Page 1


Förvaltningsnyckeln

2002

Förord "Förvaltningsnyckeln" förbundets

redovisning

lokalanvändning

statistik. Till kommande

kommer tidsperioden

av kommunernas

och kostnader

skattefinansierade

rättvisande

är Kommun-

för a tt svara på

enkäten att förskjutas till i början av hös-

för

ten istället för i maj.

verksamhetslokaler.

Skriften vänder sig till fastighetschefer

Den tryckta "Förvaltningsnyckeln

och förvaltare inom kommunernas

är en nedkortad

fastighetsförvaltningar

webbaserade

och bolag, till

chefer inom verksamheter

som använder i

Kommunförbundet

tekniska nämnder

lämnat till gatu- och

fastighetssektionen

och redovisar 2001

svara enkäten. Vi hoppas att denna skrift samt materialet

Sveriges samtliga 289 kommuner

ringen av det kommunala har

denna gång besvarats

Bearbetning

Enkäten har

Johan Lundqvist förbundets

har varit mer tids-

på Svenska Kommunär du väl-

kommen att ta kontakt med oss.

svarat i tid.

Mycket energi har lagts på insamlande enkätsvar

och

gatu- och fastighetssektion.

Har du frågor eller synpunkter

än tidigare år, eftersom endast

ett sextiotal kommuner

och analys av enkätsvaren

har utförts av Linda Andersson

av 103 kommuner,

vilket är en ökning med en kommun. Årets enkätinsamling

fastighets-

beståndet.

givits tillfälle att besvara den Internetbaserade nyckeltalsenkäten.

på U.EOS. hemsida ska

vara till hjälp i den fortsatta effektivise-

års verksamhets tal och kostnader.

av ytterligare

vill härmed framföra

som har lagt ner tid och energi på a tt beär baserad på enkätsvar

som kommunerna

krävande

åter-

ett stort tack till alla er i kommunerna

och styrelser. Redovisningen

version av den

enkäten. Nyckeltalen

www.ufos.to.

politiker och tjänstemän

kommunledningen,

2002"

finns i sin helhet på U.EOS. webbplats

stora lokalytor samt till fastighetsansvariga

år

Svenska Kommunförbundet

för att kunna ge

1

i december 2002


Förvaltningsnyckeln

2002

Innehåll

FÖ ro rd

1

In Ied n ing

3

Kom munernas En jämförelse

totala lokalanvändn mellan

ing

kommunala

Förvaltn ingskostnader

5

skollokaler

7

i sam ma nd rag

13

Tabell 1. Övergri pa nde

14

Tabell 2: Skol loka ler

15

Tabell 3: Förskolelokaler

16

Tabell 4: Integrerade

17

verksamhetslokaler

Tabell 5: sä rski Ida boendeformer

18

Tabell 6: Förva Itn ingsloka ler

19

Kommunförbundets

publikationer

@

Adress: 11882

och kontakt

Svenska Kommunförbundet Stockholm

.

20

2003

.

Tfn 08-452 7100

www.svekom.se .

E-post: fastighet@svekom.se

ISBN 91-7289-158-0 Text: Johan Lundqvist

.

Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg

Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Klagshamnsskolan

i södra Malmö

Tryck: Alfa Print, Solna Distribution:

Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

2


Förvaltningsnyckeln

2002

Inledning

Syftet med denna skrift är att inspirera

Mediaförbrukning

till en systematisk

Nyckeltalen

användning

av

nyckeltal inom kommunernas förvaltningar.

fastighets-

betydligt intressantare

Skriften kan vara till hjälp

vid diskussioner budgetarbete

ningen. Kommande

och andra former av kal-

skriften till att komplettera undersökningar

genomsnittliga

tidigare

kommunernas

formuleras

kan

omsorgslokaler), förvaltningslokaler.

identifiera

frekvensen.

Till kommande

materialet

• Inledningsvis användning

ses över för att kunna

redovisas kort informaoch lokalkostnader

• I andra delen presenteras

delarna har i stort sett samma svars-

de kommunala

frekvens.

kostnaderna

i sammandrag

på olika kostnadsslag

Årets investeringar

lokalkategori:

munernas

och ekono-

lokalplanering

Resultaten

miska situation krävs det att de årliga investeringarna

för respektive särskilda

och förvaltningslokaler.

redovisas i tabeller som

anger "normalvärde"

synas.

uppdelade

skola, förskola, integre-

rade verksamhetslokaler, boendeformer

en studie av

redovisas förvaltnings-

nya frågeställningar.

bild av kom-

utifrån

skolorna.

• Avslutningsvis med två

För att få en samstämmig

totala lokal-

enkäten.

tillämpas på ett bättre sätt. De övriga

Årets enkät har kompletterats

enligt följande:

tion om kommunernas

år ska

ska kunna

sig med någon av dessa.

Vi redovisar

verksam-

har den klart lägsta svars-

med förhoppning

om att de flesta kommuner

och

hetslokaler

definitionerna

per elev. För a tt göra

antal typkommuner

skäl den högsta

Integrerade

i de kommunala

studien än mer intressant har vi valt ut ett

Den övergripande

delen har av naturliga svarsfrekvensen.

och lokalkostnad

verksam-

särskilda boendeformer

skolorna. Målet

Därför visas nyckeltal som kvm per elev

(f d barn-

integrerade

valt att

skolorna utifrån elevens synvinkel.

är övergripande,

skollokaler, förskolelokaler

ytter-

historiska data från Skolverket

är att visa utvecklingen

och vad kostar de?

De sex enkätdelarna

hetslokaler,

använda

avseende de kommunala

frågeställningen

(t ex kr /

I årets upplaga har vi dessutom

om

som: Hur mycket lokaler an-

vänder kommunerna,

mediakostnader

ligare en dimension.

lokalinnehav.

Den övergripande

förvaltningsnyckel

kWh). Detta kan ge kommunerna

därmed ge ett mer träffsäkert underlag diskussioner

när det även går

ska även innehålla nyckeltal avseende

syftar

inom området och

för övergripande

blir

att göra en jämförelse vad gäller förbruk-

kring målsättningar,

kyler och jämförelser. Dessutom

för mediaförsörjningen

samt vilka

värden som kan anses vara höga respektive

3

låga.


Förvaltningsnyckeln

2002

Deltagande kommuner Resultaten

som presenteras

i denna skrift är baserade

på uppgifter

lämnade

av följande

kommuner:

Ale

Höganäs

Solna

Alvesta

Höör

Storuman

Arboga

Järfälla

Strömsund

Askersund

Kalmar

Sundsvall

Bengtsfors

Karlshamn

Svedala

Bjurholm

Kramfors

Söderköping

Bollnäs

Kristianstad

Tibro

Borås

Kristinehamn

Tidaholm

Botkyrka

Kumla

Timrå

Bräeke

Kungsbacka

Trollhättan

Fagersta

Köping

Täby

Falkenberg

Landskrona

Uddevalla

Falun

Lidköping

Ulricehamn

Flen

Ljungby

Umeå

Gislaved

Ljusdal

Upplands-Bro

Gotland

Ludvika

Vaggeryd

Gällivare

Luleå

Valdemarsvik

Gävle

Lund

Vara

Göteborg

Mariestad

Varberg, Vellinge

Götene

Markaryd

Vilhelmina

Habo

Nacka

Vänersborg

Hallsberg

Norrtälje

Västervik

Hallstahammar

Nybro

Västerås

Halmstad

Olofström

Ystad

Hudiksvall

Orsa

Åsele, Älvsbyn

Hultsfred

Oskarshamn

Ängelholm

Hylte

Oxelösund

Ödeshög

Härjedalen

Partille

Örnsköldsvik.

Härnösand

Rättvik

Härryda

Sigtuna

4


Förvaltningsnyckeln

2002

Kommunernas totala lokalanvändning

Kommunerna

Eftersom lokalinnehavet

är stora lokalanvändare.

Av den offentliga sektorns totalt 90 mil-

kommunerna

joner kvadra tmeter lokalarea äger och

derna. Diagrammen

förvaltar kommunerna

mellan kommunerna.

kvadratmeter. lokalvolym

ca 50 miljoner

Kostnaderna

för denna

både kostnaderna

der kr varje år. Lokalinnehavet

landsbygdskommuner.

Här finns kom-

har förortskommunerna,

I mediankommunen

Kostnaden

av

för kommunens

användning snittskostnad

har 5,9 kvm lokalyta per

för lokalerna oavsett lokal-

kategori.

invånare, något högre än förra året då

Lokalkostnaden

siffran var 5,7.

skatteintäkter.

har räknat med skatteintäkter

vad som behövs till den egna primär-

Vi

före trans-

fereringar och bidrag, det vill säga kom-

hyr ut

munens egna intäkter.

eller till egna

bolag. För andra kommuner

kan också uttryckas i

relation till kommunens

har mer lokaler än

lokaler till näringslivet

totala lokal-

i kr per kvm anges i tabell

nedan. Denna kostnad utgör en genom-

kvm lokalyta per invånare. Median-

Dessa kommuner

kostar lokalerna

2 985 kr per år och invånare.

vilka några klarar sig med knappt två

Ett antal kommuner

för

vånare och knappt 2000 kr per invånare.

invånare. Minst lokaler i relation till

verksamheten.

för de lokaler som man

varierar mellan mer än 6 000 kr per in-

till

muner med mer än 12 kvm lokalyta per

kommunen

avses i detta fall

inhyrda lokaler. Den årliga kostnaden

varierar mellan kommuhar glesbygds- och

befolkningen

visar spridningen

själv äger och förvaltar och kostnader

nerna. Störst innehav i förhållande befolkningen

varierar också kostna-

Med lokalkostnader

uppgår till mer än 30 miljar-

varierar mellan

Analysen visar att lokalkostnaderna

är det

tvärtom - de äger mindre lokaler än vad

snitt uppgår till 10-12 procent av de

som behövs i den egna verksamheten

samlade skatteintäkterna.

och

Glesbygds-

hyr istället in lokaler, antingen från egna

kommunerna

bolag eller från den privata marknaden.

andel, någon så högt som 24 %. Detta

Mediankommunen

beror på att man både har relativt mycket

använder

5,1 kvm

redovisar

i

som grupp högst

per invånare för den egna kommunala

lokaler och en relativt svag skattekraft.

verksamheten,

För förortskommunerna

jämfört med förra året då

mediankommunen

använde 5,5 kvm per

invånare. Kostnadsslag Drift, exkl städning Underhåll Övriga kostnader Kapitalkostnader Total förvaltningskostnad

exkl städning

Exkl städning och kapitalkostnader

5

är förhållandet

det omvända,

med en nivå för några av

kommunerna

i gruppen

på drygt 6-8 %.

Lågt

Normalt

Högt

130 23 14 189 416 217

194 59 29 275 576 294

280 113 64 392 752 435

Sammanställning av förvaltningskostnader för kommunens egen förvaltningsvolym, kr/ kvm BRA.


Förvaltningsnyckeln

Sammanfattningsvis kommunerna

kan vi konstatera

att

är stora fastighetsägare

lokalförvaltare.

Lokalytan

har ökat marginellt medianvärdet

Många kommuner

och

per invånare

samtidigt

som

för kostnaden

per invå-

räntenivån

samtidigt

har under 1990-talet

medvetet

strävat efter att både höja

kvaliteten

på lokalerna

kostnaderna.

nya former för lokal-

resursplanering,

som

har sjunkit de senaste åren.

och sänka lokal-

Man har infört internhyres-

system, utvecklat

nare har sjunkit med 14 %. Detta tyder på en kostnadseffektivisering

2002

arbetat med nyt~ande-

mätningar

och nyckeltal

effektivitet

med mera. Den bärande

för lokal-

De allt lägre totala lokalkostnaderna

tanken har varit att resurserna

beror också på de medvetna

bä ttre användning

satsningar

som gjorts i många kommuner

för att

personal,

läromedel

finansiera

Totalt fastighetsbestånd per inv 4,2

40

i form av

etc, istället för att

ett stort lokalinnehav.

lokaler för komm. verksamhet per inv

9,8

3,4

40

35

35

30

30

25 -

7,8

25 _

20

20 -

15 _

15

10 -

10

5_

5

0O

om de kan sa tsas

direkt i kärnverksamheten

minska kostnaderna.

får en

2

4

6

8

10

12

o

14

O

Kostnad per inv exkl städ & kap.tjänst 1945

25

2

4

6

8

Kostnaders andel av skatteintäkter

4080

7

35

15,5

30 20 25 15

20

15

10

10 5 5 O

O 900

O

1000 2000 3000 4000 5000 6000

6

5

10

15

20


Förvaftningsnyckeln

2002

En jämförelse mellan kommunala skollokaler Kommuner med snabbt växande respektive minskande befolkning Kraftiga befolknings förändringar ett omvandlingstryck verksamheten.

På marknader

underlag är mark- och fastighetspriser låga. Dessutom är flertalet av kommun-

medför

sektorns verksamhetslokaler

på den kommunala

Kommuner

fattande investeringar (eller andra kommunala

medan de med vikande befolknings-

normalfallet

under lag kan behöva minska sin

huvudsak

verksamheter).

I

bör därför kapitalkostnaden

på vikande marknader

kapacitet.

betraktas som en i

fast kostnad.

fråga i detta sammanhang

är om kommuner

med minskande

Betydande lokalkostnader

res-

verksamheter.

pektive ökande befolkning systematiskt också redovisar högre lokalkostnader andra kommuner.

ska utjämnas mellan olika

kommuner

i det statliga utjämnings-

som infrastruktur,

Kostnader

kapitalkostnader

det inte. Avskrivningstiderna

består av kapital-, drift- och

är inte all-

Andra skillnader kan gälla avgränsningen mellan investeringar

och under-

håll eller fördelning av gemensamma

drift. Däremot påverkas kapitalkostna-

kostnader.

derna bara aven eventuell försäljning.

Infrastruktur,

en me-

tid desamma och inte heller räntesatsen.

hela eller stora delar aven lokal tas ur

Lokal- och anläggningskostnader

Verksamhet

använder

tod som beaktar inflationen, de flesta gör

tjänster minskar. LokalDrift- och

för att beräkna

skiljer sig åt, till exem-

pel. Några kommuner

där efterfrågan

kan reduceras om

för lokaler är notoriskt svåra

att jämföra. Metoderna

med lång livslängd är ett särskilt

underhållskostnader

har stora lokal-

kostnader.

beroende av lokaler

underhållskostnader.

vatten och avlopp

samt fritidsverksamheten

i Förvaltningsnyckeln?

på kommunala

nästan lika

mycket. Men även andra verksamheter

om dessa skillnader genom att studera

problem för kommuner

Barnomsorg-

lokaler kostar tillsammans

systemet. Kan man få ökade kunskaper

Kommunsektorns

står för en

ens, äldre- och handikapp omsorgens

om hur

kostnader

finns i flertalet

Skollokalerna

tredjedel av kostnaderna.

än

En sådan analys är

särskilt intressant i diskussionen

kostnader

om lokalerna ska

kunnaanvändasavandrafustighe~ägare

ringar och bygga ut sina verksamheter,

En intressant

special-

anpassade~ vilket gör att det krävs om-

med en

ökande befolkning behöver göra investe-

materialet

med vikande befolknings-

4,5 mdkr

skydd m m

4,3 mdkr

Kultur och fritid

4,4 mdkr

Barnomsorg Grundskola och gymnasium

15,1 mdkr

Äldre och funktionshindrade

9,6 mdkr

Affärsverksamhet

6,0 mdkr

Övrigt

2,4 mdkr 46,6 mdkr

Summa

7

Kommunernas lokaIoch anläggningskostnader 2001.


Förvaltningsnyckeln

Lokalkostnader

värde är oftast mer än dubbelt

Det krävs således särskilda

som lågkostnadsvärdet.

ansträng-

ningar för att få kostnadsdata

läggande

jämförbara.

munala

lokalkostnader

kapitalkostnader

bundets

analys av kommunernas

redovisas

lokal-

och lokalkostnader

avser kostnaderna

i tabellerna

kvadratmeter. hundratal

kommuner

ten. Dessutom

punkten

tande vilket innebär

investeringen

enkä-

kostnaden

relativt omfat-

lokalkostnader

nominella

att den årliga

består av avskrivning

Median

Samtliga lokaler

416

576

752

Skollokaler

288

491

679

Förskoleloka ler

391

643

895

Integrerade lokaler

369

541

724

Särskilda boenden

317

613

823

Förvaltningslokaler

244

453

621

snittskostnaden kommunala kvadratmeter.

att genom-

(exkl städning) lokaler är knappt Kostnaden

avskrivningarna.

600 kr per

kostnaden

per kvadrat-

meter är högst för förskolelokaler

livslängd

och

mellan kommunerna

(jämför inflationens ägarnas

är

Lågt (10 %)

realt minskade

för villa-

kapital utgifter

Median

Högt (90 %) 392

Samtliga lokaler

189

275

Skollokaler

149

245

444

Förskolelokaler

183

302

407

Integrerade lokaler

118

273

444

Särskilda boenden

230

362

494

Förvaltningslokaler

106

225

358

8

takt

av inflationen

betydelse

under 70- och SO-talet).

mycket stora. Tabellens högkostnads-

Kapitalkostnad

med lång

i ännu snabbare

och är starkt beroende

lägst för förvaltningslokaler. Skillnaderna

värdet reduceras

Den reala kapital-

för anläggningar minskar

i takt

Högt (90 %)

med att det bokförda

för

Den

minskar

räntesats)

Lågt (10 %)

Av tabell ovan framgår

värdet.

kapitalkostnaden

därför (vid oförändrad

ringar.

i de flesta

genom så kallad nominell

kapitalkostnaden

och befolkningsföränd-

av hur Kapital-

numera

plus ränta på det bokförda

mellan

Lokalkostnader (exkl städning)

finansierades.

metod. Den innebär

ningen är ändå att detta är den bästa av sambandet

utifrån lokalens

beräknas

kommuner

att alla kommuner

inte heller svarat på alla frågor. Bedömkällan för analyser

beräknas

värde och är därför oberoende

är att endast ett

är enkäten

är att allt kapital kostar. Kapital-

kostnaden

per

har besvarat

skiljer man inte

mellan eget och lånat kapital. Utgångs-

år 2001. En stor fördel

Nackdelen

högre

än äldre.

I internredovisningen

nedan

är att det finns kostnadsuppgifter

är

Ka pita Ikostnader

som

i denna skrift, Förvaltnings-

nyckeln. Uppgifterna

Kapitalkostnad år 2001. Kronor per kvadratmeter bruksarea.

till skillnaderna

att nya lokaler har betydligt

är Kommunför-

så högt

En grund-

förklaring

Den bästa källan för att jämföra kom-

användning

Lokalkostnader (exkl städning) 2001. Kronor per kvadratmeter bruksarea.

2002

av


Förvaltningsnyckeln 2002

Om en lokal tas ur drift när efterfrågan

kostnader

minskar

lokalens ålder. Det motsatta

finns ändå kapitalkostnaden

kvar. Hur stor belastning kommunen betydligt

detta är för

större problem

relativt nybyggd avskriven

om lokalen är

variationerna boenden

troligen samman

är normalt

i fallstudien

från kom-

visar på lokalkostför helt nya loka-

ler på 1 600-2 000 kronor. Detta bygger på produktionskostnader

Det hänger

inkl installa-

tioner på mellan 14 000 och 20 000 kronor per kvadratmeter.

har byggts ut Dessutom

tioner. Energiförbrukningen

nader per kvadratmeter

med att barn-, äldre-

de senaste decennierna.

som repara-

munerna

men

har särskilda

och handikappomsorgen

är lågt till

gäller vissa driftskostnader

dyrare än äldre. Exempel

är stora. Högst kapital-

och förskolelokaler.

Underhållsbehovet

Men nya lokaler är ändå väsentligt

utgör i genomsnitt

per kvadratmeter

sambandet

för drift- och underhålls-

också lägre i nya lokaler.

reinvesteringar.

hälften av lokalkostnaden,

med

en början och ökar med tiden. Detsamma

ett

lokal som kanske också är i

Kapitalkostnaden

kostnad

kostnader.

jämfört med en i princip

behov av omfattande

knappt

gäller normalt

beror på när i lokalens livs-

cykel som detta sker. Det är självfallet

som har ett samband

Med dessa exempel är

därför lokalkostnaden

är

per kvadratmeter

dessa lokaler oftast mer installationstäta

minst 800 kronor högre än för en genom-

och enheterna

sni ttlig lokal.

är mindre jämfört med t ex

en skola. De oftast äldre förvaltnings-

Alla lokaler i växande

lokalerna

har de lägsta kapitalkost-

dock inte nya. För att uppskatta

naderna.

Skollokalernas

nader i lokalernas

är i genomsnitt för skolorna

kapitalkostnader

också relativt låga, men

betyder

finns särskilt stora skillnader

Merkostnader tör lokaler i växande kommuner

verksamheter.

över verksamhetslokalernas även om kommunerna kostnaden

objekt. Av erfarenhet

det endast är

som ingår i analysen. värdena

per decil,

varje decil endast består av fem

eller sex kommuner.

för olika

I tabell nedan återfinns

vet man därför att

det inte bara är skillnader

i olika

bör tolkas med

eftersom

Det gäller framförallt

själva känner till

och internhyran

Resultaten

50-60 kommuner eftersom

tabeller

och lokalkostnader

viss försiktighet

kostnader,

ålder

mellan befolkningsför-

ändringar

statistik

är vad skill-

genomsnittliga

visas i nedanstående

sambandet

mellan kommunerna.

Det finns ingen åldersfördelad

kommuner

kommunerna

delade i deciler med störst befolknings-

i kapital-

Kapitalkostnad

Totalkostnad

347

264

611

Kvartil 1

375

210

584

Kvartil 2

345

205

550

Kvartil 3

356

286

642

Kvartil 4

315

352

667

Decil1

373

194

567

Decil2

405

210

614

Decil9

283

288

571

Decil10

350

431

781

Skollokaler

Drift och underhåll

Medelvärde

för-

9

Kostnad per kvadratmeter för skollokaler i 59 kommuner år 2001. Kommunerna är indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.


Förvaltningsnyckeln 2002

minskning

i deciiI

och kommuner

störst befolkningsökning Motsvarande

uppgår

kvadratmeter

genomsnitt

till 611 kronor per kvadrat-

i

Ä ven för förskolelokaler

är drygt 10 procent

finnas merkostnader

högre än genomsni ttet i kvartil 4 och

växande

knappt

deciiIO

30 procent eller 170 kronor per högre i decil 10. Något i deciiIO

genomsnittet sökningen. framgår

Av bakomliggande

kommuner

verkar det Kostnaden

uppvisar

100 kronor per kvadratUnder-

var dock även här

för särskilda

boenden

inget tydligt samband

folkningsutvecklingen.

i några av dessa

det omvända

sambandet

nader än genomsnittet

med be-

Om något i så fall med högre kosti kvartil 1 och 2.

Drift och underhåll

Kapita Ikostnad

Totalkostnad

Medelvärde

514

310

823

Kvartil 1

551

268

818

Kvartil 2

530

282

812

Kvartil 3

500

316

815

Kvartil 4

477

370

847

Decill

495

299

794

Decil2

595

252

846

Decil9

425

365

790

DeciilO

512

405

917

Drift och underhåll

Kapitalkostnad

Tota Ikostnad 687

Särskilda boenden Medelvärde

305

382

Kvartil 1

324

384

707

Kvartil 2

316

419

735

Kvartil 3

297

359

656

Kvartil 4

287

364

656

Decill

336

344

680

Decil2

297

369

666

Decil9

230

328

559

DeciilO

315

352

666

10

är i

höga detta år.

Kostnaderna

uppgifter

detta år. Detta är troligen en

Förskolelokaler

knappt

osedvanligt

i under-

att det beror på relativt stora

underhållskostnader

kommunerna.

hållskostnaderna

inte lägre än

för alla kommuner

något

för de snabbast

meter högre än medelvärdet.

var drift- och underhålls-

kostnaderna

på 170 kronor per

är därför sannolikt

överskattad.

för skollokaler

förvånande

som beror på det begränsade

urvalet. Merkostnaden

Kostnaden

kvadratmeter

Kostnad per kvadratmeter för särskilda boenden i 50 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutveckl ingen 1991 till 2001.

tillfällighet

gäller för kvartil 1 och 4.

meter. Kostnaden

Kostnad per kvadratmeter för förskolelokaler i 55 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.

med

i decil 10.


Förvaltningsnyckeln

2002

Kapita Ikostnad

Medelvärde

345

241

586

Kvartil 1

447

205

652

Kvartil 2

315

252

566

Kvartil 3

312

245

558

Kvartil 4

305

263

568

Decil1

349

143

492

Decil2

468

285

752

Decil9

270

276

546

Decil10

329

272

601

Inte heller för förvaItningslokaler något tydligt samband kostnader

Merkostnader tör lokaler i krympande kommuner

finns

mellan kostnader

och befolkningsutveckling.

Till skillnad från för växande kommuner

Klart högst

beror inte merkostnaderna

har decil 2 med särskilt höga

drift- och underhållskostnader. dock inte ha något samband

pande kommuner

Det torde med just

befolkningsu tvecklingen.

mellan befolkningstillväxt

merkostnader

utvecklingen

för åldersgruppen

emellertid

inte så lätt att beräkna. En

problemet

80 år

för skollokaler

av med hela drift- och En sådan anpass-

ning kan dock inte ske direkt när efterfrågan minskar. Det uppstår

är drygt 15

över en natt en elevminskning

per elev

t ex inte motsva-

rande en hel skola. Lokalanpassning

drygt 2 500 kronor. För de kommuner

en kontinuerlig

som har den allra snabbaste befolkningstillväxten kan dessutom

för drift

Om en lokal säljs eller rivs

underhållskostnaden.

kan före-

falla relativt blygsam. Beaktar man att kvm blir dock merkostnaden

är

Det första

gäller kostnaderna

blir kommunen

på 170 kronor per

ytan per elev i genomsnitt

för decill0

för överkapaciteten

tidigare lokalkostnaderna.

och

eller äldre.

kvadratmeter

som

för över-

Kostnaden

och underhåll.

En merkostnad

måste

övre gräns utgörs självfallet av de

var svagt

mellan total befolkningsförändring

förutsätt-

kapaciteten.

och

Andra

studier har visat att sambandet

till antalet brukare. Om kom-

syftar till att täcka kostnaderna

är troligen mer jämnt

spridda över kommunerna.

Mer-

dessa därför få en särskild ersättning

för särskilda boenden.

investeringar

beror på för stor kapacitet i

ningar som andra kommuner

inget tydligt mönster vad gäller lokalbehovsökningar

per kvadratmeter.

kostnaden

ning ska få samma ekonomiska

för lokaler inom grund-

Äldreomsorgens

och landsting på högre

muner med kraftig befolkningsminsk-

och

skolan och förskolan. Däremot finns kostnaderna

för krym-

kostnader förhållande

Sammanfa ttningsvis finns det ett klart samband

Kostnad per kvadratmeter för förvaltningslokaler i 60 kommuner år 2001. Kommunerna indelade i kvartiler respektive deciler efter befolkningsutvecklingen 1991 till 2001.

Totalkostnad

Drift och underhåll

Förvaltningslokaler

är

process. Viss framförhåll-

ning är dock möjlig i de flesta verksam-

merkostnaden

heter. Det borde innebära att åtminstone

ovan vara en underskattning.

11


Förvaltningsnyckeln

underhållskostnaderna

för överkapa-

citeten kan reduceras

kraftigt. I vilken

I praktiken

praktiken

kan minskas

i

annan utgångspunkt

bebyggelse-

kan

utjämningssystemets

red uceras när efterfrågan

å ter-

t ex antalet skolbarn

står kapitalkostnaden.

minskar

som kommunala

hetslokaler

är i många kommuner

befolkningsminskning

internhyrans

verksam-

kommunernas

med

Det är också

kommunerna

värde måste därför skrivas

resultaträkningen

blir en kostnad

som kommunen

låneskuld

värdet. Ä ven

kan man säga

anpassning.

vill säga att ersättningsperioden

fasta

är kortare än återstående eller amorteringstid.

i åtanke att det är ersättningens

storlek tillsammans med ersättningsperiodens längd

som är

fasta kostnad.

betydelse

befolkningsminskning

bestämmer

med ett

sina merkostnader.

och i

Det är lånen som

befolkningsminskningens

faktiska ekonomiska

kanske

avskrivnings-

som avgör hur väl kommuner

stort sett avskriven.

Det

Det är viktigt att ha

Med detta synsätt har det alltså ingen högt bokfört värde eller gammal

om

ersätts efter genomsnittliga

krav på en lite snabbare

inte är fördelade

om lokalen är nybyggd

överstiger

lokalkostnader.

i

är

kostnad,

egentliga

kapitalkostnader

sation vara befogad om det istället ställer

verkliga

per objekt är det ändå skulderna

värden som bestämmer

Å andra sidan kan en viss överkompen-

lokalers och anläggningars skulder

minskar. Eftersom

tak.

för att skulden

inte det bokförda

övriga delar när

måste

under balanskravets

Man kan argumentera

gör i

att det sker en viss överkompensation

kring noll. Loka-

ner. Denna nedskrivning

kommunens

de bokförda

Värdet på special-

byggnader

om kommunens

än genomsnittliga

denna förlust som kommunen

Även om delar av lokalkostnaden

kunna rymma

ska ha någon

lokal- och kapitalkostnader.

och skolstruktur.

lens bokförda

för merkostnader

vid befolkningsminskning

varierar

med kommunens

är det dock svårt att tänka sig

att en kompensation

takt drift- och underhållskostnaderna sammantaget

2002

konsekvenser.

12

med

kompenseras

för


Förvaltningsnyckeln

2002

Förvaltningskostnader i sammandrag

I detta avsnitt redovisas kostnader kommunernas

medianen,

egna lokaler inklusive

kapitalkostnader, kostnadsslag

uppdelade

för respektive

på olika verksam-

hetslokaler, särskilda boendeformer förvaltningslokaler. redovisningen

pektive kommun kostnader

för res-

och spridningen

mellan

med låga, normala och höga å terfinns på www.svekom.se.

I tabellerna på följande sidor anges ett så kallat normalvärde. medianen

Normalvärdet

medelvärdet, Medianen kvartilerna:

är

för de svar kommunerna

lämnat. Medianvärdet

Det är

Högt eller lågt, bra eller dåligt - hur ska diagrammen tolkas? Att avgöra om nivåerna är "höga eller låga", "bra eller dåliga" är naturligtvis inte möjligt utan att i detalj studera de fastigheter som ingår i underlaget och den organisation som är satt att förvalta dem. Däremot är det möjligt att bedöma om värdena är "höga eller låga" i förhållande till varandra, utan att i övrigt lägga några värderingar i "högt" eller "lågt".

och

Den fullständiga

av kostnaderna

bedöms som "normalt".

värde som anges i normalintervallet medianvärdet.

lokalkategori

- skola, förskola, integrerade

kommuner

rar sig med lika antal på båda sidor om

för

har

är, liksom

Vid bearbetningen

ett genomsnittsmått.

uppenbart

är också en av de tre s k

avenkä tsvaren har

orimliga svar sorterats bort.

Det bör ändå påpekas att antalet "fel" i

nedre kvartilen, medianen

siffrorna som redovisas ändå troligtvis är

och övre kvartilen. Likaså kan man tala

stort. Mängden

felkällor är många: mät-

om s k percentiler. Den 10:e percentilen

fel vid areabestämningar,

anger det värde under vilket 10 % av de i

defini tioner, periodiseringsfel,

storleksordningen

ringsfel, missuppfattningar

rangordnade

ligger. Den 90:e percentilen

svaren

anger det

Varje användare

tolkningen

av

kon temed mera.

av Förvaltningsnyckeln

värde under vilket 90 % av de i storleks-

2002 bör därför vara fullt införstådd

ordningen

att värdena, speciellt vissa höga och låga

rangordnade

svaren ligger.

I varje tabell redovisas kostnaderna

värden, trots rimlighetskontrollen

i

vara behäftade

relation till skalan lågt-normalt-högt.

80 % av värdena

Det betyder att ett svar med värden som värdet för den 10:e percen-

tilen får bedömningen

"lågt", medan

värden över den 90:e percentilen

be-

tecknas som "högt". Nivån hos resten av svaren, de 80

o,{)

kan

med fel.

Vid redovisningen i tabellerna har svaren endast grupperats efter de värden som angivits av de svarande. Ingen uppdelning har gjorts med hänsyn till kommunens storlek, geografiskt läge, klimatzon, struktur eller annan faktor, även om dessa faktorer kan tänkas påverka värdena i någon riktning. För järnförelser mellan kommuner hänvisas till redovisningen på www.svekom.se.

90-

understiger

med

som följaktligen gruppe-

13


Förvaltningsnyckeln 2002

Tabell 1. Samtliga lokaltyper

Kostnadsslag Drift, exkl städning Underhå II Övriga kostnader Kapita Ikostnader Total förvaltningskostnad exkl städning

exkl städning

och kapitalkostnader

Samtliga värden avser kr/kvm

BRA

14

Lågt

Normalt

Högt

130 23 14 189

194 59 29 275

280 113 64 392

416

576

752

217

294

435


Förvaltningsnyckeln

2002

Tabell 2. Skollokaler

Lågt

Kostnadsslag Drift, exkl städning

142

Normalt

Högt

184

233

51

73

117

Personalkostnad

3

29

51

Externa driftskostnader

2

8

40

Skötsel av tomtmark

2

8

14

Sophantering & yttre renhållning

2

5

10

Förbrukningsmaterial

O

3

10

Avhjälpande underhåll

8

15

38

Försäkringsskador

O

1

3

Skadegörelse

O

3

7

Skötsel och tillsyn

80

103

Värme

42

59

133 79

El

21

38

49

3

7

12

Planerat underhåll

14

36

120

Övriga kostnader

15

23

42

9

18

29

3

5

13

O

O

O

Mediaförsörjning

Vatten

Administration Försäkringskostnader

och riskskydd

Fastighetsskatt Kapita Ikostnader Ränta

149

245

444

77

124

253

64

109

209

Total förvaltningskostnad exkl städning

288

491

679

Städning

108

142

193

100

134

186

Avskrivning

Personalkostnad

O

2

3

Städmaterial

4

7

15

Årets investeringar

O

122

403

97

139

174

48

68

93

0,22

0,39

1,0

Externa tjänster

Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga värden avser kr/kvm

BRA, utom mediaförsörjning

15

där resp enhet finns angiven.


Förvaltningsnyckeln 2002

Tabell 3. Förskolelokaler

Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn

Lågt

Normalt

202

269

344

92

146

228

Högt

Personalkostnad

O

44

94

Externa driftskostnader

4

13

58

Skötsel av tomtmark

5

20

50

Sophantering & yttre renhållning

5

9

19

Förbrukningsmaterial

1

6

17

14

37

85 13

Avhjälpande underhåll Försäkringsskador

O

1

Skadegörelse

O

2

6

101

126

154

Värme

23

47

83

El

35

71

99

Vatten

10

13

20

16

62

179

Mediaförsörjning

Planerat underhåll Övriga kostnader

19

27

40

Administration

11

21

32

Försäkringskostnader

och riskskydd

O

O

O

O

O

183

302

O 407

Ränta

87

142

214

Avskrivning

91

149

210

Total förvaltningskostnad exkl städning

391

643

895

Städning

189

235

330

141

220

325

Fastighetsskatt Kapitalkostnader

Personalkostnad Externa tjänster

O

O

5

Städmaterial

5

10

30

O

7

92

102

139

188

56

82 0,77

140

Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm

BRA)

Samtliga värden avser kr/kvm

0,60 BRA, utom mediaförsörjning

16

1,0

där resp enhet finns angiven.


Förvaltningsnyckeln 2002

Tabell 4. Integrerade verksamhetslokaler

Högt

Lågt

Normalt

163

196

284

67

95

130

18

31

55

3

8

30

Skötsel av tomtmark

2

9

22

Sophantering & yttre renhållning

3

5

9

Förbrukningsmaterial

O

4

14

Avhjälpande underhåll

7

21

37

O

1

6

O

2

8

Kostnadsslag Drift, exkl städning

Skötsel och tillsyn Personalkostnad Externa driftskostnader

Försäkringsskador Skadegörelse

83

110

153

Värme

43

62

88

El

25

38

55

5

7

9

49

Mediaförsörjning

Vatten Planerat

underhåll

Övriga kostnader

Administration Försäkringskostnader

och riskskydd

Fastighetsskatt

12 125

10

23

36

7

20

31

2

5

14

O

O

O

273

444

Ränta

58

137

286

Avskrivning

59

114

164

369

541

724

113

159

231

O

144

195

O

O

5 23

Ka pita Ikostnader

118

Total förvaltningskostnad

exkl städning

Städ ning

Personalkostnad Externa tjänster

O

10

O

70

305

Värme (kWh/kvm BRA)

85

El (kWh/kvm BRA)

45

143 61

175 113

0,30

0,43

1,0

Städmaterial Årets investeringar Mediaförsörjning

- förbrukning

Vatten (kbm/kvm

BRA)

Samtliga värden avser kr/kvm

BRA, utom mediaförsörjning

17

där resp enhet finns angiven.


Förvaltningsnyckeln

2002

Tabell 5. Särskilda boendeformer

Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn

Lågt

Normalt

Högt

148

211

275

51

155

Personalkostnad

3

93 34

Externa driftskostnader

4

13

37

Skötsel av tomtmark

2

8

15

Sophantering & yttre renhållning

5

8

18

Förbrukningsmaterial

1

5

20

Avhjälpande underhåll

8

22

45

Försäkringsskador

O

O

7

Skadegörelse

O

O

2 150

Mediaförsörjning

62

92

116

Värme

39

59

79

El

30

42

56

8

16

23

5

25

74

17

30

46

9

20

31

3

5

11

O 230

5 362

494

Ränta

89

216

307

Avskrivning

77

144

225

317

613

823

32

123

169

45

116

172 32

Vatten Planerat underhåll Övriga kostnader Administration Försäkringskostnader

och riskskydd

Fastighetsskatt Kapita Ikostnader

Total förvaltningskostnad

exkl städning

Städ ning Personalkostnad

18

Externa tjänster

O

1

Städmaterial

4

7

13

O

30

402

103

144

188

63

78

106

0,70

0,98

1,20

Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA) El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga värden avser kr/kvm

BRA, utom mediaförsörjning

18

där resp enhet finns angiven.


Förvaltningsnyckeln

2002

Tabell 6. Förvaltningslokaler

Lågt

Normalt

Högt

125

179

257

47

75

117

1

24

46

3

10

34

Skötsel av tomtmark

1

7

15

Sophantering & yttre renhållning

2

4

12

Kostnadsslag Drift, exkl städning Skötsel och tillsyn Personalkostnad Externa driftskostnader

Förbrukningsmaterial

1

4

16

Avhjälpande underhåll

6

17

43

Försäkringsskador

O

O

5

Skadegörelse

O

1

3

69

93

125

32

46

75

27

39

70

2

6

11 93

Mediaförsörjning Värme El Vatten

8

27

Övriga kostnader

12

27

44

Administration

9

20

31

2

6

15

O

O

3 358

Planerat underhåll

Försäkringskostnader

och riskskydd

Fastighetsskatt

106

225

Ränta

41

128

201

Avskrivning

25

91

191

244

453

621

51

129

172

37

100

145 54

Kapita Ikostna der

Total förvaltningskostnad exkl städning Städning Personalkostnad Externa tjänster

O

2

Städmaterial

2

7

13

O

24

345

125

169

Årets investeringar Mediaförsörjning - förbrukning Värme (kWh/kvm BRA)

36

El (kWh/kvm BRA) Vatten (kbm/kvm BRA) Samtliga vården avser kr/kvm

45

72

97

0,10

0,30

0,57

BRA, utom mediaförsörjning

19

där resp enhet finns angiven.


Förvaltningsnyckeln

2002

Kommunförbundets publikationer och kontakt

Det samlade enkäten

materialet

från den årliga

om kommunernas

lokalkost-

nader och lokalanvändning

återfinns

Svenska Kommunförbundets

Rätt begrepp - Nomenklatur och mätregler i offentlig fastighetsförvaltning. på

Denna skrift beskriver

hemsida

och begrepp

www.svekom.se. På hemsidan respektive

jämförelser

redovisas kommun,

grupperade

vilken kommunkategori

som ska ligga till grund sektorn.

Best.nr 7099-670-9.

efter

kommunen

Rätt Redovisning.

tillhör - större städer, glesbygds-

Här beskrivs

kommuner,

för en bättre styrning

Dessutom

förortskommuner redovisas

respektive

lokalkategori:

förskolelokaler,

förvaltningslokaler.

Kostnaderna

delade på drift, underhåll, kapitalkostnader.

sin redovisningsplan,

interna redovisningen,

den s k objekt-

Best.nr 7099-980-5

är upp-

Benchmarking i skollokaler.

sker

Redovisar

ett projekt där nio kommuner

med hjälp av både tabeller, där man kan

har jämfört både kvaliteten

se vad som betraktas

derna i sin förvaltning

och höga kostnader,

vara låga, normala och med diagram

som visar kommunernas

spridning.

För att se redovisningen

v äljer man

"Lokalförsörjning"

på Svekoms

Best.nr 7099-857-4. Nöjda hyresgäster? Beskriver hur man kan arbeta med kund-

första-

attitydmätningar

för att skaffa sig kun-

och

skap om den brukarupplevda

sedan "Redovisning

offentliga

Best.nr 7099-513-3.

Litteratur tör dig som vill veta mer

Skrifterna

information

och kommunernas la kvaliteten förvaltningen

ovan är 175 kr st + moms, och 125 kr vid

arbete med att utveck-

av skolor, förskolor

beställs på tfn 020-31 3230

eller fax 020-31 3240. Priset för skrifterna

om nyckeltal

och kostnadseffektiviteten

kvaliteten

lokaler.

UFOS sidor".

För ytterligare

och kostna-

av skolbyggnader.

sida. Där väljer man "Nyckeltal" av fastighet

för den

planen.

och

övrigt och

Redovisningen

och uppfÖljning

särskilt den del som används

verksamhets-

boendeformer

hur man kan lägga grunden

genom att utveckla

för

skollokaler,

integrerade

lokaler, särskilda

etc.

kostnaderna

för

mellan olika organisa tioner i

den offentliga

svaren från

vilka definitioner

beställning

i

om minst fem ex av resp titel.

Läs mer om Kommunförbundets

m m

skrifter

på www.svekom.se. Välj Innehåll-publi-

föreslår vi följande skrifter:

kationer.

20

i


7289 158 0  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7289-158-0.pdf

7289 158 0  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7289-158-0.pdf