Kapitel 5. Olika system för äldreomsorg och primärvård
följs upp på samma sätt och med samma periodicitet, oavsett regiform. Ersättningen till utförarna baseras till cirka 80 procent på kapitering, det vill säga ålder och kön på listade patienter. Det finns också är rörlig ersättning som är baserad på vilka insatser vårdcentralen gör, viket skapar behov av uppföljning. Avtalsgruppen har stöd av en ekonom med att följa upp fakturering, insatser och ekonomsikt utfall. Det uppfattas som svårt att följa upp och finna felaktigheter i systemet. Det förekommer också granskningar ”på förekommen anledning”, det vill säga när till exempel volymer och diagnoser har utvecklats oväntat, för att säkerställa att underlagen är korrekta. Att det finns system för synpunkter och klagomål och att de sköts är något utförarna är ansvariga för. Utföraren svarar för att följa upp och vidta de åtgärder som behövs. Avtalsgruppen följer sedan upp att denna process fungerar. Det finns också en Patientnämnd som är landstingets centrala instans för patientklagomål. Vid något tillfälle har också avtalsgruppen fått ”medskick” inför uppföljningar från landstingets patientnämnd. Till nämnden kommer enbart de ärenden då patienterna själva vänder sig dit efter att oftast först ha varit i kontakt med den aktuella vårdenheten. Därmed blir det få ärenden per vårdcentral. Motsvarande samarbete finns också med sjukvårdsrådgivningen. Landstingen typfall 6 – Olika aktörer för modellen och avtalen Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting har en organisatoriskt strikt uppdelning i beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i uppdrag att agera som beställare för den vård som behövs samt att följa upp vårdens resultat och kvalitet. Syftet med uppföljningarna är att se om de vårdgivare som tecknar avtal med Stockholms läns landsting verkligen levererar den vård som länets invånare behöver. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram en strategi för hur uppföljningsarbetet ska organiseras och gå till. Utifrån denna görs varje år en plan över det kommande årets uppföljningsaktiviteter. Uppföljningsmässigt görs ingen skillnad mellan offentliga och privata utförare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (beställarna) har lagt stor kraft på att arbeta fram interna stödsystem för att samla in och hantera data från verksamheterna samt att göra datan möjlig att bearbeta och analysera. En central komponent är ett enhetligt ersättningssystem som kan användas i samband med uppföljning. Som stöd för uppföljningsarbetet har landstinget skapat en uppföljningsportal med en uppföljningsdatabas för alla utförare. All fakturering sker elektroniskt och varje faktura granskas i förhållande till inrapporterade vårdprocesser. I alla avtal finns en plan för uppföljning och hur den ska gå till. I avtalen stipuleras också att varje utförare ska ha en lokal kontrollplan för uppföljning av verksamheten. Data från denna rapporteras sedan in i
52 Erfarenheter av uppföljning