Issuu on Google+

Kontrollen av receptfria l채kemedel

Kontrollen av receptfria l채kemedel

1


Förord I samband med läkemedelsreformen 2009 blev det tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel utanför apotek. Läkemedel är dock på grund av sina speciella egenskaper med risk för felaktig användning inte som andra varor och försäljningen är därför kringgärdad av ett strikt regelverk. Tanken med reformen är att öka tillgängligheten av receptfria läkemedel och därför räcker det att handlaren anmäler försäljningen till Läkemedelsverket innan den påbörjas. Något tillstånd fordras alltså inte. Regelverket kring försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek kontrolleras på lokal nivå av kommunerna. Finansieringen av kontrollen sker genom att kommunerna fått rätten att ta ut en taxa för sin kontroll. Reformen genomfördes i snabb takt inför det att försäljningen blev tillåten och kommunerna fick kort tid för förberedelser. Kommunen måste förutom att fatta beslut i fullmäktige om vilken nämnd som ansvarar för kontrollen, också anta en taxa och skaffa kompetens och resurser för kontrollen. Syftet med vår enkät var att få en överblick över vilka nämnder och förvaltningar som fått ansvaret för kontrollen, vilka resurser kommunerna har för detta samt vilken finansiering man har beslutat om. Enkäten visar att de allra flesta kommunerna två år efter det att reformen trätt i kraft, har beslutat om ansvarig nämnd och förvaltning samt taxa för kontrollen. En majoritet har lagt kontrollansvaret på miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontrollen och något färre kommuner har lagt ansvaret på socialnämnd eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen. När det gäller taxa, skiljer det sig mycket mellan kommunerna, både hos de som infört årsavgift och de som har timavgift. Orsaken till de stora skillnaderna kan vara att det inte funnits någon erfarenhet av läkemedelskontrollen i kommunerna och att det därför varit svårt att uppskatta vilka resurser som behövs för kontrollen. I takt med att kommunerna bygger upp erfarenhet av kontrollen och att de utbildningsinsatser som Sveriges Kommuner och Landsting genomför tillsammans med Läkemedelsverket ökar kompetensen, torde kunskapen om vilka resurser som fordras för kontrollen att öka. Stockholm i juli 2012

Gunilla Glasare Avdelningschef

Kontrollen av receptfria läkemedel

Ann-Sofie Eriksson Sektionschef

2


Innehåll Förord .................................................................................................................. 2 Inledning ............................................................................................................. 4 Syfte ..................................................................................................................... 4 Genomförande ..................................................................................................... 5 Resultat ............................................................................................................... 6 Beslutsnivåer och ansvarsfördelning ................................................................... 6 Taxa för kontroll.................................................................................................... 7 Omfattning av kontroller ....................................................................................... 9 Styrdokument för kontrollen av försäljning av läkemedel...................................10 Problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel .....12 Bilaga 1 Tabeller ...............................................................................................14 Bilaga 2 Enkät ...................................................................................................16

Kontrollen av receptfria läkemedel

3


Inledning Receptfria läkemedel går numer att köpa i ett flertal detaljhandelsbutiker. Den första november år 2009 ersattes regelverket för detaljhandel med nikotinläkemedel med ett nytt regelverk för handel med vissa receptfria läkemedel. Enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel får näringsidkare, efter anmälan till Läkemedelsverket, bedriva detaljhandel med vissa receptfria läkemedel på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Den som bedriver handel med vissa receptfria läkemedel ska enligt lagen uppfylla ett antal krav. Kommunerna har i lagstiftningen fått ansvaret för kontrollen av att regelverket följs. Läkemedelsverket har fått rollen som övergripande tillsynsmyndighet. Kommunerna ska finansiera kontrollen av receptfrial läkemedel med en taxa. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram förslag till hur denna taxa ska utformas enligt två olika alternativ. Som ett led i implementeringen av det nya tillsynsansvaret måste kommunfullmäktige i samtliga kommuner besluta om vilken taxa som ska gälla och vilken nämnd som ska ansvara för kontrollen. Då det enligt lagen bara är Läkemedelsverket som har sanktionsmöjligheter är det mycket viktigt att kommunerna och Läkemedelsverket samarbetar. Att kommunerna gör kontroller och rapporterar funna brister till Läkemedelsverket är avgörande för en fungerande tillsyn. För att följa upp hur kommunernas arbete med kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel hittills har fungerat har SKL genomfört en undersökning som presenteras i den här rapporten.

Syfte Syftet med undersökningen är att följa upp hur kontrollen av handel med vissa receptfria läkemedel genomförs i kommunerna. Detta har undersökts utifrån följande faktorer: 1. Hur det nya uppdraget implementerats i kommunen med hänsyn till i) Beslutsnivåer ii) Ansvarsfördelning iii) Styrdokument 2. Taxans utformning 3. Genomförande av kontroller av försäljning av receptfria läkemedel 4. Kommunernas påverkan av utformningen av lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel.

Kontrollen av receptfria läkemedel

4


Genomförande Undersökningen har genomförts med en webbenkät som skickats ut 280 respondenter som arbetar med frågorna inom kommunerna. Anledningen till att enkäten inte har skickats till alla 290 kommuner beror på att några kommuner har lagt kontrollansvaret på en redan existerande gemensam organisation för flera kommuner. Samtliga kommuner finns därmed representerade bland de 280 som fått enkäten. Enkäten skickades i slutet av januari och insamlingen pågick till slutet på februari våren 2012. Utskicket, som gick till kommunens registrator, var adresserat till den i kommunen som ansvarar för kontroll av handel med vissa läkemedel utanför apotek. Totalt deltog 92 procent i enkäten och av dessa fullgjorde 87 procent enkäten. De resterande fem procent har ofullständiga svar har lämnat mer eller mindre ofullständiga svar. För resultaten kan det innebära partiellt bortfall för vissa frågor alternativt att kommunen inte fyllt i ett korrekt svar för samtliga eller delar av frågorna. För att motverka felaktiva uppgifter har extremvärden undersöks för de kommuner som har ofullständig svarsstatus. Det totala bortfallet, det vill säga de som inte alls besvarat enkäten, är 8 procent. Figur 1 Svarsstatus

4,6% 8,2% 87,1%

Fullständig

Ofullständig

Ej svarat

Kommunernas verksamheter har en stor variation i flera avseenden vilket även rör kontrollen av receptfria läkemedel. I den här rapporten är det exempelvis stora skillnader i de öppna svaren rörande kontrollobjekt där en del kommuner genomför många kontroller och andra betydligt färre. Detta ger stora skillnader i statistiken för öppna nummeriska frågor. I fall med stor variation används därför median värdet framför medelvärdet som är känsligare för extremvärden. Extremvärden har vid ett tillfälle även tagits bort från materialet då en kommun svarat att de under år 2011 hade 200 årsarbetskrafter (se tabell 3) vilket inte verkar rimligt och antas vara en felskrivning.

Kontrollen av receptfria läkemedel

5


Resultat Beslutsnivåer och ansvarsfördelning Nästan samtliga kommuner har fattat ett beslut i fullmäktige om vilken nämnd som ansvarar för kontrollen av receptfria läkemedel. Bland de 238 kommuner som svarade på frågan är det 3 procent vars fullmäktige inte fattat beslut. Det vanligaste är att miljö- och hälsoskyddsnämnden eller nämnd med motsvarande ansvarsområden ansvarar för kontrollen. Det är 45 procent som har överlagt ansvaret på denna nämnd. Det är även vanligt att socialnämnd har ansvaret för kontrollen vilket är fallet i 37 procent av kommunerna. I 7 procent av kommunerna är det kommunstyrelsen som ansvarar för kontrollerna och i 8 procent av kommunerna är den en annan nämnd som bär ansvaret. Figur 2 Om beslut om ansvarig nämnd fattats av kommunfullmäktige samt vilken nämnd som är utsett som ansvarig.

Ja, miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande

45%

Ja, socialnämnd eller motsvarande Ja, kommunstyrelsen

37% 7%

Ja, annan nämnd, ange vilken Nej

8% 3%

Detta mönster går igen på förvaltningsnivå där sammanlagt 53 procent av kommunerna har lagt kontrollansvaret på miljökontoren och 37 procent på socialkontoren. Både miljö- och socialkontor har kontrollansvaret för läkemedlen kombinerat med någon annan form av tillsyn. I en av tre kommuner ligger ansvaret för kontrollen på miljökontor eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontroll, medan det i 8 procent av kommunerna ligger på miljökontor tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken och i 6 procent av kommunerna ligger tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen. I ytterligare 6 procent av kommunerna är det miljökontor tillsammans med någon annan funktion som utför kontrollerna.

Kontrollen av receptfria läkemedel

6


Figur 3 Vilken förvaltning som ansvarar för kontrollen

Annan förvaltning tillsammans med annan funktion

2%

Annan förvaltning tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen

2%

Annan förvaltning tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken Annan förvaltning tillsammans med livsmedelskontroll Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange vilken

0%

1%

2%

Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen

3%

Socialkontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion

3%

Socialkontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen Miljökontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken

34%

6%

6%

8%

Miljökontor eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontroll

33%

Taxa för kontroll De flesta kommuner, 86 procent av de 236 som besvarade frågan, har fattat beslut i fullmäktige om taxa för kontroll. Ungefär hälften har antagit en taxa med enbart årsavgift. Det var 38 procent som använde sig av någon av Sveriges Kommuner och Landstings förslag. Närmare en av fyra av kommunerna hade infört Sveriges Kommuner och Landstings alternativ 2 som innebär att kommunen enbart har en timavgift för kontrollbesök. Det var 14 procent som fattat beslut om att införa alternativ 1, som innebär att kommunen taxerar med årsavgift för ett kontrollbesök vart tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver.

Kontrollen av receptfria läkemedel

7


Figur 4 Om beslut om taxa har fattats i kommunfullmäktige samt vilken utformning på taxa som införts

Nej

14%

Ja, kommunen har antagit en taxa med enbart årsavgift

49%

Ja,enligt SKL:s förslag alternativ 2

24%

Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 1

14%

Hur hög avgift som tars ut vid kontrollen kan variera mycket från kommun till kommun. För de kommuner som enbart använder sig av en avgiftsform är medelvärdet för timavgiften 740 kronor och årsavgiften 1 177 kronor. Mellan kommunerna med en avgiftsform kan timavgiften variera mellan 380- 1 250 kronor i timmen. För de kommuner som enbart har årsavgiften så varierar avgiften mellan 300 till 3 000 kronor i timmen. Det är 56 kommuner som enbart använder sig av timavgift och 114 kommuner som endast använder årsavgift.

Tabell 1 Hur stor årsavgiften respektive timavgiften är inom kommuner med enbart en avgiftsform

Avgiftsform

Antal svarande

Medelvärde

Median

Lägsta avgift

Högsta avgift

Timavgift

56

754 kr

740 kr

380 kr

1 250 kr

Årsavgift

114

1 177 kr

1 000 kr

300 kr

3 000 kr

Kommunerna som använder båda tim- och årsavgift har lägre lägsta- och högstanivå för avgifterna men i genomsnitt en högre timavgift. Den genomsnittliga årsavgiften för dessa kommuner är i nivå med avgiften hos kommunerna med enbart årsavgift. Medelvärdet för timavgiften är 765 kr och varierar mellan 318- 900 kr mellan kommunerna. Årsavgiften ligger i snitt på 1 168 kr med en lägsta avgift på 1 000 kr och en högsta på 2 370 för kommuner med båda avgiftsformer. Utav de 32 kommuner som både har tim- och årsavgift har 31 kommuner delvis besvarat frågan och 27 kommuner fyllt i svar för både timavgift- och årsavgift.

Tabell 2 Hur stor årsavgiften respektive timavgiften är inom kommuner med båda avgiftsformer

Avgiftsform

Antal svarande

Medelvärde

Median

Lägsta avgift

Högsta avgift

Timavgift

27

765 kr

770 kr

318 kr

900 kr

Årsavgift

31

1 168 kr

1 000 kr

420 kr

2 370 kr

Kontrollen av receptfria läkemedel

8


Omfattning av kontroller Kontrollobjekt avser det totala antalet objekt (såsom livsmedelsbutiker) som säljer receptfria läkemedel och är inregistrerade till Läkemedelsverket, vilka kommunen genomförde kontroller av under året 2011. Bland de 220 kommuner som besvarade frågan var variationen mellan det högsta och lägsta antalet stor då variationen var mellan 0-577 kontrollobjekt under året. De flesta har haft runt 12 kontrollbesök vilket var medianvärdet för antalet kontrollbesök bland kommunerna. Trots extremvärden så låg medelvärdet på 20 kontrollbesök men medianen ger i detta fall en bättre beskrivning av läget i kommunerna. Totalt genomfördes 2 554 kontrollbesök under år 2011 av de 220 kommunerna som besvarade frågan. Antal årsarbetskrafter avser här hur många årsarbetskrafter som kommunen avsatte för kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln år 2011. Det var många, 100 kommuner, som svarade att de inte visste antalet årsarbetskrafter som avsatts under året. Detta innebär att statistiken över årsarbetskrafter inte kan anses tillförlitlig för att beskriva den generella situationen i kommunerna och därför bör tolkas med stor försiktighet. Bland de 126 som kunde besvara frågan så var medianvärdet 0,1 årsarbetskrafter. Det högsta angivna antalet årsarbetskrafter som i en kommun avsatts för kontroll var under år 2011 42 till antal. Även antalet kontrollbesök som genomfördes under år 2011 visar på att det finns en stor variation mellan kommuner men det vanligaste värdet är sex kontrollbesök för en kommun vilket medianen visar. Antalet kontrollbesök i kommunerna varierar mellan 0-133 besök. Totalt genomfördes 2 554 kontrollbesök år 2011.

Tabell 3 Antal kontrollobjekt, årsarbetskrafter, kontrollbesök och överträdelser

Medelvärde

Median

Lägsta antal

Antal som besvarat frågan

Högsta Totalt antal Antal

Antal som svarat Vet ej

Antal kontrollobjekt

20

12

0

577

4362

220

9

Antal årsarbetskrafter

1,3

0,1

0

42

126

100

Antal kontrollbesök

12

6

0

133

2554

219

11

Antal överträdelser

0

0

0

10

75

215

16

Antal överträdelser avser hur många överträdelser av lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel eller de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, som respektive kommun har inrapporterat till Läkemedelsverket sedan lagen trädde ikraft den 1 november 2009. Totalt hade 75 överträdelser rapporterats in från kommunerna. Det högsta antalet överträdelser som kom från en och samma kommun var tio överträdelser. I övrigt var inrapporteringen av överträdelser till Läkemedelsverket låg. Trots att uppgifterna rör det totala antalet inrapporterade överträdelser per kommun under perioden år 2009 (då lagen trädde i kraft) till år 2012 (då uppgifterna samlades in) låg både medelvärde och median på 0 inrapporterade överträdelser. Som följdfråga till de som angav att de rapporterat in överträdelser till Läkemedelsverket tillfrågades kommunerna vad överträdelserna avsåg. Kommu-

Kontrollen av receptfria läkemedel

9


nerna hade möjligheten att fylla i fler än ett svar. Det var 45 kommuner som svarade på frågan. Över hälften angav att överträdelserna avsåg brister i exponering av läkemedel i butiken. Det var 42 procent som svarade att de inrapporterade överträdelserna rörde att verksamheten inte var anmäld till Läkemedelsverket innan försäljning av läkemedel påbörjats. Att överträdelserna rörde att försäljningsstället saknade egenkontrollprogram var det 27 procent som svarat. Det var 28 procent som svarade att överträdelserna ansåg något annat. Kommunerna fick möjlighet att i öppna svar besvara vad alternativet annat avsåg. Det rörde sig bland annat om att butik sålt preparat som inte är godkända, att försäljning skett utan övervakning via automat, att försäljning skett till företagskunder istället för konsumenter samt att ålderskontroll via nätförsäljning varit bristande. Figur 5 Vad avser de överträdelser som inrapporterats

Annat

Egenkontrollprogram saknas

Verksamheten är inte anmäld

Brister i exponering

28%

27%

42%

53%

Styrdokument för kontrollen av försäljning av läkemedel Kommunerna tillfrågades om de hade antagit ett strategidokument eller ett annat motsvarade dokument för kontrollen av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandlen. Över sju av tio av de 227 kommuner som besvarade frågan hade inte antagit ett strategidokument. Bland de resterande 28 procent som hade ett dokument hade 11 procent ett dokument som var politiskt antaget. Det var fem procent som hade ett dokument men som inte antagit detta politiskt. De som hade ett annat motsvarande dokument utgjorde 12 procent bland de svarande. Dessa ombads att i öppen text besvara vilken form av dokument de använde sig av. Svaren på detta varierade men i många fall rörde det sig som att strategin ingick i andra styrdokument såsom nämndens verksamhetsplan, tillsynsplaner, inspektionsdokumentation eller instruktioner från Läkemedelsverket.

Kontrollen av receptfria läkemedel

10


Figur 6 Om kommunen har ett strategidokument för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel

Nej vi har inget sådant dokument

72%

Ja, annat motsvarande dokument

Ja, ett strategidokument dock inte politisk antaget Ja, ett strategidokument som är politiskt antaget

12%

5%

11%

Kommunerna tillfrågades även om de hade en kontrollplan eller ett motsvarande dokument för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel. Utav de 229 kommuner som besvarade frågan hade 68 procent en kontrollplan eller motsvarade dokument. Det vanligaste svaret var att kommunen hade en kontrollplan som var politiskt antaget vilket 36 procent svarade. Det var 18 procent som hade en plan som inte var politiskt antaget och 14 procent som hade ett motsvarande dokument. Något färre än en tredjedel saknade kontrollplan. Även i detta fall fick de som svarat att de hade ett motsvarande dokument i ett öppet svar ange vilken form av dokument detta var. Det var, även för kontrollplanen, vanlig förekommande att den ingick i andra styrdokument såsom verksamhetsplan, tillsynsplaner, inspektionsdokumentation eller instruktioner från Läkemedelsverket. Figur 7 Om kommunen har en kontrollplan för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln

Nej vi har inget sådant dokument

Ja, annat motsvarande dokument

Ja, en årlig kontrollplan dock inte politisk antagen Ja, en årlig kontrollplan som är politiskt antagen

Kontrollen av receptfria läkemedel

32%

14%

18%

36%

11


Problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel När kommunerna tillfrågades om de upplevde problem med lagen om handel med vissa receptfria läkemedel svarade 71 procent av 219 kommuner att de inte upplevde några problem. Figur 8 Om kommunen upplever problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel

29% Ja Nej 71%

De kommuner som upplevde problem fick möjlighet att ange flera alternativ bland möjliga problem med lagen. Det var 18 procent av 219 kommuner som ansåg att det var ett problem att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter. Av kommunerna ansåg fem procent det som problematiskt att lagen saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna. Resterande tre procent avsåg att det var ett problem att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken. Totalt sett var det 64 kommuner som ansåg att de hade problem med lagen. Figur 9 Vilka problem med lagen (2009:730) som kommunen angivit att de har utav de som svarat att de har problem

Annat problem

11%

Kommunen saknar sanktionsmöjligheter Avgifter inte kan verkställas enligt utsökningsbalken Saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna

Kontrollen av receptfria läkemedel

18%

3%

5%

12


Några kommuner, 11 procent, hade annat problem med lagen än de svarsalternativ som fanns tillgängliga vilket de fick möjlighet att ange i text. Problem som togs upp rörde kompetensförsörjning, lagstiftningens utformning, ansvarsfördelningen samt underlag och riktlinjers utformning. Rörande kompetensförsörjningen upplevdes brister i utbildning och kompetens inom området, ”Mer fortbildning önskas för att vi skall hålla oss ajour med lagtolkningen”. När det handlade om lagstiftningens utformning upplevdes den som allt för detaljerad, ”En del saker i lagstiftningen är för detaljerade, exempelvis dekalerna om förbjudet att langa nikotinläkemedel”, samt att den borde vara samkörd med andra lagar, ”Att lagen inte är samkörd med exempelvis tobakslagen”. Det delade ansvaret mellan kommunen och Läkemedelsverket nämndes även som ett problem med lagstiftningen. Ett flertal kommuner påpekade att underlagen för kontroll var för otydliga, ”Svårt få till bra egenkontrollprogram, vore bra om det fanns en enkel mall”, och att det var svårt att ta tills sig de snabba förändringar som skedde på området, ” Komplicerat m ständiga förändringar av preparat, svårt att hela tiden hålla sig ajour med vad som är vad”.

Kontrollen av receptfria läkemedel

13


Bilaga 1 Tabeller Tabell 4 Starsstatus

Antal

Andel

Fullständig

244

87,1%

Ofullständig

13

4,6%

Ej svarat

23

8,2%

280

100,0%

Total

Tabell 5 Vilken förvaltning som ansvarar för kontrollen

Ansvarig förvaltning:

Antal

Andel

Livsmedelskontroll

77

33,2%

Tillsyn enligt miljöbalken

18

7,8%

Tillsyn enligt alkohollagen

13

5,6%

Annan funktion

15

6,5%

Socialkontor eller motsvarande tillsammans med:

Tillsyn enligt alkohollagen

79

34,1%

Annan funktion

8

3,4%

Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med:

Tillsyn enligt alkohollagen

7

3,0%

Annan funktion

4

1,7%

Annan förvaltning tillsammans med:

Livsmedelskontroll

2

0,9%

Tillsyn enligt miljöbalken

0

0,0%

Tillsyn enligt alkohollagen

5

2,2%

Annan funktion

4

1,7%

232

100,0%

Miljökontor eller motsvarande tillsammans med:

Total Tabell 6 Om kommunfullmäktige fattat beslut om taxa för kontrollen

Antal

Andel

Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 1 med årsavgift för ett kontrollbesök vart tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver

32

13,6%

Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 2 med enbart timavgift för kontrollen

57

24,2%

115

48,7%

32

13,6%

236

100,0%

Ja, kommunen har antagit en taxa med enbart årsavgift Nej Total

Kontrollen av receptfria läkemedel

14


Tabell 7 Vad avser överträdelserna som inrapporterats

Antal*

Andel

Brister i exponering

24

53,3%

Verksamheten är inte anmäld

19

42,2%

Egenkontrollprogram saknas

12

26,7%

Annat

13

28,9%

Totalt antal svarande kommuner

45

*Antal avser svar och inte svarande kommuner då fler val kan väljas

Tabell 8 Om kommunen har strategidokument för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel i handeln

Antal

Andel

Ja, ett strategidokument som är politiskt antaget

24

10,6%

Ja, ett strategidokument dock inte politisk antaget

11

4,8%

Ja, annat motsvarande dokument

28

12,3%

Nej vi har inget sådant dokument

164

72,2%

Total

227

100,0%

Tabell 9 Om kommunen har en kontrollplan för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel i handeln

Antal

Andel

Ja, en årlig kontrollplan som är politiskt antagen

82

35,8%

Ja, en årlig kontrollplan dock inte politisk antagen

42

18,3%

Ja, annat motsvarande dokument, ange vad

31

13,5%

Nej vi har inget sådant dokument

74

32,3%

229

100,0%

Tabell 10 Om upplever problem med lagen samt vilka problem som upplevs

Antal

Andel

Ja, att lagen saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna

10

4,6%

6

2,7%

Ja, att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter

40

18,3%

Ja, annat problem, ange vad

24

11,0%

Ja totalt

64

29,2%

Nej, vi upplever inte några problem med lagen

155

70,8%

Total

219

100,0%

Total

Ja, att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken

Kontrollen av receptfria läkemedel

15


Bilaga 2 Enkät KONTROLLEN AV RECEPTFRIA LÄKEMEDEL Har kommunfullmäktige fattat beslut om vilken nämnd som ansvarar för kontrollen?

 Ja, miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande  Ja, socialnämnd eller motsvarande  Ja, kommunstyrelsen  Ja, annan nämnd, ange vilken____________  Nej Vilken förvaltning ansvarar för kontrollen?

 Miljökontor eller motsvarande  Miljökontor eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontroll  Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken  Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen  Miljökontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange vilken____________  Socialkontor eller motsvarande  Socialkontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen  Socialkontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange vilken____________  Kommunledningsförvaltning eller motsvarande  Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen  Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange vilken____________  Annan förvaltning, ange vilken  Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med livsmedelskontroll  Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken  Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen  Annan förvaltning, tillsammans med annan funktion, ange båda____________

Kontrollen av receptfria läkemedel

16


Kommunfullmäktige beslut om taxa Har kommunfullmäktige fattat beslut om taxa för kontrollen?

 Ja, kommunen har antagit taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings förslag alternativ 1 med årsavgift för ett kontrollbesök vart tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver  Ja, kommunen har antagit taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings förslag alternativ 2 med enbart timavgift för kontrollen  Ja, kommunen har antagit en taxa med enbart årsavgift  Nej Hur stor är årsavgiften respektive timavgiften Ange antal kronor Hur stor är årsavgiften?

______________________________

Hur stor är timavgiften?

______________________________

Hur stor är timavgiften? Ange antal kronor

Hur stor är årsavgiften? Ange antal kronor

Hur många kontrollobjekt, årsarbetskrafter, kontrollbesök, överträdelser? Antal

Vet ej

Hur många kontrollobjekt hade kommunen per den 31 december 2011?

______

Hur många årsarbetskrafter avsatte kommunen för kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln år 2011?

______

Hur många kontrollbesök gjorde kommunen under 2011?

______

Hur många överträdelser av lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel eller de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, har kommunen inrapporterat till Läkemedelsverket sedan lagen trädde ikraft den 1 november 2009?

______

Vad avser dessa överträdelser? Flera alternativ kan väljas

 Brister i exponering  Verksamheten är inte anmäld  Egenkontrollprogram saknas  Annat, ange vad____________  Annat, ange vad____________ Kontrollen av receptfria läkemedel

17


Har kommunen ett strategidokument eller annat motsvarande dokument för kontrollen av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln?

 Ja, ett strategidokument som är politiskt antaget  Ja, ett strategidokument dock inte politisk antaget  Ja, annat motsvarande dokument, ange vad____________  Nej vi har inget sådant dokument Har kommunen en kontrollplan eller annat motsvarande dokument för kontrollen av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln?

 Ja, en årlig kontrollplan som är politiskt antagen  Ja, en årlig kontrollplan dock inte politisk antagen  Ja, annat motsvarande dokument, ange vad____________  Nej vi har inget sådant dokument Upplever ni problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel? Flera alternativ kan väljas

 Ja, att lagen saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna  Ja, att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken  Ja, att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter  Ja, annat problem, ange vad____________  Nej, vi upplever inte några problem med lagen Kommentarer Vilka förändringar i regelverk och system skulle er kommun vilja ha för att kontrollen enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel skulle fungera bättre?

Kontrollen av receptfria läkemedel

18


Kontrollen av receptfria läkemedelKontrollen av receptfria läkemedel Hur kontrollen av handel med vissa receptfria läkemedel genomförs i kommunerna Upplysningar om innehållet Nils, Alesund, nils.alesund@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-816-7 Text: Edith Ringmar Illustration/foto: Edith Ringmar

Ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN/Beställningsnummer 978-91-7164-816-7

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se


7164-816-7