Page 1

2

RESURS4.13 FÖR MEDARBETARE VID SLU

nya fakultetsnamn >> s. 5

Säker sallad i Alnarp >> s. 5

Tema Internationalisering

30

Expedition till havs » s.10

miljoner skatter >> s. 4

Miljömål klara till nyår >> s. 6


2

« RESURS 4.13

Foto: Ann-Katrin Hallin

Innehåll i detta nummer 3 ELLS-studenter vid myggfjärden 6 Universitetet redo för ISO 14001 8 Ett bättre Infra – nu vässas verksamheten 9 Temastart: Internationalisering 10 Letar svar om det hållbara fisket 12 Global forskningsresurs växer fram 14 Långsiktig satsning i Afrika Litteraturstudie som startpunkt för dialog

15 Globala resurser på schemat Delning av publikationer i fulltext

16 Heureka väcker nyfikenhet jorden runt 18 Svetsad lösning sluter tätt 20 Promotion 2013 22 Personaltidningen blir elektronisk 2014

9

Alltid i Resurs 4 Notiser

Tema internationalisering

7 SLU i media: Svartmunnad smörbult

Forskning över världens gränser växer inom alla områden. Följ med på trålexpedition i Västerhavet.

och trångbodda katter

Foto: Jenny Svennås-gillner

Foto:Jenny Svennås-gillner

23 Webbspalten: Spegla innehåll i Episerver Språkspalten: Fem steg till en bra sammanfattning Biblioteksspalten: Spännande samarbete

24 Korsord: Julklurendrejeri 26 In brief 27 Rektor: SLU:s namnflyger över världen

19

forskarverktyg Flygplan ger nya forskningsvinklar.

Redaktion

28 Krönika: Behåll kontakten

20

med universitetsvärlden

Pompa och ståt 2013 Doktorer, jubeldoktorer och hedersdoktorer på årets promotion.

Tipsa redaktionen resurs@slu.se

Ansvarig utgivare Redaktör Uppsala Annika Borg Tina Zethraeus

AD/grafisk formgivare Bildredaktör/fotograf Maria Widén Jenny Svennås-Gillner

RESURS NR 4.13 december ISSN: 1653-2058 Kommunikationsavdelningen Box, 7077, 750 07 Uppsala internt.slu.se/resurs

Redaktör Skara Vanja Sandgren

Redaktör Umeå Olof Bergvall

Redaktör Alnarp Anette Neldestam

Redaktör Uppsala Elin Bäckström

Omslag: Eva Ilic är en av fiskexperterna på expeditionen på Västerhavet.

Papper: Munken Polar 130 g

Foto: Ann-Katrin Hallin

Tryck: Elanders AB, 2013

Illustrationer: Fredrik Saarkoppel, Kobolt Media AB


RESURS 4.13 » 3

SLU hittade ut och vann

Nytt material Beställ vår nya programkatalog och International Prospectus på www.slu.se.

Foto: JEnny Svennås-Gillner

SLU-lag tog både första och andra plats i årets friskvårdstävling Hittaut i Uppsala. Totalt deltog 49 lag, varav SLU ställde upp med sju lag. Vinnare blev SLU:s Mark och Miljö som efter en hård kamp mot Vatten och Miljö segrade i två klasser: både totalt antal checkpoints och snittet på de fem bästa i laget.

ELLS är ett samarbete inom undervisning och forskning mellan sju ledande europeiska lantbruks- och life science-universitet: Köpenhamn, Wageningen, Hohenheim, Prag, Warsawa, Boku i Wien och SLU. I år övertar SLU ordförandeskapet i ELLS från och med årsmötet i november.

ELLS-studenter vid myggfjärden Det var en varm och solstrålande sensommardag när ett drygt trettiotal studenter från hela världen besökte Gysinge och Färnebofjärdens nationalpark, för att lära sig mer om restaurering av landskap och vatten. Text: Annika Borg

K

ursen startade på distans i juni, med uppgiften att varje student skulle göra ett videoprojekt om ett miljöproblem och en restaurering av ett vatten- och landområden i sitt närområde. Under två veckor i augusti fick de sedan dyka rakt in i olika praktiska exempel i det uppländska landskapet, bland annat Färnebofjärden, med Erkenlaboratoriet i Norrtälje som basläger. – Vi vill ge studenterna ett brett perspektiv på flera miljöproblem och deras lösningar. Det finns ett stort engagemang, många olika erfarenheter bland studenterna, säger Jan Lagerlöf, kursledare och professor i ekologi.

På de praktiska lektionerna ute i fält fick studenterna lära sig mer om vilka möjligheter och problem som kan följa på restaureringsaktiviteter i våtmarker, skogar och vattendrag. Allt med bakgrund av EU:s vatten- och habitatdirektiv. – Det är en viktig del att matcha teorin med att komma ut på plats och se det som vi lär oss om, säger Tobias Vrede, forskare vid institutionen för vatten och miljö. En som verkligen håller med om det är studenten Amanda Bresser från Nederländerna. Hon har just tagit sin kandidatexamen och är intresserad av ekologi för att bygga på sin utbildning i mark och vatten. – Det är verkligen en bra mix mellan

teori och praktik, och en väldigt intressant möjlighet att möta studenter från en mängd olika länder. Något som varit extra bra med den här kursen är det grupprojekt som vi har gjort kring olika konkreta problem, säger hon. ■ Fakta: ELLS sommarkurs

Kursen gavs inom ramen för ett ELLSprogram (Euroleague for Life Sciences). Sedan 2004 ges kursen varje sommar med ett av de sju ELLS-universiteten som arrangör. Varje år har den ett nytt fokus beroende på vilken del av Europa som exkursionerna hålls i.


Notiser

Om SLU på Twitter Jesper Broberg @brobergjesper sep 5 (Förbundsdirektör på hushållningssällskapet) I dag deltar jag i referensgruppsmöte med forskningsprogrammet Framtidens lantbruk för första gången. Intressant och viktigt. @_SLU

40

SLU rankas som 40:e universitet internationellt och som nionde i Europa i kategorin Agriculture and Forestry i QS World University Ranking.

Bok om energiskogsodling Lars Christersson återvände en gång i början av 80-talet till en åker där han tre år tidigare varit inblandad i att plantera poppelsticklingar. Han trodde först att han kommit fel – runt omkring var ju bara sex meter hög skog. Till slut insåg han att det var hans små sticklingar som vuxit så mycket på så kort tid. – Det var då jag riktigt insåg vilken potential energiskog besitter.

Foto: Jenny Svennås-gillner

Nu har den pensionerade professorn i Skoglig intensivodling skrivit boken som sammanfattar forskningen om energiskogsodling vid SLU, Papperspopplar och energipilar.

Christer Westlund ledde lärarkursen i entreprenöriellt lärande. – Alla människor är i grunden entusiastiska. Mitt jobb är att locka fram det hos var och en så att det kommer till användning, säger han.

Pedagoger lär sig om entreprenörskap På kursen Entreprenöriellt lärande har verksamma pedagoger inspirerats till att sprida kunskaper om entreprenörskap vidare till studenterna.   – Vår idé är att gå via pedagogiken för att främja entreprenöriellt lärande för våra studenter. Vi vill att studenterna själva ska kunna identifiera sina styrkor och få kraft att använda dem, säger Niclas Östlund, SLU Holding, och den som arrangerar och leder delprojektet inriktat mot lärarna. Entreprenörskap handlar inte nödvändigtvis om att starta företag. Snarare om förmågan att fatta beslut vid olika vägval i vardagen. Det handlar om självtillit för att kunna navigera i livet, om drivkraft och integritet. Och om att kunna hantera förändringar och organisera resurser i samspel med andra.

  – När lärarna sedan praktiserar de här kunskaperna i sin undervisning kan de i sin tur främja kreativiteten hos studenterna. Vi vill med projektet skapa en generös pay it forward-kultur där vi delar med oss av våra lärdomar, säger Niclas. Kursledaren Christer Westlund från Me University, poängterar också att de entreprenöriella egenskaperna har man nytta av överallt.   – Vi skapar förutsättningar för studenterna och deras lärare att väcka de här kunskaperna till liv. Som arbetslivet ser ut i dag behöver alla vara mer entreprenöriella, för att till exempel få bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Min utgångspunkt är att alla människor föds med nyfikenhet och entusiasm, och det handlar om att ta bort det som hindrar den från att komma fram, säger Christer.

Forskningen har handlat om att ta fram växtarter som är de mest effektiva solfångarna – de som är bäst på att omvandla solenergi till ved. De växter i Sverige som är allra bäst på att omvandla solenergi till kemisk energi är salix och poppel. I dag utgör skador från insekter och svampangrepp de stora utmaningarna för forskningen om energiskog. – Jag har alltid varit fascinerad av fotosyntesen när solljuset omvandlas till kemisk energi i växterna. Det är den processen, som sker i alla gröna växter, som är den mest betydelsefulla i världen. ­– Vi har varit med om att ersätta oljan med andra typer av energikällor vad gäller uppvärmning. Den stora utmaningen i dag är att effektivt kunna göra fordonsbränsle av biomassa.

30 miljoner biologiska skatter kartlagda Fossiler, monterade djur – från blåvalar till insekter – och pressade växter. I dag finns över 30 miljoner liknande föremål i olika svenska biologiska samlingar, till exempel på museer och i skolor. I den nya boken Skatter i vått och torrt försöker Torleif Ingelög, biolog och tidigare chef för Artdatabanken, och även ledamot av Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ge en övergripande presentation av samlingarna och svara på varför vi egent-

ligen har alla dessa föremål och hur vi kan använda dem. Torleif Ingelög förklarar hur samlingarnar har vuxit fram de senaste 250 åren och redogör bland annat för hur juridiken ser ut: får man verkligen samla på vad som helst? Vi lottar ut ett exemplar. Vill du ha chans att vinna? Mejla redaktionen: resurs@slu.se


RESURS 4.13 » 5

Nya fakultetsnamn LTJ-fakulteten byter namn till fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap, LTV. NL-fakulteten byter namn till fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, NJ. Styrelsen godkände namnförslagen vid sitt möte den 6 november.

Prisad professor

NJ

LTV

NL

LTJ

Leif Andersson, gästprofessor på institutionen för husdjursgenetik, har tilldelats Olof Rudbeck­priset 2013. Priset delades ut på Olof Rudbeckdagen den 18 oktober av Upsala Läkareförening, för framstående insatser inom forskning som fått stor klinisk betydelse. Leif är även professor i funktionsgenomik.

I det nyinvigda Safe Salad Laboratory i Alnarp kommer forskare att kunna studera tarmsmittor på färska bladgrönsaker.

Tarmsmitta på sallad undersöks i nytt laboratorium

Foto: Annika Borg

För att kunna studera EHEC–bakterier och andra sjukdomsframkallande mikroorganismer på frukt och grönt har SLU Alnarp öppnat ett nytt laboratorium. Det nya laboratoriet, som invigdes den 17 oktober, är utrustat med separerad luftcirkulation och specialutrustning som säkerhetsbänkar, autoklaver och slussar som gör att ingen smitta ska kunna lämna labbet.   – Tidigare har vi utfört forskningen på icke-patogena stammar, det vill säga bakterier som inte producerar det gift vi blir sjuka av. Men i och med att vi nu har de nya faciliteterna kan vi dra mycket säkrare slutsatser om tarmsmittor på bladgrönsaker, säger professor Beatrix Alsanius som också leder det pro-

jekt för säker salladsodling som har tilldelats 15,9 miljoner kronor från Formas, där hon och forskare från flera vetenskapliga discipliner och lärosäten kommer att arbeta tillsammans. I det nya laboratoriet ska hortonomer, mikrobiologer, läkare och teknologer tillsammans ta reda på hur tarmsmittor koloniserar bladgrönsaker och vilka faktorer som påverkar tillväxten av dem på frukt och grönt.   – Detta är mycket angeläget mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser EHEC-infektioner kan få och att det i hög grad är barn som drabbas, säger Beatrix. Foto: Ragnhild Möller

SOL-avhandling prisas Camilo Calderon, avdelningen för landskapsarkitektur på institutionen för stad och land, vann pris för sin avhandling om samhällsdeltagande i stadsplanering och gestaltning. Det var ECLAS, European Counsil of Landscape Architecture Schools, som vid sin årliga konferens delade ut priset. – Det är ett stort erkännande – ECLAS är en viktig organisation inom fältet, säger Camilo. Avhandlingen är en teoretisk studie med starka kopplingar till praktiska fallstudier. I sin studie har Camilo Calderon utmanat och problematiserat hur samhällsdeltagande processer av planering och design av offentliga miljöer teoretiseras i landskapsarkitektur. Med sin bakgrund som arkitekt och stadsplanerare har han i sin forskning verkat för att de olika vetenskapliga fälten som är relaterade till landskapsarkitektur ska kunna mötas och korsbefruktas. Nu vill Camilo utveckla samarbeten med Afrika och Latinamerika. – Forskningen behöver utmanas av samarbeten över gränserna för att man ska kunna få ett nytt perspektiv på diskussioner som man tar för givna, säger han. Avhandlingens titel är Politicising Participation: Towards a new theoretical approach to participation in the planning and design of public space.

Beatrix Alsanius som leder projektet för säker salladsodling, visar upp det nya laboratoriet vid invigningen den 17 oktober.

VHC tas i bruk i december Byggentreprenören Skanska överlämnar i december Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) i Uppsala till Akademiska hus som i sin tur lämnar över till hyresgästen SLU. Det innebär att den sista fasen nu kan börja, och att möbler, inredning och utrustning kommer att monteras och installeras under våren. Alla sex institutioner på fakulteten för

veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH) samt Universitetsdjursjukhuset (UDS) flyttar in under nästa sommar med början i juni. Studenterna på SLU:s djurutbildningar börjar i VHC höstterminen 2014. Eftersom VH:s institutioner nu flyttar ihop och samarbetar runt flera funktioner kommer stora samordningsvinster att göras.


– För att spara energi har Akademiska hus och Vattenfall byggt en anläggning som konverterar fjärrvärme till kyla, som i sin tur användas till att reglera inomhusklimatet i de nya husen i Ultuna, berättar Johanna Sennmark.

Universitetet redo för ISO 14001 Miljöarbetet är här för att stanna. Efter ett nytt rektorsbeslut fortsätter arbetet med att miljöcertifiera SLU och innan året är slut ska miljömål för hela universitetet vara uppsatta. För miljöchefen Johanna Sennmark är det bra att arbetet nu har blivit en permanent del av SLU.   – Det märks att SLU satsar seriöst på miljöarbetet, säger hon. Text: elin bäckström • Foto: jenny svennås-gillner

D

et var den 2 september i år som rektor beslutade om att miljöarbetet, som hittills har varit ett projekt, ska vara en permanent del av universitetets verksamhet. Under året har två nya tjänster tillsatts. Den tidigare projektledaren Camillas Källman har anställts som miljökoordinator och Johanna Sennmark är ny miljöchef. Fram till nu är hälften av verksamheten certifierad enligt ISO 14001. Den första insti­tutionen certifierades 2004 och 2016 ska hela universitetet leva upp till kraven. De delar och institutioner som redan har certifierats har varit tillmötesgående trots att resurser ibland varit knappa och blivit en del extrajobb. – Folk vill vara med. De tycker att det är kul och de sätter till resurser för att det ska bli bra. Jag tror att det hänger jättemycket ihop med varumärket SLU. Man vill leva som man lär, man vill försöka bli

bättre och visa att det går, säger Johanna Sennmark. För att bli certifierade måste institutionen ha en tydlig plan för hur den ska arbeta för en hållbar utveckling. Forskare ska ta in hållbar utveckling som en parameter i sina arbeten. För studenternas del ska det ingå i kursplanen. De kan till exempel få frågor om hållbar utveckling och tvingas fundera på hur de kan ta det med sig i arbetslivet. Parallellt med certifieringen pågår ett arbete med att ta fram miljömål för hela SLU, som ska vara klart före nyår. Enligt en förordning är statliga myndigheter skyldiga att ha ett miljöledningssystem för att kartlägga sin miljöpåverkan. Naturvårdsverket sköter tillsynen och kräver redovisning inom tre områden: resor, energi och inköp. SLU har även lagt till kärnverksamheterna forskning och utbildning. – Vi har hittills inte haft några över-

gripande miljömål. Miljöpolicyn har funnits länge och är bra men det måste finnas konkreta mål som vi kan sikta mot och som vi kan mäta, säger Johanna Sennmark. Alla institutioner som är certifierade har bra och mätbara mål som man kan inspireras av. I den privata sektorn har miljöarbete pågått länge. ISO-standarden 14001 infördes för 17 år sedan – 1996 – och nästan 4 400 företag och myndigheter är redan certifierade. Borde inte SLU med vår inriktning på de gröna näringarna gjort det här för länge sedan? – Det är uppseendeväckande att universitetsvärlden inte har bättre koll utan ligger långt efter den privata sektorn. Men bland statliga myndigheter och andra universitet ligger vi långt framme. Till exempel institutionen för skoglig resurshushållning firar snart tioårsjubileum som certifierad verksamhet. ■


Foto: Jenny Svennås-Gillner

RESURS 4.13 » 7

SLU i Media

Svartmunnad smörbult och trångbodda katter Hallå där… Lena Sundin Rådström, ny chef för Artdatabanken från januari 2014. Text: annika borg

Vad har du för relation till Artdatabanken i dag? ­­­– Som chef för sektionen för förvaltning av värdefull natur på Naturvårdsverket är jag i dag en beställare av uppdrag från Artdatabanken. Framför allt rör det sig om behov av Artdatabankens samlade kunskap om art- och naturtyper för att stödja vårt arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och förvaltningen av skyddade områden. Vad ser du mest fram emot? – Att få lära känna alla nya medarbetare och Artdatabankens verksamhet. Och naturligtvis att få bidra med mina erfarenheter i att skapa en kreativ och positiv arbetsplats där alla känner sig delaktiga och bidrar till att Ardatabanken blir Den samlande kraften för ett rikt växt och djurliv.

Text: Mikael Jansson, presschef

Att medierna intresserar sig framför allt för nyheter som rör djur är ingen nyhet för oss på kommunikationsavdelningen. Den gångna perioden sedan förra Resursnumret ger också syn för denna sägen.

A

bsolut störst medialt genomslag fick Skaradoktoranden Frida Lundmarks rapport om att katter inte verkar bry sig så mycket om i fall de lever trångbott eller har ett lite större utrymme till sitt förfogande. Det som däremot verkar spela roll för välbefinnandet är vilka katter som delar utrymmet. Och det kan ju vara bra för både kattägare och katter att veta. En annan, inte fullt så kramgo varelse är den svartmunnade smörbulten, en invasiv fiskart som allt oftare verkar dyka upp i svenska vatten. Akvatiska resursers pressmeddelande om detta togs upp brett i medierna, och framför allt i Blekinge och

Östergötland där de senaste fynden gjorts. Den lär för övrigt vara en hygglig matfisk, dessutom ett bra byte för Östersjöns abborrar och torskar att äta upp sig på. Seminariet om älgar i mitten av oktober ledde också till en gedigen rapportering, kanske delvis tack vare att det då var älgjaktsäsong. Älgar och älgdöd engagerade mycket. Bland de få tråkiga nyheterna finns förstås den våldsamma branden i Rånna som, även om SLU inte äger byggnaderna, innebär vissa avbräck i forskningen och framför allt får tragiska konsekvenser för många människor inom och utanför SLU. ■

Hur har du förberett dig? – Jag läser in mig, och har besökt både Artdatabanken och min blivande chef dekan Barbara Ekbom under hösten. Min strategi är att ta ledigt från mitt nuvarande arbete i början av december för att få en månads mental omställningstid till att axla naturvårdssveriges roligaste jobb. Vilka erfarenheter tar du med dig till det nya jobbet? – Jag har en gedigen bakgrund inom biologi och forskning från Göteborgs universitet, med en magisterexamen inom marinbiologi och jag är docent i zoo­fysiologi. Från Naturvårdsverket tar jag med mig erfarenheter att som ledare och chef ha arbetat med naturvårdsbiologi, varumärken och organisationsförändringar.

En svartmunnad smörbult.

Foto: Peter van der Sluijs (CC BY), Wikimedia CommonS


8

« RESURS 4.13

En avdelning under universitetsadministrationen som alla vid SLU förr eller senare kommer i kontakt med är avdelningen för infrastruktur, eller ”Infra” i dagligt tal. Sedan några månader tillbaka pågår en kraftsamling som ska vässa avdelningen ytterligare.

Ett bättre Infra – nu vässas verksamheten Text: Annika Borg

Foto: P-O Skatt

E

tt bättre Infra. Så kallas det projekt som startades i maj och som kommer att pågå i två år, och som indirekt kommer att påverka hela SLU. Det handlar om avdelningen för infrastruktur, som på uppdrag av universitetsdirektören kraftsamlar för att förbättra kvaliteten i sina tjänster – men också förståelsen för deras arbete i organisationen. När man ska beskriva avdelningens verksamhet lämpar det sig kanske bäst att använda den där bilden av elefanten, som några blinda personer i varsin ände ska beskriva utifrån vad Projektledaren de känner. Man har Jon Kennedy. kanske koll på det som ligger en närmast, men helheten är svårare att få en bild av. Tjänstekatalogen på webben

En som däremot har järnkoll på hela Infra är projektledaren Jon Kennedy. – En viktig del i vårt arbete med projektet är att få ihop bilden av vår verksam-

het i alla dess olika delar och göra den tydligare. Därmed fokuserar vi både på ett enat och ett bättre Infra, säger han. Bland det första som gjordes i projektet var tjänstekatalogen, som nu finns

”Genom att förbättra dialogen med verksam­heten kan vi öka nyttan för verksamhetens medarbetare.” på medarbetarwebben. Där beskrivs alla tjänster som utförs av Infra i organisationen. Och det kan vara allt från produktion av grovfoder till SLU:s stallar, alla typer av verkstadsjobb, lokalplanering och närservice, till krishantering och strålsäkerhet. Det är också under Infras paraply som miljöarbetet vid SLU planeras och drivs. – Vi vill förenkla för alla att kontakta oss, samtidigt som vi kvalitetssäkrar hanteringen av alla ärenden vi får in. I stället för att använda ett antal telefonnummer och mejladresser ska det bara vara en väg in, och sedan ska man slussas

vidare till rätt instans, säger Jon Kennedy. Att förbättra dialogen med övriga SLU är också något som man ska arbeta med i projektet. Därför kommer det att anordnas regelbundna möten med fakultetsledningar, institutioner och avdelningar för att informera och fånga upp förändringar i behov och krav som finns ute i verksamheten. Bra service

– Genom att förbättra dialogen med verksamheten kan vi öka nyttan för verksamhetens medarbetare. Vi måste få veta hur vi bäst arbetar för att vara en bra serviceorganisation. Ett annat delprojekt handlar om att se över finansieringsmodellen och säkerställa att den är transparent, tydlig och harmoniserad. Det ska vara ett enhetligt system för hela SLU, med mindre avvikelser mellan olika orter än det är i dag. Det är i princip alla på avdelningen som involveras i projektet. Det finns ett stort engagemang, berättar Jon. – Det har aldrig varit något problem med att få folk både från Infra och från verksamheten i övrigt att delta, utan man vill vara med i de olika aktiviteterna som projektet innehåller. ■

Infras tjänster Lokalförsörjning

Service

Administration

Säkerhet

Miljö

till exempel lokalplanering, hyresadministration och grovfoder.

till exempel lokalvård, publikationsservice och verkstad.

till exempel beställningar, husansvar och evenemang.

till exempel krishantering, bevakning och väktartjänster samt kemikaliehantering.

till exempel stöd i miljöfrågor.


RESURS 4.13 » 9

Foto: Ann-Katrin Hallin

TEMA internationalisering

Forskning över gränserna ”Stora förändringar i vår omvärld gör att den globala dimensionen i SLU:s verksamhet blir allt viktigare.”

Så står det i SLU:s strategidokument Vetenskap för global utveckling. Det gäller inte minst forskningen om livsmedelsförsörjning i en tid när livsmedelskedjan blir alltmer global, och förutsättningarna för att bedriva lantbruk förändras över hela

världen. Här har vårt universitet stor potential, kunskaper och erfarenheter att förbättra levnadsvillkoren för världens fattiga. Men vårt internationella arbete begränsas inte av jordoch skogsbruk. Läs också om utbildning gällande genetiska resur­ser, ett internationellt delningsverktyg för både forskningsresultat och forskningsprocessen, och om en trålfiskeexpedition i Västerhavet inom ramen för det internationella fiskeridatasamarbetet.

>>


TEMA internationalisering

1

3

2

Letar svar om det hållbara fisket Text och foto: Ann-Katrin Hallin

Hur mycket av en fiskart är det hållbart att fiska upp i ett havsområde? För att kunna ge råd om fiskbestånd och fiskekvoter samlar fiskexperter vid institutionen för akvatiska resurser in biologiska data. Följ med på en trålexpedition i Västerhavet.

M

ed ombord på det 78 meter långa forskningsfartyget U/F Dana finns tio fiskexperter från SLU och en femton man stark besättning från Danmarks Tekniske Universitet. Expeditionsledare är Barbara Bland med 25 års erfarenhet i ryggen. – Som expeditionschef är jag ansvarig för personal och provtagning, men det är också min särskilda uppgift att se till att tråldragen blir gjorda på ett godkänt sätt, berättar Barbara. Klockan 07.00 är det dags för dagens första tråldrag. Barbara instruerar kapten Klaus Persson från DTU om vilken posi-

tion och hur mycket vajer som ska köras ut. Hon följer noga att trålens öppning sprids på ett bra sätt. Sedan trålar vi i 3,7 knops hastighet under 30 minuter längs samma tråldrag som tidigare expeditioner. provtagningens hjärta

Inne i fiskelabbet portionerar Fredrik Nilsson ut fångsten på sorteringsbandet med en långskaftad metallskrapa medan Olof Löfgren sprider den. Bandet rullar på snabbt och de nio fiskexperterna har alla sin egen uppgift för att arbetslaget snabbt ska hinna plocka ut ett representativt urval av fiskar av olika slag och storlek.

Ansiktsuttrycken talar om djup koncentration men över maskinbrölet hörs också en stadig ström av rop, tilltal, kommandon och skratt. Sist vid bandet står Jan-Erik Johansson, ansvarig för fiskelabb. Han avgör vad som släpps förbi och vad som hamnar i provlådorna beroende på hur fångsten ser ut. – De arter som vi fångar ofta men i ett fåtal plockar vi oftast ut alla exemplar av. Om vi däremot får en hel fångst med till exempel jämngammal sill, plockar vi troligtvis ett urval av dem, berättar Jan-Erik Johansson. Bråttom innan nästa tråldrag

Efter grovsorteringen mäts och vägs fångsten. För torskfiskar, rödspätta och tunga görs några ytterligare analyser direkt. Carina Jernberg placerar spetsen på en morakniv bakom torskens ögon och bry-


RESURS 4.13 » 11

Bottentrålprovtagning till havs 1. Under de internationella bottentrålprovtagningarna (IBTS) samlar SLU in biologiska fiskedata om de flesta kommersiellt intressanta fiskarterna. Det är en grundpelare för forskarnas rådgivning om fiskbestånd och fiskekvoter i Västerhavet. På båtens tråldäck står Francesca Vitale som är expeditionens vetenskapliga ledare sedan 5 år.

5

6

2. Varje tråldrag, eller ”hal”, måste göras på ett korrekt sätt för att kunna bli till ett bra underlag för uppskattningen av fiskbestånden. Här syns en kummel. 3. Vid sorteringsbandet krävs yrkesskicklighet, koncentrationsförmåga och ett fungerande lagarbete. Den samlade erfarenheten i arbets­ laget är hela 144 expeditionsår. 4. Vid ett av tråldragen analyserar Olof Löfgren och Mikael Pettersson 200 sillar. 5. När ett trettiotal pigghajar hamnar i trålen skyndar sig besättningen att mäta och väga dem. De flesta kan räddas till livet om de får komma tillbaks till havet så snart som möjligt. 6. Expeditionsledare Barbara Bland övervakar att trålningen fungerar väl. Vid ett av tråldragen blir fångsten något större än förväntat vilket leder till huvudbry.

4

7

7. Vissa prover tas med tillbaka till labbet för ytterligare analyser och lagring.

Internationell fiskedatainsamling

ter upp så att det går att plocka ut hörselstenen, otoliten. Den avslöjar torskens ålder på ett liknande sätt som årsringarna på ett träd. Sedan snittar Carina upp buken för att avgöra kön och vilken mognad torsken har, det vill säga om den har lekt eller inte i år. Hon ropar ut resultaten till Eva Ilic som antecknar. vem äter vem?

När Carina och Eva är klara med torsken går den vidare till Fredrik Nilsson och Francesca Vitale. De gör extraanalyser för ett europeiskt forskningsprojekt med fokus på maganalyser. – Vi bidrar till att forskarna kan få mer data på vem som äter vem. Det kan ge bättre beståndsuppskattningar i framtiden, berättar Francesca Vitale, som är expeditionens vetenskapliga ledare. Vid kortänden av labbuppställningen

väger Christina Pettersson och AnnChristine Rudolphi den övriga fångsten som samlats i tråg och korgar. Ann-Christine alternerar mellan att vara expeditionsledare och vara en i laget under olika expeditionsveckor. – Fördelen med att arbeta som en i laget är just att man får vara helt ledig när fiskelabbjobbet väl är klart, säger Ann-Christine och torkar en svettdroppe ur pannan. Medan arbetet i fiskelabbet pågått har fartyget hunnit förflytta sig 12 sjömil och klockan 09.43 sätter Barbara dagens andra tråldrag. Varje dag hinner arbetslaget med fyra-fem tråldrag. I dag slutar arbetet inte förrän vid halvtiotiden och då har de bara hunnit med en halvtimmes uppehåll för middag och en kortare paus. Ändå råder arbetsglädje, laganda och trivsel ombord. ■

SLU:s fiskexperter är ute på provtagningsexpeditioner ungefär 60 dagar om året inom ramen för det internationella fiskeridatasamarbetet, knutet till havsforskningsrådet (ICES) och finansierat av EU samt Havs- och vattenmyndigheten. Sverige ansvarar för undersökningarna i Skagerrak och Kattegatt. Ett exempel är The International Bottom Trawl Survey (IBTS) som genomförs vid två tillfällen varje år. För att kunna genomföra provtagningarna hyr Sverige forskningsfartyget U/F Dana av Danmarks Tekniske Universitet. Forskarna använder insamlade data för att beräkna vid vilken nivå fiskfångsterna bör ligga på för ett långsiktigt hållbart fiske. Dessa fångstnivåer kommuniceras sedan till beslutsfattare genom råd, så kallade ICES Advice. Läs mer och lyssna på webben www.slu.se/kunskapsbank eller i tidningen Miljötrender www.slu.se/miljotrender.


TEMA internationalisering

Global forskningsresurs växer fram Text: Elin Bäckström

Världens befolkning ökar med flera miljarder de närmaste trettio åren. Redan i dag går nästan en miljard människor hungriga. Samtidigt påverkar klimatförändringar och annan miljöförstöring kraftigt allt liv på jorden. Vilka möjligheter har ett universitet som SLU att bidra till att möta dessa globala utmaningar?

Foto: Jenny Svennås-Gillner

U

Johan Schnürer, SLU:s vicerektor för samverkan.

ngefär så gick tankarna hos Johan Schnürer, SLU:s vicerektor för samverkan, när han påbörjade ett projekt som nu är på väg att bli ett världsomspännande kunskapsnätverk; The Global Challenges University Alliance. Målet är att knyta till sig 4–5 ledande universitet från varje kontinent. De ska ha framstående forskning inom minst tre viktiga utmaningsområden. Nätverket ska ta sig an de stora frågorna som rör och berör hela världen: till exempel livsmedelsförsörjning, uthålligt skogsbruk, hållbar stadsutveckling och klimatförändringar. Arbetet ska bidra till att hitta lösningar för en hållbar utveckling som rimmar med världens befolkningsökning. – Det ska vara globalt. Det ska inte

handla om utvecklingsbistånd, inte vara ett Sverige-USA-projekt eller EU-projekt utan omfatta hela världen med kunskap och kompetenser från alla kontinenter. Det ska vara en global forskningsresurs, säger Johan Schnürer. I internationella rankningar över lantbruksuniversitet hamnar SLU bland de 20 främsta i världen vilket är viktigt när man vill skapa ett globalt initiativ som det här. 17 universitet är redan aktiva i projektet, bland andra University of Tokyo i Japan och Cornell i USA. Den närmaste tiden ska Johan Schnürer besöka flera tänkbara samarbetspartner i olika delar av världen. Det finns två syften: dels att försäkra sig om att universitetens ledningar stödjer Global Challenges University Alliance


RESURS 4.13 » 13

Globalisering – ett omtalat ord Men vad betyder det egentligen och hur påverkas högre utbildning och forskning av globaliseringstrenden? Hur påverkar det SLU?

U

Hela 17 universitet är redan nu aktiva i projektet, bland andra University of Tokyo i Japan, Makerere i Uganda, University of Sao Paolo i Brasilen, China Agricultural University i Peking och Cornell i USA.

Foto: Julio Gonzalez

och är beredda att göra det till en permanent del av sin verksamhet. Det andra är att säkerställa projektets långsiktiga finansiering. Deltagandet i Global Challenges University Alliance ska vara aktivt. Deltagarna träffas i temastyrda workshops, inte bara för att utbyta redan gjord forskning utan också för att diskutera viktiga framtidsfrågor inom sina områden. Tanken är att varje workshop ska formulera ett opinionpaper som visar på de viktigaste kunskapsluckorna och forskningsbehoven. Varje workshop skall också planera en uppföljande global doktorandkurs inom ramen för Global Challenges Summer Schools. Under 2012 och 2013 har tre konferenser hållits: Biodrivmedel och bioraffinanderier, Framtiden för maten och Invasiva arter. Det närmaste året blir det en uppföljning på matenkonferensen och dessutom tre nya workshops: Gröna hållbara städer, Framtidens skogsbruk och Akvakultur. Varför gör ni det här? – För att världen behöver det! Miljö och produktion är stora och viktiga frågor. Vi ska ta fram ny kunskap och måste möta kollegor från andra länder och världsdelar. Ytterst handlar det om att utbilda morgondagens ledare inom den global bioekonomin, säger Johan Schnürer. ■

niversiteten världen över har sedan många år tillbaka arbetat med internationalisering, till exempel student- och personalmobilitet, gemensamma utbildningar och samarbeten över nationsgränserna. Medan internationaliseringen är en aktiv, politiskt inspirerad process kan vi inte påverka globaliseringstrenden på samma sätt. Detta betyder att universiteten och SLU behöver förhålla sig till globaliseringen och de medföljande utmaningarna. Strategiskt ledarskap är således en nyckel för universitetens framgång framöver. På ESMU (European Center for Strategic Management of Universities) anser man att globaliseringen är en extern socio-ekonomisk process som har pågått sedan början av 1900-talet. Denna process var också huvudtema för en ”Winter School” i ESMU:s regi i Valencia i början på mars som jag fick möjlighet att delta i. En viktig fråga för SLU är hur vi vill definiera vår roll som forsknings- och utbildningsleverantör i den globaliserade världen. Företrädare för ESMU ritar upp ett framtidsscenario med 50 rika och prestigefyllda universitet i världen (några framför allt virtuella globala kunskapsleverantörer), 100–200 internationella konsortier av universitet (som delar resurser och genomför gemensamma program) plus många specialiserade nisch- och regionala institutioner. För att själva kunna se och marknadsföra SLU:s roll i detta scenario bör vi diskutera vad vi gör på universitetet och hur bra vi gör det. En tydlig profilering tillsammans med en tydlig kommunikationsstrategi för universitetet är alltså tillsammans med en strategisk personal- och ekonomisk planering en förutsättning för att kunna locka och behålla de bästa forskarna, lärarna och studenterna vid SLU. Globaliseringen är en möjlighet för SLU att ta del av all den kunskap och ut­veckling som finns utanför Sveriges gränser. Samtidigt kan universitetet visa hur vår forskning och utbildning bidrar till den globala utvecklingen och varför just SLU är intressant som partner. Det är något som gynnar oss alla. ■ Margit Nothnagl Fakultetsdirektör LTJ-fakulteten


TEMA internationalisering

Genom SLU Globals partnerskap med Team-Africa får universitetet möjlighet att delta i ett långsiktigt arbete för högre utbildning inom lantbruksvetenskaperna i Afrika.

Långsiktig satsning i Afrika

D

et var en väl ut veck lad fingertoppskänsla från SLU:s Sida-kontakt Philip Chiverton, som ledde till samarbetet mellan SLU Global och Team-Africa Carolyn Glynn, biträ(Tertiary Educadande föreståndare vid tion for AgriculSLU Global. ture Mechanism in Africa). Detta är ett internationellt partnerskap som fokuserar på högre utbildning och som i sin tur är del av CAADP: ett afrikadrivet program som arbetar för ekonomisk tillväxt i Afrika genom ökad produktivitet inom lantbruksområdet. – Jag förstod att detta var ett initiativ utöver det vanliga och att vi bara måste haka på. När vi fick chansen att vara med

på ett tidigt möte med Team-Africa fick jag samma känsla som Philip – detta är ett sammanhang som kan betyda mycket för SLU, säger Carolyn Glynn, biträdande föreståndare vid SLU Global. Från SLU Globals sida går arbetet ut på att bana vägen för SLU:s forskare och lärare att utveckla utbytet med afrikanska kolleger med fokus på forskning och utbildning. Initiativet handlar främst om att reformera den högre utbildningen i afrikanska länder genom att arbeta för att utbildningarna ska utveckla studenterna till självständiga, kreativa problemlösare som till exempel kan skapa nya företag och bidra till en uthållig ekonomisk tillväxt i sina länder. Det som är ovanligt är att arbetet förankras genom hela kedjan från enskilda lärare, deras institutioner och universitet, till landets ministrar och den Afrikanska unionen. ■

SLU Global

En miljard människor i världen har i dag inte full tillgång till föda. Det handlar inte bara om ren svält – det finns också många människor i världen som är under- eller felnärda. SLU Global har de senaste åren sökt och fått stöd från regeringen för satsningar på tryggad livsmedelsförsörjning (food security), med fokus på Afrika. Det handlar om totalt 75 miljoner kronor som beviljats i tre omgångar till särskilda satsningar på forskning och kapacitetsutbyggnad genom forskningssamarbeten, forskarutbildningsinsatser och lärarutbyten. Det är delvis detta som möjliggör SLU:s långsiktiga satsning på Team-Africa.

Foto: Jenny Svennås-Gillner

Assem Abu Hatab och Sebastian Hess genomför en studie som kan utgöra en plattform för dialog om högre utbildning inom lantbruk i Afrika. Att bygga upp relationer och tillit är en avgörande komponent för att ett partnerskap ska kunna utvecklas på ett bra sätt.

Litteraturstudie som startpunkt för dialog I våras började arbetet för docent Sebastian Hess och postdoktor Assem Abu Hatab, båda verksamma vid institutionen för ekonomi. Första delen av deras projekt är en litteraturstudie där man sammanställer forskningsläget dels inom lantbruket i Afrika, dels inom högre utbildning på kontinenten. Studien ger en vetenskaplig grund för vidare diskussioner. – Genom att lägga ihop dessa två olika forskningsområden kan vi ringa in läget för högre utbildningarna, berättar Sebastian Hess.

Det handlar om en systematisk undersökning och metaanalys där SLU-forskarna gått igenom cirka 800 vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter från ett tjugotal databaser. En viktig del av processen är den internationella rådgivande panel som expertgranskar analysen. – Vår studie kan öka medvetenheten om de skillnader som finns mellan olika länder och regioner så att man kan förstå varandras positioner i det viktiga arbetet med att bygga ut den högre utbildningen, säger Sebastian.

Assem poängterar att det inte går att tala om Afrika som en enhet, eftersom lantbrukssektorn och den högre utbildningen är väldigt skiftande. Nu är de inne i projektets andra fas, som är en empirisk studie. Ett antal frågor, baserade på resultat från litteraturstudien, ställs till cirka 150 olika intressenter i tjugo afrikanska länder – prefekter och professorer på universitet, och företrädare för lantbrukssektorns företag och organisationer. Överblicken över framtidens utmaningar blir en viktig gemensam plattform att utgå ifrån.


RESURS 4.13 » 15

Gratis delning av publikationer i fulltext En plats där man kan dela forskning i fulltext, hitta forskning och skapa kontakt med andra forskare – helt gratis. Det är vad Voa3r är. I korthet förstås. tillgängligt för alla. Den andra är att skapa ren behöver inte logga in och inte heller kontakter mellan forskare, studenter och betala någon prenumerationsavgift. Men praktiker utifrån intresseområden. om man vill ha snabb kontakt med andra Informationen om alla publikationer forskare måste man skaffa ett användarsom publiceras vid SLU och deponeras i konto. Det är också gratis och är ett slags fulltext i databasen Epsilon, överförs till Facebook för universitetsvärlden inom Voa3r-portalen. På samma sätt kopplar SLU:s områden. ■ andra universitet sina fulltextdatabaser till portalen. – Som ett resultat av projektet kan man nu i Epsilon skapa relationer mellan sin egen publikation och andra publikationer, till exempel tidigare versioner, tidskriftspublicerade varianter och till alla sina referenser berättar Urban Ericsson. Voa3r-portalen är öppen för alla, både för universitetsvärlden och Urban Ericsson är SLU-ansvarig allmänheten. Användaför Voa3r-projektet.

Globala resurser på schemat Under september anordnades för femtonde gången den avancerade internationella utbildningen Grip. 25 deltagare från låginkomstländer i hela världen kom till SLU och Uppsala för att lära sig mer om utvecklingen på området för immateriella rättigheter och genetiska resurser.

Foto: Jenny Svennås-Gillner

G

– Det finns en häpnadsväckande förmåga att ena alla olikheter i gruppen. Det är härligt att se hur bra samarbete och vänskap växer fram, ofta genom små detaljer. Jag har fått fantastiska minnen som jag aldrig kommer glömma, säger Salama Abdelghani.

rip är en utbildning som vill förbättra kunskapsläget och bidra till förändringsprocesser i låg- och medelinkomstländer. En av deltagarna, Salama Abdelghani, finansministerns rådgivare i Palestina, menar att utbildningen är viktig för utvecklingen i länder som är rika på genetiska resurser och intellektuella egendomar, men som inte har samma möjlighet att skydda dem som västländerna. Men nyttan av utveckling på detta område tillfaller hela världen. Vi behöver tillsammans utveckla överenskommelser och fördrag för att reglera hur vi ska utbyta resurser globalt. – I Palestina har processen mot att harmonisera våra lagar med de internationella överenskommelserna på området just startat. För oss ligger fokus på traditionell

kunskap som behöver skyddas, säger han. Den palestinska staten håller nu på att etablera nya institutioner som fokuserar på rättighetsfrågor kring genetiska resurser och traditionell kunskap. Kursen samlade denna gång deltagare från bland annat Nordkorea, Rwanda, Irak och Colombia. ■ FAKTA: Grip

Grip – Genetic Resources and Intellectual Property Rights Forskningsledare: Carl-Gustaf Thornström, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU. Finansiering: 55 miljoner kronor under elva år från Sida. Antal deltagare: Drygt 320 domare, patentgranskare, växtförädlare, politiker och rådgivare, från Sydamerika, södra och östra Afrika, sydöst- och Centralasien och Balkan, har gått utbildningen under perioden 2003–2014.

Foto: Jenny Svennås-Gillner

– Det nya är att i Voa3r kan man dela både sin publikation och sin forskningsprocess med andra - helt gratis. Det är fulltextpubliceringen i Epsilon som möjliggör detta. Andra forskningsdatabaser rymmer ofta endast sammanfattningar, abstracts, och kanske kontaktuppgifter till forskaren. Här får vi i samma portal möjligheten att läsa hela avhandlingar och att nätverka med forskare inom SLU:s ämnesområden, säger Urban Ericsson, bibliotekarie i Ultuna och SLU-ansvarig för Voa3r-projektet. Han säger ”Voaaar”, med långt a. Förkortningen står för Virtual Open Access Agriculture & Aquaculture Repository och är ett EU-projekt som avslutades nu i juni. 14 europeiska universitet med inriktning på gröna vetenskaper har varit med och nästa mål är att hitta en långsiktig lösning för att plattformen ska kunna utvecklas och bli permanent. Portalen har två grundfunktioner. Den ena är att sprida forskningsresultat fritt


TEMA internationalisering

Skogen är en förnyelsebar resurs och de många möjligheter skogen ger kan utredas med Heurekasystemet. Här visas analys i den minsta geografiska skalan, ett enskilt bestånd, med verktyget StandWise. Tomas Lämås leder programmet Skogliga hållbarhetsanalyser. Foto: Mona Bonta Bergman

Heureka väcker nyfikenhet jorden runt SLU-forskare har utvecklat ett analysverktyg som används för att visa hur olika skötselåtgärder påverkar små och stora skogsområden på kort och lång sikt. I ett och samma system kopplas ekonomi, ekologi och sociala värden ihop – ett världsunikt koncept som forskare världen över fått upp ögonen för. Text: Annika Borg

L

ite alldagligt sagt är programmet med det fantasieggande namnet Heureka ett beslutsstödjande system för skoglig analys och planering – och ett väldigt kraftfullt sådant. Utvecklat av forskare vid SLU och Skogforsk består det konkret av fem programvaror för olika användningsområden. Systemet kan hantera många olika företeelser samtidigt – virkesproduktion, skogsbränsle, inlagring av kol i skogen, skattning av hur skogen lämpar sig för rekreation och skogens lämplighet som habitat för olika arter. – Det är unikt att kunna göra analyser på så pass detaljerad nivå och för så många variabler, säger Tomas Lämås som leder programmet Skogliga hållbarhetsanalyser, och som ledde det forskningsprogram inom vilket systemet utvecklades. Genom Heurekas tjugoåriga utveck-

lingshistoria har såväl forskare som praktiker varit med på banan. – Det är fantastiskt att vi lyckades få både skogssidan och miljösidan att hjälpas åt att Fakta: Heureka

För Heurekasystemets förvaltning och vidareutveckling ansvarar programmet Skogliga hållbarhetsanalyser vid institutionen för skoglig resurshushållning i Umeå. Medarbetare i programmet är, förutom Tomas Lämås (programledare), Mona Bonta Bergman (kommunikatör), Karin Öhman (biträdande programledare), Anders Lundström (analytiker) och Hampus Holmström (analytiker). www.slu.se/sha www.slu.se/heureka

bygga upp Heureka – båda sidor såg behovet av ett sådant system, poängterar Tomas. Heureka exporteras västerut

Internationellt sett ligger Heureka långt framme med sina flermålsanalyser och möjligheter till analys av olika skogliga värden i olika geografiska skalor. Nu tar Norge hjälp av Heureka för att kunna utöka användningen av skogsresursen, som är ett viktigt komplement till den ändliga naturresursen olja. I ett fyraårigt forskningsprogram ska systemet anpassas till de speciella norska förhållandena. Där finns exempelvis mycket brant terräng i skogsområdena, men också stora värden i skogen vad gäller rekreation och turism. Till att börja med kommer man att utvärdera tillväxtmodellerna som Heureka baseras på, och om de kan fungera för norska växtförhållanden och klimat.


RESURS 4.13 » 17

En av de som tagit en närmare titt på Heureka är den nyblivne hedersdoktorn vid SLU, professor Andrés Weintraub Pohorille från University of Chile. Han arbetar inom fältet operation research, som handlar om att hitta bra lösningar på komplexa problem och frågeställningar inom till exempel skogsnäringen.

Foto: privat

Han menar att Heureka är unikt just i bemärkelsen att systemet har en så stor spännvidd. De system han sett tidigare arbetar med ett avgränsat problem. Heureka integrerar alla dessa i ett system.   – Jag blev väldigt imponerad över kvaliteten, och det faktum att det har så många användare. Forskarna i Umeå har gjort ett arbete som förtjänar att bli uppmärksammat internationellt, säger Andrés Weintraub.

I augusti besökte Tomas Lämås Kina för att presentera Heureka, på inbjudan av Shandong University of Agriculture. Där finns en medvetenhet om de utmaningar som landet står inför inom energi- och miljöfrågorna, och ett starkt intresse av att utveckla forskning om förnyelsebara resurser som exempelvis skogen. Men att exportera systemet dit kan vara en stor utmaning. – Kärnan i systemet är de modeller som visar hur träd och bestånd växer och svarar på olika åtgärder, och de är framtagna för svenska förhållanden. Det skulle krävas mycket arbete – och internationellt samarbete – för att byta ut modellerna som utgör systemets ryggrad. Det handlar om trädarter, klimat, jordmån och många andra parametrar som måste ändras. Men det är absolut inte omöjligt, säger Tomas Lämås. ■

Foto: Thomas Harrysson

Hedersdoktor imponeras

Själva forskningsprocesserna genererar många tillgångar som kan vara till stor nytta på många sätt. I ett pilotprojekt ska forskarna i Skara få hjälp med att inventera dessa tillgångar.

Forskningens biprodukter inventeras Text: Annika Borg

D

et är inte bara de konkreta resultaten som är tillgångar i ett forskningsprojekt. De ger ofta upphov till många olika typer av ny kunskap som kan ses som intellektuella tillgångar. Det kan handla om rådata, metoder, modeller, designer, mjukvara eller uppfinningar - biprodukter av forskningen som uppmärksammas mer sällan än själva forskningsresultaten, inte minst av forskarna själva. – Forskare är ofta fokuserade på sin frågeställning och målet med forskningen – publikationerna och resultaten. Men på vägen dit kan man skapa många tillgångar som skulle kunna nyttiggöras också, säger Richard Andersson. Han jobbar för SLU Holding i Skara, och leder sedan i maj ett projekt som erbjuder alla Skaras forskare hjälp att inventera sina intellektuella tillgångar. Verktyget som används, Intellectual Assets Inventory, är framtaget av Innovationskontor Väst vid Chalmers, som också är de som finansierar projektet. Förhoppningen är att detta senare ska kunna erbjudas alla forskare vid SLU. Richard poängterar att nyttiggörande av tillgångar bara till viss del handlar om kommersialisering. Kunskapstillgångar kan användas på många olika sätt och för en rad ändamål. Det behöver inte vara en ekonomisk drivkraft bakom. Men vilka är de intellektuella tillgångarna? Hur kan man som forskare göra dem tillgängliga, och samtidigt skydda dem? Vem äger de intellektuella tillgångarna som är biprodukten av ett forskningsprojekt? Under sommaren har de forskare i Skara som ville delta i projektet fått lista ”biprodukter” av sin forskning som skulle kunna vara en tillgång eller innovation. Sedan har de tillsammans med Richard diskuterat de tillgångar som de listat, för att vaska fram vilka som skulle kunna vara intressanta att gå vidare med. Han har mött mycket nyfikenhet och entusiasm bland de forskare som anslutit sig till projektet, hittills hälften av alla som forskar vid SLU i Skara. – Det har varit väldigt många som nappat på erbjudandet. Särskilt stort intresse har det varit bland forskningsle-

darna, vilket är väldigt roligt för de kan hjälpa till att inspirera forskare som de har nära sig, säger Richard. ■ Verktyget består av en matris med sex olika frågor eller perspektiv, som ger forskaren underlag för att förstå och beskriva de intellektuella tillgångarna och ge en uppfattning om hur de kan nyttiggöras.

mn,

t na e tillgången et 1. Namn. G t. eller en etiket

av tillgång iv vad för typ 2. Typ. Beskr en metod, t exempelvis det är. Är de design a, ell, mjukvar data, en mod g? eller uppfinnin ns ägare? m är tillgånge 3. Ägare. Ve avtal a påverkas av Hur kan dett industrin? t.ex. avtal med t beskriva ing. Försök at 4. Beskrivn jer några te att det in rö på ett sätt så hemligheter. iv vad du rande. Beskr 5. Nyttiggö Vem är ttiggörandet. tänker om ny a jag sk för och hur det intressant a? ss ängligt för de göra det tillg lationer som r. Definiera re e n o ti la e R 6. dra till­g har med an denna tillgån annat? den av något gångar. Beror

När använder man sig av verktyget?

• När man planerar en artikel • Vid ansökan om forskningsmedel • I diskussioner med kollegor om äganderätt till tillgångar • Vid presentation för potentiella partners • När man skriver kontrakt med företag, myndigheter eller organisationer • I kontakt med media • Om man vill distribuera kunskap på internet Läs mer: http://innovationskontorvast. se/ikv/nyttiggorande/hantering-av-intellektuella-tillgangar


18

« RESURS 4.13

Praktiska lösningar i forskningen Att forska innebär att tänka i nya banor. I vissa fall blir behovet av kreativa, praktiska lösningar väldigt påtagligt. Då kan en verkstad vara till hjälp.

Svetsad lösning sluter tätt Foto: Jenny Svennås-gillner

Text: Elin Bäckström

D

Tre snabba till Tommy Text: Elin Bäckström

Det finns många sätt att få hjälp med att tillverka särskilda redskap till sin forskning. Närmast till hands är att kontakta SLU:s verkstäder som finns på alla orter. Tommy Wennberg håller i verkstaden i Uppsala. Vad kan du hjälpa till med?

– Det mesta. Jag gör allt med metall själv utom att fräsa. Men jag har ett stort kontaktnät med andra verkstäder så det går fort att få det gjort ändå. Jag åtar jag mig alla jobb som finns. Det är bara att ringa så fixar jag det. Jag har en ambulerande verksamhet och är inte i verkstaden så ofta men svarar alltid i mobilen. – Det beror på hur stort det är och hur bråttom det är. Riktigt akuta grejer som en skördetröska som går sönder går alltid före. Då åker jag ut på en gång. Annars löser jag det tillsammans med forskaren; vad det är som ska göras och hur snabbt. Det mesta fixar jag ganska omgående. Kan du berätta om någon särskilt rolig eller speciell beställning?

– Nej, egentligen inte. Men ett par gånger har jag varit med om att forskaren och jag har velat lösa problemet på olika vis. Forskaren har kört på sin egen modell men sedan kommit tillbaka: ”Jag får nog göra som du sa.” Det är inte ofta som folk erkänner att de har haft fel, men det är väldigt skönt när de gör det.

skogstillväxt och växthusgaser

Monika Strömgren är jägmästare på institutionen för mark och miljö. Hennes område är bland annat skogstillväxt och växthusgaser. Just nu arbetar hon med forskningsledaren Johan Bergs forskning där de, förenklat sagt, tittar på om man med hjälp av gödsling kan minska tiden då skogen avger koldioxid. Men med gödsling ökar risken för avgång av lustgas, som är en betydligt starkare växthusgas. Samtidigt som Monika Strömgren försökte lösa metodproblemet var det öppet hus på JTI i Uppsala. Hon tog kontakt med dem för att hitta en lösning och hade redan en idé om vad hon behövde: en tät miljö som fungerar i alla väder. Kanske ett ventilationsrör. – Jag frågade om de kunde svetsa rör åt mig, men de kom upp med en annan idé. På JTI fanns det redan en stålram som använt till gödslingsstudier. Eftersom Monika Strömgrens undersökning också handlade om gödsling, om än i skogen, kunde den passa bra. – Vi utgick ifrån den, men jag ville ha den annorlunda; lite lägre och kammaren skulle ha en fläkt inuti så att luften blev bra blandad. JTI:s verkstadstekniker, Tomas Reiland, ser över stålramarna en sista gång innan Monika Strömgren får dem.

På plats i en ungskog i Småland place­ rades metallramarna ut i juli i somras. Under en mätning fylls en ränna med vatten och när kammaren, som ser ut som en upp- och nervänd plastbalja, placeras på bildas ett alldeles tätt rum där koncentrationen av gaser som avges från marken genast börjar att öka. luft samlas i glasflaskor

I studierna mäter hon hur snabbt lustgaskoncentrationen i luften ökar. Var tredje vecka samlas tre luftprover från varje kammare in i glasflaskor. Fläkten hjälper till att blanda luften väl och en pump ser till att luften drivs ner i glasflaskorna. Om hon inte hade hittat JTI hade hon vänt sig till en vanlig svetsarverkstad. – Det hade säkert gått bra det med, men det smidiga på JTI är att det förstår forskning och kunde resonera kring hur den skulle fungera och vad det finns för krav. Det känns också bra att andra forskare redan har publicerat studier där de använt samma modell av stålramar och kammare. Då kan jag hänvisa till dem när det gäller metodbeskrivningen. Det är en fördel för mig att det är en beprövad teknik, säger Monika Strömgren. ■ Foto: CARINA JOHANSSON, JTI

Hur lång framförhållning behöver du?

et började med ett ventilationsrör och slutade med en bakplåt utan botten. Ungefär. När Monika Strömgren skulle mäta lustgasutsläppet i skogsmark behövdes en ny variant av utrustning. Efter många funderingar fick hon den specialtillverkad av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Hon, precis som många andra markforskare, använder sig av ramar eller rör som avgränsar marken och som gör att det går att skapa en sluten miljö nära marken. – Ofta har jag använt avsågade avloppsrör. Den här gången behövde jag något större och funderade på ventilationsrör, men var inte övertygad om att det var en bra idé, berättar hon.


RESURS 4.13 » 19

– Med ett långt spjutkast och några minuters kalibrering når planet sin marschhöjd och autopiloten kopplas in, berättar Frauke Ecke, docent i landskapsekologi.

250 000 kronors metodik har fått vingar Med hjälp av ett miniplan kartläggs den döda veden på bäverdammar. Hundratals fotografier tas från 150 meters höjd och bildar en stor översiktsbild med fantastisk skärpa. Text: Elin Bäckström • Foto: Jenny Svennås-gillner

F

rauke Ecke får en klar blick över landskapet, trots att hon själv står på marken. Hon har väldigt roligt. – I början gick pulsen upp rejält när jag skulle starta planet. Det är ju ganska dyrt så det kändes hårt att kasta upp det i luften och hoppas att det håller. Nu har rutinen tagit över och hjärtklappningen sjunkit. Hon håller planet i ena handen och fjärrkontrollen i den andra. Efter ett spjutkast i motvind styrs planet upp på marschhöjden på mellan 150 och 300 meter. Efter någon minuts kalibrering för att hitta rätt balans kopplas autopiloten på. Sedan sköter undersökningen sig själv ända fram till landningen.

skärpan blir bättre

Hittills har mycket av hennes forskning varit fältstudier. Det här är något annat. – Jag har fått nya infallsvinklar. Det här har öppnat ögonen på mig för vad som är möjligt forskningsmässigt. Med satellitbilder och traditionella flygfoton kan man bara se vilken typ av vegetation som finns på platsen, men inte exakt vilka växter. Med fältstudier är det lätt att titta på till exempel täckningsgraden hos olika arter, men inte hur mycket arterna breder ut sig. Där fyller flygstudierna ett hål.

Som docent i landskapsekologi forskar hon bland annat i om bävern är bra eller dålig för landskap. Som en del i detta undersöker hon tillsammans med kollegor den ekologiska rollen av all död ved som bävrarna producerar genom fällningar och dammbyggen. När bävrarna överger en uppdämd damm och vattnet har runnit ifrån markerna blir både sediment och stående och liggande död ved kvar. Grov död ved är en bristvara i det svenska skogslandskapet. Här kan bävern fylla en viktig ekologisk roll, säger Frauke Ecke. Planet en prototyp

Planet har utvecklats av företaget Smart­ Planes i Skellefteå. 2007 kom den första prototypen och Frauke Ecke köpte sitt plan förra året. Flygplanet, mark-sändare, fjärrkontroll och datorprogram – allt måste fungera för att flygningen ska bli bra. Att fotografera en bäverdamm på 400 x 400 meter, tar cirka en timme. Hur rutten ska se ut och hur många bilder som ska tas bestäms innan. I det här fallet ska bilderna lappa över varandra med 80 procent, för att få ett så bra skärpedjup som möjligt. Väl hemma vid datorn börjar pillgörat. Fotografierna sätts samman till stora sjok med hög upplösning. Frauke Ecke zoomar

in och märker ut veden i ett geografiskt informationssystem. Stående död ved blir orange prickar. Liggande död ved blir små röda streck. Flera forskare på SLU, som bland annat tittat på gödslingseffekter på åkermark och vildsvinsskador i skogar, använder sig också av flygplan. Men metoden kan ha sina begränsningar berättar Frauke Ecke. Som en första metodstudie har hon varit med för att se om planet skulle kunna användas till att kartlägga kungsörnsbon. Det fungerade inte. – Kungsörnarnas bon i träd har ofta skyddande grenar ovanför sig. I och med att planet fotograferar rakt ovanifrån såg vi inga bon. Precis utvecklad snedbildsfotografering kan dock lösa problemet. För den döda veden på bäverängarna fungerar den befintliga tekniken däremot mycket bra. Men en sak saknas tycker Frauke Ecke: – Det skulle vara skönt om datorprogrammet automatiskt kunde identifiera den döda veden, så som jag nu gör för hand. Vi är på väg att utveckla en sådan metod och det kommer att spara mycket tid. ■

Fakta: Flygplanet

Vingspann: 120 centimeter Vikt: 1,2 kilo Bildupplösning: 4,6 centimeter Noggrannhet: 6­–9 centimeter


Akamiska högtider

Till vänster: Liying Wang är en av fyra doktorer från skogsvetenskapliga fakulteten som promoverades i år. I bakgrunden promotor Ola Sallnäs. Överst t h: Sluss-ordförande Karin Bothén höll ett uppskattat tal till de nypromoverade. Nederst t h: SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse och Uppsala universitets rektor Eva Åkesson.

PROMOTION 2013 Foto: Jenny Svennås-Gillner

Lördagen den 5 oktober hölls SLU:s årliga promotionshögtid. I år promoverades drygt 50 nya doktorer, tre jubeldoktorer och fem hedersdoktorer. Vid promotionen i aulan uppmärksammades också de som fått motta SLU:s förtjänstmedaljer och pedagogiska pris. Dagen avslutades, som traditionen bjuder, med en bal på Uppsala slott med middag och dans. Fler bilder från promotionen hittar du på: www.slu.se/promotion2013

Fem lyckliga bekransade och nypromoverade doktorer. Från höger: Victor Johansson, Dennis Jonason, Johanna Lundström, Barbara Locke Grandér och Ola Lundin.

Indonesiska ambassadören Dewa Made Juniarta Sastrawan och lantbruksminister Eskil Erlandsson flankerar rektor Lisa Sennerby Forsse vid slottsbanketten.

Nyblivne hedersdoktorn Pekka Olsson med fru Lena Malmgren.


RESURS 4.13 » 21

Nillas känsla för fest Text: Mikael Jansson

SLU:s egen festfixare Gunilla Angemo, ceremonimästare och ansvarig för bland annat de akademiska högtiderna går nu i pension efter 26 år på SLU.

N

De kammade hem SLU:s guld- och silvermedaljer för förtjänstfulla gärningar. Från vänster Stefan Alenius (liten guldmedalj), Matilda Olstorpe (silvermedalj) och Sara von Arnold (stor guldmedalj)

Maria Kylin fick som lagrepresentant ta emot SLU:s pedagogiska lagpris.

Maria Andersson belönades med det individuella pedagogiska priset, och talade dessutom vid middagen.

illa, som hon kallas, kom 1987 från Lantbruksnämnden till SLU som rektors sekreterare, först för Mårten Carlsson, därefter Thomas Rosswall. År 2000 fick hon ta över ansvaret för bland annat de akademiska högtiderna, vilka hon som rektors sekreterare redan tidigare hade kommit i kontakt med. – Det har varit både omväxlande och stimulerande, säger Nilla. Som rektors sekreterare var det som att byta jobb när man bytte rektor, eftersom de var så olika som personer. Att arrangera de akademiska högtiderna – professorsinstallationer och promotionshögtider – och därtill också Nit och redlighet, rektorsinstallation, mottagningar och avtackningar med mera kräver en högt utvecklad simultankapacitet och även en diplomatisk förmåga parad med rak ordergivning. Små problem ska lösas med samma flinkhet som de stora, och dessutom gärna på stubinen. Nilla är stolt över att SLU:s akademiska högtider fått omdömet värdigt, vackert, varmt. – Det roligaste är ju att man träffar så många olika människor. Den som har gjort störst intryck är nog Temple Grandin, som blev hedersdoktor 2009. En väldigt speciell kvinna; djurforskare som har autism. Hon var fantastisk! – Och studenterna är helt underbara, jag brukar säga ”mina studenter”. Alla de som under åren ställt upp som marskalkar, fanbärare med mera har varit jätteduktiga, trevliga och alltid glada och positiva! – Jag har ju alltid haft ett utåtriktat jobb, så jag har träffat så många trevliga arbetskamrater genom åren, vilket också har gett ett stort kontaktnät som jag har haft nytta av. Det är många som har passerat revy och som det är kul att möta även efteråt. Nu väntar ett nytt liv kantat av resor, golfspel, fritidshusskötsel och umgänge med barnbarnen. – När jag nu får tillfälle vill jag tacka alla – ingen nämnd, ingen glömd – som jag har haft glädjen att få samarbeta med under mina 26 år på SLU. ■

Gunilla Angemo har alltid uppskattat samarbetet med SLU-studenterna.


22

« RESURS 4.13

Personaltidningen blir elektronisk 2014 Det har gjorts en gång tidigare. Men då var SLU alldeles för långt i framkant. Nu är nog både tiden och universitetet moget att ta steget in i den elektroniska eran. Text: Tina Zethraeus, kommunikationschef  •  Foto: JEnny Svennås-Gillner

V

år personaltidning Resurs ska bli nätburen från och med 2014, vilket innebär att detta är den sista papperstidning som nu kommer hem i brevlådan. Det finns flera orsaker till förändringen. Ett viktigt skäl är att vi i enlighet med vår verksamhetsidé vill vara varsamma med (natur)resurser, som till exempel papper. Flera undersökningar visar att de flesta tycker att Resurs är trevlig och stärker vi-känslan. Men det är inte i den tryckta tidningen man hittar nyheterna. I dag är det medarbetarwebb och elektroniska nyhetsbrev som berättar vad som händer på arbetsplatsen. Ledningsnytt och webbplatser som ”Framtidens SLU” är nya fungerande kommunikationskanaler för det som sker inom universitetet. Bloggar förmedlar snabbt tankar från ledningen, snabbare än rektorskrönikan i pappersResurs. Resurs’ styrka har varit de gedigna artiklarna, arbetsplatsreportagen och person­­porträtten. Läsaren får veta lite mer om någon kollega och verksamheten. Det vill vi ha kvar och vidareutveckla, men nu i elektronisk form. Nu tar arbetet vid att finslipa formen på en ny e-tidning, som till att börja med ska ha ett namn. Reflex

igen? Synaps? Vi tar gärna emot förslag! Håll ögonen öppna så där i februari på medarbetarwebben. ■ SLU:s personaltidningar genom åren

Under SLU:s första år, 1978–1991, fanns en enklare personaltidning med det litet putslustiga namnet SLU-ringen. Under 1990-talet tillkom en mer påkostad personaltidning, SLU Just nu, med fotoillustrationer och färgtryck. Den levde fram till år 2002, då den – av kostnadsskäl – lades ned och ersattes av en elektronisk personaltidning, Reflex. Reflex gjordes i ett elektroniskt format så att den ändå skulle kunna skrivas ut och t ex läggas ut på fika­bordet på avdelningar där inte alla hade tillgång dator. Personaltidningen på papper återkom 2005, då under det nuvarande namnet Resurs. Men nu får alltså papperet som informationsbärare ersättas av dataskärmar. Text: Mikael Jansson, presschef, tidigare redaktör eller ansvarig utgivare för div. SLU-personaltidningar.


RESURS 4.13 » 23

webbspalten R

språkspaltenw

Biblioteket i

Spegla innehåll i Episerver

Fem steg till en bra sammanfattning

Spännande samarbeten

En av fördelarna med att använda ett webbpubliceringssystem (i vårt fall Episerver) är att det ofta finns funktioner som kan underlätta förvaltningen av innehållet. En sådan är möjligheten att publicera samma innehåll på flera sidor. Till att börja med finns möjligheten att visa innehållet från en hel sida på ett annat ställe i strukturen. I redigeraläget väljer du fliken ”Genväg”, och i rullisten ”Typ av länk” väljer du ”Hämta data från sida i Episerver CMS”. Och så pekar du ut sidan som innehållet ska hämtas från. Din nya sida får då en egen adress men du behöver bara hålla innehållet uppdaterat på ursprungssidan. Denna funktion ska dock användas med måttlighet då sökmotorerna inte uppskattar så kallat duplicerat innehåll – alltså exakt likadant innehåll publicerat på flera ställen på webbplatsen. Ett annat exempel kan vara om du vill ha samma kontaktinformation i högerspalten på flera eller alla era webbsidor. Då är det ju onödigt arbete att behöva ändra på varje enskild sida när ett namn, telefonnummer eller e-postadress byts ut. För att åstadkomma detta använder du ”Dynamiskt innehåll” (den lilla gula symbolen med två krullparenteser ovanför textrutan i redigeringsläget). Ställ markören där du vill infoga dynamiskt innehåll, klicka på symbolen, välj plug-in ”Sidegenskap”, markera vilken sida du vill hämta informationen från och vilken sidegenskap du vill hämta, dvs. vilken del av sidan som du vill återanvända. Spara och publicera. Läs mer på www.slu.se/dynamisktinnehall Vi vill också passa på att tipsa om knappar, en annan funktion i ”Dynamiskt innehåll”. Samma typ av knappar som används på webbarnas startsidor är tillgängliga för alla redaktörer. Knapparna finns för närvarande i två bredder; 220 och 300 pixlar men fler storlekar kommer att utvecklas. Läs mer om hur du använder knapparna på www.slu.se/knappar. Kontakt: webbredaktionen@slu.se

Skriver du en längre text bör du också skriva en sammanfattning. Se det som en service till läsarna – de slipper skumma igenom hela texten för att avgöra om de vill eller behöver läsa allt. Se till att textens huvudbudskap tydligt framgår av sammanfattningen. Det är en bra idé att sammanfatta avsnitt för avsnitt, eller rentav stycke för stycke. På så sätt ser du om allt innehåll är relevant, och om du upprepat något eller missat ett steg i tankekedjan. Dessa sammanfattningar kan du sedan använda som grund för en sammanfattning av hela texten. Fem saker att tänka på när du skriver sammanfattningar: 1. Placera om möjligt sammanfattningen först. Då kan sammanfattningen också fungera som introduktion till innehållet. 2. Börja med det viktigaste, det intressantaste, resultatet. Då ser läsaren snabbt om hen ska läsa vidare. 3. Se till att sammanfattningen svarar på frågorna vad, hur, när, vem, varför och var. Sammanfattningen ska kunna läsas fristående. 4. Glöm inte att längre sammanfattningar också behöver styckeindelning och mellanrubriker. Det gör det enklare att navigera i texten. 5. Överväg att ha en sammanfattning på fler språk än det texten är skriven på. Skriver du på svenska, gör en sammanfattning på engelska och tvärtom. Då är det mesta jobbet gjort om du senare behöver presentera innehållet på det andra språket! Tänk också på att det inte bara är långa rapporter som behöver sammanfattningar. Även sådant som protokoll, webbtexter och broschyrer kan med fördel inledas med en sammanfattning. Läs mer: https://internt.slu.se/sprak

Biblioteket är allt annat än en sluten värld. En av våra viktigaste uppgifter är att både erbjuda och hämta in kunskap från olika delar av världen, i olika nätverk och projekt. Biblioteket arbetar också tillsammans med studenter, forskare och anställda inom SLU på olika sätt. Samarbete med Makerere University Library SLU-biblioteket deltar i UD-projektet Innovative doctoral education for global food security. Inom detta projekt samarbetar biblioteket med Makerere University Library i Uganda. Biblioteken utformar tillsammans en doktorandkurs om informationssökning och vetenskaplig kommunikation och en workshop om Open Access, som under 2014 kommer att genomföras på plats i Uganda vid minst två tillfällen. Projektets övergripande målsättning är att stärka forskarutbildningen och dess internationalisering. Det är också ett mål att projektet ska leda till ett långsiktigt partnerskap med Makerere University. För bibliotekets del inleddes samarbetet i september då professor Maria Musoke, bibliotekschef på Makerere University, besökte Ultuna och projektgruppen träffades för ett inledande möte. 17-18 oktober anordnades också en pedagogisk workshop i Ultuna för hela projektet. SLU-biblioteket ser fram emot att fördjupa samarbetet med Makerere University Library och utveckla ett ömsesidigt givande partnerskap. SLU-bibliotekets projektgrupp består av Britt Marie Bergquist, Camilla Söderquist, Linda Åström Wennbom, Urban Ericsson och Charlotte Håkansson (koordinator). Samarbeten inom SLU Här är några exempel på aktuella samarbetsprojekt: • Omvärldsanalysuppdrag, till exempel översyn av publikationsområden, benchmarking av innovationsmodeller och kartläggning av potentiella kommersiella marknader. • Parallellpubliceringsprojekt i samarbete med institutionen för skoglig resurshushållning. • Ny medelfördelningsmodell, biblioteket är med och tar fram den nya anslagsfördelningsmodellen för universitetet. • SLUcris, ett projekt för att ta fram ett gemensamt Current Reseach Information System, det vill säga en standard för interoperabilitet mellan SLU:s många olika system. • Doktorandkurser på 2 hp ges varje termin. • Undervisning för studenter. Informationssökning, referenshantering, fusk- och plagiat med mera. … och mycket mer. Kontakt: biblioteket@slu.se


24

« RESURS 4.13

Julspecial KLURENDREJERIET® 2013 Trött på alla som ”kan allt”? Eller är du en sådan person som skulle vilja kunna? Som tur är kommer man inte långt med allmänbildning när man botaniserar bland frågorna i Klurendrejeriet®. Tävlingen är därför en utmaning av rang, där det gäller att verkligen gnugga geniknölarna och tänka såväl utanför lådan som burken! Kort sagt: tolv svårknäckta nötter kan såväl rädda som sabba resten av året. Sju av tolv utmaningar finner du här och samtliga frågor, tävlingsregler och poängräkning hittar du på: https://internt.slu.se/resurs

Den som besvarar flest frågor mest rätt på bäst sätt vinner förstapriset. Besvara minst en korrekt och du har möjlighet att vinna ett av bonuspriserna, tio volymer av Nationalnyckeln står på spel.

Ingen kan allt, men alla kan något!

1. Klämkäck lintott Vi kan bara anta att alla har hört talas den fräkniga lintotten vi söker här. Han har med sin gyllenblonda kalufs (se frisyren) och namn i genitiv definitivt blivit en vital del av den svenska kulturen. Under åren har l intotten dykt upp i många olika former, men har hela tiden behållit sin namnsdag sent i januari. Vad heter lintotten? Skriv ner den första bokstaven av namnet som står i genitiv.

3. LANDSFLYKTIGHET

Hur många länder i världen finns det? Enligt Mastercards hemsida är de över 200, fastän FN bara har 193 medlemsstater! För att besvara frågan skickade vi ut en spejare, Majken, till en icke namngiven skola i Uppsala. Det visade sig dock att hon missuppfattade uppgiften och istället bedömde treornas skrivbegåvning. Eller tänkte hon trots allt på original­uppgiften? Anteckna det totala antalet länder som gömmer sig i texten som innehåller fler konsonanter än vokaler.

2. SEDELÄRANDE KUNSKAP Sedan kronan infördes 1873 har Sveriges sedlar och mynt växlat både färg och form ett antal gånger. Inom kort kommer vi åter att få stifta närmare bekantskap med tvåkronan, även om den faktiskt aldrig gick ur tiden, och dessutom får vi för första gången en tvåhundrakronorssedel. På tal om tidigare utgivna sedlar, uppe i vänstra hörnet återfinns en del av en svensk sedel av klassiskt snitt. Vilket år var det sista den var giltig? Skriv ned den sista siffran i årtalet.

3 il 201 1 apr , a l a Upps

An

Månd

ag -

ius

-

-

-

.05 35

-

freda

ugus

g

Ultun ti – 14 decem b a Gam - Akade er 2013 la Up misk as psala - Sto jukhuset r vret - City a a en isk

rks pa en n ion em Kro gård tat ad ra Arrh s l k ns enius a d A sö la pla cke al Cam ntr pus U n psa bä entr Ce (A2) t p r ltuna Veter c U a s d v in är vä S vår gen ker mla SVA bå Ga ub gen onEkud t S d vä ing gen Kr en onpa L 04.5 3M 0 vä 05.5 Gusta rksgårde 0 0 5 n 0 . 5 0 . 0 2 M Emm f Kjellbergs 3M 0 5 06.1 y Rap 07.1 väg 5 0 .54 06 5.30 05.4 pes v 0 0 U M . 8 p 6 0 0 p ä M . 1 0 7.00 sala 19 g 7.17 07.4 05.5 Folk 6 0 en

-

p

lan

19 a

rh Ar

L

ve

klass

je l, . tred , d.v.s vå systemfe n a e r t t i – r e k ästa Aiti kriv oss, k och e ge b psatss de up lägren Ada kan lär int i gick å la r ä n V r g v ” n i y s u ä k r v m a i g s n o l pas an a s om r En orge gt språk s kligen ” med golade” e ppsat i år ver En egal u alutan ell t och i led , sade Moa n f a a h n r m v Eleve ens klass. en – bastu s dialektal k till sängs , Tina, so g n r e st ic n ir meni , Björkkvi m ofta hö ekta ”Vi g var en arg odkänt. ljd bl arg d so rr ordfö ett lan Styggelser et mer ko er”, ”boven ens lär ge ikat i rak m redan m ö d te ig . ilj ed so betyg ” rättas till e, Malin n verflöd in kt och pr ns ögon ( lektionsm ö e s je a s r i n a i o b a s e r ” s u N e i i M ä s l n a i sa !V lla nd ru tir g” påmi den b arium att stä e av ” onstid dand va la’gôtt föranden er i ett akv blir man inkubati lig ställnin n ta n g de ed och ” ar man i a ket som al ). Om det i nors m allad ”oma d/or radio k c ss en n ck   Mi rd lika my llröda blä s ut likt b en i en så o good tv a i a ä t t v rm t d i a n i s ing t t d l h l d e c ma a e t i m s m det kasu stna by sw kerat delar och med att fa ptera sig ” a ts a a t d s t a e r n d ä d r ka jämfö ttare killar tjejerna lä n , a med ter in rn sät sh.” e i g d e n w u S an h tmed en all t s n ä j   it

ingen

rättn alys av

115

tredje nska i

ven s av skri

gia

eru P s e t n Ya

Majke

  


RESURS 4.13 » 25

10. FASANSFULLT

5. BUSSFÖRBINDELSE

SIFFERKRYSS

Strax ovanför körschemat för Ultunas bussystem (linje 115) återfinns fyra geometriska figurer. De är korrekt positionerade i förhållande till varandra, om än här lite färggladare än normalt. De skall vara sammankopplade på ett visst sätt, men har här ”släppts fria”. Vilken är beteckningen (tre bokstäver) för de fullständigt sammanbundna symbolerna? Skriv ned beteckningen.

Vågrätt Nr  1  2  3  9 10 13 16 17 30 37 90 91

Lodrätt Nr  1  2  3  9 10 13 15 17 70 77 90 91

8. MÄRKT AV TIDENS TAND Vilken siffra (tre bokstäver) förknippas med ”händelseförloppet” vars start beskrivs kryptiskt här under?

7

G.W.B.

Ledtrådar och tips kommer att publiceras kontinuerligt under december i bloggen: http://klurendrejeriet.blogspot.com

4 000

-E

I=Y

Rätt svar på förra numrets korsord: JORDEN.

Vinnande bubblor Insänt av Emma Capandegui, avdelningen för student-och utbildningsservice, Uppsala.

Forskare på konferens i Uppsala djupdyker i Linnéträdgårdens mysterier.

Marlene Arleskog, Biomedicin och veterinärmedicinsk folkhälsovetenskap, vann utlottningen av boken Quantitative Pharmacology. – Ser du rikskuponger också?

– Ta så att det räcker till 3 matlådor i Syltan.

”,

foto: árpád BÓczén

– Jag tror vi får ihop det så vi klarar oss.

Vinnare: Ulla Ekström, Alnarpsbiblioteket. Lösningen finns på: https: //internt.slu.se/resurs

Välj ditt FÖRSTApris! Glasskål Centri Den blå glasskålen är ca 10 cm i diameter och är gjord av returkristall. Design: Jonas Torstensson.

Bronshäst – Allsvinn Smyckets förlaga är från 700–talet och hittades i Ultuna 2008. Vi behöver ditt svar senast den 14 januari 2014. Skicka in det till Resurs@slu.se, eller till Resurs, Box 7077, 750 07 Uppsala.


26

« RESURS 4.13

Safe salad laboratory

PHoto: Jenny Svennås-Gillner

PHoto: Lotta Berg

From the 10 October, researchers in Alnarp are able to carry out research on EHEC contamination of fresh salad and other vegetables. The laboratory is equipped to the highest level with a separate air system and other equipment to allow safe handling and containment of microorganisms which are the cause of a range of serious illness. The laboratory is led by Professor Beatrix Alsanius, who also leads a 15.9 mSEK Formas project on the safe production of salads.

Francesca Vitale is the scientific leader of the expedition. In Brief

Sustainable Fish How much of a fish species is it sustainable to pull out of the sea? In order to answer this and set sustainable fishing quotas, the researchers of the Department of Aquatic Resources are constantly gathering data. Aboard the 78 meter long research vessel U/F Dana are 10 SLU researchers and 15 crew members from Danmarks Tekniske Universitet. Trawled fish are sent to a sorting table

below deck, the catch sorted and categorized, and the experienced staff work quickly to select fish before the next catch comes aboard. In addition to measuring and weighing a representative sample, fish can be used for more detailed studies, such as cod which have their stomachs sampled for an EU project.

Johanna Sennmark, Enivronmental Manager.

SLU Global

PHoto: Jenny Svennås-Gillner

SLU Global supports, informs and coordinates our work in low & middle income countries. The unit was formed to implement the SLU strategy for Global Development. A billion people in the world do not receive adequate food, and SLU Global is coordinating the final 2 years of a 75 mSEK effort in Food Security, funded by the Swedish government. SLU Global is the focal point for SLU efforts in this key area.

Environmental certification World arena There is an explosive growth in the world population and not enough food. “What do you do?” asks Johan Schnürer, SLU Pro-Vice Chancellor. The answer from SLU has been Global Challenges University Alliance, an organisation that links 4 or 5 of the leading universities from each continent. Since 2012 conferences have addressed Future Foods, Invasive Species and Biofuels. With 17 leading universities involved progress is being made, but much work remains to be done to fill the key knowledge gaps.

Heureka! Team-Africa Through a link between SLU Global and Team-Africa, SLU has the opportunity to have a long term influence on tertiary agricultural education in Africa. Team-Africa is a central part of the SLU Global initiative, and Sebastian Hess and Assem Abouhatab from the Department of Economy are just concluding a literature review of over 800 documents, to produce an overview of the state of agricultural education in Africa.

SLU researchers have developed an analysis tool which can indicate how different management regimes can influence forestry in terms of economy, ecology and social worth. The system is unique and the forestry sector has shown interest in adopting Heureka in several parts of the world, not least China which has a huge potential to develop in forestry. The programme has five components and can work at a very fine scale, providing a unique decision making tool for forestry management.

By 2016 the whole of SLU will be environmentally certified according to ISO 14001. According to legislation, all government authorities should have environmental policies. The Swedish Environmental Protection Agency oversees this process, and requires that travel, energy and purchasing are governed by an environmental policy. In addition, SLU has added research and education, because they are part of our core activities.

The Vice-Chancellor writes As we near the end of an intensive autumn term, our Northern campus in Umeå has already had snow. Meanwhile, at our southern campus in Alnarp the SLU board has been meeting. Amongst the decisions has been to change the name of two faculties, as part of the restructuring that is the Future SLU process. This is part of the redefining process which has also encompassed education, which will now be focused under a central committee. On the research front, the annual cycle of granting decisions is reaching us, and SLU appears to have done well. On which note I wish you all a Merry Christmas and a Happy New Year!

Translation: Richard Hopkins


RESURS 4.13 » 27

Rektor: i skrivande stund

SLU:s namn flyger över världen

E

n intensiv hösttermin närmar sig slutet. Det är fortfarande några veckor kvar till jul och kung Bore har inlett sin Eriksgata söderut i vårt avlånga land. Vårt nordligaste campus Umeå har redan haft sitt första snöfall medan vi andra får stå ut med mörkret ett tag till. Styrelsen strävar efter att rotera platsen för sina styrelsemöten och den 6 november var det Alnarps tur att stå värd. Besöket inleddes med att styrelsen traditionsenligt avnjöt en delikat Mårtengåsmiddag kvällen före mötet, tillsammans med fakultetsledning och personal på campus. Bland beslut som styrelsen tog vid det efterföljande mötet var namnbytet. Fakulteten för landskapsplanering, trädgårdsoch jordbruksvetenskap (LTJ) blir fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV), och fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL) blir fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ). Namnbytet har föregåtts av många och långa diskussioner och är – om inte perfekt – så en god kompromiss. Namnbytet är ett resultat av arbetet med Framtidens SLU. Det ska tydliggöra vilka verksamhetsområden respektive fakultet har huvudansvar för. Varje fakultet får samtidigt ett generellt uppdrag. Fakultetsnämnderna ska besluta om vilka ämnesområden som ska finnas inom fakulteten, medan rektor utfärdar särskilda riktlinjer för fakultetsgemensamma ämnesområden där flera fakulteter tillsammans ansvarar för de tre områdena odlingssystem, växtskydd och växtförädling. Vad gäller utbildningsorganisationen ska en Central utbildningsnämnd (UN) och fyra programnämnder (PN) inrättas. Så här i slutet av terminen kan jag konstatera att SLU:s namn och goda rykte flyger över världen och lockar till många internationella besök och önskemål om samverkan. Jag vill också gratulera de av våra forskare som varit lyckosamma i rådens ansökningsomgångar. Hösten utfall från Formas, VR med flera uppgår i skrivande stund till över 200 miljoner – inte så illa! Därtill kommer tilldelningen från Beijerstiftelsen på 10 miljoner till VH-fakulteten. UKÄ:s utvärdering av våra utbildningar har gett betyget ”hög kvalitet” för såväl agronomutbildning-

arna som nu senast landskapsarkitektutbildningen. Flera av våra forskare har fått fina priser och utmärkelser, vilket är ytterligare bevis för att SLU håller hög kvalitet i allt vad vi gör. Detta blir det sista numret av Resurs som ges ut som pappers­t idning. Det är inte detsamma som att säga att Resurs går i graven – vi ser det som en time-out – och prövar modellen med en e-tidning under 2014. Därefter får vi utvärdera vad som fungerar bäst för SLU. Avslutningsvis vill jag tacka för goda insatser och önskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! Lisa Sennerby Forsse Rektor


POSTTIDNING B

Kommunikationsavdelningen Box 7077, 750 07 Uppsala

krönika

Behåll kontakten med universitetsvärlden SLU är en fantastisk plats när det gäller

svårt att se sitt eget bidrag i det stora hela och att se helheten. Nu, efter några år utanför SLU, har jag själv insett att det är minst lika svårt att hålla sig à jour med forskningens senaste rön och aktivt implementera och utveckla möjligheterna som dessa olika perspektiv erbjuder. Hur gick det till?

Men hur sprids egentligen alla framsteg, lösningar och nya rön från SLU ut i världen? Vilka tar del av denna enorma kunskapsbank? Redan som student men även senare som forskare och doktorand på SLU upplevde jag att överföringen av ny kunskap och idéer från universitetet och ut i samhälle och näringsliv ofta gick väldigt långsamt. Utanför står sedan världen och tampas med problem såsom stigande globala temperaturer, för stora kalhyggen, minskande biotoper för mängder av arter, allt från hackspettar till orangutanger. Världen skriker efter lösningar. Samtidigt sitter duktiga forskare med lösningar. Många gånger publiceras dessa i form av artiklar och avhandlingar som alltför ofta har svårt att nå ut i samhället. Emellertid fortsätter avskogningen av tropikerna, Sverige fortsätter att tillämpa gigantiska hyggen, vi konsumerar på tok för mycket trots att det som sagt finns forskningsresultat som inte bara identifierar orsaker utan även pekar på lösningar. För det är väl det som är SLU:s kall: att bidra till lösningen? Det går ju självklart att rada upp tusen förklaringar till varför det går långsamt; allt ifrån politiska intressen till tekniska komplikationer och ekonomiska avkastningskrav. Som student, men även som forskare, är det ibland

Foto: yapdi tajab, wwf

att plugga och forska runt hållbar miljö och naturvårdsrelaterade verksamheter. Ämnena som behandlas har en svindlande bredd, från minsta biokemiska processteg till ekosystemforskning. Mängder av högkvalitativ naturvårdsforskning, hållbarhetskriterier och resultat produceras på löpande band.

Olle Forshed är jägmästare och disputerade 2006 vid SLU med en avhandling om skonsamt regnskogsbruk. Sedan 2010 arbetar han vid Världsnaturfonden WWF, där han är talesperson i frågor om regnskog och tropiskt skogsbruk.

Forskningsmiljön och livet utanför kan ibland kännas som helt olika världar utan kontakt med varandra. Detta är självklart märkligt och jag har med åren insett mer och mer hur viktigt det är att vi som lämnar SLU eller andra lärosäten, oavsett om man är forskare eller student, aktivt strävar efter att behålla någon form av kontakt in i och med universitetsvärlden. Vi har allt att vinna på det. Vi (som lämnar) behöver fortsätta att diskutera de senaste rönen och fånga upp nya idéer genom att träffa nya generationer av studenter. Samtidigt behöver forskare som väljer en akademisk bana komma ihåg att gamla kollegor och utexaminerade studenter faktiskt erbjuder en fantastisk kontaktväg ut i samhället för forskning och implementering. Jag vill därför uppmuntra till ett mer aktivt samarbete och inspirera studenter, forskare och alumner att behålla kontaktnätet och nyfikenheten under hela yrkeslivet i en gemensam strävan efter en mer smidig och effektiv implementering av forskningsresultat. Tillsammans har vi bättre chanser att förändra världen och uppnå gemensamma mål som till exempel att rädda regnskogen eller vad vi nu hade för vision när vi började på SLU en gång i tiden! Olle Forshed

Jägmästare, forskare och regnskogsexpert på Världsnaturfonden WWF

Detta var sista numret av Resurs i pappersform. Håll utkik på medarbetarwebben efter vår nya webbtidning. God jul och gott nytt år önskar Resursredaktionen!

Resurs nr4 2013 web  

Personaltidningen Resurs för SLU:s medarbetare.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you