Issuu on Google+

Kommunernas

väghållning 2003

Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET


Förord För nittonde gången har Svenska Kommunförbundet samlat in uppgifter om kommunernas ansvar och kostnader för väghållningen. Årets rapport gäller ansvar och kostnader för år 2003. Rapporten innehåller endast uppgifter om kommunernas sammanlagda ansvar och kostnader. Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal finns redovisade på förbundets sida för statistik: www.webor.se. Där går det att själv göra de jämförelser som önskas avseende kostnader, mängder och nyckeltal. På samma adress går det även att se resultaten av de fyra föregående undersökningarna för åren 1998, 1999, 2001 och 2002. Årets enkät har besvarats av 221 kommuner, vilka tillsammans representerar 88 % av landets befolkning. I redovisningen har dessa kommuners uppgifter använts som grund för att räkna fram totala kostnader och mängder för landets samtliga kommuner. Nyckeltal som kostnader per invånare och kostnader per kvadratmeter har beräknats enbart utifrån de uppgifter som lämnats av kommunerna i årets enkät. Eftersom många av de kommuner som lämnat uppgifter inte kunnat besvara alla frågor och ett antal kommuner inte svarat alls bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den kommunvisa och jämförande redovisningen på förbundets statistik-webb ”Webor” bygger enbart på uppgifterna från de kommuner som svarat på enkäten för 2003. Eventuella kostnads-

skillnader kan förklaras med att kommunerna har olika principer för redovisning av ytor, att man har begränsad kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt standard på vägar. Osäkerhetsfaktorerna till trots är vi övertygade om att det är möjligt att göra intressanta jämförelser kommuner emellan. Det är vår förhoppning att redovisningen kommer att kunna sporra till fördjupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen, samt att den leder till diskussion också mellan kommuner. I ett vidare perspektiv kan resultaten av enkäten användas för att hävda kommunernas intressen i diskussioner med till exempel statliga myndigheter och annan omvärld. För att möjliggöra rättvisande jämförelser över tiden har alla kostnader som redovisas i tidsseriediagram räknats upp med nettoprisindex (NPI) till 2003 års penningvärde. Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Carmita Lundin, Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion, carmita.lundin@svekom.se eller tfn 08-452 79 54. Insamling, bearbetning och sammanställning av materialet har utförts av Sofia Hoffman, och analys av resultaten av Sofia Hoffman och Carmita Lundin. Svenska Kommunförbundet i augusti 2004


Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................... 3 Kommunernas väghållningsansvar ....................................................................... 4 Kommunernas kostnader för väghållningen........................................................ 7 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1992–2002 ..................................................... 12 Var finns de kommunvisa uppgifterna? .............................................................. 16

© Svenska Kommunförbundet 2004 Adress: 118 82 STOCKHOLM, tfn 08-452 71 00 E-post: gata@svek om.se ISBN 91-7289-264-1 Text: Sofia Hoffman Form och produktion: Björ n Hårdstedt Tryck: Alfa Print, Sundbyberg Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40

2

Kommunernas väghållning 2003


Sammanfattning Under 2003 underhöll kommunerna drygt 40 000 km kommunala gator och cirka 17 400 kilometer enskilda vägar. Drift- och underhållskostnaderna för de kommunala gatorna minskade med drygt 3 % i fasta priser från 4,9 miljarder kronor (mdkr) 2002 till 4,7 miljarder kronor 2003. De tre största posterna i kommunernas kostnader för väghållningen är vinterväghållningen (27 %), gatubelysningen (25 %) och beläggningsunderhållet (19 %). Tillsammans står de för 71 % av kommunernas totala drift- och underhållskostnader. Jämfört med 2002 minskade den totala kostnaden för beläggningsunderhåll med 8,5 %. Även kostnaderna för barmarksrenhållning och vinterväghållning minskade, med 6 % respektive 6,5 %. Kommunernas totala saltförbrukning uppgick 2003 till 64 000 ton. Detta innebär en ökning med cirka 3 000 ton jämfört med 2002. Kommunernas totala investeringar i gator och vägar (exklusive enskilda vägar) summerades 2003 till knappa 2,9 miljarder kronor. Jämfört med

2002 är siffran i stort sett oförändrad. Investeringarna är uppdelade i investeringar i kommunala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär. Den största posten är investeringar i kommunala gator som står för cirka 60 % av de totala investeringarna. Då många kommuner inte svarat på frågorna angående gjorda investeringar bör dessa siffror dock tolkas med viss försiktighet. Kommunernas kostnader för investeringar och drift & underhåll när det gäller enskilda vägar uppgick till cirka 170 miljoner kronor (mkr). Dessutom gav kommunerna ytterligare cirka 227 mkr i bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter. Påpekas bör att tillförlitligheten kring dessa siffror är relativt låg, eftersom många mindre kommuner, som torde ha ett stort ansvar för enskilda vägar, inte svarat på enkäten. Av de 201 kommuner som besvarade frågan om huruvida de följer Kommunförbundets kontoplan svarade 60 % ja.

Kommunala gator Drift- och underhållskostnader 4 728 mkr Investeringar 2 863 mkr Drift- och underhållskostnader samt investeringar Bidrag

170 mkr 227 mkr

Totalt

397 mkr

7 591 mkr

Sammanfattning kommunal väghållning 2003.

Enskilda vägar

Kommunernas väghållning 2003

3


Kommunernas väghållningsansvar Av de 221 kommuner som har besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väghållningsansvar de har. I de ytuppgifter som redovisas nedan ingår inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och liknande som kommunerna ofta har huvudansvaret för. Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvudmän för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägföreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden.

Underhållen väglängd

Km väg

40000 30000 40 284

20000

33 300 10000

17 354

Kommunala gator

Gc-väg/bana

Enskild väg

Gator och vägar Sett till kilometer kommunala gator som kommunen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren. På andra plats kommer Göteborg och på

Kommunalt underhållna gator och vägar 2003.

4

tredje respektive fjärde plats, Malmö och Halmstad. Räknar vi in de enskilda vägar kommunen har åtagit sig att sköta är Stockholm fortfarande den största kommunala väghållaren, följd av Gotland. På tredje plats kommer Skellefteå och på fjärde Växjö tätt följd av Göteborg. Gotlands och Skellefteås kommuner har mycket stora åtaganden av enskilda vägar. Deras vägnät består till 85 % respektive 72 % av enskilda vägar. Andra kommuner vilkas vägnät till stor del består av enskilda vägar är till exempel Hylte (90 %), Leksand (87 %) och Norsjö (85 %). Till kommunernas väglängd kommer även ca 33 300 km gångbanor och gång- och cykelvägar. Några kommuner har inte något väghållningsansvar alls, utan har överlåtit detta på enskilda väghållare. Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen. Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, drygt 98 000 kilometer. I övrigt finns det cirka 210 000 kilometer privat väg i landet utan statsbidrag, varav en stor del är skogsbilvägar som inte är öppna för allmän motortrafik, och knappt 75 000 kilometer enskilda vägar med statsbidrag. Längd

Yta

Kommunala gator Enskilda vägar på landsbygden

40 284 km 17 354 km

296 milj kvm 70 milj kvm

Totalt

57 638 km

366 milj kvm

Kommunernas väghållning 2003


Gång- och cykelvägar samt gångbanor

Kommunerna har möjlighet att helt eller delvis överlåta ansvaret för renhållning av gångbanor inom detaljplanerat område till fastighetsägarna. En del kommuner har valt att överlåta ansvaret endast under vinter- eller sommarhalvåret, andra har helt och hållet lämnat över renhållningsansvaret, medan ytterligare andra sköter gångbanorna gemensamt med fastighetsägarna. I Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län är det nästan uteslutande kommunerna som har ansvaret för gångbanorna, medan situationen är den omvända i exempelvis Skåne, Hallands och Gävleborgs län.

Beläggningsunderhåll I årets enkät frågades inte efter hur stora ytor som är asfaltbelagda. Sedan 1993 har emellertid genomsnittet för andelen asfalterade vägytor legat runt 97 %, en procentsats som

Median: 2,4 m/inv Medel: 3.0 m/inv Antal svar: 168

Antal kommuner

25 20 33

15 10 5

20 13

0

10

1

18 10

2

11

8 9 6 6 9

3

4

3 3 1

5 6 meter per inv

7

3 2 8

2 9

10

1 12

Ansvar för gångbanerenhållning 250 Antal kommuner

I kommunerna finns sammanlagt cirka 33 300 km gång- och cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Av de kommuner som besvarat enkäten har Stockholm, Malmö, Västerås och Uppsala mest gångoch cykelvägar och gångbanor mätt i antal kilometer. Göteborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort gångbaneoch gång- och cykelvägnät. Fördelat på antalet invånare har Bengtsfors (10,8 m/inv), Gällivare (10 m/inv) och Hallstahammar (9,6 m/inv) mest gång- och cykelvägar och gångbanor.

Gc-väg/bana per invånare 30

200 150

Gemensamt 9%

Gemensamt 12%

Kommun 43%

Kommun 38%

Fastighetsägare 48%

Fastighetsägare 50%

Sommar

Vinter

100 50

vi använder oss av även i år. Vi har kunnat konstatera att kommunerna 2003 har en sammanlagd vägyta på 296 miljoner kvadratmeter. Enligt procentsatsen ovan innebär detta att 287 miljoner kvadratmeter kommunal väg torde vara belagd med asfalt.

Broar Kommunerna ansvarar för sammanlagt cirka 6 600 broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med diameter större än tre meter. De kommuner som underhåller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 120 broar, Göteborg med 421 och Malmö med 301 stycken.

Kommunernas väghållning 2003

5

Totalsummorna har erhållits genom att differenser mellan uppgifterna för de kommuner som svarat både år 2003 och 2002 räknats ut. Därefter har det sammanlagda förändringstalet multiplicerats med föregående års (2002) totalsummor, vilka i sin tur härstammar från de totalsummor som räknades fram 1983, då svarsfrekvensen för enkäten var näst intill hundraprocentig.


Trafiksignaler Kommunerna ansvarar för totalt cirka 2600 trafiksignalanläggningar med sammanlagt knappt 49 600 signallyktor. Detta motsvarar cirka 19 signallyktor per anläggning. Av de 201 kommuner som svarat på frågan har 75 kommuner (främst mindre) uppgett att de inte har några trafiksignaler.

Gatubelysning – energi 30 Median: 110 kWh/inv Medel: 121 kWh/inv Antal svar: 157

Antal kommuner

25 20 15 24

23

10

16

12 12

5 2

2

30

15 15

13

6

3 50

5 70

90 110 140 kW per invånare

1

180

1

4

220

260

Gatubelysning – installerad effekt 30 Median: 26,4 W/inv Medel: 31.9 W/inv Antal svar: 82

Antal kommuner

25 20 15 21

10

13

12

5

8

2 0

10

15

20

15

25

6

30 35 40 45 Watt per inv

1

1 50

1 55

60

2 65

Cirkulationsplatser 205 kommuner har besvarat frågan om cirkulationsplatser. Av dessa har 61 uppgett att de inte har någon cirkulationsplats. De resterande 144 kommunerna sköter och bekostar tillsammans 910 cirkulationsplatser, varav 91 återfinns i Göteborg, 50 i Malmö och 29 i Växjö. Stockholm har inte lämnat någon uppgift om antalet cirkulationsplatser i kommunen. På basis av det material vi fått

6

Kommunernas väghållning 2003

in och de uppgifter som finns från tidigare år kan en tillförlitlig siffra för det totala antalet cirkulationsplatser i landet inte beräknas.

Gatubelysning Gatubelysningen utgjorde 2003 i genomsnitt 25 % av väghållningens drift och underhållskostnader. Totalt underhåller kommunerna cirka 2,1 miljoner ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen inte har väghållningsansvar för. Bland de 157 kommuner som besvarat frågan uppgick den förbrukade energin i genomsnitt till 121,3 kilowattimmar per invånare, medan medianförbrukningen låg på 110,4 kilowattimmar per invånare. Den installerade effekten för gatubelysningen i de 82 kommuner som lämnat uppgifter var i genomsnitt 31,9 watt per invånare. Medianen uppgick till 26,4 watt per invånare. Den låga svarsfrekvensen på frågan om installerad effekt medför att det råder stor osäkerhet kring dessa siffror.

Kommunernas saltanvändning Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i vinterväghållningen. För 2003 har kommunerna uppgett att de använt cirka 64 000 ton salt. Jämfört med 2002 innebär denna siffra en ökning med omkring 3000 ton. Av de 221 kommuner som skickat in enkäten har 179 kommuner besvarat frågan om saltanvändning. 37 kommuner, utspridda över landet, har angivit att de är helt saltfria.


Kommunernas kostnader för väghållningen Endast kostnader som är direkt knutna till drift- och underhållsverksamheten, samt mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte omfattas av undersökningen. Kapitalkostnader för investeringar i anläggningar och kostnader för centralt övergripande administration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etcetera ingår inte i dessa kostnader. Årets sammanställning visar att kommunerna har minskat sina totala utlägg för drift och underhåll av gator och vägar med cirka 3 % i fast penningvärde jämfört med 2002. Den totala kostnaden för 2003, inklusive investeringar i samt drift och underhåll av enskilda vägar, har beräknats till 4 899 miljoner kronor.

Drift- och underhållskostnadernas fördelning Hur kommunernas väghållningskostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar) fördelade sig 2003 redovisas i tabell och figur.

Verksamhetsområde Beläggningsunderhåll Vinterväghållning

Kostnader milj kr

Dagvattenavledning (3%) Konstbyggnader (6%)

1 149

Gröna ytor

107

Trafikanordningar

171

Dagvattenavledning Gatubelysning

Gatubelysning (25%)

823 448

Konstbyggnader

För att göra kommunernas uppgifter om kostnader för de kommunala gatorna jämförbara, använder vi oss av nyckeltal som exempelvis kostnad per kvadratmeter kommunal gata eller kostnad per invånare. Tidigare års sammanställningar har visat att gruppen ”Storstadskommuner”, som har fler än 200 000 invånare, i de flesta fall har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för de flesta åtgärder än övriga kommungrupper. I många fall är det endast storstadskommunerna som ligger över genomsnittsvärdet. Detta medför att jämförelser med medelvärdet bör göras med viss försiktighet. Genom att redovisa också medianvärdet i figurerna hoppas vi kunna förmedla en mer nyanserad bild av kostnadsläget.

DoU-kostnadernas fördelning

Barmarksrenhållning

Trafiksignaler

Vad är “normala“ kostnader för olika åtgärder?

Beläggningsunderhåll (19%)

Trafikanordningar (4%) Gröna ytor (3%)

93 267

Trafiksignaler (2%)

Vinterväghållning (27%) Barmarksrenhållning (11%)

107 1 083

Kommunernas väghållning 2003

7


Median: 7,83 kr/kvm Medel: 8,41 kr/kvm Antal svar: 125

25 Antal kommuner

Total drift- och underhållskostnad

DoU-kostnader per kvadratmeter

30

20 15 10 5

1 1 3 7 0

2

171515 15 13 10 8 4

6

8

5 4 1 4 2

10 12 14 kr per kvm

1

16

18

20

1 1

1 1

22

24 44

DoU-kostnader per kommunstorlek 30 25 OBS: exkl belysning & enskild väg Antal svar: 125

kr/kvm

20 15

Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 300 kronor och medianen 279 kronor per invånare. En övervägande del av kommunerna (92 %) ligger i spannet mellan 100 kronor och 500 kronor per invånare med betoning på intervallet 200–300 kronor.

26

10

0

15

10

8,6

7,7

6,5

10,2

9,8

30 50 70 100 Kommunstorlek (tusen inv)

200

D&U-kostnader per invånare

Beläggningsunderhåll

60 Median: 279 kr/inv Medel: 300 kr/inv Antal svar: 136

Antal kommuner

50 40 30

56

20 32

22

10

15

3 0

100

200

300

2

2

400 500 600 Kr per inv

2 700

1 800

1 900

Beläggningsunderhåll per kvm 30 Median: 2,23 kr/inv Medel: 2,55 /inv Antal svar: 170

Antal kommuner

25 20 31

15 23

10 5

13

20

19

15 10

8

8

4

2

1

1

1

1

2

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 Kr per inv

8

Som nämnts var den totala driftoch underhållskostnaden 3 % lägre 2003 än året innan. Den totala kostnaden exklusive belysning och enskilda vägar uppgick till 3,6 miljarder kronor. Medianvärdet var 7,83 kronor per kvadratmeter. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invånare som har den högsta genomsnittliga totalkostnaden per kvadratmeter för drift och underhåll.

Kommunernas väghållning 2003

1

Totalt uppgick kostnaderna för beläggningsunderhållet till cirka 823 miljoner kronor under 2003. Detta innebär en minskning med cirka 8,5 % i jämfört med 2002. Den genomsnittliga kostnaden för beläggningsunderhåll uppgick till 2,55 kronor per kvadratmeter och medianen till 2,23 kronor per kvadratmeter. Som diagrammet visar är det storstadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhållsbeläggningar per kvadratmeter. Av de 221 kommuner som besvarat enkäten har fem kommuner uppgett att de inte lagt ned några pengar på beläggningsunderhåll under 2003. Nio kommuner har lämnat frågan obesvarad.


Vinterväghållning 5

kr/kvm

4 3

5,41

2 2,76

2,48

0

2,68

15

3,22

2,48

2,19

30 50 70 100 Kommunstorlek (tusen inv)

200

Vinterväghållning per kvm Antal kommuner

25 Median: 2,87 kr/kvm Medel: 3,44 kr/kvm Antal svar: 175

20 15 23 23 21

10

13

5

7

17 14 11 9

3 0

1

2

3

4

7 8

1 4 3

5 6 7 Kr per kvm

3 1 1 1 3 8

9

10

1 1 11

12

Vinterväghållning per län 8

7,26 7,2

7

kr/kvm

6

5,97

5,92

5,6

4,72

5

4,34

4

3,23 3,89 3,45 3,16 2,93

3,23 3,01

2,59 1,92 2,01 2,18 1,58 1,351,6

3 2 1

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Vinterväghållning per kommunstorlek 7 6 Antal svar: 175

5

kr/kvm

Vinterväghållningen kostade under 2003 kommunerna 1 150 miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen var 3,44 kronor per kvadratmeter och medianen 2,87 kronor per kvadratmeter. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på www.webor.se och gör egna jämförelser kan observera. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Västernorrlands, Jämtlands och Stockholms län, tätt följt av Västerbottens och Gävleborgs län.

Beläggningsunderhåll per kommunstorlek 6

4 6,16

3 2

3,16

0

2,96

15

3,45

4,84

4,09

30 50 70 100 Kommunstorlek (tusen inv)

Kommunernas väghållning 2003

9

4,23

200


Barmarksrenhållning

Barmarksrenhållning per kvm 30 Median : 80 öre/kvm Medel: 96 öre/kvm Antal svar: 168

Antal kommuner

25 20 15 23

10

26

29 23

13

5

12 11 10 4 3 2 3 3 1 1 1 1

0

0,4

0,8

1,2

1,6

2 2,4 Kr/kvm

2,8

3,2

2 3,6

4

Barmarksrenhållning per kommunstorlek 5 4

kr/kvm

Antal svar: 168

Gatubelysning

3 4,7

Under 2003 summerade kommunernas kostnader för gatubelysning till 1 083 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med cirka 7,8 % i fast penningvärde jämfört med 2002. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 506 kronor och medianen 503 kronor.

2

0

15

1,49

1,03

0,84

0,68

1,41

0,83

30 50 70 100 Kommunstorlek (tusen inv)

200

Gatubelysning per ljuspunkt Antal kommuner

20 Median: 503 kr/ljp Medel: 506 kr/ljp

15

Investeringar

Antal svar: 103 20

10 14 5

12

13

10 3

3

200

300

6

7 400

Den totala kostnaden för barmarksrenhållningen uppgick under 2003 till 448 miljoner kronor. Fördelat på kvadratmeter kommunal gata var den genomsnittliga kostnaden 96 öre, medan medianvärdet låg på 80 öre per kvadratmeter. Kostnaderna för barmarksrenhållning varierar avsevärt kommunerna emellan. Detta faktum kan delvis förklaras av kommunernas skiftande sätt att definiera vad som innefattas i posten barmarksrenhållning.

3 500

10

7 3

600 700 800 Kr per ljuspunkt

2 900

1000

Kommunernas väghållning 2003

Föga överraskande förekommer stora skillnader mellan kommunernas investeringar i om- och tillbyggnader av gator och vägar. De tre typer av investeringar som omfattas av enkäten är investeringar i kommunala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär som konterats på driftbudgeten. Stockholm är den kommun som under 2003 totalt sett investerat mest, hela 582 miljoner kronor. Därefter följer Göteborg, Lund och Örebro som investerat 307, 64, respektive 61 miljoner kronor. Partille, Svedala, Åre och Höör är de kommuner som investerat mest räknat per invånare.


Stockholm, Göteborg, Lund och Partille toppar listan över de kommuner som investerat mest i kommunala gator under 2003. Fördelat på antal invånare i kommunen har Partille och Åre, med nästan dubbelt så stora investeringar som efterföljande två kommuner, de högsta siffrorna för investeringar i kommunala gator. Falun och Kungsör kommer på tredje och fjärde plats. Av de 187 kommuner som besvarat frågan har 23 uppgett att de inte gjort några investeringar i kommunala gator under det gångna året. De kommuner som investerat mest i nyexploateringsområden är Stockholm, Göteborg, Huddinge och Örebro. Svedala, Orust, Höör och Trelleborg har de högsta investeringarna per invånare. Endast 157 kommuner har lämnat svar på frågan om investeringar i nyexploateringsområden. Av dessa har 66 kommuner uppgivit att de inte har gjort några dylika investeringar under 2003. När det gäller investeringar av smärre karaktär som konterats på driftbudgeten ligger Göteborg i topp, följt av Nacka, Borås och Botkyrka. Räknat per invånare har Älvsbyn, Norsjö, Nacka och ≈storp investerat mest. Frågan om investeringar av smärre karaktär har besvarats av blott 140 kommuner, varav 78 uppgett att de inte gjort några investeringar alls. Många kommuner har av olika skäl inte kunnat svara på frågorna om investeringarnas omfattning. För att få en ungefärlig totalsumma för investeringar i landet under 2003 har kommunerna delats in i fem grup-

per utifrån invånarantal, för vilka genomsnittsvärden per invånare räknats fram. Dessa fem medelvärden har sedan multiplicerats med invånarantalet i de kommuner i respektive grupp som inte besvarat frågorna. Slutligen har en summering över de av kommunerna själva redovisade och de uppskattade siffrorna gjorts. Den på detta sätt framräknade totalsumman uppgår till knappa 2,9 miljarder kronor.

Kommunalt bidrag och kostnader för enskild väghållning Tillsammans betalade kommunerna ut cirka 227 miljoner kronor i kommunalt bidrag till enskild väghållning under 2003, vilket motsvarar en ökning med 3,4 % i fast penningvärde i förhållande till 2002. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 203 kommuner besvarade frågan om kommunalt bidrag. Av dessa uppgav 24 att de inte givit något bidrag till enskild väghållning under 2003. Kommunernas sammanlagda kostnader för drift och underhåll av samt investeringar i enskilda vägar utanför tätorterna uppgick, enligt uppskattningar som bygger på uppgifterna från de svarande kommunerna, till cirka 170 miljoner kronor. För de 160 kommuner som besvarade enkätfrågan i år var den totala kostnaden för enskild väghållning cirka 125 miljoner. Påpekas bör att drygt hälften av dessa (85 kommuner) uppgav att de ej haft några kostnader för enskild väghållning under 2003.

Kommunernas väghållning 2003

11


Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1993–2003 I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mängder och kostnader under åren 1993 2003. Alla kostnadsuppgifter uppges i 2003 års priser enligt nettoprisindex (NPI).

Mängder Det har inte skett några drastiska förändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan 1993. Jämfört med hur situationen såg ut för tio år sedan fanns det totalt cirka 5 500 kilometer mer väg 2003. Ökningen är fördelad relativt jämt mellan enskilda vägar och kommunala gator med viss tonvikt på enskilda

D&U-kostnader 1993–2003 5

4,96

miljarder kr

4 3

4,18 3,62

3,78

3,71

3,74

5,11 4,9

4,31

3,79

2 1

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

kr per löpmeter

D&U-kostnader per löpmeter 1993–2003 90 80 70 70,9 60 69,4 50 40 30 20 10

85,8 69,6

68,3

68,1

72,3

89,2 85,1

74,6

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

12

Kommunernas väghållning 2003

vägar. Antalet broar har under tioårsperioden ökat med cirka 500 stycken. När det gäller antalet anläggningar för trafiksignaler har en minskning med cirka 400 anläggningar skett under de tio senaste åren. En trolig förklaring till minskningen kan vara att antalet cirkulationsplatser istället ökat. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har under perioden legat på en relativt konstant nivå kring tvåmiljonersstrecket. För 2003 beräknades det totala antalet ljuspunkter i gatubelysningen till cirka 2,1 miljoner.

Kostnader Utvecklingen av den totala driftoch underhållskostnaden samt kostnaden per löpmeter i fasta priser kan studeras i diagram. Mellan 1993 och 1997 låg de totala kostnaderna på en relativt konstant nivå kring 3,7 miljarder kronor. ≈ren därefter ökade kostnaderna och nådde 2002 toppnivån 5,1 miljarder kronor. Under 2003 sjönk kostnaderna något till cirka 4,9 miljarder kronor. Då det sammanlagda ansvaret för väghållningen inte förändrats avsevärt under de senaste tio åren följer den genomsnittliga drift- och underhållskostnaden per löpmeter väg en likartad utveckling som den totala kostnaden. Således låg den genomsnittliga kostnaden under åren 1993 till 1997 på en förhållandevis jämn nivå kring 70 kronor per


löpmeter väg, för att sedan öka varje år fram till 2002 års nivå på 89 kronor per löpmeter. Liksom den totala kostnaden sjönk genomsnittskostnaden under 2003. Drift och underhåll kostade då kommunerna cirka 85 kronor per löpmeter väg. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet samlat in statistik. Vinterväghållningen stod 2003 för 27 % av den totala kostnaden, följd av gatubelysningen med cirka 25 % och beläggningsunderhållet med 19 %. De övriga drifts- och underhållskostnaderna består av kostnader för barmarksrenhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor.

vis låga nivåer under ett antal år. Under åren 1993-1996 ökade dock kostnaderna för vinterväghållningen med totalt 19 %. Under 1997 minskade de med 14 % i förhållande till året innan och 1998 ökade kostnaderna för vinterväghållningen igen med hela 35 % till cirka 1,18 miljarder kronor. Under 1999 steg vinterväghållningskostnaderna ytterligare, till dryga 1,2 miljarder, för att 2001 sjunka tillbaka till 1998 års nivå. 2002 steg kostnaderna ånyo till knappa 1,25 miljarder, varefter de 2003 återigen sjönk med 8 % till cirka 1,15 miljarder kronor.

Saltförbrukning

Vinterväghållning De milda vintrarna i slutet av 80talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghållningen minskade och låg på förhållande-

Kommunernas saltförbrukning 1993–2003 80 75

70 Tusen ton

60

64

50 56

63

57

62

72

68 61

64

40 30 20 10 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

Kostnader för vinterväghållning 1993–2003 1400 1200

miljoner kr

Saltförbrukningen ökade mellan åren 1993 och 1995 från 56 000 till 64 000 ton. De efterföljande två åren låg saltförbrukningen på en relativt konstant nivå och var totalt cirka 62 000 ton 1997. 1998 ökade saltförbrukningen kraftigt, till rekordnivån 74 500 ton, för att därefter successivt sjunka till 61 000 ton 2002. En liten ökning skedde under 2003 då 64 000 ton salt förbrukades. Figuren visar kommunernas saltförbrukning under perioden 19932003.

1 248 1 184 1 218 1 141 1 150

1000 800 855 600

975

989 1 022 879

400 200 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

Kommunernas väghållning 2003

13


Barmarksrenhållning

Beläggningsunderhåll

Kostnaderna för barmarksrenhållning rörde sig under åren 1993 till 1998 mellan cirka 300 och 330 miljoner kronor. De högsta kostnadslägena under denna period nåddes 1993 och 1998, medan kostnaden var som lägst 1995. Från och med år 1999 ökade kostnaderna varje år till toppnivån 483 miljoner kronor 2002. Liksom många av de övriga kostnaderna sjönk kostnaden för barmarksrenhållningen under 2003, då cirka 448 miljoner kronor användes för detta ändamål i kommunerna.

Kostnaderna för beläggningsunderhåll låg för tio år sedan på ungefär samma nivå som under 2003. Dock har kostnaderna varierat under åren däremellan. Under 1994 och 1995 sjönk kostnaderna för beläggningsunderhåll med sammanlagt cirka 9 % jämfört med 1993 års siffror. Därefter låg kostnaderna på en relativt konstant nivå fram till 1999, då en, i förhållande till kostnaderna 1998, nioprocentig ökning skedde. Under 2001 steg kostnaderna ytterligare, till 965 miljoner kronor, och tioårsperiodens högsta nivå nåddes. Under 2002 och 2003 sjönk kostnaderna återigen, med 5,5 % respektive 10 %.

miljoner kr

Kostnader för beläggning 1993–2003 1000 900 800 700 807 780 600 500 400 300 200 100

965 859 734

779

788

912 823

788

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

Kostnader för gatubelysning 1993–2003 1200

1 083

1000

miljoner kr

971 800

927

945

966

994 1 036 1 026 1 004

874

600 400 200 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003

14

Kostnaderna i förhållande till beläggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Totalkostnaderna för beläggningsunderhållet låg 1997 och 1998 på ungefär samma nivå. Emellertid ökade den underhållna ytan under 1998 vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden sjönk något. Mellan 1998 och 2001 ökade kostnaden per kvadratmeter underhållen yta, för att under 2002 och 2003 återigen sjunka. Genomsnittskostnaden för beläggningsunderhåll var 2003 cirka 9 % lägre än året innan.

Kommunernas väghållning 2003

Gatubelysning Kostnaden för gatubelysning representerade 2003 en fjärdedel av de totala drift- och underhållskostnaderna. Under tioårsperioden har kostnaden varierat mellan den läg-


Investeringar Kommunernas totala investeringar har både under 2002 och 2003 uppgått till cirka 2,8 miljarder per år. Detta är en kraftig ökning jämfört med perioden 1994–1999 då investeringarna höll sig på en relativt konstant nivå kring 1,2–1,5 miljarder. Från 1999 till 2002 har alltså kommunernas investeringar mer än fördubblats. Frågan om samredovisade investeringar ställdes inte i enkäterna för 1999, 2002 och 2003. Istället frågades efter investeringar av smärre karaktär. Svarsfrekvensen på den senare frågan har varit relativt låg. Dessutom är det sammanlagda belopp som de svarande kommunerna uppgett att de lagt i investeringar av smärre karaktär litet i förhållande

Kommunala gator Nyexploatering Samredov. investeringar Totalt Vägverket

till de övriga två investeringsposterna. Av dessa anledningar väljer vi att inte redovisa denna uppgift här, utan hänvisar till de kommunvisa uppgifterna i förbundets statistik-webb WebOr (www.webor.se). Att frågeställningarna om investeringar ändrats något under den redovisade perioden innebär att jämförelser mellan de första sex åren och de sista tre bör göras med försiktighet. Vägverkets investeringar har under tioårsperioden fluktuerat mindre än kommunernas. Minskningar skedde under 1996 och 1997. 1998 steg investeringarna med över 1 miljard kronor, för att under 1999 falla tillbaka till 1996 och 1997 års nivåer. Periodens största investeringar gjorde Vägverket under 2003.

Totala investeringar 1993–2003 3000 2 857 2 831

2500

miljoner kr

sta nivån på 874 miljoner kronor, vilken uppnåddes 1993, till den högsta på 1083 miljoner 2003. Mellan 1995 och 1998 ökade kostnaderna successivt till strax under 1 miljard kronor. Året därefter sprängdes enmiljardgränsen då kostnaden för gatubelysning uppgick till 1 036 miljoner. Under 2001 och 2002 sjönk kostnaden något, för att sedan stiga med cirka 8 % under 2003.

2000 1500 1000

1 521 1 546 1 235 1 211 1 179 1 290 1 223

500 1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2002

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2002

2003

807 352 387

786 222 203

792 224 163

849 210 231

684 207 332

789 228 504

972 263

2 120 737

1 763 1 068

1 546

1 211

1 179

1 290

1 223

1 521

1 235

2 857

2 831

9 260

9 538

7 803

7 146

8 465

7 462

8 319

9 700

2003

Investeringar i kommunernas vägnät mätt i miljoner kronor. (Avser 2003 års priser enl NPI)

Kommunernas väghållning 2003

15


Var finns de kommunvisa uppgifterna om kostnader och mängder inom väghållningen 2003? De kommunvisa uppgifterna återfinns på Svenska Kommunförbundets statistik-webb www.webor.se. Sidan kan även nås via förbundets nya hemsida www.lf.svekom.se. Nedan åskådliggörs hur Webors nyckeltalsredovisning kan se ut. En mängd sökningar och jämförelser kan här göras. Sökningen kan fokuseras på ett eller ett par nyckeltal

och flera kommuner, alternativt en kommun och flera nyckeltal. Analyserna kan dessutom göras årsvis eller som tidsserier. De uppgifter sökningarna resulterar i redovisas i tabeller och olika typer av diagram, beroende av vilka alternativ som väljs. Sökresultaten kan även sparas som Excel-ark för egen bearbetning.

Du hittar fler bra skrifter om k ommunal väghållning på www .svekom.se, välj Publikationer . 16

Kommunernas väghållning 2003


Kommunernas v채gh책llning 2003

17


Kommunernas

väghållning 2003 Kostnader, mängder och nyckeltal Fler exemplar kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 eller på www.svekom.se välj ”Publikationer”. ISBN 91-7289-264-1

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET


7289-264-1