Page 1

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Riv rätt! Handbok för miljöanpassad rivning


Förord Både lagstiftning och frivilliga åtaganden ställer krav på att rivning ska genom­föras på ett miljöanpassat sätt. Detta innebär att rivningen ska ­planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på människors hälsa och miljön blir så liten som möjligt. Det ställs stora krav på kunskap och kompetens hos byggherren om hela processen ska fungera på ett bra sätt: planering för rivning, inventering, upphandling av entreprenad, källsortering och en miljöriktig hantering av avfallet samt en bra uppföljning och kontroll från byggherrens sida. Det finns därför ett behov av samlad information, riktlinjer och hjälpmedel för miljöanpassad rivning och avfallshantering. Denna handbok har tagits fram för att fungera som ett verktyg för bygg­ herren. I projektet har studerats hur miljöanpassad rivning kan genom­ föras och vilka krav och regler som finns när det gäller rivning av bygg­ nader. Handboken har tagits fram i ett samarbete mellan U.F.O.S. och Kretslopps­ rådet. Styrgruppen har bestått av Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult, Gösta Gustavsson, SABO, Maria Fryklund, Statens fastig­hetsverk, Anders Göransson, Locum och Jenny Hedberg, LudvikaHem. Konsult har varit Gunilla Bernevi Rex, Rex Hus & Miljökonsult. Projektledare har varit Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting. Ett antal ”resurspersoner” har medverkat med textavsnitt och värdefulla syn­ punkter på innehållet i handboken. Projektledningen vill rikta ett varmt tack till alla medverkande! Vi hoppas att fastighetsägare, förvaltare och deras konsulter som planerar rivnings­åtgärder ska finna kunskap och användbara hjälpmedel i denna handbok för att genomföra rivning på ett miljöanpassat sätt. Stockholm i januari 2008

Riv rätt!

3


Innehåll Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1 Vad är ”miljöanpassad” rivning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Samhällets styrmedel...........................................................................................................................................................................................................9 Sveriges miljökvalitetsmål................................................................................................................................................................................................ 10 Byggsektorns frivilliga miljöarbete................................................................................................................................................................................. 10

2 Skeden och åtgärder i rivningsprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Några begrepp....................................................................................................................................................................................................................13 Regler för rivning................................................................................................................................................................................................................14 Regler för avfallshantering...............................................................................................................................................................................................20 Översikt skeden, åtgärder och myndighetskontakter............................................................................................................................................... 22 Byggherrens kompetens................................................................................................................................................................................................... 25 Exempel på rivningsprojekt............................................................................................................................................................................................. 26 Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................ 27

3 Utredning och programarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Vilka behov och förutsättningar finns?.........................................................................................................................................................................29 Kunskap om objektets förutsättningar.........................................................................................................................................................................30 Kulturskydd......................................................................................................................................................................................................................... 31 Programarbete.................................................................................................................................................................................................................... 31 Tidsplanering...................................................................................................................................................................................................................... 32 Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................ 33

4 Materialinventering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

.....................................................................................................35

Riktlinjer för avfallshantering Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................ 39

5 Projektering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Underlag för rivning.......................................................................................................................................................................................................... 41 Rivningsordning och metoder........................................................................................................................................................................................ 42 Behov av etappindelning................................................................................................................................................................................................. 42 Saneringsarbeten............................................................................................................................................................................................................... 43 Planera för god arbetsmiljö.............................................................................................................................................................................................44 Skydd av den yttre miljön................................................................................................................................................................................................ 45 Störningar för omgivningen............................................................................................................................................................................................ 45 Plats för avfallskärl och transporter..............................................................................................................................................................................46 Ekonomi............................................................................................................................................................................................................................... 47 Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................ 47

6 Entreprenaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Källsortering....................................................................................................................................................................................................................... 52 Riktlinjer för upphandling av entreprenader............................................................................................................................................................... 55 Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................ 58

7 Byggherrens uppföljning och kontroll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Kontroll på plats och av dokumentation..................................................................................................................................................................... 62 Att tänka på........................................................................................................................................................................................................................63

8 Dokumentation att bevara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 9 Litteratur och webbplatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

  © U.F.O.S. 2008 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00  •  www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-317-9 Tryckeri: Edita Västerås Text Gunilla Bernevi Rex  •  Projektledare: Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson Grafisk form och foto: Forum1  •  Produktion och omslagsfoto: Björn Hårdstedt Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se/publikationer


Sammanfattning Rivning kan ha stor påverkan på miljön om den inte görs på ett miljö­ anpassat sätt. Byggher­ren har det yttersta ansvaret för att arbetet följer lagkraven i plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken med tillhörande ­förordningar och arbetsmiljölagstiftningen samt övriga förordningar och myndighetsföre­skrifter som reglerar rivning och avfallshantering. Dess­ utom har byggsektorn genom Krets­loppsrådet tagit fram riktlinjer för hantering av avfall från byggande och rivning som en del i byggsektorns frivilliga producentansvar vilket i vissa delar går utöver lagstiftningen.

Handboken – ett hjälpmedel för miljöanpassad rivning Beställare och konsulter med erfarenhet av rivning anser att det förekom­ mer mycket slarv och fusk i samband med rivningar. Bland annat är det vanligt att farligt avfall inte tas omhand på rätt sätt och källsorteringen av det övriga avfallet skulle många gånger kunna vara bättre. Det finns också mycket okunskap bland beställare och entreprenörer om hur avfallet ska hanteras på bästa sätt. Denna handbok kan ses som en kunskapskälla och ett verktyg för bygg­ herren att ta sitt övergripande ansvar för hela rivningsprocessen, så att ­rivning och avfallshantering kan göras på ett miljöanpassat sätt. Handboken omfattar beskrivning av rivningsprocessens olika skeden och åtgärder, vilka regler som styr rivning och avfallshantering och vad som är viktigt för fastighetsägaren/för­valta­ren att tänka på i de olika skedena av en rivningsprocess. Vad begreppet ”miljöanpassad rivning” kan inne­

Sammanfattning

5


bära beskrivs i kapitel 1. I handboken behandlas kraven på kunskap om det objekt som ska rivas eller byggas om, vikten av en väl genomförd och dokumenterad materialinventering före rivning, skydd för yttre miljö, arbetsmiljö och kulturvärden.

Olika typer av rivning Rivningar kan vara olika omfattande, allt från totalrivningar till mindre rivningar i samband med ombyggnad. De kan avse lätta byggdelar och installationer eller tunga bärande konstruktioner. Förutsättningarna på arbetsplatsen varierar också mycket. I vissa fall tvingas en fastighetsägare göra rivningsarbeten som kompliceras av pågående verksamhet i angräns­ ande lokaler, till exempel i våningsplan över eller under det plan där man ska riva. Det kan kräva provisoriska lösningar för att tillgodose ventilation, vatten och avlopp och annan försörjning till de lokaler där den vanliga verksamheten pågår. Handboken försöker belysa dessa olika problem och ge tips om hur de ska hanteras. I två bilagor beskrivs exempel med kortfattade uppgifter om ­rivningsprojekt — en totalrivning av bostadshus och en ombyggnad av sjukhuslokaler.

Hantering av avfall Diverse svårigheter finns för att genomföra avfallshanteringen på lagenligt och önskat sätt. Det kan till exempel vara dålig kunskap om var farliga material och produkter finns i byggnader som ska rivas och om hur farligt avfall ska hanteras, otydliga krav vid upphandling av entreprenader och dålig uppföljning från beställarens sida. Det är också i många fall svårt att tolka lagstiftningen om hur avfallet ska hanteras. Tidig planering av avfallshanteringen är viktig. Ofta är det trångt på arbets­ platsen, speciellt vid ombyggnad. Det innebär att det blir svårt att ­placera containrar och andra avfallskärl. För att det ska fungera bra krävs avfalls­ kärl som är lämpliga för den aktuella rivningen, tydliga rutiner och beskrivning av det ansvar var och en har samt en genomtänkt logistik för den praktiska hanteringen. Avfallsentreprenörer — företag som hämtar, transporterar och i många fall också behandlar avfall — kan hjälpa till med att hitta fungerande lösningar. För en miljöanpassad hantering av avfallet behövs kompetens hos bestäl­ lare, materialinven­terare, kvalitetsansvariga och myndigheter. Det krävs

6

Riv rätt!


god planering och tydliga krav från byggherren/beställaren, ett bra under­ lag och tydliga avtalstexter för entreprenaden och en kvalificerad uppfölj­ ning av de krav som ställts.

Avfallshierarkin Prioritering för hantering av det avfall som uppstår görs enligt EU:s avfallshierarki (kallas också prioriteringstrappan): Avfall bör i första hand återanvändas i sin ursprungliga funktion. Går inte det bör ingående material återvinnas för tillverkning av nya produkter. Brännbart avfall ska energi­återvinnas. Resterande avfall deponeras.

Upphandling av entreprenader Viktiga aspekter på entreprenadupphandling finns beskrivna i denna hand­ bok. Som bilaga A finns förslag till Administrativa Föreskrifter (AF). Den innehåller rubriker, råd och textförslag för upphandling av en rivning eller rivningsåtgärder inom en ombyggnad, där hänsyn tas till påverkan på den yttre miljön. Hänsyn ska även tas till arbetsmiljöfrågor och störningar för eventuell pågå­ende verksamhet och människor i omgivningen. Ett förslag till förteckning över reglerbara mängder för farligt avfall finns också som bilaga (bilaga B).

Riktlinjer för avfallshantering Kretsloppsrådet har utarbetat riktlinjer för byggsektorns avfallshantering med syfte att de ska tillämpas vid byggsektorns hantering av avfall från byggande och rivning. Riktlinjernas viktigaste delar har inarbetats i hand­ boken. Riktlinjerna innehåller branschnormerande texter som finns med i avsnitten om inventering, om entreprenader och om bygg­herrens uppfölj­ ning och kontroll. Branschnormerande texter är markerade med inramning och ljusgrön färg. Flera av handbokens bilagor är hjälpmedel som har tagits fram som bilagor till Kretslopps­rådets riktlinjer. Det gäller till exempel listan över farligt avfall och blankett för avfallshanteringsplan/rivningsplan. De bransch­ gemensamma benäm­ningarna på avfallsfraktioner och beskrivning av hur olika slag av avfall ska hanteras är också i enlighet med Kretsloppsrådets riktlinjer.

Sammanfattning

7


Kretsloppsrådets riktlinjer Kretsloppsrådet har inom ”Miljöprogram 2010” tagit fram riktlinjer för byggsektorns avfallshantering ”Avfallshantering vid byggande och rivning – Kretsloppsrådets Riktlinjer”. Riktlinjerna innebär en tolkning av lagstift­ ningen utifrån miljöprogrammets ambitioner. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara branschnormerande, kunna hänvisas till i avtalstexter och tillämpas vid sektorns hantering av avfall från byggande och rivning.

Avfallslistor Lista över farligt avfall — FA-lista Denna lista utgår från ämnen och tar upp farligt avfall och el-avfall samt annat avfall som kräver speciell uppmärk­samhet eller är svårt att klassi­ ficera. Listan tar upp många exempel på ämnen med farliga egenskaper och material och produkter som de farliga ämnena kan finnas i. Listan ska vara ett hjälpmedel för hanteringen av det farliga avfallet vid rivning. Den ger förslag till avfalls­koder och beskriver avfallets hantering enligt lagkrav och bransch­norm.

Se bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista).

Listan ingår i dokumentet ”Avfallshantering vid byggande och rivning” som kan hämtas som elektroniskt dokument på Kretsloppsrådets webb­ plats www.kretsloppsradet.com (välj Riktlinjer), både som pdf och i word­ format för den som önskar anpassa listan till ett aktuellt projekt. Listor för källsortering Byggsektorn har enats om branschgemensamma benämningar på vissa avfallsfrak­tioner och branschgemensamma färger på skyltar för avfallskärl. Dessa redovisas i listor över källsorteringen på ”basnivå” vilket innebär att avfallet alltid bör sorteras i dessa fraktioner. Två listor finns för basnivån, en för rivning och en för byggproduktion. Uppdelning i färre fraktioner än enligt basnivån ska vara särskilt motiverad. Basnivån för källsortering beskrivs i kapitel 6 i avsnittet Källsortering. Om det uppstår stora mängder avfall av ett visst slag, bör detta ­hanteras separat. Då kan lämplig fraktion väljas ur listan ”Avfallsfraktioner — brutto­li­ sta”. Den visar ett stort antal fraktioner för källsortering med beskrivning av fraktion­ernas innehåll och hantering. Dessa avfallslistor finns endast på Kretsloppsrådets webbplats.

8

Riv rätt!


Handbokens bilagor Bokens bilagor A–D finns sist i denna skrift. Det är lämpligt att ha ­bilagorna tillgängliga vid läsning. Förutom listan över farligt avfall (bilaga 1) finns i denna skrift hän­ visningar till följande bilagor från ”Avfallshantering vid byggande och rivning”: • • • • •

Förslag till AF-text för upphandling av inventering (bilaga 6) Förslag till texter för teknisk beskrivning för avfallshantering (bilaga 8) Blankett för avfallshanteringsplan för rivning/rivningsplan (bilaga 9) Avfallsregler (bilaga 14) Begreppsförklaringar (bilaga 15).

Bilagorna kan hämtas som elektroniska dokument, läs mer på sid 68:

Fotografier och bildtexter Fotografierna i boken är tagna i samband med rivningen av ett tidigare äldre­boende. Bildtexterna är kopplade till just denna rivningsarbetsplats och det miljöarbete som bedrivits där inför rivningen. Nedan: Före–efter. Bara skorstenen står ännu kvar.

Sammanfattning

9


1

Vad är ”miljöanpassad” rivning? Byggsektorn har stor påverkan på vår miljö. Bedömningen är att bygg- och fastighetssektorn som helhet står för cirka 40 procent av den totala energi­ användningen i landet, cirka 40 procent av materialanvändningen, främst för anläggningsverksamhet och cirka 15 procent av avfallet (Källor: Ener­ giläget 2005, Energimyndigheten; Kretsloppsrådets miljöutredning 2000; Naturvårdsverkets rapport 5593, Avfall i Sverige, 2006, uppgifterna avser 2004). Dessutom står sektorn för betydande utsläpp till mark, vatten och luft. Miljöarbetet inom byggsektorn syftar till att minska alla typer av påverkan på miljön. De miljöaspekter som är viktiga vid rivning, och som vi måste ta hänsyn till för att rivningen ska bli miljöanpassad, är: • Materialhushållning och kretsloppstänkande Detta innebär att så mycket som möjligt av bygg- och rivningsavfallet ska återanvändas eller återvinnas. Återvinning kan innebära att mate­ rialet används i nya produk­ter eller att brännbart material används för energiutvinning. Materialåter­vinning medför också energibesparing. Avfall som lämnas till deponi ska minimeras. Genom ökad återvinning kan uttag av ändliga resurser (till exempel naturgrus, järn) minskas. Sedan det farliga avfallet tagits bort, bör det resterande avfallet från riv­ ningen sorteras noga så att man får ”rena” avfallsfraktioner som möjlig­ gör återvinning. Den noggranna sorteringen gör man bäst i form av källsortering på arbetsplatsen.

10

Riv rätt!


Farliga ämnen sorteras ut: Till vänster ofarligt trä, i mitten impregnerat trä som blir farligt avfall vid rivning. Till höger ett slutet system för omhändertagande av lösullsisolering som blivit kontaminerad av asbestspill. Den asbestkontaminerade lösullen sugs upp och packas i plastsäckar för deponering som asbest.

• Farliga ämnen tas ut ur kretsloppet Farligt avfall ska hanteras på ett miljöanpassat sätt enligt lagkraven. Detta innebär att det som blir farligt avfall vid rivningen så långt det är möjligt tas ut först. Genom att farliga ämnen och material tas ut ur kretsloppet riskerar de inte att skada miljön eller föras tillbaka till ­byggsektorn i nya produkter. • Skydd av den yttre miljön Detta innebär att skyddsåtgärder ska vidtas när det farliga avfallet tas bort, om det finns risk för spridning av föroreningar som är farliga för miljön. Andra viktiga aspekter vid rivning som är hälsorelaterade är: • Arbetsmiljön för dem som arbetar med rivning och avfall. • Skydd av människor i omgivningen om de riskerar att bli utsatta för far­ liga ämnen, buller eller partiklar eller annan skadlig påverkan i samband med rivning och avfallshantering.

Samhällets styrmedel Till skydd för miljön och för att minska mängden avfall till deponi och öka återvinningen finns ett antal lagregler för avfallets hantering. Det finns också regler för att möjliggöra samhällskontroll vid rivning och avfallshantering. Producentansvar gäller för vissa produkter, till exempel förpackningar och el-avfall, och det är skatt på avfall som går till deponi.

1 • Vad är ”miljöanpassad” rivning?

11


Exempel på samhällets styrmedel Plan- och bygglag (1987:10) Miljöbalk (1998:808) Avfallsförordning (2001:1062) Förordning (2001:512) om deponering av avfall Arbetsmiljölag (1977:1160) Föreskrifter från Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Lag (1999:673) om skatt på avfall

Sveriges miljökvalitetsmål Rivning och avfallshantering påverkas av Sveriges miljömål, de så kallade miljökvalitets­målen, främst målen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Inom målet God bebyggd miljö finns till exempel delmål 4 Uttag av naturgrus och delmål 5 Avfall. Inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns ett delmål om utfasning av farliga ämnen. Byggmaterial och produkter som innehåller ämnen med farliga egenskaper ska som avfall hanteras så att ämnena inte läcker ut i naturen. Hanteringen av det farliga avfallet från bygg- och fastighetssektorn påverkar hur delmålet kan uppfyllas.

Miljökvalitetsmålen 15 miljökvalitetsmål antogs av riksdagen i april 1999, idag har vi 16 mål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Läs mer om miljökvalitetsmålen och deras delmål och rapportering från arbetet mot målen på www.miljomal.nu.

Byggsektorns frivilliga miljöarbete Vid sidan av lagar och regler och politiska mål finns dessutom frivilliga miljöåtaganden från näringslivet. Miljöprogram 2010, som tagits fram av Kretsloppsrådet, och Bygga-bo-dialogen är sådana frivilliga åtaganden.

12

Riv rätt!


Bygga-bo-dialogen Bygga-bo-dialogen är ett samarbete mellan företag, kommuner och regerin­gen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighets­ sektor i Sverige. Genom dialog har man enats om en frivillig överenskom­ melse och om att vidta konkreta åtgärder för en hållbar utveckling. Det finns tre prioriterade områden: hälsosam innemiljö, effektiv energi­ användning och effektiv resursanvändning. Dialogens mål innefattar allt ifrån mängden deponerat avfall, uttag av naturgrus, miljöskadliga ämnen, byggnadsrelaterad hälsa och kemikalieanvändning till miljöbelastning från energianvändning. Det finns klara kopplingar till de nationella miljö­ kvalitetsmålen.

Bygga-bo-dialogen Femton företag, fyra kommuner och regeringen har skrivit på överenskommelsen och åtagandena vid det första tillfället våren 2003. Sedan hösten 2003 har 17 nya aktörer tillkommit. Bland deltagarna finns fastighetsägare, entreprenörer, tillverkare/leverantörer av byggmaterial och produkter, konsultföretag med flera. Sekretariatet är inrättat på Boverket som ansvarar för Bygga-bo-dialogens webbplats. Läs mer på www.byggabodialogen.se. Källa: www.byggabodialogen.se.

Miljöprogram 2010 Miljöprogram 2010, som Kretsloppsrådet utarbetat, innehåller mål för energi­användning, materialhushållning, inomhusmiljö och utfasning av farliga ämne. Målet för materialhushållning, som direkt berör rivning och avfallshan­ tering, är att mängden bygg- och rivningsavfall som går till deponi ska minska till hälften till 2010, jämfört med år 2004. Målet att fasa ut farliga ämnen innebär för avfalls­hanteringen att farligt avfall och annat avfall som kan innebära risk för miljö och hälsa tas omhand separat och hanteras på ett miljöanpassat och lagenligt sätt.

1 • Vad är ”miljöanpassad” rivning?

13


Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering Det övergripande syftet med riktlinjerna är att erhålla en hög och jämn nivå på avfalls­hanteringen vid byggande och rivning, så att: • ökad återvinning och energiutvinning möjliggörs • farliga ämnen kan tas om hand.

Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet är en ideell förening med syfte att byggsektorn genom ett frivilligt åtagande ska upp­nå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöförbättringar. Kretsloppsrådet har ett 30-tal medlemmar; byggherrar/fastighetsägare, byggindustrin, byggmaterialindustrin samt arkitekter/konsulter. Kretsloppsrådet fungerar bland annat som byggsektorns kontaktorgan gentemot miljödepartementet och berörda myndigheter. Se www.kretsloppsradet.com. Källa: Kretsloppsrådet.

14

Riv rätt!


2

Skeden och åtgärder i rivningsprojekt Några begrepp Vissa viktiga begrepp redovisas och diskuteras här. Ytterligare definitioner av begrepp finns i bilaga 15, Begreppsförklaringar. Rivning Med ”rivning” menas i denna skrift (och i Kretsloppsrådets Riktlinjer) alla rivningsarbeten, även utrivning i samband med ändring (om- och tillbygg­ nad) och underhåll. Avfallsproducent Avfallsproducent är var och en som bedriver en verksamhet som ger upphov till avfall (ursprung­lig producent) eller var och en som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning.

Källa: Naturvårdsverkets föreskrifter 2004:10 om deponering, ­kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anlägg­ ningar för deponering av avfall.

På grund av oklarheten om vem som ska anses vara avfallsproducent, före­ slås i bilagan med AF-texter att beställaren i AF tar in en text som förtyd­ ligar vem som har ansvaret, beställaren eller entreprenören.

Se bilaga A, förslag till AF-texter för rivningsarbeten.

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

15


Nya begrepp – materialinventering och avfallshanteringsplan Materialinventering Med ”materialinventering” menas inventering av material och produkter som berörs av bygg- och rivnings­arbeten.

Områden med ­farliga ämnen märks ut vid material­ inven­te­ ringen.

Det hittills använda begreppet ”miljöinventering” är inte helt bra att använda om en inventering som utförs för att under­söka vilka typer av avfall som kommer att uppstå vid en planerad rivning. I andra samman­ hang kan en miljöinventering omfatta mycket mer, bland annat kan bygg­ nadens energiprestanda vara en väsentlig del. För att skilja ut den typ av inventering som bör göras före en rivning, använder vi i stället begreppet ”materialinventering”.

Begreppet har förts in i bilaga A, Förslag till AF-texter för rivnings­arbeten.

Avfallshanteringsplan Med ”avfallshanteringsplan” menas plan för hantering av material och pro­ dukter som blir avfall vid bygg- och rivningsarbeten. Materialinventeringen ska leda fram till en avfallshanteringsplan. Om riv­ ningsplan krävs enligt PBL kan avfallshanteringsplanen kompletteras med de uppgifter som krävs för att fungera som rivningsplan.

Begreppet har förts in i bilaga A, Förslag till AF-texter för rivnings­arbeten.

Regler för rivning Huvuddelen av de regler som rör rivning av byggnader finns i miljöbalkens, plan- och bygglagens samt arbetsmiljölagens regelverk. Miljöbalkens regelverk reglerar främst frågor som rör hanteringen av det avfall som uppkommer i samband med rivning, medan plan- och bygg­ lagens regelverk i sammanhanget mest rör frågor som har med administra­ tionen kring själva rivningen att göra. Arbetsmiljölagstiftningen slutligen, innehåller allmänna och detaljerade bestämmelser om skyddsföreskrifter för dem som utför olika rivnings­ arbeten.

16

Riv rätt!


Planering av rivning Rivning av en byggnad kan medföra negativ påverkan på människors hälsa och miljön och omfattas därmed av miljöbalkens regelverk. Hur stor denna negativa påverkan kan bli är beroende av vilka olika material byggnaden innehåller och vilken rivningsmetod som används. Kunskapskravet i miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär i det sam­ manhanget att den som ansvarar för rivningen ska skaffa sig kunskap om vilka material som finns i byggnaden samt hur materialen och själva riv­ ningsmetoden kan tänkas påverka människors hälsa och miljön i samband med rivningen. Kravet på skyddsåtgärder i de allmänna hänsynsreglerna innebär att rivningen ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att denna påverkan blir så liten som möjligt. Byggherren är som verksamhetsutövare ansvarig för att miljöbalkens och arbetsmiljölag­stiftningens krav följs och måste därför känna till de vikti­ gaste reglerna.

Rivningslov I plan- och bygglagen (PBL) finns krav på rivningslov för att få riva bygg­ nad eller del av byggnad inom detaljplanelagt område eller där krav på rivningslov införts i områdes­bestämmelser. Rivningslov behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov. Kommunen får dock besluta att rivningslov krävs för sådana åtgär­ der. Ansökan, som ska vara skriftlig, beviljas om rivning inte är förbjuden (enligt detaljplan eller områdesbestämmelser) eller det finns särskilda krav på att bevara byggnaden. Skäl till att bevara en byggnad kan till exempel vara dess kulturhistoriska eller miljömässiga värde. Rivningen ska påbörjas inom två år från beslutet om rivningslov.

Kulturvärden I plan- och bygglagen finns krav på varsamhet vid ombyggnad: ”Ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara.” Kontakt kan tas med byggnadsnämnden i kommunen för att undersöka om det finns särskilda skyddsföre­skrifter för byggnaden. Om det finns sådana, kontakta då den antikvariska myndigheten (Riksantikvarie­ämbetet eller länsstyrelsen) om hur kulturmiljöfrågorna ska hanteras.

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

17


Anmälan om rivning och rivningsplan En rivningsanmälan krävs vid rivning av flertalet byggnader. Till anmälan ska bifogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Till anmälan ska normalt också fogas en rivningsplan. Anmälan ska lämnas till byggnadsnämnden minst tre veckor innan arbe­ tena påbörjas. Rivningsarbetena får påbörjas tidigare om byggnads­nämn­ den medger det. Kravet på rivningsanmälan gäller rivning av byggnader eller delar av bygg­ nader men inte andra anläggningar. Vissa byggnader är undantagna från kravet på anmälan, nämligen: 1. komplementbyggnader (avser mindre byggnader till småhus) 2. sådana ekonomibyggnader som ligger utanför detaljplanelagt område och som hör till jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring och 3. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är av hemlig natur. För utrivning i samband med ändring eller underhåll av en byggnad krävs ingen särskild rivningsanmälan. Vid ändring som kräver bygganmälan han­ teras rivningen inom ramen för denna. Till en rivningsanmälan ska fogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras — rivningsplan — om inte byggnadsnämnden beslu­ tat att detta inte behövs. I de fall en rivnings­plan ska finnas, får rivnings­ arbetena inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen. Rivningen ska sedan genomföras på ett sådant sätt att olika material kan tas om hand var för sig enligt planen. Rivningsarbetena ska planeras och utföras med aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår. Rivningsanmälan upphör att gälla om inte rivningsarbetet påbörjats inom två år.

Kvalitetsansvarig enligt PBL När rivningsanmälan krävs samt vid rivningar som ska följa en rivnings­ plan ska en ”kvalitets­ansvarig enligt PBL” utses av byggherren. Om projektet är uppdelat på olika delar kan olika kvalitets­ansvariga utses för de olika delarna. En av dem ska samordna deras uppgifter. Byggherren ska underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvalitets­ ansvarig innan arbetena påbörjas. Frågan om vem som ska vara kvalitets­ 18

Riv rätt!


ansvarig bör dock ofta klaras ut av byggherren betydligt tidigare för att säkerställa att rivningen planeras så att samhällets krav uppfylls. Den som är kvalitetsansvarig vid rivning ska se till att rivningsplanen följs.

Samråd och kontrollplan enligt PBL En kontrollplan enligt PBL anger vilken kontroll som ska utföras, vilka intyg och övriga handlingar som ska företes för byggnadsnämnden och vilka anmälningar som ska göras till nämnden. För ren rivning behövs varken något samråd eller kontrollplan enligt PBL. Om rivningen är en del av en ombyggnad görs bygganmälan och byggsamråd hålls angående bygg­ åtgärderna, så som oftast krävs vid byggprojekt. För byggprojekt som kräver anmälan ska kvalitetsansvarig enligt PBL vara närvarande vid byggsamråd samt vid besiktningar och andra kontroller, och ska se till att kontrollplanen enligt PBL följs. Samråd och kontrollplan enligt PBL krävs alltså bara vid åtgärder som kräver bygganmälan.

Sanering i samband med rivning Vid materialinventering inför rivning och i samband med ombyggnad, reparation och underhållsarbeten finner man ofta olika typer av förore­ ningar i byggnader och mark. Om det finns risk för spridning eller om föroreningen har spridit sig till omgivningen, gäller miljöbalkens upp­ lysningsplikt, det vill säga man ska genast upplysa tillsynsmyndigheten (miljö­nämnden i kommunen) om vad man har hittat. Om byggnaden som ska rivas är förorenad, så att föroreningarna innebär risker för människors hälsa eller miljön, är rivningen i många fall att anse som en efterbehandlings­åtgärd. Efterbehandlingsåtgärd är lagstiftningens begrepp för det vi i dagligt tal kallar sanering. Som förorening räknas sådant som oavsiktligt förorenats, till exempel avloppsrör från tandläkar­ praktik som är kontaminerade med kvicksilver från amalgam. Däremot är asbest, bjälklagsfyllning innehållande PAH och tungmetaller, elektriska kvicksilverbrytare eller PCB-kondensatorer med mera inte att betrakta som en förorening och ska därför inte heller anmälas enligt miljö­balken, när de ska avlägsnas. Asbestsanering kräver däremot alltid en anmälan, men i det fallet ska anmälan göras till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas. För fog- och golvmassor med PCB finns speciella regler. Från den 1 mars 2007 gäller förordning (2007:19) om PCB med mera. Den innebär att fastighets­ägare måste undersöka om det finns fog- och golvmassor med PCB i byggnader som har uppförts eller renoverats åren 1956–1973. Resul­

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

19

Förseglings­ massan och gasen i dessa isoler­ rutor inne­ håller PCB. Fönstren med fogar och glas går därför som PCB till SAKAB.


Vänster: Hans Madsen, platschef och miljöansvarig vid rivnings­ arbetsplatsen, visar ett golv­parti som sanerats från asbesthaltigt mattlim. Golvet har slipats och asbestkontaminerat material har avlägsnats inför rivning. Mitten och höger: Motsvarande golv före och efter upptäckt av det asbesthaltiga golvskiktet.

tatet ska meddelas tillsynsmyndig­heten senast den 30 juni 2008. Om det finns sådana produkter med PCB måste fastighetsägaren ha avlägsnat dem senast den 30 juni 2011 eller den 30 juni 2013, beroende på typ av byggnad och om produkten sitter utvändigt eller invändigt. Det betyder att PCB­sanering måste göras även om inte huset ska rivas eller byggas om. Där­ emot finns möjlighet att få vänta med saneringen och göra den i samband med till exempel ombyggnad eller renovering som planeras under de när­ maste åren efter det datum som annars skulle gälla. Om rivningen ”kan medföra en ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och risken inte kan bedömas som ringa”, måste anmälan göras till tillsyns­myndigheten (i detta fall oftast miljönämnden i kommu­ nen) minst sex veckor innan saneringen ska genomföras. För sanering av fog- och golvmassor med PCB gäller tre veckor. Tillsynsmyndigheten kan då komma att ställa krav på till exempel skyddsåtgärder vid saneringen i enlighet med miljöbalkens regler.

Alla rivningar kräver arbetsmiljöåtgärder Bestämmelserna i miljöbalken och plan- och bygglagen reglerar inte skydds­ åtgärder för den personal som ska utföra rivningsarbetena. Bestämmelser finns här i arbetsmiljölagstiftningen. Grunden i lagstiftningen finns i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverkets författnings­samling, AFS, är före­ skrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 20

Riv rätt!


Reglerna innebär sammanfattningsvis att arbetsgivaren ska identifiera vilka risker som arbetstagarna kan komma att utsättas för i samband med rivningen och sedan planera och genomföra arbetena på ett sådant sätt att riskerna förebyggs. Särskilda regler finns rörande olika typer av utrustning som används i samband med rivningen och för hantering av de olika mate­ rial som uppkommer vid rivningen. Enligt arbetsmiljölagen gäller allmänt att den som låter utföra byggnadseller anläggnings­arbete ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekte­ringen, både när det gäller byggskedet och den framtida använd­ ningen av byggnaden eller anläggningen. Det innebär att byggherren har ett arbetsmiljöansvar som inte kan delegeras. Samma ansvar har bygg­ herren för arbetsmiljön vid rivnings- och saneringsarbeten.

Arbetsmiljöplan Byggherren ansvarar för att en arbetsmiljöplan för entreprenaden tas fram innan byggarbetsplatsen etableras. Byggherren har också ett obligatoriskt samordningsansvar. Detta kan dele­ geras till skillnad från arbetsmiljöansvaret. Samordningsansvaret är vik­ tigt och innebär bland annat att organisera skyddsverksamheten och att genomföra de anpassningar i arbets­miljöplanen som behövs. Den som är samordningsansvarig ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på det gemensamma arbetsstället så snart som byggarbetsplatsen etablerats.

Se vidare om arbetsmiljö på sid 44 och i inledningen av kap 6.

Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas (i första hand till Arbetsmiljö­ verkets distrikt i det län där byggarbets­platsen finns). Byggherren bör då bifoga sin arbetsmiljöplan. Anmälan gäller för byggarbetsplatser… – på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller – på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500.

Mer att läsa om regler för rivning finns i ”Boken om lov, tillsyn och kontroll”, Boverket 2004.

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

21


Regler för avfallshantering

I bilaga 14, Avfallsregler, finns en mer omfattande beskrivning av de regler som gäller för avfall från en rivning. Där finns bland annat en checklista över avfallsregler som gäller för olika parter i processen, byggherren/beställ­aren, bygg-/rivningsentreprenören med flera.

I detta avsnitt nämns några viktiga regler som gäller farligt avfall och elavfall, klassificering av avfall och deponering av avfall.

Farligt avfall Farligt avfall ska hanteras skilt från annat avfall och transporteras och tas omhand på ett säkert sätt. Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Anteckningar om mängder och slag av farligt avfall som uppkommer och till vilken anläggning det transporteras ska sparas i fem år. De viktigaste reglerna för det farliga avfallet finns i avfallsförord­ningen (2001:1063). Det som blir farligt avfall ska tas bort ur byggnaden (saneras eller demonteras) så långt det är möjligt innan man vidtar andra åtgärder.

Definition av farligt avfall, se bilaga 15, Begreppsförklaringar. Hantering av olika slag av farligt avfall beskrivs i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista).

El-avfall Avfall av elektriska och elektroniska produkter kallas el-avfall. För el-avfall gäller att det alltid ska gå till yrkesmässig förbehandling i anläggning som har tillstånd till sådan förbe­handling. För vissa typer av el-avfall gäller pro­ ducentansvar.

Definition av el-avfall, se bilaga 15, Begreppsförklaringar. Hantering av olika slag av el-avfall beskrivs i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista).

Klassificering av avfall Varje typ av avfall som uppkommer ska klassificeras (man säger också ”klassas”) enligt bestämmelserna i avfallsförord­ningen (2001:1063). Att klassificera innebär att avfallet ges en av de sexsiffriga avfallskoderna som finns i bilaga 2 till avfallsförordningen och att man avgör om avfallet är farligt avfall eller inte. Att klassificeringen görs rätt är viktigt. Bestäm­ melser för lagring, transport, behandling och annan hantering av avfallet 22

Riv rätt!


Bild 1 och 3: Bakom harmlöst yttre döljer sig ventilkanaler av eternit/asbest. Sådana måste knackas bort för hand av sanerare innan rivning kan starta. Bild 2: Sanering är utförd. Bild 4: Blottlagd ventilkanal av asbest.

är beroende av om avfallet är farligt eller inte och kan vara beroende av avfallskoden. Det är inte bara klassificeringen av avfallet som ”farligt avfall” eller ”icke farligt avfall” som avgör hur avfallet ska hanteras. Det finns avfallsslag som inte klassas som farligt avfall men där det ändå kan ställas särskilda krav på bland annat mottagning och slutbehandling.

Se förslag till klassificering av farligt avfall och avfall som kräver speciell uppmärksamhet i bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista).

Deponering av avfall För vissa avfallsslag är deponering det slutliga omhändertagande som måste väljas, men det gäller bara om avfallet inte kan tas om hand på något sätt högre upp i avfallshierarkin och om avfallet får deponeras. Vissa avfallsslag får inte deponeras. Det gäller utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall samt vissa andra avfallsslag (förordningen [2001:512] om deponering av avfall).

Karaktärisering av avfall som ska deponeras Naturvårdsverkets föreskrifter ställer krav på att ”allt avfall som ska depo­ neras ska vara karaktäriserat. Avfallsproducenten ska känna till avfallets egenskaper och innehåll av olika ämnen och hur stor utlakningen bedöms vara av föroreningar när avfallet ligger i deponin.” Ansvaret för att en karaktärisering görs och att den är korrekt är avfallsproducentens. För att få fram uppgifterna för karaktäriseringen krävs i vissa fall att avfal­ let provas (till exempel laktest med efterföljande analys).

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

23


Vissa avfallstyper, som är ”icke-farligt avfall”, är undantagna från delar av kraven vilket innebär att avfallet i de flesta fall inte behöver provas. Det gäller till exempel ren jord och sten samt betong och tegel som är sorterat och utvalt bygg- och rivningsavfall. När det gäller avfall från byggande och rivning som ska karaktäriseras går det inte att ta fram några uppgifter som kan gälla generellt. Varje projekt är unikt och avfallets samman­sättning varierar från projekt till projekt. Omfattande provningar av allt avfall som uppstår är inte praktiskt genom­ förbara. Bygg- och rivningsentreprenörerna brukar i prak­tiken förlita sig på den som är mottagare av avfallet, när det gäller karaktäriseringen.

Beträffande avfallsproducent, se inledningen av detta kapitel. Se vidare bilaga 14, Avfallsregler.

Översikt skeden, åtgärder och myndighetskontakter I följande tabell visas översiktligt beställarens åtgärder, de viktigaste hand­ lingarna som tas fram samt myndigheternas åtgärder. Det är inte självklart att turordningen mellan de olika åtgärderna är enligt tabellen. Turord­ ningen kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Omfattningen av åtgärder kan också variera mycket.

Åtgärder i olika skeden beskrivs närmare i kapitel 3 – 8.

Tabellen beskriver åtgärder i samband med rivningsarbeten. Om projektet även omfattar byggåtgärder, till exempel vid ombyggnad, gäller reglerna om bygganmälan och bygglov på vanligt sätt.

24

Riv rätt!


Skeden, åtgärder och myndighetskontakter i rivningsprojekt Skede

Utredning och program­ arbete

Byggherren

Dokument

Utreder tekniska och andra förutsättningar. Förberedande myndig­hets­ kontakter kan tas.

Kan vara många olika.

Söker rivningslov hos byggnads­nämnden.

Ansökan om rivningslov.

Ev kontakt med antikvariska myndigheter.

Material­ inven­ tering Ev inven­ tering av byggnadens beva­rande­ värden

Projek­ tering

Myndigheter

Byggnadsnämnden (BN) prövar rivningslovet och fattar beslut om lov. Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsens antikvarier.

Materialinventering beställs och genomförs (så tidigt som möjligt i projektet). Ev information om föroreningar till lokala miljömyndigheten.

Dokumentation av inventeringen och avfallshanteringsplan i sin första version.

Lokala miljömyndigheten (miljökontoret) registrerar information om föroreningar.

Ev inventering av bevarandevärden beställs och genomförs. Ev anmälan till antikvarisk myndighet.

Dokumentation av inventering (med identifiering av särskilt skyddsvärda objekt).

Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsens antikvarier.

Upprättar arbetsmiljöplan för projekteringsskedet.

Arbetsmiljöplan för projekteringsskedet.

Låter projektera för rivning.

Förfrågningsunderlag: ritningar, beskrivningar, projektörernas arbetsmiljöplan för entreprenaden.

Övergripande kontrollplan för projektet tas fram (samt av konsulter: kontrollplaner för projektering).

Projektets övergripande kontrollplan, konsulters egenkontrollplaner.

Utser kvalitetsansvarig (KA) enligt PBL. Anmäler KA till BN (bör göras senast vid rivningsanmälan).

Anmälan om kvalitets­ ansvarig enligt PBL till byggnads­nämnden.

BN registrerar uppgifterna. Godkänner ev person som ej har riksbehörighet som kvalitetsansvarig.

Ev anmäler sanering. Anmälan lämnas till tillsyns­myndig­heten (oftast miljönämn­den) i kommunen.

Anmälan om sanering.

Anmälan registreras av miljönämnden, som kan ge förelägganden betr genomförandet.

Forts…

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

25


…forts

Skeden, åtgärder och myndighetskontakter i rivningsprojekt Skede

Byggherren

Dokument

…forts Projek­ tering

Upprättar arbetsmiljöplan för entreprenaden.

Arbetsmiljöplan för entreprenaden.

Upphandling av entreprenaden.

Förfrågningsunderlag, anbud, avtal för entreprenaden.

Förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverkets distrikt i länet. Arbetsmiljöplan bifogas.

Förhandsanmälan. Arbetsmiljöplan.

Arbetsmiljöverkets distrikt registrerar anmälan.

Rivningsplan enligt PBL tas fram: Avfallshanteringsplanen kompletteras till rivnings­ plan – lämnas till bygg­nads­ nämnden vid anmälan.

Rivningsplan enligt PBL.

Byggnadsnämnden godkänner rivnings­ planen, den går ev på remiss till miljönämnden.

Rivningsanmälan lämnas till byggnadsnämnden tre veckor före start.

Rivningsanmälan.

Byggnadsnämnden registrerar anmälan.

Bevakar att arbetsmiljö­plan tas fram av entreprenören utifrån byggherrens arbetsmiljö­plan för entreprenaden.

Arbetsmiljöplan för entreprenaden.

Arbetsmiljöverket genomför ev inspektioner.

Ev förbesiktning av sanering.

Protokoll förbesiktning.

Entreprenörens doku­mentation begärs in.

Dokumentation av egen­kontroll och avfalls­hantering.

Lokala miljömyndigheten: ev kontroll av redovisning av avfallets hantering.

Kvalitets- och miljökontroller.

Protokoll.

Ev tillsyn och kontroll, lokala miljömyndigheten.

Byggledning och kvalitets­ ansvarig enligt PBL följer upp entreprenörens kvalitets- och miljöarbete.

Dokument från entre­ prenörens egenkontroll och dokumentation av avfall kontrolleras. Ev sakkunnigutlåtanden.

Byggnadsnämnden gör ev kontroll enligt kontroll­plan i PBL.

Entreprenörens doku­mentation begärs in.

Entreprenörens slutredovisning av rivning och avfallshantering.

Lokala miljömyndigheten: ev kontroll av redovisning av avfallets hantering.

Dokumentation av att rivningsplanen följts och farligt avfall lämnats till godkänd mottagare.

Byggnadsnämnden registrerar uppgifterna.

Upphandling av entre­ prenad

Entre­ prenad

Slutbesiktning. Avslutning av projektet

Samlar dokumentationen från projektet. Intygar att rivningsplanen följts och farligt avfall lämnats till godkänd mottagare.

26

Myndigheter

Riv rätt!


Byggherrens kompetens Att vara byggherre/beställare för en rivningsentreprenad, eller annan entreprenad där rivning ingår, ställer krav på kunskap och kompetens. Den kompetens som inte finns inom bygg­herrens egen organisation, kan köpas i form av konsulttjänster. Behov av kompetens hos konsulterna och omfattning av konsultinsatserna varierar mycket beroende på hur omfat­ tande och komplext projektet är. Det är naturligtvis stor skillnad på om det är en rivning av en mindre, hel byggnad eller en omfattande och kom­ plicerad ombyggnad under pågående verksamhet i angränsande lokaler. I tabellen nedan beskrivs den kompetens som kan behövas i olika skeden av projektet och, som en ”bruttolista”, finns förslag till typer av konsulter där byggherren kan välja den hjälp som behövs i det aktuella fallet. Vid upphandling av varje konsultuppdrag bör konsultens erfarenhet och referenser som visar den erforderliga kompetensen efterfrågas och kon­ trolleras. Alla konsulter ska ha god fackkunskap samt kunskap om arbets­ miljö och lagstiftning inom sitt område, även om det inte anges i tabellen.

Tabell över skeden, kompetensbehov och förslag till konsulter (bruttolista) Skede

Kompetens som kan behövas

Konsultförslag

Utredning

Utredningskompetens avseende byggherrens behov för bedömning av åtgärder i stort, arkitektur, byggoch installationsteknik, ekonomi, lagstiftning och behov av myndighetskontakter. ”Helhetssyn”.

Projektledare som kan biträda byggherren i alla följande skeden. Arkitekt, konstruktör, installa­tions­ konsulter, markkonsulter, kalkylator.

Programarbete

Som ovan.

Projektledare för upphandling och styrning. Arkitekt, konstruktör, installations­ konsulter, markkonsulter, kalkylator.

Material­ inventering

Erfarenhet och kompetens som inventerare, kunskap om arbetsmiljö vid rivning/sanering.

Projektledare för upphandling och styrning. Miljökonsult (ev kan flera olika behöva anlitas beroende på vad som ska inventeras).

Ev inventering av byggnadens bevarande­värden

Byggantikvarisk kunskap.

Projektledare för upphandling och styrning. Byggnadsantikvarie.

Forts…

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

27


…forts

Tabell över skeden, kompetensbehov och förslag till konsulter (bruttolista) Skede

Kompetens som kan behövas

Konsultförslag

Projektering

Kompetens beträffande projektledning, projekteringsledning, arkitektur, konstruktion, installationer, miljö, arbetsmiljö, kalkyl, beskrivning, markoch trädgårdsplanering. Kompetens som kvalitetsansvarig enligt PBL.

Projektledare, projekteringsledare Arkitekt, konstruktör, installations­ konsulter, miljökonsult (som inventerat), beskrivare, markkonsulter, kalkylator. Certifierad kvalitetsansvarig enligt PBL.

Upphandling av entreprenad

Upphandling, erfarenhet av rivning/ ombyggnad, miljökompetens, kompetens som krävts vid projektering.

Projektledare, miljökonsult (som inventerat), konsulter som projekterat.

Entreprenad

Projektledningserfarenhet, erfarenhet av byggledning, rivning/ombyggnad, kvalitetsansvarig enl PBL, miljö för miljökontroll, besiktning.

Projektledare, byggledare, kvalitetsansvarig enligt PBL, miljökonsult (helst den som inventerat). Besiktningsman.

Exempel på rivningsprojekt I bilaga C och D finns exempel på rivningar översiktligt beskrivna. Några viktiga erfarenheter från dessa sammanfattas nedan.

Erfarenheter från en rivning av flerbostadshus • Anlita en dokumenterat skicklig materialinventerare som vet vilka lag­ krav som gäller avseende farligt avfall. • Avsätt tid för att hinna med att noggrant kontrollera entreprenaden under rivningsskedet. Var på plats, bevaka och dokumentera det arbete som utförs. Se till att genomföra byggmöten regelbundet, följ vid dessa tillfällen gemensamt upp hur arbetsmiljöplan och rivningsplan efter­ levs. • Starta i ett tidigt skede en diskussion med kommunens bygg- och miljö­ kontor om hur rivningen ska hanteras. Vilka krav ställer kommunen, är de rimliga och ekonomiskt försvarbara? • Vad ska rivningsupphandlingen omfatta? Tänk igenom om vissa moment, såsom bortkoppling av olika slag av kommunikation/försörj­ ning, bör läggas utanför entreprenaden för att underlätta upphand­ lingen och skapa en bättre kontroll på utförandet. • Var noga med att informera kringboende hyresgäster om vad som ska hända. Se till att minimera risker/störningar. 28

Riv rätt!


Erfarenheter från en rivning i samband med ombyggnad av sjukhus • Låt den som utför inventeringen ta fram rivningsplanen för att under­ lätta planeringen av rivningen. Begär sedan komplettering av rivnings­ planen från entreprenören med beskrivning av avfallshantering, buller, dammspridning och så vidare. • Ställ krav på entreprenören att vara uppmärksam på ytterligare farliga ämnen och material som kan hittas vid rivningen utöver vad som fanns angivet i redovisningen av inventeringen. • Inventeraren bör närvara under rivningsskedet för att hitta eventuella material med mera som tidigare inte hittats. Inventeraren bör även vara med och följa upp eventuell sanering. • Gör uppföljning genom kontroller på plats, uppföljning av miljöplaner, gemensamma genomgångar, där redovisningen av avfallshanteringen kontrolleras under arbetets gång (statistik). • Redovisning av dokument vid avslut bör omfatta bland annat mottag­ ningskvitton för farligt avfall och el-avfall och helst även för allt annat avfall. • Bra planering och rimligt tilltagen tid är viktigt. • Använd avfallsentreprenörens kunskap mer, för bättre planering, märk­ ning, platsut­nyttjande och information till personal.

Att tänka på • Byggherren är som verksamhetsutövare ansvarig för att miljöbalkens och arbetsmiljölag­stiftningens krav följs och måste därför känna till de viktigaste reglerna. • Rivningslov krävs oftast för att få riva byggnad eller del av byggnad. Tag reda på vad som gäller. • Var varsam vid ombyggnad, så att inte kulturhistoriska med flera värden spolieras. • En rivningsanmälan krävs vid rivning av flertalet byggnader, minst tre veckor innan arbetena påbörjas. • Till rivningsanmälan ska normalt fogas en rivningsplan. • Om kommunen begär att rivningsplanen ska lämnas in i samband med rivningsanmälan, är det inte säkert att entreprenaden har handlats upp

2 • Skeden och åtgärder i rivningsprojekt

29


ännu. Byggherren får då ta fram en preliminär plan som sedan komplet­ teras om det blir förändringar. • Kontrollplan enligt PBL tas fram för anmälningspliktiga åtgärder men inte för rivning. • Vid byggnadsarbeten ska byggherren oftast upprätta en kontrollplan enligt PBL. • Byggherren ska inför rivning utse en kvalitetsansvarig enligt PBL, som ska kontrollera att rivningsplanen följs. Vid ändring som kräver anmä­ lan ska kvalitetsansvarig även medverka vid byggsamråd och se till att kontrollplanen enligt PBL följs. • Exempel på regler som rör avfallets hantering är att farligt avfall alltid ska hanteras separat och att olika slag inte får blandas med varandra. Annat exempel: Allt el-avfall ska skickas till yrkesmässig förbehandling i anläggning med tillstånd. • Om sanering ska göras (till exempel av PCB, kvicksilver), lämna anmä­ lan till miljönämnden minst sex veckor före sanering. • Byggherren ansvarar för att en arbetsmiljöplan för entreprenaden tas fram, som bland annat innehåller arbetsmiljöåtgärder för arbeten med särskild risk, som projekterande konsulter lämnat underlag för. • Byggherren har ett arbetsmiljöansvar för arbetet med entreprenaden, som inte kan delegeras. Ansvaret för samordningen kan däremot över­ låtas till något av företagen på det gemensamma arbetsstället. • Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket, innan arbetet påbörjas och bifoga sin arbetsmiljö­ plan. • Farligt avfall ska hanteras separat och olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Viktiga regler finns i avfallsförordningen (2001:1063). • Avfall av elektriska och elektroniska produkter (el-avfall) ska gå till yrkes­mässig förbehandling i anläggning med tillstånd. • Anlita konsulter för alla uppgifter där erforderlig kunskap och kompe­ tens inte finns inom byggherrens egen organisation.

30

Riv rätt!


3

Utredning och programarbete Vilka behov och förutsättningar finns? Fastighetsägarens ekonomiska krav på fastigheten kan leda fram till att en byggnad bör rivas eller byggas om. Hyresgäster kan ha behov av förändrade lokaler eller lokaler behöver anpassas för ny verksamhet. I en utredning eller förstudie utreds de ekonomiska och tekniska förut­ sättningarna översikt­ligt. Myndighetskrav på rivningslov, rivningsanmälan och rivningsplan utreds till exempel genom kontakter med stadsbyggnads­ kontor och miljökontor. Kanske bör en första kontakt tas även med anti­ kvariska myndigheter. Redan i detta skede bör byggherren anlita arkitekt, tekniska byggkonsulter och en kalkylkunnig person, samt en person med projektlednings­kompetens som kan leda och samordna utredningsarbetet. Fastighetsägaren beslutar sedan att gå vidare och starta ett projekt för riv­ ning eller ombyggnad — eller kommer kanske fram till att det inte är aktu­ ellt att vidta några större åtgärder.

3 • Utredning och programarbete

31


Kunskap om objektets förutsättningar Varje rivningsobjekt eller ombyggnadsobjekt är unikt. I den förberedande pla­ neringen bör byggherren ta fram så mycket kunskap som möjligt om den aktu­ ella byggnaden för att få grepp om förutsättningarna för rivning/ombyggnad. Ritningar och eventuella beskrivningar letas fram, där byggnadens höjd, planlösning, kon­struktion och material framgår. Byggnadens historia klarläggs, det vill säga byggnadsår, eventuella ombyggnader eller andra änd­ ringar, verksamhet som bedrivs och som tidigare har bedrivits i byggnaden. Tidigare verksamhet kan till exempel ha spridit föroreningar som olja till bjälklag eller kvicksilver i avloppssystem i byggnaden, som vi tidigare nämnt. Kanske finns det i beställarens organisation eller bland hyres­ gästerna någon person som har kunskap om tidigare verksamheter i bygg­ naden och kan ge värdefulla upplysningar om sådant som kan ha medfört föroreningar. Asbest är vanligt i äldre byggnader och har använts framförallt från 1950talet och fram till förbudet som kom 1976. Fog- och golvmassor kan inne­ hålla PCB om de satts in från 1956 till 1973. Freon (till exempel CFC) kan finnas i isolermaterial och i kyl- och frysskåp som köldmedium. Materialinventering bör göras så tidigt som möjligt i projektet. Men om förstörande provtagning måste göras för att få tillräckliga kunskaper om farliga ämnen i en byggnad, måste byggherren bedöma om det är bättre att vänta tills hyresgästerna har flyttat ut. Som underlag för materialinven­ teringen tas alla relevanta uppgifter som är möjliga att få fram med. Det underlättar arbetet med inventeringen och ger indikation på vilka farliga ämnen och material som inventeraren ska söka efter och var de kan finnas. Överväg inför ett ombyggnadsprojekt om materialinventering ska göras av hela byggnaden eller bara av de delar som berörs av rivning och byggåtgär­ der. Det kan ibland vara lämpligt att sanera eller demontera farliga material även i delar av byggnaden som inte berörs av ombyggnaden. När det gäller fog- och golvmassor med PCB finns en förordning som ställer krav på att de ska saneras före ett visst datum.

Se vidare i kapitel 2, Regler för rivning.

Kunskap om tidigare verksamhet i fastigheten kan också visa på behov av att göra inventering av mark. Överväg därför om inventering också ska omfatta mark som berörs av de åtgärder som planeras.

32

Mer information om farligt avfall och hur det ska hanteras finns i bilaga 1, Lista över farligt avfall. Beträffande materialinventering se nedan, kapitel 4. Riv rätt!


Vänster: Rörböjar isloerades förr med asbestmassa då den vanliga isoleringen var för styv. Här har rören sanerats från sådan isolering. Höger: Källsorterad ofarlig rörisolering.

Kulturskydd I ett tidigt planeringsskede inför rivning måste en undersökning av om byggnaden eller berörda delar av omgivningen har någon form av kultur­ skydd göras. I så fall kan kommunen vägra att ge rivningslov. Restriktioner kan också ges för vilka delar av en byggnad som ska behållas och krav kan ställas på utformning av nya delar. Vid projekteringen är det viktigt att uppmärksamma konstruktioner och detaljer som har kulturhistoriskt värde och som man bör försöka behålla. Kanske bör en byggnads­antikva­rie göra en inventering av bevarandevärden i byggnaden.

Programarbete Programarbetet kan vara av mycket olika omfattning beroende på om det är en ren rivning som ska göras eller kanske en mer omfattande ombygg­ nad. I programskedet bör en kartläggning göras av omfattningen av rivningen, och hänsyn ska då tas till både ekonomiska aspekter och miljöaspekter. Till exempel kan byggherren komma fram till att delar av byggnaden under mark kan lämnas kvar vid en rivning. Genom att man inte river mer än nödvändigt begränsas avfallsmängden. Vid bedömning av omfattningen

3 • Utredning och programarbete

33


av rivning inom en byggnad kan byggherren också ta ställning till om till exempel vissa asbesthaltiga material kan kapslas in i stället för att tas bort. Om rivningen begränsas vid en ombyggnad innebär det att en mindre mängd nya material och produkter behöver byggas in i huset. I programarbetet inför en ombyggnad formuleras mer detaljerat de krav och önskemål som byggherren, hyresgäster med flera har för ombyggna­ den. Det kan vara behov och önskemål från verksamhet eller hyresgäster, förvaltarkrav för att till exempel förbättra energiprestanda och så vidare. Kraven sammanställs för att utgöra underlag för projektering. Oftast låter byggherren en arkitekt göra skisser för att testa olika tekniska lösningar som kan tillgodose programkraven. Konstruktör och installations­­­ konsulter kan behöva anlitas för att utreda de tekniska förutsättningarna och skissa på lämpliga lösningar. Om mark berörs av rivningen, kan en markkonsult behöva anlitas, till exempel geotekniker, va-tekniker och/ eller landskapsarkitekt.

Tidsplanering Rivningslov, rivningsanmälan och omfattningen av myndighetskontakter i övrigt påverkar tidsplanen för projektet. Om det finns farliga ämnen i byggnaden som kräver sanering, innebär det krav på anmälan till miljö­ nämnden och kanske en eller flera separata sanerings­entre­prenader. Even­ tuellt krävs också en etappindelning av sanering av farligt material, till exempel asbest, som inte är åtkomligt utan att andra delar av byggnaden först tas bort. Att genom materialinventering noga undersöka förutsättningarna för riv­ ningen minskar risken för obehagliga överraskningar då rivningsarbetet väl har påbörjats. Tid och resurser måste sättas av för materialinvente­ ringen, som bör utföras tidigt i projektet.

Se vidare kapitel 4, Materialinventering.

Ofta hittas ytterligare farligt material i samband med rivningen, även om invente­ringen är noggrant genomförd. Sanering av farliga material som beställaren inte har planerat för, kan innebära ökade kostnader och för­ skjutning i tidsplanen. Bedöm därför vid tidsplaneringen om det kan bli nödvändigt att genomföra saneringsåtgärder som innebär behov av längre tid för rivningen som helhet. Tag i så fall hänsyn till detta vid planeringen av starttid för en eventuell byggentreprenad efter rivningen. För att slut­ 34

Riv rätt!


Asbest har upptäckts under vissa kakel­områden efter påbörjad sanering, varför sådana områden måste inventeras på nytt. I köket till vänster är kakelplattorna ofarliga – märkning och redovisning med foto har gjorts till byggherren. Till höger: En ofarlig platta och en kontaminerad – den vita fästmassan innehåller i detta fall asbest.

tiden som väljs för rivningsentrepre­naden sedan ska hållas, bör beställaren skriva in i AF att entreprenören omedelbart ska kontakta beställaren vid behov av ändring av sluttiden på grund av tillkommande arbeten.

Se bilaga A, Förslag till AF-texter, punkt AFD.13.

Att tänka på • Tag reda på så mycket som möjligt om byggnaden. • Gör materialinventering så tidigt som möjligt. • Tag reda på om byggnaden eller berörda delar av omgivningen har någon form av kulturskydd. • Mindre omfattande rivning innebär mindre mängd avfall. • Konstruktör och installa­tionskonsulter kan behöva anlitas för att när­ mare utreda de tekniska förutsättningarna för rivningen. • Tag tidiga myndighetskontakter för att få information om rivningslov, rivningsanmälan, eventuell saneringsanmälan med mera. • Vid tidsplanering: Uppmärksamma att eventuella saneringsåtgärder kan vara tidskrävande och måste planeras in vid rätt tidpunkt i förhållande till rivningsåtgärder. • Skriv in krav på snabb information från entreprenören om behov finns av tillkommande arbeten, till exempel sanering, så att sluttiden kan hållas.

3 • Utredning och programarbete

35


4

Materialinventering Man kan göra materialinventering av olika omfattning, från att bara söka efter det som blir farligt avfall och annat avfall som ställer särskilda krav på hantering, till att låta den omfatta inventering av alla material och ­produkter i byggnaden. För definition av begreppet materialinventering, se bilaga 15, Begreppsförklaringar. Syftet med en materialinventering är att: • i första hand få kunskap om farliga ämnen och material, var dessa finns och i vilka mängder • få kunskap om vilka andra material och produkter som finns i huset och vad som bör kunna återvinnas • få underlag för att planera eventuell sanering samt rivning/utbyte och bedöma kostnaderna för åtgärderna • få underlag för att ställa krav på rivning och avfallshantering • ge projektörer och entreprenörer ett bra underlag för projekterings­ arbetet • få information för att ta fram projektanpassad arbetsmiljöplan för entreprenaden • minska risken för obehagliga överraskningar, arbetsmiljöproblem och tilläggsarbeten • få underlag för uppföljning av sortering, avfallsmängder och omhänder­ tagande.

36

Riv rätt!


Riktlinjer för avfallshantering Branschnormerande texter enligt Kretsloppsrådets riktlinjer för avfalls­ hantering är markerade med inramning och ljusgrön färg. Texterna finns med i sin helhet i denna handbok.

Materialinventering • Materialinventering ska alltid göras före åtgärder som omfattar rivning, även om åtgärderna är av liten omfattning. Undantag ska endast göras om byggherren är helt säker på att inga farliga material och produkter kommer att beröras av åtgärderna. Resultat från inventeringen ska utgöra underlag för en avfallshanteringsplan. • Materialinventeringen ska minst omfatta material och produkter som kan bli farligt avfall. • Inventering ska göras av mark som berörs av byggnadsåtgärder. • Materialinventeringen ska omfatta okulär bedömning kompletterad med provtagning av ­rimlig omfattning, och kunskap ska sökas om tidigare verksamhet som kan ha betydelse för hur material och produkter i byggnaden ska tas omhand vid rivning.

Avgränsning Endast inventering av byggnader behandlas här. För mark som berörs av planerade byggnads­arbeten bör en okulär bedömning göras och tidigare verksamhet utredas för att få en indikation på om det finns behov av att göra en mer ingående markteknisk undersökning.

Avfallshanteringsplan En avfallshanteringsplan ska alltid tas fram inför åtgärder som omfattar rivning, även om åtgärderna är av liten omfattning. En avfallshante­ringsplan ska upprättas även då rivningsplan inte krävs. Avfallshanteringsplan ska även upprättas för avfall som uppstår vid byggproduktion, det vill säga vid nybyggnad, om- och tillbyggnad och inbyggnad i samband med under­ hållsåtgärder. Forts…

4 • Materialinventering

37


…forts

Avfallshanteringsplan En avfallshanteringsplan ska omfatta: • Uppgifter om material och produkter som blir farligt avfall: läge, bedömd mängd, avfalls­ kod (så långt det är möjligt), översiktlig beskrivning av hantering. • Eventuella produkter för återanvändning och hur de ska hanteras. • Övrigt avfall uppdelat på fraktioner, bedömda mängder, avfallskoder (ev) och avfallets hantering. • Rubriker eller tabellkolumner för att planen senare ska kunna kompletteras med uppgifter om borttagen mängd, transportör, mottagare, mottagen mängd och hänvisning till verifiering av transport och mottagning.

Blankett som hjälp för att ta fram en avfallshanteringsplan vid rivning, se bilaga 9.

Kommentarer och råd Den första versionen av avfallshanteringsplanen ansvarar byggherren för. Denna ska innehålla uppgifter från materialinven­teringen och redovisa typ av farligt avfall och — så långt det är möjligt — avfallskoder för de olika avfallsslagen. Bedömd mängd och det blivande farliga avfallets läge ska om möjligt också redo­visas. Planen ska kunna användas som rivningsplan enligt PBL genom att kompletteras med de uppgifter som krävs för riv­ ningsplan. De benämningar på avfallsfraktioner som anges i planen ska stämma överens med benämningarna i Kretsloppsrådets ”fraktionslistor”. Normalt ska planen ingå i förfrågnings­underlaget vid entreprenad­ upphand­lingen. En avfallshanteringsplan för små åtgärder kan bli mycket enkel men ska omfatta de viktigaste uppgifterna, framförallt uppgifter om det farliga avfallet.

38

Riv rätt!


Upphandling av inventering Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget ska innehålla: • Avfallslistorna ”Söklista”, ”Lista över farligt avfall” (FA-lista) och listor över fraktioner ”Avfallsfraktioner vid rivning – basnivå” och ” Avfallsfraktioner – bruttolista”. • Blankett för avfallshanteringsplan vid rivning.

Förmåga Den som utför materialinventering ska uppfylla något av följande krav: • ha utbildning i miljöinventering och miljölagstiftning, ha erfarenhet av materialinventering samt minst fem års relevant arbetslivserfarenhet, till exempel byggverksamhet • ha erfarenhet av materialinventering av minst tio objekt, tillsammans med erfaren konsult enligt ovan. Referenser ska anges.

Uppdragets omfattning • Materialinventeringen ska omfatta en fullständig inventering av del eller delar av byggnaden som kan komma att beröras vid rivningsarbetena i projektet. Inventeringen ska utföras okulärt och, efter samråd med beställaren, kompletteras med materialprovtagning för laboratorie­analys. • Inventeringen ska avse material och produkter som blir eller kan bli farligt avfall vid ­rivning. • Branschens normerande ”Söklista” och ”Lista över farligt avfall” (”FA-lista”) ska användas som underlag. Det viktigaste syftet med materialinventeringen är att se till att farliga ämnen och material hanteras på ett riktigt sätt vid rivning och att det som eventuellt lämnas kvar i byggnaden är dokumenterat avseende mängd och läge. Forts…

4 • Materialinventering

39


…forts

Upphandling av inventering Redovisning I redovisningen ska anges: • Förteckning över alla typer av material och produkter som vid rivning blir farligt avfall, med avfallskoder i den utsträckning det är möjligt, enligt avfallsförordningen (2001:1063) bilaga 2. (Listan över farligt avfall används som hjälpmedel.) • Bedömd mängd av alla material och produkter som vid rivning blir farligt avfall. • Översiktlig beskrivning av hur det angivna farliga avfallet ska hanteras. (Listan över farligt avfall används som hjälpmedel.) • Benämningar på fraktioner som föreslås för övrigt avfall ska överensstämma med ­branschens fraktionslistor. • Farliga ämnen och material som sökts men inte hittats ska också redovisas. • Inventeraren ska dokumentera eventuella utrymmen som ej varit tillgängliga och därför inte kunnat inventeras. • Arbetsmiljöaspekter som kan vara av vikt för framtida rivning/demontering/sanering eller fastighetsskötsel som berör funna ämnen och material ska redovisas. • Resultatet ska redovisas i form av inventeringsprotokoll med kompletterande redovisning på tillhandahållet ritningsunderlag med relevant markering av funnet farligt avfall, som inte kan beskrivas generellt och markering av övrigt avfall. (Med relevant menas bland annat rimlig detaljerings­nivå.) • Avfallshanteringsplan ska upprättas där uppgifter från inventeringen redovisas. Se blankett för avfallshanteringsplan.

Arbetsmiljö vid inventering (Se förslag till AF-text, punkt A3.24.) • Konsulten ska upprätta en arbetsmiljöplan för sina arbeten innan uppdraget påbörjas. Arbetsmiljöplanen ska även behandla hantering av risker som berör hyresgäster eller verksamheter. Planen ska godkännas av beställaren.

Kommentarer och råd Förfrågningsunderlaget ska ge tillräckligt med information för att ­konsulten ska kunna bedöma inventeringsuppdragets omfattning och komplexitet. 40

Riv rätt!


I förslaget till AF-texter enligt AF Konsult lämnas förslag på vad som bör ingå i ett förfrågnings­underlag för en materialinventering. Listan måste naturligtvis anpassas efter uppdragets omfattning och komplexitet.

Förslag till AF-texter enligt AF Konsult, se bilaga 6.

Ofta upprättar beställaren inte en projektspecifik AF-del vid upphandling av mindre konsulttjänster, till vilka materialinventering måste räknas i många projekt. Men i vissa fall är det bra att kunna använda AF Konsult. Kretsloppsrådets riktlinjer för inventering gäller oberoende av hur upp­ handlingen/beställ­ningen görs och hur avtalsdokumentet ser ut. Ovan­ stående branschnormerande texter för inventering kan därför användas som checklista vid en enklare beställning eller uppdrags­genomgång inför en materialinventering.

Att tänka på • Genomför alltid en materialinventering före rivningsåtgärder, även om de är av liten omfattning! Innan man har inventerat vet man inte om det kommer att uppstå något farligt avfall. • Ställ krav på inventerarens kompetens och erfarenhet. • Det kan finnas arbetsmiljöproblem vid inventering! Begär därför att konsulten gör en arbetsmiljöplan för sitt eget arbete innan det påbörjas. • I det fall det är aktuellt med markinventering/provtagning erfordras ­särskild kompetens. • Tag reda på så mycket som möjligt om byggnaden som underlag för inventeringen, bland annat tidigare byggnadsåtgärder samt pågående och tidigare verksamhet som kan ha påverkat byggnaden. • Ge information om utrymmens tillgänglighet för inventering. • Förfrågningsunderlaget ska ge möjlighet att bedöma inventeringsupp­ dragets omfattning och komplexitet. • Inventeringen ska minst omfatta det som blir farligt avfall och el-avfall med uppgifter om bedömd mängd och läge samt om möjligt avfallskod. • Ange om även övriga material och produkter ska inventeras, till exem­ pel för att ge möjlighet till planering av återvinning och eventuell åter­ användning. 4 • Materialinventering

41


• Förstörande provtagning bör ske i samråd med beställaren om det finns verksamheter i drift i byggnaderna. • I vissa fall kan det vara nödvändigt att inventera i etapper till exempel på grund av pågående verksamhet. Detta bör i så fall framgå av AF-­ delen. • Materialinventering bör upphandlas på löpande räkning. Provtagningar och analyser bör göras på löpande räkning mot verifierade självkostnader. Be att få en prislista över de vanligaste analyserna bifogad. • Hänvisa till Kretsloppsrådets avfallslistor som hjälpmedel för invente­ ring och upprättande av avfallshanteringsplan. • Vid större projekt kan det vara lämpligt med ett möte där projektledare, förvaltare och inventerare går igenom projektet inför inventeringen. • Begär att den som gör inventeringen upprättar en avfallshanteringsplan där uppgifter från inventeringen förs in. (Bilaga 9 innehåller blankett.) • Komplettera avfallshanteringsplanen för att använda den som rivnings­ plan enligt PBL, om en sådan krävs. • Benämningar på avfallsfraktioner ska överensstämma med Kretslopps­ rådets ”fraktionslistor”. • Arbetsmiljöaspekter på rivningen ska ingå i redovisningen.

42

Riv rätt!


5

Projektering Underlag för rivning Den projektering som görs före en rivning syftar till att ta fram ett bra underlag för entreprenaden i form av relationsritningar och eventuella beskrivningar av det befintliga huset. Med dessa som underlag upprättas ritningar och beskrivningar som visar vad som ska rivas och hur resultatet av entreprenaden ska se ut. Byggherren ansvarar för att projektering görs i erforderlig omfattning för att ge bra förutsättningar för rivningsentrepre­ naden. Omfattningen av projekteringen kan variera mycket beroende på vad som ska göras i projektet. Projekteringen bör vara klar innan rivnings­ entreprenaden handlas upp och alltså inte ingå i entreprenaden, även om rivningsentreprenad lämpligen handlas upp som totalentreprenad.

Exempel på vad som kan ingå i projekteringen Uppgifter om byggnadens konstruktion behövs för en bedömning av i vilken ordning bärande delar kan rivas. Beräkningar kan krävas av hur hål­ tagning och rivnings­arbeten kan göras i bärande delar utan att oönskade ras och risker för arbetarna uppstår. Till exempel kan det krävas tillfällig förstärkning eller uppstämpning av bjälklag under rivningsarbetet. Installationslösningar kan vara problematiska om man ska bygga om ett hus med pågående verksamhet i angränsande lokaler. De lokaler som används behöver försörjning med el, tele, luft, vatten och avlopp och kanske även andra media under rivnings­arbetet. Det kan innebära att det krävs både provisoriska lösningar och etappindelning av rivning och ombyggnad.

5 • Projektering

43


För projekteringen kan därmed behövas både arkitekt, konstruktör och installationskonsulter. Markåtgärder kan också vara aktuella och till exem­ pel beröra ledningar i mark. Då kan även en markkonsult behöva anlitas, till exempel geotekniker, va-tekniker och/eller landskapsarkitekt. Teknisk beskrivning och Administrativa Föreskrifter (AF) tas fram. En beskrivningskunnig person bör upprätta den tekniska beskrivningen. I de Admini­strativa Föreskrifterna ska ingå formulering av de krav som ställs på avfallshanteringen. I detta skede bör också byggherren besluta vad i byggnaden som kan vara av värde att ta hand om för egen räkning, så att det kan beskrivas i förfråg­ ningsunderlaget.

Läs mer om upphandling nedan i kapitel 6. Se även bilaga A, Förslag till AF-texter för rivningsarbeten.

Rivningsordning och metoder Vid totalentreprenad beskriver man inte detaljerat hur arbetena ska utföras. Rivningsordning och rivningsmetoder väljs därför i normalfallet av rivningsentreprenören. Även i fallet med utförandeentreprenad kan det vara olämpligt att detaljerat beskriva hur rivningen ska utföras. Med ett bra underlag som visar förutsättningarna, är det normalt den erfarne rivningsentre­prenören som har den bästa möjligheten att bedöma hur rivnings­arbetet ska genomföras, och ansvaret bör därför läggas på entre­ prenören. Det är däremot viktigt att föreskriva att det som blir farligt avfall ska avlägsnas först och att eventuell sanering, så långt det är möjligt, utförs innan byggnaden rivs. Även material och produkter som eventuellt ska återanvändas ska tas bort innan byggnaden i övrigt rivs. Rivningsordningen för byggnaden i övrigt kan till exempel påverkas av hur mellanväggar och undertak är konstru­ erade. Byggdelar som inte är bärande rivs normalt ut före bärande delar.

Behov av etappindelning Det kan vara nödvändigt att utarbeta särskilda föreskrifter om rivningsför­ farande för att möjliggöra kompletterande inventering i etapper. I vissa fall 44

Riv rätt!


Delar av byggnaden rivs för att farliga ämnen ska bli åtkomliga. Till vänster: Vindsutrymmet har sanerats från farliga ämnen, övrigt material kommer att sorteras. Till höger: Ett inbyggt asbestisolerat rör har avlägsnats från väggen.

kan sanering av material, till exempel asbest, som sitter dolt behöva göras i omgångar allteftersom de byggdelar som döljer materialet demonteras. Det kan innebära att rivning och sanering måste göras i etapper. Detta ställer speciella krav på beställarens kontroll av saneringsarbetena — det är kanske inte möjligt att göra besiktning efter varje saneringsetapp. Då sådana förutsättningar påverkar såväl tid som kostnad för projektet är det viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget. Föreskrifter kan exempelvis inarbetas i den tekniska beskrivningen.

Saneringsarbeten Omfattningen av saneringsarbeten i samband med rivningen behöver bedömas. Underlaget ska finnas redovisat i dokumentationen från material­ inventeringen, bland annat i avfallshanterings­planen. Använd gärna den som utfört inventeringen som en resurs vid planeringen av sanerings­ arbeten. Planera in saneringsarbetena så att de påverkar övriga arbeten så lite som möjligt. Avsätt tillräcklig tid för dessa arbeten, så att inte tidspress vid saneringen medför slarvigt arbete och spridning av föroreningar till omgivningen! Åtgärder som innebär till exempel sanering av kvicksilver i avloppsrör ska anmälas till den lokala miljömyndigheten minst sex veckor innan arbetena startas — eller den kortare tid som miljö­myndigheten accepterar. För sanering av fog- eller golvmassor med PCB gäller tre veckor. Det kan vara

5 • Projektering

45


lämpligt att utföra sanerings­arbeten i separata entreprenader, eftersom de kräver speciell kompetens av entreprenören. I annat fall måste rivnings­ entreprenören själv ha personal med denna kompetens. De som arbetar med asbest ska ha tillstånd från Arbetsmiljöverket och arbetet ska anmälas till Arbetsmiljöverket innan det påbörjas. Det är viktigt att beställaren kontrollerar att en sanering är utförd på rätt sätt. Gör om möjligt förbesiktning av saneringsarbeten. Anlita gärna den som inventerat till förbesiktningen!

Planera för god arbetsmiljö Arbetsgivaren (entreprenören) ansvarar för att entreprenaden drivs på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs och att man uppnår en till­ fredsställande arbetsmiljö, men byggherren som beställer entreprenaden har, som vi tidigare nämnt, ett övergripande ansvar som inte kan delegeras. Det finns rättsfall som visar att byggherren får ta ansvaret, när det till exempel händer en dödsolycka på arbetsplatsen. En god arbetsmiljö måste förberedas redan i projekteringsskedet genom att byggherren ställer krav på projektörerna att i sin projektering beakta arbetsmiljöriskerna. Byggherren bör därför göra en ”arbetsmiljöplan för projekteringsskedet” som beskriver på vilket sätt projektörerna ska ta sitt arbetsmiljöansvar. Projektörerna ska göra en riskbedömning för arbeten inom sitt ansvarsområde och redovisa åtgärder för att minska eller helt eliminera identifierade risker under rivningsarbetet. Om det gäller en ombyggnad krävs riskbedömning och redovisning av åtgärder både i bygg­ skedet och bruksskedet. Den materialinventering som ska göras före rivning beskriver vilka farliga material och produkter som finns i byggnaden samt andra material som kräver speciellt omhändertagande. Redovisningen av materialinventeringen ska också visa vilka arbetsmiljörisker som finns när dessa material tas omhand. Alla uppgifter om arbetsmiljörisker som tagits fram vid material­ inventeringen och under projekteringen ska utgöra underlag för beskriv­ ning av arbetsmiljöåtgärder i arbetsmiljöplanen.

En hjälp för att upprätta arbetsmiljöplan är AMP-guiden som finns på www.ampguiden.net.

Det kan finnas många arbetsmiljöproblem vid rivning och sanerings­ arbeten, till exempel: 46

Riv rätt!


• • • • • • • • • •

exponering för farliga ämnen och material belastningsskador vibrationer buller damm säkerhetsrisker vid el-arbeten fallrisk rasrisk risk för brand risk för explosion.

Byggherren ska se till att arbetsmiljöplanen för entreprenaden tas fram och i ett tidigt skede kan påverka de grundläggande förutsättningarna för en god arbetsmiljö.

För arbetsmiljön gäller de regler som beskrivits i kapitel 1.

Skydd av den yttre miljön Arbetsmiljöåtgärder som krävs för att minimera spridning av damm och gaser innebär också ett skydd mot spridning av föroreningar till den yttre miljön. Det gäller till exempel vid sanering av PCB. Det krävs en noggrann hantering av det farliga avfallet från rivning och sanering för att inte miljöskadliga ämnen och material ska spridas till ­miljön. Noggrannhet krävs också vid användning och skötsel av maskiner, så att inte olja eller andra miljöskadliga ämnen läcker ut.

Störningar för omgivningen Rivning innebär oftast att bullrande maskiner används och att mycket damm bildas. Vibrationer kan också skada närliggande bebyggelse men är inte direkt en miljöfråga. Det finns därför anledning att i kraven på entreprenaden begränsa tiden för användning av bullrande maskiner och att ställa krav på bullerdämpade maskiner samt i vissa fall på vibrationsdämpad uppställning. Det krävs också att entreprenören vidtar åtgärder för att minska sprid­ ningen av damm, till exempel genom vattenbegjutning, då mineraliska

5 • Projektering

47


Trerumssluss och tätad dörr för inträde i område som saneras. För att förhindra asbest­ partiklar från att blåsa ut i oskyddad miljö har saneringsområdet ständigt undertryck. Filter på utsugsfläktarna samlar upp asbestpartiklar.

massor hanteras vid rivningen. Vid dammande arbeten inomhus kan det vara lämpligt att använda dammsugare. Avluften från dammsugaren ska om möjligt släppas ut utomhus. Även luftrenare kan bli aktuellt för att rena luft i utrymmen där arbeten ger upphov till damm och hälsoskadliga gaser. Vid saneringsarbeten ställs speciella krav på avspärrning och inklädnad samt dammupp­samling vid källan. Lagkrav på skyddsåtgärder gäller vid arbeten med asbest. För PCB och kvicksilver finns gränsvärden för halter av gaser och partiklar i arbetsmiljön och om dessa följs skyddas också omgivningen.

Plats för avfallskärl och transporter Objektets utformning och eventuell annan pågående verksamhet ger förut­ sättningarna för rivningsentreprenörens möjlighet att placera avfallskärl och transportera avfall. Byggherren bör i förfrågningsunderlaget redovisa möjligheter och begränsningar för placering av kärl och för transporter inom och utanför arbetsområdet, till exempel genom markering på ritning av de ytor som får disponeras. Det är inte alltid möjligt att få plats med stora containrar för flera olika avfallsfraktioner. I till exempel innerstadsprojekt och småskaliga ombygg­ 48

Riv rätt!


nader är det ofta trångt och svårt att få plats med avfallskärlen. En möj­ lighet kan då vara att använda små kärl som töms eller byts så fort de blir fulla. En lämplig lösning får sökas i samråd med entreprenör och avfalls­ entreprenör. Det är också möjligt att skriva avtal direkt med avfallsentreprenör och i samband med detta bestämma hur hämtning av avfall, transport med mera ska skötas. Detta avtal blir då en av förutsättningarna för rivningsentrepre­ nörens arbete. En annan möjlighet, som inte binder upp rivningsentreprenören på samma sätt, är att anlita en kompetent avfallsentreprenör som konsult för att lösa avfallshanteringen på ett bra sätt. Det blir lättare att ställa krav på en bra källsortering och avfallshantering i en rivningsentreprenad där förutsätt­ ningarna inte är de bästa, om man fått förslag på hur den kan genomföras.

Ekonomi Ekonomiska över­väg­anden bör göras för att få bästa möjliga totalekonomi, till exempel genom att undersöka vad som kan vara lönsamt att återan­ vända eller återvinna för beställarens egen räkning, och hur transport- och deponeringskostnader ska kunna minimeras. Finns det mottag­nings­stationer för olika typer av avfall i närheten av objektet? Närhet till anlägg­ningar som kan ta emot avfallet ger lägre kostnader för transporter. Förslag på mottagare kan lämnas i förfrågningsunderlaget för entreprenaden, men entreprenören kan välja andra mottagare för avfallet. I anbudet kan begäras att kostnaden för transport och mottagning av det farliga avfallet anges separat. Alternativt kan detta läggas utanför anbuds­ summan och betalas mot verifikationer. Gör vid behov kalkyl eller kostnadsbedömning för projektet.

Se vidare i kapitel 6 under rubrikerna Ekonomiska aspekter på källsortering och Omklassning av avfallsfraktioner.

Att tänka på • Resultatet från materialinventeringen visar vilka farliga material som ska sorteras ut och omhändertas som farligt avfall och vad som eventu­ ellt behöver saneras i egen entreprenad.

5 • Projektering

49


• Uppmärksamma vilka förutsättningar byggnadens konstruktion ger för riv­ ningen och gör erforderliga beräkningar och föreslå vid behov provisorier. • Studera installationer på motsvarande sätt och projektera för eventuella provisorier. • Rivningsordning och rivningsmetoder väljs i normalfallet av entrepre­ nören. • Utred behov av etappindelning av sanering då farligt material är svår­ åtkomligt. • Använd alltid entreprenörer med specialistkompetens för sanerings­ arbeten (lagkrav beträffande asbest). • Sanering ska anmälas till kommunens miljönämnd sex veckor innan saneringsarbetena startar. För PCB-sanering gäller tre veckor enligt den nya förordningen (2007:19). • Byggherren bör för projektörerna upprätta en arbetsmiljöplan, som beskriver hur de ska ta sitt arbetsmiljöansvar. • Byggherren ansvarar för att ta fram en arbetsmiljöplan för entreprena­ den grundad på bland annat inventerarens och projektörernas uppgifter om arbeten med särskild risk. • Påverkan på yttre miljö ska minimeras genom skyddsåtgärder. • Uppmärksamma hur omgivningen kan påverkas och se till att åtgärder vidtas. • Redovisa möjligheter och begränsningar för placering av avfallskärl och för transporter inom och utanför arbetsområdet. • Undersök vad som kan återanvändas eller återvinnas för byggherrens egen räkning.

50

Riv rätt!


6

Entreprenaden Underlag för entreprenaden Generellt gäller att god planering och ett bra underlag för entreprenaden är kostnads­effektivt. Genom att ta sig tid och upprätta projektanpassade handlingar för entre­pre­naden har byggherren möjlighet att få jämförbara anbud och en väl genomförd entreprenad. De krav som ställs på rivningen och avfallshanteringen vid entreprenad­ upphandling för att tillgodose miljökraven är framförallt att: • det farliga avfallet och el-avfallet ska tas omhand på rätt sätt • övrigt avfall ska, så långt det är möjligt, sorteras enligt den bransch­ gemensamma basnivån för källsortering • sorteringen av övrigt avfall ska möjliggöra bästa möjliga hantering enligt prioriterings­trappan. För entreprenören bör tydliga riktlinjer och hjälpmedel för hanteringen på arbetsplatsen samt tydlig fördelning av arbetsuppgifter och ansvar, ge ett effektivare arbete med mindre kostnader för fel, ett bättre arbetsklimat och mer engagerad personal.

6 • Entreprenaden

51


Avfallsproducent och avfallsinnehavare Det kan vara svårt att avgöra vem som enligt lagstiftningen är avfalls­ producent för det avfall som uppkommer vid byggande och rivning. Det är därför lämpligt att klargöra detta vid upp­handlingen. Definition av avfallsproducent finns i bilagorna 14, Avfallsregler, och A, i förslaget till AF-texter. I Miljöbalken anges: Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (15 kap 5 a § MB). För att tydlig­ göra vem som ska anses vara avfallsinnehavare föreslås att detta regleras genom en text i AF.

Se bilaga A, Förslag till AF-texter för rivningsarbeten. Se även kapitel 2 om karaktärisering av avfall.

Avfallshanteringsplanen ska kompletteras av entreprenören Den första versionen av avfallshanteringsplanen ska, innan rivningsarbeten påbörjas, kom­pletteras av entreprenören med uppgifter om den planerade hanteringen av det farliga avfallet samt uppgifter om övrigt avfall och dess hantering. Om rivningsplan enligt PBL erfordras ska entreprenören vid behov komplettera med de uppgifter som kommunen begär för att avfallshanterings­planen ska kunna gälla som rivningsplan. Detta blir då version två av avfallshanteringsplanen. Uppgifter om uppföljning och dokumentation av avfallets fortsatta han­ tering ska fyllas i under entreprenaden, så att avfallshanteringsplanen i sin tredje version kan användas för entreprenörens slutredo­visning av avfallets hantering.

Se bilaga 9, Blankett avfallshanteringsplan för rivning/rivnings­ plan.

Arbetsmiljö Byggherren har som nämnts det juridiska ansvaret för arbetsmiljön under entreprenaden. Arbetsmiljöplanen ska vara upprättad innan etableringen på arbetsområdet påbörjas. Enligt arbetsmiljölagen är också den som ”låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe för verksamheten”. Men ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon av dem som utför arbete på arbetsstället. Observera att sådan delegering bara kan göras till den som råder över förutsättningarna, till exempel den entreprenör som 52

Riv rätt!


förfogar över ett arbetsområde som är avgränsat från annan verksamhet! Om rivning pågår intill annan verksamhet i byggnaden, bör samordningen av arbetsmiljöarbetet för entreprenaden och den andra verksamheten regelbundet tas upp vid möten, och byggherren bör då vara ansvarig för samordningen.

Jämför kapitel 5 om arbetsmiljö.

Startmöte/projektgenomgång Frågor kring avfallshanteringen bör tas upp vid ett möte i inledningen av ett projekt, det kan vara ett startmöte eller en projektgenomgång, där beställare, konsult som utfört inventeringen, entreprenör och avfallsentre­ prenör medverkar. Syftet är att informera om vad som kommit fram under inventeringen och att få en redogörelse från entreprenören och avfalls­ entreprenören för den planerade avfalls­hanteringen med mera.

Krav på entreprenörens egenkontroll och redovisning Huvuddelen av kontrollen sker genom entreprenörens egenkontroll. Bygg­ herren ska sedan kontrollera entreprenörens arbete. Därför måste entre­ prenören dokumentera sin egenkontroll och överlämna dokumentationen till beställaren.

6 • Entreprenaden

53


Kom överens om omfattningen av egenkontrollen innan arbetena på­börjas. Dokumentation av hur det farliga avfallet hanteras, transporteras och läm­ nas till godkänd mottagare är ett lagkrav. Om beställaren även vill ha doku­ mentation av allt övrigt avfall, kan den tjänsten beställas av entreprenören. Beställaren bör begära att entreprenören redovisar stora, ej försumbara, avvikelser när det gäller typ och mängder av avfall i förhållande till vad som angetts i avfallshanterings­planen.

Se vidare inledningen av kapitel 7.

Källsortering Lagkrav på sortering Som tidigare beskrivits ställer lagregler tydliga krav på källsortering och speciell hantering av farligt avfall och el-avfall. Sådant avfall ska alltid tas omhand och hanteras separat. Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. El-avfallet måste hanteras så att inte till exempel komponenter med kvick­ silver går sönder. El-avfall kan vara av mycket olika slag och karaktär och kräver olika kärl eller utrymmen för förvaring på arbetsplatsen. I lagstiftningen ställs också krav på källsortering av brännbart avfall (eller om det inte är praktiskt möjligt — senare utsortering). Brännbart avfall och annat organiskt avfall får inte deponeras och för förpack­ningar gäller producent­ansvar.

Se vidare i bilaga 14, Avfallsregler. Se även bilaga 1, Lista över farligt avfall (FA-lista).

Korridoren har rensats från el-komponenter. Brandvarnare går som el-avfall till godkänd förbehandlare.

54

Riv rätt!


Branschgemensamma benämningar och kulörer för avfallsfraktioner I Kretsloppsrådets riktlinjer finns branschgemensamma benämningar på de vanligaste avfallsfraktionerna och färger för skyltar att sätta på contain­ rar och andra avfallskärl.

Listor över avfallsfraktioner och kulörer för skyltar finns på www. kretsloppsradet.com, som bilaga 2–4 till ”Avfallshantering vid byg­ gande och rivning — Kretsloppsrådets riktlinjer”.

Basnivå för källsortering Källsortering är det bästa sättet att skilja olika slag av avfall från varandra. Därför ska så mycket som är praktiskt och ekonomiskt möjligt sorteras vid källan. Kretsloppsrådets riktlinjer innehåller basnivåer för källsortering av avfall som inte är farligt avfall eller el-avfall. Vid rivning innefattar basnivån bland annat att en fraktion ”plast för återvinning” ska sorteras ut för att möjliggöra materialåter­vinning och omhänder­tagande av kunniga aktörer för vidare hantering. Basnivån innehåller inte utsortering av planglas för återvinning, men detta bör göras när det är fråga om större mängder och det finns möjlighet till avsättning för en glasfraktion.

Basnivån för källsortering vid rivning omfattar: • farligt avfall (olika slag separeras) • el-avfall (olika slag separeras) • trä • brännbart • plast för återvinning • skrot och metall • fyllnadsmassor • deponi (utsorterat) eller blandat avfall – för eftersortering. Mindre uppdelning i fraktioner än enligt basnivån ska vara särskilt motiverad. Dessutom uppmärksammas att: • fraktionerna ”deponi” eller ”blandat avfall – för eftersortering” ska minimeras • asfalt hanteras för återvinning eller som farligt avfall.

6 • Entreprenaden

55


Vid projekteringen bör man tänka igenom om det kan bli praktiskt svårt att sortera i dessa avfalls­fraktioner. Kanske bör avfallet delas upp i ytterli­ gare fraktioner, om material­inventeringen visar att något avfallsslag kom­ mer att uppstå i stor mängd. De avfalls­fraktioner som byggherren anser att entreprenören ska sortera i, skrivs in i AF. Den bästa lösningen diskuteras sedan vid startmötet för entreprenaden.

Källsortering – eftersortering Kretsloppsrådets riktlinjer anger att avsteg från sortering enligt basnivån ska motiveras. Mindre antal avfallsfraktioner och mer eftersortering kan ibland bli nödvändig, till exempel om det är för trångt för en bra hantering av avfallet på platsen, förutsatt att avfallsentrepre­nören/avfallsmottagaren har hög kvalitet och utsorteringsgrad vid eftersorte­ring.

Ekonomiska aspekter på källsortering Det är bra om det finns en person med ett tydligt ansvar för att sköta töm­ ning och se till att avfallet sorteras rätt. Detta kan skrivas in som ett krav för rivnings­entreprenaden. Det kan innebära en merkostnad att rivningsentreprenören ska ha en per­ son (egen eller från anlitad avfallsentreprenör) speciellt avsatt för detta. Ansvaret för avfallshanteringen kan dock ofta kombineras med andra arbetsuppgifter om entreprenören använder egen personal. Det har visat sig i flera fall att en sådan tjänst lönar sig. Det finns mycket att vinna för rivningsentreprenören om fraktionerna kan hållas rena och inte behöver klassas om. Den fortsatta hanteringen blir billigare och deponiavfall eller blandat avfall, som kostar mer att lämna, minskar i mängd och entreprenö­ ren kan få betalt för vissa fraktioner som går till återvinning. Beställaren kan också skriva in ett incitament i avtalet med entreprenören, där målet är att deponimängden eller mängden blandat avfall för efter­ sortering ska begränsas till en viss procentandel av avfalls­mängden, som beställaren bedömer bör kunna uppnås i projektet, och där bättre resultat ska vara lönsamt för entreprenören.

56

Riv rätt!


Omklassning av avfallsfraktioner Med noggrann sortering som leder till rena fraktioner bör man kunna und­ vika omklassning av avfallet. Om det till exempel finns tryckimpregnerat trä inblandat i en fraktion för ”rent trä”, kan följden bli att hela containern skickas till förbränning i en anläggning som har tillstånd för att bränna sådant avfall och omhänderta­ gandet blir dyrare. Om det läggs gipsskivor i fraktionen ”brännbart” kan hela lasset klassas om, och man får betala för den eftersortering som krävs för att ta bort det som inte kan förbrännas. Större bygg- och rivningsentreprenörer kräver ofta snabbt besked om omklassning. Till exempel begär rivningsentreprenören att avfallsentre­ prenören som klassar om en avfallsfraktion ska meddela detta inom 24 timmar. Då finns möjlighet för bygg-/rivningsentreprenören att kalla till­ baka hela lasset, tippa ut det och se vad som hamnat fel. Ofta går det då att avgöra vem eller vilken yrkes­kategori som lagt avfall fel och som då kan få i uppgift att sortera om avfallet. Troligen blir det bättre nästa gång! Det är också vanligt att entreprenören begär bildbevis från avfallsentreprenören på att sorteringen är felaktig. Genom att som beställare ställa krav på avfallsfraktioner för källsortering och redovisning från entreprenören av vilka mängder av olika avfallsslag som tas omhand, sätter man press på entreprenören att sköta avfallshante­ ringen på ett mer miljöanpassat sätt.

Riktlinjer för upphandling av entreprenader I bilaga A finns råd och förslag till AF-texter som bedöms viktiga för att få en miljöanpassad rivning, där hänsyn också tas till arbetsmiljöfrågor och hälsofrågor samt störningar för eventuell pågående verksamhet och för människor i omgivningen. Föreslagna AF-texter är kopplade till AMA AF 07 (Allmän material- och arbetsbeskrivning Administrativa Föreskrifter 07). Arbetsmiljöfrågorna behandlas inte i förslaget till AF-texter. Här nedan följer de branschnormerande texterna ur Kretsloppsrådets rikt­linjer och en sammanfattning av viktiga punkter under rubriken ”Att tänka på”.

6 • Entreprenaden

57


Förfrågningsunderlag (

Se förslag till AF-texter punkt AFB.22.)

Förfrågningsunderlag avseende avfallshanteringen ska innehålla: • Avfallshanteringsplan/rivningsplan och/eller redovisning av materialinventering. • Avfallslistorna ”Farligt-avfall-lista” och listor över fraktioner ”Avfallsfraktioner vid rivning – basnivå” (vid ombyggnad även motsvarande för byggproduktion) samt ”Avfallsfraktioner – bruttolista”. (Listorna bifogas ej, finns tillgängliga på www.kretsloppsradet.com.)

Prövning av anbudsgivare (

Se förslag till AF-texter punkt AFB.51.)

• Entreprenören ska ha kompetens och dokumenterad erfarenhet beträffande den typ av arbete som entreprenaden omfattar och redovisa detta genom CV eller referenser från liknande arbeten.

Handlingar och uppgifter från entreprenören innan arbetena påbörjas (

Se förslag till AF-texter punkterna AFD 2233 och AFD.242.)

• Entreprenören ska komplettera avfallshanteringsplanen eller upprätta avfallshanteringsplan grundad på redovisningen från materialinventering. • Entreprenören ska i avfallshanteringsplanen redovisa hur avfallet tas om hand. Redovisningen bör omfatta rutiner, logistik och typer av kärl. Avsteg från sortering i fraktionerna enligt AFJ.72 ska motiveras. • Om rivningsplan enligt PBL erfordras ska entreprenören vid behov komplettera avfallshanterings­planen så att den kan gälla som rivningsplan. • Planen ska godkännas av byggherren (rivningsplan även av byggnadsnämnden) innan arbetena påbörjas. • Uppgifter om hur sanering, vid behov, ska genomföras. Kan redovisas i avfallshanterings­ planen eller annat dokument (”saneringsplan”). Forts…

58

Riv rätt!


…forts

Handlingar och uppgifter från entreprenören innan arbetena påbörjas • Ritning med markering av placering för kärl och containrar ska redovisas. • Entreprenören ska senast vid startmötet ange namn på person som kommer att vara ansvarig för avfallshanteringen på arbetsplatsen och i det dagliga arbetet se till att den fungerar.

Krav på rivningen och avfallshanteringen ( Se förslag till AF-texter punkt AFD.172, AFD.2222, AFD.2233, AFJ.72 samt BED.4 i f­örslaget till text i den tekniska beskrivningen.) • Det som blir farligt avfall och el-avfall ska saneras/demonteras före rivning så långt det är praktiskt möjligt (ej till exempel belysning och kablage som behövs under fortsatt arbete). Som hjälp vid avfallshanteringen ska byggsektorns ”Lista över farligt avfall” (FA-lista) användas. • Entreprenören ska ha tillgång till en namngiven person med utbildning i miljöinventering som kommer att medverka eller finnas tillgänglig vid rivningen och som kan göra bedöm­ ningar då material och produkter som misstänks vara farliga hittas. • Om entreprenören under rivningsarbeten påträffar material eller produkter som kan bli farligt avfall ska beställaren omgående kontaktas. • Begär att entreprenören ska anmäla när demontering och sanering av farligt avfall har genomförts och färdigställts. • Källsortering ska minst ske enligt Kretsloppsrådets dokument ”Fraktioner basnivå – rivning” resp ”Fraktioner basnivå – byggproduktion” om inte särskilda skäl finns till avsteg från listan. Skälen ska då redovisas. Avfallet ska hanteras enligt anvisningar i ”Fraktionslista brutto­lista”. (Ur denna lista kan fraktioner väljas för mer uppdelad sortering, när så är lämpligt.) De fraktioner för källsortering som planeras ska redovisas för beställaren.

6 • Entreprenaden

59


Krav på entreprenörens redovisning (

Se förslag till AF-texter punkt AFD.2233 och AFD.242.)

• Entreprenören ska kontrollera att transportörer och avfallsmottagare har erforderliga ­tillstånd och redovisa dessa för beställaren. • Transportdoku­ment för transport av farligt avfall. Transportdokument ska innehålla ­uppgifter om identitet för rivningsobjektet, avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag, avfalls­mängd, samt undertecknas av avsändare och mottagare (41 § avfallsförordning 2001:1063). • Mottagningsbevis från mottagare av farligt avfall med uppgift om identitet för rivnings­ objektet, av­sändare, mottagare, avfallsslag och avfallsmängd. • Entreprenören ska på begäran regelbundet (till exempel månadsvis) redovisa transportdokument och mottagningsbevis för övrigt avfall samt anteckningar om avfallsmängder. Ange om uppgifterna kan lämnas digitalt. • Efter avslutat projekt ska avfallshanteringen redovisas i form av fraktioner, mängder, ­transportörer och mottagare. Uppgifterna ska vara införda i avfallshanterings­planen och överlämnas senast i samband med slutbesiktning.

Att tänka på • Byggherrens ansvar för samordningen av arbetsmiljöåtgärderna kan överlåtas till någon av dem som utför arbete på arbetsstället, men bygg­ herren bör behålla ansvaret om det gäller samordning av arbetsmiljön för entreprenaden och pågående verksamhet i angränsande lokaler. • Avfallshanteringsplanen ska kompletteras av entreprenören. Vid behov ska den kunna användas som rivningsplan enligt PBL. • Överväg vad som är lämpliga avfallsfraktioner i projektet. Begär att käll­ sortering ska göras minst enligt Kretsloppsrådets basnivå om det inte finns speciella skäl till annan sortering. • Observera lagkraven på källsortering av farligt avfall, el-avfall och (om det är praktiskt möjligt) brännbart avfall. • Mer källsortering och rena fraktioner innebär bättre ekonomi än om mycket avfall lämnas som blandat eller till deponi. 60

Riv rätt!


• Tydliga krav ska ställas på rivningen och avfallshanteringen vid entre­ prenadupphandling för att tillgodose miljökraven. • Ställ krav på entreprenörens egenkontroll och redovisning. • Tag upp avfallsfrågor vid startmöte eller projektgenomgång i inled­ ningen av entreprenaden.

Att ta med i AF Punkterna nedan tar upp ett antal frågor att ta ställning till för att en rivning eller ombyggnad ska bli miljöanpassad. En del punkter berör på­gående verksamhet i intilliggande lokaler vid en ombyggnad. Hänvis­ ningar ges till koder i AMA AF 07. Läs gärna punkterna parallellt med bilaga A, Förslag till AF-texter för ­rivningsarbeten. De koder som anges avser totalentreprenad. • Anlita seriösa entreprenörer för att säkerställa att rivning och avfalls­ hantering sköts lagenligt och enligt Kretsloppsrådets riktlinjer. Ge kvalitets­kraven tyngd vid upphandlingen. • Om texter skrivs in i AF som innebär ändring av ABT 06, måste det anges för respektive punkt att det är en ändring och dessutom ska en sammanställning göras under punkt AFD.111 enligt AMA AF 07. • Klargör vid upphandlingen vem som är att anse som avfallsproducent; beställaren eller entreprenören (AFD.1 i förslag till AF-texter). • Tag i förfrågningsunderlaget med en ”Förteckning över reglerbara mängder” där inventerade mängder av farliga material och produkter med mera förs in. Ange då i avfallshanteringsplanen att mängduppgifter som anges i planen inte ska ligga till grund för anbud (punkt AFB.22). • Ange i avfallshanteringsplanen eventuella material eller produkter som beställaren själv ska ta hand om. • Ange gärna bland värderingsgrunder: – projektorganisationens kompetens och erfarenhet – föreslagna arbetsmetoder – miljöplan (eller miljöarbete) – kvalitetsplan (eller kvalitetsarbete) (AFB.52). • Syn före påbörjande av arbete: Överväg om omkringliggande mark ska fotograferas av beställaren och entreprenören för att undvika tvister om återställning (AFD.122).

6 • Entreprenaden

61


• Ange om sprickbesiktning av omkringliggande hus ska utföras av entre­ prenören och protokollet lämnas till beställaren (AFD.122). • Ange om beställaren har träffat överenskommelse med transportör eller avfallsmottagare samt om överenskommelsen innefattar ersättning som entreprenören ska erlägga, och i så fall ersättningens storlek (AFD.163). • Ange om entreprenören ska ombesörja och bekosta byggherreansvars­ försäkring vid miljöskada (AFD.543). • Ange art och omfattning av dammskydd av allmän karaktär (AFJ.43). • Ange allmänna krav på arbetsmetoder och drift av maskiner och utrust­ ning med avseende på miljöstörande utsläpp till mark, luft och vatten. Se även Lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, SFS 1998:1707 (AFJ.44). • Ange krav på fraktioner som avfallet minst ska delas upp i vid källsorte­ ringen (AFJ.72). • Ange krav på entreprenören om ohyra eller trägnagande insekter påträf­ fas under entreprenadtiden, till exempel erforderliga åtgärder för utrot­ ning samt redovisning av intyg härom till beställaren (AFJ.74). • Ange om återställande av ianspråktagen mark ska ingå i entreprenaden. (AFJ.76).

Att tänka på – då rivning ingår i en ombyggnad med pågående verksamhet • Om arbetsområdet varierar i storlek under entreprenadtiden; ange ­gränserna för varje skede (AFD.121). • Ange vilken/vilka verksamheter som pågår under entreprenadtiden (AFD.133). • Ange vilka hänsyn som måste tas till den pågående verksamheten (AFD.13 och underrubriker), till exempel: – om det ställs speciella krav på skyddsåtgärder mot stöld eller andra säkerhetsåtgärder – om skyddsåtgärder krävs mot buller och/eller styrning till vissa tider arbetet får pågå (AFJ.43) – om krav ställs på val av maskiner och verktyg som ger minsta möjliga vibrationer och/eller styrning till vissa tider arbetet får pågå – om den pågående verksamheten under en tid måste flyttas eller 62

Riv rätt!


begränsas, till exempel på grund av att lokalernas försörjning med vatten & avlopp, ventilation med mera berörs av rivningsarbetena och försörjningen måste avbrytas under rivningsarbetet – om avbrott i försörjning till dessa lokaler ska planeras i samråd med beställaren och redovisas i produktionsplan – om tillfälliga anordningar kan krävas för att upprätthålla kontinuerlig drift – om etappindelning av eventuell sanering kommer att krävas – om transportvägar och utrymningsvägar måste hållas fria – att rivningsverksamheten begränsas på annat sätt på grund av verk­ samhet i angränsande lokaler. • Ange om entreprenören ska medverka vid möten med fastighetsägare och hyresgäster för information om entreprenadens genomförande samt informera innan arbeten påbörjas (AFD.153). • Speciella krav kan behöva ställas på entreprenörens erfarenhet, doku­ menterad genom referenser. Begär till exempel att entreprenören ska ange ett visst antal referenser som styrker att denne är van att utföra arbeten under pågående verksamhet och har utfört arbeten inom ­liknande verksamhet som den aktuella (AFB.31 och AFB.51). • Ange om speciella krav ska gälla för brandskydd (AFD.55).

6 • Entreprenaden

63


7

Byggherrens uppföljning och kontroll Kontroll på plats och av dokumentation Miljöbalkens krav innebär att byggherren vid upphand­lingen måste ställa krav på entreprenören att följa lagkraven och att arbetet ska följas upp genom effektiv egenkontroll. Anlita gärna den som inventerat för miljö­ kontroll under entreprenaden. Kontrollera att rivning och eventuell sane­ ring genomförs med de skyddsåtgärder och hänsyn till omgivningen som föreskrivits. Kontrollera också avfallshanteringen. Följ upp kraven genom kontroller på arbetsplatsen och genom att begära redovisning av entreprenörens egenkontroll. Följ framförallt, på ett sys­ tematiskt sätt, upp hanteringen av farliga ämnen och farligt avfall samt el-avfall på byggarbetsplatsen — hur det förvaras, hanteras, transporteras och slutligt omhändertas! Lagkrav gäller för redovisningen av mängder, transport och mottagning av det farliga avfallet. En möjlighet att få god kontroll över var avfallet lämnats är att låta mottagare av farligt avfall ­fakturera beställaren direkt. En rekommendation är att begära löpande (till exempel månadsvis) redo­ visning av transportdokument och mottagnings­kvitton för det farliga avfallet, samt all redovisning samlad till exempel i en pärm då entreprena­ den avslutas.

64

Riv rätt!


Kontrollera även att det övriga avfallet källsorteras och hanteras på avtalat sätt. För detta avfall kan byggherren också begära att få redovisning av mängder samt mottagare och slutlig hantering. Det ger byggherren möjlig­ het att få statistik över det avfall som produceras och det slutliga omhän­ dertagandet av olika avfalls­fraktioner. Om en större blandad fraktion lämnas till avfallsmottagaren är statistikupp­gifterna från denne normalt ett genomsnitt av vad mottagarens anläggning sorterar ut och får kvar för deponering. Statistiken för hur mycket avfall som kunnat återvinnas i pro­ jektet kan vara av intresse att redovisa i årsredovisning/miljö­redo­visning om företaget arbetar med miljöledningssystem. En sammanställning av uppgifterna om avfallshanteringen bör också föras in i avfallshante­ringsplanen. Planen kan då användas för redovisning av att rivnings­planen följts (den tidigare versionen av avfallshanteringsplanen). Vid ombyggnad gäller också reglerna om kontrollplan och kontroll enligt PBL för den del som innebär byggproduktion. Detta har tidigare berörts i kapitel 2.

Riktlinjer för beställarens uppföljning och kontroll • Representant för beställaren ska kontrollera arbetet och avfallshanteringen på arbets­ platsen. Entreprenörens dokumentation av egenkontrollen ska också kontrolleras.

Att tänka på • Minsta acceptabla kontroll är att begära mängduppgifter, transport­ dokument och mottagningskvitton för farligt avfall och el-avfall. • Krav på dokumentation av mängder och mottagning av övrigt avfall ­sätter press på entreprenören att göra en bra källsortering. • Anlita gärna den som inventerat för miljökontroll under entreprenaden. • Bra resultat av källsortering kan ge statistikuppgifter att ta med i års­ redovisning/miljöredovisning.

7 • Byggherrens uppföljning och kontroll

65


8

Dokumentation att bevara Anteckningar om mängd och slag av farligt avfall som uppkommit under rivningen och uppgift om vilka anläggningar som avfallet transporterats till ska enligt avfallsförordningen sparas i fem år. För ekonomiska verifika­ tioner gäller det vanliga kravet att de ska sparas i tio år. För fastighetsägaren är det viktigt att spara en mer omfattande dokumen­ tation från rivningen under en längre tid i en fastighetsakt eller dylikt. Dokumentationen finns då kvar som underlag för framtida åtgärder. Extra viktigt är detta till exempel om byggnads­delar har lämnats under mark. Vid om­byggnad kommer fastighetsägaren att ha behov av dokumentation om vad som har ändrats i byggnaden och vad som eventuellt har sanerats. Även försäkringsbolag och tänkbara köpare behöver ha tillgång till histo­ riska uppgifter om fastigheten.

Avfall i väntan på transport: asbest i container till deponi, lysrör till förbehandlingsanlägg­ ning samt en glasdörr för återanvändning.

66

Riv rätt!


9

Litteratur och webbplatser Anvisning för miljöbesiktning. Statens fastighetsverk 2006. Arbetsmiljörisker: www.av.se. Arbetsmiljöverkets författningssamling, se www.arbetsmiljoverket.se. Avfallsförordning, SFS 2001:1063. Avfallshantering inom bygg- och fastighetssektorn. Boverket juni 2004. Avfallsregler: home.swipnet.se/jordnara/aireglerstart.htm. (Avfallsregler sammanställda för Återvinningsindustrierna. Utifrån en lista med sök­ ord hittar man länkar till lagstift­ningens regler.) Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan? Boverket 2003. Blanketter: Rivning av hus med bostadslägenheter. Ombyggnad av fler­ bostadshus som berör bostadslägenheter. (Även statistik över ombyggda och rivna lägenheter.) Statistiska Centralbyrån. Finns på www.scb.se. Boken om lov, tillsyn och kontroll. Boverkets allmänna råd 1995:3. ­Ändrad genom 2004:2. Boverket 2004. Med rättelser 2005-12-20. Boverket om rivningsplan, www.boverket.se. Branschrekommendation för åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fog­ massor. Grundad på rapporten ”Åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor — Studie och rekommendationer om skyddsåtgärder, utrust­ ning och rutiner” Riv & Saneringsentreprenörerna 2006.

9 • Litteratur och webbplatser

67


Bygg- och rivningsavfall (andra upplagan). Sveriges Byggindustrier 2002. Bygg-bo-dialogen, www.byggabodialogen.se. Demontering och hantering av isolerrutor med PCB. En information från Glasbransch­föreningen och Svensk Planglasförening, sept 2001. (Kan nås från www.sanerapcb.nu.) Elkretsen AB, www.el-kretsen.se. Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Rapport 5177. Natur­ vårdsverket 2002. Farligt avfall, bygg och anläggning, Sveriges Byggindustrier 2005. Freon, se: – www.freonatervinning.se (Svensk Freonåtervinning) – www.stenametall.se (Stena Metall, sök på Stena Gotthard, fragmenteringsanläggning) – www.kuusakoski.se (Kuusakoski). Freon: Berggren Jenny med flera vid Göteborgs Universitet: Fallstudie Hantering av freoninne­hållande isoleringsavfall, 2005. (Finns på www. kretsloppsradet.com, sök under Materialhushållning, Seminarium om PVC och freoner). Förorenade byggnader. Undersökningar och åtgärder. Naturvårdsverket, rapport 5491, 2005. Folkesson I: Sanera PCB-haltiga fogar. Svenska Fogbranschens Riksför­ bund. (1999) Utgåva 5, januari 2005. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Förordning (2007:19) om PCB med mera. Hitta kvicksilver i tekniska varor och produkter Rapport 5297. Natur­ vårdsverket 2003. Hult Marie, Lundblad Dag med flera: Farliga material i hus. Guidebok om förekomst och hantering. Forskningsrådet Formas 2007. Hållbarhetsrådet, www.hallbarhetsradet.se. Lag (1982:821) om transport av farligt gods. Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (1999:673) om skatt på avfall. Lagstiftning, till exempel: www.notisum.se. 68

Riv rätt!


Lannblad, B., Lindhe N. Hur hanterar vi farligt avfall på byggarbets­ platser? 2002. Materialsortering vid rivning och renovering. Miljöförvaltningen i Stockholm, 2006. (Finns på Miljöförvaltningens webbplats eller kan beställas.) Miljöbalk (1998:808). Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se. Naturvårdsverkets föreskrift om transportdokument för transport av farligt avfall (SNFS 1997:4). PCB: www.sanerapcb.nu, webbplats för PCB-information, Miljökonsult­ gruppen i Stockholm. Persson-Engberg J, Sigfrid L, Torring M: Rivningshandboken. Planering, demonteringsmetoder, verktyg. AB Svensk Byggtjänst, 1998. Plan- och byggförordning (1987:383). Plan- och bygglag (1987:10). Plastkretsens webbplats, www.plastkretsen.se. PVC-Forum: www.pvc.se. PVC-industrins åtagande: www.vinyl2010.org. Renhållningsverksföreningens rapporter: – 2004:06 Utredning — Klassificering av farligt avfall – 2004:07 Vägledning — Klassificering av farligt avfall. Rapporterna kan beställas från Avfall Sveriges (f d Renhållningsverks­ föreningens) webbplats, www.avfallsverige.se. Rex G, Sundahl M, Folkesson I: Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material. Rivning och sanering vid rivning. Sveriges Bygg­ industrier, FoU Väst, 2002. Rivning och farligt avfall — ansvar och regler. Boverket. Studsvik RadWaste AB och Sydkraft SAKAB AB, Omhändertagande av kasserade brandvarnare. Kan hämtas på www.ssi.se. Tak- och membranduk, insamlingssystem: www.roofcollect.com. Tjära i asfalt­beläggningar…, (www.skl.se, sök 2003:57 ”Att hantera sten­ kolstjära — storstädernas överenskommelse”). Tjära: SBUF-projekt om asfalt och tjära: 11 359, www.sbuf.se.

9 • Litteratur och webbplatser

69


Bilagor Handbokens bilagor (återfinns på sidorna som följer) Bilaga A Administrativa Föreskrifter för rivningsarbeten — Exempel på AF-texter Bilaga B Förteckning över reglerbara mängder med à-prislista Bilaga C Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus Bilaga D Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus

Elektroniska bilagor Nedanstående sex bilagor kan vara bra att ha tillgängliga vid läsning av handboken, då den innehåller många referenser till dessa bilagor. Bilagorna är hämtade ur Kretsloppsrådets riktlinjer för avfallshantering, och finns samlade i dokument som kan hämtas på SKL:s publikationswebbplats ww.skl.se/publikationer (sök denna skrift). På Kretsloppsrådets webbplats www.kretsloppsradet.com kan bilagorna hämtas i ordbehandlingsformat, för framställande av anpassade dokument. Flera av blanketterna är utformade för elektronisk bearbetning. Bilaga 1 Bilaga 6 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 14 Bilaga 15

Lista över farligt avfall (FA-lista) Förslag till AF-texter för upphandling av inventering Förslag till texter för beskrivning upprättad enligt Hus-AMA 98 Blankett: Avfallshanteringsplan för rivning / Rivningsplan Avfallsregler Begreppsförklaringar

Kompletterande elektroniska bilagor Utöver bilagorna som denna bok refererar till, finns ett antal användbara dokument på Kretsloppsrådets webbplats. De ingår alla i en publikation som heter ”Avfallshantering vid byggande och rivning”, men finns även att hämta ett och ett på webbplatsen. Avfallsfraktioner vid rivning — basnivå Avfallsfraktioner vid byggproduktion — basnivå Avfallsfraktioner – bruttolista Söklista Blankett avfallshanteringsplan för byggproduktion Rutinbeskrivning för hantering av farligt avfall Exempel på startmötesprotokoll rivningsentreprenör — avfallsentreprenör Bilaga 13 Blankett för anmälan av mellanlagring av farligt avfall Bilaga 16 Avfallshantering i några typfall Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12

70

Riv rätt!


Bilaga A

Administrativa föreskrifter för rivningsarbeten Exempel på AF-texter Information till användaren Texterna är dels råd- och anvisningstext, dels förslag till AF-texter avse­ ende en rivnings­entreprenad eller annan entreprenad där rivning ingår, till exempel ombyggnad. Texterna är skrivna för entreprenader där ”Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installation­s­ arbeten, ABT 06” gäller. AF-texterna ska anpassas till det aktuella projektet: Endast koder, rubriker och texter som är aktuella i det enskilda projektet tas med. Alla rubriker i AMA AF finns inte med i förslaget, komplettera vid behov. AF-texterna är användbara såväl vid offentlig upphandling som vid övriga upphandlingar. För de organisationer som berörs av LOU (lagen om offentlig upphandling) ska AF-texterna kompletteras med lämplig LOU-text.

Om AMA AF 07 Innehållet i AMA AF 07 (och RA AF), har förändrats bland annat utifrån AB 04 och ABT 06 i avsnitten AFC och AFD, vilket innebär viss omflytt­ ning av befintliga och tillkomst av nya koder, rubriker och texter.

Texter för totalentreprenad Rivningar ska i de flesta fall leda fram till en teknisk lösning eller funk­ tion, som beskrivs i förfrågningsunderlaget. Entreprenören har till uppgift

Bilaga A • Exempel på AF-texter

71


att ensam välja metoder och hjälpmedel för arbetets bedrivande. Total­ entreprenaden är därför den naturliga entreprenadformen.

Råd- och anvisningstext Kursiverad text är råd och anvisningar som hjälp till AF-författaren. Denna text ska således inte tas med i de Administrativa föreskrifterna.

De råds- och anvisningstexter som finns med i ”Råd och anvisningar till AMA AF 07 (RA 07 AF)” har endast i undantagsfall tagits med i mallen.

Förslag till AF-text Förslag till text som kan användas i de Administrativa föreskrifterna är skriven med rak text, som denna.

AF

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER

AFA.1 AFA.11 AFA.12 AFA.121 AFA.122 AFA.13 AFA.14 AFA.15 AFA.151 AFA.152 AFA.153 AFA.154 AFA.155 AFA.156 AFA.2 AFA.21 AFA.211 AFA.22 AFA.3 AFA.4

Personuppgifter Byggherre Beställare Beställarens ombud under anbudstiden Beställarens kontaktperson för visning av arbetsområdet Projektörer Utsedda entreprenörer Nätägare Nätägare − va Nätägare − värme Nätägare − gas Nätägare − kyla Nätägare − el Nätägare – kommunikationsnät Orientering om objektet Översiktlig information om objektet Projektgenomgång under anbudstiden Objektets läge Förkortningar Begreppsförklaringar Om begreppen ”materialinventering” eller ”avfallshanteringsplan” används, inför då följande begreppsförklaring: Materialinventering Inventering av material och produkter som berörs av bygg- och rivningsarbeten. Forts…

72

Riv rätt!


…forts AFA.4

Avfallshanteringsplan Plan för hantering av material och produkter som blir avfall vid bygg- och rivningsarbeten. Avfallsproducent Var och en som bedriver en verksamhet som ger upphov till avfall (ursprunglig producent) eller var och en som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning. (Naturvårdsverkets föreskrifter 2004:10.) Avfallsinnehavare ( Ansvaret formuleras i MB 15 kap 5a §:) Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

AFB

UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER

AFB.1

Former m m för upphandling

AFB.11

Upphandlingsförfarande

AFB.12

Entreprenadform

AFB.13

Ersättningsform

AFB.15

Förutsättningar för upphandlingen

AFB.2

Förfrågningsunderlag

AFB.21

Tillhandahållande av förfrågningsunderlag

AFB.22

Förteckning över förfrågningsunderlag Beroende på rivningsarbetenas omfattning och avfallsmängder i entreprenaden kan följande handlingar vara lämpliga att ingå i förfrågningsunderlaget: • relationshandlingar • redovisning av materialinventering • avfallshanteringsplan/rivningsplan – ange att mängduppgifterna i avfallshanteringsplan/ rivningsplan inte utgör underlag för anbud • avfallshanteringsplan för byggproduktion • förteckning över reglerbara mängder för farligt avfall • underlag för à-prislista (kan vara samma dokument som mängd­förteckning) • de branschnormerande avfallslistorna ”Lista över farligt avfall” (FA-lista) och listor över fraktioner ”Avfallsfraktioner vid rivning – basnivå”, ”Avfallsfraktioner vid byggproduktion – basnivå” samt ”Avfallsfraktioner – bruttolista” (Bifogas ej. Listorna finns tillgängliga på www.kretsloppsradet.com.) • beställarens miljöplan.

AFB.23

Kompletterande förfrågningsunderlag

AFB.24

Återställande av förfrågningsunderlag

AFB.3

Anbudsgivning

Bilaga A • Exempel på AF-texter

73


AFB.31

Anbuds form och innehåll Värderingsgrunder för prövning av anbud anges under AFB.52. Erforderliga uppgifter för denna prövning redovisas i anbuden. Om rivning och sanering är en väsentlig del av entre­ prenaden kan följande uppgifter bli aktuella att redovisa: • förteckning över tidigare utförda rivningar och saneringar med angivande av referens­ personer • förslag eller exempel på rivningsplan / avfallshanteringsplan / saneringsplan • preliminär kvalitetsplan och miljöplan • beskrivning av föreslagna arbetsmetoder • namn och CV på person enligt AFD.2222 • platsorganisation i övrigt med referenser.

AFB.312

Sidoanbud

AFB.313

Kompletteringar till anbud

AFB.32

Anbudstidens utgång

AFB.33

Anbuds giltighetstid

AFB.34

Adressering

AFB.4

Anbudsöppning

AFB.5

Anbudsprövning

AFB.51

Prövning av anbudsgivare Förslag till AF-text: Anbudsgivaren ska ha kompetens och dokumenterad erfarenhet beträffande den typ av arbete som entreprenaden omfattar.

AFB.52

Värderingsgrunder vid prövning av anbud Vid rivnings och saneringsentreprenader kan vissa kompetenser och erfarenheter vara av särskild betydelse vid värdering av anbuden. Om så är fallet bör detta klargöras för anbuds­ givaren. Exempel på kriterier som kan ingå i bedömningen av anbud: • projektorganisationens kompetens och erfarenhet, till exempel utbildning i miljö­inventering och miljölagstiftning • föreslagna arbetsmetoder • miljöarbete • kvalitetsarbete. Ange under AFB.31 vilka uppgifter som anbudsgivaren ska lämna.

AFD

ENTREPRENADFÖRESKRIFTER VID TOTALENTREPRENAD

AFD.1

Omfattning Ange under denna punkt vem som ska ansvara för avfallet såsom avfallsproducent ­respektive avfallsinnehavare, beställaren eller entreprenören.

AFD.11

Kontraktshandlingar

74

Riv rätt!


AFD.111

Sammanställningar över ändringar i ABT 06 Avsteg från och tillägg till ABT 06 finns införda under AFA.4, Begreppsförklaringar

AFD.121 AFD.122 AFD.13 AFD.131 AFD.132 AFD.133 AFD.134 AFD.135 AFD.14 AFD.15 AFD.151 AFD.153 AFD.16 AFD.161

Arbetsområdets gränser Syn före påbörjande av arbete Förutsättningar Uppgifter om sidoentreprenader och andra arbeten Arbetstider Pågående drift eller verksamhet inom och invid arbets­området Förutsättningar med hänsyn till befintliga byggnader Förutsättningar med hänsyn till vägtrafik Skydds- och säkerhetsföreskrifter m m Information Beställarens informationsansvarige Information till fastighetsägare, boende m fl Tillstånd m m Tillstånd från myndigheter Ange om beställaren har sökt rivningslov. Ange om entreprenören ska ombesörja och bekosta övriga tillstånd som erfordras för entre­ prenadens utförande.

AFD.162 AFD.163 AFD.171

Myndighetsbesiktning Överenskommelser m m Anmälningar till myndigheter Ange om beställaren gjort: – förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket – bygganmälan – rivningsanmälan – anmälan om kvalitetsansvarig enligt PBL – eventuella saneringsanmälningar.

AFD.172

Anmälningar till beställaren Förslag till AF-text: Entreprenören ska anmäla när demontering och sanering av farligt avfall har genomförts och färdigställts.

AFD.2 AFD.21 AFD.22 AFD.221 AFD.2211 AFD.2212 AFD.222 AFD.2221

Utförande Kvalitetsangivelser Kvalitets- och miljöarbete Kvalitetsledning Beställarens kvalitetsansvarige Entreprenörens kvalitetsansvarige Miljöledning Beställarens miljöansvarige

Bilaga A • Exempel på AF-texter

75


AFD.2222

Entreprenörens miljöansvarige Förslag till AF-text: Anbudsgivaren ska ha tillgång till namngiven person som har utbildning i miljöinventering och som kommer att medverka vid rivning och göra bedöm­ningar då misstänkt farliga material och produkter hittas.

AFD.223 AFD.2231 AFD.2232 AFD.2233

Kvalitets- och miljöplan Beställarens kvalitets- och miljöplan Entreprenörens kvalitetsplan Entreprenörens miljöplan Om inte beställaren upprättat miljöplan och i denna ställt krav på entreprenörens miljö­ arbete kan detta göras här. Förslag till AF-texter: Entreprenören ska upprätta en miljöplan som ska vara samordnad med miljöåtgärder som beställaren beskriver i förfrågningsunderlaget. Planen kan vara en del av en övergripande projektplan. Entreprenören ska ange vem som i entreprenörens organisation är ansvarig för avfallshanteringen på arbetsplatsen och i det dagliga arbetet ser till att det fungerar. Om entreprenören under rivningsarbeten påträffar material eller produkter som kan bli farligt avfall, utöver vad som identifierats vid material­inventeringen, ska beställaren omgående kontaktas. Entreprenören ska kontrollera att transportörer och avfallsmottagare har erforderliga tillstånd och redovisa dessa för beställaren. Entreprenören ska regelbundet (till exempel månadsvis) redovisa transport- och mottagningsbevis enligt nedan samt anteckningar om avfallsmängder. Transportdokument för farligt avfall ska upprättas med uppgifter om identitet för rivningsobjektet, avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag, avfalls­mängd, samt undertecknas av avsändare och mottagare (41§ avfallsförordning (2001:1063). Mottagningsbevis från mottagare av farligt avfall ska innehålla uppgift om identitet för rivningsobjektet, avsändare, mottagare, avfallsslag, avfallsmängd. Efter avslutat projekt ska avfallshanteringen redovisas i form av fraktioner, mängder och mottagare. Uppgifterna ska vara införda i avfallshanterings­planen och överlämnas senast i samband med slutbesiktning. Ange i de fall detta är aktuellt: Krav på transport och mottagningsbevis för avfall som inte är farligt avfall.

AFD.224 AFD.2241 AFD.2242 AFD.23 AFD.24 AFD.241

Kvalitets- och miljörevision Kvalitetsrevision Miljörevision ÄTA-arbeten Tillhandahållande av handlingar Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från beställaren under entreprenadtiden

76

Riv rätt!


AFD.242

Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under ­entreprenadtiden Entreprenören kan upprätta avfallshanteringsplan eller komplettera förslag som beställaren upprättat. Avfallshanteringsplanen grundas på uppgifter i mängdförteckning, ritning eller redovisningen från material­inventering. Entreprenören kan även komplettera avfalls­hanterings­planen så att den kan gälla som riv­ ningsplan enligt PBL. Planen ska godkännas av byggherren och av byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas. Vid behov ska entreprenören även lämna uppgifter om hur sanering kommer att genom­föras. Uppgifterna kan redovisas i avfalls­hanterings­planen eller annat dokument (till exempel ”saneringsplan”). Entreprenören ska i avfallshanteringsplanen redovisa hur avfall tas omhand. Redovisningen bör omfatta rutiner, logistik och typer av kärl. Avfallshanteringsplan och saneringsplan bör överlämnas till beställaren innan arbetena påbörjas. Ange: – om avfallshanteringsplan ska upprättas eller om beställarens förslag till avfallshanterings­ plan ska kompletteras – om saneringsplan ska upprättas – när begärda handlingar ska överlämnas till beställaren. Ovanstående dokument kan vara delar av en övergripande projektplan.

AFD.2422 AFD.26 AFD.27 AFD.28

Arkivering av handlingar m m Varor m m Underrättelser om avvikelser och dylikt Underentreprenörer Förslag till AF-text: Entreprenören är skyldig att anlita specialfirmor för sådana arbeten som entreprenören själv inte har specialutbildad arbetskraft till. Entreprenören ska samråda med beställaren vid val av underentreprenör. Utbyte av underentreprenör får ej göras utan beställarens skriftliga medgivande.

AFD.3 AFD.31 AFD.311 AFD.312 AFD.32 AFD.321

Organisation Ombud m fl under entreprenadtiden Beställarens ombud Beställarens kontrollant Möten Startmöte Klargör frågor om behörighet för andra än ombuden. Ange om: – den som kommer att vara ansvarig för entreprenörens avfallshantering ska närvara och redogöra för planerad avfallshanteringen på arbets­platsen Forts…

Bilaga A • Exempel på AF-texter

77


…forts AFD.321

– information om avfallshanteringen mellan beställaren, entreprenörer, avfallsentreprenör och konsulter inför produktionsstart ska ges – den person som utfört materialinventeringen kommer att delta och informera om denna – entreprenören ska kalla beställaren till startmöte med avfallsentreprenör i det fall avfallsentreprenören upphandlas senare.

AFD.323 AFD.33 AFD.331 AFD.3311 AFD.34 AFD.342 AFD.343 AFD.344 AFD.361 AFD.364 AFD.365 AFD.37 AFD.4 AFD.41 AFD.42 AFD.43 AFD.44 AFD.45 AFD.5 AFD.51 AFD.511 AFD.513 AFD.52 AFD.521 AFD.522 AFD.53 AFD.531 AFD.532 AFD.54 AFD.541 AFD.542 AFD.543 AFD.5431 AFD.5432 AFD.545 AFD.55

Byggmöten Tillsyn och kontroll enligt PBL Kvalitetsansvarig enligt PBL Samordning av kvalitetsansvariga enligt PBL Projekteringsledning, arbetsledning och anställda Arbetsledning Anställda Personalförteckning och legitimationsplikt Samordning av arbeten Samordning av arbetarskydd Upplysning om samordning av arbetarskydd Dagbok Tider Tidplan Igångsättningstid Deltider Färdigställandetider Förändring av kontraktstiden Ansvar och avhjälpande Vite Vite vid försening Vite vid skada på vegetation Bonus Tidsbonus Prestandabonus Ansvar mot tredje man Syn inom närliggande område Syn i lägenheter m m Försäkring Försäkringar under garantitiden Försäkring för särskilt riskfyllda arbeten Försäkring avseende befintlig egendom Försäkring avseende beställarens befintliga egendom Försäkring avseende beställarens och nyttjanderättshavares befintliga egendom Byggherreansvarsförsäkring vid miljöskada Ansvar för brandskydd

78

Riv rätt!


AFD.551 AFD.5511 AFD.5512 AFD.5513 AFD.56 AFD.57 AFD.58 AFD.6 AFD.61 AFD.611 AFD.612 AFD.613 AFD.614 AFD.615 AFD.62 AFD.621 AFD.622 AFD.623 AFD.624 AFD.631 AFD.7 AFD.71 AFD.711 AFD.712

Ansvar för heta arbeten Byggherrens tillståndsansvarige Entreprenörens tillståndsansvarige Samordning av tillståndsansvariga Avsyning Avhjälpande Ansvar efter garantitiden Ekonomi Ersättning Ersättning för ÄTA-arbeten Ersättning för reglerbara mängder Ersättning för rese- och traktamentskostnader Ersättning för kostnadsändring (indexreglering) Slutavräkning Betalning Betalningsansvar Betalningsplan Förskott Fakturering Säkerhet till beställaren Besiktning Entreprenadbesiktningar Besiktningsplan Förbesiktning Förbesiktning bör utföras när byggnaden är sanerad från farligt avfall. Förslag till AF-text: Förbesiktning ska genomföras när byggnaden är sanerad från farligt avfall.

AFD.713 AFD.72 AFD.73 AFD.8 AFD.9 AFD.91

Slutbesiktning Besiktningsman Besiktningssammanträden Hävning Tvistelösning Förenklad tvistelösning

AFH

ALLMÄNNA HJÄLPMEDEL

AFH.1 AFH.11

Placering av allmänna hjälpmedel Placeringsritning som upprättas av entreprenören Förslag till komplettering AF-text: Uppsamlingsställe för källsortering av avfall ska redovisas på placerings­ritning.

AFH.12 AFH.2 AFH.3

Placeringsritning som tillhandahålls Bodar Tillfällig väg och plan

Bilaga A • Exempel på AF-texter

79


AFH.4 AFH.5 AFH.51 AFH.52 AFH.53 AFH.55 AFH.56 AFH.6 AFH.61 AFH.62 AFH.7 AFH.8 AFH.81 AFH.9 AFH.91

Tillfällig el- och va-försörjning m m Skydd av arbete och egendom m m Skydd av arbete Skydd av ledning, mätpunkt m m Skydd av vegetation Skydd av egendom Tillfällig inhägnad Tillfälliga konstruktioner Ställningar m m Arbetarskyddsanordningar Transportanordningar Redskap och verktyg Mätutrustning Övriga allmänna hjälpmedel Skyltställning och orienteringstavla

AFJ

ALLMÄNNA ARBETEN

AFJ.1 AFJ.3 AFJ.4 AFJ.41 AFJ.42 AFJ.43 AFJ.44 AFJ.45 AFJ.72

Transporter, hantlangning vid transporter Ursparning, håltagning och igensättning Skyddsåtgärder Brandskydd Vakthållning Bullerskydd Dammskydd Begränsning av miljöstörande utsläpp Renhållning Förslag till komplettering AF-text: Källsortering ska minst ske enligt Kretsloppsrådets dokument Avfallsfraktioner vid rivning – basnivå, respektive Avfallsfraktioner vid byggproduktion – basnivå om inte särskilda skäl finns till avsteg från listan. Skälen ska då redovisas. Avfallet ska hanteras enligt anvisningar i Kretslopps­rådets dokument Avfallsfraktioner bruttolista. (Ur denna lista kan lämpliga fraktioner väljas för mer uppdelad sortering, om så är lämpligt.) De fraktioner för källsortering som planeras ska redovisas för beställaren. Om entreprenören inte fullföljer sitt åtagande svarar beställaren för att detta utförs på entreprenörens bekostnad. Om entreprenören ska upprätta avfallshanteringsplan eller saneringsplan anges detta under AFD.242.

AFJ.74 AFJ.75 AFJ.751 AFJ.752 AFJ.76

Ohyres- och insektsbekämpning Städning och slutrengöring Städning Slutrengöring Återställande av mark

80

Riv rätt!


Bilaga B

Förteckning över reglerbara mängder med à-prislista Mallen visar exempel på reglerbara mängder för farligt avfall och annat som kräver speciell uppmärksamhet. Mallen anpassas till det enskilda fallet och bearbetas till en förteckning över reglerbara mängder enligt AFB.22 i Administrativa Föreskrifter.

Objekt Avfallsslag

Enhet

Mängd

À-pris

Summa

Asbest Rörisolering (böjar)

styck

Kakelfog

löpmeter

Kakelfix

Bly Skarv i avloppsrör (metalliskt bly)

st

Fogmassor (blyföreningar)

löpmeter

CFC, HCFC, HFC Kyl- och frysenheter

styck

Kvicksilver Lysrör

styck

PCB Fogmassa

löpmeter

Akrydurgolv

Isolerrutor

Kondensatorer

st

Bilaga B • Förteckning över reglerbara mängder med à-prislista

81


Bilaga C

Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus Rivningsprojekt kan indelas efter exempelvis: – om det är lätta eller tunga material som rivs (”lättrivning” respektive ”tungrivning”) – hur trångt det är på arbetsplatsen samt – hur mycket avfall som genereras (<10 ton, 10–20 ton, >20 ton).

Exempel på lättrivning:

Stambyte Rivning av ventilationsanläggning Rivning av våningsplan på kontor.

Exempel på tungrivning:

Rivning av bärande väggar Håltagning i betongbjälklag.

Vilken typ av rivning det är påverkar bland annat hur avfallet kan ­hanteras. Exemplets typ av rivning är: Tungrivning, rymligt, >20 ton avfall.

Uppgiftslämnare Företag

Bostadsbolag.

Uppgiftslämnarens roll

Projektledare.

Beställarens organisation under ­planerings- och projekteringsskede

Projektledaren sköter uppgiften.

Anlitade konsulter under planeringsoch projekteringsskede och deras uppgifter

Inga konsulter anlitades för dessa skeden.

82

Riv rätt!


Objektet Byggår

1945.

År för ev ombyggnad/renovering

Byggnadens användning

Flerbostadshus i tre vån, varav den översta vindsvåning, 10 lägenheter.

Ev annan användning tidigare

Tidigare butik i bottenvåningen, kaklat utrymme.

Byggnadens konstruktion m m

Betong i grund, träregelstomme, fasadbeklädnad av tegel + puts.

Installationer för VA och vent eller speciella media

Självdragsventilation.

Speciellt beträffande byggnaden

Speciellt beträffande tomtmark som har betydelse för rivningen (t ex transportvägar, plats för containrar, vegetation att bevara m m)

Gott om utrymme, några äppelträd att bevara.

Rivningens omfattning (totalrivning eller delvis rivning och av vad?)

Totalrivning.

Kommentarer

Krav från kommunen på att hela grunden skulle tas bort.

Planering och projektering Materialinventering Genomförd av

Kommentarer

Konsult Egen personal Annan

För inventering anlitades saneringsföretag som man har årsavtal med

Upphandling av materialinventeringen, vilka krav ställdes? Krav på den som utför inventeringen?

Vet ej

Krav på omfattningen av inventeringen?

Farligt avfall och andra ämnen och material som innebär en risk skulle inventeras. Asbest misstänktes i golvlim och på kakelväggar. Bedömd yta begärdes redovisad där asbest konstaterats.

Krav på redovisningen – vilka?

Dokumentation med specifikation av olika typer av ­farligt avfall och el-avfall. Forts…

Bilaga C • Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus

83


…forts Upphandling av materialinventeringen, vilka krav ställdes? Bedömda arbetsmiljöproblem vid inventeringsarbetet – krävdes speciella åtgärder före eller under inventeringen?

Före inventering krävdes sanering av en ”knarkarkvart”. I övrigt: Arbets­miljöplan hade gåtts igenom generellt vid årsupphandlingen, ingen speciell togs fram för detta fall.

Omfattning av materialinventeringen

Farliga ämnen och material (förutom el-produkter).

Produkter som blir el-avfall.

Andra material och produkter som inventerades? I så fall ange vilka

Nej. (I andra fall har trägolv och vissa vitvaror ­inventerats för återanvändning.)

Kvalitetsbedömning på produkter möjliga att återanvända eller återvinna?

Mängdberäkning?

Nej.

Kalkyl/ekonomisk bedömning?

Nej.

Material att omhänderta av ­beställaren?

Nej.

Märkning av material vid inventering?

Nej, läget av dessa specificerades i rapporten.

Omfattades även inventering av mark?

Nej, marken förutsattes vara ”frisk”.

Kommentarer till redovisning av materialinventeringen

Rivningsanmälan och rivningsplan Rivningsanmälan?

Ja.

Rivningsplan?

Ja. Godkändes av miljö- och byggkontoret.

Rivningslov?

Ja.

Erfarenheter och synpunkter

Vid samråd med kommunen före start deltog stads­ arkitekt, representant för beställaren samt beställarens kvalitetsansvarige enligt PBL.

Rivningsprojektering Genomförd av

Kommentarer

84

Konsult Egen personal Annan

Handlingarna omfattade AF och teknisk beskrivning, ­ritningar och rapport från materialinventering.

Riv rätt!


Vad omfattade rivningsprojekteringen? Ritningar och beskrivning av vad som ska rivas?

Ja.

Beräkning av hållfasthet hos bärande konstruktioner för att klara åtgärder vid rivningen?

Nej.

Val av rivningsmetod?

Nej.

Rivningsordning?

Nej.

Planer för hur marken skulle användas efter rivningen?

Nej.

Markåtgärder?

Rena fyllnadsmassor från rivningen skulle läggas på tomtmark.

Krav på arbetsplatsens rutiner för avfallshanteringen?

Inga krav på rutiner på arbetsplatsen men på redo­ vsining av inlämnat avfall.

Redovisning av hur ytor kan ­disponeras?

Tomten var rymlig. Tomtritning ingick i förfrågnings­ underlaget men inget förslag till dsiposition av ytorna.

Annat

Kommentarer

Bedömning av arbetsmiljöproblem vid rivning – ställdes krav på åtgärder beträffande arbetsmiljön i förfrågningsunderlaget? Exponering för farliga ämnen och material?

Asbest skulle saneras enligt lagkrav.

Belastningsskador?

Vibrationer?

Buller?

Damm?

Elsäkerhet?

Fallrisk?

Rasrisk?

Annat?

Kommentarer

Bilaga C • Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus

85


Bedömning av påverkan på omgivning och yttre miljö – ställdes krav på åtgärder beträffande miljöskydd i förfrågningsunderlaget? Buller?

Ja, tidsbegränsning för bullrande arbeten, fanns i AF. Krav på bullerskydd på maskiner.

Damm?

Ja, krav på att skydda angränsande byggnader mot damm och vattenbegjutning för att binda damm vid behov, fanns i AF.

Spridning av farliga ämnen?

Asbestsanering enligt gällande föreskrifter.

Annat?

Kommentarer

Krav ställdes i AF på hänsyn till boende m m invid arbetsområdet. Krav på minst två meter högt nätstängsel runt arbetsområdet samt varningsskyltar.

Bedömning av övriga risker – ställdes krav på åtgärder beträffande andra risker? Brandrisk?

För heta arbeten: krav på kursintyg.

Explosionsrisk?

Annat?

Kommentarer

Krav på uppgifter om säkerhet och riskbedömning i anbud.

Upphandling av rivningen Entreprenadform

Totalentreprenad

Kommentarer

Vilka krav ställdes i Administrativa föreskrifter? – Exempel: Krav på produktionsplan för ­rivningen?

Beskrivning av arbetsmetoder krävdes i anbud.

Krav på entreprenörens kvalitetsplan?

Översiktlig kvalitetsplan krävdes i anbud. Krav på fullständig kvalitetsplan lämnad före entreprenadstart.

Krav på entreprenörens miljöplan?

Översiktlig miljöplan krävdes i anbud. Krav på fullständig miljöplan lämnad före entreprenadstart.

Krav på entreprenörens arbetsmiljöplan?

Krav på arbetsmiljöplan före etablering på arbets­ området.

Krav på att à-priser ska anges i anbudsformulär för vanliga typer av farligt avfall?

Mall för förteckning över reglerbara mängder ingick i för frågningsunderlaget. Där fanns som exempel rörböjar med asbest – antal, kakelfix – m², lysrör – antal, m m. Forts…

86

Riv rätt!


…forts Vilka krav ställdes i Administrativa föreskrifter? – Exempel: Krav på källsortering av avfall med fraktioner angivna?

Krav på selektiv rivning, med källsortering enligt kommunens mottagningsstations olika fraktioner. Enligt rivningsplan begärdes följande sortering: • Farligt avfall. • Kylskåp. • Lysrör, armaturer och strömbrytare. • Glas och isoleringsmaterial, återanvänds och ev rest till avfallsanläggningen. • Trä, återbrukar och rest lämnas till avfallsanläggningen för flisning. • Metall sorteras ut och försäljs för återanvändning. Även armering sorteras ut. • Betong och annat stenmaterial krossas och används som utfyllnad av tidigare grund. • Plast inkl plastmattor till kommunens avfallsanläggning. • Asfalt till kommunens avfallsanläggning eller annan station för återanvändning.

Vilka krav ställdes på redovisning av lämnat farligt avfall och el-avfall?

Krav på verifiering av omhändertagande av avfall, t ex genom mottagarkvittens eller intyg från transportör eller avfallsmottagare. Intyg om utförd sanering och omhändertagande av sanerat material krävdes snarast efter utfört arbete.

Annat väsentligt?

Krav på redovisning i anbud av vilka material anbuds­ givaren planerade att återanvända eller återvinna.

Erfarenheter och synpunkter

Värdering av anbud Vilka värderingsgrunder användes vid prövning av anbud?

Kostnad, kvalitet och miljö. Viktning redovisades: kostnad för entreprenaden (70 poäng för lägsta pris), kvalitet (max 10 poäng), miljö (max 20 poäng).

Kommentarer

Bilaga C • Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus

87


Genomförande av rivningen Genomförande av rivningen Redovisades produktionsplan för ­rivningen?

Ja, miljö- och kvalitetsplan ingick i denna.

Hölls startmöte (enl AFC.380 AF AMA 98) för genomgång av kontrakts­handlingar, former för informations­utbyte m m?

Ja.

Vilka medverkade vid detta möte?

Beställaren, entreprenören och kvalitetsansvarig på plats.

Inleddes entreprenaden med gemensamt möte för projektgenomgång (vad som var viktigt i projektet och praktiska frågor)?

Ja.

Vilka medverkade vid detta möte?

Beställaren, arbetsledaren och kvalitetsansvarig hos entreprenören deltog. Sådana möten hölls sedan kontinuerligt.

Beställarens organisation under rivningen?

Projektledare och kvalitetsansvarig.

I vilken omfattning medverkade avfallsentreprenör vid rivningen?

Inte alls, rivningsfirman transporterade avfallet.

Vem var ansvarig för avfallshanteringen på arbetsplatsen?

Rivningsentreprenör Avfallsentreprenör Annan Ingen speciell person ansvarig

Kommentarer

Arbetsledaren var ansvarig.

Informerades alla anställda om rivningsarbetet och beställarens krav?

Nej, endast arbetsledaren informerades av beställaren.

Hur genomfördes beställarens uppföljning och kontroll?

Kvitton begärdes in från mottagning, besök gjordes på platsen och fotografering. Projektledaren och beställarens kvalitetsansvarige gjorde kontrollen på arbetsplatsen. Bifogat till faktura begärdes mottagarkvittens eller intyg från transportör eller avfallsmottagare för de rivningsmassor som faktura anvsåg. Redovisning med vågsedlar för alla typer av material skulle lämnas till beställaren senast en vecka före slutbesiktning.

Vad fungerade bra och varför?

Redovisningen med kvitton var bra, då vet man vart det tagit vägen. Forts…

88

Riv rätt!


…forts Genomförande av rivningen Vilka problem och svårigheter fanns?

Avfallet kördes inte till närmaste tipp.

Vad kan dessa ha berott på?

Vilka åtgärder vidtogs?

Förekom myndighetskonstroll?

När entreprenören tog kontakt kom representant för miljökontoret ut och tittade. Man hade en gemensamt diskussion om utförandet och fick sedan ett föreläggande att göra på det överenskomna sättet.

Mängd avfall som uppstod? Totalt och per m² BTA Kostnad för rivningen (t ex per m² BTA eller annat mått)

2 600 kr/m², 75 000 kr/lägenhet.

Erfarenheter och synpunkter

Beställaren hade begärt att avfall skulle levereras till kommunens avfallsanläggning, men entrepre­nören körde till annan anläggning, vilket blev billigare för entreprenören. Entreprenören tog själv tillvara mycket av avfallet. Ofta finns inte ritningar på allt, vilket kan ställa till problem. Exempel i detta fall: Det fanns betongsulor under grunden, som man inte kände till. En stödmur på tomten som fanns markerad på ritning var ej dokumenterad i sin helhet – visade sig vara flera meter djup. Beställaren fick godkänt av kommunen att såga av stödmuren i markhöjd.

Avfallshantering Begärdes plan för avfallshanteringen från entreprenören?

Ja skulle redovisas innan etablering.

Hantering av el- och elektronikavfall?

Följdes upp med inlämningskvitton. För armaturer och lysrör, spis, kyl och fläkt var antalet redovisat, elektronikskrot i ton.

Hanteringen av farligt avfall?

Entreprenören hade sammanställt borttagen asbest, mängd till deponi och mottagare.

Fraktioner i övrigt?

• Papp till förbränning. • Trä till förbränning. • Metall för återvinning: plåt, gjutrör, smide. • Stålskrot till återvinning. • Kopparkabel/rör tog entreprenören själv hand om. • Tegel/betong till återvinning (mängd till avfallsanläggning redovisad, ej mängd använd inom tomten). • Material till deponi: isolering, papp, mattor. Forts…

Bilaga C • Exempel på rivningsprojekt – flerbostadshus

89


…forts Avfallshantering Typ av kärl?

Containrar och andra kärl.

Tömningsrutiner?

Tömdes när det blev fullt.

Fanns något att återanvända för samma funktion som tidigare?

Armaturer.

Vad gick till återvinning?

Tegel och betong krossades och en del kunde åter­ användas för utfyllnad på tomten, övrigt kördes till annan plats. Kopparrör togs omhand av entreprenören.

Andel till deponi?

Mängd till deponi var tre ton.

Övrig statistik?

Idéer eller rekommendationer för en förbättrad avfallshantering?

Man borde satsa mer på återanvändning. Beställaren planerar för en ny rivning, där t ex köks­ inredning, golv och radiatorer skulle kunna återanvändas för eget behov eller försäljas till privatpersoner.

Erfarenheter att ta med sig till nästa projekt Anlita en dokumenterat skicklig materialinventerare som vet vilka lagkrav som gäller avseende farligt avfall. Avsätt tid för att noggrant hinna med att kontrollera entreprenaden under rivningsskedet. Var på plats, bevaka och dokumentera det arbete som utförs. Se till att genomföra byggmöten regelbundet, följ vid dessa tillfäl­ len gemensamt upp hur arbetsmiljöplan och rivningsplan efterlevs (detta kan kanske uppfattas som självklarheter för ett större företag). Starta i ett tidigt skede en diskussion med kommunens bygg- och miljö­ kontor om hur rivningen ska hanteras. Vilka krav ställer kommunen, är de rimliga och ekonomiskt försvarbara? Vad ska rivningsupphandlingen omfatta? Bör vissa moment, såsom bort­ koppling av olika slag av kommunikation/försörjning, läggas utanför entreprenaden för att underlätta upphandlingen och skapa en bättre kon­ troll på förfarandet med detta? Var noga med att informera kringboende hyresgäster om vad som ska hända. Se till att minimera risker/störningar.

90

Riv rätt!


Bilaga D

Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus Rivningsprojekt kan indelas efter exempelvis – om det är lätta eller tunga material som rivs (”lättrivning” respektive ”tungrivning”) – hur trångt det är på arbetsplatsen samt – hur mycket avfall som genereras (< 10 ton, 10–20 ton, > 20 ton). Exempel på lättrivning:

Stambyte Rivning av ventilationsanläggning Rivning av våningsplan på kontor.

Exempel på tungrivning:

Rivning av bärande väggar Håltagning i betongbjälklag.

Vilken typ av rivning det är påverkar bland annat hur avfallet kan hanteras. Exemplets typ av rivning är: Lättrivning, rymligt, > 20 ton avfall.

Uppgiftslämnare Företag

Landstings fastighetsbolag.

Uppgiftslämnarens roll

Miljöuppföljare.

Beställarens organisation under ­planerings- och projekteringsskede

Projektledare, kontroll avseende miljöarbete.

Anlitade konsulter under planeringsoch projekteringsskede och deras uppgifter

Konsult för inventering, byggledare m m.

Objektet Byggår

1971.

År för ev ombyggnad/renovering

Aktuell ombyggnad 2006. Forts…

Bilaga D • Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus

91


Byggnadens användning

Sjukhus.

Ev annan användning tidigare

Byggnadens konstruktion m m

Tung stomme.

Installationer för VA och vent eller speciella media

Inga speciella, vanlig vent, inga gaser.

Speciellt beträffande byggnaden

Fuktskador, kvicksilver i avlopp.

Speciellt beträffande tomtmark som har betydelse för rivningen (t ex transportvägar, plats för containrar, vegetation att bevara m m)

Plats för ca 3–4 stora containrar (eller fler små).

Rivningens omfattning (totalrivning eller delvis rivning och av vad?)

Rivning i samband med ombyggnad: Omfattande rivning 10 000 m³ ej stomrent. Inga markåtgärder.

Kommentarer

Planering och projektering Materialinventering Genomförd av

Kommentarer

Konsult Egen personal Annan

Inventering kompletterad med kvicksilverinventering. Dessa följdes upp med fuktinventering med tanke på mögel m m efter rivning.

Upphandling av materialinventeringen – vilka krav ställdes? Krav på den som utför inventeringen?

Konsult med ramavtal anlitades, hade tidigare inventerat i byggnaden 2004.

Krav på omfattningen av ­inventeringen?

Omfattande inventering, PCB och asbestprover togs men ej förstörande provtagning. Delvis pågående verksamhet. Visste inte helt vad som skulle rivas, inventeringen gjordes innan projektering var helt färdig.

Krav på redovisningen – vilka?

Rapporter, allt som har undersökts ska redovisas, ågärdsförslag ska anges samt om det krävs särskild ­hantering för vissa material.

Bedömda arbetsmiljöproblem vid inventeringsarbetet – krävdes speciella åtgärder före eller under inventeringen?

Konsulten förutsätts själv ha kunskap, ej ställt krav.

Forts…

92

Riv rätt!


…forts Upphandling av materialinventeringen – vilka krav ställdes? Omfattning av materialinventeringen

Farliga ämnen och material (förutom el-produkter)

Produkter som blir el-avfall Ja, el-avfall ingick men inte i detalj, inte antal armaturer t ex.

Andra material och produkter som inventerades? I så fall ange vilka

Ja. Inbyggda föroreningar samt fukt.

Kvalitetsbedömning på produkter möjliga att återanvända eller återvinna?

Ja.

Mängdberäkning?

Nej.

Kalkyl/ekonomisk bedömning?

Nej.

Material att omhänderta av ­beställaren?

Ja, förslag från inventeraren.

Märkning av material vid inventering?

Nej.

Omfattades även inventering av mark?

Nej.

Kommentarer till redovisning av materialinventeringen

Ingen inventering av mängder el-avfall, men synpunkter på farlighet och hantering har lämnats.

Rivningsanmälan och rivningsplan Rivningsanmälan?

Ja.

Rivningsplan?

Ja, begärde in rivningsplan från entreprenören som främst beskrev avfallshantering men också buller, dammspridning o s v.

Rivningslov?

Ja.

Erfarenheter och synpunkter

Rivningsprojektering Genomförd av

Kommentarer

Konsult Egen personal Annan

Genomförd av arkitektföretaget, rivningsritning + inventeringsprotokoll.

Vad omfattade rivningsprojekteringen? Ritningar och beskrivning av vad som ska rivas?

Ja, begränsad beskrivning. Forts…

Bilaga D • Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus

93


…forts Vad omfattade rivningsprojekteringen? Beräkning av hållfasthet hos bärande konstruktioner för att klara åtgärder vid rivningen?

Nej, ingen stomrivning.

Val av rivningsmetod?

Valdes av entreprenör.

Rivningsordning?

Valdes av entreprenör.

Planer för hur marken skulle användas efter rivningen?

Markåtgärder?

Ingick ej.

Krav på arbetsplatsens rutiner för avfallshanteringen?

Nej. Valdes av entreprenören. Skulle redovisas i rivningsplan och miljöplan som godkändes av byggherren.

Redovisning av hur ytor kan disponeras?

Fått beskrivet vid besök på platsen var de fick ställa kärl m m, efter beställning av entreprenaden.

Annat Kommentarer

Kallar det ej rivningsprojektering men arkitekten visar på ritningar vad som ska rivas.

Bedömning av arbetsmiljöproblem vid rivning Ställdes krav på åtgärder beträffande arbetsmiljön i förfrågningsunderlaget?

Ja enligt lagstiftning. Begärde arbetsmiljöplan att ­godkännas av B före start.

Exponering för farliga ämnen och material?

Ingick i planen.

Belastningsskador?

Vibrationer?

Buller?

Damm?

Elsäkerhet?

Fallrisk?

Rasrisk?

Annat?

Kommentarer

Bedömning av påverkan på omgivning och yttre miljö – ställdes krav på åtgärder beträffande miljöskydd i förfrågningsunderlaget? Buller?

Ja.

Damm?

? Forts…

94

Riv rätt!


…forts Bedömning av påverkan på omgivning och yttre miljö – ställdes krav på åtgärder beträffande miljöskydd i förfrågningsunderlaget? Spridning av farliga ämnen?

Ja.

Annat?

Avfallshantering.

Kommentarer

Krav ställdes i AF .

Bedömning av övriga risker – ställdes krav på åtgärder beträffande andra risker? Brandrisk?

Ja.

Explosionsrisk?

Nej.

Annat?

Kommentarer

Upphandling av rivningen Entreprenadform

Generalentreprenad.

Kommentarer

Vilka krav ställdes i Administrativa föreskrifter? – exempel: Krav på produktionsplan för ­rivningen?

Ja.

Krav på entreprenörens kvalitetsplan?

Ja.

Krav på entreprenörens miljöplan?

Ja.

Krav på entreprenörens arbetsmiljöplan?

Ja.

Krav på att à-priser ska anges i anbudsformulär för vanliga typer av farligt avfall?

Nej.

Krav på källsortering av avfall med fraktioner angivna?

Ja. Beställaren har i sin AF-mall en lista över fraktioner som ska sorteras. Beställaren har föreslagit, fraktioner har diskuterats.

Vilka krav ställdes på redovisning av lämnat farligt avfall och el-avfall?

Redovisning till beställaren vid avslut, sammanställning tillsammans med mottagningskvitton, ev delredovisning under arbetet också.

Annat väsentligt?

Miljöronder gjordes av entreprenören, uppföljning genomfördes av beställaren.

Erfarenheter och synpunkter

Redovisning av avfallets hantering bör göras under arbetets gång, man bör ställa mer krav på planering och redovisning av avfallshanteringen.

Bilaga D • Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus

95


…forts Värdering av anbud Vilka värderingsgrunder användes vid prövning av anbud?

En mängd skallkrav, samt pris.

Kommentarer

Miljöarbete bör även vägas in vid prövningen av anbud, exempelvis skulle detta kunna göras genom att entreprenören redovisar sorteringsgrad m m.

Genomförande av rivningen Genomförande av rivningen Redovisades produktionsplan för ­rivningen?

Ja.

Hölls startmöte (enl AFC.380, AF AMA 98) för genomgång av kontraktshandlingar, former för informationsutbyte m m?

Ja.

Vilka medverkade vid detta möte?

Generalentreprenör, beställare, rivningsentreprenör.

Inleddes entreprenaden med gemensamt möte för projektgenomgång (vad som var viktigt i projektet och praktiska frågor)?

Vid startmöte.

Vilka medverkade vid detta möte?

Se ovan.

Beställarens organisation under ­rivningen?

Förvaltare, projektledare, byggledare, miljöuppföljare.

I vilken omfattning medverkade avfallsentreprenör vid rivningen?

Ganska låg, tyvärr.

Gjordes saneringsåtgärder?

Kvicksilverhaltiga rör och golvbrunnar togs bort, sökt tillstånd för att proppa ingjutna rör som ev innehöll kvicksilver. Kvicksilver och asbest togs bort allteftersom, under rivningen. Saneringen anmäldes, med ritningar på de rör som fanns. Fick OK från kommunen.

Kommentarer

Ställt krav på entreprenören att vara uppmärksam på ytterligare farliga ämnen och material än de som fanns angivna i inventering.

Vem var ansvarig för avfallshanteringen på arbetsplatsen?

Rivningsentreprenör Avfallsentreprenör Annan: Även generalentreprenören Ingen speciell person ansvarig: Vet ej

Kommentarer

Arbetsledaren var ansvarig.

Informerades alla anställda om rivningsarbetet och beställarens krav?

Fanns krav på detta. Forts…

96

Riv rätt!


…forts Genomförande av rivningen Hur genomfördes beställarens ­uppföljning och kontroll?

Kontroller på plats, uppföljning av miljöplaner, gemensamma genomgångar, redovisning av dokument efter avslut.

Vad fungerade bra och varför?

Vilka problem och svårigheter fanns?

Sortering, uppföljning av inventerare under rivning.

Vad kan dessa ha berott på?

Dålig planering innan (rivningsplan m m) och dålig närvaro av avfallsentreprenör.

Vilka åtgärder vidtogs?

Förekom myndighetskonstroll?

Nej.

Mängd avfall som uppstod? Totalt och per m² BTA

Ca 320 ton.

Kostnad för rivningen (t ex per m² BTA eller annat mått)?

Ca 4 miljoner kr.

Erfarenheter och synpunkter

Som ovan, planera bättre hur rivningen ska ske, rivningsplan ska kanske tas fram av inventeraren? Inventeraren bör närvara under rivningsskedet för att hitta eventuella material som tidigare inte hittats, fuktskador m m. Få med avfallsentreprenören för bättre planering, märkning, platsutnyttjande och information till personal.

Avfallshantering Begärdes plan för avfallshanteringen från entreprenören?

Ja men inte så bra redovisat.

Hantering av el- och elektronikavfall?

Lysrör, kylskåp, elskrot togs omhand.

Hanteringen av farligt avfall?

Kvicksilver, asbest.

Fraktioner i övrigt?

– – – – – –

Typ av kärl?

Stora containrar, andra diskuterades men användes inte.

Tömningsrutiner?

Nej/entreprenör skötte detta.

Fanns något att återanvända för samma funktion som tidigare?

Ja, t ex tvättställ, toastolar, armaturer. Behållit fönsterbänkar, fast asbest.

Vad gick till återvinning?

Energiåtervinning, se restproduktredovisning.

Sorterbart blandat Isolering Metall Trä Betongdamm Svårsorterade sopor.

Forts…

Bilaga D • Exempel på rivningsprojekt – ombyggnad sjukhus

97


…forts Avfallshantering Andel till deponi?

Ca 25 % (stor andel blandat). Vid denna typ av rivning är det mycket avfall som går till deponi exempelvis rivnings­gips och PVC mattor.

Övrig statistik?

-

Idéer eller rekommendationer för en förbättrad avfallshantering?

Bättre planering och tid samt närvaro av avfallsentreprenör, begär in redovisning (statistik) under projektets gång. Se även ovan.

Erfarenheter att ta med sig till nästa projekt Låt den som utför inventeringen ta fram rivningsplanen för att underlätta planeringen av rivningen. Begär sedan komplettering av rivningsplanen från entreprenören med beskrivning av avfallshantering, buller, damm­ spridning och så vidare. Ställt krav på entreprenören att vara uppmärksam på ytterligare farliga ämnen och material som kan hittas vid rivningen utöver vad som fanns angivet i redovisningen av inventeringen. Inventeraren bör närvara under rivningsskedet för att hitta eventuella material med mera som tidigare inte hittats. Inventeraren bör även vara med och följa upp eventuell sanering. Gör uppföljning genom kontroller på plats, uppföljning av miljöplaner, gemensamma genomgångar, där redovisningen av avfallshanteringen ­kontrolleras under arbetets gång (statistik). Redovisning av dokument vid avslut bör omfatta bland annat mottagnings­ kvitton för farligt avfall och el-avfall och helst även för allt annat avfall. Bra planering och rimligt tilltagen tid är viktigt. Använd avfallsentreprenörens kunskap mer, för bättre planering, märk­ ning, platsut­nyttjande och information till personal.

98

Riv rätt!


U.F.O.S. Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansforum, Fortifikations­verket, Akademiska hus AB, Specialfastigheter i Sverige AB, Statens fastighetsverk och Statens energimyndighet arbetar tillsammans kring utvecklings­frågor inom områden som är angelägna och viktiga för offentliga fastighetsför­ valtare. Detta utvecklings­samarbete kallas UFOS – Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor. UFOS-projekten ska väcka frågor och debatt men också resultera i användbara verktyg inom fastighetsområdet. Se www.offentligafastigheter.se

Kretsloppsrådet Kretsloppsrådet är en ideell förening med syfte att byggsektorn genom ett frivilligt åtagande ska upp­nå ett trovärdigt, effektivt, systematiskt och samordnat miljöarbete som leder till ständiga miljöför­bättringar. Kretsloppsrådet har ett 30-tal medlemmar: byggherrar/fastighetsägare, byggindustrin, byggmaterialindustrin samt arkitekter/konsulter. Kretsloppsrådet fungerar bland annat som byggsektorns kontaktorgan gentemot miljödepartementet och berörda myndigheter. Se www.kretsloppsradet.com

SABO SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) är en intresseorganisation för de allmännyttiga bostads­företagen. Medlemmarna är idag närmare 300 företag över hela landet och med varierande storlek från 33 000 till 47 000 lägenheter. Samtliga medlemsföretag är både lokalt och nationellt viktiga aktörer på den svenska bostadsmarknaden. SABOs uppgift är bland annat att: • medverka till att utveckla goda bostäder och bostadsmiljöer • förmedla information, kunskaper och erfarenheter mellan medlemmar samt mellan medlemmar och omvärlden • främja och stimulera medlemmarnas kompetensutveckling. Se www.sabo.se


Webbplats och nätbokhandel U.F.O.S webbplats heter www.offentligafastigheter.se. Där presenteras verksamheten och alla rapporter och andra hjälpmedel. Där finns direkt­ länkar till Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel (direktadress www.skl.se/publikationer) där skrifterna kan beställas. I vissa fall finns ­användbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad. På nätbokhandeln kan du söka på flera olika sätt ­efter det som intresserar dig ur U.F.O.S, Sveriges Kommuner och Landstings och tidigare Svenska Kommunförbundets utgivning. Välj ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kate­ gori”, och du får en intressant träfflista. På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats www.skl.se kan du också kostnadsfritt prenumerera på det elektroniska nyhetsbladet Offentliga fastigheter.


Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Riv rätt! Handbok för miljöanpassad rivning Rivning av byggnader kan ha stor påverkan på miljön om de inte görs på rätt sätt. Beställare och konsulter med erfarenhet av rivning anser att det förekommer mycket okunskap, slarv och fusk, och att till exempel sorteringen av avfallet, även det farliga, kunde fungera mycket bättre. Denna handbok är tänkt som en kunskapskälla och ett verktyg för bygg­herren att ta sitt övergripande ansvar för hela rivningsprocessen, så att rivning och avfallshantering kan göras på ett miljöanpassat sätt. Handboken omfattar beskrivning av rivningsprocessens olika skeden och åtgär­ der, vilka regler som styr rivning och avfallshantering och vad som är viktigt för fastighetsägaren och för­valta­ren att tänka på i de olika skedena av en rivnings­ process. Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på U.F.O.S webbplats www.offentligafastigheter.se

ISBN: 978-91-7164-317-9

I samarbete med Kretsloppsrådet 

7164 317 9  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-317-9.pdf

7164 317 9  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-317-9.pdf