Issuu on Google+

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET

Punktprevalensmätning av trycksår REDOVISNING AV DATA FRÅN LANDSTING OCH KOMMUNER


Punktprevalensmätning av trycksår REDOVISNING AV DATA FRÅN LANDSTING OCH KOMMUNER


Upplysningar om innehållet: SKL, Agneta Andersson, agneta.andersson@skl.se Einar Sjölund, einar.sjolund@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-747-4 Text: Agneta Andersson och Einar Sjölund Illustration/foto: Pia Nordlander, Thomas Henrikson och Lars Forsstedt. Produktion: Nowa Kommunikation AB Tryck: Åtta45 Tryckeri AB


Förord Våren 2011 genomfördes en nationell punktprevalensmätning av trycksår i Sverige. Det är den första nationella mätningen i sitt slag och ger unik kunskap om förekomsten av trycksår på sjukhus och äldreboenden. Samtliga landsting och regioner deltog samt 85 kommuner. Totalt ingick 39 062 personer i mätningen. Syftet med mätningen var att i första hand få fram beskrivande data som kan användas av verksamheterna i deras förbättringsarbete. Mätningarna kan till exempel användas för att identifiera förbättringsområden och för att följa upp genomförda förbättringar. En förutsättning för att mätningarna ska fylla sitt syfte är att landstingen och kommunerna själva tar hand om och analyserar resultaten. En tryckskada uppstår ofta när en person ligger eller sitter i samma ställning. Det är mycket viktigt att alla yrkeskategorier – oavsett var vården äger rum – har rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Det är dessutom viktigt att använda effektiva omvårdnadsåtgärder. Denna rapport har tagits fram för att ge en fördjupad beskrivning av resultaten på nationell nivå. Vår förhoppning är att rapporten ska inspirera landsting och kommuner att göra analyser på sina egna resultat och därefter identifiera förbättringsområden. Målgrupperna för denna rapport är personal som har varit involverade i mätningen, team som arbetar med att förebygga trycksår, verksamhets­ utvecklare och chefer. Rapporten har sammanställts av Agneta Andersson och Einar Sjölund, Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm december 2011


Innehåll 3

Förord

7 9

Kapitel 1 Bakgrund Systematiskt förbättringsarbete

14 14 14 15 18 20 24

Kapitel 2 Resultatredovisning – Landsting/regioner Sammanfattning Punktprevalensmätning av tryckskador/trycksår i landstingen/regionerna Förekomst av tryckskador/trycksår Förekomst av tryckskador/trycksår hos riskpatienter Prevention Könsfördelning

25 25 25 26 31 33 37

Kapitel 3 Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner Sammanfattning Punktprevalensmätning av tryckskador/trycksår i kommunerna Förekomst av tryckskador/trycksår Personer med ökad risk för tryckskada Prevention Könsfördelning

38

Bilaga 1


KAPITEL

1

Bakgrund Våren 2011 genomfördes den första nationella punktprevalensmätningen av trycksår i Sverige. Mätningen koordinerades av Sveriges Kommuner och Landsting och alla data har lagrats i en nationell databas. Syftet med punktprevalensmätningen var att få fram beskrivande data som kan tydliggöra olika förbättringsområden. Det är viktigt att landstingen/ regionerna och kommunerna själva tar hand om och analyserar resultaten, samt vidtar nödvändiga åtgärder för att utveckla patientsäkerhetsarbetet och minska förekomsten av tryckskador/trycksår. Resultaten från trycksårsmätningarna möjliggör jämförelser mellan och inom landsting/regioner och kommuner. Genom jämförelse kan lands­ tingen/regionerna och kommunerna lära av varandra och inspireras till förbättringsarbete. Den största nyttan med trycksårsmätning är att den kan ge en bättre för­ ståelse för vem som drabbas av trycksår, samt var trycksåren uppkommer och hur verksamheterna bäst förebygger dem. I denna rapport ges en fördjupad redovisning av mätresultaten, vilket förhoppningsvis kan inspirera till egna analyser och förbättringsarbeten. Det bör dock hållas i minnet att redovisningen baseras på data från den första nationella mätningen, vilket ofta är förknippat med osäkerhet. Exempelvis kan skillnader förekomma i bedömningen av tryckskador kategori ett. Eventuella slutsatser utifrån de data som presenteras bör därför tas med viss försiktighet. Med punktprevalensmätning menas här en mätning av förekomsten av tryckskador/trycksår som genomförs vid en given tidpunkt. Punktprevalensmätningen av trycksår gjordes 2011 under vecka 12 i 21 landsting/regioner och 85 kommuner. Mätningen omfattade patienter över 18 år som var inlagda på sjukhus från kl 07:00 den aktuella mätdagen och personer på äldreboenden.

Punktprevalensmätning av trycksår 7


Kapitel 1. Bakgrund

Mätningen bestod av fyra delar; hudbedömning med trycksårsklassificering, registrering av preventiva åtgärder, riskbedömning enligt modifierad ­Nortonskala samt journalgranskning. I några diagram redovisas ett 95-procentigt konfidensintervall med ett svart streck i respektive stapel. Dessa anger den statistiska osäkerheten kring det faktiska värdet. Den statistiska osäkerheten påverkas av urvalets storlek och av den uppskattade prevalensen. Ett litet urval och en liten prevalens innebär att utrymmet för slump blir större och att konfidensintervallet blir bredare. Punktprevalensmätningen av trycksår baserar sig visserligen inte på ett slumpmässigt urval, utan på det totala antalet observationer under en given dag. Det kan dock förekomma slumpvariation över tiden, varför det ibland ändå kan vara motiverat att ange konfidensintervall som ett stöd för läsaren. Men även för osäkra resultat kan det vara motiverat med en fördjupad analys av dess bakomliggande orsaker. Hudbedömning Trycksåren har kategoriserats efter fyra kategorier, ett till fyra. Kategori fyra utgör den allvarligaste formen av trycksår, medan kategori ett är den lindrigaste. Kategori I Rodnad som inte bleknar vid tryck, hel hud Kategori II Delhudsskada, ”avskavd” hud eller blåsa Kategori III Fullhudsskada utan sårkavitet Kategori IV Fullhudsskada med sårkavitet och/eller vävnadsnekros Riskbedömning Vid riskbedömning har modifierad Nortonskala använts. Patienten/boende bedöms utifrån sju olika områden: Psykisk status Fysisk aktivitet Rörelseförmåga Födointag Vätskeintag Inkontinens Allmäntillstånd Inom varje område bedöms patientens eller den boendes tillstånd på en skala från ett till fyra, där en etta indikerar det sämsta tillståndet. Personer med Nortonpoäng 20 och lägre har en ökad risk för tryckskada (se bilaga 1).

8 Punktprevalensmätning av trycksår


Prevention I mätningen registrerades om den observerade personen försetts med någon form av preventiv utrustning t.ex. förebyggande madrass, och om det fanns en planerad lägesändring i säng eller stol för att förhindra trycksår. I bilaga 1 finns en fullständig redogörelse av variablerna i protokollet och databasen. Journalgranskning I journalgranskningen registrerades om hudbedömning, riskbedömning och trycksår dokumenterats 24 timmar efter inskrivning på avdelning eller sjukhus inklusive akutmottagning. I kommunen registrerades om riskbedömning och eventuella trycksår var dokumenterad. Journal­granskningen var inte obligatorisk i denna mätning och bortfallet blev större än för övriga variabler, därför redovisas inte resultaten i denna rapport.

Systematiskt förbättringsarbete Analysera resultaten och identifiera förbättringsområden Hur stor andel av de observerade personerna har en eller flera tryckskador/ trycksår? Hur stor är andelen tryckskador/trycksår per kategori? Var på kroppen har de observerade personerna de allvarligaste tryck skadorna/trycksåren? Hur stor andel av patienterna/boendena är riskpatienter? Hur stor andel av personer med ökad risk för trycksår har en eller flera tryckskador/trycksår? Hur stor andel av individerna med ökad risk för trycksår har tryck-­ reducerande eller tryckavlastande madrass, planerad lägesändring i säng och stol samt annan tryckavlastande utrustning?

Exempel på mål: Strukturmål: 75 procent av all vårdpersonal ska få utbildning i hudbedömning t.ex. PUCLAS. – www.puclas.ugent.be/puclas Processmål: En riskbedömning ska göras på alla patienter/boende över 70 år. Resultatmål: Till nästa punktprevalensmätning ska andelen tryck­ skador/trycksår på riskpatienter minskat med 20 procent.

Punktprevalensmätning av trycksår 9


Kapitel 1. Bakgrund

Vad vill vi åstadkomma?

Mål!

Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

Mått!

Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Idéer!

PDSA-cirkeln

Agera

Planera

Studera

Testa!

Göra

Figur 1. Nolans förbättringsmodell.

Identifiera vad som kan bli bättre utifrån analyserna. Sätt gärna upp kort­ siktiga och långsiktiga mål. Fokusera på ett förbättringsområde och beskriv hur ni arbetar i dag inom det området. Finns det ett gap mellan den kunskap, som säger hur ni bör göra och det ni faktiskt gör i praktiken. Ställ er själva följande frågor: Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring dvs. hur mäter vi resultatet? Vilka förändringar kan leda till förbättringar? Test i liten skala Planera – Fokusera på förbättringsområdet och vilka förändringar som kan vara tänkbara. Planera hur ett test kan genomföras i liten skala. Planera också hur ni kan mäta i samband med testen, för att veta att förändringen leder till en förbättring. Genomför – Testa förändringen som planerat samtidigt som ni mäter enligt plan. Studera – Gå igenom resultatet från testen. Leder förändringen till en förbättring. Agera – Ta ställning till utifrån resultaten om ni ska införa förändringen eller om ni ska testa fler alternativ till lösningar.

10 Punktprevalensmätning av trycksår


Exempel på förbättringsområden - fungerande rutiner för att följa obligatoriska åtgärderna i åtgärdspaketet för trycksår Rutiner för planering, genomförande och uppföljning av omvårdnadsåtgärder Till exempel: Vem som ansvarar för att åtgärder sätts in för att minska tryck, hålla huden torr, tillgodose närings- och vätskebehov. Rutiner för riskbedömningar Till exempel: Vem som ansvarar för att riskbedömningar görs. På vilka patienter/boende ska riskbedömningar göras och när. Hur ska risk­ bedömningar dokumenteras? Rutiner för bedömning av huden Till exempel: Vem som ansvarar för att hudbedömningar görs. På vilka patienter/boende ska hudbedömning göras och när. Hur ska hudbedömningar dokumenteras? Rutiner för bedömning av näringsstatus Till exempel: Vem ansvarar för att näringstillskott med högt protein­innehåll ges som tillägg till vanlig mat åt personer med risk för näringsbrist. Hur ska risk för näringsbrist och kosttillägg dokumenteras?

Journalgranskning Med hjälp av checklistan för journalgranskning kan obligatoriska åtgärder enligt åtgärdspaketet Trycksår följas upp. Ett exempel är att granska tio journaler en gång i månaden.

Punktprevalensmätning av trycksår 11


Kapitel 1. Bakgrund

tabell 1. Sjukhustyp och boendetyp. PPM-Trycksår, v12, 2011. Endast deltagande patienter. Exkl: Avancerad hemsjukvård, hospice, LSS och Karolinska universitetssjukhuset

Länsdelssjukhus Länssjukhus Regionsjukhus n % n % n % Observerade individer 5271 6343 4852 Förekomst av tryckskador/trycksår Antal individer med trycksår 936 17,8 1048 16,5 753 15,5 Ryggslut/Sacrum 325 6,2 353 5,6 267 5,5 Häl 282 5,4 311 4,9 219 4,5 Fötter 102 1,9 110 1,7 78 1,6 Höft 20 0,4 36 0,6 15 0,3 Sittbensknölar 38 0,7 29 0,5 19 0,4 Öra 49 0,9 69 1,1 45 0,9 Annat 120 2,3 140 2,2 110 2,3 Antal trycksår 1109 100,0 1248 100,0 919 100,0 Kategori 1. Hudrodnad 589 53,1 654 52,4 472 51,4 Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud 291 26,2 325 26,0 237 25,8 Kategori 3. Sår 140 12,6 162 13,0 117 12,7 Kategori 4. Djupt sår/nekros 89 8,0 107 8,6 93 10,1 Prevention och riskbedömning Individer med ökad risk 1047 19,9 1221 19,2 801 16,5 Förebyggande madrass 783 74,8 925 75,8 614 76,7 Hälavlastning 341 32,6 390 31,9 246 30,7 Tryckreducerande dyna i stol 112 10,7 76 6,2 101 12,6 Glidlakan/matta 232 22,2 293 24,0 187 23,3 Annat 85 8,1 91 7,5 65 8,1 Planerad lägesändring i säng 521 49,8 556 45,5 366 45,7 Varannan timme  20 1,9 33 2,7 39 4,9 Var 3.e timme  113 10,8 163 13,3 117 14,6 Var 4.e timme  28 2,7 57 4,7 17 2,1 Individuellt regelbunden planering  360 34,4 303 24,8 193 24,1 Individer utan ökad risk 4224 80,1 5122 80,8 4051 83,5 Förebyggande madrass 2187 51,8 2599 50,7 1937 47,8 Hälavlastning  311 7,4 342 6,7 228 5,6 Tryckreducerande dyna i stol  131 3,1 106 2,1 105 2,6 Glidlakan/matta  209 4,9 273 5,3 170 4,2 Annat  58 1,4 70 1,4 46 1,1 Planerad lägesändring 318 7,5 265 5,2 192 4,7 Varannan timme  8 0,2 10 0,2 6 0,1 Var 3.e timme  21 0,5 22 0,4 17 0,4 Var 4.e timme  9 0,2 20 0,4 7 0,2 Individuellt regelbunden planering  280 6,6 213 4,2 162 4,0 Kvinna  2812 53,3 3315 52,3 2519 51,9 Man  2459 46,7 3028 47,7 2333 48,1 17–60  år 1071 20,3 1680 26,5 1611 33,2 61–69 år 803 15,2 1087 17,1 884 18,2 70–79 år 1244 23,6 1468 23,2 977 20,1 80 år och äldre 2153 40,8 2105 33,2 1378 28,4

12 Punktprevalensmätning av trycksår


Demensboende Korttidsboende Särskilt boende/Äldreboende Summa n % n % n % n % 2902 812 14878 35058 357 12,3 178 21,9 2158 14,5 5430 15,5 98 3,4 43 5,3 506 3,4 1592 4,5 103 3,5 57 7,0 712 4,8 1684 4,8 92 3,2 35 4,3 524 3,5 941 2,7 20 0,7 12 1,5 98 0,7 201 0,6 10 0,3 8 1,0 77 0,5 181 0,5 5 0,2 6 0,7 76 0,5 250 0,7 29 1,0 17 2,1 165 1,1 581 1,7 395 100,0 220 100,0 2410 100,0 6301 100,0 243 61,5 105 47,7 1365 56,6 3428 54,4 82 20,8 64 29,1 506 21,0 1505 23,9 49 12,4 28 12,7 339 14,1 835 13,3 21 5,3 23 10,5 200 8,3 533 8,5 1008 34,7 212 26,1 4903 33,0 9192 26,2 757 75,1 156 73,6 3535 72,1 6770 73,7 128 12,7 36 17,0 778 15,9 1919 20,9 496 49,2 68 32,1 2558 52,2 3411 37,1 419 41,6 77 36,3 1982 40,4 3190 34,7 34 3,4 13 6,1 257 5,2 545 5,9 433 43,0 90 42,5 2150 43,9 4116 44,8 6 0,6 2 0,9 54 1,1 154 1,7 84 8,3 17 8,0 295 6,0 789 8,6 72 7,1 6 2,8 296 6,0 476 5,2 271 26,9 65 30,7 1505 30,7 2697 29,3 1894 65,3 600 73,9 9975 67,0 25866 73,8 838 44,2 245 40,8 3617 36,3 11423 44,2 34 1,8 34 5,7 447 4,5 1396 5,4 123 6,5 64 10,7 1314 13,2 1843 7,1 116 6,1 82 13,7 1082 10,8 1932 7,5 19 1,0 4 0,7 182 1,8 379 1,5 112 5,9 47 7,8 872 8,7 1806 7,0 3 0,2 1 0,2 11 0,1 39 0,2 2 0,1 1 0,2 42 0,4 105 0,4 11 0,6 1 0,2 44 0,4 92 0,4 96 5,1 44 7,3 775 7,8 1570 6,1 2066 71,2 449 55,3 10294 69,2 21455 61,2 836 28,8 363 44,7 4584 30,8 13603 38,8 24 0,8 21 2,6 84 0,6 4491 12,8 132 4,5 61 7,5 420 2,8 3387 9,7 475 16,4 162 20,0 2086 14,0 6412 18,3 2271 78,3 568 70,0 12288 82,6 20763 59,2

Punktprevalensmätning av trycksår 13


KAPITEL

2

Resultatredovisning av landsting/regioner Sammanfattning Mätningen visade att 16,6 procent av patienterna hade en eller flera tryck­ skador/trycksår av kategori ett till fyra. De allvarligaste tryckskadorna/ tryck­såren var vanligast i ryggslut/sacrum och på hälarna. Över hälften av tryckskadorna/trycksåren var av den lägre kategorin ett och 9 procent av den högre kategorin fyra. Inom landstinget klassificerades 18,6 procent som patienter med ökad risk för tryckskada. 44,1 procent av alla riskpatienter hade en eller flera tryck­ skador/trycksår. Hälften av riskpatienterna hade planerad lägesändring i säng och 76 procent hade en förebyggande madrass. Av de patienter vilka inte bedömts ha en ökad risk för tryckskada, återfanns en tryckskada eller trycksår på 10 procent.

Punktprevalensmätning av tryckskador/trycksår inom landstingen/regionerna Totalt medverkade 19 262 patienter från samtliga landsting/regioner i mät­ ningen, vilka utgjordes av nästan lika många män som kvinnor (47,5 respek­ tive 52,5 procent). De flesta patienter i mätningen (71 procent) var över 60 år. Av de 19 262 patienter som ingick i mätningen avböjde 955 patienter att medverka. 949 patienter deltog inte av andra orsaker. Det totala bortfallet var närmare två tusen personer, dvs. knappt 10 procent. Av de patienter som inte ville delta, eller som inte deltog av andra orsaker, var en större andel under 60 år. Eftersom förekomsten av trycksår ökar med åldern

14 Punktprevalensmätning av trycksår


kan det antas att patienterna i bortfallet hade färre trycksår än de patienter som deltog. Karolinska Universitetssjukhuset har rapporterat in data på aggregerad nivå och därför har den data inte varit möjlig att använda här. Beräkningarna i rapporten är gjorda på de patienter som vid mättillfället kunde och ville delta exklusive Karolinska Universitetssjukhuset, totalt 16 466.

Förekomst av tryckskador/trycksår Tryckskador/trycksår identifierades på 2 737 patienter. Det innebär att 16,6 procent av alla patienter i mätningen visade sig ha en eller flera tryck­skador/ trycksår. Totalt identifierades 3 276 tryckskador/trycksår i mätningen. Ett ­antal av patienterna hade flera tryckskador/trycksår.

tabell 2. Landsting. Landsting Deltagande Andel Andel patienter patienter riskpatienter med trycksår Riket, totalt 16466 18,6% 16,6% Blekinge 296 22% 22% Dalarna 507 15% 13% Gotland 109 21% 10% Gävleborg 530 21% 22% Halland 644 17% 14% Jämtland 257 19% 11% Jönköping 657 18% 12% Kalmar 407 16% 9% Kronoberg 334 21% 24% Norrbotten 569 21% 12% Region Skåne 2214 18% 18% Stockholm (exkl KS) 1951 19% 15% Sörmland 613 20% 19% Uppsala 813 20% 17% Värmland 512 25% 19% Västerbotten 640 15% 16% Västernorrland 282 29% 31% Västmanland 431 20% 27% Västra Götaland 3438 16% 15% Örebro 567 21% 15% Östergötland 695 20% 17%

Andel riskpatienter med trycksår 44,1% 54% 46% 17% 50% 36% 33% 39% 24% 57% 25% 45% 44% 48% 41% 41% 47% 59% 66% 47% 39% 41%

Punktprevalensmätning av trycksår 15


Kapitel 2. Resultatredovisning – Landsting/regioner

Sjukhustyp I mätningen fanns en mindre skillnad vad gäller andelen patienter med tryckskada/trycksår mellan länsdelssjukhus, länssjukhus och region­sjukhus. Skillnaderna mellan sjukhustyper är dock osäkra.

% 20

15

10

5

0

Länsdelssjukhus

Länssjukhus

Regionsjukhus

Diagram 1. Andel patienter med trycksår.

Ålder Resultatet från punktprevalensmätningen av trycksår visar att förekomsten ökar med patienternas ålder. De flesta patienter med trycksår tillhör åldersgruppen över 80 år, där nästan var fjärde patient har en eller flera tryckskador/trycksår. Den minsta gruppen patienter med trycksår var i åldern 17 till 60 år, där drygt 6 procent av patienterna hade en eller flera tryckskador/trycksår. Drygt 90 procent av alla patienter med trycksår var över 60 år och fler än hälften av dem var över 80 år.

tabell 3. Ålder.

Åldersgrupp Antal Antal patienter Andel av alla patienter med trycksår patienter med trycksår 17–60år 4362 267 9,8% 61–79 år 6463 1041 38,0% 80– år 5636 1429 52,2%

16 Punktprevalensmätning av trycksår

Andel av patienterna i åldersgrupp som hade trycksår 6,1% 16,1% 25,4%


Typ av trycksår I mätningen hade tryckskador/trycksår klassificerats efter hur allvarliga de är; från tryckskada (kategori ett) till fullhudsskada med sårkavitet och/eller vävnadsnekros (kategori fyra). Som framgår av diagram 2 skiljer sig förekomsten av olika typer av trycksår åt mellan landstingen. Den vanligaste tryckskadan/trycksåret var en tryckskada av kategori ett vilken står för drygt hälften av alla tryckskador/trycksår. Den allvarligaste tryckskadan står för knappt 9 procent av alla tryckskador/ trycksår. De allvarligaste tryckskadorna/trycksåren fanns till störst del vid rygg­ slutet/sacrum (35 procent) och på hälen (30 procent). Trycksår av kategori fyra var vanligast på hälen (40 procent), följt av ryggslut/sacrum (27 procent) och på fötter (17 procent).

Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud.

Kategori 3. Sår (genom alla hudlager). Kategori 4. Djupt sår/nekros.

% 100

80

60

40

20

Ble

kin Da ge la Go rna t Gä land vle b Ha org lla Jäm nd Jö tlan nk d öp in Ka g l m Kr on ar No obe Re rrbo rg gio tte nS n Sto kån ck e Sö holm rm l Up and ps al V Vä ärml a ste an Vä d ste rbot rno ten V rr Vä ästm land str an a G lan öta d lan Ös Öre d ter bro gö tla Su nd mm a

0

Diagram 2. Tryckskador/trycksår efter kategori.

Punktprevalensmätning av trycksår 17


hudbedömning För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärds­paketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är hudbedömning av tryckutsatta områden, som ska göras inom ett par timmar vid personens ankomst till sjukhus. Eventuella trycksår klassificeras enligt kategori ett till fyra. Detta upprepas dagligen på personer som är över 70 år och på dem som är sängliggande, rullstolsburna eller sittande en stor del av dygnet.

Förekomst av tryckskador/trycksår hos riskpatienter I landstingen klassificerades 18,6 procent (3 069) som patienter med ökad risk för tryckskada, av vilka 44,1 procent hade ett eller flera tryckskador eller trycksår.

Andel icke riskpatienter med trycksår Andel riskpatienter med trycksår % 80 70 60 50 40 30 20 10

kin Da ge la Go rna t Gä lan vle d b Ha org lla Jäm nd Jö tlan nk öp d in Ka g Kr lm on ar No obe Re rrbo rg gio tt n S en Sto kån ck e Sö holm rm l Up and ps Vä ala Vä rmla s Vä terb nd ste ott e r Vä norr n Vä stm land a str a G nlan öta d lan Ös Öre d ter bro gö tla nd Rik et

0

Ble

tla nd Rik et

atienter k

Kapitel 2. Resultatredovisning – Landsting/regioner

Diagram 3. Förekomst av tryckskada/trycksår hos risk- och icke-riskpatienter.

18 Punktprevalensmätning av trycksår


Ej riskpatienter Riskpatienter

Antal 1000 800 600 400 200 0

Kategori 1

Kategori 2

Kategori 3

Kategori 4

Diagram 4. Antal tryckskador/trycksår hos risk- och icke-riskpatienter efter trycksårskategori.

Riskpatienter utgör nära hälften av alla patienter (49,5 procent) med en eller flera tryckskador/trycksår. Hos de riskpatienter som hade en tryckskada eller ett trycksår, var det allvarligaste lokaliserat till ryggslut/sacrum (41 procent) och hälen (29 procent). Bland patienter utan ökad risk för tryckskada, har 10 procent en eller flera tryckskador/trycksår. Dessa skador eller sår är vanligast förekommande på hälen (30,7 procent) och vid ryggslutet (28,6 procent). Hos både risk- och icke-riskpatienter med tryckskada/trycksår, hörde det vanligaste trycksåret till kategori ett; rodnad som inte bleknar vid tryck. Bland riskpatienterna med tryckskada/trycksår var andelen trycksår av kategori två, tre och fyra högre än jämfört med icke riskpatienter. Riskbedömningen enligt Nortonskalan görs utifrån sju områden. Patienten får ett till fyra poäng för varje område, där en etta indikerar det sämsta tillståndet. Flest patienter fick en etta för fysisk aktivitet, födointag och inkontinens. En betydande del av de patienter som bedömts som kategori ett inom något område hade trycksår. Hälften av de patienter vars rörelseförmåga och/eller allmäntillstånd bedömts som en etta, hade ett eller flera trycksår.

Punktprevalensmätning av trycksår 19


Kapitel 2. Resultatredovisning – Landsting/regioner

% 60 50 40 30 20 10 0

A.

y Ps

k kis

tus

sta

B.

sis Fy

t

ite

tiv

k ka

C.

re Rö

a åg

rm

fö lse

tag

tag

oin

d Fö D.

E

ein tsk ä .V

F.

s

en

tin

on Ink

ä

llm

A G.

nd

stå

ll nti

Diagram 5. Andel patienter med tryckskador/trycksår av dem som fått 1 poäng inom respektive område. (1 poäng=sämst tillstånd). En person kan få ett poäng inom flera riskområden.

riskbedömning För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärds­paketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är att göra bedömningar av risk för trycksår på alla personer över 70 år och på dem som är eller förväntas bli säng­ liggande, rullstolsburna eller sittande en stor del av dygnet.

Prevention För att förebygga tryckskador/trycksår och förhindra att en redan utvecklad tryckskada blir till ett allvarligare trycksår, kan preventiva åtgärder och utrustning användas. Exempel på det är tryckreducerande eller tryck­­­­av­ lastande madrass i sängen, hälavlastning och lägesändring i säng. Förebyggande madrass Fler än hälften av alla patienter, och ungefär 75 procent av alla riskpatienter, hade försetts med någon form av förebyggande madrass. Av patienter med en eller flera tryckskador av kategori ett hade ca 70 procent en förebyggande

20 Punktprevalensmätning av trycksår


Förebyggande madrass

%

Eldriven madrass

100

80

60

40

20

Ble

kin Da ge la Go rna Gä tland vle b Ha org lla Jäm nd Jö tlan nk d öp in Ka g Kr lm on ar No ober Re rrbo g gio tt n S en Sto kån ck e h Sö olm rm la Up nd p Vä sa Vä rmla la s Vä terb nd ste ott e r Vä norr n Vä stm land str an a G la öta nd lan d Ös Öre ter bro gö tla n Rik d et

0

Diagram 6. Andel riskpatienter som har förebyggande madrass.

madrass. Skillnaderna mellan landstingen är dock stor vad gäller hur många av patienterna, samt hur stor del av riskpatienterna, som fått en före­byggande madrass. % 100 80 60 40 20 0

Alla

Riskpatienter

Patienter med tryckskada kategori 1*

Patienter med trycksår kategori 4*

Diagram 7. Patienter med förebyggande madrass. *En person kan ha en eller flera tryckskador/trycksår.

Punktprevalensmätning av trycksår 21


Kapitel 2. Resultatredovisning – Landsting/regioner

Varannan timme Var 3:e timme 

Var 4:e timme  Individuellt regelbunden planering 

% 70 60 50 40 30 20 10 Ble kin Da ge la Go rna t Gä land vle b Ha org lla Jäm nd Jö tlan nk d öp in Ka g Kr lm on ar No obe Re rrbo rg gio tt n S en Sto kån ck e h Sö olm rm la Up nd Vä psa Vä rmla la s Vä terb nd ste ott e r Vä norr n Vä stm land str an a G la öta nd lan d Ös Öre ter bro gö tla n Rik d et

0

Diagram 8. Andel riskpatienter med planerad lägesändring i säng.

Planerad lägesändring i säng Cirka 13 procent av patienterna hade någon form av planerad lägesändring i säng. Av de patienter som bedömts ha en ökad risk för tryckskada, hade 47 procent planerad lägesändring i säng. Av dessa hade flertalet individuellt regelbunden lägesändring. Lite över 70 procent av de patienter som fick ett poäng för rörelseförmåga hade planerad lägesändring i säng.

% 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Alla

Riskpatienter

Patient med tryckskada av kategori 1*

Patienter med 1 poäng för rörelseförmåga

Diagram 9. Patienter med planerad lägesändring i säng. *En person kan ha en eller flera tryckskador.

22 Punktprevalensmätning av trycksår


% 70 60 50 40 30 20 10

Ble

kin Da ge la Go rna t Gä land vle bo Ha rg lla Jäm nd Jö tlan nk d öp in Ka g Kr lm on ar No ober Re rrbo g gio tte n n Sto Skån ck e h Sö olm rm la Up nd p Vä sala Vä rml a s Vä terb nd ste ot te r Vä norr n Vä stm land a str a G nlan öta d lan Ös Öre d ter br gö o tla nd Rik et

0

Diagram 10. Andel riskpatienter med hälavlastning.

Hälavlastning Cirka 11 procent av alla patienter hade hälavlastning. För riskpatienter är andelen något över 30 procent. Landstingen skiljer sig dock i sin tillämpning av hälavlastningen, både vad gäller riskpatienter och icke riskpatienter. De patienter vars allvarligaste trycksår är beläget till hälen, saknar häl­avlastning i fler än hälften av fallen. % 50 40 30 20 10 0

Alla

Riskpatienter

Patienter vars allvarligaste trycksår är beläget till hälen

Diagram 11. Patienter med hälavlastning.

Punktprevalensmätning av trycksår 23


Kapitel 2. Resultatredovisning – Landsting/regioner

minska trycket För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår, finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärdspaketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är att minska trycket. Alla personer med trycksår av kategorin ett och alla som är i riskzonen, ska ordineras en tryckavlastande eller tryckreducerande madrass i sängen. Eftersom riskpatienterna står för omkring hälften av alla patienter med tryckskador/trycksår, finns potential att minska antalet med en tryckreducerande eller tryckavlastande madrass i sängen.

Könsfördelning Tryckskador/trycksår fanns i lika stor andel hos män som hos kvinnor, men en något större andel kvinnor än män var i riskzonen. Både andelen män och kvinnor med tryckskada/trycksår, och andelen män och kvinnor med ökad risk, skiljer sig åt mellan landstingen. Lika stor andel av männen som kvinnorna hade förebyggande madrass och/eller planerad lägesändring i säng.

24 Punktprevalensmätning av trycksår


KAPITEL

3

Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner Sammanfattning Mätningen visade att 14 procent av alla personer som medverkade i mätningen hade en eller flera tryckskador/trycksår av kategori ett till fyra. De allvarligaste tryckskadorna/trycksåren var vanligast på hälarna (32,4 procent), vid ryggslut/sacrum (24 procent) och på fötterna (24 procent). Den vanligaste tryckskadan/trycksåret är en tryckskada av kategori ett vilken står för över hälften av alla tryckskador/trycksår. Det allvar­ligaste trycksåret, kategori fyra står för knappt 8 procent av alla tryck­skador/trycksår. Av alla boende i mätningen bedömdes 32,6 procent ha en ökad risk för tryckskada. Av dessa observerades tryckskada/trycksår på 25 procent. 57 procent av alla boende med tryckskada/trycksår hade en ökad risk för tryckskada. 44 procent av boende med ökad risk för tryckskada hade planerad lägesändring i säng och 73 procent hade en förebyggande madrass. Av de boende utan ökad risk för tryckskada, hade 9 procent en tryckskada eller trycksår.

Punktprevalensmätning av tryckskador/trycksår i kommunerna Totalt medverkade 19 799 personer från äldreboenden i 85 kommuner. Av dessa avböjde 603 att medverka och 292 deltog inte av andra orsaker. Bortfallet var 4,5 procent. Beräkningarna i rapporten är gjorda på de boende som vid mättillfället kunde och ville delta, totalt 18 904.

Punktprevalensmätning av trycksår 25


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

Av de personer som deltog i mätningen var 69 procent kvinnor, och 31 procent män. De flesta, 81 procent, var över 80 år . Huvuddelen, 79 procent, hörde hemma på ett äldreboende/särskilt boende. En mindre andel personer befann sig på demensboende (15 procent) och korttidsboende (4 procent). Från 31 kommuner deltog färre än hundra personer i mätningen. I kommuner med ett fåtal deltagare bör statistiken tolkas med försiktighet, eftersom slumpen kan påverka resultaten i större utsträckning. I ett av diagrammen redovisas därför inte kommuner med ett mindre antal observationer.

Förekomst av tryckskador/trycksår Tryckskador/trycksår identifierades på 2 708 personer inom kommunernas äldreboenden. Det betyder att 14 procent visade sig ha en eller flera tryck­ skador/trycksår. Totalt identifierades 3 041 tryckskador/trycksår, vilket inne­bär att ett antal personer hade flera tryckskador/trycksår. Andelen tryckskador/trycksår skiljer sig åt mellan kommunerna, liksom boendeformer och andelen personer med ökad risk. Eftersom antalet ob­ servationer i vissa kommuner är väldigt lågt, går det dock inte att utesluta att slumpen påverkat resultatet.

26 Punktprevalensmätning av trycksår


tabell 4a. Kommuner Kommun Antal observerade Patienter Risk- personer Bortfall med trycksår patienter n % n % n % Summa 18904 895 4,5 2708 14,3 6169 32,6 Arvika kommun 236 5 2,1 24 10,2 84 35,6 Borgholms kommun 129 2 1,5 17 13,2 46 35,7 Botkyrka kommun 367 20 5,2 76 20,7 123 33,5 Dals-Eds kommun 43 2 4,4 9 20,9 8 18,6 Danderyds kommun 333 18 5,1 45 13,5 126 37,8 Ekerö kommun 153 3 1,9 7 4,6 47 30,7 Emmaboda kommun 77 11 12,5 10 13,0 17 22,1 Falkenbergs kommun 434 6 1,4 24 5,5 137 31,6 Falköpings kommun 425 5 1,2 57 13,4 138 32,5 Filipstads kommun 148 12 7,5 46 31,1 55 37,2 Forshaga kommun 36 0 0,0 2 5,6 5 13,9 Färgelanda kommun 65 7 9,7 9 13,8 27 41,5 Gotlands kommun 589 6 1,0 70 11,9 195 33,1 Grästorps kommun 68 0 0,0 10 14,7 27 39,7 Gävle kommun 117 6 4,9 27 23,1 41 35,0 Göteborgs stad 981 69 6,6 145 14,8 306 31,2 Götene kommun 128 1 0,8 16 12,5 34 26,6 Hallsbergs kommun 130 2 1,5 32 24,6 61 46,9 Haninge kommun 72 1 1,4 29 40,3 21 29,2 Haparanda stad 117 0 0,0 2 1,7 43 36,8 Helsingborgs stad 93 0 0,0 9 9,7 22 23,7 Huddinge kommun 246 9 3,5 21 8,5 64 26,0 Hultsfreds kommun 121 12 9,0 24 19,8 42 34,7 Hylte kommun 113 6 5,0 2 1,8 25 22,1 Härjedalens kommun 201 11 5,2 44 21,9 64 31,8 Järfälla kommun 352 4 1,1 48 13,6 137 38,9 Jönköpings kommun 1255 71 5,4 195 15,5 316 25,2 Karlsborgs kommun 84 0 0,0 26 31,0 32 38,1 Karlskoga kommun 292 4 1,4 52 17,8 131 44,9 Karlskrona kommun 122 30 19,7 8 6,6 30 24,6 Karlstads kommun 77 2 2,5 7 9,1 26 33,8 Kristianstads kommun 156 19 10,9 26 16,7 52 33,3 Kristinehamns kommun 89 0 0,0 5 5,6 23 25,8 Lidköpings kommun 419 70 14,3 82 19,6 121 28,9 Lysekils kommun 85 4 4,5 19 22,4 25 29,4 Malmö stad 32 18 36,0 9 28,1 14 43,8 Markaryds kommun 89 0 0,0 9 10,1 35 39,3 Mora kommun 204 17 7,7 36 17,6 65 31,9 Mölndals stad 348 152 30,4 118 33,9 127 36,5 Mörbylånga kommun 15 1 6,3 2 13,3 3 20,0 Nacka kommun 42 2 4,5 6 14,3 13 31,0 Norrtälje kommun 328 3 0,9 35 10,7 86 26,2 Nybro kommun 16 17 51,5 3 18,8 4 25,0

Riskpatienter med trycksår n % 1549 25,1 17 20,2 8 17,4 41 33,3 2 25,0 22 17,5 4 8,5 8 47,1 15 10,9 32 23,2 22 40,0 0 0,0 5 18,5 47 24,1 6 22,2 21 51,2 89 29,1 8 23,5 17 27,9 12 57,1 1 2,3 4 18,2 13 20,3 15 35,7 0 0,0 29 45,3 23 16,8 102 32,3 15 46,9 32 24,4 5 16,7 4 15,4 7 13,5 2 8,7 44 36,4 9 36,0 7 50,0 6 17,1 17 26,2 54 42,5 1 33,3 2 15,4 19 22,1 2 50,0

Punktprevalensmätning av trycksår 27


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

tabell 4b. Kommuner Kommun Antal observerade Patienter Risk- personer Bortfall med trycksår patienter n % n % n % Summa 18904 895 4,5 2708 14,3 6169 32,6 Nykvarns kommun 41 0 0,0 6 14,6 19 46,3 Osby kommun 166 0 0,0 9 5,4 39 23,5 Oskarshamns kommun 276 10 3,5 28 10,1 78 28,3 Partille kommun 22 0 0,0 3 13,6 6 27,3 Rättviks kommun 115 7 5,7 29 25,2 56 48,7 Salems kommun 93 0 0,0 15 16,1 34 36,6 Sigtuna kommun 179 20 10,1 27 15,1 66 36,9 Simrishamns kommun 254 3 1,2 31 12,2 77 30,3 Skellefteå kommun 916 12 1,3 92 10,0 272 29,7 Skinnskattebergs k. 46 1 2,1 3 6,5 19 41,3 Skövde kommun 403 15 3,6 65 16,1 155 38,5 Sollentuna kommun 437 23 5,0 51 11,7 116 26,5 Solna stad 456 12 2,6 48 10,5 144 31,6 Sotenäs kommun 129 11 7,9 8 6,2 44 34,1 Stockholms stad 1568 49 3,0 277 17,7 586 37,4 Strängnäs kommun 18 2 10,0 6 33,3 6 33,3 Strömsunds kommun 117 3 2,5 14 12,0 47 40,2 Sundbybergs stad 369 14 3,7 81 22,0 127 34,4 Sunne kommun 47 2 4,1 9 19,1 19 40,4 Säffle kommun 191 2 1,0 21 11,0 96 50,3 Säters kommun 19 0 0,0 6 31,6 9 47,4 Sävsjö kommun 136 6 4,2 17 12,5 34 25,0 Tibro kommun 91 9 9,0 7 7,7 33 36,3 Tidaholms kommun 174 2 1,1 22 12,6 52 29,9 Tierps kommun 104 1 1,0 14 13,5 38 36,5 Tomelilla kommun 338 1 0,3 21 6,2 51 15,1 Torsås kommun 89 1 1,1 18 20,2 41 46,1 Tranås kommun 201 0 0,0 11 5,5 93 46,3 Trollhättans stad 445 10 2,2 70 15,7 156 35,1 Tyresö kommun 54 0 0,0 3 5,6 16 29,6 Täby kommun 387 14 3,5 33 8,5 134 34,6 Uppsala kommun 339 11 3,1 44 13,0 113 33,3 Valdemarsviks kommun 85 2 2,3 7 8,2 24 28,2 Vallentuna kommun 139 4 2,8 21 15,1 56 40,3 Vaxholms stad 71 3 4,1 20 28,2 27 38,0 Värnamo kommun 405 3 0,7 46 11,4 106 26,2 Västerviks kommun 110 7 6,0 17 15,5 39 35,5 Västerås stad 50 0 0,0 7 14,0 13 26,0 Älvdalens kommun 100 1 1,0 5 5,0 26 26,0 Älvkarleby kommun 77 2 2,5 8 10,4 22 28,6 Ängelholms kommun 36 2 5,3 12 33,3 12 33,3 Österåkers kommun 183 2 1,1 32 17,5 69 37,7

28 Punktprevalensmätning av trycksår

Riskpatienter med trycksår n % 1549 25,1 4 21,1 4 10,3 12 15,4 2 33,3 19 33,9 8 23,5 18 27,3 19 24,7 46 16,9 3 15,8 45 29,0 27 23,3 27 18,8 6 13,6 175 29,9 1 16,7 12 25,5 56 44,1 6 31,6 16 16,7 3 33,3 7 20,6 5 15,2 10 19,2 10 26,3 8 15,7 11 26,8 7 7,5 42 26,9 2 12,5 19 14,2 29 25,7 2 8,3 12 21,4 16 59,3 26 24,5 9 23,1 5 38,5 4 15,4 2 9,1 7 58,3 17 24,6


Typ av tryckskada/trycksår I mätningen har tryckskador/trycksår klassificerats efter hur allvarliga de är; från tryckskada (kategori ett) till fullhudsskada med sårkavitet och/eller vävnadsnekros (kategori fyra). Som framgår av diagram 12 skiljer sig förekomsten av olika typer av tryck­ sår åt mellan kommunerna. Den vanligaste tryckskadan/trycksåret tillhör kategori ett, vilken står för 57 procent av alla tryckskador/trycksår. Den allvarligaste tryckskadan, kategori fyra står för 8 procent av alla tryckskador/ trycksår.

Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud.

Kategori 3. Sår (genom alla hudlager). Kategori 4. Djupt sår/nekros.

Arvika kommun Botkyrka kommun Danderyds kommun Falkenbergs kommun Falköpings kommun Gotlands kommun Göteborgs stad Huddinge kommun Härjedalens kommun Järfälla kommun Jönköpings kommun Karlskoga kommun Lidköpings kommun Mora kommun Mölndals stad Norrtälje kommun Oskarshamns kommun Simrishamns kommun Skellefteå kommun Skövde kommun Sollentuna kommun Solna stad Stockholms stad Sundbybergs stad Tomelilla kommun Tranås kommun Trollhättans stad Täby kommun Uppsala kommun Värnamo kommun %

0

20

40

60

80

100

Diagram 12. Trycksår fördelade efter kategori. Kommuner med fler än 199 boende i mätningen.

Punktprevalensmätning av trycksår 29


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

I kommunerna var de allvarligaste tryckskadorna/trycksåren vanligast förekommande på hälen (32 procent) följt av ryggslut/sacrum (24 procent) och fötterna (24 procent). Trycksår av kategori fyra fanns oftast på hälen, följt av ryggslut/sacrum och på fötter. Boendeform Personer på korttidsboenden hade en större andel trycksår än äldreboenden och demens­boenden.

% 25 20 15 10 5 0

Demensboenden

Korttidsboenden

Särskilda boenden/ Äldreboenden

Diagram 13. Andel personer med trycksår inom olika boendeformer.

hudbedömning För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärds­paketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är hudbedömning av tryckutsatta områden, som ska göras inom ett par timmar vid personens ankomst till boende. Eventuella trycksår klassificeras enligt kategori ett till fyra. Detta upprepas dagligen på personer som är över 70 år och på dem som är sängliggande, rullstolsburna eller sittande en stor del av dygnet.

30 Punktprevalensmätning av trycksår


Personer med ökad risk för tryckskada I punktprevalensmätningen bedömdes 6 168 av alla boende (32,6 procent) ha en ökad risk för tryckskada. 25 procent av alla boende med ökad risk för tryckskada hade en eller flera tryckskador/trycksår ( 1 549). Personer med ökad risk för tryckskada som hade tryckskada/trycksår utgör 57 procent av alla personer med tryckskador eller trycksår. De allvarligaste trycksåren fanns i denna grupp framför allt på hälarna och ryggslutet, följt av fötterna. Hos de boende som inte har en ökad risk för tryckskada, observerades tryckskador eller trycksår på 9 procent. Här var de allvarligaste trycksåren vanligast på häl och fötter, följt av ryggslut/sacrum. Hos boende med tryckskada/trycksår, hörde det vanligaste tryckskadan/ trycksåret till kategori ett; rodnad som inte bleknar vid tryck. Bland boende med ökad risk för tryckskada och med tryckskada/trycksår var andelen boende med trycksår av kategori två och fyra högre, jämfört med boende utan ökad risk. Nästan 70 procent av alla trycksår inom kategori fyra påträffades hos boende med förhöjd risk för tryckskada. Nortonskalan fångade inte bara in en stor del av de boende med tryckskada/trycksår, utan även de boende som hade allvarligast trycksår.

Ej riskpatienter (21–28 poäng) Riskpatienter (7–20 poäng) % 100 80 60 40 20 0

Kategori 1

Kategori 2

Kategori 3

Kategori 4

Diagram 14. Förekomst av trycksår efter kategori hos boende med och utan risk.

Punktprevalensmätning av trycksår 31


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

riskbedömning För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärds­paketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är att göra bedömningar av risk för trycksår på alla personer över 70 år och på dem som är eller förväntas bli säng­ liggande, rullstolsburna eller sittande en stor del av dygnet. Eftersom de flesta i mätningen var över 70 år bör en riskbedömning ha gjorts på en större andel av boendena.

Riskbedömningen enligt Nortonskalan görs utifrån sju områden. Per­ sonen får ett till fyra poäng för varje område, där en etta indikerar det sämsta tillståndet. Flest personer fick en etta för inkontinens, rörelseförmåga och födointag. Störst andel trycksår fanns hos boende med en etta inom området allmäntillstånd och/eller fysisk aktivitet.

32 Punktprevalensmätning av trycksår


tabell 5a. Riskbedömning Riskområde* Antal Boende boende med trycksår n n % Boende utan ökad risk 12735 1159 9,1 Boende med ökad risk 6169 1549 25,1 Patienter med 1 poäng inom: A. Psykisk status 133 38 28,6 B. Fysisk aktivitet 432 176 40,7 C. Rörelseförmåga 860 234 27,2 D. Födointag 719 222 30,9 E. Vätskeintag 252 94 37,3 F. Inkontinens 6104 1234 20,2 G. Allmäntillstånd 88 39 44,3 tabell 5b. Riskbedömning Lokalisation av det allvarligaste Ryggslut Sittbenstrycksåret /Sacrum Häl Fötter  Höft  knölar  /riskområde* n % n % n % n % n % Boende utan ökad risk 187 16,1 360 31,1 392 33,8 43 3,7 36 3,1 Boende med ökad risk 464 30,0 517 33,4 261 16,8 87 5,6 60 3,9 Patienter med 1 poäng inom: A. Psykisk status 9 23,7 17 44,7 6 15,8 4 10,5 1 2,6 B. Fysisk aktivitet 69 39,2 44 25,0 23 13,1 14 8,0 6 3,4 C. Rörelseförmåga 70 29,9 78 33,3 40 17,1 14 6,0 11 4,7 D. Födointag 68 30,6 61 27,5 39 17,6 15 6,8 8 3,6 E. Vätskeintag 31 33,0 26 27,7 11 11,7 8 8,5 4 4,3 F. Inkontinens 337 27,3 408 33,1 235 19,0 76 6,2 49 4,0 G. Allmäntillstånd 8 20,5 15 38,5 6 15,4 5 12,8 1 2,6

Öra  n %

Annat  n %

38 3,3 103 8,9 49 3,2 111 7,2

0 8 6 9 4 31 2

0,0 4,5 2,6 4,1 4,3 2,5 5,1

1 2,6 12 6,8 15 6,4 22 9,9 10 10,6 98 7,9 2 5,1

* Samma person kan få ett poäng inom flera riskområden.

Prevention För att förebygga tryckskador/trycksår och förhindra att redan utvecklad tryckskada blir till ett allvarligare trycksår, kan preventiva åtgärder och utrustning användas. Exempel på det är tryckreducerande eller tryckavlastande madrass i sängen, hälavlastning och lägesändring i säng.

Punktprevalensmätning av trycksår 33


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

% 100 80 60 40 20 0

Andel boende med förebyggande madrass

Andel av boende med risk

Andel av boende med tryckskada kategori 1*

Andel av boende som är sängliggande (1 poäng för fysisk aktivitet)

Diagram 15. Boende med förebyggande madrass. *En person kan ha en eller flera tryckskador.

Förebyggande madrass Av samtliga personer på kommunernas äldreboende, korttidsboende och demensboenden, hade hälften en förebyggande madrass. 73 procent av alla personer med ökad risk för tryckskada hade en före­ byggande madrass. Av de boende med trycksår inom kategori ett, hade 70 procent en förebyggande madrass. I flera kommuner hade alla boende med ökad risk försetts med en förebyggande madrass, men i lika många kommuner saknade hälften, eller fler, en förebyggande madrass. Av de boende som var sängliggande hade 89 procent en förebyggande madrass. I åtgärdspaketet finns rekommendation att alla i riskzonen eller med trycksår av kategori ett skall förses med förebyggande madrass. Rekommendationen följs i genomsnitt till 70 procent. Bland boende med ökad risk för tryckskada hade 57 procent trycksskador/trycksår. Antalet trycksår kan minskas genom att alla boende med ökad risk får en tryckreducerande eller tryck­avlastande madrass.

34 Punktprevalensmätning av trycksår


minska trycket För att arbeta systematiskt med att förebygga och minska risken för trycksår, finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i ett åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärds­paketet tillsammans med en grupp experter. En obligatorisk åtgärd är att minska trycket. Alla personer med trycksår av kategori ett och alla som är i riskzonen, ska ordineras en tryckavlastande eller tryck­reducerande madrass i sängen. Boende med ökad risk för tryckskada står för 60 procent av alla boende som har tryckskador/trycksår. Av alla boende i riskzonen hade 70 procent en tryckreducerande eller tryckavlastande madrass i sängen. Planerad lägesändring i säng En av fem boende hade planerad lägesändring i säng. Lägesändringen vari­ erar mellan olika regelbundna tidintervaller samt individuellt planerad. Av de boende med ökad risk för trycksår, hade över 40 procent planerad lägesändring i säng. En nästan lika stor andel med trycksår av kategori ett hade planerad lägesändring i säng. Lite över 70 procent av de boende med ett poäng för rörelseförmåga enligt Nortonskalan (dvs. orörliga personer som själva inte alls kan bidraga vid läges­ändring) hade planerad lägesändring i säng. Av de boende som % 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Andel boende med planerad lägesändring i säng

Andel av boende med ökad risk

Andel av boende med tryckskada av kategori 1*

Andel av boende med 1–3 poäng för rörelseförmåga

Andel av boende med 1 poäng för rörelseförmåga

Diagram 16. Boende med planerad lägesändring i säng. *En person kan ha en eller flera tryckskador.

Punktprevalensmätning av trycksår 35


Kapitel 3. Resultatredovisning av äldreboende i 85 kommuner

bedömts som tvåa vad gäller rörelseförmåga, hade knappt hälften planerad lägesändring i säng. % 50 40 30 20 10 0

Andel boende med hälavlastning

Andel av boende med risk

Andel av boende med tryckskada kategori 1*

Andel av boende vars allvarligaste trycksår är lokaliserat till hälen

Diagram 17. Boende med hälavlastning. *En person kan ha en eller flera tryckskador.

Hälavlastning Nästan 8 procent av alla boende i mätningen hade hälavlastning. Andelen var dubbelt så stor bland de boende med ökad risk för tryckskada. Av boende med trycksår av kategori ett hade fler än 20 procent försetts med hälavlastning. Av de boende vars allvarligaste tryckskada/trycksår var lokaliserad till hälen, hade nästan hälften hälavlastning. Omvänt saknades hälavlastning hos över hälften av dem vars allvarligaste tryckskada/trycksår fanns på hälen.

36 Punktprevalensmätning av trycksår


Tryckreducerande dyna i stol Var fjärde person hade enligt mätningen försetts med tryckreducerande dyna i stol. Av de boende med ökad risk för tryckskada hade hälften en tryck­ reducerande dyna i stolen. Av de boende vars allvarligaste trycksår fanns på sittbensknölen, hade 61 procent en tryckreducerande dyna. 58 procent av dem som var rullstolsburna hela dagen hade en tryckreducerande dyna i stol.

% 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Andel boende med tryckreducerande dyna i stol

Andel av boende med risk

Andel av boende med tryckskada kategori 1*

Andel av Andel av boende med boende tryckskada som är lokaliserat rullstolsburna till sittbensknöl hela dagen

Diagram 18. Boende med tryckreducerande dyna i stol. *En person kan ha en eller flera tryckskador.

Könsfördelning Tryckskador/trycksår fanns i lika stor andel hos män som hos kvinnor (14,7 respektive 14,1 procent), och lika stor andel män som kvinnor hade en ökad risk för tryckskada. Lika stor andel män som kvinnor hade förebyggande madrass. Det skiljer sig dock en del mellan kommunerna vad gäller andelen män och kvinnor som hade tryckskada/trycksår, eller som hade försetts med förebyggande madrass. Resultaten i mätningen kan ha påverkats av att antalet kvinnor som medverkade i denna mätning är fler och äldre.

Punktprevalensmätning av trycksår 37


Bilaga 1

BILAGA 1 PROTOKOLL Allmänna data Landsting................................…………………………………………………………….. Sjukhus…………………………………………………………………………...Avdelning/enhet…………… Hur länge har patienten varit på sjukhuset? Persondata Fullständigt personnummer…………………… mindre än 24 timmar mer än 24 timmar Kön: Kvinna Man □ Patienten vill ej deltaga Annan orsak Eventuellt bortfall Hudbedömning vid tidpunkt för punktprevalensmätningen Trycksår/tryckskada □ Inget Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Antal…… Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud.

Antal…...

Kategori 3. Sår (genom alla hudlager).

Antal……

Kategori 4. Djupt sår/nekros.

Antal…...

Lokalisation av det allvarligaste trycksåret (högst kategori) □ Ryggslut/Sacrum □ Häl □ Fötter □ Höft □ Sittbensknölar □ Öra □ Annat

Prevention vid tidpunkt för punktprevalensmätningen Madrass

Annan utrustning

□ Förebyggande madrass (ej eldriven) □ Eldriven madrass □ Ingen förebyggande madrass

□ Hälavlastning □ Tryckreducerande dyna i stol □ Glidlakan/matta □ Annat □ Nej

Planera vändning/ lägesändring i säng □ Var annan timme □ Var 3:e timme □ Var 4:e timme □ Individuellt regelbunden planering □ Inte planerat

Planerad lägesändring i stol Var annan timme Var 3:e timme Var 4:e timme Individuellt regelbunden planering Inte planerat

Riskbedömning vid tidpunkt för punktprevalensmätningen (Modifierad Nortonskala) A. Psykisk status 4 Helt orienterad till tid och rum 3 Stundtals förvirrad 2 Svarar ej adekvat på tilltal 1 Okontaktbar B. Fysisk aktivitet 4 Går med eller utan hjälpmedel 3 Går med hjälp av personal 2 Rullstolsburen (hela dagen) 1 Sängliggande C. Rörelseförmåga 4 Full 3 Något begränsad (assistans vid lägesändring) 2 Mycket begränsad (behöver fullst hjälp vid lägesändring men kan bidraga) 1 Orörlig (kan ej alls bidraga vid lägesändring) D. Födointag 4 Normal portion (eller fullständig parenteralt) 3 3/4 av normal portion (eller motsvarande pareteralt) 2 Halv portion (eller motsvarande parenteralt) 1 Mindre än halv portion (eller motsvarande parenteralt)

E. Vätskeintag 4 Mer än 1 000 ml/dag 3 700 - 1 000 ml/dag 2 500 - 700 ml/dag 1 Mindre än 500 ml/dag F. Inkontinens 4 Nej 3 Tillfällig (vanligen kontinent men ej just nu) 2. Urin eller tarminkontinent (KAD) 1 Urin och tarminkontinent G. Allmäntillstånd 4 Gott (afebril, normal andning, frekv, rytm, normal puls, blodtryck, ej

Ek AC. Unosson M, Bjurulf P. The modified Norton scale and the nutritional intake. (1989) Scand J Caring Sci 3:4; 183-187

Total poäng............

38 Punktprevalensmätning av trycksår

smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende motsvarande åldern)

3 Ganska gott (afebril-subfebril, normal andning,

puls och blodtr, eventuell

lätt tachycardi, latent hypo- hypertoni, ingen ej lätt smärtpåverkan, pat vaken, hud eventuell blekhet, lätta ödem)

2 Dåligt (ev feber, påverkad andning, tecken på cirk

insuff tachycardi, ödem,

hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden eventuell blek, el cyanotisk, varm fuktig el kall fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem)

1 Mycket dåligt (ev feber, påverkad andning,

utpräglade tecken på cirk insuff

ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig eller kall och fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem.

20 p eller lägre = ökad risk för tryckskada. Mycket aktiv trycksårsprofylax/skärpt totalomvårdnad!


Journalgranskning - Landsting Finns hudbedömning dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på nuvarande avdelning/enhet inkl akutmottagningen? □ Ja □ Nej Finns riskbedömning med ett bedömningsinstrument (t.ex. Modifierad Nortonskala eller RAPS) dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på nuvarande avdelning/enhet inkl akutmottagningen? □ Ja □ Nej Antal dokumenterade trycksår/tryckskador inom 24 timmar efter inskrivning på nuvarande avdelning/enhet inkl akutmottagningen. □ Inget Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Antal………. Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud. Antal………. Kategori 3. Sår (genom alla hudlager). Antal............ Kategori 4. Djupt sår/nekros. Antal............

Fylls i om patienten har varit inskriven på annan avdelning/enhet innan nuvarande avdelning/enhet. Finns hudbedömning dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhuset inkl akutmottagningen? □ □

Ja Nej

Finns riskbedömning med ett bedömningsinstrument (t.ex. Modifierad Nortonskala eller RAPS) dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhuset inkl akutmottagningen? □ □

Ja Nej

Antal dokumenterade trycksår/tryckskador inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhuset inkl akutmottagningen. □ Inget Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Antal……… Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud. Antal……… Kategori 3. Sår (genom alla hudlager). Antal............ Kategori 4. Djupt sår/nekros. Antal............

Webbinmatning datum/signatur:……………………………………………………..

Löpnummer:…………..

Journalgranskning - Kommun Finns riskbedömning dokumenterat? □ Ja □ Nej Finns eventuella trycksår/tryckskador dokumenterade? □ Ja □ Nej

Nationell punktprevalensmätning (PPM) vecka 12, 2011 

Webbinmatning datum/signatur:……………………………

Sida 2 

Löpnummer………………..

Punktprevalensmätning av trycksår 39


Punktprevalensmätning av trycksår Redovisning av data från landsting och kommuner En tryckskada uppstår ofta när en person ligger eller sitter i samma ställning. Det är mycket viktigt att alla yrkeskategorier – oavsett var vården äger rum – har rutiner för att snabbt identifiera de personer som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Det är dessutom viktigt att använda effektiva omvårdnadsåtgärder. Resultatet av mätningen visar att 16,6 procent av alla patienter och 14 procent av alla personer i äldreboende hade en eller flera tyckskador/trycksår. Förekomsten av tryckskador/trycksår ökar med patientens ålder. De flesta patienter med trycksår tillhör åldersgruppen över 80 år, där nästan var fjärde patient har en eller flera tryckskador/trycksår. Personer med ökad risk för tryckskada utgör 57 procent av alla personer i äldreboende med tryckskador eller trycksår. Det vanligaste trycksåret fanns i denna grupp framför allt på hälarna och i ryggslutet, följt av fötterna. Denna rapport ger en fördjupad redovisning av mätresultaten från punkt­ prevalensmätningen av trycksår vecka 12, 2011.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer

isbn 978-91-7164-747-4


7164-747-4