Page 1

På gång inom EU hösten 2012


På gång inom EU HÖSTEN 2012


Upplysningar om innehüllet: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Marcus Holmberg, marcus.holmberg@skl.se, +32 2 549 08 67 Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-828-0 Omslag: Photo European Parliament Produktion: ETC Kommunikation Tryck: LTAB, oktober 2012


Förord I På gång inom EU hittar du information om det senaste som har hänt inom EU:s institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och regioner i Sverige. Höstens arbete i EU präglas även fortsättningsvis av den ekonomiska krisen. I våras anades positiva svängningar och förhoppningar fanns om att en viss återhämtning skulle ske internationellt. Inför sommarhalvåret visade prognoserna att tillväxten runt om i Europa skulle börja vända. Dock fick dessa förhoppningar skjutas på framtiden. Osäkerheten om utvecklingen i euroområdet tilltog under vår och sommar.
 Mot denna bakgrund står EU:s långtidsbudget och sammanhållningspolitiken högt upp på dagordningen, särskilt nu när förhandlingarna går in i sitt slutskede. Förhoppningen är att det cypriotiska ordförandeskapet ska slutföra förhandlingarna och att medlemsstaterna kan fatta ett beslut före årsskiftet. Tyvärr talar mycket för att förhandlingarna blir klara först under det irländska ordförandeskapet våren 2013 då dessa i nuläget överskuggas av eurokrishanteringen. SKL arbetar vidare för att få riksdag och regering att ställa sig bakom en fortsatt stark europeisk regionalpolitik, där hela Sverige ska beredas möjlighet att delta – inte bara i gränsöverskridande projekt eller i glesbefolkade områden.
 Europa 2020­-strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar. SKL delar kommissionens syn att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin. Många medlemmar, framför allt på regional nivå, har integrerat målsättningarna i Europa 2020-strategin i sina utvecklingsstrategier. Det är därför glädjande att SKL tillsammans med arbetsmarknadens parter sedan 2012 deltar i Regeringskansliets framtagande av Sveriges nationella reformprogram. I höst anordnas också en konferens om Europa 2020-strategin i Sverige.
 I skuggan av de breda frågorna fortsätter EU att arbeta med förslag som på ett eller annat sätt påverkar SKL:s medlemmar; samråd kring rökning på arbetsplatser, EU:s luftpolitik, patientrörlighet och modernisering av statstödsregler. Europas transportsystem, den digitala agendan och en vitbok om pensioner står också i fokus. Ytterligare exempel på en fråga som förbundet engagerar sig i under hösten är arbetet med ett förnyat arbetstidsdirektiv. Arbetsmarknadens parter på europanivå inledde i december 2011 förhandlingar för att försöka komma överens, där parlamentet och rådet tidigare misslyckats. Förhandlingarna beräknas vara klara till jul.
 Texterna i På gång inom EU är skrivna av experter på de olika avdelningarna inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i samarbete med internationella sektionen. Den elektroniska versionen (kan laddas ned på www.skl.se/eu) innehåller dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull information. Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehåll och utformning. Nästa nummer planeras vara klart i mars 2013. Stockholm i oktober 2012 Jerker Stattin Chef Internationella sektionen Sveriges Kommuner och Landsting


Innehåll 6 Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor 6 EU:s långtidsbudget 2014–2020 slutförhandlas 7 Europa 2020-strategin: flera initiativ för ökad tillväxt och sysselsättning 7 Ökat genomslag för EU:s utvecklingspolitik: en agenda för förändring 8 Europa i världen: ökad säkerhet, solidaritet och samarbete 8 Sverige initiativtagare till en global strategi för EU 8 Övervakning av Sverige 9 Den finansiella krisens konsekvenser för kommunal och regional självstyrelse 9 Krav på konsultation när staten fattar beslut som påverkar kommuner och regioner 9 Programmet Ett Europa för medborgarna åren 2014-2020 11 11 12

Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete Sammanhållningspolitiken 2014-2020 – mer regionalt inflytande i Sverige? Effektivare EU-strategi för Östersjöregionen?

14 Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad 14 Fortsatta förhandlingar om arbetstidsdirektivet under hösten 15 Genomförandet av utstationeringsdirektivet ska tydliggöras 15 Vitboken om framtida pensioner presenterad 16 Kommissionens sysselsättningspaket 16 Europeiska förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning startar 16 Ny strategi för hälsa och säkerhet på arbetet för perioden 2013–18 – beredning pågår 17 Hospeem och EPSU förhandlar om riktlinjer kring äldre arbetskraft 17 Regler om elektromagnetiska fält fördröjs – igen 17 Rökning på arbetsplatser 17 Genomförande av ramavtalet om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården 18 Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter 18 Färdplan 2050 18 Preliminär överenskommelse om energieffektiviseringsdirektivet är klar 19 Byggnaders energiprestanda och Nära-nollenergihus 19 Energibeskattningen omfördelas 19 Förväntade initiativ från kommissionen 2012 20 Nytt miljöhandlingsprogram i slutet av 2012 20 Översyn av EU:s luftpolitik 20 Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) 21 Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 22 Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa 22 Direktiv om patientrörlighet ytterligare ett steg närmare att föras in i svensk lag 23 e-Hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) 23 Läkemedelspaketet 24 Översynen av EU:s tobaksregelverk 24 Revidering av transparensdirektivet 25 Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel 25 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 25 Nytt förslag till hälsoprogram för perioden 2014–2020 26 Handlingsplan mot antibiotikaresistens 26 Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) 27 Översyn av EU:s direktiv om medicintekniska produkter


28 Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor 28 Förslag till nya upphandlingsdirektiv 29 Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre 29 Köp från egna bolag 30 E-upphandling och e-handel 30 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) 31 Regelverket kring offentligt stöd 32 EU-initiativ kring modernisering av statsstödsreglerna 32 Utökad tjänstehandel över gränserna 33 Nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessioner 33 Utvärdering av hur ändamålsenliga de internationella standarderna för offentlig redovisning är för EU-länderna – offentligt samråd 34 Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 35 35 36 36 36 37

Kapitel 7. Jämställdhet, diskriminering och integration Tvingande könskvotering på gång inom EU Rapport om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna Utvecklingen av jämställdhet i EU under 2012 Ny satsning på CEMR:s jämställdhets­deklaration i Sverige och Europa EU:s strategi mot människohandel

38 Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur 38 Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla 39 Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning. 39 FoU och innovation – Horisont 2020 40 Digitala agendan för Europa 41 Ändring av direktivet om vidare-utnyttjande av information från den offentliga sektorn 41 Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 42 Kreativa Europa 43

Ordlista


KAP ITEL

1

EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

EU:s långtidsbudget 2014-2020 slutförhandlas Sommaren 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för EU åren 20142020, som ligger till grund för de förhandlingar som nu slutförs mellan medlemsstaterna i rådet. Förslaget innebär en viss ökning av EU-budgeten totalt, dock marginella minskningar inom de två största budgetposterna; jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Innehållsmässigt ska budgeten vara knuten till Europa 2020-strategin, vilket är särskilt tydligt för sammanhållningspolitiken. En rad förändringar föreslås för EU:s fonder och program, t.ex. inrättandet av Kreativa Europa för kultursektorn, Erasmus för alla för utbildningsområdet och Fonden för ett sammanlänkat Europa för infrastruktursatsningar. Det danska ordförandeskapet presenterade inför toppmötet i juni en sammanställning, en s.k. förhandlingslåda, som visar kvarstående delar och frågeställningar att komma överens om under hösten. Inför allmänna rådet i juli lade kommissionen också fram ett något reviderat budgetförslag, som

6 På gång inom EU. Hösten 2012.

tar hänsyn till Kroatiens kommande medlemskap och nyare ekonomiska data och prognoser. Det reviderade förslaget innebär en ökning av den totala budgetramen, men minskningar inom sammanhållningspolitiken, jämfört med förslaget kommissionen presenterade 2011. Slutförhandlingar om långtidsbudgeten sker under höstens cypriotiska ordförandeskap. Den 22-23 november kommer ett extrainsatt EU-toppmöte att hållas där medlemsländernas stats- och regeringschefer ska förhandla om långstidsbudgeten. Målet är att medlemsstaterna enhälligt fattar ett beslut före årsskiftet, men mycket talar för att förhandlingarna överskuggas av eurokrisen och att beslut istället kommer under det irländska ordförandeskapet våren 2013. Europaparlamentet är inte medbeslutande i processen, men har däremot vetorätt. Förutom budgetens totala nivå och fördelning är förslaget om skatt på finansiella transaktioner och reformer i hur medlemsstaternas medlemsavgifter beräknas några av knäckfrågorna. Bland medlemsstaterna sällar Sverige sig till gruppen nettobetalare som förespråkar budgetrestriktivitet. Regeringen vill se nedskärningar i


jordbruks- och sammanhållningspolitiken och försvarar den svenska rabatten på medlemsavgiften. Regeringen motsätter sig också förslagen om nya intäkter (EU-moms och skatt på finansiella transaktioner). SKL antog hösten 2011 ett svar på kommissionens förslag, och delar regeringens budgetrestriktiva hållning. Men till skillnad från regeringen vill SKL inte se nedskärningar i sammanhållningspolitiken, utan betonar dess centrala roll för lokal och regional utveckling. Förbundet bevakar frågorna fortlöpande gentemot Regeringskansliet och Europaparlamentet, Regionkommittén och CEMR. Före sommaren bjöd EU-minister Birgitta Ohlsson och SKL:s ordförande Anders Knape in till ett högnivåmöte i Bryssel, där svenska europaparlamentariker och SKL-politiker debatterade långtidsbudgeten och i synnerhet sammanhållningspolitiken. SKL: Yttrande Kommissionen: Information om kommande långtidsbudget, Förslag del ett, Förslag del två, Reviderat förslag juli 2012 Parlamentet: Processen Regionkommittén: Yttrande december 2011 Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 7810

Europa 2020-strategin: flera initiativ för ökad tillväxt och sysselsättning Kommissionen lanserade under 2011 och i början av 2012 olika huvudinitiativ, tidigare ”flaggskeppsinitiativ” för att konkretisera Europa 2020-strategin, som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning. I huvudinitiativen anges vad kommissionen anser behöver genomföras på EU-nivå för att strategin ska bli en framgång. Viktiga huvudinitiativ för SKL och medlemmarna är bl.a. Unga på väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom och En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Europa 2020-strategin kommer att genomsyra kommissionens arbetsprogram de kommande åren och utgöra ett fundament för många av de initiativ som väntas framöver, inklusive kommande långtidsbudget. Europa 2020-strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin.

Förbundet betonade i sitt yttrande bl.a. betydelsen av EU:s sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg för att nå strategins målsättningar. Varje medlemsland presenterar varje vår, sedan 2011, hur man avser att genomföra Europa 2020-strategin via nationella reformprogram (NRP). Ett samrådsförfarande har genomförts med arbetsmarknadens parter i Sverige inför årets NRP som presenteras i mitten av april. Samråd om rådets landrekommendationer 2012, mellan statsrådsberedningen och arbetsmarknadens parter, ägde rum i början av september. SKL deltog aktivt vid samrådet. I slutet av november anordnar SKL, tillsammans med EU-kommissionens representation i Sverige och EU-ministern, en konferens om strategins genomförande i Sverige. SKL: Yttrande, Inbjudan till novmeberkonferens EU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020 Regeringen: Europa 2020 Kontaktpersoner: Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34 Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62 Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, 08-452 77 28

Ökat genomslag för EU:s utvecklingspolitik: en agenda för förändring EU:s meddelande med rubriken En agenda för förändring är en uppdatering av EU:s politik för utvecklingssamarbete som syftar till att påskynda arbetet med de globala millenniemålen och intensifiera fattigdomsbekämpningen. Genomgående betonas vikten av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och hållbar tillväxt. EU bekänner inledningsvis att man också bör arbeta närmare privata sektorn, stiftelser och lokala och regionala myndigheter. En ökad koherens mellan politikområden, förbättrad samordning samt en differentiering föreslås för att öka effektiviteten och effekten av utvecklingspolitiken. Medlemsstaterna antog rådsslutsatser om förslaget när utrikesministrarna sammanträdde i maj 2012. Charles Gorens från den liberala gruppen är ansvarig för Europaparlamentets initiativrapport om förslaget, som väntas under hösten. När kommissionens meddelande behandlades i Regionkommittén i februari 2012 föreslog de svenska ledamöterna ändringar för att betona aktörssamverkan, uppmuntra decentraliseringsreformer, samt att alla regioner i Europa bör inta en aktiv roll och att alla regioner kan bidra till en ökad effekt av

På gång inom EU. Hösten 2012. 7


Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

den gemensamma utvecklingspolitiken – inte bara dem i de yttre gränstrakterna. Kommittén föreslog också att kommissionen bör etablera stöd till lokal nivå inom specifika program för att landstrategierna därmed kan resultera i ett bredare spektrum av initiativ som verkar för decentralisering. Kommittén ser gärna en ökad andel för decentraliseringsinsatser i linje med de medel och målsättningar som ämnas för social sammanhållning och mänskliga rättigheter. Kommissionen: Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring Rådet: Rådsslutsatser Regionkommittén: Yttrande Regeringen: Faktapromemoria Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Europa i världen: ökad säkerhet, solidaritet och samarbete Inom ramen för långtidsbudgeten föreslår kommissionen en ökning av anslaget till Europa i världen, d.v.s. EU:s relationer och samarbete med tredje land vilka bl.a. omfattar de politiska områdena EU:s utvidgning, grannskapspolitik, strategiska samarbetspartners samt utvecklingspolitik. Det rör sig om nio geografiska och tematiska finansiella instrument, och en gemensam förordning för genomförande. Det föreslagna anslaget är 70 miljarder euro vilket är en ökning med 25 procent jämfört med innevarande budgetram. Samtliga förslag förhandlas nu i Europaparlamentet och mellan medlemsstaterna i rådet som fattar beslut gemensamt. Regionkommittéen behandlar också ärendet och en svensk rapportör – Lotta Håkansson Harju (S) – har utsetts. Yttrandet antas vid plenarsessionen i oktober 2012. SKL bevakar också utformningen av de nya instrumenten genom vår europeiska paraplyorganisation CEMR, vars arbetsgrupp för lokalt och regionalt utvecklingssamarbete – Platforma – utformat förslag på delar av Europa i världen.

Kommissionen: AVS-EU-partnerskapsavtalet, Europeiska utvecklingsfonden Anslutning (IPA II), Europeiskt grannskapsinstrument, Utvecklingssamarbete, Gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av Europeiska unionens instrument för yttre åtgärder, Partnerskapsinstrument, Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, Strategi för finansiering av EU:s yttre åtgärder Regeringen: Faktapromemoria CEMR: Platforma, Ståndpunkt Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Sverige initiativtagare till en global strategi för EU Sverige, Polen, Spanien och Italien har gett sina utrikespolitiska forskningsinstitut uppdraget att under det kommande året arbeta fram ett första utkast till en global strategi för EU. Utrikesminister Carl Bildt beskriver det som ”en genomgripande europeisk utrikespolitisk strategi som sedan kan ligga till grund för ett fortsatt arbete som fullt ut involverar de europeiska institutionerna och samtliga medlemsstater.” Denna nya strategi ska inte endast fokusera på säkerhetsfrågor som hot och risker eller utvecklingspolitik, utan ta ett bredare grepp på EU:s utrikespolitik och relationer med omvärlden, inte minst mot bakgrund av inrättandet av EU:s nya utrikestjänst. Det handlar istället mer om centrala värden, intressen och handlingsaltarnativ för Europa i en allt mer globaliserad värld. I Sverige har uppdraget givits åt Utrikespolitiska institutet. Under det kommande året anordnas en serie seminarier på temat, och en gemensam slutrapport från de fyra instituteten planeras i maj 2013. Regeringen: Debattartikel av Carl Bildt Utrikespolitiska institutet: Hemsida Övrigt: Projektets hemsida Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Övervakning av Sverige Samtliga Europarådets medlemsländer övervakas kontinuerligt och återkommande utifrån hur väl de implementerar den europeiska konventionen om lokal självstyrelse. Europarådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) ansvarar på uppdrag av medlemsländernas regeringar för över-

8 På gång inom EU. Hösten 2012.


vakningen. Länderna granskas utifrån sin efterlevnad, varefter CLRAE avger rekommendationer till landet ifråga samt till Europarådets ministerkommitté. Sverige övervakades senast 2005, då CLRAE riktade kritik mot den svenska staten på ett antal punkter. Sverige kommer ånyo att övervakas i slutet av 2012 och början av 2013. SKL och den svenska delegationen vid CLRAE samverkar med de av CLRAE utsedda rapportörerna för att säkerställa att de har en så heltäckande bild av Sverige och svensk lokal självstyrelse som möjligt. SKL: CLRAE , Sektionen för demokrati och styrning Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Övervakning Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@ skl.se, 08-452 73 93, BoPer Larsson, boper.larsson@skl.se 08-452 79 19

Den finansiella krisens konsekvenser för kommunal och regional självstyrelse Hösten 2011 beslöts vid Europarådets kommun­ ministermöte i Kiev om de så kallade Kiev­kriterierna. Regeringarna förband sig däri att beakta självstyrelsekonventionen vid hanteringen av den ekonomiska krisen. Den lokala beskattningsrätten ska värnas. I tider av kris är det angeläget att kommunal och regional nivå kan investera för att främja utveckling, tillväxt och välfärd. De olika organen i Europarådet inbjuds att ta fram förslag för att öka medvetandet om mänskliga rättigheter och hur dessa kan stärkas på lokal och regional nivå. Det föreslås särskilda insatser för att underlätta lokalt samarbete över landgränserna. Medborgarnas mänskliga och demokratiska rättigheter behöver stärkas och tanken på flernivåstyrning utvecklas, gärna i samarbete med Regionkommittén. En politisk högnivågrupp ska tillsättas med statsråd, statssekretare, riksdags­ledamöter samt kongressledamöter med uppdrag att fortsätta utvecklingen av förslag som utvecklar en gemensam agenda för kongressen och ministerrådet. SKL: CLRAE, CLRAE:s allmänpolitiska utskott Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Byrån, Allmänpolitiska utskottet Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Krav på konsultation när staten fattar beslut som påverkar kommuner och regioner I Europarådets konvention om lokal självstyrelse regleras folkrättsligt lokal och regional nivås rätt till självstyrelse, egen och tillräcklig finansiering samt konsultation. Rätten till konsultation innebär att regeringarna i de 47 medlemsländerna inte får fatta beslut som påverkar lokal och regional nivå utan att först konsultera, överlägga och vid behov förhandla med dessa. I en rapport i Europarådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) har en svensk rapportör, Britt-Marie Lövgren (FP), föreslagit att kravet på konsultation skärps genom lagstiftning eller annan skriftlig reglering i medlemsländerna. Rapporten kommer under hösten att behandlas i CLRAE för att sedan riktas till Europarådets ministerkommitté, där medlemsländernas utrikesministrar ingår. SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning, CLRAE:s institutionella utskott, Rapport om konsultation Europarådet: Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Utskott Kontaktperson: Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93, Amelie Tarschys Ingre, amelie.tarschys.ingre@skl.se, 08-452 78 28

Programmet Ett Europa för medborgarna åren 2014-2020 Det nuvarande programmet Ett Europa för Medborgarna vänder sig i första hand till kommuner och organisationer som arbetar med vänorter och vill fördjupa samarbetet eller som vill stärka dialogen med och mellan medborgarna. Programmet vänder sig också till ideella organisationer och tankesmedjor som vill öka samarbetet i Europa eller arbeta för att motverka antisemitism och främlingsfientlighet. Ansökan om bidrag sker direkt till kommissionen men Ungdomsstyrelsen är kontaktpunkt för programmet i Sverige. Kommissionen presenterade 2011 ett förslag till en förordning om programmet Ett Europa för medborgarna även för nästa programperiod 2014-2020, vilken nu förhandlas mellan medlemsstaterna. Programmet har en sammanlagd budget för sju år på 229 miljoner euro, och vill skapa möjligheter för medborgare och representativa sammanslutningar att genom diskussion öka kunskapen om unionen och

På gång inom EU. Hösten 2012. 9


Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

stimulera debatt och kontakter medborgare emellan. Programmet föreslås vara öppet för alla intressenter som vill främja europeisk integration. Rådet antog i maj 2012 en s.k. partiell överenskommelse om innehållet i det framtida programmet i avvaktan på att ett beslut om den allmänna budgetramen 2014-2020 fattas under hösten eller nästa vår som då påverkar storleken på programmets budgetposter. Medlemsländerna har i allmänhet välkomnat kommissionens förslag. Den svenska regeringen har fått gehör för specifika synpunkter så som exempelvis att ungdomsperspektiv och jämställdhetsperspektiv lyfts in i programtexten. Via CEMR har SKL kunnat diskutera erfarenheter av den tidigare programperioden och gett syn-

10 På gång inom EU. Hösten 2012.

punkter på den kommande utformningen. CEMR antog i oktober 2011 en deklaration som bland annat föreslår att programmet bör ha en budget motsvarande 1 euro per medborgare, d.v.s. 495 miljoner euro. Förslaget har också behandlats i Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK), som antog en rapport om programmet vid plenarsessionen i september. Kommissionen: Ett Europa för medborgarna Rådet: Partiell överenskommelse Regeringen: Faktapromemoria CEMR: Positionspapper om program 2014-2020 Kontaktperson: Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10


KAP ITEL

2

Regional utveckling och samarbete

Sammanhållningspolitiken 2014-2020 – mer regionalt inflytande i Sverige? EU:s sammanhållningspolitik, vars redskap är de så kallade strukturfonderna, är en politik både för att utjämna regionala skillnader i Europa och för att i samtliga regioner stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning utifrån aktuella behov och förutsättningar i dessa. Det är också en förstärkt territoriell ansats som kommissionen föreslår i sammanhållningspolitiken inför den kommande perioden 2014-2020, något SKL ser mycket positivt på. Med en territoriell ansats menas att politiken bör formas utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Begreppet ”platsbaserad utveckling” lanseras och även principen om ”flernivåstyre” är genomgående i förslagen. Flernivåstyre kan ses som ett sätt att åstadkomma koordinerade satsningar från EU, medlemsstater, kommuner och regioner i samarbete med arbetsmarknadens parter, det civila samhället m.fl. Det lagstiftningspaket (med förslag till nya förordningar) för den kommande strukturfondsperioden som kommissionen lade fram 2011, har under 2012 stötts och blötts av såväl rådet som Europaparlamentet. Paketet syftar till att knyta sammanhåll-

ningspolitiken tydligare till Europa 2020-strategin och består av dels en allmän förordning, dels fondspecifika förordningar för regionala utvecklingsfonden och europeiska socialfonden, liksom för jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt för den europeiska fiskerifonden. Kommissionen föreslår en gemensam strategisk ram för samtliga dessa fonder, vilket enligt SKL kan komma att underlätta samordningen av olika program och verksamheter. För första gången föreslås också en särskild förordning för att reglera europeiskt territoriellt samarbete, då man eftersträvar ett anpassat regelverk specifikt för det gränsöverskridande samarbetet. Kommissionen presenterar i sina förslag också nya verktyg som ska bidra till att stimulera den territoriella utvecklingen. För att underlätta genomförandet av flerdimensionella och sektorsövergripande insatser föreslår kommissionen exempelvis att lokalt ledda initiativ ska stärkas, såsom genomförandet av integrerade lokala utvecklingsstrategier och bildandet av lokala aktionsgrupper - utifrån erfarenheter från landsbygdsprogrammets s.k. Leaderarbete. Frågor kring stadsutveckling lyfts också fram av kommissionen. Inför utformningen av den framtida genomförandeorganisationen i Sverige genomförde Sweco

På gång inom EU. Hösten 2012. 11


Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

Eurofutures våren 2012, på uppdrag av SKL, en studie av kommuners och regioners syn på hur den nuvarande organisationen fungerat. Rapporten ger också flera förslag till hur det lokala och regionala ägandet skulle kunna stärkas framöver. Syftet med studien har varit att diskutera hur olika program och projektsatsningar framöver kan bli mer resultatinriktade och effektiva. I juni 2012 antog SKL:s styrelse ett yttrande om genomförandet av sammanhållningspolitiken i Sverige 2014-2020. SKL föreslår bland annat att: >> programskrivning för strukturfonderna ägs eller samägs av de regionalt utvecklingsansvariga organen >> en enda förvaltande myndighet inrättas för regional- och socialfonden >> de regionala strukturfondspartnerskapen ges ett fondsamordnande uppdrag som möjliggör flerfondsinsatser, samt att  >> övervakningskommittéer inrättas för varje regionalt program. Förhandlingarna om EU:s flerårsbudget kommer att pågå under åtminstone hela hösten och beslut om budgetramen inväntas innan innehållet i strukturfondsförordningarna kan spikas. Det finns därför en uppenbar risk för att starten för de nya programmen blir först en bit in på 2014. SKL har under året haft överläggningar med Näringsdepartementet om den fortsatta sammanhållningspolitikens inriktning i Sverige. Vår förhoppning är att de fortsatta överläggningarna kommer att bli mer konkreta under hösten. SKL: Yttrande Kommissionen: Ändrat förslag till den fleråriga budgetramen 2014-2020, Den framtida sammanhållningspolitiken Riksdagen: Faktapromemoria Kontaktpersoner: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, 08-452 79 93 Lena Lundström, lena.lundstrom@skl.se, 08-452 7922 Gunnar Anderzon, gunnar@anderzon@skl.se, 08-452 76 25

Effektivare EU-strategi för Östersjöregionen? EU:s strategi för Östersjöregionen har fått tre nya övergripande mål: rädda havsmiljön, integrera Östersjöregionen och öka välståndet. (Tidigare var stommen i strategin de fyra ”pelarna” konkurrenskraft, miljö/hållbarhet, tillgänglig-

12 På gång inom EU. Hösten 2012.

het/ attraktivitet och trygghet/säkerhet.) Samtliga tre mål åtföljs nu av ett antal mer specifika delmål och indikatorer. Avsikten med denna förändring är att stärka strategins tydlighet och fokus. Kommissionen föreslår i ett utkast till reviderad handlingsplan att genomförandet av Östersjöstrategin på ett tydligare sätt ska införlivas i utformningen av nästa periods olika EU-program. Tillväxtverket är den myndighet som samordnar det svenska deltagandet i Östersjöstrategins genomförande. Totalt har 37 nationella myndigheter fått i uppdrag att på ett eller annat sätt arbeta i strategins riktning. Även regionerna och samverkansorganen har fått uppmaningen att bidra till Östersjöstrategins genomförande. Tillväxtverket håller med jämna mellanrum i informationsmöten för myndigheter, länsstyrelser och regioner/samverkansorgan. Verket sammanställer också årligen en rapport över vilka aktiviteter som genomförts på nationell och regional nivå. Den senaste rapporteringen vittnar om ett relativt stort engagemang bland berörda myndigheter. För flertalet (framför allt de kustnära) regionerna/ samverkansorganen är strategin också tydligt integrerad i det regionala utvecklingsarbetet. Det finns dock ännu ingen rutin för hur de aktiviteter som sker på kommunal nivå ska redovisas. Det transnationella Östersjöprogrammet kommer med största sannolikhet att få en central roll att finansiera och genomföra de politiska mål man enats om inom ramen för EU:s Östersjöstrategi under kommande programperiod 2014-2020. Arbetet med att utforma det kommande Östersjöprogramet har redan påbörjats och SKL ingår i den programskrivargrupp (Joint Programming Committee) som bildats för detta ändamål. Tre representanter från vart och ett av de åtta EUmedlemsländerna runt Östersjön ingår, liksom lika många från Norge, Vitryssland och Ryssland. I den svenska delegationen ingår förutom SKL också Näringsdepartementet och Tillväxtverket. SKL:s uppgift i denna grupp är framför allt att verka för att det kommande Östersjöprogrammet ska utformas på ett sätt som gynnar våra medlemmar. Några grundprinciper utifrån SKL:s perspektiv är vikten av: >> flernivåstyre >> kommunalt och regionalt inflytande över inriktning och genomförande >> förenkling av ansökningsförfaranden och genomförande av projekt.


På SKL:s uppdrag genomfördes under våren 2012 en konsultstudie om svenska kommuners engagemang i Östersjöstrategin. I denna presenteras ett antal förslag till hur det kommunala engagemanget skulle kunna öka. Till exempel föreslås ett tvåstegsförfarande i ansökningsprocessen; först en enklare idépresentation följd av en vidareutvecklingsfas, om projektidén bedöms vara intressant. Ett sådant förfarande skulle reducera den ekonomiska risken för kommuner med att utforma en mer utförlig projektansökan. SKL: Östersjöstrategin, Konsultstudie Kommissionen: Östersjöstrategin, Hemsida för Östersjöstrategin, Förslag till reviderad handlingsplan Tillväxtverket: Rapport Regionkommittén: Initiativyttrande om Östersjöstrategin, Yttrande om Östersjöstrategin Kontaktpersoner: Fredrik Gunnarsson, fredrik.gunnarsson@skl.se, 08-452 79 93

På gång inom EU. Hösten 2012. 13


KAP ITEL

3

Sysselsättning och arbetsmarknad

Fortsatta förhandlingar om arbetstidsdirektivet under hösten År 2004  föreslog kommissionen en ändring av arbetstidsdirektivet. Under debatten som följde mellan åren 2004–2009 tillkom dock andra frågor som inte kunde nå en lösning. Rådet och parlamentet drog därför i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om ett förslag till ändring av direktivet trots två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Detta har medfört en svår situation för flera medlemsstater samt för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Problemet är att rättsläget är oklart när det gäller tolkningen av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har vidare betydande svårigheter när det gäller genomförandet av vissa delar av regelverket. Kommissionens uppfattning är att den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande; den säkerställer varken att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom europeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare gällande arbetstidens förläggning. Kommissionen har därför  under  2010 och 2011

14 På gång inom EU. Hösten 2012.

genomfört en grundlig genomgång av arbetstidsdirektivet. Med anledning av detta har kommissionen haft två samrådsgenomgångar med arbetsmarknadsparterna på europeisk nivå i syfte att inhämta synpunkter och undersöka om parterna är villiga att inleda förhandlingar i frågan. Samtliga tillfrågade europeiska arbetsmarknadsparter sa under sommaren 2011 ja till att förhandla och förhandlingarna startade i början av december 2011. Förhandlingar har pågått under våren 2012. Normalt sett pågår förhandlingar på denna nivå i 9 månader. Komplexiteten i frågan gör dock att förhandlingarna tar längre tid. Det har föranlett att parterna gemensamt har bett kommissionen om förlängd förhandlingstid. Kommissionen har nu gett parterna ytterligare förhandlingstid fram till den 31 december 2012. SKL:s uppfattning är att det mot bakgrund av det tidigare låsta läget har varit en utväg att arbetsmarknadens parter på EU-nivå ges en möjlighet att förhandla fram balanserade lösningar. Förbundet är bekymrat över hur EU-domstolen tidigare tolkat arbetstidsdirektivet. SKL:s uppfattning är att di-


rektivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar. Förbundet anser avslutningsvis att de möjligheter som finns för kollektivavtalslösningar i direktivet har skapat förutsättningar för nationella arbetsmarknadsparter att finna ändamålsenliga arbetstidslösningar och det är därför en viktig förutsättning för eventuella förhandlingar på europeisk nivå att befintliga regler i dessa delar värnas och utvecklas. SKL bevakar förhandlingarna genom sitt medlemskap i CEEP. SKL: Arbetsgivarpolitik EU: Arbetstidsdirektivet Kommissionen: Andra samrådet Kontaktperson: Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Genomförandet av utstationeringsdirektivet ska tydliggöras Kommissionen antog i mars 2012 ett förslag till direktiv om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (KOM (2012) 131 slutlig). Förslaget syftar till att förbättra den praktiska tillämpningen av 1996 års direktiv om utstationering av arbetstagare. Någon ändring i sak i utstationeringsdirektivet föreslås inte. Utgångspunkten för förslaget har varit att rättvis konkurrens och skyddet för arbetstagare som utstationeras från ett medlemsland till ett annat utgör två viktiga delar av den inre marknaden. Undersökningar som vidtagits på uppdrag av kommissionen tyder dock på att inte alla av de omkring en miljon arbetstagare inom EU som är utstationerade i utstationeringsdirektivets mening arbetar under sådana anställnings- och arbetsvillkor som direktivet föreskriver. I syfte att ta itu med missbruk där arbetstagare inte får exempelvis den lön eller semester de har rätt till, bl.a. i byggbranschen, har kommissionen således lagt fram förslag till direktiv med konkreta åtgärder för att stärka övervakningen och förbättra den praktiska tillämpningen av de befintliga reglerna om utstationerad personal. SKL har lämnat ett yttrande över förslaget till Arbetsmarknadsdepartementet. Förbundet avstyrkte förslaget till tillämpningsdirektiv avseende utstationeringsdirektivet i dess nuvarande utformning. Särskilt en bestämmelse om ansvar för underleverantörs förpliktelser gentemot arbetstagarna har bedömts som tveksam och behöver enligt förbun-

dets uppfattning analyseras ytterligare. Arbetsmarknadsdepartementet har tillsatt en referensgrupp där SKL ingår för fortsatta diskussioner om kommissionens förslag. Kommissionen har samtidigt lagt ett förslag till förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, den s.k. Monti II-förordningen. Förslaget syftar till att förtydliga förhållandet mellan rätten att vidta stridsåtgärder och friheten att tillhandahålla tjänster inom EU. Tolv nationella parlament har dock inom ramen för sin subsidiaritetsprövning meddelat kommissionen ett s.k. gult kort (varning för att de överträtt sina befogenheter). Det är i dagsläget ej klart hur kommissionen kommer att gå vidare med förslaget till Monti II-förordning. SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till direktiv om utstationering (KOM (2012) 131 slutlig), Monti II-förordningen Kontaktperson: Tommy Larsson, tommy.larsson@skl.se , 08-452 73 95

Vitboken om framtida pensioner presenterad I sin vitbok, ”En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner”, pekar kommissionen på de utmaningar som pensionssystemen i alla EU-länder står inför, bland annat med anledning av en åldrande befolkning. Tillräckliga pensioner kan inte garanteras om inte kvinnor och män stannar kvar i arbetslivet längre och sparar mer när livslängden ökar. Kommissionen framhåller vidare att pensioner i allt högre grad är en fråga för hela EU. Pensionerna är viktiga för EU:s sociala och ekonomiska framgång. Ett lands pensionspolitik kan få effekter för andra länder vilket gör att hela unionen har intresse av att medlemsstaterna reformerar sina pensionssystem. Förslaget innebär ett omfattande och samordnat stöd till medlemsstaternas pensionsreformer. Vitboken om pensioner innehåller förslag på åtgärder som ska hjälpa medlemsstaterna att säkra tillräckliga pensioner på ett ekonomiskt hållbart sätt genom att uppmuntra människor att arbeta längre och spara mer till sin pension. Vitboken innehåller ett flertal initiativförslag, och endast ett par lagförslag. Paul Lindquist (M), kommunstyrelsens ordförande i Lidingö stad, har utsetts till Regionkom-

På gång inom EU. Hösten 2012. 15


Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

mitténs rapportör för denna  fråga. Förslaget kommer  att diskuteras i Europaparlamentet och rådet i år och under 2013. Därefter väntas  kommissionen komma med eventuella lagförslag i frågan. SKL: Arbetsgivarpolitik, Yttrande över grönboken Kommissionen: Vitboken om framtida pensioner Kontaktperson: Niclas Lindahl, niclas.lindahl@skl.se, 08-452 77 91

Kommissionens sysselsättningspaket Mot bakgrund av den höga arbetslösheten och den ekonomiska situationen inom EU har kommissionen lagt fram ett antal konkreta åtgärder och presenterat möjligheter till återhämtning och hög sysselsättning i ett s.k. Sysselsättningspaket. I paketet ingår ett meddelande om återhämtning och nio arbetsdokument, vilka handlar om: >> tendenser och utmaningar på arbetsmarknaden (analys), >> kvalitetskriterier för praktikprogram (samrådsdokument), >> genomförandet av initiativet ”Bättre möjligheter för unga” och de inledande åtgärder som vidtagits (lägesrapport), >> hur man utnyttjar de möjligheter att skapa jobb som bjuds genom grön tillväxt, >> hur man utnyttjar sysselsättningspotentialen inom IT, >> en handlingsplan för personalresurserna inom vårdsektorn i EU, >> personer som arbetar med hushållsnära tjänster (samrådsdokument), >> öppna, dynamiska och inkluderande arbetsmarknader (utvärdering av begreppet flexicurity), och >> reformen av det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) i syfte att nå Europa 2020-målen (en ingående beskrivning av Euresreformen) SKL har deltagit i arbetet med att utarbeta CEEP:s svar på sysselsättningspaketet. Kommissionen: Sysselsättningspaketet CEEP: Yttrande om hushållsnära tjänster, Yttrande om Quality Framework for Traineeships, Yttrande om grön tillväxt Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52.

16 På gång inom EU. Hösten 2012.

Europeiska förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning startar De europeiska arbetsmarknadsparterna BusinessEurope/UEAPME, CEEP och ETUC har antagit ett nytt gemensamt arbetsprogram för perioden 20122014. Parterna kommer att arbeta med frågor om bl.a. ungdomssysselsättning, jämställdhet, livslångt lärande samt arbetskraftens fria rörlighet och ekonomisk migration. Som den första, högst prioriterade frågan i arbetsprogrammet, startade parterna förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning i september 2012. SKL medverkar i arbetet med arbetsprogrammet genom sitt medlemskap i CEEP. SKL: Arbetsgivarpolitik CEEP: Pressmeddelande om arbetsprogrammet Kontaktperson: Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se 08-452 74 52

Ny strategi för hälsa och säkerhet på arbetet för perioden 2013–18 – beredning pågår Kommissionen arbetar för närvarande med en ny strategi för hälsa och säkerhet på arbetet för perioden 2013-18. Denna strategi är en uppföljare till nuvarande strategi som gäller för perioden 2007-2012. Ett av målen med den nuvarande strategin har varit att minska arbetsolycksfall med 25 procent jämfört med 2006. På en konferens i slutet av juni i Köpenhamn informerade kommissionär Andor att en version av den nya strategin, med en utvärdering av den nuvarande strategin och en ram för perioden 2013-2020, kommer att publiceras senare under 2012. Ett offentligt samråd kring detta dokument kommer troligen att följa, med målet att det slutgiltiga förslaget till strategi godkänns i mitten av 2013. Kommissionär Andor antydde vid denna konferens att den nya strategin kommer att fokusera på områden som psykosociala risker, nya teknologier (t.ex. nanoteknologi, genteknik och syntetisk biologi), implementering av EU-regler (särskilt i småföretag), förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och äldre arbetskraft. Han framhöll även betydelsen av att kommissionen samråder med de europeiska ar-


betsmarknadsparterna vid framtagning och genomförande av förbättringsåtgärder. SKL bevakar utvecklingen genom medverkan i CEEP:s arbetsgrupp för hälsa och säkerhet på arbetet. Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23.

Hospeem och EPSU förhandlar om riktlinjer kring äldre arbetskraft I december 2011 inledde HOSPEEM och EPSU förhandlingar för att ta fram riktlinjer och goda exempel på området äldre arbetskraft inom sjukhus-/ vårdsektorn. Förhandlingar har pågått under våren 2012 och siktar på att bli klara under hösten 2012. SKL har deltagit i HOSPEEM:s arbetsgrupp tillsammans med arbetsgivarföreträdare från Norge, Danmark och Österrike. Riktlinjerna syftar till att få arbetstagare att vilja och även kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23.

Regler om elektromagnetiska fält fördröjs – igen Ministerrådet och Europaparlamentet har återigen enats om att skjuta upp genomförandet av direktivet om skydd mot risker med elektromagnetiska fält i arbetet (2004/40). Direktivet innehåller gränsvärden som ska skydda arbetstagare mot exponering för elektromagnetiska fält (t.ex. från MRI-utrustning inom vården) och skulle ha varit införlivat i nationell rätt 2008. Alla parter var överens om att frågan behövde undersökas närmare, och deadline för genomförande flyttades fram till den 30 april i år. Kommissionen har lagt fram ett förslag med delvis andra regler, men förslaget har ännu inte antagits och fristen för att genomföra 2004 års direktiv har därför förlängts ännu en gång, till den 31 oktober 2013. SKL bevakar utvecklingen genom medverkan i CEEP:s arbetsgrupp för hälsa och säkerhet på arbetet.

Rökning på arbetsplatser EU-kommissionen arbetar med en konsekvensanalys om rökning på arbetsplatser som är tänkt att publiceras tillsammans med ett andra samsrådsdokument för de europeiska arbetsmarknadsparterna kring tobaksrök i mitten av 2013. Kommissionens generaldirektorat för hälso- och konsumentfrågor samlar för närvarande in uppgifter rörande den nuvarande situationen i medlemsstaterna beträffande rökfria miljöer och förändringar i lagstiftningar som behövs inför samrådet med de europeiska arbetsmarknadsparterna. SKL bevakar utvecklingen genom medverkan i CEEP:s arbetsgrupp för hälsa och säkerhet på arbetet. Kommissionen: Förslag till rådets rekommendationer om rökfria miljöer Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

Genomförande av ramavtalet om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården Direktivet bygger på ett avtal mellan arbetsmarknadsparterna HOSPEEM och EPSU som slöts 2010. Parterna bad kommissionen att omvandla detta avtal till direktiv. Målet med direktivet är att minimera skadorna och riskerna genom utbildning/ information/ träning samt användning av säkrare produkter. I Sverige har regeringen gett Arbetsmiljöverket uppdraget att implementera direktivet och Arbetsmiljöverket planerar att genomföra uppdraget genom förändringar i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1). Arbetsmiljöverket distribuerade ett förslag till föreskrifter under våren 2012 och bearbetar f.n. remissvaren på förändringsförslagen. Arbetsmiljöverket har aviserat att ett beslut om förändrade föreskifter kommer i slutet av 2012 och att de nya föreskrifterna ska gälla fr.o.m. maj 2013. Kommissionen: Direktiv 2010/32/EU Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

Kommissionen: Direktiv (2004/40) Kontaktperson: Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

På gång inom EU. Hösten 2012. 17


KAP ITEL

4

Miljö, energi och klimat samt transporter Färdplan 2050 I ett meddelande från kommissionen hösten 2011 lanserades Färdplan 2050. Den lyfter fram fysisk planering och åtgärder inom transportsektorn som viktiga instrument för att nå klimat- och energimålen. Som en del av Färdplan 2050 så har kommissionen presenterat Färdplan för ett koldioxidsnålt samhälle samt under våren 2012 en färdplan för energisektorn. Kommissionen: Färdplan 2050, Energifärdplan 2050, Färdplan för ett koldioxidsnålt samhälle Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63, Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Preliminär överenskommelse om energieffektiviseringsdirektivet är klar Direktivet kräver att medlemsstaterna sparar energi bl.a. genom renovering av fastigheter och krav på energieffektivisering i industrin. Målet är att förbättra energieffektiviseringen med 20  procent till 2020 ( jämfört med 1990 års nivåer).

18 På gång inom EU. Hösten 2012.

En preliminär överenskommelse om förslaget till reviderat direktiv om energieffektivitet togs i juni efter förhandlingar mellan rådet och parlamentet. Under diskussionerna om direktivets slutliga utformning har Regionkommittén, CEMR och SKL tydligt avvisat kravet om tre procent renovering per år för offentliga byggnader. Dessa organisationer drev tesen att kravet måste göras flexiblare för att kunna optimeras för vart och ett av medlemsländerna. Även den hårda regleringen av krav på upphandling av energieffektiva tjänster och produkter ifrågasattes. Riksdagens näringsutskott har även ifrågasatt direktivet utifrån bristande subsidiaritet. Förhandlingsresultatet har i allt väsentligt tillgodosett kraven från Regionkommittén, CEMR och SKL. SKL: Artikel om Energieffektiviseringsdirektivet Kommissionen: Energieffektivitet, Energieffektivitetsplan, Europaparlamentet: Energieffektiviseringsdirektivet Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63, Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66


Byggnaders energiprestanda och Nära-nollenergihus

Förväntade initiativ från kommissionen 2012

Direktivet om byggnaders energiprestanda från 2010 ska inarbetas i svensk lag. Regeringen presenterade en skrivelse våren 2012, som fått mycket kritik för att man i huvudsak valt Boverkets mer försiktiga linje framför Energimyndighetens mer pådrivande linje för energieffektivt byggande. En skärpning utöver dagens byggregler (BBR19) ska dock övervägas vid en kontrollstation 2015. SKL betonade i sitt remissvar i januari möjligheterna att gå längre i energieffektivt byggande både nationellt och på lokal nivå. SKL har i år prioriterat att ta fram en modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektivt byggande vid försäljning av kommunal mark. Samtidigt har bostadsministern gett Byggkravutredningen i uppdrag att föreslå begränsningar i kommunernas möjligheter att ställa egna tekniska krav på byggande. Förslag om detta väntas i november 2012.

Kommissionen presenterade i slutet av 2011 sitt arbetsprogram för 2012. I den presenterar kommissionen de nya initiativ som man har för avsikt att presentera under det kommande året.

EU: Direktiv om byggnaders energiprestanda SKL: Yttrande om byggnaders energiprestanda , Klimat Kontaktperson: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Energibeskattningen omfördelas Under 2011 har kommissionen lagt fram en rad förslag för att omfördela beskattningen mot resurskonsumtion (bestämmelser om energibeskattning). Samordningen av energi­och koldioxidbeskattning innebär att energiproduktion i handelssystemet för utsläppsrätter inte längre ska betala koldioxidskatt. Det skulle kunna riskera att leda till en återgång till ökad användning av fossila bränslen i fjärrvärme och kraftvärme i Sverige, men det motverkas av utsläppsrätter och andra nationella styrmedel som gröna certifikat. Kommissionen: Smartare energibeskattning för EU, Omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

>> Strategi för förnybar energi lanserades i juni 2012. Meddelande om Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden. Meddelandet drar upp riktlinjerna för perioden efter 2020. Det klargör den förnybara energins integrering med energimarknaden och behovet att öka andelen förnybar energi på marknaden efter 2020. I enlighet med prioriteringarna i Europa 2020 vill kommissionen nå en andel på 20 procent förnybar energi till 2020. Kommissionen håller f.n. på att ta fram underlag för ett ramverk med inriktning mot 2030. Nedanstående finns i kommissionens arbetsprogram, men har ännu inte kommunicerats. >> Den inre marknaden för energi: Kommissionen vill se över de framsteg som gjorts med att införa en inre marknad för energi till år 2014 och upp­muntra medlemsstaternas insatser genom att för allmänheten och näringslivet framhålla fördelarna med en inre marknad för energi samt se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder. >> Energiteknik i EU:s framtida energipolitik: Kommissionen vill beskriva de olika möjligheterna som energitekniken ger att fasa ut de fossila bränslena, utforma en heltäckande strategi för att främja energiteknik i enlighet med energiplanen 2050, och öka synergierna mellan medlemsstaternas och Europeiska kommissionens energipolitik. >> Klimatanpassning: Medlemsstaterna påverkas av de negativa följderna av klimatförändringar som ger avsevärda ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Strategin ska förbereda EU för att hantera kommande effekter av klimatförändringen. Strategin ska inriktas på åtgärder som ger ett mervärde på EU-­nivå. Huvudsyftet är att stärka kunskapsbasen om anpassning till klimatförändringar och att utveckla en lämplig ram för EU:s anpassning. SKL anser att staten måste ta ett stort ansvar för att minska utsläppen av klimatgaser och för att stödja den lokala och regionala nivån i anpass-

På gång inom EU. Hösten 2012. 19


Kapitel 4. Miljö, klimat och transporter

ningen till kommande klimatförändringar och hanteringen av större naturolyckor. Kommissionen: DG Energi, Intelligent Energy Europe, Meddelande om förnybar energi Kontaktpersoner: Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63 Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

Nytt miljöhandlingsprogram i slutet av 2012 I slutet av juni 2012 löpte det sjätte miljöhandlingsprogrammet ut. Efter påtryckningar från bland annat rådet och Regionkommittén pekar allt nu mot att kommissionen kommer att presentera ett sjunde miljöhandlingsprogram i slutet av året. EU:s miljöhandlingsprogram ligger sedan lång tid tillbaka till grund för utvecklingen av EU:s miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den europeiska miljöpolitiken. Av slutsatserna av miljöministrarnas möte i juni 2012 framgår det med all tydlighet att det behövs ett nytt program. Rådet ser gärna att det nya ramprogrammet länkas till Europa 2020-strategin och andra i, detta sammanhang, relevanta antagna strategier. Det nya programmet bör omfatta förslag till bättre genomförande av existerande miljölagstiftning och övergång till en grön ekonomi. Områden som särskilt bör ingå är biologisk mångfald, klimatförändring, vatten, stadsmiljön, miljö och hälsa. EU: Sjätte miljöhandlingsprogrammet Rådet: Pressmeddelande Kontaktperson: Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 7830

Översyn av EU:s luftpolitik Kommissionen har lanserat en omfattande över­ syn av Europas luftpolitik med avsikt att fastställa nya långsiktiga mål för perioden efter 2020. EU:s utsläppstaksdirektiv, luftkvalitetsdirektiv samt sektorspolitik för bl.a. transport, energi och industri ska utgöra viktiga delar av översynen. Översynen är nästa steg i det så kallade CAFE-programmet (Clean Air for Europe). Som en del av översynen inledde kommissionen ett offentligt samråd där berörda parter uppmanas att lämna synpunkter på hur EU:s luftkvalitetslagstiftning kan förbättras. Dessa synpunkter ligger till

20 På gång inom EU. Hösten 2012.

grund för identifieringen och prioriteringen av de frågor som ska ingår i översynen. Kommissionen förväntas presentera förslag av ändringar av tak­och luftkvalitetsdirektiven först under hösten 2013. Det finns möjligheter att påverka processen i olika steg. Under den första fasen förbereder kommissionen sitt eget förslag. Då företräds Sverige av Naturvårdsverket i kommissionens arbetsgrupper. När kommissionens förslag har presenterats vidtar förhandlingar i ministerrådet och i parlamentet. Regeringen har givit Naturvårdsverket i upp­drag att ta fram ett underlag inför förhandlingarna om kommissionens kommande förslag till ändring i EU:s luftvårdsdirektiv. SKL ingår i samrådgruppen för att ta fram underlaget. En delredovisning har skett där de övergripande prioriteringarna har en fortsatt hög ambitionsnivå det vill säga; minskade hälsoförluster av luftföroreningar, internationell sjöfart ska beaktas i den tematiska strategin, kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar samt en effektiv uppföljning av luftkvalitet. Med anledning av översyn av EU:s lagstiftning för luft har CEMR bildat en arbetsgrupp för att stärka det regionala och lokala perspektivet och göra inspel till kommissionen under beslutprocessen. SKL ingår i CEMR:s arbetsgrupp. Kommissionen: Översyn av luftpolitiken Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08-452 78 60

Riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) TEN är organisationen för transportnätet, energinätet och telenätet, där TEN-T står för transeuropeiska transportnätet. TEN-T är EU:s satsning för att inrätta ett fullständigt och integrerat transportnät inom unionen. Det finns fem huvudproblem som TEN-T avser att lösa. Det första är att det saknas förbindelselänkar, särskilt vid gränsövergångar. Det andra är stora skillnader mellan infrastrukturens kvalitet och tillgång i olika medlemsstater. Det tredje att det behövs bättre kopplingar mellan de olika transportslagen. För det fjärde bör de omfattande utsläppen av växthusgaser från transportsektorn minskas med 60 procent till år 2050. Slutligen har medlemsstaterna fortfarande stora skillnader mellan regler och krav exempelvis inom området för driftskompabilitet. TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av


ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande nätet är TEN-T:s grund och ska vara utbyggt 2050. Stomnätet ingår i det övergripande nätet och utgör de mest strategiska delarna i detta. Stomnätet ska vara utbyggt 2030. I Sverige föreslås stomnätet omfattas av den Nordiska triangeln (ingår i nuvarande TEN-T) samt Bottniska korridoren och Malmbanan. Det främsta skälet till utökningen är möjligheten för Europa att få tillgång till de viktiga råvarorna i norra Sverige. Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehåller också förslag till inrättande av en ny europeisk infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat Europa. I mars 2012 nådde EU:s transportministrar en överenskommelse om en allmän inriktning för TEN-T vilket innebär att ministerrådet nu är redo att inleda förhandlingar om förslaget med Europaparlamentet. Under hösten följer även detaljerade förhandlingar i rådet. SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet ställt sig positivt till förslaget att dela in transportnätet i ett prioriterat stomnät och ett övergripande nät. Stomnätet fokuserar på ett sammanhållet trafikslagsövergripande transportnät, vilket ökar förutsättningarna för att hela reskedjan för personoch godstransporter mellan länderna kommer att fungera. Utbyggnaden av stomnätet ställer mycket stora krav på medlemsländerna, framförallt gällande utbyggnad av ny järnväg och införande av ny teknik. SKL efterlyser därför en analys av vilka ekonomiska konsekvenser detta får för Sverige och för den nationella planen för transportinfrastruktur. SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten Parlamentet: Utskottet för transport och turism CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, tfn: 08-452 75 62

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur har kommissionen beslutat att föreslå att ett centralt förvaltat finansieringsinstrument skapas: Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting European Facility). Fonden ska vara inriktad mot finansiering av transport-, energi- och telekommunikationsprojekt. Syftet med FSE är att fortsätta arbetet inom befintliga projekt och att utveckla nya transeuropeiska infrastrukturprojekt. Totalt kommer FSE att ha en budget på 50 miljarder euro, och 10 miljarder euro av dem ska komma från Sammanhållningsfonden. För transportinfrastruktur föreslås i fonden 31,7 miljarder euro där bidrag till utredningar kan ges upp till 50 procent. För investeringar kan bidrag ges upp till 20 procent och för vissa projekt som går över landsgränserna inom järnväg och sjöfart så kan investeringsbidrag ges upp till 40 procent. Vissa ITS-projekt kan få upp till 50 procent bidrag. I juni 2012 enades ministerrådet om en delvis allmän riktlinje till ett utkast till förordning om inrättande av FSE. Utkastet till förordningen fastställer villkor, metoder och förfaranden för EU:s ekonomiska bidrag till TEN-projekt. Däremot ansvarar de olika sektorerna för utvecklingsstrategier, prioriteringar och genomförande. Dessa kommer därför att definieras i branschspecifika riktlinjer som kommer att antas separat. SKL: Yttrande Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten Parlamentet: Utskottet för transport och turism CEMR: Positionspapper Kontaktperson: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, tfn: 08-452 75 62

På gång inom EU. Hösten 2012. 21


KAP ITEL

5

Vård, omsorg och folkhälsa

Direktiv om patientrörlighet ytterligare ett steg närmare att föras in i svensk lag Socialdepartementet remitterade våren 2012 en departementspromemoria ”Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag” (Ds 2012:6) till bl.a. landstingen. Promemorian innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra direktivet om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Syftet med direktivet, som antogs av Europaparlamentet och rådet 2011 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober 2013, är att klargöra och kodifiera rättspraxis från EU-domstolen om patientens rätt att söka och bli ersatt för planerad sjukvård i andra medlemsstater. SKL:s styrelse ställde sig i sitt remissyttrande i juni 2012 bakom huvuddelen av de presenterade lagförslagen angående patientrörlighet inom EU. Den föreslagna lagen kommer att medföra en ökad tydlighet om vad som gäller vid vård i andra EU-länder, vilket är angeläget för den enskilde patienten, ansvariga myndigheter och vårdgivare. Förbundet betonar dock att staten ska ersätta landstingen för de kostnader som uppstår. Att så blir fallet ska stämmas av vid en kontrollstation

22 På gång inom EU. Hösten 2012.

2016. SKL framhåller att den princip som har gällt hittills, att den som beslutar också ska betala, ska gälla även i fortsättningen. Om staten väljer att överföra kostnadsansvaret till landstingen, bör därför även beslutsansvaret följa med. Förbundet inser dock komplexiteten i detta och föreslår därför att staten inledningsvis behåller beslutsfunktionen för EU-vården. SKL anser emellertid att även frågan om beslutsfunktion ska avgöras vid den kontrollstation som föreslås till 2016. I promemorian beräknas att kostnaderna för den del av EU-vården som enligt förslaget ska överföras till landstingen blir cirka 160 miljoner kronor per år. Socialdepartementet arbetar nu med en proposition om patientrörlighetsdirektivet som riksdagen ska behandla under våren 2013. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2013. SKL, som i grunden är positiv till patientrörlighetsdirektivet, men velat hävda principen om vård på lika villkor, har ända sedan förbundet 2008 yttrade sig över kommissionens förslag till direktiv, framfört sina uppfattningar till Regionkommittén, olika ledamöter i Europaparlamentet och Socialdepartementet. SKL för nu en kontinuerlig diskussion med Socialdepartementet om implementeringen av patient-


rörlighetsdirektivet. Förbundet har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Norrbottens läns landsting, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland bildat en särskild arbetsgrupp för att ingående diskutera och analysera de olika frågor som behöver beredas i det nu pågående lagstiftningsarbetet. SKL: Yttrande , EU: Direktivet (2001/24/EU) Regionkommittén: Yttrande CEMR: Yttrande Regeringen: Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag Kontaktperson: Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, tfn 08-452 76 62

e-Hälsa – Smart Open Services for European Patients (epSOS) För att öka patienters säkerhet och trygghet vid vård och behandling i annat EU-land samarbetar EU-länderna kring e-Hälsa. epSOS projektet, som samordnas av Sverige (Socialdepartementet och SKL), utgör en viktig del av detta samarbete. 23 länder samarbetar med syfte att definiera, specificera och testa utbyte av elektroniska recept och patientdata över landsgränser för att på sikt erbjuda sina medborgare dessa gränsöverskridande tjänster. Tjänsterna e-recept och patientöversikt erbjuds nu patienter och vårdgivare i sju av de deltagande länderna. Erfarenheterna av denna fas i projektet bidrar till fortsatt arbete med att uppdatera tjänsterna, bl.a. med ytterligare informationsmängder. Ytterligare en testfas är planerad till 2013 med avsikt at testa uppdaterade versioner med fler deltagande länder. Sverige avser att delta med båda tjänsterna under 2013. Varje år förskrivs 35 miljoner e-recept i Sverige. Under förutsättning att ett specifikt samtycke har lämnats kommer dessa att kunna expedieras på epSOS-apotek i utlandet. Personer från andra epSOS-länder som besöker Sverige kommer att kunna få sina e-recept expedierade på ett antal apotek i Skåne, Stockholm och Norrbotten. På samma platser kommer ett antal vårdcentraler och akutmottagningar beredas åtkomst till utländska patientöversikter. Successivt kommer antalet deltagande vårdgivare och apotek att öka. Intentionen är på sikt att alla svenska apotek ska expediera utländska e-recept. Det svenska deltagandet i epSOS bygger på tillämpning av de nationella tjänster som utvecklats inom ramen för strategin för nationell e-Hälsa.

SKL: e-Hälsa Kommissionen: Digitala agendan epSOS: Webbplats Kontaktpersoner: Fredrik Lindén, fredrik.linden@skl.se, 08-452 7334, Eva Leach, eva.leach@cehis.se, 070-665 5111

Läkemedelspaketet Under 2010 och 2011 har rådet och Europaparlamentet antagit ny lagstiftning inom två av de tre områden där kommissionen presenterade lagförslag inom det s.k. läkemedelspaketet 2008. Det är direktivet om säkerhetsövervakning av läkemedel samt direktivet om skydd mot förfalskade läkemedel. Förslaget om säkerhetsövervakning är nu införlivade med svensk rätt, bl.a. genom ett antal föreskriftsändringar av Läkemedelsverket. Ett direktiv med smärre ändringar är att vänta under hösten 2012. Vad gäller förfalskade läkemedel avser Regeringskansliet att lägga en proposition under 2012 för att direktivet ska vara genomfört innan årsskiftet. Det tredje förslaget inom läkemedelspaketet, direktiv och förordning om patientinformation om receptbelagda läkemedel, handlar om vilken information som läkemedelsföretagen ska kunna tillhandahålla gentemot patient utan att bryta mot reklamförbudet. Kommissionens ursprungliga förslag från 2008 mötte kritik från många håll – bl.a. Sverige. När parlamentet behandlade förslaget vid sin första läsning enades man om ett antal förändringar i syfte att stärka patienternas intressen. I oktober 2011 antog kommissionen därför ett reviderat förslag som innebär att bara viss saklig och objektiv information tillåts. Det infördes en begränsning i kommunikationskanaler i syfte att begränsa påtvingad information, t.ex. att bara officiella webbplatser får användas och att tryckt information bara får ges på begäran av patienten. Det föreslås också ett kvalitetskrav på informationen samt att kontroll av berörd myndighet måste ske innan publicering. I februari 2012 publicerade dock kommissionen ett nytt reviderat förslag där man införlivat många av de ändringar som parlamentet föreslog vid första läsningen. Detta förslag ersätter förslaget från oktober 2011. Kommissionens reviderade förslag ligger nu i parlamentet för nytt ställningstagande i en första läsning innan rådet kan fatta beslut. Enligt uppgift finns dock fortfarande ett stort motstånd i rådet mot kommissionens förslag till ny lagstiftning. SKL var kritiskt till det ursprungliga förslaget

På gång inom EU. Hösten 2012. 23


Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

och inför behandlingen i Europaparlamentet 2010 skickade dåvarande ordföranden i SKL:s sjukvårdsdelegation Henrik Hammar (M) en skrivelse till de svenska parlamentarikerna i ansvarigt utskott med en uppmaning om att inte urholka förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel. Förbundets ståndpunkt fick gehör i och med att parlamentet beslutade att inte utvidga reklamundantaget vilket i sin tur lett till det nu reviderade förslaget. SKL: Yttrande EU: Direktiv om säkerhetsövervakning av läkemedel, Direktiv om förfalskade läkemedel, Direktiv om patientinformation Kommissionen: Kommissionens reviderade förslag till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda läkemedel. Patientinformation, ”Frågor och svar” Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

steg inom forskning och mycket har skett på det internationella planet. I synnerhet har EU och 26 av dess medlemsstater anslutit sig till Världshälso­organisationens ramkonvention om tobakskontroll som trädde i kraft i februari 2005. Översynen av to­baksvarudirektivet är en följd av denna utveckling. Översynen är också ett svar på Europaparlamentets och rådets begäran samt kommissionens rapport från november 2007 om tillämpningen av tobaks­varudirektivet där man kartlade var förbättringar kan göras. SKL har lämnat synpunkter på direktivet till re­ geringen och kommissionen. Förbundet instämmer i den av EU beskriva problembilden och förespråkar i allt väsentligt en skärpning av direktivet. SKL: Folkhälsa, Yttrande Kommissionen: Om översynen, Direktiv (2001/37/EG) Kontaktpersoner: Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12 Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Översynen av EU:s tobaksregelverk

Revidering av transparensdirektivet

Enligt EU är tobak den största enskilda anledningen till sjukdomar som kan undvikas och leder till uppskattningsvis 650 000 dödsfall årligen inom unionen. På världsnivå uppskattar Världshälsoorganisationen, WHO, att tobakskonsumtion kommer att leda till att nästan sex miljoner människor dör bara under 2012. Denna siffra kan gå upp till åtta miljoner fram till 2030 om inte åtgärder vidtas för att motverka denna oroande tendens. Därför står det absolut klart att man måste agera på EU­-nivå. Kommissionen genomförde hösten 2010 ett öppet samråd om tobaksvarudi­rektivet. 85 000 svar kom in i det öppna samrådet, en ovanligt hög siffra, varav det stora flertalet var från enskilda personer. Andra deltagare i samrådet var företrädare för tobakssektorn, icke­statliga or­ganisationer, regeringar och myndigheter. Deltagarna i samrådet ombads att yttra sig över flera möjliga åtgärder som placering av obligatoriska hälsovarningar eller tydliga bilder på tobakspaketen, neutrala förpackningar utan märk­ning, reglering av skadliga och attraktiva ämnen i tobaksprodukter, samt begränsning av eller förbud mot försäljning av tobaksprodukter på internet och i automater. Bearbetningen och analyserna av svaren genomfördes under 2011. Kommissionen väntas presentera ett förslag till skärpt tobaksvarudirektiv i slutet av 2012. Tobaksvarudirektivet (2001/37/EG) som gäller nu antogs 2001. Sedan dess har det gjorts avsevärda fram-

I mars 2012 lämnade kommissionen ett förslag till nytt direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen av läkemedel avsedda för människor och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen, det så kallade transparensdirektivet. Förslaget tar i huvudsak upp anpassningar av det gällande direktivet, gällande tidsfristerna avseende prissättningsbeslut för läkemedel, ett ökat insynskrav även gällande efterfrågesidans åtgärder för att kontrollera eller främja förskrivning av vissa läkemedel samt efterlevandeinstrument. SKL:s styrelse avvisade direktivet när yttrandet behandlades i april 2012. Förbundet ansåg att syftet var vällovligt men att förslagen inte var acceptabla, bl.a för att de gick emot principen om det kommunala självstyret samt att de inte bedömdes som ändamålsenliga för svenska förhållanden. Förslaget till nytt transparensdirektiv behandlas nu i parlamentet och rådet.

24 På gång inom EU. Hösten 2012.

SKL: Yttrande Kommissionen: Förslag till reviderat transparensdirektiv (89/105/EEG) Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05


Revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel Kommissionen aviserade i sitt arbetsprogram för 2012 en översyn av direktivet om kliniska prövningar. Syftet är att öka kunskapen och innovationen i den kliniska forskningen samt att korrigera bestämmelser i direktivet som kan ha missgynnat kliniska prövningar i Europa. Frågor för behandling är av administrativ natur som t.ex. väntetider, att motverka beslut som strävar åt olika håll inom EU och enhetliga rapporteringsmetoder. I juli 2012 antog kommissionen ett förslag till ny förordning som är tänkt att ersätta nuvarande direktiv. Kommissionen föreslår bl a en enhetlig klinisk prövningsansökan och en gemensam webbportal för ansökningar i hela unionen, ett flexibelt och snabbt bedömningsförfarande, tydliga tidsfrister och en tydlig skillnad i vilka frågor medlemsstaterna samarbetar om vid bedömningen och vilka frågor som kräver nationell/lokal hänsyn. Förslaget till ny lagstifning, som nu ligger i parlamentet och rådet för beslut i en första läsning, har remissbehandlats under hösten 2012. Kommissionen: Förslag till förordning (COM/2012/0369), Kommissionens arbetsprogram Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl, gunilla. thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Tanken är att vi ska reflektera över åldrandet. Vad betyder det att vi blir både äldre och håller oss friskare än tidigare? Vilka möjligheter ger det oss? Temaåret ska uppmuntra beslutsfattare och aktörer att sätta upp mål och göra vad som krävs för att uppnå dem. Europaåret ska inte bara starta en debatt, det ska leda till konkreta resultat. Den svenska regeringen och myndigheter genomför insatser under temaåret. Möjlighet finns att söka medel från olika EU­-program och fonder för ideella och idéburna organisationer. Även privata företag, kommuner, landsting, myndigheter, universitet och högskolor kan söka medel för lokala eller regionala projekt. Många kommuner och landsting har genomfört olika åtgärder med anledning av temaåret.

SKL: Äldrefrågor Kommissionen: Europaåret för aktivt åldrande Svenska ESF-rådet: Äldreåret 2012 Folkhälsoinstitutet: Äldreåret 2012 Kontaktperson: Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Nytt förslag till hälsoprogram för perioden 2014–2020 Kommissionen presenterade i november 2011 ett förslag till nytt hälsoprogram. Programmet blir EU:s tredje sammanhållna hälsoprogram. Det första programmet kallades folkhälsoprogram (2003– 2008), det andra gemenskapsprogram för åtgärder inom hälsoområdet (2008–2013) och det tredje kommande programmet föreslås heta Hälsa för tillväxt (2014-2020). Som man kan utläsa av namnen har programmen utvecklats från att ha folkhälsan i fokus till att ha ett bredare perspektiv. Det föreslagna programmet ska stödja och komplettera medlemsstaternas arbete med att uppnå följande fyra mål: >> Utveckla innovativa och långsiktigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem >> Öka tillgången till bättre och tryggare hälsooch sjukvård >> Främja hälsa och förebygga ohälsa >> Skydda människor från gränsöverskridande hot mot hälsan Inom det första målet tar man bl.a. upp bristen på personal och ekonomiska resurser. Det andra målet behandlar främst vårdkvalitet och patientsäkerhet. Det tredje målet fokuserar på folkhälsofrågor och riskfaktorer och det fjärde målet på smittskydd. Förslaget till program behandlas nu i Europaparlamentet och rådet som väntas fatta beslut under 2013. SKL har framfört synpunkter genom de svenska ledamöterna i Regionkommittén, som lämnade sitt yttrande under våren 2012, och genom deltagande i den arbetsgrupp som Socialdepartementet tillsatt för att bereda svenska ståndpunkter. SKL har bl.a. framfört att större fokus bör läggas på folkhälsofrågor samt att god hälsa har ett egenvärde och inte bara är ett medel för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dessutom anser SKL att programmet bör anknyta till WHO:s hälsostrategi Health 2020.

På gång inom EU. Hösten 2012. 25


Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

Kommissionen: Hälsa för tillväxt Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Karin Berensson, karin.berensson@skl.se, 08-452 76 90

Kommissionen: Handlingsplan, Strategi mot antibiotika­ resistens, TATFAR Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA: Antibiotikaresistens Kontaktperson: Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72

Handlingsplan mot antibiotikaresistens Antibiotikaresistens är ett växande problem. Enbart inom EU bidrar resistensproblematiken till 25 000 dödsfall och ekonomiska förluster på i storleksordningen 1,5 miljarder euro på grund av extra vårdkostnader och förluster av produktivitet. Europeiska kommissionen antog i november 2011 en strategi för att bekämpa hotet från antimikrobiell resistens för människors, djurs och växters hälsa. Det inkluderar utfasningen av antibiotika för icke-medicinsk användning i djur och omfattar en rad åtgärder på EU-nivå och nationell nivå inom datainsamling, övervakning, forskning och ökad medvetenhet. De åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna inom humanmedicin anges i en rekommendation om återhållsam användning av antibiotika. På internationell nivå samarbetar länderna genom en mellanstatlig arbetsgrupp för antibiotikaresistens som rapporterar till Codex Alimentariuskommissionen. EU och USA har också skapat en transatlantisk arbetsgrupp om frågor som rör antibiotikaresistens (TATFAR). Till stöd för kommissionens handlingsplan mot hot från antibiotikaresistens, samt som svar på TATFAR:s rekommendationer, lanserades i maj 2012 initiativet för innovativa läkemedel (IMI). IMI är ett antal initiativ för forskningsfinansiering som förväntas upprätthålla och stärka forskningen för att bekämpa resistens mot antibiotika, och presentera en mängd möjligheter till ett starkt tvärvetenskapligt samarbete mellan bl.a. forskare, kliniker och läkemedelsföretag. SKL arbetar, i samarbete med ett antal andra organisationer och myndigheter i Sverige, utifrån åtgärderna i ovanstående handlingsplan. Under 2010 tecknade Sveriges Kommuner och Landsting och staten en överenskommelse med syfte att öka patientsäkerheten där ett av områdena var minskad användning av antibiotika. Överenskommelsen sträcker sig till och med 2014.

26 På gång inom EU. Hösten 2012.

Europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA) Kommissionen har inom ramen för Innovationsunionen, som är en del av Europa 2002-strategin, lanserat konceptet ”europeiska innovationspartnerskap”. Syftet med dessa partnerskap är att främja genombrott och innovatio­ner för att möta samhällsutmaningar och vinna kon­kurrensfördelar. Innovationspartnerskapen bygger på tanken att myndigheter, frivilligorganisationer, forskarsamhället och näringslivet tillsammans ska arbeta för att bra idéer kommer till bred användning. Konceptet testas nu i ett pilotpartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (”European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing”). Målet är att till 2020 höja medellivslängden i Europa med två friska år. En styrgrupp ledd av EU-­kommissionärerna Ne­ elie Kroes (digitala agendan) och John Dalli (hälsa och konsumentfrågor) presenterade i november 2011 en strategisk genomförandeplan. I planen pekade styrgruppen ut sex särskilda åtgärdsområden: >> få patienterna att följa sina läkemedelsordinatio­ ner >> förebygga skröplighet med fokus på undernäring >> förebygga fallskador >> sprida integrerade vårdmodeller avseende kro­ niska sjukdomar >> förbättra spridningen av driftskompatibla IT­lösningar som underlättar eget boende >> fortsätta främja innovation avseende åldersvän­ liga byggnader, städer och miljöer. Kommissionen ställde sig i februari 2012 bak­om genomförandeplanen i och med att kommissionen antog meddelandet ”Taking forward the Strategic Implementation Plan of the European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing”. Våren 2012 gick kommissionen ut med en första inbjudan till berörda parter att engagera sig i konkreta insatser för innovation inom aktivt och hälsosamt åldrande. När ansökningstiden gick ut hade 261 projekt lämnats in för att ingå i EIPAHA och under som-


maren inrättades arbetsgrupper med uppgift att ta fram handlingsplaner inom de sex olika åtgärdsområdena. Vidare sjösatte kommissionen i april 2012 en ”marknadsplats för innovativa idéer” som ska hjälpa intressenter att hitta partners, utbyta bästa praxis och sprida forskningsresultat. Marianne Olsson, verksam som expert på SKL:s avdelning för vård och omsorg, satt med på ett personligt mandat i den styrgrupp som under 2011 tog fram den strategiska genomförandeplanen. SKL: EIPAHA Kommissionen: EIPAHA, Meddelande Kontaktperson: Marianne Olsson, marianne.olsson@skl.se, 08-452 70 00

Översyn av EU:s direktiv om medicintekniska produkter Kommissionen avser att under hösten 2012 lägga fram förslag till ny europeisk lagstiftning om medicintekniska produkter. EU har idag tre direktiv som reglerar marknadstillträde, internationell handel och konkurrensförhållanden för dessa produkter. Dessa är direktiven om aktiva medicintekniska produkter för implantation (1990), medicintekniska produkter (1993) och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (1998). Kommissionen inledde 2008 en översyn av dessa direktiv och har bl.a. genomfört två öppna samråd 2008 och 2010. Kommissionen har aviserat att den kommer att lägga förslag till två förordningar som ersätter de tre nuvarande direktiven. Syftet är att anpassa lagstiftningen till de tekniska och vetenskapliga framsteg som har gjorts och skapa enklare och tydligare regler som både främjar innovation och garanterar patientsäkerheten. SKL har i samrådsförfarandet lämnat synpunkter genom European Hospital and Healthcare Federation (HOPE). Kommissionen: Regelverket för medicintekniska produkter Kontaktperson: Pål Resare, pal.resare@skl.se, 08 452 79 593

På gång inom EU. Hösten 2012. 27


KAP IT EL

6

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Förslag till nya upphandlingsdirektiv Kommissionen publicerade i slutet av december 2011 förslag till nya direktiv för upphandling inom både den klassiska sektorn (varor, tjänster och bygg­entreprenader) och inom försörjningssektorn (vat­ten, energi, transport och postområden). Förslagen har föregåtts av en grönbok där kom­ missionen ställde ett stort antal frågor rörande upp­ handling. Kommissionen presenterade svaren vid en stor konferens i Bryssel i juni 2011 och konsta­ terade då att en mycket stor del av svaren innehåll krav på förenkling av regelverket. Tyvärr återspeg­ las inte detta i de presenterade direktivförslagen. Förslaget till direktiv inom den klassiska sektorn innehåller en del nyheter och är mycket detaljerat. Vissa transaktioner mellan upphandlande myndig­ heter och deras bolag m.m. undantas liksom vissa typer av samarbete mellan myndigheter. Uppdel­ ningen i A-­och B­-tjänster tas bort, medan man in­ för speciella regler för vissa hälso­och sjukvårds­ tjänster, sociala tjänster och vissa andra personliga tjänster motsvarande ungefär nuvarande reglering av B­-tjänster. Man föreslår också möjlighet att använda sig

28 På gång inom EU. Hösten 2012.

av ett särskilt system för selektiv upphandling vid upphandling för regionala och lokala myndigheter. Miljöfrågor och sociala aspekter får ganska stort utrymme och man föreslår införandet av s.k. inno­ vationspartnerskap. Elektronisk upphandling är en fråga som prioriteras och reglering föreslås av användandet av elektroniska kataloger. För att un­ derlätta för leverantörer föreslås bl.a. införande av ett s.k. upphandlingskörkort och förenkling av informationsskyldigheterna. Helt nya bestämmelser om ändringar i upphand­ lade kontrakt föreslås, liksom regler om jäv. Det föreslås inga lättnader när det gäller att få använda förhandlat förfarande. Om man inte delar upp stora kontrakt i mindre delar ska detta motiveras. Regler­ na om inköpscentraler kompletteras med regler om tillfällig gemensam upphandling. Styrning har fått stort utrymme i förslaget och till­ synsorganens (Konkurrensverket i Sverige) uppgif­ ter blir många. De upphandlande myndigheterna ska exempelvis överlämna den fullständiga texten till alla större kontrakt till tillsynsorganet. Förslaget behandlas nu i rådet och parlamentet och Regionkommittén ska yttra sig över förslaget. Catarina Segersten Lars­ son (M) från Landstinget i Värmland har utsetts till


Regionkommitténs rapportör för kommitténs yttrande. Europaparlamentet beräknar vara klara med behandlingen av frågan i slutet av 2012. Just nu är det viktigt att sprida SKL:s ståndpunkter och förutom arbetet i Regionkommittén har förbundet fortlöpande kontakter med Regeringskansliet och Europaparlamentet i frågan. SKL:s experter ingår dessutom i CEMR:s arbetsgrupp för offentlig upphandling. SKL: Upphandling, Debattartikel Kommissionen: Grönboken, Upphandling, Upphandling inom försörjningssektorn Kontaktpersoner: Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se, 08-452 76 45

Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet föreslagna: djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre I december 2010 antog kommissionen en grönbok om ”Mervärdesskattens framtid – ett enklare, sta­ bilare och mera effektivt mervärdesskattesystem”. Därefter genomfördes ett offentligt samråd under sex månader som resulterade i 1 700 synpunkter. Samtidigt genomförde kommissionen en ekono­ misk utvärdering av systemet och föreslog att en ny egen resurs som bygger på mervärdesskatt inrättas för att finansiera EU:s budget. I december 2011 antogs ett meddelande om mervärdesskattens framtid. Meddelandet bygger på resultaten från det offentliga samrådet, men också på diskussionerna med medlemsstaterna och de synpunkter som framförts av EU:s institutioner. Med­ delandet är ställt till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Förslagen i både grönboken och meddelandet påverkar det, i svensk grundlag reglerade, kommunala självstyret. En övergång från direkt skatt (skatt på arbete och sparande) till indirekt skatt (mervärdes­ skatt och punktskatter) innebär att kommunernas beskattningsrätt tas bort och därmed också kom­munernas möjlighet att finansiera sin verksamhet, vilket är djupt oroande. Detta har SKL vid uppre­ pade tillfällen uppmärksammat kommissionen på. I sammanhanget är det också viktigt att notera att inga särlösningar för den ideella sektorn föreslås utan kommissionen uppmanar medlemsstaterna att istället utnyttja befintliga alternativ för att minska skattebördan. För Sveriges föreningsliv skulle detta vara djupt olyckligt.

Europaparlamentets betänkande i frågan an­togs i oktober 2011 och däri framhålls vikten av att grundligt bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret inom medlemsstaterna när man diskute­rar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning. I meddelandet anges prioriteringar och ett prak­ tiskt arbetsprogram för de kommande åren med flera förslag, både vad gäller lagstiftning och icke­ lagstiftning samt ett antal djupgående studier som ska inledas för att förbereda ytterligare förslag. Prioriteringarna syftar, förutom till förenklingar och skatteväxling, även bl.a. till att förstärka den före­slagna utvecklingen av nya resurser som bygger på mervärdesskatt. Kommissionen avser att regelbundet avge lägesrapporter och lägga fram nya åtgärder. Ett slutligt direktivförslag kan förväntas under 2014. SKL avser att fortsätta bevaka och påverka direktivets utformning samt föra dialog med svenska regeringen, Europaparlamentet och kommissionen. SKL: Yttrande till finansdepartementet, Svar på kommissionens grönbok Regeringen: Svar på kommissionens grönbok, Faktapromemoria Kommissionen: Grönboken, Meddelande om mervärdesskattens framtid Kontaktperson: Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

Köp från egna bolag Riksdagen har i enlighet med regeringens proposition (2011/12:106) beslutat att den tillfälliga undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 a § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, som bygger på EU-domstolens Teckalpraxis, ska ersättas med en permanent bestämmelse som kommer att träda ikraft den 1 januari 2013. Den föreslagna bestämmelsen har en snarlik lydelse som det temporära undantaget vilket upphör att gälla den 1 januari 2013. Syftet är att bestämmelsen ska överensstämma med EU-domstolens praxis om Teckal-kriterierna. Regeringen: SOU 2011:43 Kontaktperson: Mathias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08 452 79 84

På gång inom EU. Hösten 2012. 29


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

E-upphandling och e-handel Inom EU finns ett stort intresse för att genom ökad elektronisk offentlig upphandling samt e­-fakturering främja den inre marknaden och reducera den administrativa bördan för både offentlig och privat sektor. Kommissionen beskrev detta bland annat i en grönbok 2010 och ställde samtidigt frågor kring medlemsstaternas uppfattning om e­-upphandling, upplevda hinder m.m. SKL besvarade grönboken, både via Finansdepartementet och direkt till kom­ missionen. Av svaren som kom in fanns, från såväl leverantörssidan som offentliga köpare, ett intresse för e­-upphandling och runt hälften kunde tänka sig obligatorisk sådan. När kommissionens förslag till nya upphand­ lingsdirektiv presenterades i december 2011 fanns ett antal bestämmelser kring e­-upphandling. Det förslås att centraliserad inköpsverksamhet och in­ köpscentraler ska införa e­-upphandling och efter en övergångstid ska det gälla alla upphandlande myndigheter. Det finns regler om vad som avses med e­-upphandling och hur kommissionen genom delegerade akter kan hänvisa till bl.a. tekniska format och standarder. Vidare finns även regler om elektroniska kataloger, europeiskt upphandlingspass m.m. Kommissionen driver även frågorna om e-­upp­ handling vidare genom andra åtgärder. En expert­ grupp har tillsatts, där SKL är representerad. Ex­ pertgruppen ska i en rapport ta upp frågor kring lämpliga lösningar för e­-upphandling, se på processen för e-upphandling inklusive säkerhetsaspekter samt policyrelaterade frågor. Vidare ska en studie göras av konsulter för att för att finna lämpliga indi­ katorer för att följa utvecklingen av e-­upphandling och öka benchmarking samt vidare kring utbyte av goda exempel inom EU. PEPPOL­-projektet (Public e­-Procurement On Line), där både vissa delar avupphandlingsfasen samt e­-beställningar och e-­fakturering ingår, fortsätter. Projekt drivs inom ramen för kommis­ sionens ramprogram för forskning och innovation. Pilottester har genomförts i syfte att möjliggöra fungerande elektronisk meddelandeutväxling mel­ lan medlemsstaterna, främst har elektroniska fak­ turor utväxlats. Sverige deltar i PEPPOL och var för övrigt det första landet som mottog elektroniska fakturor från annat land (Danmark), inom ramen för PEPPOL. Därefter har både fakturor och andra dokument utväxlats mellan olika medlemsstater och via PEPPOL:s infrastruktur. I exempelvis Norge lanseras nu infrastrukturen som ett konkret alter­ nativ till kommunikation när e­-fakturering under

30 På gång inom EU. Hösten 2012.

2012 blir obligatoriskt mellan offentlig sektor och leverantörerna. PEPPOL avslutas som projekt under 2012, men det pågår diskussioner kring hur en fortsatt förvalt­ ning av både infrastrukturen och andra delar skulle kunna ske. Det finns även en ambition att främja den elek­ troniska meddelandeutväxlingen när det gäller e­-fakturering konkret. I ett direktiv antaget 2010 finns regler bl.a. kring elektronisk fakturering. Det stadgas att pappersfakturor och elektroniska faktu­ ror ska behandlas lika. Direktivet ska genomföras av medlemsstaterna senast i slutet av december 2012 och under året väntas en proposition från Finans­ departementet. Kommissionen har även tillsatt ett så kallat fler­ partsforum (Multi Stakeholders Forum) i syfte att främja ökad e-­fakturering. Deltagare i detta forum är två representanter för varje medlemsland. Det har även bildats nationella fora och i Sverige har ett sådant öppet forum bildats inom ramen för NEA:s verksamhet (Nätverket för Elektroniska Affärer). Vidare ska varje land ta fram strategier för att öka användandet av e­-fakturering. SKL deltar aktivt i arbetet i det nationella forumet. När det gäller standardiseringsarbete för att skapa förutsättningar för att utbyta e-handelsdo­ kument fortsätter arbetet inom bl.a. EU:s standar­ diseringsorgan CEN och FN:s organ UN/CEFACT. Standardiserade meddelanden i övrigt på upp­ handlingsområdet bedrivs även inom CEN; dess workshop CEN/BII2, som avslutas under 2012. Det kommer att finnas möjlighet att svara på remiss från CEN/BII2 från och med i juni 2012. SKL: Upphandling och konkurrens , E-handel Kommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt upphandlingsdirektiv Övrigt: PEPPOL, CEN/BII2 Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl, kerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) Kommissionens ovan redovisade initiativ på området för statligt stöd ligger mycket nära det moderniseringsarbete kommissionen bedrivit på området ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. I slutet av december 2011 – inom ramen för det som kallas inre marknadsakten – presenterade kommissionen en översyn av sina regler för hur er-


sättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas i förhållande till EU-rättens regler om statligt stöd. I översynen klargör kommissionen vissa principer för hur EU:s statsstödsregler tillämpas. Detta kan i sig bidra till en större rättslig säkerhet eftersom vi därmed har möjlighet att utgå från en samsyn kring hur regelverket ska tillämpas. Huruvida det nu avslutade arbetet inneburit att det blivit lättare att hantera dessa frågor och om den lokala nivåns handlingsutrymme ökat eller inte – återstår dock att se. Bakgrunden till den under 2011 presenterade inremarknadsakten finns i det s.k. Monti-Kroespaketet. I detta har kommissonen bearbetat reglerna för offentliga stöd i förhållande till vad som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Alla myndigheter som på något vis hanterar ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse berörs av detta. Det innebär att inremarknadsakten är relevant för såväl nationella, som regionala och lokala myndigheter. Det initiativ kommissionen presenterade i december 2011 består av tre delar: >> ett meddelande som klargör hur kommissionen ser på grundläggande begrepp, >> ett beslut som begränsar myndigheters anmälningsskyldighet, >> en reviderad ram för hur kompensationsbelopp ska beräknas. I maj presenterade kommissonen slutligen >> en förordning som innebär att gränsen för s.k. minimistöd höjs till 500 000 € för en treårs­ period (Förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012). Kommissionens syfte med översynen har varit att skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om att konkurrensaspekterna kommer att beaktas skarpare i ”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt – överlämnas genom ett öppet och transparent anbudsförfarande för att garantera bästa kvalitet till lägsta kostnad för skattebetalarna. I meddelandet behandlar kommissionen innebörden av grundläggande begrepp som exempelvis ”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta för nationella, regionala och lokala myndigheter att

tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommissionens klargöranden är svårare att bedöma. I förenklande syfte införs generella undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd till kommissionen. Undantaget omfattar alla sociala tjänster oavsett hur stor kompensationen är och andra SGEI där kompensationen överstiger 15 miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster som handlar om att tillgodose sociala behov; hälsooch långtidsvård, barnomsorg, tillgång till och återanpassning på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av sårbara grupper. SKL: SGEI Kommissionen: SGEI. Förordning om tjänster av allmänt intresse Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Regelverket kring offentligt stöd EU:s reglering av offentligt stöd – statsstödsreglerna – syftar till att skydda väl fungerande konkurrensförhållanden på den inre marknaden. Offentliga medel ska inte kunna användas så att de på ett otillbörligt sätt gynnar vissa företag eller viss produktion. Bestämmelserna gäller för alla former av offentligt stöd. Det innebär att också stöd med kommunala medel kan träffas av EU-rättens statsstödsregler. I korthet innebär reglerna att en kommun eller ett landsting som gör en affär med en näringsidkare måste agera konkurrensneutralt. Rättsområdet innehåller många svåra bedömningar – och det finns numera flera exempel där enskilda kommuner anses ha lämnat rena bidrag alternativt sålt kommunal egendom till underpris på sådana villkor att kommissionen haft anledning att inleda utredning mot Sverige. Ett tiotal ärenden har under senare tid varit under handläggning. Huvudsakligen har det handlat om prissättning i samband med försäljningar av kommunala fastigheter alternativt försäljning av kommunal verksamhet – s.k. avknoppningar inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Merparten av dessa ärenden är numera avskrivna, men ett par ärenden är fortfarande under handläggning i kommissionen – varav minst ett i form av ett överträdelseärende mot Sverige. De svenska reglerna för handläggning av otil�låtna statsstöd är bristfälliga. En statlig utredning

På gång inom EU. Hösten 2012. 31


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

har sett över de svenska genomförandereglerna på statsstödsområdet, men förslaget har ännu inte lett till lagstiftning SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens Regeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68 Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79 Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

EU-initiativ kring modernisering av statsstödsreglerna I EU bedrivs ett brett arbete för att modernisera kontrollen på statsstödsområdet. I juni lanserade kommissionen ett initiativ på detta område. Enligt ett tal av kommissionär Almunia i juni i år är syftet med moderniseringsarbetet att öka kommissionens möjligheter att göra egna prioriteringar och starta fler undersökningar på eget initiativ i sektorer där konkurrensproblemen är mer framträdande. I samma anförande lyfter Almunia fram behovet av att främja en sund användning av offentliga medel till förmån för tillväxtorienterade strategier och samtidigt begränsa en snedvridning av konkurrensen som kan leda till olika konkurrensvillkor på den inre marknaden. Kommissionens moderniseringsarbete tar sikte på både de materiella reglerna och på procedurreglerna och innehåller bl.a. följande: >> En eventuell översyn av förordningen om stöd av mindre betydelse på grundval av en detaljerad konsekvensbedömning, med hänsyn tagen till situationen i samtliga medlemsstater och hela den inre marknaden samt till budgetkonsekvenserna av en sådan översyn, i syfte att undersöka om det nuvarande tröskelvärdet fortfarande motsvarar marknadsförhållandena. >> Eventuella ändringar av rådets bemyndigandeförordning för att ge kommissionen möjlighet att förklara att vissa kategorier av stöd är förenliga med den inre marknaden och därför undantas från förhandsanmälan. Detta skulle i sin tur möjliggöra en ökning av de stödtyper som, utifrån kommissionens erfarenheter, skulle kunna dra nytta av en sådan förenklad kontroll,

32 På gång inom EU. Hösten 2012.

utan att göra avkall på kommissionens övervakning och efterhandskontroll. Dessa nya stödtyper som skulle kunna omfattas av bemyndigandeförordningen skulle t.ex. kunna omfatta följande: stöd till kultur, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, stöd till (delvis) EUfinansierade projekt, t.ex. Jessica, med flera. >> En översyn och eventuell förlängning av den allmänna gruppundantagsförordningen, för de stödkategorier som omfattas av den ändrade bemyndigandeförordningen, i syfte att bättre kanalisera offentliga resurser till vissa väletablerade mål samtidigt som man förenklar den administrativa behandlingen av väl utformade åtgärder med relativt låga stödbelopp. Kommissionen öppnade 26 juli 2012 ett samråd under rubriken ”Statligt stöd – små stödbelopp (förordning 1998/2006 om stöd av mindre betydelse)”. Samrådet pågår till den 18 oktober 2012. SKL: Juridik Kommissionen: GD Konkurrens, Samråd om statligt stöd, Modernisering av statsstödsreglerna Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Utökad tjänstehandel över gränserna Tjänstedirektivet syftar till att undanröja rätts­ liga och administrativa hinder för att handeln med tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Direktivet innebär krav på att utvärdera nationella, regionala och kommunala krav på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan be­ gränsar etableringsrätten eller rätten att tillfälligt tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat. Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav på tjänsteleverantörer är icke­diskriminerande (på grund av nationalitet/medlemsstat), nödvändiga och proportionerliga – det s.k. EG­-testet. Hur detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt som drivits av Haninge och Järfälla kommuner. Arbetet redovisas på SKL:s webbplats. Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektro­ niska förfaranden och en för detta gemensam kon­ taktpunkt. Den svenska kontaktpunkten för tjäns­ ter har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända


sig för att få information om tillståndskrav i den ak­ tuella medlemsstaten, men också för tillstånd och för att kommunicera med myndigheterna. Tjänstedirektivet bygger också på att varje myn­ dighet som ska hantera tillstånds­och tillsynsären­ den kan samarbeta och kommunicera med myn­ digheter i andra medlemsstater. Tjänstelagen och tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete utförs genom det s.k. informationssystemet för den inre marknaden (IMI), en webbplats som inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas över behöriga myndigheter inom EES-­området, vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner till myndighetsstrukturen i detta land. SKL kommer även fortsättningsvis att följa och stödja ett korrekt genomförande av direktivet på kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samar­ bete med berörda myndigheter. Det behövs också mer information om tjänstedirektivets inverkan på kommunala arbetsformer. I sammanhanget är det därför värt att nämna att Kommerskollegium kommer att ta fram en särskild ”Inremarknadsguide” riktad till den kommunala nivån. SKL: Tjänstedirektivet, Pilotprojekt om regelinventering EU: Tjänstedirektivet Övrigt: Kontaktpunkten, Kommerskollegium Kontaktpersoner: Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76 Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73 Nils Alesund, nils.alesund@skl.se, 08-452 75 98

enligt något eller några bestämda upphandlingsförfaranden. Förslaget innebär ändå mycket detaljerade bestämmelser vad gäller till exempel tekniska specifikationer, uteslutning och kvalificering av le­ verantörer samt utvärdering av anbud. SKL anser att det behövs en ökad rättssäkerhet för leverantörer vid tilldelning av tjänstekoncessioner. Det bör till exempel finnas en möjlighet för en leverantör att angripa en sådan tilldelning rättsligt. Enligt SKL innebär emellertid förslaget ett allde­ les för detaljerat regelverk med risk för att koncessionstilldelningar kommer att underkännas på for­ malistiska grunder. SKL förordar i stället att nu gällande regler för byggkoncessioner också ska gälla för tjänstekonces­ sioner. Kommissionen: Förslag till direktiv Kontaktperson: Mattias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08-452 79 84

Utvärdering av hur ändamålsenliga de internationella standarderna för offentlig redovisning är för EU-länderna – offentligt samråd

Mot bakgrund av önskemål om förstärkt ekonomisk styrning inom EU görs en översyn av behovet av tillförlitlig ekonomisk information från statliga och regionala organ. Senast den 31 december 2012 ska kommissionen bedöma lämpligheten av den internationella redovisningsstandarden för offentlig sektor, IPSAS, för medlemsländerna. IPSAS är en förkortning för International Public Sector AcNytt förslag till direktiv för counting Standards, som utges av ett oberoende tjänstekoncessioner­ normgivande organ. Kommissionen har lagt fram ett förslag till direk­ Utvärderingen kan, tillsammans med andra faktiv för tilldelning av koncessioner (KOM(2011) torer och bedömningar, utmynna i krav att med897 slutlig). Förslaget avser tilldelning av bygg­och lemsländerna ska tillämpa en enhetlig redovistjänstekoncessioner inom både den klassiska sek­ ningsstandard enligt bokföringsmässiga grunder. torn och försörjningssektorn. Enligt förslaget ska De svenska redovisningsreglerna för kommuner medlemsstaterna senast den 30 juni 2014 införliva och landsting återfinns i Lag (1997:614) om kommudirektivet i sin nationella lagstiftning. LOU inne­ nal redovisning och i rekommendationer utgivna av håller endast några få regler för byggkoncessioner Rådet för kommunal redovisning (RKR). Det svensmedan tjänstekoncessioner är oreglerat. ka regelverket är i stora delar i samklang med norFörslaget är avsett att vara ett mer flexibelt re- merna i IPSAS. Det finns dock vissa olikheter som gelverk än det direktiv som gäller för upphandling kan medföra krav på förändringar av den kommuinom klassisk sektor. Som exempel kan nämnas att nala redovisningslagen, samt innebära mer omfatförslaget endast omfattar tilldelningar med ett kon- tande upplysningskrav. traktsvärde om minst 5 000 000 euro. Det föreslås Ett införande av nya gemensamma redovisningsinte heller att tilldelning av koncessioner måste ske principer får betydligt större konsekvenser, och

På gång inom EU. Hösten 2012. 33


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

skulle medföra betydligt mer anpassning, för andra medlemsstater inom EU. En sådan införandeprocess bedöms därför ta relativt lång tid. Eurostat har fått i uppdrag från kommissionen att genomföra utvärderingen av hur ändamålsenliga IPSAS är för EU-länderna. Synpunkter kunde till i mitten av maj 2012 lämnas i ett offentligt samråd. Rådet för kommunal redovisning, där SKL är representerat, har lämnat sin syn på detta. RKR anser att redovisning enligt bokföringsmässiga grunder är en bra metod för offentlig sektor. IPSAS är dock alltför påverkat av ett regelverk riktat mot rapportering för finansmarknaderna, regelverket behöver därför anpassas till förutsättningarna i offentlig sektor. Målet för offentlig sektor är inte att vara vinstdrivande, utan att tillhandahålla service till invånarna. Denna skillnad måste beaktas när man skapar en ny redovisningsstandard. RKR pekar också på att en redovisningsstandard, inom ramen för bokföringsmässiga grunder, måste tillåta möjligheter till alternativa tillämpningar eftersom den offentliga sektorn är organiserad på helt olika sätt i de olika medlemsländerna. Frågan om redovisningsstandard inom EU bevakas löpande av RKR och av SKL. EU: Direktiv om krav på medlemstaternas budgetramverk Eurostat: IPSAS Rådet för kommunal redovisning: Remissyttrande till Eurostat Kontaktperson: Kajsa Jansson, kajsa.jansson@skl.se, tfn: 08-452 78 62, Anders Nilsson, anders.nilsson@skl.se, tfn: 08-452 76 42

Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn I ett meddelande från kommissionen i juni 2012 lyfter kommissionen fram tjänstedirektivet. I meddelandet Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 2012–2015 betonas att genomförandet av tjänstedirektivet måste förbättras för att få tillväxten att öka. För att uppnå detta uppmanar kommissionen medlemsstaterna att undanröja diskriminerande regler som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Det gäller då exempelvis regler som diskriminerar på grundval av nationalitet eller bosättningsort. Kommissionen betonar att den kommer att inleda överträdelseförfaranden mot överträdelser av tjänstedirektivet. Kommissionen planerar därför att tillsammans med medlemsstaterna lägga

34 På gång inom EU. Hösten 2012.

fokus på vissa nyckelområden som affärstjänster, byggnadssektorn, turism och detaljhandeln (nästan 30 procent av BNP). Meddelandet åtföljs av tre arbetsdokument: >> Rapporten om genomförandet av tjänstedirektivet, som presenterar genomförandet av direktivet och de återstående problemen. >> Resultaten av det s.k. koherenstestet som visar hur väl EU:s olika regler tillämpas. Här identifieras en rad hinder som exempelvis olikheterna i förordningen när det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna med erkännande av examensbevis från andra medlemsstater. >> Arbetsdokumentet kring riktlinjer för tillämpningen av artikel 20.2 (om principen om ickediskriminering av tjänstemottagare på grundval av nationalitet eller bosättningsland). Sammantaget har kommissionens initiativ inneburit att svenska myndigheter kommer att intensifiera sitt arbete kring tjänstedirektivet. Det berör därmed även kommunsektorn – och det kan därför finnas anledning att uppmärksamma att tjänstedirektivets betydelse för lokala myndigheters arbete. Förbundet avser under året återkomma med ett uppdaterat cirkulär om tjänstedirektivets betydelse för kommunsektorn. Kommerskollegium bedriver ett aktivt arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att implementera tjänstedirektivet och på myndighetens hemsida finns en mängd information till stöd bl.a. för en fördjupad regelinventering. SKL: Juridik, Tillväxt och samhällsbyggnad Kommissionen: GD Marknad, ”Bättre styrning av den inre marknaden”, Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet Kommerskollegium: Implementering av tjänstedirektivet Kontaktpersoner: Helena Linde, epost: helena.linde@skl.se, Tel 08-452 79 76


KAP ITEL

7

Jämställdhet, diskriminering och integration Tvingande könskvotering på gång inom EU Nu har EU-kommissionären för mänskliga rättigheter Viviane Reding gett upp tanken om att europeiska företag frivilligt ska ta in fler kvinnor i sina styrelser. I oktober väntas hon  att lägga ett lagförslag om att bolagsstyrelserna ska ha minst 40 procent kvinnor. Reding har fört en lång kamp för att få Europas företag att öka sin representation av kvinnor i styrelserna. För drygt ett år sedan lanserade hon ett initiativ där företag frivilligt kunde åta sig en utmaning om att ha 30 procent kvinnor i styrelserna till 2015 och 40 procent till 2020. Men bara 24 företag antog utmaningen. Därför kommer hon att lägga ett lagförslag i frågan som ska göra kvoteringen tvingande. I vilken form det blir är inte klart ännu. Det beror också på vad övriga kommissionärer anser. I Europaparlamentet finns en majoritet för Redings initiativ – så sent som i mars i år röstade man ja till förslaget. Ett lagförslag ska också antas av EU-ländernas regeringar i ministerrådet. I dagsläget har redan fem länder kvotering i lag. Ytterligare fem har antagit regler om könsfördelning vid styrelserna för statsägda företag. Frågan blir hur de övriga ställer sig till Redings initiativ.

Sveriges jämställdhetsminister  Nyamko Sabuni (FP) har sagt nej till kvotering i näringslivet med hänvisning till äganderätten. Hon tror dessutom att förslaget saknar stöd i EU och att det inte finns stöd för detta i ministerrådet. När Viviane Reding lade fram sitt frivilliga initiativ i mars 2010 var 11,8 procent av styrelseledamöterna kvinnor. Två år senare hade siffran ökat med två procentenheter, en ökning som historiskt sett var mycket hög. Men enligt EU-kommissionen skulle det ta det 40 år att nå 40-procentmålet om samma tempo hålls som i dag. Bäst på kvinnorepresentation är Finland med 27,1 procent, följt av Lettland och Sverige. Sämst är Malta, Cypern och Ungern. Kommissionen: Lägesrapport Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

På gång inom EU. Hösten 2012. 35


Kapitel 7. Jämställdhet och integration

Rapport om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna För andra året i rad publicerar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna under 2011. När Lissabonfördraget trädde i kraft antog kommissionen en strategi för den konkreta tillämpningen av stadgan med målsättningen att EU bör föregå med gott exempel när det gäller respekten för de grundläggande rättigheterna i lagstiftningsarbetet. Dessutom åtog sig kommissionen att göra årliga rapporter om hur stadgan tillämpas och följa vad som händer. Rapporten handlar om t.ex. EU-domstolens domar med anknytning till stadgan, hur man arbetar för att hjälpa allmänheten att utöva sina rättigheter, insatser mot främlingsfientlighet och rasism, EUagendan för barns rättigheter. EU-domstolen har ogiltigförklarat ett undantag i EU:s bestämmelser om jämställdhet som gjorde att försäkringsbolagen kunde använda olika premier och ersättningar för kvinnor och män. EU-kommissionen har förhandlat om anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna för att efterkomma Lissabonfördragets krav på att EU ska ansluta sig. Ett utkast till anslutningsavtal behandlas för närvarande av rådet. Kommissionen: Rapport om tillämpningen 2011 av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, Rapport, Domslut Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Utvecklingen av jämställdhet i EU under 2012 Förbättrad jämställdhet mellan kvinnor och män är avgörande för EU: s svar på den nuvarande ekonomiska krisen, enligt kommissionens senaste årsrapport om jämställdhet. Krisen och hur krisen hanterats har haft olika konsekvenser för kvinnor och män. Eftersom stora ansträngningar läggs på att bekämpa den ekonomiska nedgången riskerar jämställdhetsarbetet att betraktas som ett mål som kan skjutas på framtiden. Men jämställdhet bör ses som något som bidrar till ekonomisk framgång, enligt kommissionen. Rapporten granskar vad som hänt under det senaste året inom ekonomin, arbetsmarknaden och samhället i stort. Den är en del av jämställdhetsstrategin (2010-2015). Rapporten ger en överblick över

36 På gång inom EU. Hösten 2012.

aktiviteterna på EU nivå utifrån strategins fem områden: ekonomisk självständighet, lika lön för lika arbete och arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, stopp för alla former av könsrelaterat våld samt främjande av jämställdhet utanför EU. Rapporten presenterar intressant könsuppdelad statistik utifrån kommissionens strategi. Även om vissa framsteg har gjorts för att öka antalet kvinnor i toppjobb i näringslivet (11,8 procent år 2010, 13,8 procent 2012) och minska löneskillnaderna mellan könen (16,4 procent), återstår stora utmaningar. Inom ramen för Europa 2020-strategin har kommissionen utfärdat rekommendationer till medlemsstaterna om löneklyftan mellan kvinnor och män, om barnomsorg och om de skattemässiga hinder som gör det mindre attraktivt för s.k. andraförsörjare, dvs. kvinnor, att börja arbeta. Kommissionen: Rapport Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Ny satsning på CEMR:s jämställdhets­ deklaration i Sverige och Europa Den svenska regeringen har anslagit tre miljoner kronor till CEMR (Council of European Municipalities and Regions) för inrättandet av ett s.k. observatory som ska stödja genomförandet av den Europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. Uppgiften är att ge stöd till kommuner och regioner i Europa i deras arbete med jämställdhetsintegrering genom att sprida kunskap, goda exempel, metoder, verktyg få undertecknare att samarbeta. Vid årsskiftet kommer en hemsida att introduceras som bl.a. kommer att fungera som stöd i arbetet med att göra handlingsplaner för jämställdhet enligt deklarationen. Observatory bör på sikt kunna finansieras inom ramen för EU-kommissionen. CEMR menar att med de erfarenheter Sverige fått genom Program för hållbar jämställdhet har Sverige en unik ställning för att förmedla metoder och verktyg som kan hjälpa kommuner och regioner att komma närmare jämställdhetsmålen. För Sveriges del kan ett observatory bli en pådrivare i det fortsatta arbetet för jämställdhetsintegrering. SKL har som medlem i CEMR ställt sig bakom jämställdhetsdeklarationen och uppmanar alla kommuner, landsting och regioner att underteckna och genomföra den. Deklarationen har underteck-


nats av 1100 kommuner och regioner i Europa. 85 svenska kommuner, landsting och regioner har undertecknat, däribland några av våra största städer och omkringliggande regioner och landsting. Det innebär att runt två tredjedelar av Sveriges befolkning omfattas av deklarationen. SKL: Jämställdhet, CEMR-deklarationen, Jämställ.nu CEMR: Deklaration Kontaktperson: Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

EU:s strategi mot människohandel Kommissionen presenterade i juni 2012 en EU-strategi för utrotande av människohandel 2012–2016. Regionkommittén har getts tillfälle att yttra sig över kommissionens förslag. Uppdraget att vara rapportör i Regionkommitténs utskott CIVEX (utskottet för medborgarskap, styresformer, institutionella frågor och yttre förbindelser) gick till den svenske ledamoten Jelena Drenjanin, kommunalråd i Huddinge (M).

I det arbetsdokument som rapportören lade fram för CIVEX-utskottet i september 2012 rekommenderas Regionkommittén att stödja förslaget i stort, men rapportören framhåller att kommissionen ytterligare måste beakta de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att vara en aktiv del i arbetet mot människohandel. Även förstärkta åtgärder mot efterfrågan, främst riktat mot män som köper sex av kvinnor lyfts fram som en mycket betydelse faktor för att bekämpa människohandel. Ett färdigt yttrande ska presenteras för CIVEXutskottet i december 2012. Regionkommittén väntas sedan att anta yttrandet vid plenarsessionen i januari-februari 2013. Kommissionen: Meddelande Kontakt: Andreas Kvarnängen, andreas.kvarnangen@skl.se, 08-452 76 75

Strategin är indelad i fem prioriterade områden: 1) Identifikation samt stöd och skydd till offer för människohandel, 2) Förstärkt förebyggande arbete mot människohandel, 3) Ökade åtal mot människohandel, 4) Ökad samordning och samarbete mellan nyckelaktörer och en sammanhållen politik, 5) Ökad kunskap och effektiva motåtgärder mot nya utvecklingar inom alla former av människohandel.

På gång inom EU. Hösten 2012. 37


KAP IT EL

8

Utbildning, forskning och kultur

Om utbildningsprogrammet Erasmus för alla Kommissionen presenterade i november 2011 ett förslag på program för att främja samarbetet inom utbildnings­ungdoms­och idrottsområdet. Det nya programmet Erasmus för alla föreslås ersätta sju program som finns idag, inkl. Programmet för livslångt lärande, LLP och Ung och aktiv i Europa. För idrottsområdet finns idag inget program. Regionkommittén antog ett yttrande över förslaget 3-4 maj. En gemensam ståndpunkt från ministerrådet väntas tills hösten. Beslut kommer att fattas under 2013 och det nya programmet föreslås gälla 2014–2020. Programmet syftar till att öka kvaliteten i utbildningssystemen, främja de gemensamma europeiska målen i Europa 2020 och stödja den europeiska dimensionen i utbildnings­ungdoms­och idrotts­verksamheterna. Erasmus för alla består huvudsakligen av tre delar; främjande av mobilitet; främjande av institutionella samarbeten och policystöd. Det finns också två separata initiativ för idrott och Jean Monnet (ett program för att stödja vissa europeiska samarbeten inom den högre utbildningen). Under processen har

38 På gång inom EU. Hösten 2012.

föreslagits att ungdomsfrågorna ska finnas inom ett separat initiativ, vilket även Regionkommittén öppnade för i sitt yttrande. I Regionkommittén föredrogs ärendet av en svensk rapportör, Yoomi Renström (S). Regionkommittén välkomnar förslaget till program och syftet att stödja målen i Europa 2020. I yttrandet läggs stor vikt vid att programmets konstruktion och budget på bästa sätt ska svara mot de mål och ambitioner som förmedlas. För att nå målen om deltagande i utbildning behöver man framför allt stödja kvalitetsutveckling i förskola och skola så att alla ges möjlighet att delta i fortsatt utbildning. I yttrandet poängteras att den europeiska dimensionen får störst genomslag om den når barn och unga tidigt samt om man fokuserar på lärare och utbildare som kan förmedla dessa värden till många. I yttrandet föreslås en tydligare koppling till den lokala och regionala nivån eftersom det är här man ansvarar för stora delar av utbildnings­och ungdomspolitiken. Det är också på lokal nivå man kan stötta synergieffekter av programmet med andra insatser för att öka ungas delaktighet i samhället, arbetslivet och ett fortsatt livslångt lärande. En stor del av de initiala diskussionerna om programmet i de olika organisationerna som ska


förhandla programmet har handlat om hur man hanterar olika målgrupper organisatoriskt. I Regionkommitténs yttrande lyfts framför allt målsättningen fram – att stärka målgrupper som idag inte får tillräckligt utrymme i förslaget till program; barn i skolan, unga utanför det formella utbildningssystemet och vuxna i olika former av lärande. Den föreslagna organisationen anses inte i sig vara ett hinder för de olika målgruppernas deltagande, men det bör göras förändringar i regelverket och budgeten så att man tar tillräcklig stor hänsyn till alla målgrupper. Kommissionen: Generaldirektoratet för utbildning, kultur, idrott och ungdomsfrågor, Erasmus för alla, Parlamentet: Utskottet för kultur och utbildning Regionkommittén: Yttrande Regeringen: Faktapromemoria Kontaktperson: Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning. Kommissionen har i sitt meddelande pekat på de viktigaste politiska frågorna vad gäller högskolorna för att främja europeisk tillväxt och sysselsättning. Om vi skall närma oss målet att 40 procent av alla ungdomar ska ha avslutat högre utbildning 2020 måste dels avhoppen från högre studier minska. Vidare behöver rekryteringen dit öka, trots att den grupp som avslutar ungdomsskolan krymper. I Eu­ ropa måste rekryteringen till högre utbildning ske från bredare grupper i samhället än hittills. Avbrot­ ten i ungdomsskolan måste minska. Man måste dessutom rekrytera avsevärt fler högskolestuderan­ de från underrepresenterade samhällsgrupper. Tyd­ liga banor måste utvecklas som möjliggör övergång från yrkesinriktad utbildning till högre utbildning. Utvecklandet av nationella kvalifikationsramar kan bli ett stöd i detta. Just detta med övergång mellan yrkesut­bildning och högre utbildning är något som både SKL och många andra remissinstanser betonat i sam­band med utformningen av Gymnasieskola 2011. En förnyelse behöver enligt kommissionen ske genom att berika studenternas lärupplevelse, stöd till ett mer individanpassat lärande, underlätta till­ gång till distanslärande och virtuell rörlighet samt skapande av nya forskningsmöjligheter. Forskarutbildningen behöver överensstämma med den kunskapsintensiva arbetsmarknadens be­

hov. Särskilt betonas att i högre utsträckning stödja behoven hos små och medelstora företag. Samar­ bete utbildning – forskning och näringsliv, de tre si­ dorna i kunskapstriangeln, behöver utvecklas. Hög­ skolorna kan i detta sammanhang bli pådrivare för ekonomisk utveckling och fungera som centrum för kunskapsnätverk eller kluster i de regioner de ver­ kar i och för. Utifrån att en bred mångfald av högskolor förutsätter att lokala och regionala myndigheter genomför tillämpliga specialiseringsstrategier för koncentration och genom­slagskraft mot de utvecklingsområden regionen har förutsättningar för. Kommissionen pekar på att det är medlems­staterna och högskolorna själva som har ett stort ansvar i detta. EU:s viktigaste bidrag till detta uttrycks som incitament till öppenhet, diversifiering, rörlighet och samarbete. Det handlar bl.a. om att förbättra erkännanden av utlandsstudier genom att förstärka det europeiska systemet för erkännanden av studiemeriter. EU vill också öka rörligheten. Rör­ lighet i utbildningssyfte ger individer bättre profes­ sionella, sociala och interkulturella färdigheter och höjer deras attraktivitet på arbetsmarknaden. An­ delen högskolestudenter som genomgår en studie­ eller praktikperiod utomlands förväntas uppgå till 20 procent senast 2020 vilket innebär en fördubb­ ling av antalet, jämfört med idag. Kommissionen: Meddelande Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

FoU och innovation – Horisont 2020 Kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, lanserades i början av december 2011. Programmet består av fyra delar, ramprogram, särskilt program, deltagan­deregler samt Euratom. Slutgiltigt beslut angående programmet förväntas under 2013. I december 2011 hölls i anslutning till lanse­ ringen av Horisont 2020 kommissionens ”Innova­ tionskonvention” i Bryssel som uttryck för huvud­ initiativet Innovationsunionen. Målet är att förbättra Europas konkurrenskraft och säkra ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen. Som ett huvudinstrument i arbetet föreslår kommissionen en expansiv satsning av 80 miljarder euro under en sjuårsperiod. Utgångspunkt är bland annat Europas försämrade läge relaterat till investeringar i forsk­ning och innovation (FoI) i jämförelse med exem­pelvis USA och Japan.

På gång inom EU. Hösten 2012. 39


Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

SKL har till Utbildningsdepartementet avgivit ett remissvar angående huvudinnehållet i förslaget. Förslaget innebär en ny europeisk forsknings­och innovationspolitik som kopplas till de stora samhäl­ leliga utmaningar Europa möter. Flera av dessa är sådana som SKL:s medlemmar berörs direkt av, som den demografiska utvecklingen med en ökande an­ del äldre; miljö­och infrastrukturfrågor och strävan efter ett tryggt och välintegrerat samhälle. Samman­ fattningsvis syftar programmet till att öka budgeten för FoI inom unionen till 3 procent av sammanlagd budget år 2020; att förenkla och effektivisera ansök­ ningsförfaranden och handläggning av såväl ansök­ ningar som finansierat FoI­arbete; att sammanföra flera olika EU­program för finansiering av FoI till ett mer övergripande; och att stimulera fler aktörer till deltagande i FoI. SKL ställer sig positivt till huvuddragen i det fö­ reslagna programmet. Flera inslag i programmet ligger i linje med av SKL tidigare framförda stånd­ punkter, exempelvis angående kommissionens grönbok (2010) om ett gemensamt ramverk för EU:s forskning och innovation. Särskilt välkommet är att förslaget vidgar definitionen av ”innovation” till att också inkludera sociala och icke­tekniska innova­ tioner, liksom betoningen av att även humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap behövs för att lösa samhällsutmaningarna. SKL efterlyser dock en tydligare roll för förbun­ dets medlemmar som aktörer i hela processen kring såväl formulering av frågor för, liksom genomföran­ det av, angeläget FoI-­arbete. Kommuner, landsting och regioner utgör viktiga, men inte alltid synlig­ gjorda, aktörer i det svenska forsknings­och inno­ vationslandskapet. Det hade varit positivt med en ännu tydligare framskrivning av dessas roll och betydelse, på samma sätt som små och medelstora företag särskilt utpekas som viktiga att mobilisera i FoI­-arbete. SKL betonar också att inte endast inomveten­ skapligt definierade kvalitetskriterier på FoI börutformas och tillämpas i implementeringen av Ho­ risont 2020. Europaparlamentet och rådet förhandlar kring kommissionens föreslagna ramprogram och i förhandlingarna om långtidsbudget innefattas även budgeten för Horisont 2020. SKL: Yttrande Kommissionen: Webbplats Horisont 2020, Horisont 2020 Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

40 På gång inom EU. Hösten 2012.

Digitala agendan för Europa Den Digitala agendan för Europa är ett av sju s.k. huvudinitativ för att nå målen i Europa 2020­-strategin. Syftet är att med kraftfulla och konkreta satsningar på elektronisk kommunikation, mjuk infrastruktur såsom e-ID och interoperabilitet/standard åstadkomma en snabbare uppbyggnad av ett mo­dernt samhälle som tar nytta av de möjligheter den digitala utvecklingen ger. Under våren 2012 redovisades förslag som utlovats i kommissionens arbetsprogram för 2012, bland annat resan mot ett gemensamt europeiskt e­ID, där det under hösten pågår konsultationer kring kommissionens förslag. Parallellt pågår ett antal aktiviteter som syftar till att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete under nästa budgetperiod, det handlar om översyn av riktlinjer för statsbidragsgivning vid bredbands­utbyggnad men även villkor och kriterier för hur marknaden för elektronisk kommunikation ska eller inte ska regleras. I juli gjorde kommissionär Kroes ett policyuttalande med budskapet att förbättra förutsättningarna för bredbandsinvesteringar. Under hösten genomförs konsultationer och aktiviteter för diskussion i flera av de ärenden där förslag presenterats under våren 2012. I arbetet med budgetet 2014-2020 ges utrymme i program och fonder till arbetet med digitaliseringen av samhället. Bland annat tog kommissionen beslut om Fonden för ett sammanlänkat Europa som innehåller IT-satsningar på 9,2 miljarder Euro. Parlamentet förväntas ta beslut i slutet av 2012. Sammanfattningsvis är det dock avgörande att de regionala utvecklingsstrategierna innehåller prioriteringar och ambitioner på om­rådet digital agenda, annars kommer möjligheterna att söka framtida medel att vara ytterst begränsade. Då kommissionens agerande är avgörande för de villkor som kommer att gälla i Sverige är det av stor vikt att SKL synliggör de villkor och förutsättningar som behövs för ett framgångsrikt arbete på lokal och regional nivå i Sverige. SKL: e-Samhället Kommissionen: Informationssamhället, Digitala Agendan, Fonden för ett sammanlänkat europa Uttalande av kommissionär Kroes Kontaktperson: Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68


Ändring av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn I december 2011 presenterade kommissionen ett initiativ om öppning av offentligfinansierade datakällor. Målet är att frigöra offentliga data som en resurs till näringslivet och därigenom skapa tillväxt. Som en del i detta presenterade man ett ändringsförslag till direktivet om vidareutnyttjande av offentlig information som antogs 2003. Tanken med ändringsförslaget är att främja tillgänglighet och vidareutnyttjande av offentlig information för privata eller kommersiella ändamål med så få rättsliga, tekniska och ekonomiska hinder som möjligt. De föreslagna förändringarna är relativt djupgående och innefattar följande punkter: >> Införande av en tydlig skyldighet att tillåta vidareutnyttjande av offentlig data. I gällande direktiv finns inte detta tvång. Detta begränsar upphovsmännens immateriella rättigheter. >> I den nuvarande lydelsen av direktivet från 2003 gäller principen att om myndigheterna tar ut avgifter så får de samlade inkomsterna från leverans och tillåtelse till vidareutnyttjande av sådana handlingar inte överstiga en  på visst sätt formulerad självkostnad inklusive en rimlig avkastning på gjorda investeringar. Detta kommer att tas bort. >> Ett krav på att handlingar ska tillgängliggöras i maskinläsbart format med metadata. >> En uppmuntran till att använda öppna licenser vid val av dataformat. >> Krav på att det ska finnas en nationell myndighet där användare kan vända sig för överprövning av avgiftsprinciper och rapporteringsskyldigheter. Inom den svenska kommunsektorn är det i huvudsak kommuners försäljning av kartdata som kan komma att påverkas. I dagsläget finansieras i många fall produktionen av kartdata med avgifter för vidareutnyttjande. SKL har därför försökt förmå Regionkommittén att be kommissionen att dylika fall ska undantas från den nya prissättningsmodellen samt att förtydliga undantagen från marginalprissättningsregeln i direktivtexten. Kommissionen: Förslag till ändring av direktiv 2003/98/EG Kontakt: Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 7551, Thomas Fröjd, thomas.frojd@skl.se, 08-4527884

Handlingsplan för EU:s arbete med kultur 2011–2014 I december 2010 antog rådet en handlingsplan för kultur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i för­dragen och i den europeiska kulturagendan från 2007. Kulturagendan har tre gemensamma mål: >> Främja kulturell mångfald >> Främja kulturen som en drivkraft för kreativitet >> Främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissionens rapport som släpptes sommaren 2010 om genomförandet av den europeiska kulturagendan och det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland annat att kultur är en bidragande faktor för förverk­ ligandet av Europa 2020-­strategin. Ministerrådet enades genom antagandet av handlingsplanen om att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag från medlemsstaterna. Handlings­ planen pekar ut sex prioriteringar som löper över hela perioden: >> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell dialog och åtkomlig kultur för alla >> Prioritering B: Kulturella och kreativa näringar >> Prioritering C: Färdighet och rörlighet >> Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet när det gäller samlingar >> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna >> Prioritering F: Kulturstatistik Under 2011 har de fyra första arbetsgrupperna startat sitt arbete (som berör prioriteringarna A­D) och Sverige representeras av Statens Kulturråd, Konstnärs­ nämnden och Nationalmuseum. Arbetsgrupperna kommer bl.a. att ta fram handböcker för tillgänglig­ het (prioritering A) och kulturella och kreativa näringar (B) som presenteras under 2012. SKL: Kultur och fritid Rådet: Handlingsplanen för kultur Kommissionen: Rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan Kulturrådet: Kulturrådets samarbete inom Öppna samordningsmetoden Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se 08-452 7422

På gång inom EU. Hösten 2012. 41


Kapitel 8. Utbildning, forskning och kultur

Kreativa Europa I Kreativa Europa som är det nya ramprogrammet för den kulturella och den kreativa sektorn inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslår kommissionen att de pågående programmen Kul­ tur, Media och Media Mundus sammanförs i en ge­ mensam ram. Genom att särskilt fokusera på den kulturella och den kreativa sektorns behov att verka utanför det egna landet och med en koppling till främjandet av kulturell och språklig mångfald hoppas man att programmet ska komplettera andra E-­program, exempelvis stödet ur strukturfonderna till investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn. I långtidsbudgeten föreslår kommissionen en avsevärd ökning av budgeten för den kulturella och den kreativa sektorn, sammanlagt en ökning med 37 procent jämfört med den nuvarande utgiftsnivån. Satsningen ligger i linje med prioriteringarna i Europa 2020-strategin där investeringar i den kul­ turella och kreativa sektorn är tänkt att bidra till att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

42 På gång inom EU. Hösten 2012.

I det nya ramprogrammet föreslås en ny finansieringsmöjlighet. Kommissionen identifierar svårigheten för kulturaktörer och små företag inom kul­ turella och kreativa sektorerna att själva finansiera sin verksamhet och att beviljas banklån för sin verk­ samhet. Med det föreslagna finansiella instrumentet vill man både stärka möjligheterna och förändra attityder hos kulturaktörer och finansmarknad. Kreativa Europa bygger på synpunkterna på kommissionens grönbok om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn samt rekommendationer från sakkunniga inom ramen för den öppna samordningsmetoden inom kultur och den strukturerade dialogen med sektorn under åren 2008–2010. SKL: Kultur och fritid Kommissionen: EU:s fleråriga budgetram 2014-2020, ramprogrammet Kreativa Europa Regionkommittén: Yttrande Kontaktperson: Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se 08-452 7422


Ordlista A

C

Acquis communautaire

Coreper

Detta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk, d.v.s. medlemsstaternas gemensamma skyldigheter och rättigheter.

Coreper står för franskans Comité des représentants permanents, d.v.s. Ständiga representanternas kommitté. I Coreper förbereds de ärenden som tas upp på rådets möten.

Amsterdamfördraget EU-­fördrag som undertecknades 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och ändringar av de fördrag som utgör grunden för EU.

B Befogenhetsfördelning Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna indelas i tre typer: >> Delade befogenheter (vanligast): Både EU och medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett visst område. >> Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstaterna har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att agera. >> Stödjande befogenheter: EU kan endast samordna och uppmuntra medlemsstaternas agerande. Principerna om subsidiaritet och proportionalitet styr ansvarsfördelningen så att denna indelning respekteras. Beslut Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till. Det kan vara riktat direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda företag eller till individer. Bästa praxis Ett sätt för regeringarna att effektivisera politiken inom EU är att se efter vad som pågår i övriga med­ lemsstater och vad som fungerar bäst. Sedan kan de ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till sina egna nationella och lokala sammanhang.

D Direktiv Rättsakt som är riktad till medlemsstaterna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tid­ punkter för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska uppfyllas.

E EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består av de 27 EU­-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. EES­ -avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla 30 länder. Enhällighet Termen enhällighet innebär att alla medlemssta­ ter i rådet måste vara överens för att ett förslag ska kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutsprocessen i en union med 27 länder gäller nu regeln om enhällighet endast på särskilt känsliga områden, som beskattning och den gemensamma utrikes­och säkerhetspolitiken Europaparlamentet EU:s enda direkt folkvalda institution. Europaparlamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Parlamentet antar också budgeten och kontrollerar kommissionen politiskt. Europa­ parlamentet består av 754 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsstaterna. Sverige har 20 platser. Från och med 2014 får Europaparlamen­ tet inte ha fler än 751 ledamöter. Varje medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6 ledamöter.

På gång inom EU. Hösten 2012. 43


Ordlista

Europarådet

Europeiska rådet

Europarådet är inte någon EU-­institution, utan en mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg. Strävar bl.a. efter att värna de mänskliga rättigheterna, främja den kulturella mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem som främlingsfientlighet och intolerans.

Europeiska rådet består av sin ordförande (f.n. Herman Van Rompuy), EU:s stats­eller regerings­ chefer samt kommissionens ordförande. Dess huvudsakliga uppgift är att dra upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för en period av två och ett halvt år.

Europeiska centralbanken (ECB) Europeiska centralbanken etablerades 1998 och är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpolitiken för de 16 medlemsstater som är med i euroområdet. Dess huvuduppgift är att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den europeiska valutapolitiken, som fastställs av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter representerar civilsamhället. Kommittén har 344 ledamöter. Sverige representeras av företrädare från bl.a. Svenskt Näringsliv, LRF och fackförbunden. Europeiska gemenskapen (EG) EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst för att skapa en gemensam marknad utan inre gränser. EG var tidigare den del av EU-samarbetet som rymde politik för bl.a. transporter, konkurrens, fis­ ke och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonför­ draget ersattes och efterträddes EG av EU. Europeiska kommissionen Den institution som representerar och försvarar hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga fram nya regelförslag och handlingspro­ gram och ansvarar för att Europaparlamentets och rådets beslut genomförs. Den består av 27 ledamöter, en från varje medlemsstat. Ordförande är för närvarande portugisen José Manuel Barroso. Leda­ möterna beslutar kollektivt, men har olika ansvars­ områden. Mandatperioden är fem år. Vår svenska kommissionär Cecilia Malmström har ansvar för bland annat polissamarbete och asylfrågor. Europeiska ombudsmannen Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att trygga en god och öppen förvaltning i EU-institutionerna. Ombudsmannen tar emot klagomål från EU-medborgare och juridiska personer i medlems­ staterna gällande bristfällig förvaltning vid EU:s institutioner eller organ (utom domstolarna).

44 På gång inom EU. Hösten 2012.

Europeiska terminen En årligen återkommande sexmånadsperiod när medlemsstaternas budget­och strukturpolitik ska granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka sam­ ordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling. Europeiska unionens domstol Består av dels domstolen med 27 domare och 8 ge­ neraladvokater, dels den s.k. tribunalen (tidigare kallad förstainstansrätten) med 27 domare, alla utsedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna. EUdomstolen tolkar EU-rätten och lämnar förhands­ avgöranden om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan med­ lemsstaterna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsstaterna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande. Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd är även informellt känt som ministerrådet. Denna institution består av medlemsstaternas ministrar, eller deras företrädare. Sammansättningen varierar med sakfrågorna. Rådet sammanträder regelbundet för att fatta de­ taljbeslut och anta EU-lagar. Som huvudregel måste rådet och Europaparlamentet vara överens för att EU ska kunna anta lagar.

F Fördjupade samarbeten Ett arrangemang där minst nio medlemsstater sam­ arbetar inom ett visst område, medan övriga EU­ länder ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet. De medlemsstater som står utanför har emellertid rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.


Fördrag När Europeiska kol­och stålgemenskapen skapades 1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upp­ hov till nya texter. De viktigaste fördragen är: >> Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EG­fördraget eller Romfördraget) 1958 >> Europeiska enhetsakten 1987 >> Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller Maastrichtfördraget) 1993 >> Amsterdamfördraget 1999 >> Nicefördraget 2003 >> Lissabonfördraget 2009 När man talar om ”fördragen” syftar det på fördrag­ et om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabon­fördraget. Förordning Rättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater, företag, myndigheter och medborgare. Förordning­ ar gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

G Grönbok En grönbok är ett dokument som kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en sär­ skild fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda parter (organisationer och enskilda) att delta i en debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den som grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner varandras regler för säkra produkter.

I Inre marknaden EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992, med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

K Kommissionen Se Europeiska kommissionen Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255 röster av 345 (73,9 procent), dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater samt, om en medlemsstat begär det, att länder som representerar 62 procent av EU:s befolkning ska stå bakom ett förslaget för att det ska antas. Röstfördel­ ningen är följande: >> Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29 >> Spanien och Polen 27 >> Rumänien 14 >> Nederländerna 13 >> Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och >> Portugal 12 >> Bulgarien, Österrike och Sverige 10 >> Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7 >> Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och >> Slovenien 4 >> Malta 3 Fr.o.m. den 1 november 2014 kommer kvalificerad majoritet att definieras som minst 55 procent av rådets medlemmar vilka ska företräda medlemssta­ ter som tillsammans omfattar minst 65 procent av unionens befolkning.

H

L

Harmonisering

Lissabonfördraget

Harmonisering innebär att bringa nationella lagar i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser till att medlemsstaternas regler ställer likartade krav på medborgarna och att vissa minimikrav in­ förs i varje land. Harmonisering kan också innebära att man samordnar nationella tekniska regler så att det går att handla fritt med varor och tjänster inom

Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009 och medför ändringar i EU-fördraget och EGfördraget (döps om till EUF-fördraget). Det nya fördraget innebär bl.a. att Europeiska rådet väljer en permanent ordförande och att unionen utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitiska frågor. De nationella parlamenten får möjlig­ het att granska vissa nya förslag från kommissionen och skicka tillbaka dem för omarbetning om ett de

På gång inom EU. Hösten 2012. 45


Ordlista

skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, d.v.s. att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå. Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den lokala och regionala nivån i EU. För första gången erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen enbart gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissionen ska också ta större hänsyn till vilka konsekven­ ser ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå. Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlig­ het införs för kommittén att gå till EU-domstolen om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kommittén inte har konsulterats i frågor där den skulle ha blivit tillfrågad. Lissabonstrategin Lissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbetstillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya till­växt­ och sysselsättningsstrategi Europa 2020. Lojalitetsprincipen Innebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åt­ gärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av fördragen eller av åtgärder som en EU­ institution har vidtagit.

M Maastrichtfördraget Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft 1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en gemensam utrikes­och säkerhetspolitik. Från att ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en politisk union med en nyinrättat medborgarskap.

finns 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeck­ ien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österri­ke, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien (i EU går landet under benämningen Förenade kungariket). Mellanstatlighet Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säkerhets­ - och försvarsfrågor uteslutande genom mellanstatliga överenskommelser. Dessa mellanstatli­ga beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå av medlemsstaternas stats­och regeringschefer i samband med Europeiska rådets möten. Ministerrådet Se Europeiska unionens råd

N Nicefördraget EU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och trädde ikraft i februari 2003. Fördraget medförde en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för att anpassa EU till utvidgningen: antalet kommissionärer minskades från 30 till 25 (nu 27), användning av omröstning med kvalificerad majoritet utökades och ny röstvägning inom rådet infördes.

O Ordförandeskap

Se Ordinarie lagstiftningsförfarandet

Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av en medlemsstat under sex månader. Landet ska se till att rådets arbete flyter smidigt. Cypern innehar ordförandeskapet hösten 2012 och Irland våren 2012. Sverige var ordförande andra halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Meddelande

Ordinarie lagstiftningsförfarandet

Dokument som kommissionen ger ut. Det finns fle­ ra olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kom­ missionens sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska appliceras.

Huvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissionen lägger förslag och Europaparlamentet och rådet måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna antas. Vad gäller utrikes­och säkerhetspolitiken har parlamentet dock ingenting att säga till om. Gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

Medbeslutandeförfarandet

Medlemsstat Länderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”. Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I EU

46 På gång inom EU. Hösten 2012.


P

Regionkommittén (ReK)

Regionkommittén inrättades 1992 genom Maastrichtfördraget och påbörjade sin verksamhet 1994. De tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s Det är ett rådgivande organ som ger lokala och reverksamhet i skilda politikområden. Denna indel- gionala myndigheter inflytande över EU:s besluts­ ning avskaffades när Lissabonfördraget trädde i process. ReK består av 344 företrädare för lokala kraft 2009. och regionala myndigheter, utsedda av rådet för en Den första pelaren, EG, rörde bl.a. den inre mark- period om fem år. Ledamöterna ska vara valda före­ naden och EMU. Beslut fattades enligt ”gemen­ trädare för ett lokalt eller regionalt organ eller vara skapsmetoden” och involverade kommissionen, politiskt ansvariga inför en vald församling. Sverige parlamentet och rådet. har tolv ordinarie ledamöter och tolv ersättare. Den andra pelaren omfattade den gemensamma Europaparlamentet, rådet och kommissionen utrikes­och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut rådfrågar ReK i frågor som rör regionala och lokala fattades av rådet ensamt. intressen. Kommittén ska rådfrågas på ett stort an­ Den tredje pelaren innefattade det polisiära och tal områden, bl.a. ekonomisk, social och territoriell straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik, tranbesluten. seuropeiska nät, energi och telekommunikation, Olika beslutsprocesser användes i de olika pelar- utbildnings­och ungdomsfrågor, kultur, miljö, folk­ na. Den första pelaren var överstatlig och rådet fat- hälsa och transporter. ReK kan även avge yttranden tade oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom på eget initiativ. de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvung- Rådet et att fatta sina beslut med enhällighet; alla länder Det finns tre olika europeiska organisationer med hade alltså vetorätt. ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (ministerrådet), Europeiska rådet och Europarådet. Proportionalitetsprincipen Oftast avses dock ministerrådet när man talar om Proportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogen- rådet. heter, alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder Rättsakter om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Med rättsakter avses de instrument som EU-instiAgerandets omfattning ska således stå i proportion tutionerna kan använda för att utföra sina uppgifter till målet. När EU kan använda olika metoder som enligt fördragen och i överensstämmelse med sub­ ger samma effekt ska man välja den metod som ger sidiaritetsprincipen. Följande rättsakter finns: medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet. >> Förordningar: Bindande i alla delar och direkt tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller R bestämmelser. Rapportör >> Direktiv: Bindande för medlemsstaterna när det I Europaparlamentet utses en föredragande, inforgäller det resultat som ska uppnås. Direktivet mellt kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsären­ måste införlivas med medlemsstaternas natio­ de eller initiativ. Föredragandens förslag diskute­ nella rätt, och medlemsstaterna har utrymme att ras, ändras och antas genom omröstning i utskottet bestämma exakt hur det ska införlivas. innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och >> Beslut: Bindande i alla delar och riktar sig till en omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkan­ särskild person, ett företag eller en medlemsstat. det. Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK >> Rekommendationer och yttranden: Är inte och EESK. rättsligt bindande, utan snarare ett slags viljeyttringar. Rekommendationer Pelare

Rättsakter som utfärdas av rådet eller kommissionen och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

På gång inom EU. Hösten 2012. 47


Ordlista

S

U

Sammanhållningspolitik

Utskott

EU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bi­ dra till att stärka gemenskapen och att harmonisera utvecklingen i EU, samt till att stärka EU:s konkur­ renskraft gentemot omvärlden. Åtgärderna består av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Europaparlamentet har 20 utskott för att förbereda sitt arbete inför plenarsammanträdena. Huvuddelen av parlamentets lagstiftningsarbete sker i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden. Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta underutskott, tillfälliga utskott och undersöknings­ kommittéer. Regionkommittén har sex utskott.

Sociala dialogen

Utvidgning

EU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter, som samråd, projekt, gemensamma yttranden och överenskommelser av olika slag. Arbetsgivare och fack kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen kan antingen genomföras av parterna och dess med­ lemmar själva (s.k. autonoma avtal), eller genom EU-direktiv på parternas gemensamma begäran.

När nya länder blir medlemmar i EU talar man om en “utvidgning ”. EU:s medlemsantal har gått från de sex länder som grundade gemenskapen – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland – till de 27 medlemsstater den har idag genom följande utvidgningar: >> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien. >> 1981: Grekland. >> 1986: Portugal och Spanien. >> 1990: Forna Östtyskland >> 1995: Finland, Sverige och Österrike. >> 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. >> 2007: Bulgarien och Rumänien.

Strukturfonder Poster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg för att genomföra sammanhållningspolitiken. De viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfon­ den (Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF). Subsidiaritetsprincipen Innebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära medborgarna som möjligt. Unionen ska med andra ord inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam an­ svarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effektivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå.

Island, Makedonien, Kroatien, Turkiet och Montenegro är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar inleddes med Kroatien och Turkiet 2005 och med Island 2010.

V Vitbok

Kommissionens vitböcker är dokument med förslag till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland före­ T gås de av en grönbok vars syfte är att inleda en deToppmöte batt på EU­nivå. Om Europaparlamentet och rådet Europeiska rådets möten kallas ibland informellt är positiva till en vitbok kan den leda till ett handför EU-toppmöten, eftersom de samlar medlems­ lingsprogram för EU på det berörda området. staternas stats­och regeringschefer. Tredjeland Detta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land som inte är medlem i EU.

48 På gång inom EU. Hösten 2012.


Ö Öppna samordningsmetoden På många politikområden (exempelvis utbildning, fortbildning, pensioner och hälsovård) fastställer medlemsstaterna sin egen nationella politik, istället för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda re­ geringarna kan emellertid dra nytta av att dela med sig av information, anta bästa praxis och samordna sin nationella politik. Detta sätt att lära av varandra kallas den öppna samordningsmetoden. Överstatlig Detta uttryck betyder ”på en nivå över medlems­staterna”, i motsats till ”mellanstatlig ”. Många EU­beslut fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de är bindande för medlemsstaterna.

På gång inom EU. Hösten 2012. 49


Praktiska länkar Europeiska unionen EU:s webbportal: europa.eu Europeiska rådet: european-council.europa.eu Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se Europeiska kommissionen: ec.europa.eu Kommissionens representation i Sverige: www.eukomm.se EU­domstolen: curia.europa.eu Europeiska revisionsrätten: eca.europa.eu Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.eu Regionkommittén: cor.europa.eu Europeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.eu Europeiska centralbanken: ecb.int Europe Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm EUR­Lex, EU­lagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htm EP Legislative Observatory, följ EU­ärenden: europarl.europa.eu/oeil/ PreLex, följ EU­ärenden: ec.europa.eu/prelex/ Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

Ordförandeskapet Cypriotiska ordförandeskapet hösten 2012: cy2012eu Irländska ordförandeskapet våren 2013: eu2013.ie

Svenska regionkontor i Bryssel Central Sweden European Office: centralsweden.se City of Malmö, EU Office: malmo.se East Sweden EU Office: eastsweden.org Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se Mid Sweden European Office: midsweden.se North Sweden European Office: northsweden.eu Skåne European Office: skane.se Småland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/ bryssel Stockholm Region: stockholmregion.org West Sweden: westsweden.se Västra Götalandsregionen: vgregion.se/ brussels

Övrigt CEEP: ceep.eu CEMR: ccre.org CLRAE: coe.int EU­upplysningen: eu-upplysningen.se

50 På gång inom EU. Hösten 2012.


Kontakt EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdelningar. På varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar med intressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik Jeanette Grenfors Malin Looberger

08-­452 74 52 08­-452 75 58

jeanette.grenfors@skl.se malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrning Lena Svensson Anna Kleen

08­-452 76 45 08­-452 77 62

lena.svensson@skl.se anna.kleen@skl.se

08­-452 79 76

helena.linde@skl.se

Juridik Helena Linde

Lärande och arbetsmarknad Tor Hatlevoll

08-­452 79 69

tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnad Torbjörn Conon

08-452 7830

torbjorn.conon@skl.se

08­-452 78 31

erik.svanfeldt@skl.se

Vård och omsorg Erik Svanfeldt

Internationella sektionen Jerker Stattin Torsten Lindström Linnéa Lundström Karin Flordal Louise Andersson Marcus Holmberg Annika Liedholm Kristin Ivarsson

08­-452 78 37 jerker.stattin@skl.se 08-­452 73 93 torsten.lindstrom@skl.se 08­-452 78 10 linnea.lundstrom@skl.se 08-­452 78 34 karin. flordal@skl.se 08-­452 70 97 louise.andersson@skl.se +32 2 549 08 67 marcus.holmberg@skl.se +32 2 549 08 65 annika.liedholm@skl.se +32 2 549 08 63 kristin.ivarsson@skl.se

På gång inom EU. Hösten 2012. 51


52 På gång inom EU. Hösten 2012.


På gång inom EU Hösten 2012 Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften På gång inom EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommun­ er, landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland an­ nat översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

isbn 978-91-7164-828-0

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se


7164-828-0  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-828-0.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you