Issuu on Google+

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Inventering av tätortstrafiken


Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 1

2013-11-20 09.37


Upplysningar om innehüllet: Patrik Wirsenius, patrik.wirsenius@skl.se Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Bestnr: 978-91-7585-005-4 Text: Andreas Asp, VAP Produktion: EO Tryck: LTAB, november 2013

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 2

2013-11-20 09.37


Förord En av de viktigaste åtgärderna för att öka kollektivtrafikens attraktivitet är att öka framkomligheten i gatunätet. Detta ger inte bara korta restider utan det ger också en stabilare tidtabell vilket ökar punktligheten för kollektivtrafiken. För att sprida goda exempel på hur framkomligheten kan förbättras så har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Eskilstuna kommun tagit fram denna skrift. För innehållet svarar Andreas Asp på VAP. Peter Dädeby har varit Eskilstuna kommuns kontaktperson. Janne Rusk och Patrik Wirsenius har varit ansvariga projektledare på SKL. Stockholm i november 2013 Gunilla Glasare Avdelningschef

Jan Söderström Sektionschef

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 3

2013-11-20 09.37


Innehåll

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 4

5 5 5 6 6

Linjenät Lokala stomlinjer Kollektivtrafikkörfält Bussgator Utglesning av hållplatser

7 7 7 7 8 8

Korsning Väjningsplikt Signalprioriterad korsning Cirkulationsplats genomkörning Prioritering i korsning (fysiskt) Signalreglerat övergångsställe

9 9 9 10 10

Hållplats Dubbel stopphållplats (timglashållplats) Enkel stopphållplats Klackhållplats Utrustning, standard

11

Fordon

12 12 12 12

Referenser Intervjuer Litteratur Internet

2013-11-20 09.37


Linjenät prioritering av kollektivtrafik. I Jönköping står tre stomlinjer för 2/3 av bussresandet i staden. I Västerås har huvudprinciperna för stomnäten varit att samma linjer trafikeras alla dagar, alltid har samma körvägar samt ett bra utbud med jämna turintervall. I Karlstad har konceptet med samtrafik slopats för att hålla bussarna ”rullande”.

Kollektivtrafikkörfält Kostnad: Hög Effekt: Hög

Exempel på stomlinjekarta för buss i Sundsvall.

Lokala stomlinjer Kostnad: Hög Effekt: Hög Med ett enkelt, tydligt och framförallt gent linjenät skapas förutsättningar för fler kollektivresor. Linjenät som inte ändras över tid bör fastläggas. Utmed dessa stomlinjer ska framkomlighetsåtgärder prioriteras och det är viktigt att se till hela stråket. En styv tidtabell, gärna med 10 minuters trafik eller kortare intervall, behövs för att erbjuda ett enkelt och attraktivt utbud. Restidskvoter under 1,5 jämfört med personbil bör eftersträvas utmed prioriterade stråk. Jönköping, Linköping och Lund är exempel på kommuner som arbetat aktivt med

I bland annat Jönköping, Linköping, Uppsala och Lund har det funnits busskörfält sedan många år tillbaka på vägar/gator med trafikflöden på mellan 10 000-20 000 åvadt. Bussfälten är i huvudsak placerade till höger i körbanan/körriktningen. Utmed Tornavägen i Lund finns ett reversibelt kollektivtrafikkörfält anlagt i vägbanans mitt. Under morgon/ förmiddag kl. 05.00-12.30, prioriteras busstrafik in mot centrum och från kl. 12.45 till 23.00 prioriteras busstrafik ut från centrum. Utöver separata körfält har ofta framkomlighetsåtgärder genomförts i korsningarna för att ytterligare förbättra för kollektivtrafiken. Örebro har utrett möjligheten till kollektivtrafikkörfält på vissa centrala gator med trafikmängder på cirka 25 000 åvadt men hittills avstått pga. risk för kapacitetsproblem vid korsningar. I en utredning från Trivector anges att mittplacerade busskörfält är att föredra då de bl.a. minimerar störningar på såväl busstrafiken som övrig trafik, men de ställer samtidigt större krav på ombyggnad av hållplatser och korsningar.

Exempel på kollektivtrafikkörfält i Jönköping.

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken 5

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 5

2013-11-20 09.37


Utglesning av hållplatser Kostnad: Låg Effekt: Medel

Exempel från Djäknegatan i Malmö. Bussfält till höger. Enkelriktad gata till vänster.

Bussgator Kostnad: Medel-Hög Effekt: Medel-Hög En bussgata är en gata eller väg som främst är reserverad för busstrafik och som vanligtvis har minst 6,5 meters bredd för dubbelriktad trafik. Bussgator förekommer både centralt i tätorterna och i mer perifera områden där de kan användas för att skapa genvägar för busstrafiken. Ibland förses bussgatorna med hinder så att endast bussar kan passera. Framkomlighetseffekten av bussgator varierar med vilken hastighet som tillåts och graden av separering från andra trafikslag, t.ex. cykeltrafik. Ibland finns ett lokalt motstånd mot att bygga nya bussgator genom tidigare opåverkade områden med hänvisning till förväntade buller- och trafiksäkerhetsproblem. Ett ISA-system som säkerställer högsta hastighet t.ex. på en bussgata genom ett bostadsområde skulle kunna underlätta genomförandet. Ett exempel på partiell bussgata/busskörfält finns i Malmö där delar av Djäknegatan har enkelriktad trafik i en riktning och bussgata i den andra. I ett ytterområde i Gävle byggs en ny bussgata som även passerar intill kommunens bussdepå vilket underlättar förarbyten.

För att ytterligare öka medelhastigheten för kollektivtrafiken kan hållplatsavstånden ökas. Varje hållplatsstopp bedöms enligt Trast generera ungefär mellan 24-32 sekunders fördröjning. Hållplatsavstånd på minst 400-600 m bör eftersträvas på prioriterade stråk för att erhålla en medelhastighet på mellan 20-25 km/h. Utmed stomlinjerna i Jönköping är t.ex. medelhållplatsavståndet 400 m och medelhastigheten för busstrafiken 22 km/h. I samband med att hållplatserna glesas ut är det viktigt att se över behovet att ta sig till kvarvarande hållplatser. Kollektivresandet börjar ofta med att man går eller cyklar varför bra gång- och cykelvägar tillsammans med god standard på cykelparkeringar är viktiga förutsättningar för ökat kollektivresande.

Exempel på busshållplats med cykelställ i Eskilstuna. Foto: Göran Jonsson.

6 Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 6

2013-11-20 09.38


Kollektivtrafik i Uppsalas innerstadsmiljö. Foto: Thomas Henriksson.

Korsning Väjningsplikt Kostnad: Låg Effekt: Medel Korsningar kan ofta ge restidsförluster för kollektivtrafiken. En enkel åtgärd kan vara att ändra väjningsplikten för trafik som har svårt att ta sig ut i en korsning. Hänsyn måste dock tas till omgivande trafikförhållanden för att undvika orimliga tidsförluster för övriga trafikanter. Bredvid visas ett exempel från Örebro där trafik från en anslutande gata ges företräde. I detta fall var framkomligheten för busstrafiken dock inte det enda skälet utan åtgärden är en del i ett större åtgärdspaket för att förbättra trafiksituationen i centrala Örebro.

Signalprioriterad korsning Kostnad: Medel Effekt: Hög Signalprioritering är en av de viktigaste åtgärderna för att öka busstrafikens framkomlighet och kanske den enskilda åtgärd som är till störst nytta för busstrafiken. Det finns många typer av åtgärder som kan förbättra busstrafikens framkomlighet. Vid befintliga signalreglerade korsningar kompletteras signalanläggningen med system för bussprioritering. Vid oreglerade, ogynnsamt trafikfördelade kors-

Korsning vid Hjälmarvägen, Örebro. Busstrafik och övrig trafik har i gul relation numera företräde genom korsningen.

ningar kan en signalanläggning som ger kollektivtrafiken företräde uppföras. Många kommuner har genomfört signalprioritering i större eller mindre omfattning, bl.a. Linköping som sedan drygt tio år tillbaka har signalprioriterat ett 50-tal korsningar inom tätorten.

Cirkulationsplats genomkörning Kostnad: Medel-Hög Effekt: Medel -Hög Studier har visat att bussar vanligen har höga värden på sidoacceleration, vilket påverkar komforten för resenärerna negativt. Cirkulationsplatser är relativt vanliga i stadsbilden och försämrar åkkomforten för

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken 7

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 7

2013-11-20 09.38


bussresenärerna. Vidare kan trafikmängderna under vissa timmar vara så höga att framkomligheten försämras. I bland annat Norrköping, Jönköping och Göteborg finns exempel på genomkörningsbara cirkulationsplatser. Denna åtgärd kräver dock ofta att cirkulationen är av en viss storlek samt att den kompletteras med system för signalprioritering.

Ett övergångställe kan behöva signalregleras för att öka bussens framkomlighet. Foto: Thomas Henriksson.

Signalreglerat övergångsställe Kostnad: Låg Effekt: Medel - Låg Exempel på genomkörningsbar cirkulationsplats, Göteborg. Foto: Per Gunnar Andersson.

Prioritering i korsning (fysiskt) Kostnad: Låg Effekt: Medel Genom att med fysiska medel bygga om en korsning kan kollektivtrafiken prioriteras. Tvära svängar/ korsningar kan, om utrymme finns, rätas ut vilket medför såväl ökad framkomlighet som ökad komfort för resenärerna. Inom ramen för LinkLink-projektet i Linköping, idéstudie för modellstråk i Linköping, ges förslag på olika framkomlighetshöjande åtgärder bl.a. i korsningar. Beroende på trafikmängd kan även vänstersvängfält i korsningar ersättas av ett kollektivtrafikkörfält. Andra alternativ är frigående högersvängfält i korsningar/cirkulationsplatser.

Förslag till genomkörningsbar cirkulationsplats.

På övergångsställen där särskilt många oskyddade trafikanter rör sig kan framkomligheten för kollektivtrafiken (och även annan trafik) under vissa perioder försämras. Ett sätt att öka framkomligheten för busstrafiken kan vara att signalreglera övergångsstället samt eventuellt komplettera med system för bussprioritering.

Exempel på ombyggd korsning för att prioritera kollektivtrafik.

8 Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 8

2013-11-20 09.38


Exempel på dubbel stopphållplats, Örebro.

Hållplats Dubbel stopphållplats (timglashållplats)

Enkel stopphållplats

Kostnad: Medel Effekt: Låg

Kostnad: Medel - Låg Effekt: Medel - Låg

Hållplatstypen används oftast i tätort och ger, förutom en prioriterande effekt för busstrafiken, även en god trafiksäkerhet eftersom avsmalningen endast medger passage av ett fordon i taget. Den är framförallt lämplig i områden med mindre trafik eftersom åtgärden vid högre trafikmängder kan försämra framkomligheten även för busstrafiken.

Hållplatstypen är utformad så att fordon i samma riktning inte kan passera när bussen står vid hållplatsen. En enkel stopphållplats kräver i regel litet utrymme, möjliggör snabb och enkel angöring mot hållplatsen samt ger en säker miljö vid hållplatsområdet.

Enkel stopphållplats på Karl Hovbergsgatan, Eskilstuna.

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken 9

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 9

2013-11-20 09.38


fungerar vissa klackhållplatser som trafikreglerare för övrig trafik. Istället för att signalreglera korsningar med framkomlighetsproblem fungerar bussen som rödljus när den stannar vid hållplatsen.

Utrustning, standard Kostnad: Hög Effekt: Låg

Klackhållplats på Hagagatan, Örebro.

Klackhållplats Kostnad: Medel - Låg Effekt: Medel - Låg Hållplatstypen, som ibland även kallas ”utbyggd hållplats”, möjliggör en snabb och bekväm angöring till hållplatsen. Tidigare beräkningar har visat på att rak inkörning till hållplatsen minskar bussens fördröjning med 3-6 sekunder i jämförelse med en fickhållplats. Hållplatstypen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och kan med fördel användas på gator med kantstensparkering. I Norrköping

Logotyper för Aalborgs bussystem.

För att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alternativ till bilen krävs att restiden hålls nere och att byten mellan t.ex. cykel och buss kan ske på ett smidigt sätt. Tidigare nämndes att färre hållplatser kan förkorta restiden. Det blir då något längre gångavstånd till de hållplatser som finns kvar vilka också kommer att betjäna fler resenärer än idag. Detta ställer stora krav på god tillgänglighet till hållplatserna i form av utbyggda gång- och cykelvägar av god standard. Förutom goda möjligheter att ta sig till hållplatserna är realtidsinformation, bekväma sittplatser, parkering för cykel och ibland även bil, biljettförsäljning, wifi och kiosk faktorer som ökar kollektivtrafikens attraktivitet och därmed kan locka nya resenärer. Hållplatserna får med detta synsätt karaktären av stationer och bör också särskiljas från övriga hållplatser t.ex. genom annan utformning och andra logotyper. Linköpings kommun har i sitt handlingsprogram för kollektivtrafik angett standardnivåer utifrån antal påstigande per busshållplats för att bedöma behovet av utrustning: färre än 20, under 100 samt över 500 påstigande per dygn.

Det är viktigt att lätt kunna parkera sin cykel vid busshållplatsen. Foto: Thomas Henriksson.

10 Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 10

2013-11-20 09.38


Fordon

En moderna design av bussarna höjer statusen och ökar attraktiviteten.

Buss Kostnad: Hög Effekt: Medel Bussarna har i stort sett likadana ut de senaste 2530 åren medan personbilar har utvecklats avsevärt vad avser komfort, säkerhet och förbrukning. Moderna bussar kan bidra till att öka attraktiviteten och stärka imagen för kollektivtrafiken. Genom förvisering och möjlighet att stiga på och av bussen i alla dörrar kan även tiden vid hållplats kortas. Förvisering kan dock öka risken för tjuvåkning vilket ställer krav på biljettkontroller. Förutom insteg i nivå med bussgolvet är en precis angöring till hållplatsen viktig för resenärernas komfort.

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken 11

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 11

2013-11-20 09.38


Referenser Intervjuer Karlstad Örebro Västerås Gävle Uppsala Norrköping Linköping Göteborg

Sören Bergerland Bosse Fredriksson Tomas Wulcan Anna-Stina Ljungbjörk Torkel Kjösnes Martin Schmidt Gunnar Lönn Frida Karlge

Litteratur Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem – som finns på världsmarknaden och är i bruk, RAPPORT 2008:26, Trivector Traffic. Handlingsprogram kollektivtrafik Jönköpings kommun, antagen av KF 2012-01-27, Jönköpings kommun. LinkLink – Idéstudie för modellstråk i Linköping, RAPPORT 2009:47, Trivector Traffic FullKoll – Handlingsprogram för kollektivtrafik i Linköpings kommun, antagen av Samhällsbyggnadsnämnden 2012-01-18 § 12, Linköpings kommun.

SmartKoll Västerås kommun Slutrapport – Förslag till ny kollektivtrafik med sikte på 2013 och 2020, 2011-05-13, Västerås kommun Prioritering av busstrafik i Örebros trafiksignaler En förstudie, 2007-10-01, Movea Åtgärder för bättre framkomlighet för bussar - Fördjupad studie med trafiksimulering på Rudbecksgatan och Hertig Karls Allé, 2009-01-20, Örebro kommun Förstudie – bussfält i Örebro, 2008-06-09, Örebro kommun Avancerade kollektivtrafiksystem utomlands – mellanformer mellan buss och spårväg, Vinnova rapport VR 2007:03, Vinnova

Internet http://www.ebsf.eu/ http://www.apts-phileas.com/ http://www.columbiapikeva.us/super-stops/ http://www.lund.se

12 Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 12

2013-11-20 09.38


Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Inventering av tätortstrafiken Denna skrift innehåller goda exempel på åtgärder som ökar framkomligheten för kollektivtrafiken i tätort. Skriften vänder sig främst till tjänstemän och politiker i kommunerna, men även till övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

isbn 978-91-7585-005-4

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se


7585 005 4