att de flyttat långt, långt bort. Därför mörkt här, julenatten. Jag ska själv gå inom kort. Men inatt jag hit mig smugit, för jag ville träffa dig. Hit min tanke ofta flugit. Du kan sällskap få med mig.”

Nu han uppför backen hastar, och han är båd trött och varm. När en blick han framåt kastar, klack det till uti hans barm. Ty, det inga fönster lyste, uti stugan som förut. Och vår gamle tomte ryste: ”Har på fel dag jag gått ut ?”

Nu är allting mörkt och ödsligt, uti helig julenatt. Men då märker han helt plötsligt gårdens gamla kissekatt, som direkt mot honom trippar, och vår tomte tänkte då: ”Honom ville helst jag slippa träffa, så jag undan går.

Och så går de ned för gången, Julens tomte, gårdens katt. Tungt är mörkret. Tyst är sången. Gården öde. – Julenatt. Vad de talte, jag ej hörde, så jag ej kan säga det. Till mitt öra vinden förde ljud från tomtefar – han grät.

Han sig satte i en svacka, och han tänkte nog en del. Han tog fram sin almanacka, såg att kvällen ej var fel. Och han sig i skägget river, detta kan han ej förstå. ”Kanske de med tomten driver? Det är bäst jag knackar på.”

Arvid Johansson Månsarp, ”Arvid på Hemmet”, far till Elisabeth Arvidsdotter Johansson som bland annat sjunger i Månsarps kyrkokör


Månsarps kyrkoblad 4/2013