Samhällsekonomin
Faktisk och underliggande skatteunderlagsutveckling Skatteunderlagets och skatteintäkternas* utveckling i kommuner och landsting påverkas av förändringar i skattelagstiftningen. Syftet med sådana regeländringar är sällan att påverka kommunsektorns ekonomi. Finansieringsprincipen säger visserligen inte någonting om att kommunsektorn ska kompenseras för effekter av ändrade skatteregler. I de flesta fall brukar dock statsbidraget (anslaget för Kommunalekonomisk utjämning) ändå höjas/sänkas med det belopp som regeländringar beräknas påverka skatteintäkterna. Om man rensar bort effekterna av dessa regeländringar ser man skatteunderlagstillväxtens effekt på den kommunala sektorns intäkter. Tabell 18 visar hur skatteunderlaget faktiskt utvecklas 2002– 2009 och hur den »underliggande« utvecklingen ser ut. Differensen mellan faktisk och underliggande utveckling under perioden förklaras främst av tre saker; omvandlingen av det tidigare avdraget för allmän pensionsavgift till skattereduktion utan effekt på den kommunala skattebasen, reformeringen av pensionsbeskattningen år 2003 och förändringar av grundavdragen. Andra förändringar av olika avdrag har bidragit till en ökning av skatteunderlaget med ett par tiondels procent. Totaleffekten av de ändringar i skattelagstiftningen som skett efter 2001 är en breddning av den kommunala skattebasen med 2,4 procent. Detta är positivt för sektorns ekonomi så till vida att det har ökat den andel av intäk-
Tabell 18 • Skatteunderlagets faktiska och underliggande utveckling åren 2002–2009 Procentuell förändring 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Faktisk 5,3 Underliggande 4,3
4,2 2,5
3,1 3,1
3,8 4,0
4,3 4,4
5,6 5,4
5,0 4,9
0,8 1,1
Regeleffekt 1,0 pensionsavgift 1,5 grundavdrag –0,5 pensionsbeskattn. övrigt 0,0
1,7
0,0 –0,2 –0,1 0,7 –0,9 –0,1
0,2
0,2 –0,3
0,1
–0,4
1,7 0,1
0,2
0,0
Höjningar av grundavdraget har krympt den kommunala skattebasen med nära två procent sedan 2002. Det är nästan lika mycket som basbreddningen genom omvandling av avdrag för pensionsavgift till skattereduktion. Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. terna som den enskilda kommunen/landstinget råder över själv och minskat beroendet av statsbidragen. Skatteunderlagets storlek påverkas också av ändringar i andra regler, till exempel ändrade ersättningsnivåer i sjuk- och föräldraförsäkringen etcetera. Sådana förändringar brukar dock inte föranleda ändringar av statsbidragen till kommuner och landsting.
*Vi bortser här från periodiseringar.
Helhetsbilden med stora offentliga underskott skulle därmed knappast ändras utan genomförda skattesänkningar. Det är dock inte bara statens finanser som försvagas. I såväl kommunsektorn som pensionssystemet minskar det finansiella sparandet. Underskottet i offentlig sektor växer ytterligare 2010, framförallt till följd av utgifter kopplade till den fortsatt stigande arbetslösheten. Det låga resursutnyttjandet framöver innebär att den förskjutna balansen mellan offentliga inkomster och utgifter blir rätt bestående. Hela perioden 2009–2012 beräknas utgifterna överstiga inkomsterna och det finansiella sparandet i offentlig sektor motsvarar i genomsnitt minus 3 procent av bnp.
Stramt läge för kommuner och landsting Mycket svag skatteunderlagstillväxt innebär en stram situation i kommunsektorn. Trots en mer återhållsam volymtillväxt av verksamheten 2009–
Om kommunernas och landstingens ekonomi – maj 2009
Diagram 30 • Konsoliderad offentlig bruttoskuld, åren 1980–2012 Procent av BNP och miljarder kronor Miljarder kronor
BNP-andel, % 100
1 800
80
1 440
60
1 080
40
720
20
360
0 1980
1984
1988
1992
1996
2000
2004
2008
0 2012
Från en period av minskning växer nu åter den offentliga skulden, så även i relation till bnp. Källor : Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.
59