Page 1

Bruka, bevara och energieffektivisera


Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av dessa byggnader har som uppgift att ge maximalt stöd till den offentliga sektorns kärnverksamheter och att hålla dem med lokaler och service som har rätt kvalitet till lägsta kostnad. UFOS (Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor) bedriver utvecklingsprojekt som ger offentliga fastighetsförvaltare verktyg att effektivisera fastighetsföretagandet och att höja kvaliteten för hyresgästerna. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Sedan 2004 deltar även Energimyndigheten för att särskilt stötta projekt som syftar till energieffektivisering och minskad miljöbelastning i fastighetsföretagandet. Denna satsning går under namnet UFOS Energi. UFOS energisamarbete har hittills resulterat i ca 30 publikationer, både handböcker och idéskrifter, i något som kallas för Energibiblioteket. Syftet med detta är att ta fram goda exempel från offentliga fastighetsägare och att visa på praktiska verktyg. Se Energibiblioteket som en verktygslåda – den självklara startpunkten för dig som arbetar med energifrågor! Mer information hittar du på www.offentligafastigheter.se eller www.energibiblioteket.se Där kan du även beställa denna och andra skrifter.


Bruka, bevara och energieffektivisera

Bruka, bevara och energieffektivisera ¡ 3


Bruka, bevara och energieffektivisera © Offentliga fastigheter, 2015 ISBN: 978-91-7585-249-2 Upplysningar om innehållet: Felix Krause, felix.krause@skl.se Foto: Ahmet Kurt, Carlstedt arkitekter, Istock bildbyrå, Länsstyrelsen i Hallands län, Piteå kommun, Stockholms Stadsmuseum, Surahammar kommun Omslagsillustration: Kristina Alfonsdotter Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Webbplats: www.offentligafastigheter.se

4 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Förord I Sverige har vi stora mängder äldre fastigheter. Gemensamt för många av dem är att de har ett kulturhistoriskt värde. Att renovera och energieffektivisera den här typen av fastigheter är något som många tycker är svårt och riskabelt. Därför händer det att man istället för att ta risken att renovera och energieffektivisera låter fastigheten förfalla. I den här skriften presenterar vi en metod som visar hur man kan spara energi i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. En sådan byggnad behöver inte vara märkt för att vara värd att bevara. I Sverige har vi ett stort bestånd av byggnader som inte är märkta men som ändå visar något om vår historia genom vad de representerar och används till. Skriften har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket och Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Energimyndigheten. Skriften är författad av Tor Broström och Petra Eriksson, Uppsala universitet samt Heidi Norrström, Chalmers tekniska högskola. Till sin hjälp har författarna haft en styrgrupp som medverkat i arbete, bistått med material och lämnat värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Johan Gunnebo, Göteborgs stad; Fredrik Hedman, Skara-Götene kommuner; Elisabet Jermsten, Statens fastighetsverk och Pontus Werlinder, Stockholms stad. Lars Andrén har bidragit med redaktionellt arbete och värdefulla synpunkter. Jacob Hort och Felix Krause, Sveriges Kommuner och Landsting, har varit projektledare. Stockholm april 2015

Bruka, bevara och energieffektivisera · 5


Innehåll Sammanfattning 8 Kap 1 Inledning Hållbar utveckling Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Kulturhistoriskt värdefulla byggnader i offentlig ägo Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

11 14 15 18 21

Kap 2 Utgångspunkter 25 Politiska mål och riktlinjer 25 Organisation och regelverk 27 Kunskapsläget 32 Tidigare skrifter 34 Kap 3 Metod 37 En övergripande process 37 Några förutsättningar 38 Förvaltning 42 Förändringsskede 44 Utredningsskede 45 Genomförande 55 Uppföljning 57

6 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Kap 4 Goda exempel Att lära känna ett byggnadsbestånd – Halland och Stockholm Energieffektivisering i världsarvsstaden Visby Sakkunnig i antikvariska frågor Kulturhistoriska byggnader en självklar del av ett byggnadsbestånd – Piteå Projekteringsanvisningar Statens fastighetsverk

59 59 62 64 66 68

Kap 5 Slutord 71 Litteratur 73 Lagar, förordningar och föreskrifter 73 Webbsidor och länkar 74

Bruka, bevara och energieffektivisera · 7


Sammanfattning Det går att spara energi även i kulturhistoriskt värdefulla byggnader! Den här skriften visar att det är möjligt att med en systematisk metod hitta en balans mellan att spara energi och att bevara kulturvärden i det befintliga byggnadsbeståndet. Om byggnader inte kan användas för att energikostnaderna blir för höga riskerar de att förfalla. Dessutom har samhället ett ansvar för att byggnaderna, deras värden och vår historia vårdas. En långsiktigt hållbar förvaltning förutsätter en balans mellan att bevara, använda och utveckla. Skriften vänder sig till offentliga fastighetsorganisationer och professionella förvaltare. Utgångspunkten är att det redan finns kunskap och metoder för att arbeta med energieffektivisering i byggnader, men att det behövs kompletterande information och riktlinjer för ett metodiskt arbete med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det handlar inte enbart om byggnader av monumental karaktär som kyrkor, slott och herrgårdar. Det stora beståndet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är bruksbyggnader av vardaglig karaktär från alla tidsperioder, som skolor, sjukhus, bibliotek m.m. Enligt plan- och bygglagen ska dessa byggnader hanteras varsamt så att deras värden bevaras och beaktas och inte heller förvanskas. Det finns många energieffektiviseringsåtgärder som har liten eller ingen inverkan på byggnadens kulturhistoriska värden, som till exempel förbättrad styrning och ändrat brukarbeteende. Här finns ofta enkla och kostnadseffektiva besparingsmöjligheter. Den föreslagna metoden syftar till att systematiskt sortera bort åtgärder som inte är lämpliga och identifiera de åtgärder som bäst passar byggnaden i fråga. Förfarandet bygger på en stegvis process med en tvärfacklig dialog där alla väsentliga aspekter bedöms och vägs mot varandra. Genom hela processen krävs tillgång till antikvarisk kompetens. I det första steget av metoden görs en nulägesbeskrivning med avseende på byggnadens tekniska funktion, energiprestanda och kulturhistoriska värden. För att de kulturhistoriska värdena ska kunna användas i beslutsprocessen måste de definieras och kommuniceras på ett tydligt sätt.

8 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Definierade mål krävs inte bara för energisparande och ekonomisk avkastning utan även för bevarande. Bevarandemålen för den enskilda byggnaden bygger på en tolkning och precisering av allmänna mål och förutsättningar. Med utgångspunkt från målen och ett antal värderingskriterier väljs åtgärderna ut i en dialog mellan förvaltare, energiexperter och antikvarier. I det första steget sorteras uppenbart olämpliga åtgärder bort. I det andra steget görs en ingående analys av kvarvarande åtgärder med avseende på energi, ekonomi och bevarande. De bästa åtgärderna samlas i paket av åtgärder vilka sedan utvärderas i förhållande till de mål som tidigare ställts upp. Därefter följer, precis som i alla andra energieffektiviseringsprojekt, projektering, genomförande och uppföljning. I den här skriften betonas de aspekter som är speciella för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den generella metod som presenteras i denna skrift ger en struktur och ett förhållningssätt för beslutsprocessen. Genom att utgå från befintliga processer kan en förvaltare anpassa metoden för att få ett verktyg för varsam energieffektivisering. Läsanvisning Inledningen ger en bakgrund om grundläggande begrepp som hållbar utveckling, kulturhistoriska värden och energieffektivisering. Det andra kapitlet ger ett antal utgångspunkter för att kunna använda den föreslagna metoden. Det handlar om politiska mål, lagar och regler och en sammanfattning av forskning och tidigare publikationer inom området. Det tredje kapitlet ger en metod för att arbeta med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utgångspunkten är att det i den berörda organisationen redan finns processer för förvaltning och förändringsarbete i allmänhet och energieffektivisering i synnerhet. För varje steg ges förslag på hur förvaltaren kan föra in de aspekter som är viktiga för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kapitlet inleds med en fördjupning av några viktiga förutsättningar; om de avvägningar som måste göras i en tvärfacklig dialog samt vikten av den antikvariska kompetensen och ledningens engagemang. I kapitel fyra ges några exempel på arbetet med energieffektivisering i kulturhistorisk bebyggelse. Det omfattar olika typer av byggnader och olika nivåer, från övergripande inventering och planering via nödvändig kompetens ner till konkreta åtgärder i en byggnad. Kapitel fem ger en sammanfattning av metoden vilken kan användas som en checklista. Bruka, bevara och energieffektivisera · 9


1 10 ¡ Bruka, bevara och energieffektivisera


Inledning Syftet med denna skrift är att visa hur det i kulturhistoriskt värdefulla byggnader går att hitta en balans mellan att spara energi och att bevara kulturvärden. Skriften vänder sig till offentliga fastighetsorganisationer och professionella förvaltare. Utgångspunkten är att det redan finns kunskap och metoder för att arbeta med energieffektivisering i byggnader men att det behövs kompletterande information och råd när det gäller kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inledningskapitlet förklarar och diskuterar begreppen hållbar utveckling, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, kulturhistoriskt värde samt generella förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det går att förena energieffektivisering med god byggnadsvård. I de flesta fall är energieffektivisering en förutsättning för att våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska kunna bevaras. Om byggnader inte kan användas för att energikostnaderna blir för höga, riskerar det att leda till förfall och kanske rivning. Samtidigt har vi ett ansvar för att byggnaderna, deras värden och att vår historia förs vidare till kommande generationer. En långsiktigt hållbar förvaltning förutsätter att vi hittar en balans mellan att bevara, använda och utveckla, dvs. inte väljer det ena eller det andra.

Under efterkrigstiden fanns det de som tyckte att gamla stan inte var värd att bevara, idag är det en högt värderad bebyggelsemiljö..

Bruka, bevara och energieffektivisera · 11


Det byggda kulturarvet är en samhällelig resurs som är i ständig förändring. Byggnader rivs och ersätts med nya och deras funktioner förändras efter tidens behov och ideal. Synen på det byggda kulturarvet förändras också. Bebyggelse som förr ansågs stå i vägen för samhällets utveckling kan idag anses vara av mycket stor betydelse för en plats och dess invånares identitet. Till exempel fanns det under efterkrigstiden de som ansåg att Gamla stan i Stockholm borde ha rivits. I dag anses det dock vara en högt värderad bebyggelsemiljö. Bruka, bevara och energieffektivisera

Utveckla

Bevara Bruka

FIGUR 1. En hållbar förvaltning av byggnader förutsätter ett samspel mellan att använda, bevara och utveckla.

ATT TÄNKA PÅ En kulturhistoriskt värdefull byggnad är i detta sammanhang en byggnad som genom sin form, funktion och historia har betydelse för platsen eller det sammanhang den är en del av. Det behöver inte vara en enligt lag skyddad byggnad utan det kan vara en byggnad som är en del av det vardagliga byggnadsbeståndet.

12 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader kräver en avvägning mellan utveckling, användning och bevarande. Å ena sidan bidrar energieffektivisering till att trygga en långsiktig användning, eftersom det ger bättre komfort och en lägre driftskostnad. Å andra sidan kan energiåtgärder ha en negativ inverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Att inte göra någonting kan vara en bekväm lösning på det dilemmat men det finns en risk att ett sådant icke-beslut kommer att göra byggnaderna mindre användbara och därmed begränsa möjligheterna till framtida bruk. Tidigare skrifter från SKL visar på ett antal viktiga förutsättningar för en fastighetsförvaltande organisation när det gäller energieffektivisering i allmänhet: Engagerad ledning Tydliga mål och strategier Systematisk uppföljning Ändamålsenlig organisation Systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete Information Utbildning och kompetens Dialog med brukarna Uppföljning och utvärdering Syftet med den här skriften är att, med utgångspunkt i befintlig kunskap och erfarenhet, ge kompletterande kunskap och framför allt en metod för att hantera kulturhistoriskt värdefulla byggnader vid energieffektiviserande åtgärder.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 13


EXEMPEL Genom hela boken används ett fiktivt exempel för att illustrera möjligheter, utmaningar och metoder. Det är en kommunal byggnad med bibliotek, kontor och samlingslokaler, som här kallas för ”Biblioteket”. Biblioteket är en hantverksmässigt utförd tegelkonstruktion som speglar tidens ideal då den uppfördes 1950. Byggnaden har uppvärmning med vattenburen elvärme samt ventilation med frånluftsfläktar. Byggnaden har ett generellt underhållsbehov interiört och exteriört. Biblioteket har i detaljplanen markerats med q vilket innebär att det finns särskilda skyddsbestämmelser för byggnaden. Den får inte rivas och dess arkitektoniska form och befintliga byggnadsdetaljer såsom konstnärlig utsmyckning, fönster och dörrar ska bevaras. Kommunledningen har beslutat att hela fastighetsbeståndet, så långt möjligt, ska utvecklas mot nära noll-energikrav. Frågan är nu hur Bibliotekets energiprestanda kan förbättras utan att byggnadens kulturvärden förstörs eller förvanskas. Kommunens tekniska förvaltning, i det följande kallad Förvaltaren, ansvarar för byggnaden.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling kan vara ett användbart begrepp både för att formulera mål och medel för energieffektiviseringsarbetet. Ekologisk eller miljömässig hållbarhet handlar om de resurser som använts vid byggnadens tillkomst samt de resurser som används för drift av byggnaden. Ekonomisk hållbarhet handlar om balansen mellan kostnader och intäkter vilka båda är kopplade till driften av byggnaden. Sociala och kulturella aspekter på hållbarhet handlar om att ta hänsyn till byggnadens funktion och betydelse i samhället. Det handlar inte enbart om praktisk nytta som tillgänglighet utan om vilka värden en byggnad symboliserar och förmedlar till sina invånare. I detta sammanhang bör kulturhistoriskt värdefulla byggnader ses som en icke-förnybar resurs vilken kräver en förvaltning med ett långt tidsperspektiv. En grundläggande faktor vid beslut om energieffektivisering och energiomställning måste vara om det kommer att bidra till en hållbar förvaltning av byggnaden. För att uppnå detta är det, som med alla andra

14 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Hållbar förvaltning

Miljömässiga aspekter • Resurshushållning • Inbyggda resurser

Sociala och kulturella aspekter • Brukande • Betydelse och värde

Ekonomiska aspekter • Marknadsvärde • Driftskostnad • Intäkter

FIGUR 2. De tre aspekterna av hållbar förvaltning.

aspekter av hållbar utveckling, viktigt att agera utifrån ett perspektiv som syftar till att tillgodose dagens behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Ett hållbart brukande och bevarande av historiska byggnader kräver breda och långsiktiga lösningar ur såväl sociala och ekonomiska som miljömässiga aspekter. Det är komplicerade beslut som berör många aktörer och som fattas på grundval av både kvalitativ och kvantitativ information. Det finns därför ett behov av en strukturerad metod som skapar förutsättningar för långsiktiga beslut med ett helhetsperspektiv.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader En kulturhistoriskt värdefull byggnad är en byggnad som berättar något om såväl vår historia som vår samtid genom vad den representerar och vad den har använts till. Byggnaden utgör genom sin arkitektur, estetiska uttryck och byggnadstekniska karaktär en betydande del av vårt byggda kulturarv och bidrar till förståelsen och upplevelsen av såväl stadsmiljö som landskapsmiljö. Tidigare ansågs endast byggnader av monumental karaktär som kyrkor, slott och herrgårdar vara värdefulla. Åldern spelade en viktig roll där det ansågs att byggnaden var mer värdefull ju äldre den var. Detta synsätt har gradvis förändrats och idag betraktas många byggnader av vardaglig karaktär och från alla tidsperioder som betydelsefulla för samhället.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 15


Foto: Ahmet Kurt

Enligt plan- och bygglagen, PBL, skall alla byggnader hanteras varsamt så att deras värden bevaras och beaktas. Byggnader med särskilda kulturhistoriska värden får inte heller förvanskas. Byggnadsminnen, enligt kulturmiljölagen (KML), är en liten del av beståndet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. En förutsättning för att kunna arbeta med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är att de kulturhistoriska värdena definieras och kommuniceras så tydligt att de kan användas i beslutsprocessen. För att kunna avgöra om en byggnad är kulturhistoriskt värdefull behövs kunskap om dess historia, tillkomst, hur den har brukats, hur den är konstruerad och varför den har den utformning den har. Bedömningen är både tids- och rumsbunden men den är inte godtycklig utan kräver gedigen och ingående kunskap om byggnaden och dess sammanhang. För att beskriva det kulturhistoriska värdet har olika metoder tagits fram för att systematisera arbetet. Den metod som är mest utbredd och använd i Sverige är den som Riksantikvarieämbetet utvecklade och publicerade i boken Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Där har en uppdelning gjorts mellan dokumentvärden och upplevelsevärden, vilka sedan delas in i olika värdekategorier. Boverket presenterar ett material om kulturvärden i PBL Kunskapsbanken. Lagstiftningen utgår ifrån tre olika perspektiv: kulturhistoriska, sociala och estetiska, för att bedöma, förstå och förklara kulturhistoriska värden. Här presenteras också konkreta exempel på vilka karaktärsdrag

Två byggnader som visar spännvidden av begreppet kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Stadsbiblioteken i Stockholm och i Norrköping.

16 · Bruka, bevara och energieffektivisera


som bidrar till kulturvärdet i byggnaderna eller bebyggelsen. Karaktärsdragen bygger på var i landskapet en byggnad är placerad, förhållandet till övrig bebyggelse, byggnadens storlek och form, dess arkitektoniska element, färgsättning, ålder med mera. I beslut om byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen, anges skyddsbestämmelser som talar om på vilket sätt en byggnad ska bevaras, vårdas och underhållas. Detta i sin tur bygger på en värdering som redan har gjorts i samband med utredningen inför beslutet.

EXEMPEL Vid den kulturhistoriska värdering som har gjorts har Biblioteket tillskrivits följande kulturhistoriska värden: • Byggnadens användning som bibliotek, mötesplats och utställningslokal har ett stort socialt värde. • Den geografiska placeringen i staden och relation till omgivande arkitektur och stadsmiljö är av stor betydelse för förståelsen av byggnaden. • Det arkitektoniska uttrycket genom byggnadens material, den tydligt utformade entrén, byggnadsdetaljernas utformning, de konstnärliga utsmyckningarna och tillhörande markanläggning. • Kopplingen mellan funktion och arkitektur återspeglas i byggnadens interiör genom planlösningen och hur rummen är relaterade till varandra. • Materialen i byggnaden utgör tillsammans med formspråket ett typiskt uttryck för tidens arkitektur och samhällsbygge och är ett av arkitektens viktigaste arbeten. • Karaktärsdrag med betydelse för byggnadens kulturhistoriska värden: • Byggnadens placering i staden. • Byggnadens konstruktion och material. • Fasaden och dess materialverkan. • Funktionella arkitektoniska detaljer såsom dörrar, fönster och balkonger. • Konstnärlig gestaltning. • Byggnadens öppna planlösning

Bruka, bevara och energieffektivisera · 17


EXEMPEL Exempel på värdekategorier: • Estetiska

• Arkitekturhistoriska

• Symboliska

• Arkitektoniska

• Ekonomiska

• Miljömässiga

• Tekniska

• Pedagogiska

• Historiska

• Sociala

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader i offentlig ägo I detta avsnitt presenteras några exempel på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadskategorier för att visa på den bredd som finns inom offentlig fastighetsförvaltning i Sverige. Många av de offentligt ägda kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har uppförts för samhällets gemensamma ändamål, så kallade ändamålslokaler, såsom skolor, sjukhus, kontorshus, museer, teatrar, idrottsanläggningar med mera. Från att till största delen ha bestått av byggnader tillhörande försvarsverksamheten och rättsväsendet, utvidgades begreppet i och med industrialiseringen och moderniseringen av samhället under mitten av 1800-talet till att omfatta infrastrukturella (kommunikation, transport och distribution), sociala (vård, omsorg och skola) och kulturella (museer och teatrar) funktioner i samhället. De offentligt ägda byggnaderna är ofta signifikativa med tydliga arkitektoniska karaktärer. Utseende och form har varierat över tid och följt de stilmässiga trender som varit rådande vid tiden för uppförandet. Eftersom byggnaderna i många fall har brukats kontinuerligt har förändringar skett både exteriört och interiört. Nedan är de offentligt ägda byggnaderna uppdelade i byggnader som huvudsakligen används för kontorsändamål, byggnader som används för utbildnings- och vårdändamål och slutligen byggnader som används för idrott eller kulturella ändamål. Rådhusen, stadshusen eller kommunhusen är byggnader som både är offentligt ägda och offentligt brukade med långa anor som mötesplats för att styra och leda samhället men också för demokrati och påverkan. De rymmer huvudsakligen kontor och samlingslokaler.

18 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Foto: Surahammars kommun Foto: Carlstedt arkitekter

Kommunhuset i Surahammar, Rådhuset i Göteborg och Kommunhuset i Hallstahammar är exempel på byggnader som har viktiga samhällsfunktioner och som huvudsakligen rymmer kontor och samlingslokaler.

Byggnader för skolor och sjukhus har ofta kvar sin användning idag: Nyköpings länslasarett, Vaksalaskolan i Uppsala och Hvitfeldtska skolan i Göteborg.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 19


Teatrar, museer och idrottsbyggnader.

Många skolor och sjukhus byggdes upp i och med industrialiseringen i Sverige. I början ges de en utformning som relaterar till makt och associationer till borgar och slott är lätt att göra. Dessa byggnader har ofta kvar sin ursprungliga användning för utbildning eller vårdändamål, vilket betyder att omfattande förändringar har skett i interiörerna medan exteriörerna i många fall har bibehållits. Kulturbyggnaderna i samhället, i form av t.ex. teatrar och museer, tillkommer också i och med industrialiseringen. Den stora byggboomen för denna typ av anläggningar inträffar från tiden runt förra sekelskiftet och pågår till viss del fortfarande. En typ av byggnader där förvaltarna står inför stora utmaningar vad gäller energieffektivisering är byggnader uppförda för idrotts- och fritidsaktiviter.

20 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Det här avsnittet tar upp aspekter som är specifika för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energieffektivisering i allmänhet behandlas av flera andra skrifter i Energibiblioteket. Se ”Tidigare skrifter”. Energieffektivisering innebär allmänt att sänka energianvändningen i förhållande till nyttan, eller att öka nyttan med bibehållen energianvändning. Det handlar alltså inte enbart om energisparande. I en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan ett ökat nyttjande; fler människor och längre tid, eller ett förbättrat inneklimat ge en effektivisering utan negativ inverkan på byggnaden och dess värden. Det finns ett stort antal energieffektiviseringsåtgärder som inte har någon inverkan på byggnadens kulturhistoriska värden, till exempel förbättrad styrning, förändrat brukarbeteende och minskad användning av verksamhetsel. Dessa åtgärder är ofta oproblematiska och här finns, precis som för alla andra byggnader, enkla och kostnadseffektiva besparingsmöjligheter. Åtgärder som visuellt och rent fysiskt påverkar byggnaden bör noggrant övervägas från fall till fall. Förbättringar av klimatskalet genom tilläggsisolering samt byte eller komplettering av fönster kan påverka en byggnads visuella och materiella karaktär negativt. Effektiviserad tillförsel och återvinning av värme kräver olika typer av tekniska installationer som också kan påverka byggnaden i negativ riktning. I en del kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste inneklimatet anpassas med hänsyn till bevarandet av känsliga inventarier. Det handlar ofta om museala byggnader. Den här skriften behandlar först och främst brukslokaler där den mänskliga komforten står i främsta rummet vad gäller inneklimatet. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader har i många fall konstruktioner, material och tekniska installationer som skiljer sig från det moderna byggandet. Arbetet med energieffektivisering i dessa byggnader kräver kunskap om och respekt för en äldre byggnadstradition. Moderna lösningar kan i många fall tillämpas, men de måste värderas och anpassas efter byggnadens grundläggande förutsättningar. Arbetet med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader syftar i första hand till att hitta åtgärder som både kan bevara byggnadernas kulturvärden och minska energianvändning, miljöbelastning och kostnader. Det finns gott om exempel på sådana lösningar.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 21


Det finns också åtgärder som är uppenbart olämpliga, antingen ur en antikvarisk eller ur en teknisk-ekonomisk synvinkel. De kan enkelt väljas bort utan längre utredning eller diskussion. Mellan extremfallen finns ett stort antal åtgärder som kräver en avvägning, vilken balanserar den energimässiga nyttan, mätt i kWh eller kronor, mot de antikvariska riskerna som inte kan uttryckas i siffror. För de byggnader som inte är formellt skyddade finns ingen färdig formel eller någon ”annan” som bestämmer hur avvägningen ska göras, utan det måste avgöras från fall till fall.

Genom att göra genomtänkta avvägningar av kulturvärden går det att hitta lösningar som förenar energisparandet med ett långsiktigt bevarande.

22 · Bruka, bevara och energieffektivisera


EXEMPEL Biblioteket är q-märkt vilket innebär att vissa åtgärder, t.ex. utvändig isolering och byte av fönster är uteslutna på förhand. Det finns dock en rad åtgärder som kan vidtas utan att byggnadens kulturvärden påverkas nämnvärt, t.ex. bättre styrning av uppvärmningen, återvinning av värme från frånluften och minskad användning av verksamhetsel. Anslutning till fjärrvärmenätet skulle i det här fallet ge 100 % förnybar energi. Där emellan finns åtgärder som är tänkbara men inte självklara. Här behöver förvaltaren överväga konsekvenserna och väga föreller nackdelar mot varandra. Ett exempel på en sådan åtgärd är komplettering av fönster, antingen med en extra båge eller ett byte till lågemissionsglas.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 23


2 24 ¡ Bruka, bevara och energieffektivisera


Utgångspunkter Arbetet med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader kräver insikt och kunskap om båda sakområdenas lagstiftning, regelverk och policyer. Innan metoden presenteras ges här en del allmänna förutsättningar i form av politiska mål, lagar och regler samt forskning och tidigare publikationer inom området.

Politiska mål och riktlinjer Kulturpolitiska mål för det byggda kulturarvet Kulturarvet ska, enligt de av regeringen fastställda nationella kulturpolitiska målen från 2009, bevaras, användas och utvecklas. En viktig del av vårt gemensamma kulturarv består av det byggda kulturarvet, det vill säga byggnader och bebyggda miljöer. Kulturmiljövården har från att ha varit en sektor som fokuserat på bevarande blivit alltmer inriktad på att vara en del av den övergripande samhällsutvecklingen vilket målen om att bevara, använda och utveckla signalerar. Balansen mellan dessa aspekter är väsentlig för att nå målet om ett långsiktigt hållbart förvaltande av det byggda kulturarvet vilket också inbegriper energieffektivisering. Den ansvariga myndigheten för kulturarvet, Riksantikvarieämbetet, har till uppgift att se till att de kulturpolitiska målen uppfylls genom kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Politiska energimål Den svenska energipolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar energianvändning samt en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Grundläggande för arbetet med energieffektivisering i Sverige är EUdirektivet om energieffektivisering som anger att alla medlemsstater ska verka för att energianvändningen effektiviseras inom alla områden. Den

Bruka, bevara och energieffektivisera · 25


svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU, det vill säga att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (2008/09:163) anger mål som ska uppfyllas till 2020: 50 % av den använda energin ska komma från förnybara energikällor Effektivisera energianvändningen med 20 %. Utsläppen av klimatgaser ska minska med 40 %. Enligt det senaste EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska den offentliga sektorn gå före med gott exempel. Medlemsstaterna ska se till att alla nybyggda offentliga byggnader är nära-nollenergibyggnader från år 2018. Miljömålet God bebyggd miljö De nationella miljömålen anger en riktning mot ett långsiktigt uthålligt samhälle. Det miljömål som i första hand berör byggnader och bebyggelse är målet God bebyggd miljö. De utmaningar som knyter an till energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är att bevara bebyggelsens kulturvärden, verka för ett hållbart samhälle och hushållning med energi och naturresurser. Uppföljning av målen sker med utgångspunkt i ett antal indikatorer, några av dem är; antikvarisk kompetens, antal bostäder med fukt och mögel, byggnadsminnen, energianvändning, planering energi, planering kulturmiljö samt märkning av byggnader. Boverket har det huvudsakliga ansvaret för uppföljning av miljömålet God bebyggd miljö. I frågor som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader har även Riksantikvarieämbetet ett särskilt uppdrag.

GOD BEBYGGD MILJÖ "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Riksdagens definition av miljömålet God bebyggd miljö

26 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Organisation och regelverk

Frågan om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader hanteras på fyra organisatoriska nivåer i samhället. Den internationella nivån representeras av den europeiska unionen. Energi- och klimatfrågorna har fått stor tyngd inom EU. Det europeiska energidirektivet och målen om 20 % besparing till 2020 ställer bindande krav på medlemsländerna. I detta sammanhang tar man också upp frågan om kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Den nationella nivån ansvarar för framtagandet av regelverk och policyer, uppföljning av politiska mål och miljömål med mera. För energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader vilar ett särskilt ansvar på de statliga verken: Boverket, Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Den regionala nivån har ett tillsynsansvar för att lagar och regler följs av enskilda, organisationer och kommunala instanser. Här är det länsstyrelsen som är den operativa myndigheten med ansvar för arbetet som rör skyddad bebyggelse enligt kulturmiljölagen och riksintressen för kulturmiljövården enligt Miljöbalken. Länsstyrelsen har också ett ansvar för tillsynen av kommunernas planeringsarbete. Den lokala eller kommunala nivån ansvarar för arbetet som rör översiktlig planering av markanvändning samt ansvarar för utpekad

Administrativa nivåer för kulturhistoriskt värdefulla byggnader Internationell EU

Riksantikvarieämbetet

Nationell Boverket

Energimyndigheten

Regional Länsstyrelsen Lokal Kommunen FIGUR 3. Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader hanteras på fyra administrativa nivåer.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 27


BYGGNADSMINNE En byggnad som anses ha mycket stora kulturhistoriska värden får efter beslut från länsstyrelsen skyddas som ett byggnadsminne enligt Kulturmiljölag (1988:950). Detta är det starkaste skydd en byggnad kan få. Idag finns det cirka 9500 byggnader som är skyddade som byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen. För dessa byggnader finns det särskilda skyddsbestämmelser som länsstyrelserna har tagit fram i samband med att beslut om byggnadsminne har fattats. Om en ändring som strider mot skyddsbestämmelserna ska göras krävs tillstånd från länsstyrelsen. Alla byggnadsminnen finns idag registrerade i det bebyggelseregister som Riksantikvarieämbetet ansvarar för. Registret är tillgängligt för alla via myndighetens webbplats www.raa.se.

bebyggelse i planer enligt plan- och bygglagen och riksintresseområden enligMiljöbalken. Det är kommunerna som har ansvaret för att byggnaders kulturvärden beaktas i alla led i detaljplanearbetet och i hanteringen av bygglovärenden. Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader berörs av följande lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd: Plan- och bygglagen (regelverket om förvanskning, varsamhet samt detaljplaneinstrumentet) Kulturmiljölagen (byggnadsminnen) Förordning om statliga byggnadsminnen Miljöbalken (riksintressen för kulturmiljövården) Lagen om energideklaration för byggnader Boverkets byggregler Regler för certifiering av energiexperter Regler för certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden

28 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Boverkets byggregler ställer krav på energiprestanda inte bara vid nybyggnation utan även vid större ändringar av en byggnad. I byggreglerna från 2013 står följande: ”I grunden är det samma egenskapskrav som ska tillämpas såväl vid uppförande av en ny byggnad som vid ändring”. Det innebär att en äldre byggnad efter en större ändring ska uppnå samma energiprestanda som en ny byggnad. Men byggreglerna har tagit hänsyn till byggnader med kulturhistoriska värden: ”Av 8 kap. 17 § PBL framgår att ändring av byggnader ska utföras varsamt. Hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag och byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas till vara. Särskilda varsamhetsbestämmelser markeras med k1, k2 eller k3 på plankartan. Ordet ”värden” anger att det är önskvärda egenskaper som ska tas tillvara. Om byggnaden är en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, så får den inte förvanskas. Detta kan medföra en begränsning av vilka tekniska lösningar som är möjliga att genomföra”. Man kan också använda sig av detaljplaneinstrumentet som är ett sätt för kommunen att planera för mark och vattenanvändning.

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Miljöbalken rör byggda kulturmiljöer främst genom instrumentet riksintressen för kulturmiljön. Ett riksintresse är ett av staten utpekat område som ska förvaltas så att dess värden inte påtagligt skadas. Det är kommunerna som ansvarar för att ta tillvara riksintressets värden i det dagliga arbetet och som, genom sitt arbete med planering av markoch vattenanvändningen, ansvarar för en långsiktigt hållbar utveckling av bebyggelsen. Det är länsstyrelserna som har till uppgift att bevaka att detta sker. Läs mer om riksintressen i handboken om hantering av riksintressen för kulturmiljövården som Riksantikvarieämbetet har tagit fram.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 29


Kommunen kan i anslutning till detaljplan utfärda skyddsbestämmelser för områden eller byggnader som har särskilda värden ur historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt hänseende. Skyddsbestämmelsen markeras på plankartan med q1, q2 eller q3. Energideklarationerna är ytterligare medel för att nå de europeiska och nationella målen. Energiprestandan bedöms i förhållande till jämförbara byggnader och det upprättas åtgärdsförslag, som dock inte är tvingande.

FÖRVANSKNING OCH VARSAMHET Enligt plan- och bygglagens 8:e kapitel, som reglerar krav på byggnader, ska hänsyn tas till byggnaders kulturvärden. Här anges förbud mot förvanskning av särskilt värdefulla byggnader, krav på underhåll och krav på varsamhet vid all förändring av byggnader. Enligt lagen gäller följande: 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4§ i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

30 · Bruka, bevara och energieffektivisera


EXEMPEL Biblioteket är i den kommunala detaljplanen markerat med q vilket innebär att byggnaden inte får rivas. Detta har kompletterats med skyddsbestämmelser avseende byggnadens exteriör och arkitektoniska detaljer liksom skydd för omgivande mark. Det senare måste förvaltaren beakta vid en eventuell anslutning till fjärrvärme. Byggnaden ligger dessutom inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Området har pekats ut av staten men det är kommunen som är ansvarig för att upprätthålla riksintressets intentioner avseende dess kulturhistoriska värden. Inför utredningen om energiåtgärder tar förvaltaren en tidig kontakt med stadsbyggnadskontoret för ansökan om bygglov. Det är även i detta fall kommunen, dvs. stadsbyggnadskontoret, som ska avgöra om den planerade förändringen kan medföra påtaglig skada på riksintresset.

Det allmänna regelverket för energideklarationer betonar vikten av att ta hänsyn till byggnaders kulturvärden: ”…får enbart sådana rekommendationer om åtgärder lämnas, som inte riskerar att skada byggnadens värden ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.” Regelverken är ett uttryck för att ambitionsnivån för att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet är hög i hela samhället. För många kulturhistoriskt värdefulla byggnader skulle uppfyllandet av de politiska målen innebära stora förändringar. Frågan är om detta är ett hot eller en möjlighet för byggnader med kulturhistoriska värden? Tydliga förutsättningar enligt regelverken är att byggnadens kulturvärden ska respekteras och utmaningen ligger i att tillämpa detta med någon form av systematik och kvalitetssäkring. Men det handlar alltså inte om att ensidigt uppnå energimålen, utan om att hitta en hållbar balans mellan att spara energi och att bevara kulturvärden.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 31


Kunskapsläget Under de senaste tio åren har forskningen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader stadigt ökat. Forskningen är tvärvetenskaplig med en stor spännvid inom naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Mycket av forskningen handlar om beslutsfattande där ambitionen har varit att utveckla metoder för att balansera nytta och risker. De riktlinjer som föreslås i denna bok bygger på aktuell forskning och utveckling. För den som arbetar med dessa frågor finns det all anledning att följa forskningen och dess utveckling. Här följer en kort beskrivning av några projekt.

Sverige har Energimyndigheten sedan 2007 ett Forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader - Spara och bevara. Syftet med programmet är att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till energieffektivisering utan att byggnaderna och deras inventarier förstörs eller förvanskas. Forskningsprojekten inom programmet behandlar ett brett spektrum av frågor med alltifrån uppvärmning av kyrkor till potentialen för energieffektivisering i byggnader byggda före 1945. I den andra etappen av programmet har allt fler projekt fokuserat på metoder för att utvärdera energiåtgärder där den tekniska och ekonomiska bedömningen balanseras mot inverkan på byggnadens kulturhistoriska värden. På programmets webbplats finns information om de olika projekt som ingår i programmet. Där finns också en databas som samlar litteratur om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inom Europa har EU-kommissionen finansierat flera stora forsknings- och utvecklingsprojekt med direkt inriktning mot energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

32 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Projektet 3ENCULT (Efficient energy for EU cultural heritage) ska överbrygga gapet mellan energieffektivisering och bevarande av byggnaders kulturvärden. Utgångspunkten är att de flesta byggnader måste användas om de ska kunna bevaras och att energieffektivisering för ökad komfort och sänkta kostnader är en förutsättning för detta. Med en systematisk och dialoginriktad metod visas hur stora besparingar kan uppnås även i mycket känsliga byggnader. EFFESUS (Energy efficiency for EU historic districts sustainability) är ett projekt som fokuserar på historiska stadskärnor, alltså större bestånd av byggnader med gemensamma lösningar på områdesnivå. Syftet är att genom fallstudier, i åtta europeiska städer, utveckla och demonstrera dels nya tekniska lösningar och dels verktyg som ger beslutsstöd i långsiktig planering på stadsdelsnivå. EU:s standardiseringsorgan CEN arbetar med att utveckla europeiska riktlinjer för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Riktlinjerna beskriver en process som steg för steg leder fram till anpassade lösningar utifrån den specifika byggnadens förutsättningar. Riktlinjerna förväntas vara färdiga år 2016. Den process för urval av åtgärder som beskrivs i denna skrift, bygger på den av CEN föreslagna standarden.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 33


Tidigare skrifter Det följande är en sammanställning av några skrifter från SKL, Fastighetsverket och Riksantikvarieämbetet som på olika sätt beskriver ett systematiskt arbete för förvaltning och energieffektivisering. Den läsare som inte redan har tagit fram egna rutiner och processer för detta, kan här få ett bra underlag. I Energibiblioteket finns ett antal skrifter som beskriver ett systematiskt arbete med energieffektivisering i byggnader: Hela vägen fram – uppföljning av energikrav i byggprocessen Energisparguiden – erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler Steg för steg – strategi för systematiskt energiarbete Räkna för livet – handbok för livscykelkostnad (LCC) När resultatet räknas – optimering av egen driftverksamhet i offentliga fastighetsföretag Det finns potential – energieffektivisera offentliga lokaler i högre takt Klimatsmart brukarsamverkan Statens fastighetsverk har tagit fram Projekteringsanvisningar – Energi för att klarlägga de tekniska krav, samt krav på kvalitetsnivå, som ställs på arbeten i det egna fastighetsbeståndet. Projektet BELOK (Beställargruppen för lokaler) har utvecklat en metod för energieffektivisering i lokaler vilken presenteras i handboken Beloks Totalmetodik – Handbok för genomförande och kvalitetssäkring. Metoden delas in i tre huvudsakliga skeden: Framtagande av åtgärdspaket Genomförande av åtgärder Utvärdering

34 · Bruka, bevara och energieffektivisera


I Riksantikvarieämbetets vägledning Fem pelare beskrivs olika förhållningssätt och processer för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen utifrån fem aspekter; kunskap, varsamhet, att förvalta, att förhålla sig till historien samt material och teknik. Processen utgår alltid från programskedets förundersökning av byggnadens alla egenskaper vilken utgör det kunskapsunderlag som bedömningar grundas på.

ENERGIBIBLIOTEKET Energibiblioteket innehåller ett stort antal skrifter om energi­effektivise­ ring med fokus på offentliga fastigheter. Energibiblioteket har tagits fram och drivs av Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS). www.energibiblioteket.se

Bruka, bevara och energieffektivisera · 35


3 36 ¡ Bruka, bevara och energieffektivisera


Metod Detta kapitel presenterar en metod för att arbeta med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utgångspunkten är att det i den berörda organisationen redan finns processer för förvaltning och förändringsarbete i allmänhet och energieffektivisering i synnerhet. Den föreslagna metoden bygger på en generell process för energieffektivisering i byggnader. För varje del i processen ges förslag på hur förvaltaren bäst kan föra in de aspekter som är viktiga för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kapitlet inleds med en fördjupning av några viktiga förutsättningar; om de avvägningar som måste göras i en tvärfacklig dialog, samt vikten av den antikvariska kompetensen och ledningens engagemang.

En övergripande process Ett systematiskt arbete är en förutsättning för att kunna hantera de avvägningar mellan tekniska och ekonomiska faktorer å ena sidan och kulturvärden å andra sidan som ligger till grund för beslut. Varje organisation har, eller borde ha, sina egna processer för förvaltning i allmänhet och energieffektivisering i synnerhet. Vid en närmare analys av befintliga processer för energieffektivisering, se ”Tidigare skrifter” framgår att det finns skillnader i terminologi och var gränserna dras mellan olika steg i processen, men i stort sett följs ändå samma grundprocess. Den metod som presenteras i detta kapitel bygger på en generell och övergripande modell för energieffektiviseringsarbetet i fastighetsförvaltande organisationer som är uppdelad i förvaltning och förändring. Förvaltning är en kontinuerlig process medan förändringsprocessen har en början och ett slut.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 37


Energieffektiviseringsarbete Förvaltning Förändring

FIGUR 4. En generell modell för energieffektiviseringsarbetet.

Några förutsättningar Den metod som presenteras i denna bok förutsätter en tvärfacklig dialog, tillgång till antikvarisk kompetens samt ledningens engagemang. Här följer en introducerande beskrivning av dessa begrepp. Tvärfacklig dialog som metod Utgångspunkten för den tvärfackliga dialogen är att alla professioner bidrar med sina specialkunskaper vilka har betydelse för slutresultatet av de planerade åtgärderna. Tillsammans kan de se till att byggnaden tillgodoser ägares och brukares behov, krav på säkerhet, funktion och utseende samt att byggnaden, så långt det är möjligt, anpassas till de olika kraven. Det handlar dels om en pågående dialog under hela förändringsarbetet, dels om dialogmöten i vissa delar av beslutsprocessen. Den tvärfackliga dialogen bygger på förståelse, jämbördighet mellan olika aktörer samt en tydlighet vad gäller deltagarnas kunskaper och

Den tvärfackliga dialogen är en grundsten i metoden.

38 · Bruka, bevara och energieffektivisera


arbetssätt och hur dessa tillämpas i förändringsprocessen. En förutsättning är respekt för kunskap och kompetens genom en förståelse för vad varje profession tillför i projektet och att alla tillmäts samma tyngd. Dialogmötena kräver en fast ram där rollerna är väl definierade och tydliga mötesrutiner finns. Råder det osäkerhet kring detta är risken stor att också diskussionerna präglas av osäkerhet. Den tvärfackliga dialogen bör starta tidigt i processen och fungera aktivt från början till slut. Byggherren har en viktig samlande roll, det ligger i dennes intresse att en samlad diskussion och tvärfacklig dialog genomförs för att belysa alla möjligheter och svårigheter med de föreslagna åtgärderna. Antikvarisk kompetens Den teknisk-ekonomiska kompetensen är en nödvändig men inte tillräcklig del i arbetet med energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det krävs också en antikvarisk kompetens. För byggnader med kulturhistoriska värden bör det alltid finnas tillgång till antikvarisk kompetens under både förvaltnings- och förändringsskedet. I ett större projekt är det olika personer som står för kompetenserna, vare sig de finns inom den egna organisationen eller anlitas som konsulter. I mindre projekt är det färre personer som ansvarar för den tvärfackliga kompetensen. Antikvarien bidrar med kunskap om byggnadernas kulturhistoriska sammanhang, traditionella byggnadsmaterial och byggnadstekniker samt

VAR FINNS ANTIKVARISK KOMPETENS? Var finns antikvarisk kompetens? En del kommuner har egen antikvarisk kompetens. Byggnadsantikvarier som är certifierade för uppdrag som sakkunniga finns listade hos Boverket. Länsmuseernas kulturmiljöfunktioner har byggnadsantikvarier som både arbetar med det offentliga kulturmiljöuppdraget och uppdragsverksamhet. Företag med antikvarisk kompetens kan återfinnas genom föreningen SPBA, Sveriges praktiserande byggnadsantikvarier.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 39


om hur synsätt och värdering har förändrats över tid. Antikvarien är utbildad för att kunna göra byggnadshistoriska undersökningar vilka innefattar arkivstudier och byggnadsdokumentation med tillhörande uppmätningsoch fotodokumentation. Att kunna avläsa byggnader och bebyggelsemiljöer är väsentligt och kräver kunskap om planering, byggande och bevarande. Detta är avgörande för att kunna ta fram underlag och material för vårdprogram, genomföra antikvariska förundersökningar, värdebeskrivningar och analysera vilka konsekvenser olika framtida scenarier får för de kulturhistoriska värdena. I vissa ärenden som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader skall det finnas en antikvariskt sakkunnig med i processen. Det handlar om byggnader som lyder under kulturmiljölagen och plan- och bygglagen, se vidare i faktarutan Antikvariskt sakkunnig avseende kulturvärden.

ANTIKVARISKT SAKKUNNIG AVSEENDE KULTURVÄRDEN Kraven på Antikvariskt sakkunnig avseende kulturvärden i bygglovprocessen regleras av plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden får besluta om att vissa bygglov ska kontrolleras av sakkunnig avseende kulturvärden. Sakkunniga ska för detta ändamål vara certifierade i enlighet med föreskriften BFS 2011:15 KUL 2. För att bli certifierad som sakkunnig avseende kulturvärden ska ett kunskapsprov genomföras, lämplighet prövas och erfarenhet samt utbildning kunna styrkas. Det krävs kunskap om förekommande byggnadsmaterial och tekniker, arkitekturhistoria, byggnadstradition och om restaureringarnas teori och historia. Utöver detta ska personen ha kunskap om och förståelse för de krav som ställs vid ändring av en byggnad i gällande regelverk. Boverket tillhandahåller en lista på vilka som är certifierade. I beslut som länsstyrelsen fattar om tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) eller om bidrag enligt förordningen 2010:1121 om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, kan det i villkoren till besluten anges att antikvarisk medverkan krävs. I dessa fall handlar det nästan uteslutande om byggnader som har ett formellt skydd som byggnadsminne. Kompetenskravet för antikvarisk medverkan följer Boverkets krav för certifiering av sakkunnig avseende kulturvärden.

40 · Bruka, bevara och energieffektivisera


EXEMPEL Förvaltaren beslutar att organisera arbetet utifrån befintliga rutiner samt följa riktlinjerna i den här boken om bland annat en dialogbaserad arbetsmetod. Kommunledningen har fastställt ett inriktningsmål för energiprestanda, nära noll energi, och det finns generella avkastningskrav för energiinvesteringar. Inom förvaltningen finns allmänt hållna riktlinjer för hur kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom det egna beståndet ska hanteras: ”Den tekniska förvaltningen ska bevaka att värdefulla byggnader tas till vara. Ombyggnader ska ske varsamt med hänsyn till byggnadens särdrag och kulturella värden”. Förvaltaren har ingen egen antikvarisk kompetens och bestämmer sig för att handla upp den tjänsten.

Ledning I alla processer för utveckling och kvalitetssäkring är den organisatoriska ledningens intresse och engagemang av avgörande betydelse. Ledningen ansvarar för att förvaltningsorganisationen arbetar mot givna mål och med den organisation och de medel som krävs för att nå dessa mål. För energieffektivisering i allmänhet beskrivs detta i BELOK:s och i Energibibliotekets skrifter. Utöver detta ska ledningen se till att värnandet om byggnaders kulturhistoriska värden är en integrerad del av fastighetsförvaltningen i stort och att det finns: Tydliga mål och riktlinjer för hur kulturvärden ska beaktas under förvaltning och förändring. Tillräckliga resurser för detta. Säkrad tillgång till antikvarisk kompetens. Mål, riktlinjer, resurser och kompetens säkras i den övergripande planeringen av verksamheten och ska vara på plats inför det dagliga arbetet med förvaltningen och ligga till grund för hur förändringsarbetet organiseras och leds.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 41


Det är också ledningens ansvar att skapa förutsättningar för ett arbete i samverkan med alla berörda parter, där olika krav och förväntningar balanseras mot varandra i processen. Detta bygger på gemensamt framtagna mål och värderingar. En viktig förutsättning för en lyckad process är en hög transparens så att alla kan förstå och bli delaktiga i processen som helhet och inte enbart ser till sin egen begränsade arbetsuppgift och målsättning.

Förvaltning Även om den här skriften fokuserar på större förändringar är det viktigt att lyfta fram betydelsen av en medveten och kontinuerlig förvaltning samt att visa hur den hänger ihop med förändringsskedet. Energieffektiviseringsarbetet i förvaltningsskedet beskrivs utförligt i andra skrifter inom Energibiblioteket: Steg för steg – Strategi för systematiskt energiarbete När resultat räknas – optimering av egen driftverksamhet i offentliga fastighetsföretag I förvaltningsskedet ska de funktionella kraven upprätthållas, till exempel inneklimat. Här finns utrymme för stegvisa förbättringar inom ramen för befintliga installationer. Förvaltningen är en kontinuerlig process som omfattar följande allmänna delar: Planering för och genomförande av löpande vård och underhåll Energikartläggning Driftoptimering Strukturerad kunskapsinhämtning och kunskapsuppdatering Brukarmedverkan/dialog Den löpande förvaltningen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader innebär ett särskilt ansvar för att överlämna byggnaderna till framtida generationer med bibehållna kulturhistoriska värden. För detta krävs ett medvetet, tydligt och strukturerat arbetssätt som bygger på kunskap om byggnaderna.

42 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Betydande energieffektivisering kan uppnås i förvaltningen genom enkla åtgärder vilka inte har någon inverkan på byggnaden och dess värden. Till exempel genom driftoptimering, ändrat brukarbeteende och effektivisering av elanvändning. Många små ogenomtänkta förändringar över tid kan få oönskade effekter på byggnadernas kulturhistoriska värden. En medveten förvaltning med löpande underhåll minskar däremot behovet av större åtgärder. En hållbar förvaltning av en byggnad med kulturhistoriska värden förutsätter att det finns ett vårdprogram. Ett vårdprogram är ett sätt att säkerställa att kunskapen om byggnadernas kulturhistoriska värden integreras i förvaltningsarbetet. De kulturhistoriska värdena bör vara tydligt beskrivna och väl motiverade. Vårdprogrammet ska ligga till grund för ställningstaganden och beslut under förvaltning och inför eventuella förändringar. Ett vårdprogram innehåller grundläggande information om byggnaden, dess historia, konstruktion och material, en beskrivning av byggnadens kulturhistoriska värden samt en tydlig målsättning med förvaltningen av byggnaden. Till programmet ska en fotodokumentation samt ritningsmaterial tillföras. Ett vårdprogram för en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan utgå från befintlig dokumentation och kompletteras av en person med antikvarisk kompetens.

EXEMPEL I förvaltningsskedet har driftoptimering, bruksanpassad styrning av värme och ventilation samt eleffektivisering gett stegvisa besparingar på totalt 10-15 %. Energiprestanda är dock långt ifrån kraven för nära nollenergibyggnader. Frågan är då hur energimålen förhåller sig till ledningens bevarandemål för just den här byggnaden? För att få en bättre överblick av vad som är möjligt har förvaltaren tagit fram ett vårdprogram. Eftersom förvaltningen inte har egen antikvarisk kompetens upphandlades detta.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 43


ATT BESKRIVA OCH IDENTIFIERA KULTURHISTORISKA VÄRDEN Ett ofta använt uttryck inom energiområdet är: ”Att mäta är att veta”. Detsamma gäller en byggnads kulturhistoriska värden, även om dessa värden inte låter sig kvantifieras. Det är absolut nödvändigt att byggnadens kulturhistoriska värden identifieras, dokumenteras och prioriteras vilket kräver byggnadsantikvarisk kompetens. Värderingen måste vara konkret och tydlig samt väl motiverad så att andra aktörer kan förstå det bakomliggande resonemanget. Inför planering av energieffektiviserande åtgärder i en byggnad är det viktigt att identifiera de kulturhistoriska värden som kan vara knutna till byggnadsmaterial, konstruktion, form, estetik, grad av originalitet eller orördhet, förhållande till omkringliggande miljö, personhistoriska kopplingar med mera.

Förändringsskede Utredning

Genomförande

Uppföljning

Förändringsskedet handlar om enstaka, ofta större insatser i form av mer omfattande renoveringar, restaureringar eller ombyggnad. Dessa har i sin tur initierats på grund av ett behov av förändring som identifierats i förvaltningsskedet eller genom nya mål från ledningen. Det kan handla om krav på ökad energieffektivitet, eftersatt underhåll, förändrat brukande med mera. Energibibliotekets olika skrifter och BELOK ger ett antal olika modeller och processbeskrivningar för arbetet med energieffektivisering i byggnader. Boken Fem pelare ger en liknande processbeskrivning med ett antikvariskt perspektiv. Den metod som presenteras här ska ses som ett komplement till befintliga processer. Den tar avstamp i en generell process som omfattar utredning och projektering, genomförande samt uppföljning. Tabellen nedan visar hur den generella processen förhåller sig till andra processbeskrivningar.

44 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Förändringsprocessen i förhållande till andra processer Utredning

Genomförande

Uppföljning

Bygg­ processen

Utrednings- och projekteringsskede

Byggproduktion Kvalitetskontroll

Över­lämnande

Beloks Totalmetod

Data­ insamling

Åtgärds­ program

Projek­ tering

Dokumentation Kvalitets- och funktionskontroll

Utvärdering Underhållsplan Uppföljning och drift­rutiner

Antikvarisk process

Antikvarisk förunder­ sökning

Konse­kvens­ beskriv­ning

Fördjupade under­ sökningar

Dokumentation under bygg­skedet Sakkunnig kontroll avseende kulturvärden

Antikvarisk slutrapport

Upphandling

Generell process

TABELL 1. Förändringsprocessen delas in i tre generella steg. Tabellen visar hur denna förhåller sig till andra processer.

Utredningsskede Utredning

Genomförande

Uppföljning

Utredningsskedet syftar till att ta fram bästa möjliga underlag för genomförandet i det enskilda fallet. Ett väl genomfört utredningsarbete lönar sig. Det är en investering i tid och pengar för att ta fram väl anpassade och långsiktigt hållbara lösningar. Utredningsskedet består av de delar som i byggprocessen benämns program- och projekteringsskede och knyter an till det första steget i BELOKmetoden som handlar om att ta fram åtgärdspaket. Aktörer i detta skede är de specialister som ingår i projektet vilka, förutom projektledaren (som kan vara byggherren), är arkitekten, den antikvariskt sakkunnige och tekniker inom bygg, VVS och el. Utredningsskedet delas in i nulägesbeskrivning, målformulering, urval av åtgärder samt beslut enligt nedanstående flödesschema. Som framgår av flödesschemat ingår det i processen att kunna gå tillbaka till tidigare steg för att kvalitetssäkra besluten om energieffektiviserande åtgärder med hänsyn till de mål som satts upp.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 45


1. Nulägesbeskrivning

Byggnadsdokument

2. Mål

Lista över mål

3. Behov av åtgärder? 4. Första urval

Bruttolista

5. Andra urval

Möjliga åtgärder

6. Åtgärdspaket

Åtgärdspaket

7. Utvärdering i förhållande till mål 8. Beslut

Förslag

FIGUR 5. Flödesschema över utredningsskedet. Varje steg i processen behandlas i dialogmöten.

EXEMPEL Med utgångspunkt från behovet av generellt underhåll, befintlig energiprestanda samt de övergripande energimålen startar arbetet med att ta fram ett förslag. Syftet är att förstå vilka förändringar som är önskvärda och möjliga för att få fram bästa möjliga underlag för åtgärder. Det bildas en intern projektgrupp, enligt befintliga rutiner, bestående av den ansvarige förvaltaren och en energiexpert. För att tillgodose behovet av antikvarisk kompetens knyts en antikvarie till gruppen på konsultbasis.

46 · Bruka, bevara och energieffektivisera


1. Nulägesbeskrivning BELOK ger en utförlig metod för kartläggning av byggnadens nuvarande status omfattande en beskrivning av: Byggnadens tekniska egenskaper Installationerna och deras status Verksamheten Inneklimatet Energianvändningen Det ska särskilt framhållas att för kulturhistoriskt värdefulla byggnader krävs i detta skede en antikvarisk förundersökning vilken tillsammans med övriga handlingar ska ligga till grund för konsekvensanalyser, tvärfackliga dialoger och beslut. Den antikvariska förundersökningen ska utföras av personer som har antikvarisk kompetens. Det kan även krävas särskild kompetens för att få en teknisk förståelse för den historiska byggnaden och dess funktion, konstruktion och installationer. Syftet med förundersökningen är att kunna ta tillvara byggnadens kvaliteter, vilket inte kan göras utan god kännedom om byggnaden och dess delar. Förundersökningen är inriktad på förändringen och ska ligga till grund för beslut under utredning, projektering och genomförande. En förundersökning bygger på arkiv- och litteraturstudier samt noggrann undersökning av byggnaden. Förundersökningens omfattning bestäms av om det redan finns ett framtaget vårdprogram där uppgifter om byggnadens historia, ritningsmaterial och fotografier med mera finns sammanställt tillsammans med en värdebeskrivning. Om det inte finns något vårdprogram behövs en mer omfattande förundersökning som inkluderar dessa uppgifter.

EXEMPEL Förvaltaren har sett till att byggnadens tekniska egenskaper har dokumenterats under den ordinarie förvaltningen. Energianvändning och inneklimat har kartlagts. Det befintliga vårdprogrammet som förvaltaren handlat upp ligger till grund för den antikvariska förundersökningen som görs i detta skede.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 47


ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING Den antikvariska förundersökningen är en del av beslutsunderlaget och kan därför anpassas till projektets omfattning och komplexitet. Utgå från befintligt kunskapsunderlag såsom vårdprogram eller tidigare förundersökningar och komplettera enligt nedan. Om tidigare kunskapsunderlag inte existerar behöver förundersökningen i normalfallet omfatta följande: Administrativa uppgifter • Geografisk orientering • Lagar och regler som gäller för byggnaden (detaljplan, skyddsbestämmelser, energideklarationer, energiplaner med mera) Byggnadsundersökning • Allmän historik som sätter in byggnaden i dess historiska och nutida sammanhang • Äldre fotografier och ritningar • Byggnadsteknisk beskrivning (konstruktion och material) • Byggnadens tekniska system • Rumsinventering • Fotografier och uppmätning av helhet och detaljer • Byggnadsteknisk status • Inventering av skador • Värdebeskrivning

48 · Bruka, bevara och energieffektivisera


2. Mål Förändringsarbetet måste styras mot de övergripande målen för byggnadsbeståndet i stort. Dessa ska vara initierade av ledningen och konkretiserade för den enskilda byggnaden i de handlingar, såsom vårdprogrammet, energikartläggningen med mera, som ligger till grund för den löpande förvaltningen. I detta skede ska de övergripande målen för byggnaden tolkas i dialog och uttryckas så konkret att de kan användas som underlag för beslut om åtgärder. Målen bör vara så tydliga att alla inblandade parter kan ha dem som riktmärken genom hela förändringsprocessen. Utöver gängse mål för energieffektiviseringsarbetet i stort, till exempel energiprestanda, ekonomi, inneklimat och nyttjande, ska mål för bevarande av byggnadens kulturhistoriska värden definieras. Målsättningen för byggnaden avgör om en förändringsåtgärd är möjlig och vilka åtgärder som är lämpliga. Med utgångspunkt från allmänna inriktningsmål för kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt den antikvariska förundersökningen kan detaljerade bevarandemål för energieffektiviseringsarbetet tas fram. Konflikter mellan olika intressen i senare skeden av processen beror ofta på vagt formulerade mål. De allmänna målen, till exempel för energi och bevarande, kan för en enskild byggnad komma att stå mot varandra, vilket innebär att de i ett senare skede kan behöva jämkas samman i en dialog.

EXEMPEL Med utgångspunkt från de allmänna mål som ledningen fastställt tar projektgruppen, det vill säga förvaltaren, energiexperten och antikvarien, fram specifika mål för Biblioteket. Tillsammans formulerar de mål för energi, ekonomi, bevarande och inomhusklimat. Bevarandemålen formulerades så här: Åtgärderna får inte strida mot skyddsbestämmelserna enligt q-märkningen. Tolkningen av detta är att exteriört synliga åtgärder bör undvikas. Interiöra åtgärder kan diskuteras. Fönster och dörrar får ej bytas ut, men kan kompletteras.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 49


3. Beslut: Behövs det åtgärder? Så här långt i processen har byggnadens nuläge beskrivits och det finns mål för förändringen. Skillnaderna mellan nuläge och mål definierar ett förändringsbehov. Genom att ställa målen mot nuläget tas ett beslut om det över huvud taget behövs några åtgärder. Det kan tyckas vara en självklarhet, men just för kulturhistoriskt värdefulla byggnader är det viktigt att i en dialog ta ett medvetet beslut som dokumenteras. Om byggnaden i nuläget når upp till eller är nära de mål som satts upp finns ingen anledning till åtgärder. I detta fall avslutas processen här. I annat fall går processen vidare till nästa steg: Urval av åtgärder. Urval av åtgärder Syftet med detta avsnitt är att beskriva en process för ett systematiskt urval av åtgärder. Utifrån ett stort antal möjliga åtgärder ska ett paket av de bästa åtgärderna definieras. ”De bästa” innebär här att urvalsprocessen måste beakta såväl tekniska, ekonomiska som antikvariska aspekter. Urvalet av åtgärder bygger på en systematisk konsekvensanalys. Urvalskriterierna ska bestämmas på förhand och vara tydligt kommunicerade. Kriterierna utgår i första hand från de mål som ställts upp. Åtgärderna ska analyseras med avseende på hur de påverkar: Energieffektiviteten Ekonomin Byggnadens kulturhistoriska värden Inomhusklimatet Byggnadens tekniska funktion (till exempel fukt) Byggnadens nyttjande Den energitekniska och ekonomiska bedömningen görs enligt de metoder som redan finns inom organisationen. Ett livscykelperspektiv på både kostnader och resursanvändning blir särskilt viktig för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, vilket behandlas utförligt i Räkna för livet - Handbok för livscykelkostnad. För att en lösning eller åtgärd ska räknas som energieffektiv får den inte minska byggnadens värde eller funktioner. De resurser som tas i anspråk för att minska energianvändningen måste vara rimliga i jämförelse med byggnadens totala värde.

50 · Bruka, bevara och energieffektivisera


En bedömning av inverkan på de kulturhistoriska värdena förutsätter att det gjorts en kulturhistorisk värdering av byggnaden och dess delar. Med denna värdering som utgångspunkt kan sedan en konsekvensanalys göras för varje tilltänkt åtgärd. En byggnad ska ge brukarna en säker, hälsosam och trevlig miljö att arbeta eller bo i beroende på vilken verksamhet som byggnaden ska rymma. Energiåtgärder måste därför alltid bedömas och genomföras med beaktande av hur inomhusklimatet påverkas. Äldre byggnader har ofta konstruktioner och material som skiljer sig från det moderna byggnadsbeståndet. Det är därför viktigt att det görs en byggnadsfysikalisk riskbedömning av åtgärderna, framförallt med avseende på hur byggnadens fuktbalans förändras. Det kan vara lämpligt att sammanställa värderingarna i en tabell, se nedanstående exempel, samt att använda en gemensam bedömningsskala. Bedömningen bygger på gruppens kunskap och erfarenhet och skalan ger en ökad tydlighet i den tvärfackliga dialogen. Tabellen och skalan ska inte ses som matematiska verktyg vilka automatiskt ger ett enkelt svar, utan är till för att underlätta den tvärfackliga dialogen och synliggöra de värderingar som görs. Åtgärders påverkan på byggnaden Åtgärder

Energi

Ekonomi

= Viss risk

= Neutralt

Kulturhistoriska värden

Inneklimat

Teknisk funktion

Utvändig isolering fasad Invändig isolering fasad Isolering bjälklag Byte av fönster Komplettering av fönster Värmeåtervinning LED-belysning Injustering = Hög risk

= Bra

= Mycket bra

TABELL 2. Exempel på en tabell för sammanställning av värderingar av hur en åtgärd påverkar bygg­ naden samt förslag på en skala för bedömning.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 51


4. Första urval av åtgärder Det första urvalet av åtgärder sker i ett dialogmöte. Syftet är att reducera antalet möjliga åtgärder så att en mer ingående analys kan göras i nästa steg. I en förenklad analys, med utgångspunkt från befintlig kunskap och tidigare erfarenhet, väljer dialoggruppen bort de åtgärder som är uppenbart olämpliga. Ett skäl kan vara att en åtgärd är uppenbart olämplig från en teknisk, ekonomisk eller antikvarisk synvinkel. I skriften Energisparguiden – erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler finns en bruttolista med tekniska och organisatoriska åtgärder för energieffektivisering. Den kan användas som en utgångspunkt för diskussionerna. Gruppen bör kortfattat motivera och dokumentera besluten om att välja bort åtgärder. Om deltagarna inte är överens förs åtgärderna över till nästa steg för en mer ingående analys. Slutresultatet av detta steg är en kort lista med möjliga åtgärder för byggnaden ifråga.

EXEMPEL I ett dialogmöte utgår projektgruppen från en bruttolista med energi­ effektiviseringsåtgärder i allmänhet. Gruppen går snabbt igenom åtgärderna som kan klassas enligt följande: a. Tillämpbar b. Kanske tillämpbar c. Inte tillämpbar Om gruppdeltagarna inte är överens görs en notering om detta. Efter en första genomgång framgår att det finns tillräckligt många åtgärder att välja på inom kategori a. Några av de åtgärder man inte var överens om tas med till nästa steg i processen. Här valde gruppen bort till exempel utvändig isolering av fasaden samt byte av fönster eftersom dessa åtgärder inte är förenliga med bevarandemålen.

52 · Bruka, bevara och energieffektivisera


5. Andra urval av åtgärder I detta skede görs en ingående analys och konsekvensbedömning för alla återstående åtgärder. Analysen av de olika kriterierna görs av experter inom dialoggruppen och presenteras för hela dialoggruppen som gör en sammanfattande bedömning. En tabell, se ovan, kan användas för att sammanställa värderingarna. Syftet är att identifiera åtgärder med störst nytta och lägst risk, samt omvänt att lyfta bort åtgärder med låg nytta och hög risk, se nedanstående figur. Om gruppdeltagarna är överens finns ingen anledning att ytterligare diskutera detta. De åtgärder som hamnar ”mittemellan”, markerat med gult i figuren nedan, utgör en förhandlingszon för dialoggruppen. Här får gruppen noggrant väga de olika bedömningskriterierna mot varandra. Resultatet av detta steg i processen är en lista i prioriteringsordning över möjliga åtgärder.

Risk

Nytta FIGUR 6. Urvalet av åtgärder syftar till att identifiera åtgärder med störst nytta och lägst risk, och omvänt att lyfta bort åtgärder med låg nytta och hög risk.

EXEMPEL Efter det första urvalet av åtgärder genomför projektgruppens medlemmar en fördjupad analys och konsekvensbeskrivning inom sina respektive expertområden. Analyserna behandlar energi, ekonomi, inverkan på byggnadskonstruktionen, inneklimat och kulturvärden. Det andra urvalet av åtgärder görs i nästa dialogmöte. Där diskuteras och klassificeras varje åtgärd i tabellform vilket ger överblick och underlättar urvalet. Med utgångspunkt från bedömningarna i tabellen tar gruppen fram en prioriteringslista över möjliga åtgärder.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 53


6. Åtgärdspaket Det är väl känt att olika åtgärder påverkar varandra och att åtgärdernas effekter inte kan summeras var för sig. Därför måste paket av åtgärder analyseras som en helhet. För energiåtgärder i allmänhet ger BELOK en utförlig beskrivning av hur detta görs. I detta steg av processen grupperas åtgärderna som togs fram i föregående steg i paket. Varje förslag till åtgärdspaket utvärderas i förhållande till målen. Om målen inte nås ändras åtgärdspaketet och en ny värdering görs. Om målen fortfarande inte kan nås måste dialoggruppen revidera antingen den fördjupade analysen eller målen. Då alla målen kan tillgodoses, finns ett underlag för projektering. Projektering Efter beslut om förslag till åtgärder enligt ovan följer projekteringen där åtgärdsförslagen arbetas in i de handlingar som sedan ligger till grund för genomförandet. Projektering för energieffektivisering i allmänhet behandlas i de rapporter som BELOK och Energibiblioteket tillhandahåller. Här framhålls särskilt vikten av att integrera nya lösningar i byggnadens befintliga konstruktion och system. Det kräver en förståelse för helheten, hur olika åtgärder påverkar varandra, om de samverkar eller motverkar varandra samt hur de kan påverka byggnadens funktion i sin helhet. Statens fastighetsverk har tagit fram Projekteringsanvisningar – Energi för att klarlägga de tekniska krav samt krav på kvalitetsnivå som ställs på arbeten i det egna fastighetsbeståndet. Det är ett bra exempel på konkreta och organisationsspecifika anvisningar vilket beskrivs mer utförligt i kapitlet med exempel.

EXEMPEL I nästa steg skapar projektgruppen paket av de prioriterade åtgärderna. Gruppen bestämmer sig för att arbeta med två alternativa paket som beslutsfattarna kan ställa mot varandra: a) Varsamt, lägre energibesparing b) Mindre varsamt, högre energibesparing De två alternativen kan sägas täcka in det förhandlingsutrymme som finns, givet de mål för energisparande och bevarande som tidigare definierats. Varje åtgärdspaket utvärderas som en helhet och resultatet bildar sedan ett beslutsunderlag för ledningen.

54 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Genomförande Utredning

Genomförande

Uppföljning

Genomförandet innebär det faktiska utförandet av beslutade åtgärder. I Beloks totalmetodik beskrivs genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder i allmänhet. Genomförandeskedet kan delas in i tre parallellt löpande processer enligt bilden nedan. Det här avsnittet lyfter fram de aspekter i genomförandet som är speciella för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Genomförandeskedets tre processer

Utförandeentreprenad Kvalitetskontroll Löpande dokumentation FIGUR 7. Genomförandeskedet består av tre parallella processer.

I de fall bygglov krävs ska rutiner för bygglov följas. Om det gäller en byggnad som är ett byggnadsminne ska rutiner för detta följas. För genomförandet ansvarar den byggledning som har utsetts. Utförare är de entreprenadföretag som efter upphandling får i uppdrag att ansvara för det faktiska förändringsarbetet enligt de handlingar som föreligger. För byggnader med kulturhistoriska värden utses en antikvariskt sakkunnig som ska följa byggskedet och bevaka dokumenterade kulturhistoriska värden. Besök ute på byggplatsen under byggskedet är i regel nödvändiga för att undvika missförstånd. Det är också viktigt att den antikvariska kompetensen finns med vid alla byggmöten och att underhandsdokumentation sker kontinuerligt. En uppföljning med avseende på kulturvärden ska vara en del av den kontrollplan som bör finnas för alla förändringsprojekt. För den sakkunniga kontrollen av kulturvärden och den antikvariska kontrollen krävs i en del fall kontakt med myndigheter.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 55


Dokumentation under genomförandeskedet är särskilt viktigt när det rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader eftersom mycket information om byggnaden döljs i själva konstruktionen och kommer fram vid förändringarna. Dokumentationen sammanställs i en slutrapport som återkopplar till förvaltningsskedet och ligger till grund för en uppdatering av det befintliga vårdprogrammet.

56 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Uppföljning Utredning

Genomförande

Uppföljning

Uppföljning ska ske kontinuerligt genom hela genomförandeprocessen. Den uppföljning som avses här är den där hela projektet/byggnaden med alla samverkande system och funktioner kontrolleras inför överlämnandet till ägaren/förvaltaren. Detta uppmärksammas särskilt i skriften Hela vägen fram – Uppföljning av energikrav i byggprocessen som i huvudsak handlar om byggnadens energitekniska system. Där nämns bland annat behovet av en systemmanual som beskriver systemen som en helhet med en dokumentation som pågår under hela byggprocessen från programskedets kravspecifikationer och framåt. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader gäller särskilt att uppföljningen ska återkoppla till de bevarandemål som formulerats tidigare. Uppföljningen ligger också till grund för den antikvariska slutrapporten. Den antikvariska slutrapporten är den handling som sammanfattar hela arbetet från byggstart till slutbesiktning. Utförda åtgärder liksom avvikelser från framtagna handlingar ska redovisas i förhållande till hur de har påverkat byggnadens kulturhistoriska värden. I slutrapporten ska de byggmötesprotokoll som upprättats under byggskedet finnas redovisade. Det ställs olika krav på slutrapporternas innehåll och utformning, beroende på typ av åtgärd och vilken uppdragsgivare eller myndighet som begärt in en antikvarisk slutrapport.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 57


4 58 ¡ Bruka, bevara och energieffektivisera


Goda exempel Det finns gott om exempel runt om i landet som visar hur man kan uppnå väsentliga energibesparingar även i byggnader med stora kulturhistoriska värden. Det handlar inte bara om tekniska lösningar utan framförallt om ett systematiskt och genomtänkt arbete. Det här kapitlet ger några exempel på hur man på olika sätt arbetar med frågan.

Att lära känna ett byggnadsbestånd – Halland och Stockholm Kunskap om byggnadsbeståndet är en viktig förutsättning för att kunna förvalta det. Vid kartläggning av byggnadernas kulturhistoriska värde och betydelse i den byggda miljön krävs samarbete med organisationer och personer med kompetens att sätta in byggnaderna i ett sammanhang och bedöma deras värde utifrån ett lokalt, regionalt eller nationellt perspektiv. De nedan presenterade planeringsunderlagen är framtagna på regional och lokal nivå och inte för en organisation. Exemplet visar på en metod som kan appliceras även på andra nivåer. Det finns idag omkring 9 500 byggnader som är skyddade som byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen men det finns många, många fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Genom inventeringar på olika nivåer kan en kunskapsbank byggas upp. Inventeringar med klassificeringar används som kunskapsunderlag vid kommunala och regionala förvaltningar i samband med planering och bygglovprövning. Exempel på systematiskt arbete med kartläggning av bebyggelsens kulturvärden är de arbeten som har gjorts på regional nivå i Halland och på lokal nivå i Stockholm. I Halland finns cirka 50 byggnadsminnen. I de gamla inventeringarna som gjorts uppgick byggnader och miljöer som på olika sätt berikar den byggda miljön och gör den extra värdefull till drygt 3 000. I den nya inventeringen ingår cirka 10 400 byggnader vilket är cirka 10 % av det totala beståndet i länet. Dessa byggnader är en förutsättning för en varierad och

Bruka, bevara och energieffektivisera · 59


levande bebyggelsemiljö. Arbetet initierades för att uppfylla ett av delmålen i det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Delmålet var att all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skulle vara identifierad senast 2010. I den halländska inventeringen graderas objekten i tre klasser: A, B och C. Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. En byggnadsminnesförklaring är dock en långvarig process som alltid sker i samförstånd mellan fastighetsägaren och länsstyrelsen. Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enligt plan- och bygglagen genom q-märkning eller motsvarande. Klass C är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt. Dessa är ofta av vardagskaraktär, av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan q-märkning vara aktuellt som skydd. Både Halland och Stockholm har använt en metod för värdering som Riksantikvarieämbetet tagit fram, vilken omfattar så kallade dokumentvärden och upplevelsevärden samt förstärkande värden. I Stockholm används också tre olika klassificeringar. De som Stadsmuseet använder sig av är: Blått som omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturmiljölagen. Grön innebär ett högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gult innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Fastigheter som inte är klassificerade kan vara obebyggda eller ha stora kulturhistoriska värden som Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till. Även denna inventering är kopplad till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

RIKSANTIKVARIEÄMBETETS Riksantikvarieämbetets (RAÄ) bebyggelseregister, BeBR, samlar information om vårt byggda kulturarv. Där finns bl.a. uppgifter om byggnadernas uppförandeår, arkitekt, eventuell motiveringstext till klassificeringen samt foton. www.bebyggelseregistret.raa.se

60 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Den halländska inventeringen finns på länsstyrelsen Hallands webbplats och har också förts in i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, BeBR, vilket dock inte visas här.

Den stockholmska inventeringen finns på Stadsmuseets webbplats och har också kopplats till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 61


Energieffektivisering i en världsarvsstad – Visby

Region Gotland har sedan några år arbetat med att energieffektivisera det egna byggnadsbeståndet för att nå energisparmålen. Arbetet har inneburit att byggnader som ligger inom eller i nära anslutning till Visby världsarv har åtgärdats eller kommer att åtgärdas. För att göra detta har lösningar som både är kostnadseffektiva, energieffektiva och som tar hänsyn till byggnadernas unika värden som en del av stadens byggda kulturarv, vägts in i besluten. Att förvalta en byggnad med kulturvärden kräver stor omsorg om detaljerna för att inte beskrivna värden ska gå förlorade. Detta har regionens ansvarige för energifrågor Johan Malmros tagit fasta på i det egna fastighetsbeståndet i arbetet med två skolor i Visby. Förvaltaren måste i dessa fall ta hänsyn till såväl elevers och lärares arbetsmiljö som till byggnaden och dess karaktär inför förändringar. En noggrann förstudie där de olika intressena vägs in ligger till grund för de beslut om förändringar som sedan ska genomföras. S:t Hansskolan ritades av arkitekt Scholander och uppfördes 1854 mitt i det medeltida Visby och brukas än idag som skolbyggnad. Det är en signifikativ byggnad för sin tid då offentliga byggnader uppfördes som viktiga markörer i sin omgivning. S:t Hansskolan utgör inget undantag i detta avseende med sitt tidstypiska arkitektoniska uttryck. Eftersom byggnaden inte kan förbättras energimässigt genom förändringar av fasaden har arbetet fokuserat på förbättring, uppdatering och byte av styrning och system såsom ventilation, belysning med mera. Fokus

Donnerska huset i Visby.

62 · Bruka, bevara och energieffektivisera


har lagts på hur nya installationer kan implementeras i byggnaden genom att använda befintliga system, så att de får så liten inverkan på byggnaden som möjligt. I den stora samlingssalen som ligger högst upp i byggnaden används delar av det gamla ventilationssystemet. Lampkronorna som är ursprungliga och viktiga för upplevelsen av rummet, har genom en speciallösning installerats med nya effektivare ljuskällor. Det sistnämnda krävde en teknisk ombyggnad av lampkronorna men utan att deras utseende och karaktär förändrades. I Solbergaskolan som ligger strax utanför Visby stadsmur (vilken också avgränsar världsarvet Visby Hansestad) har en omfattande renovering nyligen avslutats. Skolbyggnaden som uppfördes under sent 1800-tal och fick en tidstypisk tillbyggnad på 1940-talet har fått namnet efter det kloster som under medeltiden var beläget på samma plats. I samband med den avslutande renoveringen har byggnaderna också uppgraderats vad gäller energiprestanda. Inför renoveringen genomfördes en energikartläggning vilken visade att stora energiförluster var kopplade till byggnadens fönster och dörrar och att det var viktigt att detta åtgärdades. Johan Malmros gjorde tillsammans med sina kolleger bedömningen att det inte var aktuellt att förändra de befintliga och ursprungliga fönstren och dörrarna. De ansågs var en viktig del av byggnadens uttryck och bidrog till byggnadens kulturhistoriska värde som inte får förvanskas enligt plan- och bygglagen. Av det skälet inriktades arbetet på att hitta lösningar där energiglas i innanfönster bidrog till att ytterbågar och även äldre glas kunde bevaras. Energieffektiviseringsarbetet i skolbyggnaderna i Visby är ett exempel på ett arbetssätt där medvetenhet om byggnadernas kulturhistoriska värden har implementerats som en naturlig del i förvaltningen av det egna byggnadsbeståndet.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 63


Sakkunnig i antikvariska frågor I plan- och bygglagen föreskrivs att antikvariskt sakkunnig medverkan ska ske som en del av kvalitetskontrollen av ett byggprojekt som rör en kulturhistoriskt värdefull byggnad. I och med detta ges antikvarien en tydligare expertroll i byggprojekt. I många fall kommer den antikvariskt sakkunniga in i ett projekt då kommunens bygglovhandläggare påtalar att det rör sig om en byggnad eller miljö med kulturhistoriska värden. Ofta är detta alldeles för sent eftersom en stor del av arbetet med att planera förändringen redan är klart. I dessa fall är det ofta svårt för parterna i projektet, både mentalt och faktiskt, att backa i beslutsprocessen, vilket ibland kan bli nödvändigt för att kunna beakta de kulturhistoriska värdena. Därför är det viktigt att antikvarien blir inblandad i projektet så tidigt som möjligt. Det är viktigt att det antikvariska förhållningssättet får genomsyra hela förändringsprocessen oavsett om det är energieffektiviserande målsättningar eller annat som ligger bakom. Det handlar om att vara tydlig med vad som är viktigt med byggnaden i det specifika fallet och på vilka grunder detta har betydelse idag och i framtiden. Ett exempel ges av byggnadsantikvarie Vicki Wenander med ett projekt där projektgruppen kom överens om vilka förhållningssätt som skulle råda under projektet. En förutsättning var att en detaljerad förundersökning med en beskrivning av byggnadens kulturhistoriska värden hade gjorts. Det handlade bland annat om att: Huset får bestämma – byggnadens historia och tidigare funktion styr hur förändringarna kan påverka byggnaden, det vill säga olika miljöer tål olika grad av påverkan eller förändring. Långsiktighet och reversibilitet – de förändringar som i planen ska hålla länge ska vara hållbara både i form och i materialval. Förändringar med kortare livslängd ska utföras så att deras avtryck påverkar byggnaden så lite som möjligt när de tas bort eller byts ut. Hållbarhet genom att befintliga material används i så stor utsträckning som möjligt. Bättre än innan – åtgärderna ska bidra till att byggnaden kan fungera bättre än innan förändringen.

64 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Hur ser antikvariens roll ut i en förändringsprocess? Vicki Wenander jämför sin roll som kvalitetsansvarig för de antikvariska frågorna med brand- och tillgänglighetskonsulterna. I sina uppdrag har de andra intressen än byggherrens eller beställarens intressen att bevaka. För antikvarien handlar det om att bevaka och arbeta för att byggnaden inte förvanskas och att de kulturhistoriska värden som har dokumenterats påverkas så lite som möjligt av de förändringar som planeras och sedan genomförs. Det handlar om att tala för det som inte kan tala i projektet. Det kan vara objektet i sig och dess historia, samhällets intresse av att bevara kulturarvet men också att med värdighet lämna över kulturarvet till framtidens invånare. Ett råd är att se till att den antikvariska kompetensen kommer in så tidigt som möjligt i förändringsskedet, men också att ledningen i den förvaltande organisationen arbetar med att implementera ett synsätt som inkluderar betydelsen av det byggda kulturarvet. Det är viktigt med rutiner som uppmärksammar kulturvärden tidigt i alla processer. Det är också viktigt att alla som brukar och använder en plats med kulturvärden får möjlighet att ta del av denna kunskap.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 65


Kulturhistoriska byggnader en självklar del av ett byggnadsbestånd – Piteå

Foto: Piteå museum

Piteå kommun har arbetat strategiskt med att energieffektivisera sitt byggnadsbestånd. Med strategiarbetet har också en medvetenhet vuxit fram om vilka kunskaper och kompetenser som krävs i olika delar av energiprojekten. För att stärka kunskapen ytterligare samarbetar kommunen med Luleå tekniska universitet för att hitta energieffektiva men varsamma lösningar för träbyggnader i kallt klimat. Kunskap och intresse för byggnaderna, deras historia, byggnadskonstruktion och materialegenskaper är ovärderligt både i förvaltning och i arbetet med att sänka energianvändningen i det kommunala byggnadsbeståndet. Tillsammans med arbetet att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle skapar Piteå kommun en sammanhållen organisation som aktivt arbetar med att sänka energianvändningen. En förutsättning för ett lyckosamt arbete är att det inom organisationen finns rätt kompetens och ett intresse för byggnaderna och deras historia. Det bygger till stor del på det individuella engagemanget men likväl är det en viktig strategisk utgångspunkt för att nå energi- och klimatmålen och samtidigt värna det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet i Piteå kommun. Med mottot ”Om det inte går att göra allt går det alltid att göra något” har Piteå kommun under ledning av Halldo Lundgren och hans kolleger jobbat med att hitta lösningar för kommunens kulturhistoriskt värdefulla

66 · Bruka, bevara och energieffektivisera


byggnader som både är energieffektiva och varsamma. I det arbetet har kommunen haft stor nytta av den kommunantikvarie med byggnadsantikvarisk kompetens som finns inom den egna organisationen. I kommunens byggnadsbestånd ingår bland annat det gamla rådhuset vid Rådhustorget, som idag inrymmer Piteå museum. Det är en träbyggnad uppförd under 1830-talet som representerar den typiska träpanelsarkitektur som präglade Piteå, som så många andra landsortsstäder. Rådhusbyggnaden är sedan 1994 skyddad som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen och ingår även i det riksintresseområde för kulturmiljövården som Piteå stadskärna utgör. En viktig förutsättning när energieffektiviserande åtgärder skulle genomföras var att byggnaden inte skulle förändras exteriört. En kartläggning där de kulturhistoriska intressena vägdes in ledde till att kommunen beslutade att en av de åtgärder som skulle genomföras var isolering av vindsbjälklaget. Detta genomfördes genom att en lös eko-isolering sprutades in på vinden. En överraskning var att byggnaden inte var helt vindtät varför isoleringen förflyttade sig under dagar med vind. Detta visar hur viktigt det är att förstå hur historiska byggnadskonstruktioner fungerar tillsammans med moderna tekniska eller energieffektiviserande lösningar. I en organisation som Piteå kommuns fastighetsförvaltning tas dessa erfarenheter med i det ständiga kunskaps- och erfarenhetsuppbyggandet. För att utveckla arbetet med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och de specifika förhållanden som råder i kallare klimat samarbetar Piteå kommun idag med Luleå tekniska universitet där studier av framförallt träbyggnader och hur dessa kan energieffektiviseras på ett varsamt sätt utförs. Steg ett i det projektet är att lära känna byggnaderna och hur de fungerar utifrån ett byggnadsfysikaliskt perspektiv. Långsiktiga mätningar av inomhusklimat i förhållande till energianvändning utförs för att skapa en kunskapsgrund för kommande beslut. Piteå kommun är ett bra exempel på hur rutiner och strategier för energisparande ständigt uppdateras i den lärandeprocess som det innebär att arbeta med äldre byggnader. Både erfarenheter och forskning bidrar idag till att utveckla och förbättra arbetet med att nå energisparmålen.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 67


Projekteringsanvisningar – Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk, SFV, har tagit fram Projekteringsanvisningar – Energi för sitt fastighetsbestånd. Det är ett bra exempel på hur konkreta och organisationsspecifika anvisningar kan driva på och kvalitetssäkra energieffektiviseringsarbetet, även i några av de byggnader som är förknippade med stora utmaningar. Statens fastighetsverk, SFV, ansvarar för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, parker, skog och mark som ägs av staten. SFV:s uppgift är att förvalta dessa egendomar, att bevara byggnadernas karaktär och samtidigt anpassa dem till dagens behov och användning. SFV eftersträvar att fastigheterna ska vara ändamålsenliga, kostnads- och energieffektiva, tekniskt genomtänkta och hållbara ur ett miljöperspektiv. Projekteringsanvisningarna ingår i ett övergripande kvalitetssystem och ska klarlägga de tekniska krav samt de krav på kvalitetsnivå som ställs utöver myndighetskrav och gängse branschregler. Projekteringsanvisningarna ska vara ett stöd vid upprättande av handlingar och tekniska beskrivningar, men de beskriver också SFV:s kvalitetsnivå. Anvisningarna finns tillgängliga på SFV:s webbplats www.sfv.se.

PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Energi 2014-03-04

Projektanvisningar – Energi för sitt fastighetsbestånd, Statens fatighetsverk (SFV).

68 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Det följande är en översikt av innehållet: Mål och värderingar: En sammanfattning av organisationens övergripande mål och värderingar med relevans för energiområdet. Energimål i byggprojekt: Det huvudsakliga målet är en minskning av den totala nettoenergin. Val av åtgärder: En kortfattad anvisning för val av åtgärder. De huvudsakliga kriterierna är varsamhet, lönsamhet och minskad miljöpåverkan. Miljöpåverkan av energiåtgärder: De viktigaste miljöpåverkansfaktorerna är klimatpåverkan och energiresursbehov. Övergripande energimål i projekt: Anger energi- och effektmål som gäller för alla projekt samt mål för energiklassning. Krav och rekommendationer för åtgärder: Denna del inleds med generella krav avseende passiva åtgärder, livslängd och enkelhet. Därefter följer specifika och detaljerade krav avseende byggnaden, energitillförsel, VVS, el, samt styrning, övervakning och mätning. Här ställs också energikrav på entreprenören. I bilagor behandlas miljövärdering, energisamordnare, energiprocessen och rapportering.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 69


5 70 ¡ Bruka, bevara och energieffektivisera


Slutord Kulturhistoriskt värdefulla byggnader utgör en betydande andel av det svenska byggnadsbeståndet. Det är en icke förnybar resurs som måste föras vidare till kommande generationer. Energieffektivisering är även för dessa byggnader en grundläggande förutsättning för ett långsiktigt brukande och bevarande. Det gäller inte bara att hitta nya tekniska lösningar utan att använda den kunskap och erfarenhet som redan finns för att uppnå en balans mellan energieffektivitet och bevarande. Den balansen kommer att se olika ut beroende på ägarens värderingar, byggnadens geografiska placering, typ av byggnad med mera. Den generella metod som presenterats ger en struktur och ett förhållningssätt för beslutsprocessen. Metoden är inte definitiv utan ska ses som en möjlig väg att gå och ett sätt att samarbeta. Rekommendationen är att utgå ifrån byggnadens egna förutsättningar samt från befintliga processer och lokala förutsättningar inom den egna förvaltningen och anpassa metoden till dem. Det följande är en sammanfattning av den metodik som tidigare presenterats: Ledning Ledningens arbete, ansvar och engagemang består dels av att se till kulturpolitiska och energipolitiska mål samt regional och kommunal planering och dels att styra förvaltningen av byggnader och fastigheter. Ledningen ska ange mål och riktlinjer, tilldela resurser, säkra tillgången till antikvarisk kompetens och ansvara för att det finns förutsättningar att föra en tvärfacklig dialog.

Bruka, bevara och energieffektivisera · 71


Förvaltning Förvaltningen är en kontinuerlig process där planering och genomförande av löpande vård och underhåll, energikartläggning och driftoptimering, strukturerad kunskapsinhämtning och kunskapsuppdatering samt brukarmedverkan och dialog är viktiga arbetsområden. I ett strukturerat arbetssätt som bygger på kunskap om byggnaderna ingår att ta fram och arbeta enligt underhållsplaner och vårdprogram. Dessa är viktiga för välgrundade beslut vid förändringar. Förändring Nedan listas de olika steg som behövs för att ta tillvara kulturhistoriska värden och få med den antikvariska kompetensen i de olika skedena i en förändringsprocess. Alla analyser nedan sker i en tvärfacklig dialog. 1. Nulägesbeskrivning: Här behövs en antikvarisk förundersökning 2. Målformulering: Specifika mål för byggnaden fastställs. Målen bör vara så tydliga att alla inblandade parter kan ha dem som riktmärken genom hela förändringsprocessen. Efter en gemensam jämförande analys av nuläge och mål tas beslut om det finns behov av åtgärder och om så är fallet tar man fram ett antal åtgärder. 3. Urval av åtgärder: En antikvarisk konsekvensanalys genomförs av föreslagna åtgärder som en del av den totala konsekvensanalysen så att ett urval kan göras. 4. Åtgärdspaket: Urvalet av åtgärder grupperas i paket och analyseras i förhållande till ställda mål. 5. Genomförande: Genom hela förändringsprocessen genomförs löpande antikvarisk dokumentation och uppföljning. 6. Uppföljning och återkoppling: Den antikvariska dokumentationen används för en slutrapport som efter analys återkopplas till vårdprogram och underhållsplan.

72 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Litteratur Hela vägen fram. Uppföljning av energikrav i byggprocessen (2007) UFOS Text Per Wickman, Aton Teknikkonsult AB. Stockholm: SKL. Energisparguiden. Erfarenheter av energieffektivisering i offentliga lokaler (2006) UFOS Text Farhad Basiri och Per Forsling, META Fastighetsadministration AB. Stockholm: SKL. Steg för steg. Strategi för systematiskt energiarbete (2006) UFOS Text Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB. Stockholm: SKL. Det finns potential. Energieffektivisera offentliga lokaler i högre takt (2010) UFOS Text Agneta Persson och Margot Bratt, WSP. Stockholm: SKL. När resultaten räknas. Optimering av egen driftverksamhet i offentliga fastighetsföretag (2007) UFOS Text Sören Björnbom. Stockholm: SKL. Räkna för livet. Handbok för livscykelkostnad (LCC) (2010) Text Lotta Bångens, Aton Teknikkonsult AB. Stockholm: SKL. Klimatsmart brukarsamverkan. Arbetssätt för sänkt energianvändning (2009) Text Hans Nilsson, FourFact AB. Stockholm: SKL. Nordstrand, Uno (2008) Byggprocessen, Stockholm: Liber AB Robertsson, Stig, Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Riksantikvarie­ämbetet 2002. Unnerbäck, Axel, Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Riksantikvarie­ ämbetet 2002.

Lagar, förordningar och föreskrifter Plan- och bygglagen SFS 2010:900 Plan- och byggförordningen SFS 2011:338 Boverkets byggregler med föreskrifter och allmänna råd BFS 2011:6 Kulturmiljölagen SFS 1988:950 Förordning om statliga byggnadsminnen SFS 2013:558 Miljöbalken SFS 1998:808 Lag om energideklarationer SFS 2006:985 Förordning om energideklarationer SFS 2006:1592 Föreskrifter och allmänna råd för energideklarationer BFS 2007:4 Certifiering av energiexpert, föreskrifter och allmänna råd, BFS 2007 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden BFS 2011:15 KUL 2

Bruka, bevara och energieffektivisera · 73


Webbsidor och länkar 3ENCULT, Efficient energy for EU cultural heritage: www.3encult.eu BELOK, Beställargrupp för lokaler: www.belok.se Boverket: www.boverket.se Det norske veritas: www.dnv.no EFFESUS, Energy efficiency for EU historic districts sustainability: www.effesus.eu Energibiblioteket: www.energibiblioteket.se Länsstyrelserna i Sverige: www.lst.se PBL Kunskapsbanken: www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/ Riksantikvarieämbetet: www.raa.se Spara och Bevara: www.sparaochbevara.se Statens fastighetsverk: www.sfv.se Swedish Standards Institute: www.sis.se

74 · Bruka, bevara och energieffektivisera


Bruka, bevara och energieffektivisera Runtom i fastighetssverige finns det mängder med fastigheter som har ett kulturhistoriskt värde. Det är svårt att hålla dessa byggnaders energieffektivitet på en hög nivå utan att förvanska det kulturhistoriska värdet. Denna utmaning kan lätt leda till att byggnaderna inte underhålls i tillräcklig utsträckning vilket på sikt leder till förfall. Syftet med den här skriften är att fler ska våga ta tag i utmaningen som våra kulturhistoriska byggnader utgör. Här kan du bland annat läsa om typiska offentliga byggnader med kulturhistoriskt värde, specifika aspekter för energieffektivisering i dessa byggnader samt om hur de politiska målen och riktlinjerna ser ut. Vi presenterar även en konkret process som kan användas i arbetet med byggnader av kulturhistoriskt värde. Du kan också ta del av ett par exempel på hur man arbetat med den här typen av fastigheter på olika platser i Sverige. Med den här skriften har vi ambitionen att hjälpa fastighetsorganisationer i Sverige att ta det första steget mot att bruka, bevara och energieffektivisera!

ISBN: 978-91-7585-249-2 www.offentligafastigheter.se 76 · Bruka, bevara och energieffektivisera

7585 249 2  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-249-2.pdf

7585 249 2  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-249-2.pdf