Page 1

Kön i trafiken Jämställdhet i kommunaL TRANSPORTPLANERING


Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering


Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-937-9 Text: Charlotta Faith-Ell, WSP och Lena Levin, VTI Foto: Joakim Bergström. Bildarkivet. Diego Cervo. Rickard L Eriksson. Casper Hedberg. Thomas Henrikson. Johner. Maskot. Matton. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad (s. 30). WSP. Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, april 2013


Förord Hur det transportpolitiska jämställdhetsmålet ska tolkas och preciseras har diskuterats och studerats av många olika aktörer sedan det infördes år 2001. Sedan 2007 har det genomförts flera forskningsprojekt som syftat till att studera olika aspekter på genus och jämställdhet i transportplaneringen. Jämställdhetsintegrering ska ofta ses som en strategi i det vardagliga arbetet inom kommuner, landsting och regioner. Men det finns få praktiskt tillämpbara metoder för systematisk analys och konsekvensbedömning av jämställdhet. Vid planering av ny kollektivtrafik och järnväg inom transportsektorn saknas det ofta effektiva metoder för att genomföra jämställdhetsintegrering. Detta trots att det under mer än ett decennium funnits ett jämställdhetsmål inskrivet i de transportpolitiska målen. Den här boken är ett försök att bringa större klarhet i hur man kan göra jämställdhetsintegreringen effektivare inom planeringen. Förhoppningen är att metoden som beskrivits i den här boken kan tjäna som en inspiration i arbetet med jämställdhet i transportplaneringen. Härmed uppmuntras alla till att våga satsa på att arbeta med integrering av jämställdhet i planeringen. Boken är finansierad av FoU-gruppen för transportsystemet som administreras av SKL. Författare har varit Charlotta Faith-Ell, WSP och Lena Levin, VTI. I sin forskning har de också fått hjälp av Åsa Aretun, Emmy Dahl, Malin Henriksson, Susanna Nilsson och Elina Engelbrektsson. Cecilia Mårtensson har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i april 2013 Gunilla Glasare Jan Söderström Avdelningschef Tf sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting


Innehåll 3

Förord

7 Kaptitel 1. Inledning 8 Jämställdhetsintegrering av god kvalitet 9 Syfte 11

Kaptitel 2. Att inspireras av genusforskning i sin jämställdhetspraktik

15

Kaptitel 3. En ständigt pågående process

23 Kaptitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen 23 Jämställdhetspolitiska mål 25 Transportpolitiska mål 26 CEMR–deklarationen – jämställdhet på lokal och regional nivå 27 Regionala och kommunala mål 28 När i planeringsprocessen är det enklast att hantera de olika jämställdhetsmålen? 31 34

Kaptitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet Verktyg som kan användas i jämställdhetskonsekvensbedömningar

39 Kaptitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen 42 Jämn fördelning av makt och inflytande 47 Ekonomisk jämställdhet 52 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 57 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 63

Kaptitel 7. Prioriteringen görs tidigt – vikten av upphandling

67

Kaptitel 8. Diskussion om användningen av jämställdhetsmål

71 Kaptitel 9. För dig som vill veta mer om jämställdhetsforskning och teori 71 Bakgrund och utgångspunkter för jämställdhet 73 Manligt och kvinnligt inom forskningen 76 Vad har genus med transporter att göra? 77 Varför ska man integrera genus och transporter? 78 Kunskap om jämställdhet i den egna organisationen 80 Förutsättningar för en effektiv jämställdhetsintegrering 80 Öppenhet inför förändringar 81 En väl fungerande jämställdhetsintegrering kan sammanfattas i fyra steg


82

Begreppssamling

84 Lästips 89 Källor 93

Bilaga – Checklistor


KAP ITEL

1

Inledning Att arbeta systematiskt med jämställdhetsintegrering i transportinfrastruktur innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande. Samtidigt finns det inte en universell metod som kan användas på ett enda sätt i alla projekt. Att arbeta med jämställdhet innebär att anpassa arbetet efter den plan eller det projekt som man för närvarande har framför sig. Denna skrift redovisar därför inte en regelrätt metod för hur man ska arbeta med jämställdhetsintegrering i alla projekt. Istället föreslås en struktur i vilken olika aspekter som kan vara viktiga att bära med sig i arbetet med jämställdhetsintegrering tas upp. Ett vanligt exempel på hur jämställdhet beskrivs i många utredningar, både kommunala och hos Trafikverket, är följande: ”Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet.” Dock ingår sällan någon beskrivning av hur man kommit fram till denna slutsats. Det finns en potential som dels handlar om att förbättra underlaget och argumentationen för sådana slutsatser, dels att göra bättre underbyggda analyser av hur jämställdheten påverkas i samband med planeringen av infrastrukturprojekt. exempel 1. En ofullständig analys av jämställdhet

Detta exempel bygger på Förstudien för Skurubron (Vägverket, 2007). Kursiverad text anger citat ur förstudien medan normal text anger forskarnas analys av utsagorna i förstudien. I funktionsanalysen i förstudien beskrivs nuläget avseende jämställdhet på följande sätt. ”Ett jämställt transportsystem handlar om att utvecklingen inom transportsektorn ska leda till ett mer jämställt samhälle. Generellt gäller följande förhållanden för mäns och kvinnors resande: Kvinnor gör färre resor med bil än män. Däremot gör kvinnor fler resor som bilförare än män för att göra inköp och uträtta serviceärenden medan männen gör betydligt fler resor i tjänsten än kvinnorna. Kvinnor promenerar mer, cyklar mer och reser mer med lokal kollektivtrafik än män. De generella resmönstren antas även gälla för resandet inom det aktuella förstudieområdet.”

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 7


Kapitel 1. Inledning

Fortsättning från föregående sida Utredningen utgår från allmänna generaliseringar om kvinnors och mäns resande. Skälen till att man antar att de generella resmönstren gäller för det här projektet framgår inte. Frågor som man genast ställer sig är: Vad säger resvaneundersökningar i området om kvinnors och mäns resande? Vilka målpunkter har kvinnor respektive män som färdas längs den sträcka som ingår i utredningen? Hur ser förvärvsfrekvensen och utbildningsnivån utför kvinnor respektive män i området som påverkas av åtgärden jämfört med hela regionen? Om dessa frågor inte är besvarade bör man inte anta att de generella resmönstren gäller för den aktuella förstudien. ”De förväntade kapacitetsproblem som bedöms uppstå för bil- och busstrafiken på Värmdöleden drabbar framförallt arbetspendlare och därmed i relation till förvärvsfrekvensen för män och kvinnor. Långa restider försvårar möjligheterna för småbarnsföräldrar att ha heltidsjobb.” Även detta är en generell utsaga som saknar stöd i utredningar inför förstudien. Utsagan är nog trolig men eftersom den inte är kopplad till någon kvantifiering av påverkan på arbetspendlingen kan man inte heller bedöma konsekvenserna för förvärvsfrekvensen. Vidare beskriver utsagan vad som händer om en ny bro inte byggs. Det görs således ingen bedömning av själva projektet i förstudien. ”Låg standard i gångtunnlarna på Skurusidan minskar speciellt under dygnets mörka timmar tillgängligheten. Särskilt kvinnor kan känna sig otrygga.” Denna utsaga är helt korrekt som problembeskrivning, men det hade kanske behövts en tydligare förklaring, med stöd i utrednings- och forskningsresultat, till varför kvinnor kan känna sig otrygga.

Förstudien för Skurubron är representativ för många förstudier och utredningar inom transportområdet. Exemplet ovan visar behovet av ett systematiskt sätt att arbeta med integrering av jämställdhet i transportplaneringen. En rimlig utgångspunkt är att jämställdhet ska ingå som en lika självklar aspekt i transportplaneringen som miljö och ekonomi. De som upprättar planen eller utvecklar projektet har ett stort ansvar för att jämställdhet integreras i transportplaneringen.

Jämställdhetsintegrering av god kvalitet Den metod som utvecklas i denna bok bygger på liknande arbetssätt och kvalitetskrav som exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar. Det innebär att jämställdhetsbedömningar av god kvalitet kännetecknas av att de är ändamålsenliga, effektiva, kunskapsbaserade och öppna för deltagande och kritik. > Att den är ändamålsenlig innebär att jämställdhetsbedömningen är an-

vändbar som kunskapsunderlag vid planering och beslut. Den är anpassad efter projektet och förutsättningarna samt väl dokumenterad. Konsekvenser går att utläsa och nyckelfrågor (som utgår från projektet och verksam-

8 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


heten) är identifierade. Förslag på anpassningar och åtgärder ska vara användbara och praktiska att genomföra. > Att den är effektiv innebär att den genomförs systematiskt och att den är verkningsfull, det vill säga att den är strukturerad och att den kan påverka planeringen och projektlösningen. Det betyder också att det finns resurser i form av tid och pengar för att göra en jämställdhetsintegrering av god kvalitet. > Att den är kunskapsbaserad innebär att den bygger på systematik och professionalitet. Den är framtagen enligt god vetenskaplig sed och genomförs med lämpliga metoder och tekniker. Den är neutral och balanserad samt bygger på verkliga analyser istället för schablonmässiga beskrivningar. > Att den bygger på öppenhet innebär att diskussioner sker i såväl projektorganisationen som i öppna samråd med berörda och intresserade. Jämställdhetsperspektivet ingår som en naturlig del i diskussioner och samråd om projektet. Framförda synpunkter dokumenteras och tas till vara. Jämställdhet ingår i de redogörelser som produceras och som en del i beslutsunderlaget. Precis som för alla andra planeringsaspekter finns det inte någon färdig lösning, utan det handlar om att definiera sina utgångspunkter och finna systematiska vägar för arbetet med jämställdhetsintegrering. Jämställdhet kan uppfattas som en gigantisk och näst intill omöjlig uppgift i planeringssammanhang. Den metodbeskrivning som presenteras här är ett försök att bryta ner den stora ”jämställdhetselefanten” i mindre delar. På det sättet kan jämställdhet integreras i planeringen successivt, bit för bit. Den här boken pekar på några viktiga faktorer, som vikten av att arbeta i team med flera olika kompetenser och att arbeta systematiskt och transparent.

Syfte Syftet med denna vägledning är att beskriva en metod för jämställdhetsintegrering i svensk transportplanering på framför allt regional och lokal nivå. Metoden bygger på de jämställdhetsmål som är etablerade sedan länge i Sverige. Det nya är att de nationella jämställdhetsmålen kopplats till transportplaneringen och föreslås (tillsammans med de transportpolitiska målen) utgöra en policybas för transportplaneringens jämställdhetsintegrering. Det har också utvecklats en ny systematisk och sammanhållen metod av VTI och WSP som bygger på metoder som utvecklats och använts i tidigare egna projekt och av andra forskare. Förhoppningen är att den här boken ska inspirera till ett fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering i planeringen.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 9


KAP IT EL

2

Att inspireras av genusforskning i transportplaneringen Det behöver inte vara svårt att arbeta med jämställdhet i planering av transporter – man kan se det som en lärande process istället för något oöverstigligt. Genusforskning är som all annan forskning komplicerad om man försöker tränga in i dess helhet och förstå alla detaljer. Många har för höga anspråk och försöker förstå hela forskningsfältet och ger kanske upp när fältet visar sig i hela sin komplexitet. Samtidigt utgör genusforskningen tillsammans med annan samhällsvetenskaplig forskning en bas för förståelsen av hur samhällen fungerar. Därför är den värdefull som kunskapskälla. Genus i fysisk planering betyder exempelvis att se och förstå varför det finns könsskillnader i det offentliga rummet och att arbeta med att eliminera ojämlikheterna i dessa skillnader. Det betyder att planerare måste vara lyhörda för andra perspektiv än erfarenheter från sin profession eller av att själv vara man eller kvinna. Ett tips är att ta del av arbeten om jämställdhet inom den egna verksamhetssfären, exempelvis kommunal planering (om man är kommunanställd). Det finns också studier och rapporter om jämställdhetsarbete från andra kommuner att inspireras av. Nedan ges två exempel från Eskilstuna och Kalmar på hur man kan arbeta med jämställdhet inom kommunal transportplanering.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 11


Kapitel 2. Att inspireras av genusforskning i transportplaneringen

exempel 2. Kartläggning av Eskilstunabornas resvanor, ur ett jämställdhetsperspektiv1

Vid Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun har trafikavdelningen gjort en kartläggning av Eskilstunabornas resvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Trafikavdelningen har tagit reda på vilka som använder Eskilstunas parkeringshus och vilka som inte gör det – och varför. Vilka som felparkerar och de vanligaste orsakerna till det har också varit i fokus.Jämställdhetsarbetet har också handlat om att ändra attityder och arbeta för ett mer jämställt samtalsklimat, både internt och utåt mot invånare i kommunen. Resultatet blir ett underlag som ska ligga till grund för åtgärder och insatser, i syfte att ge en jämställd service till både kvinnor och män, pojkar och flickor. Trafikavdelningens undersökning visar att män felparkerar oftare än kvinnor. Orsaken till felparkeringarna skiljer sig däremot inte nämnvärt mellan könen, annat än att män i större utsträckning är benägna att ta risker. Det framhålls som viktigt att förvaltningen kan förbättra informationen till invånarna. Resandet med buss är generellt sett lågt i Eskilstuna och undersökningar visar att fler kvinnor än män väljer att ta bussen. Genom att se skillnader och studera mönster är det möjligt att jobba aktivt mot den grupp som väljer bort buss som färdmedel och därigenom – på sikt – öka det kollektiva resandet. exempel 3. NattStopp i Kalmar2

Efter att undersökningar visat att kvinnor i kommunen kände oro över att ta sig hem med kollektivtrafiken under kvällstid infördes så kallat nattstopp. NattStopp innebär en möjlighet för en ensamåkande passagerare att ensam få stiga av mellan två ordinarie hållplatser, till exempel vid en plats närmare hemmet eller där resenären känner en större trygghet. NattStopp drevs först på försök under ett år i vissa områden inom Kalmar tätort. Effekten av NattStopp mättes före och efter försöksperioden genom frågor kopplade till polisens trygghetsundersökningar. För de områden där NattStopp prövades framgick tydligt att andelen som uppger att de avstår att resa med kollektivtrafiken kvällstid hade minskat kraftigt. NattStopp är nu permanentat inom Kalmar kommun vilket innebär att man kan begära NattStopp på alla linjer inom kommunen.

Vidare kan man behöva hitta kopplingen till andra fysiska strukturer än dem man själv arbetar med vilket Anita Larsson och Ann Jalakas visar i boken Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Se även Boverkets rapport Plats för trygghet. Inspiration för stadsplanering (2010).

Not 1. Exemplet är hämtat från rapporten Hållbar jämställdhet (2009/2010) utgiven av Eskilstuna kommun. Not 2. Exemplet är hämtat från www.kalmar.se.

12 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Allas erfarenheter bör ges lika värde i planeringsprocessen. Arbeta med processer där många olika erfarenheter lyfts fram. Medborgardialog eller trygghetsvandringar kan vara exempel (se vidare kapitel 6). Ett annat sätt kan vara att använda termer och arbetsmetoder som synliggör erfarenheter utan att könsbestämma dem. Till exempel att inte alltid tala om resmönster och resbehov som kvinnliga respektive manliga utan istället försöka se andra kategorier som påverkar hur människor reser och att betrakta kön som en av flera kategorier. Inom forskningen används begreppet intersektionalitet för att beskriva hur olika kategorier såsom kön, ålder, etnicitet, klass och familjebildning påverkar människors förutsättningar och erfarenheter. exempel 4. Nya arbetsformer i Umeå kommun3

Tidigare hade det framförts kritik mot bristande möjligheter för medborgarna att vara delaktiga i och påverka planeringsprocessen. För att möta denna kritik beslöt Umeå kommun att utöka möjligheterna för olika grupper att delta och startade ett antal aktiviteter. Ett exempel är arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Ön, då det togs ett flertal nya grepp i planeringsarbetet. Ön är en ö med strax under 300 invånare i Ume älv, nära stadscentrum, och med en lantlig miljö. Det planförslag som slutligen var ute på samråd innebar en utbyggnad med bostäder för omkring 7 000 personer på Ön. Arbetet för att öka deltagandet i planeringsprocessen bestod av:

> Intervjuer och fokusgruppeaolika grupper för att bredda perspektivet > Könsuppdelad statistik över deltagandet ur ett jämställdhetsperspektiv > Möten på nya platser och i nya former > Planeringsstuga på området > Samråd riktat mot pensionärer och personer med funktionsnedsättningar > Samråd riktat mot ungdomar hölls på en gymnasieskola > Samrådsmöten med moderator som ledde diskussionen och paus då deltagarna kunde gå runt och ställa frågor direkt till experterna

> Seminarier > Utlokaliserade möten > Vandringar och andra trygghetsaktiviteter för att hitta ställen där kvinnor upplever otrygghet kvällar och nätter

> Öppet hus med politiker och tjänstemän.

Not 3. Exemplet är hämtat från rapporten Den jämställda staden (2008) författad av Jessica Wide och Christine Hudson.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 13


KAP ITEL

3

En ständigt pågående process En viktig framgångsfaktor när man arbetar med integrering av jämställdhet är att alla som arbetar i organisationen har en förståelse för att jämställdhet inte är ett enstaka projekt som genomförs vid ett visst tillfälle och att frågan därmed är avklarad. Istället är jämställdhetsintegrering något som pågår hela tiden. Forskningen har också funnit att jämställdhetsarbetet inom den egna organisationen (t.ex. inom kommunens enhet för trafikplanering) bör ske parallellt med eller gärna innan jämställdhetsintegreringen initieras i den externa verksamheten. På samma sätt är transportplaneringen en process. Det innebär att man ständigt måste komplettera sina underlag allteftersom ny kunskap genereras och förändra bilden i förhållande till den verklighet planeringen ingår i. Exempel 5 visar hur man i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö förändrade synen på jämställdhet allteftersom projektet fortskred. exempel 5. Jämställdhetsintegrering som process4

I forskningsprojektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö genomfördes en text- och bildanalys av producerat material inom projektet (t.ex. mötesprotokoll, rapporter, informationsmaterial) och inom organisationen (policy- och strategidokument). Syftet var att identifiera när och hur jämställdhet tagits upp och diskuterats i tidigare arbete. Analysen visade att det fanns ett tydligt jämställdhetsperspektiv i planeringen av och synen på användandet av trafiksystemet, men att det inledningsvis gavs ganska schablonmässiga beskrivningar vad gällde makten att utforma, komma till tals och tillgänglighet. Utifrån det analyserade materialet gick det inte att definitivt fastställa vid vilken tidpunkt i projektet jämställdhet togs upp för första gången som en del i arbetet. Jämställdhet som

Not 4. Exemplet bygger på projektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik (Levin & Faith-Ell 2011).

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 15


Kapitel 3. En ständigt pågående process

begrepp fanns dock med redan från början. Det sätt på vilket jämställdhet behandlades i projektet Framtidens kollektivtrafik förändrades över tid. I tidiga publikationer/dokument nämndes jämställdhet på ett schablonmässigt sätt och med liten förståelse för större samband. I tidiga dokument nämns oftast jämställdhet endast som en viktig aspekt att belysa och ta hänsyn till. Generellt nämns inte hur detta ska göras. Däremot återfinns ett relativt enkelt resonemang där fokus ligger på att förbättra kollektivtrafiksystemet för att få fler (män) att åka kollektivt. Detta skulle resultera i en jämnare könsfördelning, och ökad jämställdhet, vad gäller kollektivtrafikresenärer. Lite senare i projektet genomförs en social konsekvensanalys. I denna finns dock ett mer utvecklat resonemang kring jämställdhet. I den sociala konsekvensanalysen kopplas jämställdhet ihop med ”förverkligande av rättigheter”. Figuren nedan visar utvecklingen över tid, baserat på analyser av texter och bilder producerade 2008–2009 i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö (Levin & Faith-Ell 2010, s.27). figur 1. Utveckling över tid, baserat på analyser av texter och bilder producerade 2008–2009 i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö (Levin & Faith-Ell 2010, s.27) Fler män åker bil, fler kvinnor åker kollektivt. Framtidens kollekivtrafik = ökad jämställdhet. Jämställhet – viktig att beakta

”Utgångspunkterna för den sociala konsekvensanalysen är att såväl soial integration som ämställdhet handlar om förverkligande av rättigheter.” Social Konsekvensbeskrivning

TID Schablonmässigt, liten förståelse för samband

16 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering

Jämställdhet Problematiseras något mer


Som nämnts ovan innebär allt arbete med att integrera jämställdhet att man arbetar med en process i vilken både organisationen och dess medlemmar utvecklas. För att dels ta reda på utgångsläget för organisationen och dels få en beskrivning för att kunna följa upp utvecklingen är det bra att börja med en inventering och fördjupad diskussion inom organisationen. Vilka föreställningar, idéer och erfarenheter finns i organisationen av att arbeta med jämställdhetsbedömningar och andra sociala konsekvensbedömningar? Vilka förväntningar har man? Vilka är de nuvarande erfarenheterna och rutinerna? Ofta behöver man beakta nuläget för att avgöra vilka målbeskrivningar och arbetsverktyg man behöver utveckla i det aktuella projektet. Exemplet nedan är hämtat från en fokusgrupp med transportplanerare som reflekterar över sina erfarenheter och hittillsvarande arbetssätt. Under denna ganska korta fokusgruppssession (omkring 1 timme) hann deltagarna gå igenom sina funderingar och reaktioner mer ingående än vad som tidigare hade skett i organisationen. I exemplet efterlyser planerarna tydligare riktlinjer inom den egna organisationen men de har också idéer om hur de skulle vilja utveckla det egna arbetet. exempel 6. Förväntningar och erfarenheter hos transportplanerare

Planerare 1: I vårt projekt handlar det dels om informationen och dialogen med dem som är utanför projektet och vad det är vi skapar med projektet, också produkten med det vi ska göra, skapa en lösning som fungerar för alla. Men av hänsynsmålen vi har är jämställdheten den som jag tagit till mig minst, men som jag också upplever att Trafikverket inte heller har varken definierat eller försökt liksom ta sig an på något tydligt sätt så att för mig som projektledare så kan jag inte säga att jag har någon information egentligen om hur Trafikverket tycker vi ska hantera just jämställdhetsfrågan. Vad är det vi ska göra för att säkerställa att vi är på väg mot ett mera jämställt transportsystem än idag? […] Planerare 2: Vissa konkreta frågor tror jag att man jobbar med, tunnlar, ljussättning, ledstänger, hissar, då är det tydligt att, då tänker man nog, då är det lätt att jobba med det. Planerare 1: Men du kan slå upp vilken förstudie som helst och slå upp kapitlet jämställdet och se att där står det att män åker bil och kvinnor åker kollektivt och sen är man färdig. Planerare 2: Jaa mm. Planerare 3: Alltså där är vi nog överens allihop. Planerare 1: Är det så att män åker mer bil och kvinnor åker kollektivt? Vill vi åtgärda det? Är det ett problem, är det så att vi vill skapa ett transportsystem där fler kvinnor kör bil eller fler män åker kollektivt? Är det ett problem att det är så här för jämställdheten, ska det åtgärdas och hur? Lite längre in i samtalet: Planerare 1: Det är ju svårt att veta vad som är orsak och verkan, jag menar Sverige vi är ju inte jämställda varken hemma eller på arbetet. Kan man påverka jämställdheten i andra delar av livet genom att ändra resmönster eller kommer resmönstren att bli mer jämställda när

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 17


Kapitel 3. En ständigt pågående process

arbetsmarknaden är det eller när hemförhållandena är det? Det går hand i hand. Genom att vi tillåter oss att vara ojämställda hemma så kan vi vara ojämställda i hur vi reser för då är mannens tid mer värd än kvinnans. Planerare 4: Vi har mans- och kvinnodominerade yrken, det är svårt att kunna påverka, det är en stor orsak till att transportsystemet ser ut som det gör. Planerare 1: Men om vi tittar på hur män och kvinnor reser, vilka som reser, då är vi reaktiva i hur det är idag, hur människor reser, så placerar vi utifrån det. Vi har ingen tanke om att vi vill påverka människors beteende på något sätt, även när det gäller jämställdhet, då utgår vi från dagsläget och våra prognoser, metoder som vi har, där jobbar vi ju inte aktivt från jämställdhetsperspektiv för att förändra dem. Mot slutet av samtalet sammanfattar Planerare 1 hur han skulle vilja ha det: Planerare 1: Jag skulle vilja ha en diskussion kring det och kunskap om, dels var Trafikverket står i frågan och hur vi ska agera och sedan också, jag gillar ju att mäta saker och att alltså om vi rör oss i den här riktningen, fattar de här besluten, gör de här åtgärderna, då är vi på väg i riktning mot det som vi menar med mer jämställt transportsystem. (Fokusgruppen ingår i projektet Jämställdhet och genus vid järnvägsplanering (JämPlan) som genomförts under åren 2010–2012 av Charlotta Faith-Ell och Lena Levin.)

Arbeta med seminarier och workshops där medarbetare i alla delar av verksamheten får tid och tillfälle att mötas och diskutera sin syn på jämställdhet. Be dem lyfta fram vilka problem och möjligheter man upplever i sin verksamhet och hur man hittills har hanterat målet om jämställdhet i planeringsarbetet. Inventera erfarenheter och idéer. Dokumentera arbetet hela vägen och sammanställ underlag för vidare diskussion. Gör kontinuerliga uppföljningar och ge återkoppling till medarbetarna. exempel 7. Föreställningar kring kollektivtrafikresenärer i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö

I projektet Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik genomfördes fokusgrupper och samtalsanalys av dessa för att identifiera föreställningar om jämställdhet och genus hos dem som arbetar inom projektet. Samtalen i fokusgrupperna visade att transportplanerarna tog fasta på föreställningen att kvinnor har mer positiva attityder till miljövänligt resande och att det är männen som bör lockas till kollektivtrafiken. Samtidigt diskuteras inte kvinnors resande i någon större utsträckning utan kvinnor behandlas som en relativt homogen grupp, och inte heller de män som reser kollektivt diskuteras i någon större utsträckning. Istället fokuserades samtalen i fokusgrupperna på de män vars resande uppfattades som miljömässigt problematiskt. Två kategorier av män identifierades i fokusgrupperna: dels de män som väljer bilen framför kollektivtrafiken på grund av höga kvalitetskrav, teknik och komfort (de kvalitetsmedvetna männen), dels de män som väljer bilen på grund av vana och föråldrad syn på transporter (de problematiska männen). Båda kategorierna kan vara svåra att övertyga och mäns intresse för bilkörning kritiserades. Så här säger en av deltagarna i fokusgrupperna:

18 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


”Män åker bara buss om de blir tvingade, om de har kört för snabbt eller tappat körkortet. Bilen ses som en enorm frihet.” Fokusgruppsdiskussionerna utgjorde en bra grund för vidare reflektioner och diskussioner om vilka potentiella resenärer som kan attraheras av kollektivtrafiken i framtiden och på vilket sätt planeringen kan tillgodose nya resenärers förväntningar. Diskussionerna låg även till grund för utvecklingen av nya samrådsformer. Mer strategiska samråd och dialogmöten med utvalda grupper utvecklades. Dialogmötena med olika medborgargrupper genomfördes på olika platser i staden och man förvissade sig om att rekrytera både kvinnor och män som deltagare. Samtidigt framkom att tjänstemännen saknade stöd i styrdokumenten och att man ville ha mer kunskaper och stöd från organisationen. Detta tog man fasta på i forskningsprojektet, via föreläsningar, seminarier och workshops. Under en avslutande workshop diskuterades hur kollektivtrafikplaneringen konkret kan utveckla sina rutiner för att nå de fyra jämställdhetsmålen. Detta ledde sedan vidare till ett större och mer omfattande arbete som initierades och förankrades inom organisationen, där jämställdhet nu integreras med andra mål såsom tillväxt, attraktivitet, trygghet och säkerhet, ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Exemplet visar att arbetet med jämställdhetsintegrering är en process som behöver få ta tid. Det visar även att det inte är ett ändligt arbete utan en ständigt pågående process. Arbetet med social hållbarhet i transportplaneringen, dit jämställdhetsarbetet hör, innefattar utveckling under lång tid. Ingen enskild modell är applicerbar på alla projekt och i alla miljöer, utan modellen måste verksamhetsanpassas. Den måste anpassas till de förutsättningar och det kunskapsläge som råder och människorna i organisationen måste vara öppna för reflektion och revidering av sina tidigare uppfattningar. Projektet i Malmö är i så måtto ett bra exempel. Forskare som följde projektet drog slutsatsen att det skedde en successiv utveckling av jämställdhetsarbetet bland dem som arbetade med projektet. Diskussionerna som skett i samband med fokusgrupperna, workshopparna och seminarierna hade aktivt bidragit till detta. Medvetenheten om vilka jämställdhetsaspekter som kan tas om hand i kollektivtrafiken aktualiserades på ett sätt som inte hade gjorts tidigare. Dessutom diskuterades frågan om alternativa kategorier, med utgångspunkt i ifrågasättande av de tidigare uppfattningarna om ganska homogena könsuppdelade kategorier. Frågan kom därför successivt att handla om att tillgodose rättigheter och skapa möjligheter istället för att planera utifrån konstaterade resvanor och konstruerade behov.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 19


Kapitel 3. En ständigt pågående process

Som i många andra processer innebär jämställhetsintegrering att vissa moment måste upprepas. Till exempel kan det vara lämpligt att, efter att arbetet har pågått en tid, utvärdera hur långt man har kommit i sitt arbete jämfört med utgångsläget. Vidare är det viktigt att det sker en återkoppling av arbetet med jämställdhetsintegrering. I och med att jämställdhetsintegrering kan ses som en process behöver man inte göra allting på en gång. Istället kan man välja att arbeta med ett eller ett par mål i taget. Det viktiga är att man arbetar systematiskt. De fyra jämställdhetsmålen ska verksamhetsanpassas. Några exempel på frågor som kan ställas avseende målet om jämn fördelning av makt och inflytande är: > Påverkar verksamheten kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? > Påverkar verksamheten fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? I så fall hur? > Påverkar verksamheten förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? På vilket sätt? Det är viktigt att utgå från den aktuella verksamheten; till exempel kollektivtrafikplanering i en kommun, byggande av gång- och cykelbanor i en stadsdel eller ombyggnad av landsväg för att öka säkerheten i en region. Alla projekt har specifika lokala och regionala syften och förutsättningarna kan se väldigt olika ut i de olika projekten. Även tidsmässigt fokuseras olika mycket på de fyra delmålen under olika faser av en planeringsprocess. Under planarbetet sker olika avvägningar och det bör därför ingå en jämställdhetsanalys i varje fas. När man ska integrera jämställdhet i ett projekt finns det olika mål och strategier att utgå från. Inledningsvis kan man identifiera vad den egna organisationen och verksamheten har baserat sitt jämställdhetsarbete på samt hur de egna medarbetarna uppfattar och definierar jämställdhet. Exempel 8 visar hur målet om makt och inflytande har omformulerats till att gälla planering av kollektivtrafik i en kommun.

20 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


exempel 8. Verksamhetsanpassning av jämställdhetsmålet om makt och inflytande vid planering av Framtidens kollektivtrafik i Malmö5

”Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen.”

Not. 5. Exemplet bygger på förslag i slutrapporten från projektet Jämställdhet i Framtidens kollektivtrafik (Levin & Faith-Ell 2011).

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 21


KAP ITEL

4

Jämställdhetsmål i transportplaneringen En av svårigheterna med att arbeta med jämställdhet som brukar framhållas av dem som planerar infrastruktur, är att man inte vet vad man ska utgå ifrån. I det här sammanhanget är det värt att lyfta fram de nationella jämställdhetsmålen som en möjlighet att konkretisera arbetet även på det lokala och regionala planet. Förmånen med att arbeta med jämställdhet i Sverige är att det till skillnad från många andra länder finns tydliga jämställdhetspolitiska mål. Detta gör att man inte behöver arbeta i vacuum utan kan utgå från målen i arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta kapitel sammanfattar några av de mål som kan utgöra en utgångspunkt i arbetet med jämställdhetsintegrering.

Jämställdhetspolitiska mål Sverige har ett övergripande jämställdhetsmål: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Integrations- och jämställdhetsdepartementet har preciserat detta mål i fyra delmål. Jämställdhetsintegrering har varit den svenska regeringens strategi för jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt – delat ansvar (prop. 1993/94:147, se även Proposition 2008/09:35. Mål för framtidens resor och transporter). Det innebär att de fyra delmålen ska prioriteras inom varje politikområde och att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska verka för att infria dessa mål.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 23


Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen

de jämställdhetspolitiska delmålen > Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. > Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

> Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. > Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Även många kommuner har antagit de fyra delmålen ordagrant. Det finns flera exempel från olika delar av landet (t.ex. Malmö, Simrishamn, Jönköping, Huddinge, Lycksele). En del kommuner har valt att modifiera de fyra målen och integrera dem i sina målbeskrivningar, såsom Sollefteå i exemplet nedan. exempel 9. Hur Sollefteå kommun har brutit ned de fyra jämställdhetspolitiska delmålen

Sollefteå kommun har brutit ned de fyra nationella delmålen till sex delmål:

> Att kvinnor och män/flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet

> möjligheter och villkor ifråga om utbildning > möjligheter och villkor till ett betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut > ansvar för hemarbetet > möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor > rätt och möjlighet till kroppslig integritet. På kommunens hemsida för jämställdhetsarbete finns också en sida med förklaringar till vanliga ord och termer som har med genus och jämställdhet att göra och tips på litteratur. (Se: www.solleftea.se).

24 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Transportpolitiska mål Förutom det jämställdhetspolitiska målet har Riksdagen fastställt två transportpolitiska mål, ett funktionsmål Tillgänglighet samt ett hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa. Dessa två mål är helt jämbördiga. Mål om jämställdhet ligger inom ramen för funktionsmålet Tillgänglighet. Målet har därefter preciserats så att även jämställdhet finns med.

funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Precisering av funktionsmålet Tillgänglighet: > Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

> Kvaliteten på näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. > Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. > Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. > Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. > Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. > Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 25


Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen

CEMR–deklarationen – jämställdhet på lokal och regional nivå Många svenska myndigheter har skrivit under CEMR-deklarationen om jämställdhet för kvinnor och män på lokal och regional nivå. CEMR (Council of European Municipalities and Regions) är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorgan. De politiska församlingar som skriver under deklarationen förbinder sig att arbeta för att förverkliga de sex principerna om jämställdhet som skrivits in i deklarationen. En sammanfattning av dessa har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting i rapporten Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (2009): 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/regionens verksamheter är nödvändigt för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. CEMR driver arbetet med jämställdhetsdeklarationen och spridandet av den till kommuner och regioner i Europa. Närmare 1000 kommuner och regioner i Europa har hittills skrivit under. När detta skrevs hade 12 svenska landsting/ regioner och 56 kommuner skrivit under. Att skriva under deklarationen innebär att man förbinder sig att förverkliga deklarationens sex principer om jämställdhet. Därutöver finns 30 artiklar som är avsedda att fungera som stöd för hur man går från ord till handling, bland annat en checklista som stöd för arbetet med att jämställdhetsperspektiv finns med vid beslutsfattande, planering och uppföljning. Signerandet av CEMR-deklarationen innebär ytterligare ett policydokument att förhålla sig till och som kan vara ett stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering. Till stor del är dokumentet anpassat för en europeisk kontext mer än för svenska förhållanden. Idag när mycket arbete sker i nära samarbete med andra regioner i Europa och internationellt är det också värdefullt att ha kännedom om den dokumentation som stödjer detta arbete. SKL rekommenderar att kommunerna och landstingen signerar CEMR-deklarationen.

26 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Regionala och kommunala mål Utöver de nationella jämställdhetsmålen har de olika länsstyrelserna tagit fram regionala jämställdhetsmål. Vidare har de flesta kommuner egna mål och policyer som kan utgöra ett stöd i verksamhetsanpassningen av jämställdhetsmålen. Två exempel är Vännäs kommun och Stockholms län. exempel 10. Hur man arbetat med CEMR-deklarationen i Vännäs kommun

Vännäs kommun har i sin jämställdhetsplan utgått från de nationella jämställdhetsmålen och diskrimineringslagen (2009) och CEMR-deklarationen. Vännäs kommun undertecknade intentionerna med deklarationen redan 2007. Jämställdhetsplanen består av två delar: medarbetare- och medborgarperspektiv (jämställd medborgarservice). I kommunen finns en jämställdhetsgrupp som består av representanter för kommunens förvaltningar, två per förvaltning (en från ledningsnivå och en från verksamheten) och fackliga organisationer. På kommunens hemsida (www.vannas.se) finns tydlig information om hur man organiserat jämställdhetsarbetet: Det är kommunstyrelsens personalutskott som är kommunens jämställdhetsorgan. Förvaltningsledningarna utser deltagare till jämställdhetsgruppen. Deltagarna ansvarar inte för implementering av jämställdhetsplanen på respektive förvaltning/nämnd. Ansvaret ligger hos förvaltningsledningarna och respektive förvaltningschef. Representanterna ställer upp med stöd, vägledning och hjälp i jämställdhetsarbetet och kan kontaktas av de anställda på förvaltningen, arbetsledare och chefer. Besluten i Vännäs kommun ska föregås av konsekvensanalyser ur ett genusperspektiv. Beslutens effekter för kvinnor och män som bor i kommunen och använder kommunens tjänster och service ska belysas innan beslut. På hemsidan finns en checklista som ska gås igenom före beslut. Vännäs intentioner omfattar också jämställd rekrytering (med fördelning om minst 40/60 av vardera könet som mål) och man har satt samman rekryteringsriktlinjer. Hemsidan innehåller även diskussionsunderlag i form av en jämställdhetskortlek.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 27


Kapitel 4. Jämställdhetsmål i transportplaneringen

exempel 11. Regional strategi för jämställdhet i Stockholms län

År 2007/2008 togs även i Stockholms län fram en regional strategi för jämställdhet gemensamt av Länsstyrelsen i Stockholms län, Regionplanekontoret (Stockholms läns landsting) och Kommunförbundet Stockholms Län. Idag är även landstinget centralt och Stockholms stad representerade i strategiarbetet. Strategierna är: 1. Ta fram och tillämpa kunskap och fakta 2. Bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män 3. Bryta ojämställda livsvillkor 4. Motverka mäns våld mot kvinnor och barn 5. Stödja och utveckla företagande och innovationer på lika villkor för könen 6. Stärka och utveckla samarbete med Östersjöregionen och i internationella sammanhang vad gäller jämställdhetsfrågor. Ett antal regionala mål för jämställdhetsarbetet formulerades utifrån dessa strategier och har sedan följts upp i rapporten På rätt väg utgiven av Länsstyrelsen i Stockholm (2011).

När i planeringsprocessen är det enklast att hantera de olika jämställdhetsmålen? I planprocessen fokuseras på olika frågor beroende på planeringsskede samt vilket beslut som ska fattas. Detta innebär att det aktuella planeringsskedet avgör vilken inriktning jämställdhetsintegreringen ska ha och därmed varierar förhållandet mellan de fyra jämställdhetspolitiska målen (figur 2). Det första målet, Jämn fördelning av makt och inflytande, har dock samma vikt i alla planeringsskeden eftersom det handlar om makt och inflytande i transportsystemets alla delar under såväl åtgärdsvalsstudier och planprocesser som kontinuerligt underhåll och tillgänglighetsanpassningar. Målen om Ekonomisk jämställdhet och Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är lämpliga att arbeta med tidigt i planeringsprocessen, då man som transportplanerare har stor möjlighet att anpassa projektet eller planen till olika planförutsättningar. Senare i planeringsprocessen handlar det ofta om markanvändnings- och utformningsfrågor. Att i ett sent planeringsskede börja diskutera till exempel möjligheten till arbetspendling är ofta svårt. Då är istället aspekter som rör utformning och gestaltning av stationsmiljöer i fokus. Åtgärder som rör trygghet i transportsystemet bör ingå i alla planeringsskeden. Samtidigt är det lättare att få med faktiska åtgärder och lösningar för större trygghet i transportsystemet i de senare skedena av planeringsprocessen. Detta innebär att det fjärde delmålet, Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, får stor vikt i senare skeden. Som figur 2 visar är det dock viktigt att man arbetar med alla mål i alla planeringsskeden.

28 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


figur 2. Planeringsprocessen och de olika jämställdhetsmålen I olika skeden av planeringsprocessen ligger tyngdpunkten på olika jämställdhetsmål. Storleken på cirklarna är proportionella mot var tyngdpunkten läggs i de olika planeringsskedena. Observera att nomenklaturen i bilden följer Trafikverkets nya planläggningsprocess som träder i kraft den 1 januari 2013. Källa: Genus och jämställdhet i järnvägsplaneringen. Översiktsplan

Planprogram

Detaljplan

Åtgärdsvalsstudie

Utformning av lokaliserings alternativ

Väg-/ järnvägsplan

1. Jämn fördelning avmakt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 29


KAP IT EL

5

Att konsekvensbedöma jämställdhet Mycket av transportplaneringen handlar om att värdera och bedöma konsekvenserna av olika åtgärder i transportsystemet. Bedömningarna görs med avseende på samhällsekonomi, trafikering, miljö, et cetera. Alla dessa bedömningar har några gemensamma nämnare. De beskriver konsekvenserna av olika handlingsalternativ, de görs med systematiska metoder som kan upprepas samt jämför utfallet mot en beskrivning av nuläget. Vidare utgör de alla ett beslutsunderlag bland flera vilket innebär att det till exempel inte behöver vara det alternativ som är bäst med tanke på miljön eller trafiksäkerheten som väljs. Däremot vet beslutsfattaren ofta vilka konsekvenserna blir om denne väljer ett något sämre alternativ ur miljösynpunkt eller trafiksäkerhetssynpunkt. Till exempel vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att krävas inom miljöområdet samt kostnaderna för dessa. På samma sätt kan en systematiskt genomförd jämställdhetskonsekvensbedömning utgöra ett viktigt beslutsunderlag där konsekvenserna av olika handlingsalternativ undersöks och redovisas. Det huvudsakliga syftet med jämställdhetskonsekvensbedömningar är att beskriva och bedöma olika handlingsalternativs konsekvenser för jämställdhet. Med utgångspunkt i konsekvensanalysen görs sedan prioriteringar. Man får via konsekvensanalyser bättre kunskaper och underlag och vet därmed vad man väljer eller väljer bort genom ett visst beslut. Precis som vid andra konsekvensbedömningar finns det några aspekter som är viktiga att tänka på i samband med konsekvensbedömningar av jämställdhet.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 31


Kapitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet

> Konsekvensbedömningen är en process som resulterar i ett dokument vilket beskriver hur man genom processen kommit fram till en viss slutsats > Processen ska vara integrerad med det övriga planarbetet och inte genomföras utan koppling till övriga teknikområden > Konsekvensbedömningen genomförs i en systematisk process med etablerade metoder > Processen genomförs innan planen eller projektet har avslutats så att resultatet av konsekvensbedömningen kan inarbetas i planen eller projektet. Vidare är det viktigt att man utgår från dagens arbete i sin organisation och verksamhetsanpassar arbetssättet. De fyra jämställdhetspolitiska målen kan tjäna som utgångspunkt vid utvecklingen av arbetsrutinerna. I arbetet bör man identifiera vilket av jämställdhetsmålen som verksamheten i första hand kan relateras till och vilka andra mål som behöver integreras. Det är även viktigt att våga utmana etablerade normer och uppfattningar. En konsekvensbedömning består i att ta fram indikatorer och underlag för beslut, det vill säga att visa vilka konsekvenser olika åtgärder får för jämställdheten (om de gynnar/missgynnar personer av ettdera könet). En viktig aspekt att beakta i det här sammanhanget, är att det ofta är svårt att genomföra en jämställdhetskonsekvensbedömning på egen hand. Vanligen behövs ett samarbete mellan olika kompetenser till exempel inom transportplanering, samhällsekonomi, kulturgeografi och samhällsplanering. Detta innebär även att mycket av det material som behövs för bedömningen av konsekvenserna för jämställdhet, kan samordnas med exempelvis bedömningar av konsekvenser för miljön och samhällsekonomin. Därför behövs ett nära samarbete mellan dem som arbetar med jämställdhetsbedömningen och övrig planering. I det här sammanhanget är det viktigt att betona att det faktiskt inte är så att man är expert på jämställdhet bara för att man är kvinna – en genusexpert kan vara en man. Dessutom är det lika viktigt med expertkunskap inom jämställdhetsområdet som det är att ha rätt utbildning för att kunna genomföra bedömningar av konsekvenser för samhällsekonomi på ett tillfredsställande sätt. Processen för jämställdhetskonsekvensbedömningar har tydliga likheter med processen för till exempel miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Det innebär bland annat att den ska vara ändamålsenlig, effektiv, kunskapsbaserad och bygga på öppenhet och dialog med berörda och intresserade. De största likheterna finns dock med processen och metoderna som har utvecklats för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB). Metoder för sociala konsekvensbedömningar, Social Impact Assessment (SIA) har tagits fram internationellt och utvecklats av bland andra Frank Vanclay och Ana Maria Esteves i boken New Directions in Social Impact Assessment. Conceptual and Methodological

32 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Advances (2012). Utifrån tidigare erfarenheter menar vi att det finns några grundläggande principer i konsekvensbedömningar av jämställdhet.

grundläggande principer i jämställdhetskonsekvensbedömningar > Involvera allmänheten – identifiera och involvera alla grupper som kan tänkas bli påverkade av planen eller projektet. Dessa grupper utgör den främsta informationskällan i konsekvensbedömningen. Både kvinnor och män ingår i gruppen ”allmänheten”. > Analysera påverkade grupper – identifiera vilka grupper som kan komma att gynnas respektive förlora på förslaget, det vill säga identifiera resursstarka respektive resurssvaga grupper. Både kvinnor och män kan ingå i dessa grupper. > Avgränsa bedömningen – identifiera vilka jämställdhetsaspekter som den föreslagna åtgärden främst kommer att påverka, fokusera inte bara på de aspekter som är ”lätta” att arbeta med.

> Identifiera metoder och antaganden samt definiera bedömningsgrunder – beskriv hur jämställdhetskonsekvens beskrivningen genomförts, vilka antaganden som har använts samt hur bedömningsgrunderna har definierats. > Återkoppla konsekvenserna för jämställdhet i förslagen till transportplanerarna – identifiera problem som kan lösas genom förändringar av planförslaget eller alternativen. > Använd personal som har erfarenhet av jämställdhetsarbete – personer som har tidigare erfarenhet av systematiskt jämställdhetsarbete gör bättre konsekvensbedömningar. Både kvinnor och män kan ha den erfarenheten. Att vara kvinna räknas inte som tidigare erfarenhet. > Utveckla uppföljningsprogram – hantera osäkerheter i bedömningarna genom att föreslå program för uppföljning.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 33


Kapitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet

Verktyg som kan användas i jämställdhetskonsekvensbedömningar Den metod som föreslås i den här boken är inspirerad av den internationella metoden för Gender Impact Assessment (GIA) och bygger på liknande arbetssätt och kvalitetskrav som exempelvis miljökonsekvensbedömningar och sociala konsekvensbedömningar. Det innebär att genomföra en jämställdhetsbedömning av god kvalitet som kännetecknas av att den är ändamålsenlig, effektiv, kunskapsbaserad och öppen för deltagande och kritik. Ändamålsenlig innebär att den är användbar som kunskapsunderlag vid planering och beslut. Den är även anpassad efter projektet och förutsättningarna samt väl dokumenterad. Konsekvenser går att utläsa och nyckelfrågor (som utgår från projektet och verksamheten) är definierade. Förslag på anpassningar och åtgärder ska vara användbara och praktiskt möjliga att genomföra.

34 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Effektiv innebär att den genomförs systematiskt och att den är verkningsfull till sin karaktär, det vill säga att den är strukturerad och att den kan påverka planeringen och projektlösningen. Det betyder också att det ska finnas resurser i form av tid och pengar för att göra en jämställdhetsintegrering av god kvalitet. Kunskapsbaserad innebär att den bygger på systematik och professionalitet. Den är framtagen enligt god vetenskaplig sed och genomförs med lämpliga metoder och tekniker. Den är neutral och balanserad samt bygger på verkliga analyser istället för schablonmässiga beskrivningar. Öppenhet innebär att diskussioner förs i projektorganisationen och i samråd med berörda. Jämställdhetsperspektivet ingår som en naturlig del i diskussioner och samråd om projektet. Framförda synpunkter dokumenteras och tas till vara. Jämställdhet ingår i de redogörelser som produceras och som en del i beslutsunderlaget. Checklistor kan användas som ett stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering (se bilaga Checklistor). Samtidigt bör framhållas att tillämpningen av checklistor kan ha vissa begränsningar. Exempel på begränsningar är att aspekter som inte finns med i checklistan lätt glöms bort och att checklistan kan bli ett instrument som bara används för att kryssa i utan någon reflektion över dess användning. Checklistor bör utformas tillsammans med dem som ska använda dem så att de anpassas till den specifika verksamheten och aktuella arbetsplatsen – men poängtera samtidigt att de inte bör följas slaviskt. För att checklistor ska bli effektiva verktyg måste de kombineras med rutiner för uppföljning. Checklistorna ska relateras till jämställdhetsmålen i verksamheten. Ställ frågorna: Vad ska vi ha checklistorna till? Varför ska vi ha checklistor? Vem ska använda dem och när? Hur följer vi upp ett negativt resultat? Hur fyller vi igen en kunskapslucka som identifierats via checklistan? I rapporten Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik av Charlotta Faith-Ell, Åsa Aretun och Lena Levin (2011), i Alingsås kommuns rapport Trygghet ur jämställdhetsperspektiv och i Boverkets skrift Jämna steg: Checklista för jämställdhet i fysisk planering (2007) finns frågor som kan användas som inspiration vid utformningen av egna checklistor. Några exempel på frågor är: > Finns individrelaterad statistik att tillgå för det aktuella området? Är den könsuppdelad? > Har resvaneundersökningar genomförts? Hur ser resmönstren ut i det aktuella området? > Var arbetar män respektive kvinnor i kommunen? > Finns kollektivtrafik till flickors och pojkars, kvinnors och mäns fritidsaktiviteter?

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 35


Kapitel 5. Att konsekvensbedöma jämställdhet

> Vid information om utställelse och samråd, har ansträngningar gjorts för att nå både kvinnor och män? Hur blev resultaten? Hur har de beaktats? > Finns kvinnors och mäns önskemål och intressen redovisade? > Vad anser flickor och pojkar, kvinnor och män om utformningen av vägen och trafiken till skolan respektive arbetsplatsen? > Är planen anpassad efter olika befolkningsgruppers önskemål (kön, ålder, hushållsstruktur, livsfas och livssituation)? > Vilka frågor och områden engagerar kvinnor respektive män inom det aktuella området? > Finns det riktlinjer för hur jämställdhetsperspektivet i planeringsprocessen ska följas upp och beaktas i fortsatt planering? > Finns en strategi för hur jämställdhetsfrågorna ska beaktas av entreprenörer och andra samarbetspartners? (En längre sammanställning av frågor för checklistor finns i bilaga i slutet av boken). Om man svarar nej eller vet ej på frågorna i checklistan ska det också finnas en plan för hur frågorna ska hanteras vidare. Bedöms de som väsentliga för det fortsatta arbetet måste kunskapsluckorna åtgärdas. Checklistorna kan sätta jämställdhetsfrågorna på agendan och bidra till att utforma ett nytt

36 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


handlingsmönster, men de kan inte ersätta utbildning och internt utvecklingsarbete. Vi föreslår därför att man utvecklar checklistor om man är van att arbeta med sådana. I den modell som presenteras i de följande fyra kapitlen finns både generella och mer precisa kontrollfrågor som kopplas till verksamheten, utgår från ett delmål i taget och anger underlag för analys och vilka kunskapskällor/data som kan ge svar på frågorna. Inom varje delområde går det att arbeta med verksamhetsanpassade checklistor som stöd. Exempel på hur man skapar och implementerar strukturerade arbetsmetoder för jämställdhetsintegrering finns i Jämstöds Praktika: Metodbok för jämställdhetsintegrering (SOU, 2007:15) som nås via portalen Jämställ.nu. JämKart som vi har nämnt tidigare är en av de metoder som rekommenderas eftersom den appellerar till mönster och strukturer för andra konsekvensbedömningar som görs inom transportplaneringen. Fördelen och styrkan med dessa arbetsmetoder är att de liknar andra metoder för konsekvensbedömningar (t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar6 och vissa av de metoder som används för samhällsekonomiska analyser) och att de därför bör vara relativt lätta att integrera i en verksamhet som redan är väl förtrogen med den typen av arbetsmetoder. I nästkommande avsnitt utvecklas förslaget till jämställdhetskonsekvensbedömning i transportplaneringen med utgångspunkt i vart och ett av de fyra nationella jämställdhetsmålen: > Jämn fördelning av makt och inflytande > Ekonomisk jämställdhet > Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet > Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Not 6. Se: Trafikverket. (2011). Miljökonsekvensbeskrivningar för vägar och järnvägar. Handbok. Metodik.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 37


KAP ITEL

6

Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen För att de jämställdhetspolitiska målen ska kunna tillämpas i planeringen behöver de verksamhetsanpassas. Skälet är att verksamhetsanpassade mål bidrar till att fokusera på arbetet med jämställdhetsintegrering. I det här kapitlet presenteras ett förslag till verksamhetsanpassade mål som kan användas i planeringen och som utgår från de fyra jämställdhetspolitiska målen. Studier inom jämställdhetsintegrering visar att om tydliga mål inte existerar, tenderar frågor kring genus och jämställdhet att omlokaliseras och omformuleras inom ramen för andra politiska mål såsom att skapa nya arbeten, ekonomisk tillväxt eller fattigdomsbekämpning. Inom planeringen förekommer ofta att kvinnors högre andel kollektivtrafikresande formuleras i förhållande till miljömål. Med satsningar på att ytterligare öka kollektivtrafikens andel av resandet behövs en medvetenhet om olika gruppers transportmöjligheter och valsituationer. Det är viktigt att tydliga jämställdhetsmål formuleras i transportplaneringen och att de diskuteras integrerat, det vill säga inte hanteras avskilt från de andra politiska målen. Kapitel 4 visar att det finns flera jämställdhetsmål som man kan utgå ifrån när man ska verksamhetsanpassa sitt jämställdhetsarbete. Denna vägledning utgår ifrån de fyra nationella jämställdhetspolitiska målen och ger förslag på hur målen kan verksamhetsanpassas i transportplaneringen. Skälet till detta är att de är etablerade mål antagna av riksdagen, går att använda på lokal nivå och i många fall är inskrivna i kommuners jämställdhetsplaner. Samtidigt kan det finnas anledning att anpassa målen ytterligare beroende på verksamhet. När man tar fram jämställdhetsmål är det viktigt att det klart framgår

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 39


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

figur 3. Jämställdhetsmål anpassade till transportplaneringen

2. Transportsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor. 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män.

3. Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.

4. Risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.

Copyright Faith-Ell och Levin.

vilka ojämställda förhållanden som målen avses reducera. För att nå framgång i sitt arbete med jämställdhetsintegrering är det även viktigt att verksamhetsanpassningen av jämställdhetsmålen sker i samverkan med flera olika parter i den egna organisationen och ibland även med andra aktörer t.ex. inom transportplaneringen. Det är i det här sammanhanget viktigt att framhålla att de föreslagna målen inte är kopplade till kvantifierade mål på samma sätt som inom till exempel miljöområdet där vissa mål ofta är tydligt kopplade till miljökvalitetsnormer och riktvärden. Skälet är att det inte går att finna ett exakt värde för när jämställdhet har uppnåtts. Däremot kan målen användas för att bedöma om verksamheten, planen eller projektet medverkar till eller motverkar en ökad jämställdhet. Det går att bryta ner och verksamhetsanpassa varje delmål.

40 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


I informationsrutan nedan beskrivs ett förslag på verksamhetsanpassade jämställdhetsmål som tagits fram inom forskningsprojekten Jämställdhet i järnvägsplaneringen (JämPlan) och Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö (JämKoll). Mer ingående förklaringar av vad de olika målen innebär återfinns i kommande kapitel som beskriver respektive mål.

förslag till verksamhetsanpassning av de jämställdhetspolitiska målen till transportpalaneringsområdet 1. Jämn fördelning av makt och in-

flytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen.

2. Transportsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor 3. Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hemoch omsorgsarbete Att samhällsplaneringen bidrar till den ekonomiska jämställdheten är en strategiskt viktig fråga eftersom den hänger samman med många andra dimensioner av jämställdhet och jämlikhet mellan människor i

samhället. En person som har möjlighet att utbilda sig och försörja sig är ofta starkare i förhandlingar på olika arenor. Ekonomisk jämställdhet är således en förutsättning och ett incitament för att uppnå flera andra former av jämställdhet, exempelvis ökar den ekonomiska jämställdheten möjligheten för människor att göra en jämställd fördelning av det obetalda arbetet som sker i hemmet och inom familjen. 4. Risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas Trygghetsskapande åtgärder, exempelvis befolkade offentliga rum i anslutning till kollektivtrafiken, bra belysning och öppna ytor, ökar känslan av trygghet och minskar rädslan för trakasserier och våld.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 41


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet för transportplaneringen kan därför formuleras som: ”Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen”. Målet gäller internt i planeringsprocessen och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. Målet innebär bland annat analys av representativitet kvinnor/män i projektorganisationer och av deltagande i samråd. Notera att 50/50 (eller 40/60 av ettdera könet) inte automatiskt innebär jämställdhet. Målet innebär även att analysera vilka positioner kvinnor och män har i exempelvis ledningsgrupper och projektgrupper samt vilket inflytande de får i samrådsprocesser. Metoder som kan användas är enkäter, deltagande observationer, mätning av tal-svarar-tid7 och analys av samtalen på samrådsmöten och planeringsmöten. exempel 12. Dialoggrupper i projektet Framtidens kollektivtrafik

I Malmö genomfördes dialogmöten med strategiskt utvalda medborgargrupper i projektet Framtidens kollektivtrafik. Eftersom gatukontoret ville ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhet mellan könen och även nå ungdomar i högre utsträckning än vad som är vanligt vid samråd, valdes i första skedet: gymnasieungdomar, kultur- och fritidsorganisationer, representanter för handeln samt anställda vid sjukhuset (eftersom man ville ha med en kvinnodominerad arbetsplats). Efter diskussion med forskarna genomfördes även dialogmöten med anställda vid polisen för att få med en mansdominerad arbetsplats i underlaget. Syftet med dialogmötena varierade något mellan grupperna. Det huvudsakliga syftet för alla dialogerna var dock att samla in kunskap om hur man reser idag samt vilka behov och erfarenheter man har av olika transportslag i Malmö. Även förväntningar på framtidens kollektivtrafik och tankar om resandet i framtiden ingick i diskussionsunderlaget för samtliga grupper. Gruppdiskussionerna dokumenterades dels av en notarie anställd av gatukontoret, dels med ljudband av forskarna i projektet Hållbar jämställdhet. Rapporter från projektet går att nå via gatukontorets hemsida: www.malmo.se Forskningsrapporterna finns även på: www.vti.se.

Not 7. Frågor och svar kan spelas in och analyseras för att se vem som talar längst, vilka frågor som får mest utrymme och utförligast svar. Det ger en indikation på vilka perspektiv och vilka grupper som dominerar mötet.

42 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


”Målet för transportplaneringen kan formuleras: Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen”. Tabellen på nästa sida visar hur man kan systematisera arbetet genom att identifiera underlag för analys, frågor som bör ställas samt vilka källor som finns att arbeta med. Vissa källor kan behöva skapas specifikt för ändamålet (t.ex. enkäter/intervjuer). Det är viktigt att hela tiden dokumentera arbetet och att återkoppla till dem som berörs både internt i den egna organisationen och externt till allmänhet, myndigheter och andra organisationer.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 43


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

tabell 3. Underlag, frågor och källor som kan användas i analysen av jämställdhetsmålet om jämn fördelning av makt och inflytande Typ av underlag för analys

Frågor att ställa sig

Källor till underlag

Projektgrupp/ arbetsgrupp

Hur ser planeringsgruppens/ arbetsgruppers sammansättning ut? Vilka positioner har kvinnor respektive män i projektgruppen/arbetsgrupper? Hur kommer kvinnor/män till tals i projektarbetet?

Projektplan, bemanningsplan, protokoll och minnesanteckningar från projektmöten och arbetsgruppsmöten. Enkäter/intervjuer med kvinnor/män i projekt-/arbetsgrupp.

Konsultgrupper/ samarbetspartners

Finns det en strategi för hur jämställdhetsfrågorna ska beaktas av entreprenörer och andra samarbetspartners i projektet?

Dokumentation från planeringen av projekt (före igångsättande).

Hur ser konsultgruppernas sammansättning ut? Vilka positioner och arbetsuppgifter har kvinnor respektive män i konsultgrupperna?

Inhämta information från konsulterna i samband med anbudsförfarandet. Följ upp med utvärderingsfrågor under projektets gång. Protokoll/minnesanteckningar/rapporter i projektet.

Ledningsgrupp

Hur ser ledningsgruppens sammansättning ut? Vilka positioner har kvinnor respektive män i ledningsgruppen? Hur kommer kvinnor/ män till tals i ledningsgruppen?

Underlag, beslutsprotokoll, projektplan. Protokoll från ledningsgruppsmöten. Enkäter/intervjuer med kvinnor och män i ledningsgruppen.

Styrgrupp

Hur ser styrgruppens sammansättning ut? Vilka positioner har kvinnor respektive män i styrgruppen?

Underlag, beslutsprotokoll, projektplan. Protokoll från styrgruppsmöten. Enkäter/intervjuer med kvinnor och män i styrgruppen.

Samråd med allmänheten

Vid information om utställelse och samråd, vilka ansträngningar har gjorts för att nå både kvinnor och män? Hur blev resultatet? Hur har resultatet beaktats?

Olika typer av samråd: informations- och diskussionsmöten, öppet-hus-möte, dialogmöten, enkäter, fokusgrupper, skriftlig dialog, interaktiva webbaserade samråd, etc.

Antal kvinnor/män som deltog i samråd? Finns kvinnors och mäns önskemål och intressen redovisade? Vilka frågor engagerar kvinnor respektive män inom det aktuella området?

Exempel på metoder för inbjudningar: annonser, affischer, internet, e-post, flygblad, brev.

Samråd med myndigheter

44 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering

Välj aktivt metoder som rekryterar medborgare från olika grupper! Samrådsmöten med myndigheter, sammanträden, skriftlig dialog, webbaserade samråd med myndigheternas representanter.


Samråd med organisationer

Samrådsmöten med organisationer, dialogmöten, fokusgrupper, enkäter, skriftlig dialog, webbaserade samråd med organisationernas representanter.

Sakägarsammanträden

Samrådsmöten, enkäter, skriftlig dialog, sammanträden etc. med markägare och andra sakägare.

Börja gärna med att analysera makten och inflytandet i den egna organisationen. Analysera sammansättningen i den egna och konsulternas organisation. Hur många kvinnor/män arbetar i projektet? 50/50 eller 40/60 procent av ettdera könet innebär inte automatiskt jämställdhet. Analysera även: Vem har vilka poster? Hur många kvinnor och män finns i ledningsgruppen? Vilka kommunicerar projektet utåt mot allmänheten, myndigheter, organisationer? Et cetera. Analysera samråd med allmänheten. Notera hur många kvinnor respektive män som kommer på mötena och hur många som aktivt deltar i samrådsprocessen. Analysera hur män och kvinnor kommer till tals? Hur besvaras frågor och hur beaktas synpunkter från kvinnor respektive män? Vilka frågor besvaras mest utförligt? Finns det frågor och grupper som inte alls kommer fram i mötesdiskussionerna?

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 45


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

Välj aktivt metoder som rekryterar medborgare från olika grupper. Ett samråd med stort överskott på män eller kvinnor, behöver kompletteras med ytterligare samråd för att nå den underrepresenterade gruppen. Utnyttja möjligheten att nå olika grupper via deras huvudsakliga sysselsättning eller intressen: arbetsplats, utbildningsinstitutioner, fritidsintressen. Enkäter, deltagande observationer och mätning av tal-svarar-tid på samrådsmötena kan vara användbara redskap både var för sig och i kombination. Studierna som ligger till grund för denna bok har funnit att olika typer av metoder och data som kompletterar varandra kan behöva användas vid jämställdhetskonsekvensbedömningar. Enkäter ger information om vilka deltagarna är: exempelvis ålder, kön, familjebild, sysselsättning, inkomst, boende, huvudsakligt transportval och resmönster samt en bild av övergripande teman och frågor som intresserar dem som bor och rör sig i området. Observera att även de som inte deltar i organiserade möten kan nås via enkätutskick. Deltagande observationer ger svar på hur kvinnor respektive män kommer till tals samt hur projektledare och expertgrupp gör för att bemöta deras frågor. Mätning av tal-svarar-tid ger kvantitativa data om hur länge olika individer talar vilket bidrar till fördjupad kunskap om hur mycket utrymme olika individer och grupper får. En kvalitativ analys av samtalen på möten ger också värdefull information om argumentationen och vilka aspekter som vävs samman. I utvärderingen av samråden kan till exempel följande frågor ställas för att bedöma vilka som deltagit vid samråden: > Mindre än 40 procent av det ena könet innebär att samrådet inte lyckats uppnå målet (ska samrådet kompletteras med någon annan metod?) > Vilka får inflytande över processen? > Vem kommer till tals och hur? > Notera i samrådsredogörelsen vilka grupper som deltagit och hur man har gjort för att komplettera då ettdera könet är underrepresenterat på första samrådsmötet.

46 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


exempel 13. Samrådsbuss

Utanför Uppsala genomförde en av Vägverkets (nuvarande Trafikverkets) projektledare samråd i en buss som körde längsefter den vägsträcka som var aktuell för ombyggnad och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Projektledaren utrustade bussen med bilder och informationsmaterial och höll korta föredrag om projektet samt svarade på frågor. Bussen stannade och släppte ombord samrådsdeltagare vid strategiska platser såsom parkeringen till en livsmedelsbutik, kyrkbacken, utmed en hårt trafikerad vägsträcka och på parkeringen invid en korvkiosk.

Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målet för transportplaneringen kan därför formuleras som att: Transportsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.” Ekonomisk jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Detta innebär att man i transportplaneringen så långt som möjligt ska försöka välja lösningar och åtgärder som gynnar bägge grupperna i lika stor utsträckning. Den fråga som ska utredas utifrån kunskap på området, är vilken ökad tillgång till arbete och utbildning det specifika infrastrukturprojektet kan förväntas bidra med för män respektive

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 47


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

”Transportsystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för män respektive kvinnor.” kvinnor. Tidigare har transportplaneringen velat vara könsneutral genom att inte rikta särskild uppmärksamhet mot kvinnor eller män. Men genom att inte identifiera kvinnor och män och deras erfarenheter i transportsystemet har planeringen snarare blivit könsblind. Genusperspektivet hjälper till att se olika maktassymmetrier i samhället vilka även går att identifiera inom transportsystemets verksamhetsområde. Genom en analys ur genusperspektiv blir man varse vilka för- och nackdelar olika grupper får vid olika transportåtgärder. I den nuvarande planeringsinriktningen fokuseras mycket på regionförstoring i betydelsen geografiskt växande arbetsmarknader, vilket leder till

48 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


ökad pendling. Detta innebär att målet om att transportsystemet ska bidra till jämställd tillgång till utbildning och arbete ska ses i relation till geografiskt växande arbetsmarknader och ökad pendling. I samband med transportplaneringen kan därför målet tolkas som en önskan om att få till stånd en bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare samt att människor ska erbjudas fler arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter. Många av de transportplaneringsprojekt som bedrivs av kommuner och regioner legitimeras med dessa ambitioner. Olika studier visar att kvinnor med dagens infrastruktur och arbetspendlingsmönster inte har lika stor fördel av regionförstoring som män. Skälet är att kvinnors arbetsmarknader är mer lokala än mäns. Detta beror bland annat på att kvinnor arbetar mer i den offentliga sektorn medan män arbetar mer i den privata. Offentlig sektor innehåller fler kvinnodominerade yrken såsom förskollärare, barnskötare, grundskollärare, sjuksköterska, undersköterska. Vidare visar studierna att längre arbetsresor är tydligare kopplat till högre lön för män än för kvinnor som alltså inte vinner lika mycket ekonomiskt på ökad pendling. Andra studier visar att kvinnor använder långsammare färdmedel än män och därför får högre ”restidskostnader” när de ska pendla längre avstånd. Dessa studier visar även att kvinnor i hushåll med hemmavarande mindre barn har kortast restider, vilket hänger samman med att de oftare tar ett större ansvar än män för att hämta och lämna i barnomsorg. En särskilt utsatt grupp när det gäller transportrelaterad exkludering på utbildnings- och arbetsmarknaden är ensamståendehushåll som i större utsträckning utgörs av kvinnor med barn. Det finns mycket underlag tillgängligt som kan användas för analysen av målet om ekonomisk jämställdhet. Som kunskapsbas finns både utredningar och forskning om genus, arbetspendling och regionförstoring. Exempelvis Ana Gil Solás licentiatavhandling som handlar om arbetspendling: Vägen till jobbet – Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring (2009) och artikeln ”Regionförstoring innebär längre restider för både kvinnor och män” (2012). Professor Tora Friberg har skrivit om kvinnors arbetspendling (2004, 2005) och genus i översiktlig planering (1997). Länsstyrelserna har ofta aktuella regionfakta över arbetspendlingen mellan olika kommuner och även över länsgränserna. Exempel 14 visar hur man i projektet Sydostlänken analyserat förvärvsfrekvens i regionen.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 49


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

exempel 14. Analys av förvärvsfrekvens i projektet Sydostlänken

Ett bra exempel på hur olika jämställdhetseffekter av en transportinfrastrukturinvestering kan beskrivas finns i rapporten Samhällseffekter av Sydostlänken framtagen av ÅF Infraplan år 2009. Figuren nedan visar ett exempel på redovisning av förvärvsfrekvens.

I transportplaneringsprojekt behöver man inledningsvis ta fram en beskrivning av hur det ser ut idag. Tabell 4 ger exempel på sådant som kan behöva beskrivas och analyseras vid bedömningen av jämställdhetsmålet om ekonomisk jämställdhet. Beroende på plan eller projekt kan ytterligare frågeställningar behövas. Vidare kan man ibland behöva komplettera befintliga underlag med till exempel intervjuer. Analysen av målet bygger på att de olika handlingsalternativen (alternativa transportslag, alternativa sträckningar etc. beroende på plan) analyseras utifrån de olika frågeställningarna. Konsekvenserna för olika handlingsalternativ kan redovisas som beskrivningar i text men även som kartor eftersom en del av konsekvenserna har en rumslig dimension.

50 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


tabell 4. Underlag, frågor och källor som kan användas i analysen av jämställdhetsmålet om ekonomisk jämställdhet Typ av underlag och analys

Frågor att ställa sig

Källor till underlag

Ortsanalys

Hur ser orts-/samhällsstrukturen ut?

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Befolkningsutveckling

Vilka trender inom befolkningsutveckling finns det?

Befolkningsdata där samband mellan kön, inkomst och hushållssammansättning beskrivs SCB

Befolkningssammansättning

Finns det överskott på kvinnor eller män? Varför har kvinnorna/männen flyttat från regionen/kommunen? Varför återvänder inte kvinnor/män till regionen?

Arbetsmarknad

Är arbetsmarknaden differentierad? Hur ser förvärvsfrekvensen ut för kvinnor/män? Utbildningsnivån hos kvinnor respektive män, hur hänger den ihop med förvärvsfrekvens och tillgång till arbete i kommunen/regionen? Vad ligger bakom skillnader i förvärvsfrekvens?

Befolkningsdata där samband mellan kön, inkomst och hushållssammansättning beskrivs SCB

Regionbaserad statistik om var kvinnors och mäns arbetsplatser är lokaliserade, arbetstidsförläggning, regional resdata kring olika trafikslag Analyser av målpunkter etc. SCB Arbetsmarknadsundersökningar

Hur ser näringslivssammansättningen ut i regionen? Hänger förvärvsfrekvenserna ihop med region- utbildningscentra? Påverkas arbetsmarknadsregionen för kvinnor/män av tillgång till kollektivtrafik? Arbetspendling

I vilka riktningar går arbetspendlingen för kvinnor/män? Hur långa är restiderna? Hur ser kedjeresorna ut?

Regionbaserad statistik om var kvinnors och mäns arbetsplatser är lokaliserade, arbetstidsförläggning, regional resdata kring olika trafikslag Analyser av målpunkter etc. Sampers etc. EVA-kalkyler Resvaneundersökningar, eventuellt kompletterade med egna intervjuer

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 51


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

Befolkningsmönster

Hur ser befolkningsmönstret ut längs den tänkta korridoren/sträckan?

SCB

Arbetsplatsmönster

Var finns arbetsplatserna?

Regionbaserad statistik om var kvinnors och mäns arbetsplatser är lokaliserade, arbetstidsförläggning, regional resdata kring olika trafikslag

Andel män/kvinnor som arbetar på olika arbetsplatser?

Kommunal/ regional statistik

Analyser av målpunkter etc. Arbetsplatsundersökningar Kommunal/regional statistik Högre utbildning

Utbildningsnivåer, utbildningsutbud?

SCB, Högskoleverket, Universitet och högskolor.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målet för transportplaneringen kan därför formuleras på följande sätt: ”Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.” Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet hänger samman med det föregående målet om ekonomisk jämställdhet. Om kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet, innebär det ofta att de också har större möjlighet att dela på det obetalda arbetet i och i anslutning till hemmet. Det här jämställdhetsmålet har inte beaktats särskilt ofta inom infrastrukturplanering och planerare anser ofta att det är svårt att applicera på transportsystemet. Det är också svårt att utvärdera eftersom den arbetsfördelning som sker i hushållen är beroende av många olika åtgärder samt människors värderingar och vanor. Det som kan förbättra möjligheterna är dock inte undanhållet transportsystemet, snarare tvärtom: transportsystemet intervenerar i många olika sammanhang i människors vardag såväl på arbetet som på fritiden. Tidigare forskning visar att kvinnors arbetsmarknader ofta är mer lokala och kvinnor riskerar att inte ha lika stor nytta av regionförstoring. Kvinnor vinner inte heller lika mycket ekonomiskt på ökad pendling på grund av lägre löner. Detta får konsekvenser för fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. En jämnare fördelning på andra arenor i samhället, såsom likvärdiga karriärmöjligheter för kvinnor och män och lönelyft för jämförbara arbeten, skulle också gynna jämställdheten på familjenivå. I familjer med två inkomster där båda parter tjänar lika mycket föreställer vi oss att förutsättningarna är större för en jämn fördelning av försörjnings-

52 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


”Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.” och hemarbetet. Detta beror på att familjen inte förlorar ekonomiskt på hur man väljer att fördela exempelvis föräldraledigheten. Ytterligare aspekter på familjers möjlighet att dela hemarbetet jämlikt är lokaliseringen av förskolor, skolor, flickors och pojkars fritidsarenor i förhållande till hemmet och till föräldrarnas arbetsplatser, liksom möjligheten att göra inköp i anslutning till de dagliga resorna. Detta innebär att man i planeringen så långt som möjligt ska försöka välja lösningar och åtgärder som gynnar de olika grupperna i lika stor utsträckning. Det är viktigt att vara lyhörd för vilka grupper som kan gynnas respektive missgynnas av en specifik åtgärd. Frågan som ska utredas utifrån kunskap på området är vilken ökad tillgång till jämn fördelning av hem- och omsorgsarbetet det specifika projektet kan förväntas bidra med för män respektive kvinnor. I likhet med delmålet om ekonomisk jämställdhet behöver man inom detta delmål undersöka nuläget med avseende på arbets- och utbildningsmarknaden. På vissa punkter kommer därför analysen att baseras på samma data som i föregående kapitel.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 53


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

Tabell 5. Underlag, frågor och källor som kan användas i analysen av jämställdhetsmålet om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Typ av underlag och analys Ortsanalys

Befolkningsutveckling Befolkningssammansättning

Arbetsmarknad

Frågor att ställa sig

Källor till underlag

Hur ser de objektiva, fysiska förutsättningarna ut för en jämställd fördelning av hem- och omsorgsarbetet?

SCB

Hur ser befolkningen ut i regionen/ kommunen? Hur fördelas hem- och omsorgsarbetet mellan kvinnor och män inom befolkningen?

Befolkningsdata där samband mellan kön, inkomst och hushållssammansättning beskrivs.

På vilka sätt kan jämställdheten mellan dem gynnas/missgynnas av det aktuella infrastrukturprojektet? Är arbetsmarknaden differentierad? Hur ser förvärvsfrekvensen ut för kvinnor/män? Vad ligger bakom skillnader i förvärvsfrekvens? Går det att minska behovet av långpendling? Hur ser näringslivssammansättningen ut i regionen? Hänger förvärvsfrekvenserna ihop med region- utbildningscentra? Påverkas arbetsmarknadsregionen för kvinnor/män av tillgång till kollektivtrafik?

Arbetspendling

Hur är kvinnors och mäns arbetsplatser lokaliserade i förhållande till bostäder? Hur ser rörelsemönstren ut i området? Hur långa är restiderna? Hur ser kedjeresorna ut? Hur ser sambandet ut mellan olika resor som sker i anslutning till arbetsresorna?

54 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering

Lokala data över bebyggelser: bostäder, arbetsplatser, fritidsarenor, livsmedelsbutiker, köpcentrums placering

SCB:s och Försäkringskassans data över föräldraledighet, VAB-dagar m.m. i regionen/kommunen

Regionbaserad statistik om var kvinnors och mäns arbetsplatser är lokaliserade, arbetstidsförläggning, regional resdata kring olika trafikslag Analyser av målpunkter etc. SCB Arbetsmarknadsundersökningar Undersökningar av befolkningens utbildningsnivå i förhållande till förvärvsfrekvens i det aktuella området

Regionbaserad statistik om var kvinnors och mäns arbetsplatser är lokaliserade, arbetstidsförläggning, regional resdata kring olika trafikslag Analyser av målpunkter etc. Sampers etc. EVA-kalkyler Resvaneundersökningar


Befolkningsmönster

Hur ser befolkningsmönstret ut längs den tänkta korridoren/ sträckan?

SCB Kommunal/ regional statistik

Barnfamiljer, ungdomar, äldre: vilka grupper gynnas/missgynnas av den planerade åtgärden? Hur ser möjligheterna ut för utbyte mellan generationer? Förskolor/ skolor/barnomsorg

Var är barnens dagliga verksamheter placerade i förhållande till hemmen och föräldrarnas arbetsplatser? Hur tar man sig till förskolor/skolor/ daghem i det aktuella området? Finns gång-/cykelvägar som barnen själva kan använda? Finns kollektivtrafik?

Lokala/regionala data över bebyggelser Resmönster, resvaneundersökningar Riktade enkäter, intervjuer, fokusgrupper Traditionella samråd

Restider mellan olika platser: bostäder-skolor- arbetsplatser, osv.? Vilka önskemål finns det om förbättrad tillgänglighet mellan olika dagliga verksamheter? Fritidsarenor

Var är barnens fritidsverksamheter placerade i förhållande till hemmen och föräldrarnas arbetsplatser? Hur tar man sig till fritidsarenor i det aktuella området? Finns gång-/cykelvägar som barnen själva kan använda? Finns kollektivtrafik? Restider mellan olika platser: bostäder-skolor-fritidsarenor, osv.?

Lokala/regionala data över bebyggelser Resmönster, resvaneundersökningar Riktade enkäter, intervjuer, fokusgrupper med medborgare, kvinnor/män, pojkar/flickor, olika åldrar Traditionella samråd

Vilka önskemål finns det om förbättrad tillgänglighet till olika fritidsaktiviteter i det aktuella området? Service, handel, vård

Var är olika serviceinrättningar, handelsområden, vårdcentraler, sjukhus, tandvård, etc., placerade i förhållande till bostäder, arbetsplatser och skolor?

Lokala/regionala data över bebyggelser Resvaneundersökningar Enkäter, intervjuer

Hur tar man sig till serviceinrättningar, handelsområden, vårdcentraler, m.m.?

Det är viktigt att öka kunskapen om samband mellan olika platser och aktiviteter ur jämställdhetssynpunkt. Här kan man arbeta med analyser av prognostiserade kedjeresor för olika grupper (bostad – barnomsorg/skola

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 55


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

– järnvägsstation – järnvägsstation – arbetsplats). Resedagböcker och tidsgeografiska studier kan också användas för att öka kunskaperna i kombination med befintliga metoder och data som används i planeringssammanhang såsom analyser av arbetsmarknad och utbildningar, målpunkter och resvaneundersökningar. Utred vilken tillgång till utbildning och arbete som infrastrukturprojektet kan förväntas bidra med för män respektive kvinnor. Kartlägg hinder och möjligheter för män respektive kvinnor att använda infrastrukturen för tillgång till ett utökat utbildnings- och arbetsmarknadsutbud i regionen. Viktiga frågor att ställa: > Vilka arbetsmarknader är det man vill öka tillgängligheten till? > Är dessa arbetsmarknader kvinnligt eller manligt dominerade? > Hur ser vår trafikprognos ut? Vilka resmönster har lagts in? Utgår man från behov eller erfarenheter? > Hur ser familjers aktiviteter och resor ut? Vilket livspussel, vilka vardagliga resmönster är det som ska tillgodoses? > Hur ser transporterna ut mellan bostäder och kvinnors respektive mäns arbetsplatser i det projekterade området? Kan både kvinnor och män ta ansvar för att hämta och lämna barn på förskola/skola/fritidshem och göra dagliga inköp i anslutning till vardagsresorna? Hur kan den fysiska strukturen, ur denna synvinkel, bidra till att förbättra potentialen för jämlika parförhållanden? Transporternas möjligheter och ansvar När det gäller både mål 2 och 3 (ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av hem- och omsorgsarbetet) ska transportsystemet skapa rumsliga förutsättningar för att länka samman vardagens aktiviteter inom såväl offentliga som privata sfärer: arbete, utbildning, fritid, sociala åtaganden och privatliv. Detta är något som gynnar både kvinnor och män. Om ansvaret för försörjning inom familjen kan fördelas mer jämlikt kommer möjligheterna att fördela ansvaret för hem- och omsorgsarbetet också att öka. Både kvinnor och män vill idag ofta vara delaktiga i barnens uppväxt och dela ansvaret för hushållets vardagspussel. Familjebilden behöver också vidgas utöver den heterosexuella kärnfamiljen. Olika familjebildningar medför olika förutsättningar för jämställdheten. Många familjer består av ensamma föräldrar med barn, såväl mammor som pappor, eller av ”nya” familjer med nätverk av kontakter mellan barn och deras vårdnadshavare. Här har transportsystemets utformning en stor potential och ett viktigt ansvar vilar på dem som planerar.

56 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målet för transportplaneringen kan därför formuleras på följande sätt: ”Risker och rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/ brott i samband med transporter och förflyttning och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.” Det jämställdhetspolitiska målet om att Mäns våld mot kvinnor ska upphöra har i den här aktuella arbetsmodellen som är anpassad för transport-

”Risker och rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med transporter och förflyttning och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.”

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 57


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

planering, omformulerats till ett mål som beskriver trygghet i samband med vardagsresorna. I samband med planering är detta det mål man arbetat mest med i olika organisationer. Ett skäl till att det finns mycket material som rör det jämställdhetspolitiska målet om könsrelaterat våld är att det är mycket påtagligt för många. Flera studier visar att kvinnor i mycket högre utsträckning än män upplever otrygghet i offentliga rum. Alingsås kommun beskriver i rapporten Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv – Verktyg för samhällsbyggare konsekvenserna av detta nämligen att kvinnor i större utsträckning begränsar sina liv utanför det egna bostadsområdet om kvällarna. Otrygghet är den faktor som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön, vilket i sin tur även begränsar kvinnors valmöjligheter i fråga om arbete, nöjen, bostäder och transportmedel. Det innebär att trygghetsfrågorna även påverkar de jämställdhetspolitiska målen om ekonomisk jämställdhet och det obetalda hemoch omsorgsarbetet eftersom kvinnor väljer att inte ta alla arbeten med obekväma arbetstider. I och med att målet om könsrelaterat våld har uppmärksammats i olika studier finns det mängder av material och utredningar som beskriver hur man kan arbeta med trygghet i samhällsplaneringen. Bland annat genomfördes 130 projekt i landet med syfte att ur ett jämställdhetsperspektiv stärka tryggheten i städer och tätorter under åren 2008 till 2010. Dessa projekt har därefter följts av andra initiativ med samma syfte. Det finns alltså en stor kunskapsbas att utgå ifrån. Ett mycket bra exempel på hur man kan arbeta i praktiken har tagits fram av Alingsås kommun i form av en portfolio med verktyg som kan användas som ett stöd i samhällsplaneringen. Ett omfattande material finns i rapporten Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv – Verktyg för samhällsbyggare och kan nås via www.alingsas.se. I samband med transportplaneringen är det viktigt att tänka på ”hela resan” det vill säga att resenärerna kan känna trygghet längs hela sin resa till arbetet, förskola eller fritidsaktiviteter. Detta berör planering av kollektivtrafik, hållplatser, cykelbanor, gångstråk et cetera. Till exempel arbetar man ofta med trygghet vid utformning av busskurer. Men om infartsparkeringen ligger ensligt och är dåligt upplyst hjälper det inte att busskurerna är trygga eftersom vissa ändå kommer att välja att inte parkera och byta till buss. Konsekvensen kan därför bli att vissa tvingas till längre restider på grund av bilköer. Det handlar alltså om utformning och lokalisering av olika funktioner i transportsystemet som till exempel stationer, hållplatser, parkeringar men även om hur omgivningen ser ut och hur man tar sig till och från stationer och hållplatser. ”Hela resan” handlar också om att anpassa turtätheten efter olika gruppers behov av transporter, vilket inte är minst viktigt under sena kvällar och nätter då många kvinnor uppger att de känner obehag och rädsla

58 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


om bussen är försenad eller om man missar en avgång och måste stå länge och vänta. Det är också viktigt att tänka på att det offentliga rummet kan uppfattas olika vid olika tidpunkter på dygnet. En park som uppfattas som mycket trevlig dagtid kan uppfattas som en ödslig och osäker plats kvälls- och nattetid. Därför kan rörelsemönstren i ett område eller en stadsdel vara olika vid olika tider på dygnet för en och samma grupp. Alingsås kommun ger många goda förslag på lösningar för att öka tryggheten i det offentliga rummet i sin rapport. Även Kalmar kommun har arbetat med trygghet i kollektivtrafiken på ett initierat sätt genom sitt införande av NattStopp (www.kalmar.se). I det här sammanhanget är det lämpligt att även betona vikten av att personer med olika bakgrund och erfarenheter är med i planeringsprojektet (se exempelruta). Tabell 6 visar exempel på underlag som kan behöva beskrivas och analyseras vid bedömningen av jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. exempel 15. Funderingar kring varför det kan vara viktigt att ha både män och kvinnor i ett projekt – Intervju med en landskapsarkitekt

”Vanligen funderar vi inte så mycket på jämställdhet men ibland tänker vi på kvinnor men det kommer inte alltid från landskapsarkitekter. Jag kommer ihåg en gång när vi arbetade med Mälarbanan. Då hade vi ritat in cykelställen i gången under spåren. En annan kvinna i projektet som arbetade med själva trafikeringen av järnvägen tog upp att hon inte tyckte att cykelställen skulle placeras där eftersom hon inte tyckte att det kändes tryggt. Först tyckte jag inte som henne, männen i gruppen tyckte inte att vi skulle flytta cykelställen. Sedan ändrade jag mig och vi flyttade cykelställen till entréerna ovan jord.”

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 59


Kapitel 6. Att verksamhetsanpassa jämställdhetsmål i transportplaneringen

tabell 6. Underlag, frågor och källor som kan användas i analysen av jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Flera av frågorna är hämtade från ett trygghetsprojekt som genomförts av Alingsås kommun (rapporten Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv – Verktyg för samhällsbyggare). Typ av underlag och analys Analyser av både brister rörande trygghet i nuläget och för de planerade åtgärderna i planen eller projektet

Frågor att ställa sig

Källor till underlag

Hur ser cykel- och gångstråken ut (möjlighet till överblick, tunnlar, buskage etc.)? Jämför skillnader i sikt mellan dag- och kvällstid.

Kartor av olika slag. Cykelkartor, kartor över gångvägar, parker, m.m. som visar hur området ser ut.

Hur är cykelvägarna placerade i förhållande till bilvägar, parker och bebyggelse? Var ligger kollektivtrafikens hållplatser i förhållande till bebyggelsen? Hur är parkeringarna utformade och var ligger de i förhållande till bebyggelse och bytespunkten för kollektivtrafiken? Är gång-, cykel- och motionsslingor planerade så att de är trygga alla tider på dygnet? Går det att undvika att gömställen skapas nära gång- och cykelvägar (genom t.ex. förbättrad belysning, beskärning av buskage, närhet till bostäder)? Påverkar buskar, träd eller planteringar siktlinjerna? Finns det tillräckligt med belysningsarmaturer? Är ljuset för kallt, för starkt eller bländande? Bildas mörka skuggor mellan ljuspunkterna? Belyses rätt område, stråk och markytor? Vid vilka tidpunkter (visar t.ex. trafikmätningar att det) rör sigmänniskor/ trafik i området? Är trappor tillräckligt breda och väl upplysta? Är byggnader utformade så att det inte skapas dolda hörn eller mörka nischer där någon kan gömma sig?

60 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering

Trafikmätningar. Observationer. Trygghetsvandringar. Lokala resvaneundersökningar. Intervjuer, enkäter, fokusgrupper med människor (kvinnor och män, unga och äldre) som rör sig i området.


Analyser av brister rörande trygghet i nuläget

I vilka stråk rör sig människor under dagtid och kvällstid/nattetid? Vilka är det som rör sig i dessa stråk? Vilka områden utgör befolkade offentliga rum? Vilka områden är mer ödsliga? Varför? Finns det områden som uppfattas som otrygga? Vilka upplever det så? Vad beror det på? Finns det konkreta brister som behöver åtgärdas? Vilken tidplan ska man ha för dessa åtgärder? Vilka är akuta och vilka är mer långsiktiga åtgärder?

Analyser av hur olika åtgärder fungerar ur ett trygghetsperspektiv

Hur fungerar de allmänna åtgärder som brukar vidtas för att öka tryggheten? Hur fungerar de specifika åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten i det aktuella lokalsamhället? Hur uppfattas de åtgärder som genomförts av människor som vill röra sig i området? Behövs samarbeten med andra aktörer och myndigheter (polis, skola, socialtjänst, etc.) för att öka tryggheten? Hur etableras och upprätthålls sådant samarbete lokalt?

Undersökningar om hur olika grupper rör sig i området (när och var, finns det områden som är folktomma, vilka tider?) Beskrivning och bedömning av gestaltning och utformning av portar, stationsmiljöer, hållplatser, parkeringar etc. Metoder för datainsamling: Enkäter och intervjuer Utredningar av hur trafik- och bebyggelseplanering i och kring stationsmiljöer kan åstadkomma ”befolkade” offentliga rum vid olika tidpunkter på dygnet för att undvika rädsla och risk att utsättas för könsrelaterat våld. Gestaltningsprogram Gestaltning av portar, stationsmiljöer, hållplatser etc. Utvärderingar av trygghetsskapande åtgärder avseende den fysiska gestaltningen av stationsmiljöer, anslutande parkeringar och hållplatser. Intervjuer/enkäter/observationer. Arbeta med att förebygga våld och trakasserier i samhället.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 61


KAP IT EL

7

Prioriteringen görs tidigt – vikten av upphandling ”Att integrera jämställdhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar säkerställer att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser. Det är också ett sätt att höja kvaliteten på den offentligt finansierade verksamheten så att den blir mer effektiv och säker” (SKL, 2012b). Studier visar att mycket av transportplaneringen görs i samverkan med personer från andra organisationer till exempel konsulter och entreprenörer. Det är därför viktigt att man som beställare är tydlig med vad eller hur man vill att konsulten eller entreprenören ska arbeta med jämställdhetsfrågorna. Ett sätt är att ställa krav i upphandlingarna. CEMR-deklarationen identifierar offentlig upphandling som en möjlig arena för att främja jämställdhet9. Ofta genomförs analyser och utredningar av jämställdhet vid planering av vägar, järnvägar och kollektivtrafik av upphandlade konsulter. Ett svar på frågan varför jämställdhet inte behandlats mer grundligt i utredningar har

”Att integrera jämställdhetsperspektivet vid offentliga upphandlingar säkerställer att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser.” Not 9. Se SKL-skriften Upphandling för jämställdhet. Jämställdhet som kvalitetskrav i LOU och LOV, sidan 8–9.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 63


Kapitel 7. Prioriteringen görs tidigt – vikten av upphandling

i många fall varit att jämställdhet inte fanns med i beställningen eller upphandlingen. Därför har forskningsprojektet Jämställdhet och genus vid järnvägsplanering (JämPlan) som pågått åren 2010–2012, tagit fram förslag till grundkrav som kan användas vid upphandlingar. Detta förslag har till exempel använts i Trafikverkets upphandling av Simrishamnsbanan. För att jämställdhet som funktionsområde skulle få samma vikt i förstudien ställdes krav på en funktionsansvarig för jämställdhet i förstudien för Simrishamnsbanan. Fallet med Simrishamnsbanan visade även vikten av att den beställande organisationen följer upp att jämställdhetskonsekvensbeskrivningen ges samma vikt som övriga teknikområden under hela projektet. Om beställaren inte följer upp och efterfrågar underlag från jämställdhetsutredningen blir resultatet svagt trots starka upphandlingskrav.

upphandling av varor och tjänster – artikel 12 i CEMR-deklarationen 1. Undertecknaren är medveten om sitt ansvar att främja jämställdhet när den fullgör sina uppgifter och skyldigheter i samband med upphandling av varor och tjänster, inklusive kontrakt om varuleveranser, tillhandahållande av tjänster eller byggentreprenader. 2. Undertecknaren inser att detta ansvar är särskilt viktigt när kommunen/ regionen har för avsikt att lägga ut en viktig tjänst till allmänheten, som undertecknaren enligt lag är ansvarig för, på entreprenad till ett annat rättssubjekt. I sådana fall ska undertecknaren se till att rättssubjektet som tilldelas kontraktet (oavsett ägandeform) har samma ansvar för att säkerställa eller främja jämställdhet som undertecknaren skulle ha haft om kommunen/ regionen själv hade tillhandahållit tjänsten. 3. Undertecknaren förbinder sig också, där så anses lämpligt, att genomföra följande åtgärder:

64 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering

a) för varje viktigare kontrakt som kommunen/regionen avser att ingå beakta jämställdhetsaspekterna och de lagliga möjligheter som finns att främja jämställdhet b) se till att kontraktsvillkoren beaktar de jämställdhetsmål som uppställts för kontraktet c) se till att dessa mål beaktas och avspeglas även i övriga kontraktsvillkor d) utnyttja sina befogenheter enligt EU:s upphandlingslagstiftning för att ställa krav på sociala hänsyn som villkor för fullgörande av kontraktet e) se till att de medarbetare eller konsulter som har ansvar för upphandling och kontrakt avseende externa tjänster är medvetna om jämställdhetsdimensionen i sitt arbete, bland annat genom lämplig utbildning f ) se till att huvudkontraktet innehåller krav på att även underleverantörer ska uppfylla skyldigheten att främja jämställdhet.


exempel 16. Kriterier för jämställdhet vid anbudsutvärdering i upphandlingar av konsulter

I samband med förstudien för Simrishamnsbanan togs följande förslag till kriterier för anbudsutvärdering fram.

> Krav på Teknikansvarig/Funktionsansvarig för jämställdhet: Mervärde ges för dokumenterad kunskap i jämställdhetsintegrering i infrastrukturplanering. Mervärde ges även för tidigare genomförda jämställdhetsanalyser för infrastrukturprojekt.

> Andel teknikansvariga kvinnor respektive män: Målet är 40/60 procent. > Andel medarbetare i uppdraget som genomgått någon form av jämställdhetsutbildning innan upphandlingen

> Konsulten ska ha en plan för jämställdhet Plan för jämställdhet värderas utifrån följande kriterier (mervärde):

> Planen bör vara aktuell, dvs. ej äldre än 12 månader10 > Jämställdhetsplanen bör vara upprättad i samverkan med representanter för arbetstagarna

> För att en jämställdhetsplan ska vara effektiv bör den ha karaktären av en handlingsplan i vilken mål och åtgärder finns. Detta innebär att kvalitativ jämställdhet premieras framför kvantitativ jämställdhet (dvs. visar planen hur man arbetar med en aktiv jämställdhetsintegrering i företaget istället för att enbart räkna huvuden?)

Sveriges Kommuner och Landsting har sedan arbetet med JämPlan startade gett ut skriften Upphandling för jämställdhet. Jämställdhet som kvalitetskrav i LOU och LOV (2012). Skriften innehåller flera praktiska exempel på kravformuleringar. Begreppet sociala hänsyn används som en samlingsterm för möjligheten att vid offentliga upphandlingar ställa kvalitativa krav ur ett jämställdhetsperspektiv och däri ryms även möjligheter att främja likabehandling utifrån andra diskrimineringsgrunder.

Fotnot 10. Jämo, 2004. Information i samband med tillämpning av antidiskrimineringsklausuler vid offentliga upphandlingar – jämställdhetsplan. Augusti 2004.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 65


KAP IT EL

8

Diskussion om användningen av jämställdhetsmål I den här boken har en systematisk och sammanhållen metod för jämställdhetsintegrering i svensk transportplanering på framför allt regional och lokal nivå beskrivits. Metoden bygger på grundansatserna inom den jämställdhetspolitik som är etablerad sedan länge i Sverige. Tanken är att olika aktörer inom transportplaneringen ska kunna inspireras och använda sig av tankarna kring jämställdhetsintegrering. Den metod som föreslås i den här boken är inspirerad av den internationella metoden för Gender Impact Assessment (GIA) och bygger på liknande arbetssätt och kvalitetskrav som exempelvis miljökonsekvensbedömningar och sociala konsekvensbedömningar. Det innebär att genomföra en jämställdhetsbedömning av god kvalitet som kännetecknas av att den är ändamålsenlig, effektiv, kunskapsbaserad och öppen för deltagande och kritik. Vidare bygger metoden på de fyra jämställdhetspolitiska målen som vi har i Sverige. Vi behöver därför inte arbeta i vacuum utan kan utgå från dessa mål i arbetet med jämställdhetsintegrering. Att tala om jämställdhet idag innebär inte som tidigare att beskriva en maktkamp mellan könen, utan att se manligt och kvinnligt, maskulinitet och feminitet, i ett komplext sammanhang. Ibland samspelar de med andra kategoriseringar av människor såsom ålderskategorisering, kategorisering efter etnisk härkomst eller klasstillhörighet. Samhällets resurser fördelas olika och i många fall till kvinnors nackdel, men det finns även exempel på att män och pojkar missgynnas. Ett exempel här är hur den som planerar transportsystemet kan medverka till ökad ekonomisk jämställdhet och även öka möjligheterna för kvinnor och män att dela på det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det finns poänger med att analysera delmålen för sig, men ibland bör man även se dem i ett sammanhang till exempel för att förstå hur försörjning och hemarbete fördelas

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 67


Kapitel 8. Diskussion om användningen av jämställdhetsmål

”En av grundförutsättningarna i ett demokratiskt samhälle är att både kvinnor och män ges makt och inflytande över sina förflyttningar och kan påverka transportsystemets utformning”. med hänsyn till vad som är bäst för familjen. De båda delmålen om ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av hem- och omsorgsarbetet har ett tydligt samband. Det är viktigt att poängtera att man efter en systematisk genomgång och analys av de fyra delmålen bör återvända till helheten. Just inom transportsystemet är det extra tydligt att delmålen hänger ihop. Om man upplever att resan till och från arbetet är trygg, ges man en större chans till karriärutveckling och ekonomisk självständighet som i sin tur kan leda till ökade möjligheter för en jämnare arbetsfördelning i hemmet. Kedjeresor mellan hemmet och arbetet och vice versa, behöver fungera för båda män och kvinnor för att alla ska kunna ta ansvar för det gemensamma hem- och omsorgsarbetet och samtidigt vara aktiva i sin yrkesroll. ”Hela resan”-perspektivet behöver därför beaktas för olika grupper.

68 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Vidare är en av grundförutsättningarna i ett demokratiskt samhälle att både kvinnor och män ges makt och inflytande över sina förflyttningar och kan påverka transportsystemets utformning. Genom att olika erfarenheter medverkar vid planeringen ökar möjligheterna att fler får tillgång till de transportlösningar som behövs för att få vardagen att fungera. Om jämställdhetskonsekvensbedömningar ska kunna bli ett framgångsrikt koncept som beslutsunderlag i planeringssammanhang bör det vara en fråga för alla som arbetar med de olika transportprojekten. Den metod som föreslås i boken innehåller kontrollfrågor som knyter an till de fyra delmålen om ett jämställt samhälle. Man kan välja vilka av frågorna man behöver använda och även lägga till sina egna verksamhetsanpassade frågor. I vissa fall kanske man måste välja ett mindre ambitiöst upplägg, beroende på omfattningen av projektet och verksamhetens inriktning. Det ska dock inte gå att välja bort jämställdhet helt och hållet i planeringen. Precis som vid andra konsekvensbedömningar innebär en genomförd jämställdhetskonsekvensbedömning inte att det alltid är det bästa alternativet ur jämställdhetssynpunkt som slutligen väljs. Däremot vet man vilka konsekvenser beslut och handlande får. En konsekvensbedömning av hög kvalitet kan också ge riktlinjer om vilka kompensatoriska åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå en miniminivå av det som konsekvensbedöms, i det här fallet jämställdhet.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 69


KAP ITEL

9

För dig som vill veta mer om jämställdhetsforskning och teori Bakgrund och utgångspunkter för jämställdhet Jämställdhetsintegrering har varit den svenska regeringens strategi för jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt – delat ansvar år 1993. År 2001 infördes ett transportpolitiskt mål om jämställdhet. Detta mål ändrades år 2009 (för en mer ingående beskrivning av målet se kapitel 4). Hur det transportpolitiska jämställdhetsmålet ska tolkas och preciseras har därefter diskuterats och studerats av olika aktörer sedan det infördes. Många av studierna har utgjorts av resvaneundersökningar av skillnader i mäns och kvinnors resmönster, som ofta tas som intäkt för att kvinnor och män tänker och väljer medvetet avseende sina vardagsresor. Utmärkande är också att skillnader i resmönster har tolkats som att kvinnor och män har olika värderingar och behov – att tillgodose dessa skillnader har ofta ansetts vara jämställdhetsmålet. Därför stöter man ofta på schablonbilder som kanske inte alltid speglar verkligheten. Det finns flera studier om hur jämställdhetsmålet har tolkats och hanterats av transportmyndigheter. Åsa Vagland (2004) belyser svårigheter bland berörda aktörer att förstå innebörden i målet om ett jämställt transportsystem, vilket delvis kan förklaras med att det rör sig om ett nytt och relativt komplext mål. Merritt Polk (2007, 2008) hävdar att bristen på konkretisering av målet beror på en rad barriärer: 1) Jämställdhetsmålet uppfattas fortfarande inte som ett relevant mål inom transportsektorn. 2) Det saknas grundläggande

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 71


Kapitel 9. För dig som vill veta mer om jämställhetsforskning och teori

figur 4. Exempel på bilder av kvinnors och mäns resande i media

”Män åker bil, kvinnor åker kollektivt och går.”

BLT 20 januari 2012

”Den typiske bilisten är en medelåld ers vit man. När det är dags att lämna hem met sätter han sig bakom ratten. kvinnor och barn åker buss, cyklar och går.” Mittnytt 24 januari 2008

”Bra kollektivtrafik gynnar jämställdhet”

Sydsvenskan 1 feb 2011

”En annan tanke – om än inte huvudskälet – är också att få herrar att åka kollektivt. Generellt dissar män kollektivtrafik. Men inte om de får åka spårvagn. Då hoppar de på tåget.” denten 2010-02-10 Östgöta Correspon

kunskap om genus och jämställdhetsperspektiv. 3) Det saknas en systematisk strategi för att hantera jämställdhetsmålet. 4) Det saknas resurser (tid och pengar) för att arbeta med jämställdhetsmålet. Eva Wittbom (2009) framhåller i sin avhandling att arbetet med jämställdhetsmålet har tenderat att stanna vid jämn numerär representation av kvinnor och män i olika sammanhang samt att det finns en ovilja bland berörda myndigheter att gå längre i arbetet. Svenska trafik- och transportplanerare förväntas beakta genus och jämställdhet i sitt arbete. I intervjuer och fokusgrupper inom de forskningsprojekt som den här boken baseras på har de flesta som arbetar med infrastrukturplanering varit eniga om att jämställdhet ska finnas med i planeringen. I samma andetag brukar de dock ofta påpeka hur svårt det är att arbeta med jämställdhet och att de egentligen inte vet vad de ska göra. I de fall man har försökt arbeta med jämställdhet har det inte alltid funnits gehör för att fullständiga konsekvensbeskrivningar av jämställdhet behöver tid och pengar. Resultatet har ofta inneburit schablonmässiga beskrivningar av planers och projekts påverkan på jämställdheten. Dessutom upprepas ofta dessa schabloner eftersom det saknas resurser (kunskap, tid och pengar) för att utmana etablerade föreställningar och utveckla sina metoder. Ett vanligt angreppssätt är att göra en generell beskrivning av nuläget, en problembeskrivning eller uppräkning av de transportpolitiska målen i inledningen av en utredning eller plan. Nulägesbeskrivningen eller uppräkningen av jämställdhetsmålen analyseras dock inte i resten av planen eller utredningen. Trots detta brukar jämställdhet finnas med som en aspekt i sammanställningen av måluppfyllelse eller i den samlade bedömningen.

72 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Manligt och kvinnligt inom forskningen I de forskningsprojekt som ligger till grund för den här boken har det framkommit tydligt att människors tankar och tolkningar om vad som är kvinnligt och manligt är en viktig aspekt att beakta i transportplaneringen. Exempelvis vilka egenskaper och handlingar som tillskrivs män respektive kvinnor av transportplanerarna. I detta kapitel tas en teoretisk diskussion upp om hur man kan betrakta kvinnligt och manligt och hur detta inverkar på jämställdheten i människors vardag. Det forskningsrelaterade begreppet genus används tillsammans med jämställdhet som är ett mer policyrelaterat begrepp. Att arbeta med jämställdhet innebär att sträva efter att förhållandet mellan könen ska vara jämlikt. Genusbegreppet används för att skilja mellan biologiskt kön och socialt konstruerade kön, där genus avser skillnader mellan kvinnor och män som inte beror på biologiska faktorer utan är skapade i relationer och samhällen. Det genusvetenskapliga forskningsfältet anses ha sin grund i de feministiska studier och teorier som vuxit fram inom ramen för jämställdhetsarbete och kvinnovetenskaplig forskning. En genomgång av olika teorier och anknytning till jämställdhet i Sverige och Norden ges av forskarna Kerstin Sandell och Diana Mulinari i boken Feministiska interventioner. Berättelser om och från en annan värld. Feministiska teorier har funnits åtminstone sedan medeltiden och även om de inte uttrycktes i samma termer som idag, verkade de för båda könens möjligheter till fri rörlighet, utbildning, självförverkligande och så vidare. Detta har belysts av bland andra Tina Chanter i boken Gender: key concepts in philosophy och Anna-Karin MalmströmEhrling i boken Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning: originaltexter i urval. Feministiskt teoretiserande är fortfarande relevant som perspektiv inom många områden samtidigt som det numera välutvecklade genusvetenskapliga forskningsfältet ger en bredare förståelse av kön och könsrelationer. Detta innehåller teoretiska perspektiv och begrepp som både utmanar och kompletterar varandra. Idag anses till exempel både feministiska studier och maskulinitetsstudier lika viktiga för förståelsen av förhållanden som ansetts traditionellt kvinnliga eller manliga. Här kan bland annat nämnas studier av genusforskarna Ulf Mellström och Dag Balkmar som behandlat traditionella mansroller i förhållande till teknik och trafik. Se även artikeln Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik, i tidskriften NORMA (Tidskrift för nordisk maskulinitetsforskning) där Emmy Dahl, Malin Henriksson och Lena Levin diskuterar hur mäns resande problematiserats av tjänstemän och politiker i samtal om jämställdhet i samband med planeringen av framtidens kollektivtrafik i Malmö.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 73


Kapitel 9. För dig som vill veta mer om jämställhetsforskning och teori

Begreppet genus är en svensk översättning av engelskans gender som skapades som ett komplement till begreppet sex (på svenska kön). Via genusbegreppet har man kunnat närma sig frågor som tidigare varit svåra att förstå och analysera. Begreppet genus avsågs vara köns- och identitetsneutralt. Det har också ansetts politiskt neutralt till skillnad från till exempel ”jämställdhetsforskning” och ”feministisk forskning”. Att forska om genus betyder att fokusera på och synliggöra maktförhållanden och de processer som gör att kvinnor och män har olika förutsättningar och upplever olika handlingsutrymme. Det betyder inte, som i tidiga feministiska strävanden, att anpassa kvinnors förhållanden till männens. Det är inte heller alltid kvinnor som är i underläge eller den kvinnliga delen av befolkningen som ska prioriteras. Däremot är det fortfarande så att fler kvinnor än män upplever sig vara i underläge i förhållande till det motsatt könet, vilket betyder att jämställdhetsarbetet inte är avslutat även om Sverige och flera andra länder nått långt. I transportplaneringen kan genusperspektiv exempelvis betyda att både kvinnors och mäns upplevelser uppmärksammas när man fokuserar på tryggheten i det offentliga rummet. Tidigare studier visar att fler kvinnor än män upplever begränsningar i rörelsefriheten på grund av otrygga miljöer i transportsystemet (t.ex. mörka gångtunnlar, dåligt upplysta gång-och cykelvägar, ödsliga smala gator och gränder). Kvinnor upplever otrygghet i större utsträckning än män, både när de möter en ensam man eller män i grupp utomhus på kvällen och natten, medan män sällan känner sig otrygga i mötet med en ensam man eller i mötet med en eller flera kvinnor. Se exempelvis Alingsås kommuns rapport Trygghet ur jämställdhetsperspektiv liksom Boverkets rapport Plats för trygghet. Genusbegreppet innefattar människors tankar och tolkningar om vad som är kvinnligt och manligt, oavsett om det är en kvinna eller en man som gör tolkningen. Det kan gälla egenskaper och handlingar som tillskrivs män respektive kvinnor. Ett så kallat kvinnligt eller manligt beteende behöver inte vara knutet till det fysiska könet. När traditionella könsroller bryts försvinner ofta successivt det som tidigare har ansetts som typiskt kvinnligt respektive manligt. Genusforskaren Yvonne Hirdman pekar i boken Genus. Om det stabilas föränderliga former på att det handlar om att göra kön och att olika föreställningar och handlingar formar människors sociala liv, institutioner och strukturer. Hennes forskning om genussystem bygger på att det finns två bärande idéer som influerar tankarna om hur kvinnor och män bör vara: den första är dikotomin manligt–kvinnligt och den andra är en hierarki mellan könen, där mannen ses som normen och kvinnan beskrivs i förhållande till mannen. I och med detta system skapas ”genusordningar” eller ”genuskontrakt” som särskiljer och sorterar kvinnor och män i samhället. Detta sker ofta omedvetet och oreflekterat. Exempelvis förknippas färger, beteenden,

74 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


yrken, arbetsplatser, fritidsmiljöer, idrottsgrenar och till och med transportslag med kvinnligt eller manligt. Barn föds och socialiseras in i tankemönster som tidigt formar dem och deras föreställningar. När kvinnor och män förknippas med vissa handlingsmönster kan det också få till följd att man tolkar dessa handlingsmönster som kvinnliga och manliga behov. Således kan man höra planerare påstå att kvinnors resbehov ser annorlunda ut än mäns, eftersom kvinnor oftare åker kollektivt (buss, spårvagn) och männen oftare i egen bil, eller att kvinnor har större behov av att arbeta nära hemmet än männen. Det handlar istället om en könsuppdelad arbetsfördelning. Kvinnorna reser kortare sträckor och väljer att arbeta närmare hemmet eftersom de traditionellt sett har tagit större ansvar för hem- och omsorgsarbetet, framför allt märks denna uppdelning mellan mäns och kvinnors resor i familjer med hemmavarande barn. Med genusforskningens perspektiv har man inom olika områden kommit fram till att det i praktiken är omöjligt att dra en skarp gräns mellan det biologiska och det kulturellt skapade. Via genusbegreppet har man möjliggjort vetenskapliga diskussioner som ifrågasätter det som betraktas som norm och tas för givet i många sammanhang. Genusforskning omfattar idag flera inriktningar som studier om femininitet, maskulinitet, trans- och queerteorier. Tudelningen mellan manligt och kvinnligt kritiseras alltmer för att den avspeglar en uppdelning mellan två olikheter som framstår som alltmer problematisk.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 75


Kapitel 9. För dig som vill veta mer om jämställhetsforskning och teori

Vad har genus med transporter att göra? Transportsystemets ändamål och transporternas utförande brukar huvudsakligen ses som ett sätt att nå olika individuella och kollektiva mål i samhället. Förflyttningar i transportsystemet sker för att ta sig mellan exempelvis bostaden, skola, arbete, service, kultur och nöjen. Men detta är en alltför enkel beskrivning av hur vi använder våra transporter och vad som skapar behov av att resa. De problem och möjligheter som människor ställs inför i vardagen inom andra områden, genomsyrar även transporternas utformning och användning. Till exempel påverkar arbetsmarknadens, skolornas och förskolornas placering i förhållande till bostäderna i kombination med transportsystemet, möjligheterna att komma till arbetsplatser, kunna utbilda sig och att lämna barnen på daghem/skola/fritidshem. Olika förutsättningar resulterar i att människors förflyttningar ser olika ut. Slutsatsen blir att såväl kvinnors som mäns faktiska yrkesinriktning och anställning i kombination med arbetsplats/bostad/familjerelationer har med transporter att göra, men transporterna har också andra betydelser i termer av livsstilsval, identitet och aktiviteter i vardagen. Olika intressen kan konkurrera om de transporter som står till buds i en familj eller i ett samhälle. Olika mål och krav förändrar också sättet att resa över tid. Historiskt sett har olika normer om sysselsättning och försörjning dominerat under olika tidse-

76 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


poker och rörlighet har inte alltid varit ett livsstilsideal vilket Annika Sandén har beskrivit i ett kapitel i antologin Resande, planering, makt. Sådana reflektioner gör att det inte går att bortse från genus, kön, jämställdhet och andra relaterade begrepp när man forskar om transportsystemets aktörer och planeringsprocesser. Det finns ett värde i att även de som arbetar med att utforma transportsystemet tillsammans reflekterar över ”sina” värderingar och föreställningar.

Varför ska man integrera genus och transporter? Att kombinera genus och transporter är viktigt för att öka kunskaperna om resvillkoren i samhället. Olika grupper reser på olika vis. Kvinnor och män reser generellt på lite olika sätt men det betyder inte att detta grundas på egna val eller är relaterat till olika behov för kvinnor och män. Kvinnors och mäns resande påverkas av de genusordningar som gäller inom andra områden i samhället. Exempelvis genusordningen på arbetsmarknaden och i hemmen; det vill säga kvinnors respektive mäns yrken, positioner och karriärmöjligheter, familjernas inbördes fördelning av hem- och omsorgsrelaterade arbetsuppgifter samt maktfördelningen i olika sammanhang. Arbetspendlingen för kvinnor respektive män influeras således av frågor relaterade till arbetets lokalisering och arbetsfördelning såväl utanför som i hemmet. Utgångspunkten för rättvisa och jämställdhet är att makten ska vara jämnt fördelad och att allas intressen och värderingar ska beaktas. Genusteorier vidgar förståelsen för möjligheter och problem som olika grupper möter i arbetet med att uppnå den mobilitet de önskar och de förflyttningar de behöver för att hantera sin vardag. Transportsystemet är som tidigare nämnts nödvändigt för många vardagliga aktiviteter (t.ex. arbete, utbildning, hälso- och sjukvård, fritid) och ett medel för att uppnå ökad livskvalitet (rekreation, nöjen, social samvaro etc.). Därför är det viktigt att sammankoppla kunskaperna hos olika aktörer i transportsystemet med kunskaper om genus. Många gånger har kvinnor och män olika erfarenheter, beroende på könsuppdelad arbetsmarknad och arbetsfördelning i hemmet. Dessa erfarenheter ska inte förväxlas med behov. Alla människor har samma behov av att försörja sig, att förflytta sig till skolor, arbeten, service, fritidsaktiviteter etc., men valen av aktiviteter kan vara olika. Det är därför viktigt att skilja på kvinnors och mäns traditionella erfarenheter och grundläggande behov. Olika erfarenheter kan vara en tillgång i olika sammanhang. Människor ser och värderar saker olika beroende på de val man gör i livet eller på de faktiska omständigheter man ställs inför. Detta faktum är också grunden till representationstanken, det vill säga att inget av könen ska

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 77


Kapitel 9. För dig som vill veta mer om jämställhetsforskning och teori

vara underrepresenterat i planerings- och beslutsprocesser. Tanken är att få en så jämn fördelning som möjligt mellan kvinnor och män i olika planeringsoch beslutsgrupper. Målet är minst 40 procent av ettdera könet. Syftet är dels att ur demokratisk synvinkel spegla den könsmässiga fördelningen hos dem som ska använda exempelvis de vägar och järnvägar som projekteras, dels att vidga kunskapsunderlaget genom att få med så många perspektiv som möjligt. En heterogen arbetsgrupp bidrar ofta med olika erfarenheter och idéer.

Kunskap om jämställdhet i den egna organisationen En utgångspunkt i arbetet med jämställdhetsintegrering kan vara att stämma av hur långt den egna organisationen har kommit i arbetet med integrering av jämställdhet. Den metod vi rekommenderar har hämtat inspiration från JämStöds Praktika framtagen av Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten 2007:15 och syftar till systematisk jämställdhetsanalys av en verksamhet. Den består av olika steg som ska genomföras: inventering, kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning. Som stöd kan man till exempel använda följande bedömningsgrunder med en graderad skala från 0 till 5 (JämStöds Praktika, 2007:15): 0. Verksamheten missgynnar ettdera könet eller berörs inte alls av jämställdhet 1. Ett visst jämställdhetsperspektiv finns 2. Ett arbete med jämställdhetsintegrering har påbörjats 3. Arbetet med jämställdhetsintegrering pågår och är förankrat 4. Ett systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete pågår 5. Ett systematiskt och hållbart jämställdhetsperspektiv finns i verksamheten. Det följs upp och ger resultat. Ju högre siffra desto bättre är läget i organisationen. Siffrorna 0–2 betyder ofta att man behöver arbeta mer systematiskt än hittills och eventuellt tillföra mer resurser, medan sifforna 3–4 handlar om att förankra arbetet i alla delar av verksamheten och se till att de riktlinjer och de mallar för dokumentation som genomförts i de första stegen blir gemensamma. Siffran 5 innebär att det finns en systematik och rutin; inte minst betydelsefullt är att arbetet följs upp och att man kan visa att det ger resultat. Man kan även bedöma hur långt olika projekt eller verksamheter har kommit och därefter jämföra dem. Dokumentationen och rutinerna utvärderas och jämförs.

78 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


figur 5. Bedömningsgrunder för jämställdhetsintegrering

A B2 B2 C

-1

Verksamheten missgynnar ettdera könet

0

1

2

Ett visst jämställdhetsperspektiv finns

Verksamheten berörs inte alls av jämställdheten

Ett arbete med jämställdhetsintegrering har påbörjats

3

4

Arbetet med jämställdhetsintegrering pågår och är förankrat

Ett systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete pågår

5 Ett systematiskt och hållbart jämställdhetsperspektiv finns i verksamheten. Det följs upp och ger resultat.

exempel 17. Hur långt olika organisationer har kommit i sitt arbete med jämställdhetsintegrering

Vid en viss tidpunkt i arbetet ställde sig forskarna frågan hur långt man hade kommit med jämställdhetsintegreringen i några av de projekt man arbetade med. En översiktlig bedömning med hjälp av kategorierna i JämStöds Praktika och den dokumentation och analys som fanns i projekten, genomfördes därför för att kunna jämföra de olika projekten A, B och C (figuren ovan).

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 79


Kapitel 9. För dig som vill veta mer om jämställhetsforskning och teori

Förutsättningar för en effektiv jämställdhetsintegrering Forskningen visar att det finns några nyckelförutsättningar som behöver uppfyllas för att jämställdhetsintegreringen ska fungera i en organisation11. Dessa förutsättningar är: > Det måste finnas en uttalad vilja hos ledningen att arbeta med jämställdhetsintegrering > Organisationen måste vara öppen för att genomföra de förändringar som krävs enligt olika studier och utvärderingar > Organisationen och dess medlemmar behöver reflektera över sin egen praktik > Alla som arbetar med transportplaneringen måste ha en förståelse för att jämställdhet inte är ett projekt som genomförs vid ett visst tillfälle och att frågan därmed är avklarad > Jämställd planering är en del i en process, vilket betyder att man på samma sätt som för andra delar i planeringen, ständigt måste komplettera sina underlag med mer kunskap och förändra bilden i förhållande till den vardagsverklighet planeringen avser > Jämställdhetsarbetet måste följas upp. Därför är det viktigt att kunskaperna dokumenteras och återkopplas i det interna arbetet.

Öppenhet inför förändringar Organisationen måste vara öppen för att genomföra de förändringar som krävs enligt olika studier och utvärderingar. Jämställdhet är en fråga om makt och tidigare studier visar att fler män än kvinnor innehar högre poster med mer makt och ansvar (se t.ex. Anita Göranssons bok Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten under 2000-talet). Interna maktstrukturer kan behöva förändras genom till exempel delat ledarskap. Man kan även behöva arbeta med den interna kulturen, vilket kan innebära att lyfta fram kvinnor som ledare i de sammanhang där det finns kvinnor samt hitta goda exempel och förebilder.

Not 11. Se t.ex. VTI-rapporten Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik – Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö eller Eva Wittboms doktorsavhandling Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering.

80 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


exempel 18. Vem gör vad i en organisation?

Ett förslag som kom fram i en workshop i projektet Hållbar jämställdhet i Malmö, är att den som genomfört en utredning också bör presentera denna inför kommunnämnden, vilket indikerar att man bör arbeta mer med decentralisering av ansvaret och makten i de grupper som arbetar med utredning och planering. Förslaget grundas på att workshop-deltagare beskrev en praktik i organisationen som innebar att den som gjort en utredning (ofta en kvinna), lämnat materialet till en överordnad (ofta en man) som sedan presenterat det för politikerna. Detta är ett problem om fler kvinnor befinner sig i en underordnad position och fler män tar åt sig äran av det arbete som genomförts av både kvinnor och män i organisationen. En annan typ av organisation som är mindre hierarkisk kan minska klyftorna mellan kvinnor och män vad gäller inflytande, ansvar och makt.

En väl fungerande jämställdhetsintegrering kan sammanfattas i fyra steg: 1. Vilja att förstå. Första steget är att förstå att jämställdhet har med den egna verksamheten att göra. Att reflektera över sitt eget arbetssätt samt sina egna värderingar. Öka kunskaperna hos sig själv och sina medarbetare. 2. Hitta metoder och förankra dem i organisationen, inte minst hos ledningen. 3. Påbörja konsekvensbedömning och genomföra den i flera steg. Var systematisk, ta en bit i taget – börja gärna med de delar som är lättast att applicera på transportområdet – men tappa inte bort de komplicerade frågorna på vägen. 4. Ta konsekvenserna. Att man hittar en användbar metod för jämställdhetsbedömning av den egna verksamheten innebär inte att man automatiskt gör de mest jämställda valen och fattar de bästa besluten för jämställdheten – däremot innebär det att man har ett underlag för att kunna göra mer jämställda val och fatta beslut för jämställdhet.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 81


Begreppssamling Genus Ordet genus kommer från latinet och betyder härkomst, släkt, stam, kön. Inom forskningen används genus för det kulturella och sociala skapandet av kön. Begreppet kön används för det biologiska könet. Idag finns många invändningar mot att göra en tydlig gränsdragning mellan det biologiska och sociala könet, man talar istället om att kön/genus är sammanvävda och utgör en komplex helhet.

Genusperspektiv Inom de flesta verksamhetsområden bör man se konsekvenserna ur olika perspektiv. Ett viktigt sätt är att se på utredningar, planer och beslut ur ett genusperspektiv. När man ska analysera något ur ett genusperspektiv gäller det att se saker och ting ur flera olika synvinklar och reflektera över vilka föreställningar och invanda tänkesätt som har med kön och normer att göra. Att använda ett genusperspektiv är att försöka förstå hur vi människor påverkas av föreställningar om och förväntningar på kön och vilka konsekvenser detta får i exempelvis planerings- och beslutsprocesser.

Jämställdhet Jämställdhet är ett policybegrepp som innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet men medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet förbehållet förhållandet ( jämlikheten) mellan könen. Begreppet jämställdhet i den här betydelsen etablerades i samband med att lagstiftning mot könsdiskriminering initierades politiskt i början av 1970-talet. År 1979 antog Sveriges riksdag den första jämställdhetslagen. Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, möjligheter till ekonomiskt oberoende samt lika villkor och förutsättningar inom alla områden i samhället.

82 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Jämställdhetsintegrering En strategi där ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla politik- och verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter inom dessa områden. Myndigheten organiserar det interna arbetet för att uppnå jämställdhet i kärnverksamheten. På engelska används begreppet gender mainstreaming.

Jämställdhetskonsekvensbedömning På engelska Gender Impact Assessment, GIA. Innebär att systematiskt arbeta med att analysera hur kvinnor och män berörs av olika beslut och åtgärder. GIA bygger på liknande arbetssätt och kvalitetskrav som exempelvis miljökonsekvensbedömningar (Environmental Impact Assessment, EIA) och sociala konsekvensbedömningar (Social Impact Assessment, SIA). Det innebär att genomföra en jämställdhetsbedömning av god kvalitet som kännetecknas av att den är ändamålsenlig, effektiv, kunskapsbaserad och öppen för deltagande och kritik.

Intersektionalitet Intersektionalitet används inom samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning för att belysa hur olika slags maktförhållanden och former av över- och underordning samspelar. Man kan generellt sett inte förstå hur könsrelationer bildas utan att också beakta till exempel etnicitet och ålder och på motsvarande sätt kan man inte förstå etnicitet och ålder utan att även beakta andra aspekter som kategoriserar och medverkat till att forma människors identiteter. Intersektionalitetsforskningen har också kritiserat försöken att förstå hur olika former av makt samspelar med hjälp av olika matematiska förklaringsmodeller, vilka inte gör rättvisa åt de maktförhållanden som är intimt förknippade.

Jämn könsfördelning För att analysera om en organisation eller beslutsgrupp har jämn könsfördelning brukar man använda 60/40-regeln. Det vill säga, en grupp är kvinno- eller mansdominerad om den består av mer än 60 % av det ena könet. Att ha jämn könsfördelning, betyder inte automatiskt att organisationen är jämställd.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 83


Lästips Alingsås kommun. (2010). Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv. Verktyg för samhällsbyggare. Hämtad 2012-02-17, från www.alingsas.se. Andersson, B. (2001). Rädslans rum. Trygghetens rum. Ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Stockholm: Vinnova. Andersson, B. (2005a). Mäns våld blir kvinnors ansvar. Riskkalkylering i det offentliga rummet. I T. Friberg, C. Listerborn, B. Andersson & C. Scholten (red), Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang (s. 69-85). Stockholm/Stehag: Symposion. Andersson, B. (2005b). Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering. Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Berner, B. (2003). Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld, (red.) Arkiv, Lund. Boverket. (2010). Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2007). Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering. Boverket. (2010). Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket. Brusman, M., Friberg, T & Summerton, J. (red). Resande, planering, makt. Lund: Arkiv förlag. Christensen, H. R., Poulsen, H., Oldrup, H., Malthesen, T., Hvidt, M., & Holmen, M. (2007). Gender Mainstreaming European Transport Research and Policies. Building the Knowledge Base and Mapping Good Practices. Köpenhamn: TRANSGEN. Christiansen, C. C. (2006). Intersektionalitet. Kvinder, køn og forskning, 15(2/3), 3–104. Cresswell, T., & Uteng, T. P. (2008). Gendered mobilities: towards a holistic understanding. I C. T & T. P. Uteng (red), Gendered Mobilities. Ashgate: Aldershot. Dahl, E., & Henriksson, M. (2011). Förväntningar på män i kollektivtrafiken: Transportplanerare konstruerar maskulinitet. Paper presenterat på Transportforum 12–13 januari, Linköping. Tillgänglig på www.vti.se. Dahl, E., Henriksson, M. & Levin, L. (2012). Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik. Nordisk Maskulinitetsforskning NORMA 7(2).

84 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


de los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. Eriksson, K. (2005). Från kön och genus till kön som konstruktion. I M. Blomqvist (red), Dialogen mellan kön och genus (s. 47–60). Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Faith-Ell, C., Levin, L., Engelbrektsson, E., Dahl, E., Nilsson, S., & Yazar, M. (2010). Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt: genusperspektiv på annonsering, deltagande och mötesinteraktion vid samråd med allmänheten (VTI-rapport 700). Stockholm/Linköping: WSP/VTI. Fait-Ell, C., Aretun, Å. & Levin, L. 2011. Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Arbetsrapport (JämPlan). Friberg, T. (1993). Everyday life: Women’s adaptive strategies in time and space. Lund: Lund Studies in Geography. Friberg, T. (2005). Kvinnors upplevelser av resans rum. I T. Friberg, C. Listerborn, B. Andersson & C. Scholten (red), Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang (s. 193–209). Stockholm/ Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Friberg, T., Listerborn, C., Andersson, B., & Scholten, C. (2005). Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang. Stockholm/Stehag: Symposion. Forward, S., Linderholm, I., & Järmark, S. (1998). Women and traffic accidents, causes, consequences and considerations. Paper presented at the 24th international congress of applied psychology, August 9–14, 1998, San Francisco, California, USA. Greed, C H. (1994). Women and Planning. London: Routledge Göransson, A. (red). (2007). Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. Nora: Nya doxa. Hirdman, Y. (2003). Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Hjorthol, R. (1999). Kvinners og menns oppfattning av tranportmidlenes egenskaper og symbolverdi. Sosiologisk tidskrift, 7:2, 113131. Hjorthol, R. (2003). Gendered aspects of travel behaviour development – are the differences disappearing? Paper presented at the European transport conference, ETC 2003. Hjorthol, R. (2004). Kan utviklingen i mobilitet og reisevanor fortelle noe om likestilling? Kvinder, Køn & Forskning (1), 18–30.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 85


Lästips

Hjorthol, R. & Næss Kjørstad, K. (2006). Likestilling i transport (TØI rapport 866/2006). Oslo: Transportøkonomisk institutt. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2010). För ett jämställt Sverige: Regeringens politik 2007–2010. Stockholm: Regeringskansliet. Johnsson-Latham, G. (2007). En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling (MVB Rapport 2007:02). Stockholm: Miljövårdsberedningen, Miljödepartementet. Jämo, 2004. Information i samband med tillämpning av antidiskrimineringsklausuler vid offentliga upphandlingar – jämställdhetsplan. Augusti 2004. Jämställ.nu. (2012). Allt om jämställdhetsintegrering. Hämtad 2012-02-22, från www.jamstall.nu. JämStöds Praktika – Metodbok för jämställdhetsintegrering (SOU 2007:15). Hämtad 2012-02-22, från www.regeringen.se Källström, J. (2006). Checklista för jämställdhet i vägplaneringen. Solna: Vägverket. Landström, C. (2006). A gendered economy of pleasure: Representations of cars and humans in motoring magazines. Science Studies (19)2, 3153. Larsson, A. (2006). Makten över rummet: om genusperspektiv i samhällsplanering, i Kvinnovetenskaplig tidskrift, (27). 2–3, 29–47 Larsson, A., & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS Förlag. Law, R. (1999). Beyond women and transport: towards new geographies of gender and daily mobility. Progress in human geography (23)4, 567588. Levin, L. & Faith-Ell, C. (2011). Genusperspektiv på utvecklingen av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planeringen av framtidens kollektivtrafik i Malmö. (VTI-rapport 712). Linköping/ Stockholm: VTI/ WSP. Listerborn, C. (2002). Trygg stad. Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. (Lic avh). Göteborg: Tema Stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola. Lundgren, A. S. (2006). Genus på offentlig plats. Reflexer och transparenser. Umeå: Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet. Näringsdepartementet. (2009). Transportpolitikens mål. N9004. Informationsmaterial. Hämtad 2010-09-27, från www.regeringen.se. Olsson, A., Jeppson, A.-S., Engelbrektsson, E., & Svensson, J. (2010).

86 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Att integrera sociala aspekter i den fysiska planeringen. Göteborg: WSP Samhällsbyggnad. Polk, M. (1998). Har kvinnor i Sverige lättare än män att anpassa sig till ett ekologiskt hållbart transportsystem? I M. Bennulf, N. Fransson, M. Polk & A. Biel (red), Bilismen och miljön. Attityder och attitydbildning (s. 18–32). Stockholm: KFB. Polk, M. (2001). Gender equality and sustainable development: The need for debate in transportation policy in Sweden (VINNOVA Debatt 2001:1). Stockholm: VINNOVA – Verket för innovationssystem. Polk, M. (2008). Gender Mainstreaming in Swedish Transport Policy, i Cresswell & Uteng (red) Gendered Mobilities. Ashgate: Aldershot. Proposition 1993/94:147. Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 2008/09:35. Mål för framtidens resor och transporter. Stockholm: Regeringskansliet. Royal Town Planning Institute. (2003). Gender Equality and Plan Making. The Gender Mainstreaming Toolkit. Hämtad 2012-01-31, från www.rtpi. org.uk SIA HUB. (2012). For Social Impact Assessment Practitioners. Hämtad 2012-01-17 från www.socialimpactassessment.net SIKA. (2002). Jämställda transporter? – så reser kvinnor och män. Stockholm: Statens institut för kommunikationsanalys. Sveriges Kommuner och Landsting. (2008). Hållbar Jämställdhet. Hämtad 2010-09-27, från www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Stockholm: CEMR/Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Resultatrapport för perioden 2008–2010.Program för Hållbar jämställdhet. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting (2012a). Slutrapporter för samtliga utvecklingsarbeten inom Program för Hållbar Jämställdhet. Hämtad 2012-02-17, från www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting. (2012b). Upphandling för jämställdhet. Jämställdhet som kvalitetskrav i LOU och LOV. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 87


Vägverket. (2009). Jämställd samhällsplanering – förslag på metod. Borlänge: Vägverket. Hämtad 2012-01-31, från http://publikationswebbutik. vv.se/shopping/ShowItem____3975.aspx. Wetterberg, T. (2002). Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för projektet Män och jämställdhet. Stockholm: Regeringskansliet: Fritzes offentliga publikationer. [Även online]. Hämtad 2007-10-18, från www.regeringen.se Wide, J. & Hudson, C. (2008). Den jämställda staden. Umeå: Umeå kommun. Wittbom, E. (2009). Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Göteborg: (Avh) Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

88 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Källor Alingsås kommun. (2010). Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv. Verktyg för samhällsbyggare. Hämtad 2012-02-17, från www.alingsas.se Balkmar, D. (2009). ”Se upp – allt fler kvinnor kör som män!” Nollvisionen som diskurs och problemet män i trafiken. Genusvetenskaplig tidskrift, nr 2–3, 2009. Boverket. (2007). Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering. Boverket. (2010). Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket. Chanter, T. (2006). Gender: key concepts in philosophy. London: Continuum. Dahl, E., Henriksson, M. & Levin, L. (2012). Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik. Nordisk Maskulinitetsforskning NORMA 7(2). Eskilstuna kommun. (2009/2010). Hållbar jämställdhet. Hämtad 2012-0914 från www.eskilstuna.se Faith-Ell, C., Levin, L., Engelbrektsson, E., Dahl, E., Nilsson, S., & Yazar, M. (2010). Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt: genusperspektiv på annonsering, deltagande och mötesinteraktion vid samråd med allmänheten (VTI-rapport 700). Stockholm/Linköping: WSP/VTI. Fait-Ell, C., Aretun, Å. & Levin, L. 2011. Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Arbetsrapport (JämPlan). Friberg, T., Listerborn, C., Andersson; B. & Scholten, C. (2005). Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang. Stockholm/Stehag: Symposion. Friberg, T, Brusman, M. & Nilsson, M. (2004). Persontransporternas ”vita fläckar”. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Friberg, T. & Larsson, A. (1997). Genusperspektiv i översiktlig planering, Rapporter och Notiser nr 148, Inst. för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet. Gil Solá, A (2009) Vägen till jobbet – Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Choros 2009:2 (licentiatuppsats), Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet. Gil Solá, A (2010) ”Regionförstoring innebär längre restider för både kvinnor och män”. PLAN nr 2–3.

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 89


Källor

Göransson, A. (red). (2007). Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. Nora: Nya doxa. Hirdman, Y. (2003). Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Huddinge kommun. (2007). Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Huddinge kommun 2008–2010. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2010). För ett jämställt Sverige: Regeringens politik 2007–2010. Stockholm: Regeringskansliet. Jönköpings kommun. Jämställdhetspolitiska mål. Hämtad 2012-09-27 från www.jonkoping.se Jämställ.nu. (2012). Allt om jämställdhetsintegrering. Hämtad 2012-02-22, från www.jamstall.nu. JämStöds Praktika – Metodbok för jämställdhetsintegrering (SOU 2007:15) Kalmar kommun. (2012). Nattstopp. Hämtad 2012-09-14 från www.kalmar. se Larsson, A., & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS Förlag. Levin, L. & Faith-Ell, C. (2011). Genusperspektiv på utvecklingen av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planeringen av framtidens kollektivtrafik i Malmö. (VTI-rapport 712). Linköping/ Stockholm: VTI/ WSP. Lycksele kommun. Jämställdhetspolitiska mål. Hämtad 2012-09-27 från www.lycksele.se Länsstyrelsen i Stockholms län. (2008). Regional strategi för jämställdhet i Stockholms län 2008–2013. Hämtad 2012-09-27 från www.lansstyrelsen. se Länsstyrelsen i Stockholms län. (2011). På rätt väg? Uppföljning av den regionala jämställdhetsstrategin i Stockholms län. ”Jämställdheten i Stockholms län: två steg framåt – ett steg bakåt”. Hämtad 2012-09-14 från www.lansstyrelsen.se Malmström-Ehrling, A.-K. (1998). Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning: originaltexter i urval. Stockholm: Natur och kultur. Malmö stad. Hållbar jämställdhet. Förslag till Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö 2011–2020. Mellström, Ulf. 2004. Machines and masculine subjectivity: Technology as an integral part of men’s life experiences. Men and Masculinities 6(4): 368–382.

90 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Polk, M. (2007/2008). Hinder mot jämställdhetsintegrering inom den svenska transportsektorn. Göteborg: TransportMistra, Göteborgs universitet. Polk, M. (2008). Gender Mainstreaming in Swedish Transport Policy, i Cresswell & Uteng (red) Gendered Mobilities. Ashgate: Aldershot. Proposition 1993/94:147. Jämställdhetspolitiken: Delad makt – delat ansvar. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 2008/09:35. Mål för framtidens resor och transporter. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringskansliet. (2009). Transportpolitiska mål. Hämtad 2012-09-25 från www.regeringen.se Sandell, K., & Mulinari, D. (red). (2006). Feministiska interventioner. Berättelser om och från en annan värld. Stockholm: Atlas Akademi. Sandén, A. (2008). Den villkorade mobiliteten – normer om kön och försörjning i historiska rörelsemönster. I M. Brusman, T. Friberg & J. Summerton (red), Resande, planering, makt (s. 41–56). Lund: Arkiv förlag. Samhällseffekter av Sydostlänken: Södra Stambanan – Älmhult – Olofström – Blekinge kustbana. ÅF Infrastruktur. Prel. rapport 2009-08-26, Rev 090902. Simrishamns kommun. Jämställdhetspolitiska mål. Hämtad 2012-09-27 från www.simrishamn.se Sollefteå kommun. (2012). En jämställd kommun. Hämtad 2012-09-14 från www.solleftea.se Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Stockholm: CEMR/Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Upphandling för jämställdhet. Jämställdhet som kvalitetskrav i LOU och LOV. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Trafikverket. (2011). Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar. Handbok. Metodik. (Publikation 2011:090). Borlänge: Trafikverket. Vagland, Å. (2004). Gender equality as a subsidiary objective of Swedish transport policy. Paper presented at the Conference for Research on Women´s Transportation Issues in Chicago, November 18–20, 2004. Vanclay, F. & Esteves, A M. (2012). New Directions in Social Impact Assessment. Conceptual and Methodological Advances. Cheltenham (UK): Edward Elgar Publishing

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 91


Vägverket (2007). Förstudie Väg 222, Värmdöleden Skurubron, Förslagshandling Objektnummer 8446031. 2007-02-20. Vännäs kommun. (2012). Jämställd kommun. Hämtad 2012-09-14 från www.vannas.se. Wide, J. & Hudson, C. (2008). Den jämställda staden. Umeå: Umeå kommun. Wittbom, E. (2009). Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Göteborg: (Avh) Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

92 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Checklistor

B IL AG A

Denna bilaga innehåller frågor som kan användas som stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering. Checklistorna ska relateras till jämställdhetsmålen i verksamheten. Börja med frågorna: Vad ska vi ha checklistorna till? Vem ska checka och när ska det ske? När och hur ska svaren i frågorna följas upp? Ett förslag till arbetssätt är att göra en egen verksamhetsanpassad checklista genom att välja ut de av frågorna nedan som är relevanta för planeringsprojektet och sedan använda följande mall när man arbetar sig genom checklistan. Ja Delvis o Finns motivering till bristen? o Saknas motivering till bristen? k komplettering krävs Nej. k Åtgärdas. Utförligare information och analys krävs. Mallen fungerar till de flesta av frågorna men inte alla. Några frågor är formulerade så att det behövs ett mer beskrivande svar. Exempelvis frågan: ”På vilket sätt tas hänsyn till eventuella könsskillnader som framkommit i planeringsunderlagen…?” Den frågeformuleringen utgår från att jämställdhet har beaktats på något vis i planeringsunderlaget och vill ta reda på hur. Även ur ett mer kvalitativt, beskrivande svar går att identifiera eventuella brister och föreslå fördjupad analys genom att utgå från de mål och riktlinjer för jämställdhetsarbetet som gäller i kommunen/regionen.

Förslag på frågor för checklista Förslagen är hämtade från rapporten Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik (2011), Alingsås kommuns rapport Trygghet ur Jämställdhetsperspektiv. Verktyg för samhällsbyggare (2010) och Boverkets skrift Jämna steg: Checklista för jämställdhet i fysisk planering (2007).

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 93


Checklistor

Förslag på checklistor I planeringsprocesser: > Finns individrelaterad statistik att tillgå för det aktuella området? Är den könsuppdelad? > Används könsuppdelad statistik som underlag i planeringen? > Har resvaneundersökningar genomförts? > Analyseras medborgarundersökningar (t.ex. SKL:s kommunenkät) utifrån jämställdhets- och trygghetsperspektiv? Har enkäter gjorts könsuppdelade? > Finns aktuella utredningar eller andra underlag (t.ex. trygghetsvandring) som undersöker hur kvinnor och män upplever trygghet på den aktuella platsen? > På vilket sätt tas hänsyn till eventuella könsskillnader som framkommit i planeringsunderlagen vid prioriteringar av de åtgärder som föreslås i planen? > Finns jämställdhet och trygghet med i planens syfte, visioner och övergripande mål? > Har kommunen lokala målsättningar eller policyer (t.ex. folkhälsomål eller anknytning till CEMR-deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå) som behandlar jämställdhet eller trygghet och kan ligga till grund för det fortsatta arbetet? > Innehåller arbetet för en hållbar utveckling, förutom den ekonomiska och ekologiska dimensionen, även den sociala dimensionen där jämställdhet ingår? > Vid information om utställelse och samråd i tidigare projekt vilka ansträngningar har gjorts för att nå både kvinnor och män? Hur blev resultaten? Hur har de beaktats? > Är det jämn könsfördelning bland deltagarna i möten med medborgarna (t.ex. samråd)? > Har ansträngningar gjorts för att nå kvinnor såväl som män vid information om utställning och möten med medborgare? > Vet medborgarna vem de ska vända sig till med synpunkter på miljöer som upplevs som otrygga? Finns tydliga rutiner för att med utgångspunkt i inkomna synpunkter genomföra åtgärder av miljöer som upplevs som otrygga? Hur prioriteras dessa åtgärder? > Finns kvinnors och mäns önskemål och intressen redovisade? > Är planen anpassad efter olika befolkningsgruppers önskemål (kön, ålder, hushållsstruktur, livsfas och livssituation)? > Vilka frågor och områden engagerar kvinnor respektive män inom det aktuella området?

94 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


> Finns det riktlinjer för hur jämställdhetsperspektivet i planeringsprocessen ska följas upp och hur det ska beaktas i fortsatt planering? > Finns en strategi för hur jämställdhetsfrågorna ska beaktas av entreprenörer och andra samarbetspartners? > Är det i det beredande arbetet och under beslutsprocessen jämn könsfördelning och ett brett deltagande från olika förvaltningar i kommunen? Om transporternas och transportmiljöernas utformning: > Hur och vart reser kvinnor respektive män inom kommunen/regionen? > Var arbetar män respektive kvinnor i kommunen? > Var ligger kollektivtrafikens hållplatser i förhållande till bebyggelsen? > Måste man gå genom mörka grönområden för att nå hållplatserna? > Ges möjlighet till goda förbindelser med cykel och till fots? > Går det att cykla mellan olika platser och aktiviteter för både män och kvinnor i kommunen/området? > Finns kollektivtrafik till flickors och pojkars, kvinnors och mäns fritidsaktiviteter? > Underlättar kollektivtrafiken i kommunen för föräldrar att dela på ansvaret för det obetalda omsorgsarbetet, hem och barn? Hur ligger arbetsplatsen i förhållande till hemmet, daghem och skolor? > Vad anser kvinnor respektive män om trafiken i deras kommun/område? > Vad anser flickor och pojkar, kvinnor och män om utformningen av vägen och trafiken till skolan respektive arbetsplatsen? > Finns de lokala trafikbolagen med i planeringsprocessen? > Används öppna lösningar och genomskinliga material i offentliga trapphus, tågstationer, busskurer? > Finns det platser som kvinnor respektive män undviker? Vilka och varför? Hur kan detta förändras? > Finns rätt belysning och tydlig skyltning i anslutning till kollektivtrafiken? > Avstånd och promenadstråk, hur ser de ut ur trygghetssynpunkt? Är det ”naturliga” stråk med god genomströmning, liv och rörelse, eller är det ödsliga platser som kan upplevas som skrämmande under mörka tider på dygnet? > Är cykelvägar och motionsslingor utformade så att de upplevs säkra alla tider på dygnet (belysning, buskage, bebyggelse)? > Planläggs kvarter med korta avstånd, naturliga stråk och god genomströmning? > Uppstår otrygga återvändsgränder någonstans? > Kan gångtunnlar undvikas genom andra lösningar? > Finns det platser i området som kvinnor och/eller män skulle undvika att vistas på till följd av otrygghet? Kan sådana platser planeras annorlunda?

Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering 95


Checklistor

> Är lekplatser placerade så att barn kan leka under uppsikt utan direkt övervakning (t.ex. så att de är synliga från köksfönstren)? > Har man tänkt på otrygghet vid lokalisering och utformning av lekplatser? > Är det lätt att orientera sig i området? Är överblickbarheten och orienterbarheten god? Jämför skillnader i sikt mellan dag- och kvällstid. Fråga kvinnor och män om deras upplevelser. > Finns det barriärer som skulle kunna tas bort? > Vid vilka tidpunkter (visar t.ex. trafikmätningar att det) rör sig människor/ trafik i området? > Vilken typ av bebyggelse finns i området; industrier, institutioner, parkeringshus och/eller bostäder? > Finns det en variation av verksamheter? Vilken typ av verksamheter/socialt liv skulle området behöva för att attrahera olika grupper av invånare?

96 Kön i trafiken – jämställdhet i kommunal transportplanering


Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal transportplanering Jämställdhetsintegrering ska ofta ses som en strategi i det vardagliga arbetet inom kommuner, landsting och regioner. Samtidigt finns det en osäkerhet hos många projektledare och planerare om vad jämställdhet egentligen handlar om och vad som förväntas av dem. Denna skrift är en vägledning och inspiration till arbete med jämställdhet i transportplaneringen på lokal och regional nivå. Den har tagits fram för att ge en vägledning till hur man systematiskt kan arbeta med att integrera jämställdhet i planeringen. Skriften vänder sig framförallt till tjänstemän och politiker i kommuner och regioner som arbetar med transportplanering.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

isbn 978-91-7164-937-9

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

7164-937-9  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-937-9.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you