Page 1

Fallstudie med fem fristående ­skolföretags lokalförsörjning Syftet med denna skrift är att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda friskolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Vi vill förmedla erfarenheter från fem fristående skolföretags arbete med sina respektive verksamhetslokaler samt hur pedagogik och lokaleffektivitet uttrycks i olika lokalkoncept.

Fria strategier för skollokaler

Fria strategier för skollokaler

ISBN 978-91-7164-295-0

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundens webbplats www.skl.se/publikationer

Fria strategier för skollokaler Fallstudie med fem fristående ­ skolföretags lokalförsörjning


Förord Syftet med denna skrift är att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda fristående skolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Vi vill förmedla erfarenheter från fem fristående skolföretags arbete med sina respektive verksamhetslokaler samt hur pedagogik och lokaleffektivitet uttrycks i olika lokalkoncept. Studien avser i första hand fristående skolor på grundskolenivå. Målgrupperna är såväl fastighetsansvariga som ansvariga inom skolverksamheten i kommunerna. Vi vill särskilt tacka följande kunskapsföretag som ställt upp och informerat om sin verksamhet: Kunskapsskolan, Pysslingen, Vittra, Täby Friskola och Cybergymnasiet. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Skriften är författad av Ted Lindqvist och Rickard Berg von Linde, Tyréns Temaplan AB. I styrgruppen för projektet har följande personer deltagit med egna erfarenheter och synpunkter: Lena Boman Norrtälje kommun, Margareta Anjou Örebro kommun, Lena Magnusson Härryda kommun, Maria Flodin Nacka kommun och Lena Lundqvist Uppsala kommun. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson vid Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare.

Stockholm i oktober 2007 Sveriges kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulf Johansson och Bengt Westman

Bundsförvanter i Bergslagen Förord




Innehåll Förord......................................................................................................................................... 1 Sammanfattning....................................................................................................................... 3 1. Inledning............................................................................................................................... 5 Avgränsningar och val av företag i fallstudien Begreppet lokaleffektivitet

5 6

2. Om fristående skolor och deras villkor......................................................................... 8 Krav på lokaler i ansökan Finansiering av fristående skolor Momsproblematiken Konkurrensneutralitet när kommunen hyr ut

12 12 14 14

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag.................................................................. 17 Exempel 1 – Kunskapsskolan Exempel 2 – Pysslingen Exempel 3 – Vittra Exempel 4 – Täby Friskola Exempel 5 – Cybergymnasiet

17 22 25 29 32

4. Slutsatser........................................................................................................................... 35 Lokalernas strategiska betydelse Investeringsprocessen Lokaleffektivitet och lokalkostnader

36 38 39

Referenser...............................................................................................................................42 Bilagor......................................................................................................................................43

© Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Adress: 118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00 www.skl.se  •  fastighet@skl.se ISBN: 978-91-7164-295-0 Text: Ted Lindqvist och Rickard Berg von Linde Omslagsfoto: Björn Hårdstedt och Anette Andersson Projektledare: Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson Tryck: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby Grafisk form: Xerox  •  Redigering och produktion: Björn Hårdstedt Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller www.skl.se/publikationer



Fria strategier för skollokaler


Sammanfattning Fallstudien omfattar Sveriges tre största företag som driver fristående grundskolor samt två mindre aktörer. Syftet är att söka kunskap om lokalresursernas hantering bland ledande fristående skolor och förmedla detta till dem som arbetar med kommunala skolors lokalresurser. Lokaler är av flera anledningar en högst strategisk fråga för fristående ­skolor: ■ Lokalkostnader är efter personalkostnader den största kostnadsposten för en fristående skola. ■ Främsta orsaken till att etablering av nya fristående skolor inte kan genomföras är svårigheter att hitta ändamålsenliga lokaler som kan ­disponeras på rimliga ekonomiska villkor. ■ Lokalernas utformning är för flera fristående skolor en viktig del av den pedagogiska modellen, verksamheten kräver eller underlättas av att lokalerna har en viss utformning. ■ Lokalerna ses av vissa av de fristående skolorna som en bärare av ­skolans varumärke och anses vara en konkurrensfördel när elever ska rekryteras. Alla företag i studien arbetar mer eller mindre systematiskt för att hålla lokalkostnaderna så låga som möjligt samtidigt som kvalitet och attraktivitet inte får äventyras. Metoderna för att åstadkomma yteffektivitet och hitta besparingar är många. Några exempel hämtade från företagen i studien: ■ Överlappande eller multipla användningsområden för alla utrymmen. ■ Minimering av korridorsytor eller skolor helt utan korridorer. ■ Inga speciella rum avsedda för endast personal. ■ Hyra lokaler som inte går att belägga på effektivt sätt, till exempel idrottshallar och slöjdsalar. ■ Skapa alternativa lösningar för undervisning som kräver specialsalar, till exempel genom att koncentrera undervisningen till längre sammanhängande tillfällen på en anläggning som delas av flera skolor.

Sammanfattning




■ Förlägga skoldagen enligt tidssystem med för- och eftermiddagsundervisning, vilket ger ett högre nyttjande av lokalerna under dagen (har visat sig möjligt att genomföra under vissa förutsättningar i gymnasieskolan men inte i grundskolan). ■ Omsorgsfull och kreativ hantering av inköp, som bl a kan innebära inköp av begagnat byggmaterial och import av inredning från andra länder. ■ Behov av särskilt måltidsrum undviks genom att lunch intas i ­klassrummen. ■ Ansvar för enklare skötsel av lokalerna fördelas ut till lärare. Det ska understrykas att lösningarna i flera fall har sitt ursprung i andra mål än att söka kostnadseffektivitet, inte minst kan det vara sätt att realisera delar av ett pedagogiskt koncept. En annan observation är att de exempel som nämns här ofta innebär stora förändringar i attityder och arbetssätt. Ett av företagen i studien konstaterar att det inte är intressant att ta över befintliga verksamheter eftersom risken för svårhanterliga hinder under förändringsarbetets genomförande bedöms vara för stor. De tre stora fristående skolföretagen har under drygt tio år etablerat ett femtiotal grundskolor, lika många förskolor och ett tiotal gymnasieskolor. En styrka som företagen delar är väl fungerande processer för erfarenhetsåterföring. Företagen gör misstag, men menar att de upprepar dem i liten omfattning.



Fria strategier för skollokaler


1. Inledning

Ombyggda inustrilokaler på Kvarnholmen i Nacka är hem för flera friskolor. Foto: Björn Hårdstedt

Denna studie syftar till att nyansera och fördjupa bilden av hur några utvalda fristående skolor prioriterar sina lokalresurser och hur olika ekonomiska styrsystem inom den fristående skolan påverkar lokalfrågornas hantering. Med ekonomiskt styrsystem menas formerna för hur ersättning utgår med peng per elev och hur detta bl a leder till strävan att minimera fasta kostnader. En annan förutsättning i det ekonomiska styrsystemet är att privat kapital riskeras och att konkurs och personliga förluster kan vara en realitet för dem som driver fristående skolor. Syftet är även att förmedla erfarenheter från fristående skolors arbete med sina verksamhetslokaler, hur pedagogik och lokaleffektivitet (se nedan för diskussion av begreppet lokaleffektivitet och dess innebörd i denna rapport) kan ta sig uttryck i olika lokalkoncept. Villkoren är olika, men syftet är ändå att söka kunskap som är intressant att sprida.

1. Inledning




Avgränsningar och val av företag i fallstudien Studien avser i första hand fristående skolor på grundskolenivå. Förskolor och gymnasieskolor har delvis helt andra villkor för sitt lokalutnyttjande och diskuteras inte direkt i denna rapport. Studien har genomförts som en fallstudie med fem företag som driver fristående skolor. Intervjuer har genomförts med vd och/eller lokalansvariga för företagen. Det är bara drygt 50 av Sveriges 600 fristående grundskolor som ägs av något av de tre stora skolföretagen Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra. Det stora flertalet fristående grundskolor har alltså huvudmän, som bara äger någon eller några enstaka skolor. De större företagen både kan och måste hantera lokalfrågorna på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Näst efter kostnader för personal är kostnaderna för lokaler den största kostnadsposten för fristående skolor. Svårigheter att hitta lämpliga lokaler är, enligt Friskolornas riksförbund, den vanligaste orsaken till att huvudmän inte utnyttjar det tillstånd som de fått för att starta fristående skola. Problemen kan till exempel vara att hitta lokaler med rätt fysiska förutsättningar som kan disponeras till rimlig kostnad. För de enstaka fristående skolorna är det sällan möjligt att hantera lokalfrågorna lika systematiskt och strategiskt medvetet som de större skolföretagen. Ett sätt att kompensera för bristande resurser inom lokalplanering är att tillämpa ett utpräglat entreprenöriellt arbetssätt, dvs med hög grad av uppfinningsrikedom och utan rädsla för unika och okonventionella lösningar. I den här studien bedömdes det som mest intressant att lyfta fram de stora skolföretagen och deras mer systematiska och professionella arbetssätt vad gäller lokalfrågor. Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra har genom intervjuer ställt upp på ett förtjänstfullt sätt och delat med sig av sina erfarenheter. Två ytterligare friskoleföretag valdes för att visa hur mer småskaliga aktörer arbetar. Cybergymnasiet valdes, trots att studien i huvudsak är avgränsad till grundskolan, eftersom de arbetar på ett utpräglat entreprenöriellt sätt och har ett pedagogiskt koncept som möjliggör effektivare nyttjande av lokaler genom kortare skoldagar fördelade över ett längre läsår. Cybergymnasiet har totalt cirka 1 700 elever i fyra gymnasieskolor och en grundskola. Den andra mindre aktören, Täby Friskolor, har bedrivit skolverksamhet sedan 1994 och består idag av sju skolor med totalt cirka 600 elever.



Fria strategier för skollokaler


Begreppet lokaleffektivitet Lokaleffektivitet kan definieras som att ”kärnverksamheten ska ha rätt mängd lokaler i förhållande till andra resurser, givet ekonomin på kort och på lång sikt” (Svenska Kommunförbundet, 1995). Den här rapporten diskuterar i första hand resursutnyttjande, inte allmänna kvalitetsaspekter på lokaler. Yteffektivitet är en kvalitetsaspekt, som är direkt kopplad till resursutnyttjande och uppmärksammas därför på olika sätt i de fallstudier som återges i denna rapport. Övriga kvalitetsaspekter som kan vara värda att studera när lokaler eller lokalkoncept ska värderas eller jämföras är (Svenska Kommunförbundet, 1995): ■ Utnyttjande – Hur fastigheten/lokalerna idag utnyttjas och i framtiden förväntas kunna utnyttjas av den primära verksamheten. ■ Standard – Standarden i relation till nystandard för motsvarande funktioner. ■ Arbetsmiljö – Arbetsmiljön med hänsyn till inomhusklimat, temperatur, luftomsättning, belysning, frihet från allergiframkallande ­emissioner etc. ■ Underhållsbehov – Underhållsstatus i dagsläget. ■ Ombyggbarhet – Möjlighet att till låga kostnader anpassa för annan verksamhet. ■ Mediaförbrukning – Nivån för mediaförbrukning i relation till normtal. ■ Alternativ användning – Möjlighet att med eller utan investeringar utnyttja för internt eller externt ändamål. ■ Läge – Geografiskt läge med hänsyn till den verksamhet som faktiskt bedrivs och alternativt kan bedrivas i fastigheten. ■ Skal- och synergieffekter – Hur lokalerna kan samutnyttjas och samförvaltas med andra lokaler på ett sätt som ger mervärde och låga totalkostnader. Det är dock utanför denna studies avgränsningar att utvärdera de lokalkoncept, som de studerade fristående skolorna tillämpar, liksom att jämföra med kommunala skolor – detta överlämnas till läsaren att reflektera över.

1. Inledning




2. Om fristående skolor och deras villkor

Cybergymnasiet på Kvarnholmen i Nacka. Foto: Björn Hårdstedt

Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns s k fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan huvudman än de som anordnas av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade med en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. De fristående skolorna är öppna för alla, men det är tillåtet att tillämpa olika intagningsregler när det är fler sökande än platser. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) eller läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) samt de nationella kursplanerna. (I vissa fall har skolorna egna ämnen/ kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att avsätta mer tid för ett eller flera ämnen. Waldorfsskolor följer också en egen läroplan och kursplaner.) Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala



Fria strategier för skollokaler


bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter får inte heller tas ut. Utvecklingen har gått snabbt sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes 1992. Enligt SCB fanns år 2005 cirka 600 fristående grundskolor (en fördubbling sedan 1997) och cirka 250 fristående gymnasieskolor. Cirka åtta procent av grundskolans elever och drygt tio procent av gymnasieskolans återfanns i fristående skolor. En viss mättnad verkar ha uppstått i flera av kommunerna och även totalt sett. Samtidigt har det totala elevunderlaget minskat under de senaste åren. Från 1997 till 2005 minskade antalet elever i årskurs 1 totalt i landet med 28 procent, från 129 000 till 93 000 elever (SCB, 2006). Antalet ansökningar om att få starta fristående skolor har de senaste fem åren varit cirka 120 stycken. Inledningsvis var andelen fristående skolor med konfessionell eller språklig/etnisk inriktning stor, men idag är skolor med allmän inriktning tillsammans med dem som har en speciell pedagogisk inriktning klart dominerande, se figur nedan. 35 000 Allmän inriktning

Antal elever 30 000 25 000

Speciell pedagogik

20 000 15 000

Konfessionell

10 000

Speciell ämnesprofil

5 000

Språklig/etnisk

0 1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Antal elever inom respektive typ av fristående grundskola under perioden 1997-2005. Drygt 70 procent av de fristående skolornas elever tillhör skolor med allmän inriktning eller med speciell pedagogik (Montessori, Waldorf m fl).

Eleverna i de fristående skolorna återfinns geografiskt till stor del i Stockholms län, Västra Götalands region och Region Skåne. I Stockholms län utgör eleverna i de fristående skolorna drygt 17 procent av länets totala antal elever. I Värmlands län är det mindre än två procent av grundskoleeleverna som går i fristående skolor. Tabell 1 visar en sammanställning av antalet grundskoleelever i kommunal respektive fristående skola i varje län. Tabellen ger en bild av fristående skolor som en storstadsföreteelse, men samtidigt finns det kommuner i till exempel Norrbottens län där cirka 10 procent av grundskoleeleverna går i fristående skolor. (I kom-

2. Om fristående skolor och deras villkor




munerna Överkalix, Övertorneå och Pajala var andelen elever i fristående skolor 12, 12 respektive 10 procent år 2005. Källa: SCB). De tre stora friskoleföretagen Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra, är alla etablerade enligt detta mönster, med koncentration på Stockholm, Mälardalsregionen, Skåne och Göteborg.

Totalt antal grundskoleelever

Fristående skola Antal elever

Procent

Stockholms län

203 056

30 452

15,0%

Östergötlands län

46 698

3 823

8,2%

Västra Götalands region

169 106

13 229

7,8%

Uppsala län

34 563

2 639

7,6%

Region Skåne

125 859

9 307

7,4%

Örebro län

30 317

2 102

6,9%

Västmanlands län

29 175

1 842

6,3%

Blekinge län

15 886

973

6,1%

Hallands län

33 941

1 885

5,6%

Gotlands län

6 528

359

5,5%

Södermanlands län

29 845

1 610

5,4%

Gävleborgs län

29 669

1 558

5,3%

Jämtlands län

14 158

579

4,1%

Västerbottens län

28 415

1 026

3,6%

Västernorrlands län

25 628

819

3,2%

Jönköpings län

39 171

1 163

3,0%

Dalarnas län

30 773

902

2,9%

Norrbottens län

27 344

567

2,1%

Kronobergs län

19 851

380

1,9%

Kalmar län

25 797

478

1,9%

Värmlands län

29 677

452

1,5%

Totalt

995 457

76 145

7,6%

Totalt antal grundskoleelever (alla huvudmän) och elever i fristående skola för respektive län i Sverige år 2005. Det klart största antalet elever i fristående skolor finns i Stockholms län. Där är även andelen av det totala elevunderlaget som tillhör fristående skolor störst i landet. Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB.

10

Fria strategier för skollokaler


Rättslig reglering för fristående skolor Regler för fristående skolor (grundskolor, särskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor) finns i skollagens nionde kapitel (1985:1100) samt förordningen om fristående skolor (1996:1206). Resultatet av förarbetet som ligger till grund för dessa lagar och regler finns främst att läsa i två olika propositioner om fristående skolor, Proposition 1995/96:200 och Proposition 2001/02:35. Godkännande av en fristående skola regleras i skollagens nionde kapitel och beslutas av Skolverket. Skolverket beslutar även om rätten till bidrag. Nedan återges skollagens krav för att en fristående skola ska godkännas. 9 kap 2 § skollagen En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1.

skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs, 6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Ett godkännande kan avse vissa årskurser.

2. Om fristående skolor och deras villkor

11


Krav på lokaler i ansökan I ansökan till Skolverket om att få starta en fristående skola ska det redovisas hur tillgång på ändamålsenliga lokaler ska lösas. I en utredning av Skolverket (Skolverket 2006) på uppdrag av regeringen sägs att kraven bör skärpas på att den sökande kan visa att och hur lokalfrågan kan lösas. Förhandlingar om lokal ska ha påbörjats vid tid för beslut. Skolverket har hittills förlitat sig till sökandens beskrivning av lokalerna, men lokalernas ändamålsenlighet för verksamheten ska kontrolleras i större utsträckning än i dag. I sin beskrivning av skolans verksamhet ska den sökande uppmanas ange i vilken utsträckning lokaler och utrustning kommer att förhyras respektive köpas in. I första hand gäller det lokaler och utrustning för undervisning i naturvetenskapliga ämnen, idrott och hälsa, slöjd samt hem- och konsumentkunskap.

Finansiering av fristående skolor Fristående skolor finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. I skollagen anges att bidraget ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Nedan återges ett utdrag från skollagen och regleringen av bidragets storlek. 9 kap 6 § skollagen [---] För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. [---]

Skolverket konstaterar i en utredning (Skolverket 2004) att de fristående skolorna i mycket hög grad är beroende av kommunernas tolkning av bestämmelserna. Kommunens beslut är ett myndighetsbeslut. Den fristående skolan kan i princip inte överklaga ett beslut om bidrag som fattats av annan kommun än den där skolan har sitt säte.

12

Fria strategier för skollokaler


Vid ett antal tillfällen har tvister om bidragsnivåer avgjorts i domstol. Ett exempel gäller en fristående grundskola i Botkyrka. Ärendet avgjordes i Kammarrätten 2000-09-22 mål nr 7757-1999. Kammarrätten gjorde i detta fall samma bedömning som länsrätten gjort tidigare. Överklagandet gällde Botkyrka kommuns beslut att minska ersättningen i den del som avser lokalbidrag till den fristående grundskolan. Justeringen var föranledd av kommunstyrelsens beslut om en sänkning av internräntan, vilket medförde minskade hyreskostnader för kommunens grundskolelokaler. Länsrätten gjorde följande bedömning: Den resursfördelningsmodell för grundskolan som man beslutat att til�lämpa i Botkyrka kommun innebär att de kommunala grundskolorna får ersättning för sina faktiska lokalkostnader medan de fristående skolornas ersättning för samma kostnad utges som den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolorna. De fristående skolornas ersättning är således schablonmässigt beräknad till skillnad från ersättningen till de kommunala skolorna som utgår för de faktiska kostnaderna. [---] Då […] beslut i den del det avser principerna för ersättning till fristående skolor innebär att bidraget till bl a lokalkostnader inte bestäms efter samma grund som för kommunens egna skolor finner länsrätten att beslutet strider mot 9 kap. 6 § tredje stycket skollagen […].

Av domen framgår att kommunen inte anses ha följt bestämmelserna. Kommunen har inte ersatt den fristående grundskolan på samma grunder som man ersatt sina egna skolor.

Momsproblematiken Eftersom fristående skolor inte är momspliktiga, kan de inte ”lyfta av” ingående moms. Det innebär att deras kostnader för köpta tjänster är cirka 25 procent högre än en kommunal skolas. Fristående skolor erhåller därför momskompensation från kommunerna. Det framhålls av vissa fristående skolor att denna momskompensation inte är tillräcklig för att kompensera för momskostnader vid investeringar. Exempelvis kan nämnas att inventariekostnader vid nystart av en skola med cirka 400 elever uppgår till cirka 3,5 mkr exklusive moms samt anskaffningskostnaden för datorer till cirka 1 mkr exklusive moms. Den fristående skolan har således i detta fall kostnader på mer än 1,5 mkr som inte täcks av den schabloniserade momsersättningen, eftersom den endast täcker ”löpande” inköp.

2. Om fristående skolor och deras villkor

13


Ett annat problem är att hyresnivån blir högre eftersom andra fastighetsägare än kommunerna inte kan ”lyfta av” byggmomsen. Det innebär att hyran får sättas med utgångspunkt i en kostnad som är 25 procent högre än i de fall kommunen är fastighetsägare. Hyran blir således 25 procent högre per elev. Den generella momskompensationen är 6 procent. Lagstiftningen innebär dock att kommunen kan välja att betala 18 procent på hyresdelen och 5 procent på den övriga delen. Det ska påpekas att momskompensationen inte innebär någon direkt kostnad för kommunen eftersom den avräknas i det skatteutjämningssystem som finns mellan stat och kommuner. Syftet med momskompensationen är att bidra till att kommunerna ska kunna låta olika aktörer bedriva verksamhet som traditionellt varit kommunal.

Konkurrensneutralitet när kommunen hyr ut När fristående skolor hyr lokaler av kommunen kan konkurrensneutralitet åstadkommas på ett antal olika sätt: 1. När kommunen hyr ut till privata aktörer sätts hyran till samma nivå som de kommunala verksamheterna betalar. Därigenom får dessa två typer av aktörer samma villkor. 2. Kommunen anpassar internhyrorna till nivån på den externa marknaden, vilket gör att olika aktörer ges samma lokalkostnader. Om fastighetsenheten får ett överskott med en sådan hyressättning betalas det in till den centrala ekonomiförvaltningen och om det blir ett underskott ges ett anslag därifrån. 3. Privata aktörer som måste betala marknadshyror som är högre än kommunens internhyra ges extra stöd för att täcka merkostnaderna. Kommunen försöker i detta fall skapa konkurrensneutralitet genom anslagssystemet och inte genom hyressättningen. 4. Kommunen kan också välja att skapa konkurrensneutralitet vad gäller lokalkostnader mellan olika privata aktörer men inte nödvändigtvis mellan privata och offentliga. Detta kan göras genom att kommunen tar ut en hyra motsvarande marknadshyra när den hyr ut till privata aktörer.

14

Fria strategier för skollokaler


I en jämförande studie av fem kommuners internhyressystem och specifikt för skolverksamhet (Svenska Kommunförbundet, 2002), visades hur hyror för privata huvudmän förhöll sig till hyror för offentliga huvudmän. Studien visade på ett antal olika upplägg. I kommun A följer inte hyran vid extern uthyrning internhyressättningen. Istället ska hyran ge täckning för självkostnader samt för administrativa kostnader. Hyran bestäms vid en hyresförhandling och den fristående skolan får en hyrespeng av kommunen för att täcka lokalkostnaderna. Max­ beloppet för hyrespengen baseras på de genomsnittliga lokalkostnaderna per elev och år inom kommunen. I kommun B betalar fristående skolor samma hyra som den kommunala verksamheten. Alla skolor får samma skolpeng oavsett lokalkostnader och om en fristående skola hyr lokaler på den externa marknaden kommer hyresnivån där att påverka hur mycket pengar som blir över till annat. Kommun C har ett system där fristående skolor betalar en hyra motsvarande självkostnaden för lokalen. Den fristående skolan kompenseras för sina hyreskostnader genom anslag på samma sätt som de kommunala skolorna. Systemet gäller även om de fristående skolorna hyr lokaler på den externa hyresmarknaden, vilket kan leda till att fristående skolor väljer att hyra ”bättre” och dyrare lokaler eftersom de ersätts för den faktiska hyreskostnaden.

Vittra i Sollentuna. Foto: Patrik Cederman

2. Om fristående skolor och deras villkor

15


I kommun D ges fristående skolor samma hyresvillkor som kommunala skolor. Systemet uppfattas dock inte som konkurrensneutralt av vissa tjänstemän i kommunen, eftersom kommunen inte är skyldig att hjälpa fristående skolor att hitta lokaler, vilket innebär att fristående skolor får högre hyreskostnader än de kommunala skolorna och därmed mindre resurser över till verksamheten. Slutligen i kommun E ges ett särskilt bidrag för att täcka lokalkostnaderna. Lokalbidraget kan jämställas med det anslag som de kommunala skolorna får för att täcka sina lokalkostnader. En kommentar till denna bild av kommunernas olika system för att skapa konkurrensneutralitet, är att det bara är i två kommuner, C och E, som de fristående skolorna kompenseras för sina faktiska kostnader. Detta kan dock leda till orättvisor om de fristående skolorna skaffar sig bättre lokaler än vad de kommunala skolorna har. Samtidigt betyder det även att en fristående skola med sämre och billigare lokaler inte får mer pengar över till annat. Ett sätt att motverka att fristående skolor får sådana fördelar som påstås finnas i kommun C, är att kompensera för lokalkostnaderna så länge de understiger kostnaderna i de kommunala skolorna, dvs göra ungefär som i kommun A. Detta resonemang visar i någon mån hur svårt det är att konstruera internhyressystem som ger helt konkurrensneutrala villkor mellan privata och offentliga huvudmän.

16

Fria strategier för skollokaler


3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

Kunskapsskolan i Nyköping. Foto: Anette Andersson

Kunskapsskolan i Nyköping

Exempel 1 – Kunskapsskolan Kunskapsskolan grundades 1999. 2006 drev företaget 18 grundskolor, åtta gymnasieskolor, en resursskola och två s k kunskapsgårdar. Kunskapsskolan är Sveriges största friskola och har totalt 8 000 elever och 600 anställda. Huvudägare är Peje Emilsson (styrelseordförande i Kunskapsskolan) och Investor. Kunskapsskolans vision är att ”Kunskapsskolan ska vara Sveriges bästa skola där varje elev genom en personligt utformad utbildning mot tydliga kunskapsmål lockas att tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt”. Mål för verksamheten är formulerade avseende elevernas uppnådda kunskaper, nöjda elever, föräldrar och lärare samt långsiktig rörelsemarginal om fem till sju procent. Kunskapsskolan har en egen pedagogisk metod för en personligt utformad utbildning. Inför varje skolår bestäms, utifrån en individuell studieplan, vilka mål som ska uppnås under året och om de långsiktiga målen bör höjas eller sänkas. Målen bryts sedan ner till halvårsmål och veckomål

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

17


som följs upp vid varje veckas handledningssamtal. I planeringen ingår också att ta reda på hur det egna lärandet fungerar – vilka lärstrategierna är för att nå målen. Det kan handla om var eleven behöver sitta för att få arbetsro eller vilka tekniker som hjälper hjärnan att förstå och att komma ihåg. Det kan också avse om eleven föredrar att arbeta i grupp, ensam eller i närheten av en lärare. Enligt Kunskapsskolan har den vanliga skolans traditionella strukturer, i form av klasser, klassrum och ett gemensamt schema för alla, ersatts med nya strukturer som ska styra och stödja individer bättre. Det pedagogiska konceptet ställer speciella krav på lokalerna. För att kunna utveckla lämpliga lokaler och även för att kunna hantera Kunskapsskolans tillväxtmål, var det nödvändigt att tillföra specialkompetens i form av en arkitekt. Kenneth Gärdestad har sedan starten av Kunskapsskolan varit ansvarig för att bygga och anpassa lokaler som stämmer överens med den pedagogiska idén. Gärdestad menar att den gamla skolans uttryck med likformiga klassrum utlagda på rad längs en utsträckt anonym korridor, på intet sätt motsvarar den följsamhet som krävs för den nya skolans uppdrag. Han beskriver den gamla skolan som en hierarkisk värld. Kunskapen finns hos läraren. Klassrummet och dess inredning är riktat fram mot katedern och ljuset faller in från vänster för att inte skugga pappret för de högerhänta eleverna. Längst fram finns en stor tavla och katedern är upphöjd. Den elev som trivs med att stå framme vid tavlan hittar en drivkraft för lärande, de övriga gör det inte. I Kunskapsskolan finns en övertygelse om att lokalernas utformning påverkar lärandet. Ett litet rum behövs för intima, lågmälda samtal. Ett stort rum kan ge uttryck för mer konkreta presentationer och idédebatter. Ett högt rum tål mer. Ett runt rum har inga gränser, men är ändå samlande. En öppen dörr inbjuder till möten. En stängd dörr ger signaler om det privata. Kunskapsskolan har utvecklat ett koncept med ett antal speciella rum: redaktionen, studierummet och arenan. Dessutom finns rum som tillför naturliga mötesplatser i form av caféet, foajén och utställningsytor för elevernas eget arbete. Kunskapsskolan beskriver de olika rummen på följande sätt: Redaktionen Redaktionen är ett öppet rum som aldrig är tyst eller stilla. Här bearbetas insamlade fakta, dels individuellt, dels i grupp. Här läggs också strategier upp för fortsatt arbete. Ett fritt samtal förs med handledarna i små grupper runt ett bord, vid en datorskärm eller kring en liten mobil eller fast skrivtavla.

18

Fria strategier för skollokaler


Studierummet Studierummen är relativt små och anpassade till sammanfattande diskussioner för medelstora eller mindre grupper. Efter avslutade diskussioner fortsätter arbetet i mindre studierum eller på redaktionen. Centralt för arbetsmiljön är öppenhet. Ingen grupp får sitta isolerad utan inblick. Glaspartier ger kontakt med rummen utanför och ger också ett bra ljusflöde mellan de olika rummen. Arenan Arenan ger i sin koncentrerade form stadga åt samtalet. Åsikter, idéer och resultat presenteras i ett formellt, samlande rum. Det är också här som läraren förmedlar information och kunskaper till en större grupp till viss del liknande undervisningen i ett traditionellt klassrum. En annan viktig funktion är presentationsträning. Rummets mer intima skala ger en trygg plattform för elevpresentationer, där eleverna tränas att på ett naturligt sätt redovisa sitt bearbetade material för lärare och andra elever. Mötesplatser – caféet och foajén Genom spontana möten och samvaro under otvungna former ökar förutsättningarna för en trevlig och trygg miljö, som stimulerar till nyfikenhet och omsorg om varandra. Kunskapsskolan menar att de har lagt stor tonvikt på att skapa många olika mötesplatser, med mjuka sittplatser eller cafémöblering. Allmän redovisning av pågående projekt kan sättas upp på särskilt ordnade väggytor eller i montrar som ingått i elevarbeten. Rummen är tydligt skapade för att användas på vissa sätt. I vissa fall kan en felaktig användning skapa problem, till exempel hög ljudnivå. För att sprida kunskap om hur lokalerna är tänkta att användas hålls föreläsningar då en ”bruksanvisning för användning av lokaler” presenteras. Ambitionen har varit att bygga tio skolor på tio år, vilket inte har kunnat uppnås, eftersom lämpliga lokaler inte har hittats i tillräcklig omfattning. Specifika krav givna av det pedagogiska konceptet i kombination med att ekonomin ska gå ihop gör att antalet lämpliga fastigheter blir mycket litet. Exempel på egenskaper som efterfrågas: ■ Huskroppen ska gärna vara djup för att skapa naturligt mörker. Mycket av läromedlen finns i datorn och därför behövs mörker. Samtidigt ska ljus finnas på rätt ställen och gardiner fungerar sällan bra. ■ Det får inte finnas korridorer. Alla ytor är en möjlig arbetsplats, en plats för möten eller inlärning. Korridorer är en konfliktpunkt. ■ Idealt är byggnaden av typ pelardäck. Industribyggnader från 20-talet är till exempel idealiska.

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

19


■ Hög takhöjd är viktigt, 3–3,6 meter. Kanaler kan få vara synliga för att bibehålla tillräcklig takhöjd. ■ Bärande väggar ställer till stora problem. Öppenhet är centralt i Kunskapsskolans lokalkoncept. Idén är att synliga elever ska leda till delaktighet och mindre mobbing. En förhoppning är att när det syns vad som pågår ska detta skapa lust att vilja delta. ■ Skolan måste ligga rätt i samhället med närhet till kollektiva färdmedel för att kunna ha ett tillräckligt stort upptagningsområde. ■ Målet är att minimera behovet av ombyggnad, vilket gör att ingångsvärdena är betydelsefulla. Inredning som är relativt ny och välhållen kan medföra stora kostnader eftersom den kan behöva avlägsnas av till exempel säkerhetsskäl. Ett exempel är glaspartier som sällan går att använda precis som de är. Det finns en tydlig strävan efter effektiva lokaler och metoderna är många för att åstadkomma detta. Generellt eftersträvas överlappande funktioner. Matsalen är måltidsrum mellan klockan 11 och 13, övrig tid en plats för lärande. För att åstadkomma detta krävs lösningar som gör att rummet ger rätt intryck beroende på hur det ska användas. NO-salar har visat sig problematiska att använda till lärande i andra ämnesområden, eftersom den mentala bilden av vilken verksamhet som ska bedrivas är stark och gör det svårt att till exempel läsa engelska i en laboratorieliknande miljö. Lokaler för slöjd var ursprungligen tänkta att helt utelämnas och i stället ersättas av ett antal längre sammanhängande vistelser på någon av Kunskapsskolans kunskapsgårdar. Upplägget godkändes inte av Skolverket, som krävde en mer kontinuerligt sammanhängande undervisning. Lösningen blev istället att lättare handverktyg finns tillgängliga för ämnet verkstad, Kunskapsskolans motsvarighet till slöjd, och att de tyngre verktygen finns på kunskapsgårdarna. Hemkunskapen har sammanförts med bespisningen och måltidsrummet. Logistiken är viktig i lokalerna. Det är en utmaning att skapa rörelse, lugn och ro och dessutom i en miljö där kommunikation inte löses med hjälp av korridorer utan genom passager i rum med pågående verksamhet. I Kunskapsskolans lokaler finns inga speciella rum endast avsedda för lärare. Lärarna ska vara synliga och ständigt närvarande för eleverna. Skolan är utformad för eleverna inte för lärarna, som Gärdestad uttrycker det. Denna tanke bidrar till att minska behovet av lokalyta. De samlade åtgärderna för att skapa lokaleffektivitet har resulterat i en yta per elev om sex kvadratmeter, vilket enligt Gärdestad är ungefär en tredjedel av vad det normalt sett brukar vara.

20

Fria strategier för skollokaler


När beslut ska fattas om nyetablering följs en process med tydliga besluts­ kriterier. Konkurrensbilden analyseras och regioncheferna föreslår nya etableringsplatser. Med hjälp av mäklare identifieras möjliga fastigheter. Mäklarna söker utifrån Kunskapsskolans kravspecifikation. En enkel inventering på plats ger svar på om lokalen är lämplig för Kunskapsskolans lokalkoncept. En kalkyl tas fram där lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna inte får bli för stor, eftersom en etablering då inte är möjlig. Styrelsen fattar ytterst beslutet om nya etableringar. Lokalerna hyrs alltid, ofta med kontraktstider på minst 10 år. För drift och underhåll finns en gränsdragningslista som alltid är föremål för förhandling. Kunskapsskolan söker upplägg där så mycket som möjligt ingår i hyran. Att bygga nytt har hittills inte varit möjligt. Kravet på lokalisering gör att antalet byggbara tomter är obefintligt, men det finns skisser på en funktionell och allmängiltig byggnad. Kunskapsskolans chefsarkitekt, Gärdestad, poängterar att konceptet inte enbart är sprunget ur den fristående skolans krav på lokaler som stödjer den egna pedagogiska idén, utan att det ursprungligen skapades för en kommunal skola. 1997 ritade han tillsammans med sina kollegor på arkitektkontoret Fråne Hederus Malmström den kommunala skolan Bildningscentrum Prins Wilhelm i Flen, som innehöll flera av de komponenter som Kunskapsskolans lokaler har idag. Han anser vidare att läroplanen inte utgör något hinder för att använda lokaler av den typ som Kunskapsskolan har utvecklat. Över huvud taget menar Gärdestad att de krav som ställs på skolbyggnader mestadels är hanterbara. En detalj enligt Gärdestad, är diskussionen om minimiantalet toaletter, vilket för skol­lokaler upplevs som både överdimensionerat och kostsamt. Det brukar dock inte vara omöjligt att få godkännande för ett antal som är något lägre än detta krav. Källa: Intervju med Kenneth Gärdestad, chefsarkitekt Kunskapsskolan, samt informationsmaterial om Kunskapsskolan bl a tillgängligt på Kunskapsskolans hemsida www.kunskapsskolan.se.

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

21


Rotundaskolan (Pysslingen) i Västerås. Foto: Johanna Ljungberg

Exempel 2 – Pysslingen Pysslingen Förskolor och Skolor AB bildades 1984. Samma år infördes Lex Pysslingen, som stoppade statsbidrag till kommuner som i sin tur lämnade bidrag till förskolor i aktiebolagsform. Pysslingen drev under den här tiden sin verksamhet som arbetsledningsentreprenader i bl a Nacka från 1986 och i Stockholm från 1988. Lagen avskaffades 1992 kort efter den borgerliga valsegern. Första grundskolan, Ljuset i Nacka, startades 1997. Idag finns det 17 pysslingskolor med totalt cirka 2 800 elever och 54 förskolor med cirka 3 900 barn. Verksamheten är i huvudsak lokaliserad till Stockholms- och Mälardalsområdet samt vissa orter i Skåne. Detta beror på att det största behovet av förskola och skola finns i dessa delar av Sverige. Etableringsstrategin har även organisatoriska skäl, eftersom företagstanken bygger på nätverk för kollegial samverkan, kompetensutveckling och utveckling med stöd av interna pedagogiska rådgivare. Pysslingen arbetar inte med ett centralt formulerat koncept, utan vill att enheterna ska ha en stark lokal förankring. Det finns ingen pedagogik formulerad av Pysslingen utan man följer de styrdokument som finns för skolverksamhet och en gemensam profil för Pysslingen. Inom ramen för dessa riktlinjer har skolchefer och övriga medarbetare full frihet att arbeta utifrån de pedagogiska idéer de tror på, vilket exempelvis inkluderar

22

Fria strategier för skollokaler


montessoripedagogik, waldorfpedagogik eller natur- och friluftsinriktad pedagogik. Pysslingen menar att ekonomiskt effektiv verksamhet skapar goda förutsättningar för alla inblandade. Förskolechef eller rektor anställd av Pysslingen är ansvarig för verksamheten ekonomiskt, administrativt och pedagogiskt. Pysslingen erbjuder cheferna olika typer av stöd i detta arbete till exempel fortbildning, pedagogisk rådgivning, utvärdering, ekonomiskt och administrativt. Läroplanen anger tydligt rektors ansvar att, som pedagogisk ledare och chef för alla medarbetare i skolan, ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Chefen ansvarar för att en verksamhetsplan upprättas vilken följer Pysslingens affärsplan samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas. När Pysslingen startade fanns en tanke att utvinna drivkraften som en småföretagarmiljö kan ge, där förskolechefer och rektorer tar de direkta konsekvenserna av sitt handlande. I takt med att verksamheten har vuxit ställer sig Pysslingen frågan om den ursprungliga drivkraften finns kvar och om småföretagartanken gått mer mot entreprenörskap och en fråga om vilka funktioner som ska finnas centralt. Det är en balansgång mellan lokal bestämmanderätt å ena sidan och att skapa ett ekonomiskt rationellt företag å den andra sidan. Lokaler har identifierats som en betydelsefull resurs, inte minst genom att lokalkostnaderna är budgetens största kostnadspost näst efter löner. Pysslingen hade inledningsvis ett huvudsakligt fokus på förskoleverksamhet, det var inom detta område verksamheten först etablerades. När verksamheten tog fart efter lagändringen 1992 satsades på ett lokalkoncept med flyttbara moduler för att kunna hantera förändringar i efterfrågan på olika platser. Konceptet utvecklades tillsammans med ett byggföretag och drevs långt. De första modulerna försågs med egna installationer så att de skulle kunna separeras till egna enheter. Detta frångicks snabbt för att den initiala kostnaden ansågs för hög. Idag har det visat sig att inga av dessa förskolor har flyttats. Efterfrågan på förskoleplatser har varit fortsatt god i de områden som verksamheterna etablerades på. Pysslingen har även tagit över kommunala förskolelokaler, från bl a 60- och 70-talet. Kraft har lagts på att få bort ytor där barn inte vistas, till exempel genom att minska korridorytor. Ofta hade lokalerna ett stort antal rum för olika ändamål, ofta mycket små rum. Generellt har strävan varit att förändra dessa lokaler, slå samman rummen och öppna upp ytorna och därigenom skapa större, mer flexibla, praktiska ytor och inredning anpassad till barnens ålder. Inred-

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

23


ningen har i högre grad utformats efter barnens förutsättningar genom att till exempel höjder anpassats på ett bättre sätt för att göra det möjligt för barnen att lösa många uppgifter själva. Detta har även påverkat medarbetarnas arbetssätt på ett påtagligt sätt. Vad gäller skolor har liknande arbetssätt tillämpats. Strävan har även här varit att skapa mer flexibla ytor, minimera korridorytor osv. I en skola som uppförs under 2006–2007 i Nacka har yteffektivitet studerats för bl a entrélösningar. Vid ett par tillfällen har utgångspunkten varit befintliga lokaler som haft helt andra användningsområden än undervisning. Erfarenheten är att det ofta kan bli spännande och bra lokaler, som dock inte är fullt lika effektiva som helt nyproducerade. Ett exempel är Pysslingens skola i Västerås, Rotundan, som är inrymd i en före detta nattklubb och danspalats. En reflektion är att lokalernas betydelse varierar med utemiljön och typen av skola. En mindre bra utemiljö ställer högre krav på lokalerna, framförallt i de lägre årskurserna. Inte sällan är möjligheter att ordna säkra och effektiva trafiklösningar ett problem när nya skolor ska etableras. I enlighet med Pysslingens val att arbeta med stark lokal förankring och hög grad av organisatorisk mångfald har inget centralt lokalkoncept för grundskolor utvecklats. Synen på hur skollokaler ska utformas ger intryck av att vara relativt traditionell med klassrum av konventionell storlek och tillgång till samtliga specialsalar i anslutning till de vanliga klassrummen. Vid etablering av en ny enhet identifieras först behov i samspel med den aktuella kommunen. Lokaler kan ordnas på ett antal olika sätt. I vissa fall är det kommunen som producerar lokalerna i dialog med Pysslingen. I andra fall är det ett privat fastighetsbolag som producerar och hyr ut till Pysslingen på ett långsiktigt kontrakt. Det är även möjligt för Pysslingen att producera i egen regi genom samarbete med fastighetsbolag till exempel Svea fastigheter och EduCare Fastigheter AB, som är ett av Praktikertjänst AB helägt dotterbolag. Källa: Johan Göterfelt, vd, Eva Husbom, vice vd och Cecilia Sundberg, lokalansvarig för Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Se även www.pysslingen.se.

24

Fria strategier för skollokaler


Vittra i Sjöstaden (Stockholm). Foto: Patrik Cederman

Exempel 3 – Vittra Vittra har cirka 7 300 elever i åldern 1–19 år vid 26 skolor. Investmentbolaget Bure Equity är sedan 2005 ensam ägare till företaget. Företaget hade 2006 cirka 650 medarbetare och en omsättning på cirka 550 mkr. Verksamheten startade 1993 genom att två förskolor övertogs från Sollentuna kommun. Verksamheten har sedan starten haft som mål att ha en lönsamhet på fem till sju procent. Vittra menar att deras enheter kommer att nå ekonomiska resultat på denna nivå efter tre år. Enligt Vittras målbild ska företaget vara den ledande aktören ifråga om skolomvandling, den ledande enheten i de orter och områden där man är etablerad och förstahandsvalet för städer och kommuner i kunskapsoch utbildningsregioner när friskolor etableras. Eleverna ska kunna välja vidare studier utifrån sina önskningar och vara de mest eftertraktade på marknaden i samhället. Bland pedagoger ska företaget vara det mest attraktiva utbildningsföretaget. Vittras skolor finns i Stockholms- och Göteborgsområdet, i Halland, Skåne och Östergötland. Nya etableringar ska göras i samarbete med kommunerna. Vittra vill att kommunerna ska uppfatta företagets etableringar som ett bidrag för att höja skolkvaliteten i kommunen och öka möjligheten för föräldrar att välja mellan olika skolor. Det ses inte som önskvärt

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

25


att ha mer än tio procent av marknaden i en kommun, eftersom ett privat monopol enligt Vittra inte är bättre än ett kommunalt eller statligt. Nya verksamheter startas från grunden, dvs befintliga verksamheter tas inte över. Detta ses som en förutsättning för att kunna säkerställa företagets idé, pedagogiska modell och kultur. Att införa nya metoder, arbetssätt och förhållningssätt i befintliga skolor utan att pedagogerna har gjort ett aktivt val, innebär enligt Vittra, alltför stora risker för kollisioner när det gäller attityder, beteenden och värderingar. Vittra har en centralt formulerad pedagogisk modell, som ger en väl definierad arbetsstruktur. Varje elev har en ansvarspedagog som svarar för såväl den långsiktiga som den dagliga dialogen med eleven utifrån en individuell handlingsplan. Ansvaret innebär att man förutom att vara pedagog även har ansvaret för en grupp åldersintegrerade elever. Det är med ansvarspedagogen som den nära kontakten och ömsesidigheten ska finnas för såväl elever som föräldrar. Varje ansvarspedagog har ansvaret för en grupp elever, en ansvarsgrupp. Antalet elever i ansvarsgruppen varierar mellan sju och trettio beroende på verksamheten och elevernas ålder. Läsåret inleds med ett träningsläger om fyra veckor, och är sedan indelat i sexveckorsperioder. I grundskolorna är sexveckorsperioderna indelade i projekt respektive ämnesspecifik tid. Sexveckorsperioden inleds med projekt så att arbetet under den ämnesspecifika tiden stödjer behoven hos eleverna och erfarenheterna från projektperioden. Projekten är två till tre veckor beroende på mål och art. Varje sexveckorsperiod avslutas med avstämning mot mål i elevens handlingsplan samt s k kunskapssol och projektkarta. Under projektveckan fortlöper ämnena idrott och moderna språk. I ämnena svenska, matematik, engelska och de delar av natur- och samhällsämnena som inte ingår i projekten genomförs arbetet i sammanhängande arbetspass om 2–2,5 timmar. Vittra menar att en viktig förutsättning för att elevens individuella handlingsplan ska styra arbetet är att pedagogrollen anpassas utifrån elevernas olika uppgifter och de situationer som uppstår under arbetet. En annan viktig förutsättning är att pedagogernas arbetstider är anpassade till elevernas verksamhetstider. Pedagogerna är tillsammans med eleverna under hela skoldagen. Verksamhetstider för elever mellan 6–9 år är 7.30–17.30, för äldre grundskoleelever 8.30–15 och för gymnasieelever 8.30–16. Vittra har som tumregel att halva skoldagen är pedagogstyrd och andra halvan elevstyrd. Under såväl den pedagogstyrda som elevstyrda tiden ska pedagogerna finnas tillgängliga för eleverna i olika roller och undervisningsformer. Det kan till exempel handla om ren kunskapsförmedling vid

26

Fria strategier för skollokaler


föreläsningar i storgrupp om 40–150 elever, fördjupningar och övningar i smågrupper, handledning individuellt och i grupp, seminarier i större och mindre grupper och samtal om personlig utveckling och lärande. Skoldagen börjar med samling i respektive ansvarsgrupp. Samlingen hämtar sin inspiration i aktuella händelser som eleverna är upptagna av. Dagen avslutas med en gemensam samling, då ansvarspedagog och elever tillsammans ”knyter ihop” dagen. Vittra äger inga egna fastigheter, det innehav som tidigare funnits har sålts. Hyresvärdar är kommunen, Kungsleden och en rad andra privata fastighetsägare. Företaget har utvecklat ett koncept för sina skolor, som ska stödja den pedagogiska modellen. Mellan olika skolor ska det finnas tydliga likheter, som gör att en besökare känner igen skolan som en Vittraskola. Centralt i konceptet är öppna planlösningar. Mikael Nyström, fastighetsansvarig för Vittra, menar att öppenheten kräver en viss kultur. Man kan förundras över hur 150 elever kan vara så tysta, säger Mikael Nyström. Det märks en stor skillnad mellan en ny skola och en mer etablerad skola vad gäller ljudnivå och förklaringen är att kulturen behöver tid innan den sätter sig. Pedagogerna ges ständigt kompetensutbildning, vilket enligt Mikael Nyström är en förutsättning för att konceptet ska fungera. Viktiga samarbetspartners och leverantörer som uppfyllt Vittras behov av lokaler har varit byggföretaget Wästbygg, fastighetsägaren Kungsleden och arkitektföretaget Creacon Arkitekter. Det finns ett ramprogram som är väl genomarbetat och granskat av alla berörda myndigheter. Erfarenhet visar att ramprogrammet är en bra grund för att ta fram lokaler som passar Vittras behov. Kvalitetsmätningar, vilka görs regelbundet, visar att medarbetarna även är nöjda med lokalerna. Vid nya etableringar är ett krav att platsen är väl lokaliserad i förhållande till infrastruktur. Mindre lyckade etableringar har gjorts där försörjningen med till exempel busstrafik varit otillräcklig. Ytterst är det alltid styrelsen som fattar beslut om nya etableringar. Under 2006 och 2007 byggs en ny skola i Upplands Väsby för 440 elever i årskurserna F–9. Skolan är typisk för hur Vittra vill utforma sina skolor. I anslutning till platsen där skolan byggs bedriver Vittra en verksamhet inhyst i paviljonger med 175 elever. Pedagoger och elever i denna verksamhet kommer att flytta över till den nya skolan när den är färdigställd. Ritningar och planer finns anslagna i den tillfälliga skolan och pedagoger och föräldrar har kunnat lämna synpunkter och förslag på förändringar. Mikael Nyström konstaterar att det finns en gräns för hur länge förslag

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

27


kan beaktas i byggprocessen, sent i processen kan kostnaderna bli för stora. Skolan i Upplands Väsby har en yta (LOA) på 3 000 kvadratmeter. Gymnastiksal kommer att hyras av en närliggande kommunal skola. Vittra löser genomgående behovet av denna typ av lokaler på detta sätt, med ett fåtal undantag. Skolan består av två våningsplan. Stora delar av entréplanet upptas av matsal, kök och kapprum. Matsalen är utrustad med en scen och en filmduk. Skolan har en huvudentré där eleverna har sina personliga platser för avhängning av ytterkläder och byte till skor för inomhusbruk. Övervåningen består av en stor öppen lärohall med ett 40-tal datorarbetsplatser och cirka 15 bord med plats för sex personer. I anslutning till lärohallen finns mindre lärosalar med bord för flexibel möblering och sittplatser för cirka 20 personer. Dessa rum ansluter till den stora lärohallen med glaspartier. På detta våningsplan finns även lokal för ämnet estet, Vittras motsvarighet till trä- och textilslöjd, samt NO. Pedagogerna har sina arbetsplatser samlade i ett större rum, inrett som ett kontorslandskap. Rumshöjden är genomgående tre meter, förutom i aulan, entrén och kapprummet där den är fem meter. Golven är mestadels av ekparkett. Skolan i Upplands Väsby kommer att ägas av Kungsleden och hyrs av Vittra enligt kontrakt med en förhållandevis lång kontraktstid. Vittra är ansvarig för inre underhåll och har avtal med entreprenörer, som ambulerar mellan flera av Vittras skolor i regionen. Källa: Intervju med Mikael Nyström, fastighetsansvarig. Se även www.vittra.se.

28

Fria strategier för skollokaler


Ekhagens Friskola, Täby. Foto: Birger Hultman

Exempel 4 – Täby Friskola Täby Friskola har cirka 600 elever i åldern 6–16 år i sju skolor. Första skolan startade 1994. Skolan driver också fem fritidshem i skollokalerna och en förskola för cirka 40 barn. Ett antal områden är prioriterade: baskunskaper, språk, kultur och etik. Satsningen på språk innebär att eleverna läser extra mycket svenska och engelska. I femte klass läser alla elever tyska, spanska och franska för att i sjätte klass ha underlag för att välja språk att koncentrera sig på. Alla har drama på schemat under några år. Dans är ett eget ämne med egen kursplan och alla elever har minst en lektion dans i veckan. Skolan erbjuder fritidshem för alla elever, vilkas föräldrar så önskar. Läsåret 2005 genomförde Skolverket inspektion av alla Täbys skolor. Täby Friskola fick gott betyg av Skolverket, som sammanfattningsvis bedömde att ”verksamheten i Täby Friskola är av god kvalitet. Det pedagogiska arbetet överensstämmer väl med läroplanens krav och tryggheten är genom skolans goda arbete med värdefrågor stor på skolan. Skolan uppnår också goda kunskapsresultat”. Birger Hultman, Täby Friskolas vd, menar att skolans största konkurrensfördel är dess lärare. Lärarna handplockas till verksamheten och lönenivån måste vara mycket attraktiv. Lokalerna framställs däremot som mediokra eller t om av relativt dålig kvalitet. När nya medarbetare anställs finns en

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

29


medvetenhet om de speciella förutsättningarna i form av svaga lokaler och extra arbetsuppgifter, bl a administration av olika slag. Till två av skolorna hyr Täby Friskola lokaler av kommunen, övriga hyrs in från privata fastighetsägare. Den första skolan bestod av två stycken baracker och en äldre villaliknande byggnad. Barackerna hade lämnats kvar efter ombyggnad av den närliggande skolan. Nästa skola som öppnades var en före detta konsumbutik med tillhörande bostadslägenheter. Birger Hultman blev tvungen att köpa fastigheten privat för att friskolan inte beviljades lån. Genomgående har friskolan haft problem att finansiera investeringar med lån. Det har även varit svårt att hyra lokaler av privata fastighetsägare, eftersom dessa ser problem med att ha en skola som hyresgäst i lokaler som delas med vanliga kontorsverksamheter. Även momsproblematik har försvårat uthyrning från privata hyresvärdar. Skolan arbetar för att hålla administrativ personal till ett minimum. Rent administrativ personal utgörs i stort sett endast av vd. Flertalet av de administrativa uppgifterna fördelas ut till lärarna. Lärarna ansvarar även för viss skötsel i anslutning till lokalerna. Två fastighetsskötare, båda pensionerade, finns dock som timanställda av skolan. En av skolorna är inhyst i en lokal som på kvällstid och helger är kvartersgård för hyresbostäder. Upplägget ger en låg hyra, eftersom den utgår för den tid av dygnet som lokalen utnyttjas. En äldre, nedläggningshotad kommunal skola, med ett 25-tal elever i en skolbyggnad med kapacitet för cirka 150 elever har tagits över från kommunen. Kommunen hyr ut lokalerna till Täby Friskola och avtalet upplevs som mycket förmånligt, med hyra väl under marknadshyra och med en hög servicenivå. Levererad service upplevs dock som lägre än avtalad, då utlovade åtgärder tenderar skjutas på framtiden och utföras först när situationen är akut. En positiv effekt av att ta över den här skolan var att den gav möjlighet att trygga tillgången på lokaler för träslöjd och idrott. Tidigare hyrde Täby Friskola lokaler för dessa aktiviteter av bl a kommunen per timme, men efter att en kommunal skola revs stod skolan utan alternativ. Lösningen blev att elever skjutsas från de övriga skolorna, som är spridda över kommunen. När skolan hyr av privat fastighetsägare gälle vanliga kontorshyror. Dessutom finns restriktioner för nyttjandet. Det finns en oro för att störningar ska förekomma för övriga hyresgäster eller grannar. Skanska och Vasakronan har t om vägrat hyra ut till Täby Friskola med hänvisning till problem med närliggande grannar. Momsproblematiken har också varit en försvårande omständighet vid kontakt med privata fastighetsägare.

30

Fria strategier för skollokaler


Merkostnader uppstår för den privata hyresvärden, vilka påförs hyran för den fristående skolan. Momskompensation ska utgå från kommunen, men regelverket och dess tolkning upplevs som opålitligt och försvårar långa åtaganden med hyresvärdar. Täby Friskola har genomgående traditionella klassrum. Det finns en övertygelse om att detta är det mest lämpliga för undervisningen. Dessutom tillämpas åldersindelade klasser, vilket sammantaget, enligt Birger Hultman, kräver både fler lärare och större ytor än vad till exempel Kunskapsskolan behöver. För att trots dessa kostnader skapa en rimlig ekonomi krävs att klasserna är helt fullsatta. Det är på marginalen med de två, tre sista eleverna som lönsamhet kan skapas. Ansvaret för att klasserna är fulla fördelas ut till lärarna, som själva rekryterar elever. Idrottshallar hyrs av kommunen men det finns även privata alternativ som undersöks. När en gymnastiksal hyrs ges inte tillgång till angränsande personalutrymmen och det är inte heller möjligt att låna utrustning och inventarier, varför förvaringsutrymmen måste lösas. Skolan som gymnastiksalen tillhör har även möjlighet att använda lokalen för andra ändamål än idrott, vilket inte är möjligt för den fristående skolan. Mat ordnas genom catering eller egen restaurangverksamhet. I ett fall fanns en restaurang i anslutning till en av skolorna, men efter en lång rad ägarbyten kunde restaurangen inte längre leverera luncher till skolan. Slutligen tvingades Birger Hultman att själv köpa restaurangverksamheten för att lösa problemet. I låg- och mellanstadieklasserna äts maten i klassrummen. Eleverna har vid vissa tillfällen haft möjlighet att äta i en angränsande kommunal skolas matsal, men har efter en tid vägrat gå dit eftersom de upplever miljön i klassrummen som trevligare. Lösningen har blivit att luncherna äts i klassrummen med lärare närvarande, vilket har gjort att lunchen har fått en pedagogisk betydelse, i någon mening ungefär som i förskolan. Fritidsverksamhet bedrivs i samma lokaler som skolan, vilket har gjort det nödvändigt med vissa anpassningar. Bland annat krävs utrymme för att tillreda mellanmål. Speciella personalutrymmen finns i mycket liten omfattning i anslutning till klassrummen. Detta är en förutsättning som de anställda är medvetna om när de påbörjar sin anställning vid Täby Friskola. Den serie etableringar som gjorts sedan 1994 har i många avseenden styrts av tillfälligheter. I en del fall har möjligheter att ta över lämpliga lokaler uppkommit och i andra fall har föräldrar kommit med förfrågningar. I ett

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

31


fall fanns det ett överskott på förskolelokaler i kommunen. I ett annat fall tryckte föräldrar på för att Täby Friskolor skulle starta en skola för årskurs 7–9. Detta visade sig i många avseenden mer krävande än förväntat. För att kunna skapa en ekonomiskt bärkraftig verksamhet krävs en viss volym och mindre än två parallella högstadieklasser är, enligt Birger Hultman, inte möjligt. Vid en ny etablering är den ekonomiska kalkylen relativt enkel. Hur många elever kan tas emot, vad kostar de lärare som behövs och vad kostar lokalerna? Övriga poster bedöms som marginella i sammanhanget. Avslutningsvis konstaterar Birger Hultman att man kan fråga sig varför man vill driva en mindre fristående skola. En ”vanlig” rektor vill inte hantera alla lokalfrågor på det mycket detaljerade och komplicerade sätt som krävs för den lilla fristående skolan, vill inte med jämna mellanrum ställa upp som vikarie på fritids när lärare är sjuka och vill inte leva med obehaget att inte veta om pengarna räcker för att bedriva verksamheten även nästa termin. Källa: Intervju med Birger Hultman, vd för Täby Friskola. Se även www.tabyfriskola.se.

32

Fria strategier för skollokaler


Cybergymnasiet på Kvarnholmen i Nacka. Foto: Björn Hårdstedt

Exempel 5 – Cybergymnasiet Cybergymnasiet startades 2000 av Greger Fjell och Gösta Rydell. Idag består verksamheten i huvudsak av fyra gymnasieskolor belägna i Nacka, Stockholm, Göteborg och Malmö samt en grundskola i Nacka. 2006 hade Cybergymnasiet totalt cirka 1 700 elever. Programmen som ges är samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, elprogrammet, medieprogrammet och estetprogrammet. Jämfört med Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra är det en betydligt mindre aktör, som i många avseenden hanterar lokalfrågor på det sätt som enstaka fristående skolor gör. Inslaget av entreprenörskap och stark kostnadsmedvetenhet är stort. Cybergymnasiet vill ”stå för den utbildning som har alla de kvaliteter som förknippas med en traditionell gymnasieutbildning, men som är utformad med hänsyn till dagens ungdomars livsstil”. Denna ambition har bl a lett till ett tidssystem med för- och eftermiddagsundervisning för gymnasieutbildningarna. Eleverna kan välja mellan att gå förmiddagar 8–12 eller eftermiddagar 12-16. Detta kräver ett förlängt läsår på 40 studieveckor fördelade på fyra s k studieperioder om 10 veckor vardera, för att det totala antalet timmar ska bli tillräckligt. Antalet lärarledda lektioner ska vara minst lika många som i den kommunala skolan. Cybergymnasiet menar att upplägget ger flera fördelar. Till exempel ger de koncentrerade

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

33


skoldagarna tid över för olika specialintressen, som musik och idrott. Skolorna upplevs även som mer småskaliga, samtidigt som administrativa och ekonomiska stordriftsfördelar kan bibehållas. Konceptet har mött vissa problem, bl a har förmiddagspassen varit betydligt mer attraktiva än eftermiddagspassen. Ungefär 80 procent av eleverna har föredragit förmiddagspassen, vilket har medfört ett sämre resursutnyttjande än önskat. Den tidsmässiga uppdelningen har inte varit möjlig att applicera på grundskolan, som bl a ställer andra krav på antal årliga undervisningstimmar. Pedagogiken är i övrigt traditionell, vilket gör att det inte ställs några särskilda krav på klassrummens utformning eller funktion. Vid samtal med Cybergymnasiets två grundare beskrivs de fristående skolorna som lokalhyresmarknadens ”pest och kolera”. En hyresvärd uppfattar aldrig en skola som ett positivt inslag utan ser mest problem i form av klotter, oväsen och stort slitage på fastigheterna. En skola är med andra ord så långt man kan komma från en prestigehyresgäst, som kan attrahera andra företag till fastigheten eller området. Dessutom finns det ekonomiska argument som talar emot att hyra ut till skolverksamhet eftersom utbildningsverksamhet inte är momspliktig (se avsnitt 3.2 om momsproblematiken). Moms från tidigare ombyggnader måste påföras hyran för den fristående skolan under en tioårsperiod från det att åtgärden genomfördes. Detta medför att det vanligen endast är mycket slitna lokaler där inga ombyggnader utförts under de senaste tio åren som kan komma i fråga. Momsproblematiken betyder också att det är billigare att bygga om i egen regi än att anlita entreprenörer alternativt låta hyresvärden göra detta. Det utgår inte moms på lön i företaget men väl moms på fakturor, även om de bara avser lönekostnader. Detta leder till att alla ombyggnader måste bekostas helt av friskolan. I bästa fall kan hyresvärden bära kostnaden för ventilationsaggregaten. Dessutom anser hyresvärdarna ofta att en skolanpassning känns som en osäker investering, som troligtvis inte kan brukas av efterföljande hyresgäst. Cybergymnasiet har valt radikala vägar för att minimera byggkostnaderna för sina skolor. Det har till exempel visat sig lönsamt att ha egen byggpersonal anställd för att kunna genomföra både enklare och mer genomgripande förändringar av inhyrda lokaler. Totalt är det cirka 10 personer som är tillsvidareanställda och lika många har dessutom projektanställts för kortare perioder. Vidare görs all projektering på egen hand, utan att formell utbildning finns. Det finns dock undantag, vid till exempel stomändringar anlitas konstruktör och brandskyddsdokumentation upprättas alltid av brandskyddsingenjörer.

34

Fria strategier för skollokaler


Inköp hanteras både kreativt och omsorgsfullt. Mycket av byggmaterialet köps in begagnat, såsom dörrar, belysningsarmaturer, glaspartier etc. Kontorsmöbler köps bl a in vid försäljningar i samband med bolagskonkurser. Skåpinredningar, men även andra möbler köps från IKEA, som bedöms ha fullt tillräcklig kvalitet i förhållande till i särklass lägst pris. Ofta är det dessutom möjligt att köpa stora serier av utgående produkter till kraftigt rabatterade priser av många möbelhandlare. Vid något tillfälle köptes stora volymer stolar från en IKEA-butik nere i sydöstra Europa, vilket inklusive transportkostnader gav besparingar på cirka 30 procent, jämfört med att göra inköpen i Sverige. Cybergymnasiet har ambitionen att växa. Tillgången på lämpliga lokaler upplevs som det största hindret för nya etableringar. Kraven är många. Till exempel krävs en lokalisering som är attraktiv för eleverna. För gymnasieskolorna efterfrågas innerstadsläge, närhet till spårbunden kollektivtrafik samt närhet till kaféer och affärer. Storleksmässigt kräver upplägget med förmiddags- och eftermiddagsundervisning att det går att bilda enheter om cirka 1 000 elever, absolut inte färre än 500, för att de fasta kostnaderna ska vara möjliga att bära. För att upptagningsområdena ska bli tillräckligt stora kan endast Stockholm, Göteborg och Malmö komma i fråga. Det pågår ständigt en jakt efter nya lokaler bl a med hjälp av mäklare. Annars handlar det om slumpmässiga kontakter och systematisk genomsökning av alla områden som kan vara möjliga, dvs att åka runt och kontakta fastighetsägare direkt när en lokal verkar vara ledig. Fysiska krav på lokalerna är takhöjd på minst 2,7 meter (krav enligt BBR) och helst stomme av typ pelardäck för största flexibilitet. Svårigheterna att hitta lämpliga lokaler har tvingat fram okonventionella lösningar. I Malmö har en gammal växelstation som tidigare använts av Telia blivit skolbyggnad. Byggnaden är bokstavligen bombsäker med kraftiga betongväggar och svår internlogistik. Läget är dock bra, centralt med gångavstånd till centralstationen. Fastighetens tekniska egenskaper och utformning gjorde dock att konkurrensen från andra kommersiella användningsområden inte var speciellt stark. Förutom att arbeta med fokus på kostnader vid inhyrning och anpassning av lokaler eftersträvas även hög lokaleffektivitet. På Kvarnholmen i Nacka driver Cybergymnasiet två skolor, en gymnasieskola med cirka 650 elever (samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet, elprogrammet, medieprogrammet och estetprogrammet) och en grundskola för årskurs 6-9 med cirka 170 elever. Grundskolan har kapacitet att ta emot ytterligare 80 elever i befintliga lokaler. Matsal och

3. Beskrivning av fem fristående skolföretag

35


gymnastiksal (cirka 1 100 kvadratmeter) finns i anslutning till skolorna. För grundskolan är ytan per elev 10-11 kvadratmeter (avser 170 elever) och för gymnasieskolan 5–6 kvadratmeter per elev exklusive gymnastiksal. Gymnastiksalar i innerstadslägen måste hyras in på timbasis från kommunen. Det är inte ekonomiskt möjligt att bära den kostnad som marknadspris för att stadigvarande disponera drygt 1 000 kvadratmeter innebär. En gymnastiksal kan enligt Greger Fjell i bästa fall beläggas 1 000 timmar per år. För ett innerstadsläge i Stockholm skulle detta ge ett timpris på cirka 2 000 kr. Alternativet att hyra av kommunen för betydligt lägre timpriser är därför mer attraktivt. Källa: Intervjuer med Greger Fjell, styrelseordförande och huvudägare, Gösta Rydell, vd och huvudägare. Webbadress: www.cybergymnasiet.se.

Cybergymnasiet på Kvarnholmen i Nacka. Foto: Björn Hårdstedt

36

Fria strategier för skollokaler


4. Slutsatser

Barn vid Täby Friskola. Foto: Birger Hultman

En viktig slutsats när det gäller strategier för lokaleffektivitet är att de större fristående skolorna använder metoder som sannolikt är tillämpbara även i kommunala skolor – och i många fall även tillämpas. Kunskapsskolans lokalkoncept har till exempel sitt ursprung i en kommunal skola. De mindre skolornas arbetssätt är svårare att överföra till en kommunal skola, helt enkelt för att det bygger på småföretagarens möjlighet att vara utpräglat opportunistisk och flexibel. Exempel som kan nämnas är en rektor med ständig beredskap att rycka in när lärare är sjuka och inköp av inredning från IKEA i länder med lägre butikspriser. De fristående skolorna har vissa uppenbara fördelar jämfört med de kommunala skolorna. En sådan är möjligheten att välja plats för etablering beroende på marknad. Skolan kan bygga upp en kö och ständigt ha fullt utnyttjade lokaler. Kravet på långsiktighet är inte heller av samma karaktär i den fristående skolan, som för den kommunala. Detta är tydliga konkurrensfördelar, men samtidigt finns en rad hinder, som delvis belyses i kapitel 3 i denna rapport. Gemensamt för de fristående skolorna är deras förutsättningslösa förhållningssätt, som bl a tar sig uttryck i hur regler och normer ifrågasätts. Ett friare tankesätt gör att rutinmässiga lösningar omprövas och nya lösningar prövas vilket resulterar i både bra och dåliga erfarenheter.

4. Slutsatser

37


Att tänka nytt och ändra invanda föreställningar är svårt. Några av de fristående skolorna konstaterar att möjligheten att starta med en oskriven tavla och erbjuda ett koncept som är en given förutsättning när nya medarbetare ansluter till verksamheten, är en förutsättning för att lyckas. Finns en förväntan på personalrum eller att klassrum i traditionell mening ska finnas, blir förändringsprocessen svår när villkoren förändras drastiskt.

Lokalernas strategiska betydelse I Kommunförbundets rapport Lokalernas betydelse för skolan (Svenska Kommunförbundet, 2003) visas att det finns en koppling mellan hur skolans personal och elever uppfattar kvaliteten på sin verksamhet och vilka betyg eleverna får i årskurs nio. Vidare visas att lokalerna och fastighetsförvaltningen har en signifikant betydelse för skolans effektivitet, men att lokalernas betydelse är väsentligt lägre än betydelsen av ett gott ledarskap och duktiga lärare. Lokalfrågorna är strategiska för de fristående skolorna och detta märks inte minst på att lokaler är en ledningsfråga, som i många fall sköts av vd eller av lokalansvarig, som är direkt underställd vd i företaget. Orsaken till detta är både lokalfrågans ekonomiska dignitet (ca 20 procent av kostnaderna, se tabell nedan) och att det finns en intuitiv förståelse för att lokalerna påverkar skolans attraktivitet. Det sistnämnda är i allra högsta grad tydligt hos Kunskapsskolan, men även hos Vittra. Undervisning

Lokaler och inventarier

36 600

13 800

4 100

52 %

19 %

6%

42 800

17 600

3 800

51 %

21 %

5%

Samtliga fristående skolor

36 900

13 900

4 900

54 %

20 %

7%

Allmän inriktning

34 800

14 900

4 800

51 %

22 %

7%

Speciell pedagogik

37 300

12 300

5 000

57 %

19 %

8%

Samtliga kommuner Storstäder

Skolmåltider

Total­kostnad 70 800 83 200 68 900 67 600 6 600

Huvudmannens kostnad per elev 2005 (Skolverket, 2006). Kommunala och fristående skolor redovisar totalt sett ungefär lika stora lokalkostnader. Jämförs lokalkostnaderna för kommunala skolor i storstäder (här definierade som kommun med folkmängd större än 200 000 invånare) med lokalkostnaderna för de dominerande inriktningarna för fristående skolor, indikerar siffrorna att de fristående skolorna har lägre lokalkostnader.

38

Fria strategier för skollokaler


De tre stora skolföretagen i den här studien har i kraft av sin storlek möjlighet att agera på ett helt annat sätt än studiens två mindre skolföretag. Trots betydande skillnader i resurstillgång finns det gemensamma nämnare för samtliga skolföretag. Tillgången på lämpliga lokaler och lokalkostnadernas storlek är avgörande för om en etablering är intressant eller inte oavsett storlek på skolföretaget. Samtliga företag gör mer eller mindre systematiska överväganden och djupgående analyser för att skapa så effektiva lokaler som möjligt. De har en tydlig strävan mot att varje kvadrat­ meter av lokalerna ska vara så nyttig som möjligt. Arbetssätten för att nå dit varierar däremot stort. Kunskapsskolan utmärker sig med långt utvecklade lokalkoncept och en professionalisering av hela lokalfrågan bl a genom att ha en chefsarkitekt i företaget. Pedagogik och fysisk miljö samverkar i lokaler som dessutom är yteffektiva på ett genomtänkt sätt. Medan vissa skolor tycks kämpa för att lokalerna inte ska vara en försvårande omständighet går Kunskapsskolan så långt att lokalerna får rollen att möjliggöra de pedagogiska grundidéerna. Detta synsätt paras med en övergripande strävan att söka effektivitet. Genomgående tema är multipla och överlappande funktioner för alla ytor. Lika långt går inte Pysslingen. Här är tanken mer traditionell, samtidigt som en grundbult i Pysslingen är den lokala förankringen och det lokala initiativets styrka, mångfalden i organisationen, gör att centralt utvecklade koncept inte passar in. Däremot finns en stor medvetenhet och vilja att skapa ändamålsenliga lokaler som är yteffektiva. Pysslingen har också visat prov på kreativa och framsynta lokallösningar när man utvecklade mobila förskoleenheter, som dock marknaden har sett till att göra tämligen permanenta på de platser, där de ursprungligen placerades. Det tredje stora skolföretaget, Vittra, liknar Kunskapsskolan med en ­centralt formulerad pedagogisk idé och tillhörande lokalkoncept. I Vittras skolor finns arbetsplatser för personal och de flesta specialsalar (förutom idrottshallar som vanligen hyrs in), vilket gör att jakten på kvadratmeter inte är lika långt driven som i Kunskapsskolan. Den öppna planlösningen i Vittras lokaler är en tanke som delas av Kunskapsskolan och i båda fallen konstateras att det krävs både utbildning och en medveten kultur för att lokalerna ska fungera som avsett och ge en bra arbetsmiljö. De mindre skolföretagen visar på inbördes intressanta likheter. Strategierna präglas av småföretagets brist på finansiell styrka, som kompenseras genom omsorgsfullt och kreativt agerande i varje fråga som har ekonomiska konsekvenser. I de mindre fristående skolföretagen är det personliga

4. Slutsatser

39


risktagandet tydligt och det är en realitet att privat investerat kapital kan gå förlorat. Lösningar som i de större företagen, eller för att inte nämna i en kommun, skulle uppfattas som aparta är fullt rationella i de sammanhang som dessa företag tillhör. De har möjlighet att se på verksamheten utan begränsningar i form av förhärskande traditioner och maktstrukturer. Vd ser det som självklart att återkommande vikariera som lärare i fritidsverksamheten. Fullt fungerande begagnade belysningsarmaturer köps in till en bråkdel av vad nya kostar, utan att hanteringen uppfattas som ett hinder i byggprocessen. Personalrum ses inte som en rättighet utan snarare kvadratmetrar som riskerar att utnyttjas dåligt under en normal arbetsdag. De illustrativa exemplen är många, men gemensamt är att medarbetarna har en flexibel syn på de yttre villkoren och däribland lokaler. Fördelen som dessa skolföretag har är att de startar med ett rent bord. Om en etablerad verksamhet med helt andra initiala förutsättningar skulle vilja förändra sig i en liknande riktning, skulle utmaningen förmodligen bli betydande. Vittra konstaterar detta på ett tydligt sätt och avstår från att ta över befintliga verksamheter, eftersom de menar att det finns alltför stora risker när attityder, beteende och värderingar ska förändras.

Investeringsprocessen Samtliga företag i studien bedömer nya etableringar utifrån strikt affärsmässiga grunder. Lokalerna får inte bli en för stor kostnadspost i skolans totala budget eftersom etableringen då inte är intressant oavsett vilken efterfrågan som finns på den tilltänkta etableringsplatsen. Kunskapsskolan har en process där marknadsförutsättningar analyseras och bedömningar görs av efterfrågan och konkurrens. Möjliga lokaler analyseras utifrån de fysiska förutsättningar som det väl genomarbetade konceptet ger, samt vilka kostnader som nödvändiga anpassningar bedöms medföra. Om kalkylen ska kunna godkännas får inte lokalkostnadernas del av den totala budgeten bli större än en tydligt definierad nivå. Bilden vägs samman och om analysen visar att etableringen totalt sett är lämplig lämnas frågan till bolagets styrelse för beslut. Pysslingen har en minst lika strukturerad process för beslut om nyetableringar. Man framhåller även att behov av etablering identifieras i nära samarbete med aktuella kommuner, vilket man ser som nödvändigt för att de initiala förutsättningarna ska bli så goda som möjligt för den nya skolan. Den lokala förankringen och anpassningen lyfts fram som en framgångsfaktor av Pysslingen. Även Vittra poängterar samverkan med kommunen när en etablering ska genomföras. Vittra har också en systematisk process för bedömning av nya etableringar och beslut om genomförande fattas av bolagets styrelse.

40

Fria strategier för skollokaler


För de två mindre företagen är investeringsprocessen mer präglad av opportunism och gynnsamma tillfälligheter. Cybergymnasiet har en ambition att växa, men förmår bara göra detta i en mycket försiktig takt. Analyser och ekonomiska överväganden följer naturligtvis principiellt samma struktur som för Kunskapsskolan, Pysslingen och Vittra, men brist på finansiell styrka gör att riskpremien i många fall blir för stor. De initiala kostnaderna är för stora och intäkterna dröjer för länge. Täby Friskola tycks i ännu högre grad ensidigt ha responderat på de möjligheter som uppstått. Detta har resulterat i en ineffektiv geografisk spridning över hela kommunen och en verksamhet bestående av enheter, som enskilt är så små att det finns risk för negativa skaleffekter. Samtliga företag i studien bedriver ekonomiskt uthållig verksamhet. Inget av företagen bedöms skapa några betydande överskott, de eventuella vinster som uppkommer återinvesteras till största delen i verksamheterna. Varje ny etablering är ett risktagande och största hindret är oftast problem med att lösa lokalfrågan. Kraven på fastighetens fysiska förutsättningar och lokalisering är specifika, hyresvärdarna ser betydande problem med fristående skolor som hyresgäster, kreditgivare är återhållsamma (åtminstone när det gäller de mindre företagen) och momsproblematiken driver upp kostnaderna ytterligare både vad gäller byggkostnader och hyra till privata fastighetsägare. Sammantaget är nålsögat som ska passeras litet.

Lokaleffektivitet och lokalkostnader Vissa av företagen har refererat till nyckeltal för yta per elev, men genomgående har problem uppstått när dessa tal ska göras jämförbara. Matsalar, slöjdsalar, gymnastiksalar och andra speciallokaler kan utgöra betydande ytor och hanteras på de mest skiftande sätt av de fristående skolorna. Ofta är strategin att hyra in dessa typer av lokaler per timme eller söka lösningar där undervisning kan genomföras utan att specialanpassade lokaler behövs. I något fall har lösningar prövats som inte har godkänts av Skolverket och den fristående skolan har fått förändra sitt arbetssätt. REPAB har sammanställt riktvärden för ny- och ombyggda skolor, se figur på nästa sida. Sannolikt ligger de fristående skolorna nära dessa nivåer och i något fall troligen i underkant. Nyckeltal för lokaleffektivitet bedöms med andra ord som problematiska att redovisa på ett meningsfullt sätt eftersom de kommer att vara behäftade med en lång rad reservationer. Det är intressantare att reflektera över de metoder som används för att åstadkomma en så god lokaleffektivitet som möjligt. En observation är att inget av de studerade företagen har uppgett att man gått för långt i sin strävan efter lokaleffektivitet och låga

4. Slutsatser

41


Typ av skola Förutsättningar

Låg- och mellanstadieskola

Högstadieskola

Gymnasieskola

· Ny- eller ombyggd skola

· Ny- eller ombyggd skola

· Ny- eller ombyggd skola

· Integrerad fritidsverksamhet

· Flexibla undervisningsytor och grupprum med olika användningsområden

· Kombination av teoretiska och praktiska program

· Flexibla undervisningsytor och grupprum med olika användningsområden

· Delar av kommunikationsytorna kan användas för aktiviteter

· Delar av kommunikationsytorna kan användas för aktiviteter

· Flyttbara möbler med enhetlig standard

· Flyttbara möbler med enhetlig standard

· Skola med minst 150 elever

· Flexibla undervisningsytor och grupprum med olika användningsområden · Delar av kommunikationsytorna kan användas för aktiviteter · Flyttbara möbler med enhetlig standard

· Skola med minst 150 elever

· Skola med minst 150 elever

Riktväde per elev

7-9 kvm

8-12 kvm BRA/elev

8-12 kvm BRA/elev

Medianväde för grundskolor i REPABs statistik

13,5 kvm BRA/elev

13,5 kvm BRA/elev

14,4 kvm BRA/elev

BRA

Med bruksarea avses area av nyttjandeeenhet eller annan grupp av sammanhörande mätvärda utrymmen begränsade av omslutande väggars insida. I bruksarea ingår alla areor inklusive driftutrymmen.

Riktvärde

Angivna värden baseras på erfarenhetsvärden från nybyggda eller ombyggda skolor, som planerats för att få effektiva, flexibla skolor med hög lokaleffektivitet och god skolmiljö.

Riktvärden för ny- eller ombyggda skolor enligt REPAB (REPAB 2004).

lokalkostnader. Ingen har menat att det är för trångt eller att lokalernas utformning har en negativ inverkan på undervisningen. Tvärtom har vissa lokaleffektiviserande åtgärder upplevts ge positiva effekter, så som till exempel det pedagogiska värdet av att äta lunch i klassrummet eller avskaffande av korridorer. Samtidigt är det oundvikligt att vissa av åtgärderna påverkar välbefinnandet på ett negativt sätt. Denna rapport fördjupar sig inte i vilka effekter till exempel olika rumsliga aspekter för med sig. Bjurström och Jong (2006) samt Thörnquist (2005) behandlar detta på ett belysande sätt med många intressanta exempel. Grundmetoden för att åstadkomma lokaleffektivitet är självklart att arbeta för att minska den totala mängden yta per elev. Öppna miljöer, dvs större sammanhängande ytor utan särskiljande väggar, återfinns hos flera av de fristående skolorna. En strävan finns mot att skapa så flexibla och allmängiltiga undervisningsytor som möjligt. Ju fler funktioner som varje

42

Fria strategier för skollokaler


rum kan fylla desto effektivare kan ytorna användas. Stor kreativitet krävs för att möjliggöra undervisning i starkt disparata ämnen i samma lokal utan att mentala föreställningar försvårar lärandet. Korridorer är ytor som inte tillför nyttig undervisningsyta och det är därför naturligt att på olika sätt minimera dessa ytor. Kunskapsskolan är mest radikal i detta avseende och väljer lösningar där korridorer i stort sett inte finns alls. Specialsalar av olika slag är genomgående ett problem för de fristående skolorna att lösa på ett effektivt sätt. Exempel på lösningar är att arbeta för hög grad av samutnyttjande mellan flera enheter (Täby Friskola och dess lösning för träslöjd) och att hyra lokaler på timbasis, vilket är vanligt när det gäller gymnastiksalar. Även tidsmässigt kan nyttjande av lokaler hanteras på nya sätt. Cybergymnasiet tillämpar ett system med delad skoldag för att öka lokalnyttjandet över dygnet, vilket dock har stött på praktiska problem och dessutom inte är möjligt för grundskolan. God lokaleffektivitet syftar till att hålla kostnaderna för lokaler låga. Utrymmet som skapas utnyttjas på olika sätt av företagen i studien. Gemensamt är att fördelningen av resurser ska leda till en stärkt konkurrenskraft. Kunskapsskolan har ett välutvecklat koncept där ytan per elev blir låg, ner mot sex kvadratmeter (med reservation för jämförbarhet). Samtidigt är ambitionen hög vad gäller till exempel materialval, ljus och rymd, vilket naturligtvis leder till betydande kostnader. Totalt ska ändå lokalerna vara kostnadseffektiva men framförallt stödja skolans pedagogiska koncept på ett bra sätt. Cybergymnasiet visar prov på stor uppfinningsrikedom och kreativitet för att hålla nere kostnaderna i alla led. Inköp optimeras och projektering och byggande görs med kostnadskontroll i alla led. Resultatet blir funktionella lokaler där de yttre förutsättningarna i hög grad bestämmer hur inspirerande miljön upplevs vara. De gamla industribyggnaderna i Nacka är onekligen spektakulära med sitt enastående vattenläge och utsikt över Djurgården. Byggnaderna ger dock många fysiska begränsningar i form av bärande väggar och bjälklag på olämpliga höjder, vilket ger dålig lokal­ effektivitet. Skolans lokaler vid Odenplan i centrala Stockholm är antagligen mer typiska med sitt konkurrenskraftiga centrala läge och yteffektiva utformning. Läget är kostsamt men tillräcklig yteffektivitet kan rädda kalkylen. Täby Friskolors enkla lokaler erbjuder knappast någon inspirerande miljö, men enligt dess vd är skolans främsta konkurrensfördel dess lärare, inte lokalerna.

4. Slutsatser

43


Referenser Bjurström, P. och de Jong, M, 2006. Skolmiljö och välbefinnande – utformning och upplevelse. En fallstudie av fyra skolor. Förordning (1996:1206) om fristående skolor Regeringens proposition 1995/96:200. Fristående skolor m m. Regeringens proposition 2001/02:35. Fristående skolor. REPAB, 2004. Årskostnader skolor. Nyckeltal för kostnader och förbrukningar. Skollag (1985:1100) Skolverket, 2004. Kommunernas bidrag för elever i fristående gymnasieskolor. Dnr 2004:248 Skolverket, 2005. Skolor som alla andra? Med fristående skolor i systemet 1991-2004. Skolverket, 2006. Redovisning av regeringsuppdrag om prövning och bidrag för fristående skolor. Dnr 2005:2943 Skolverket, 2006. Kostnader – riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 3, 2006. Svenska Kommunförbundet, 1995. Fullt hus. Styrverktyg för effektivt lokalutnyttjande Svenska Kommunförbundet, 2002. Internpris i praktiken. En analys utifrån en kartläggning av internhyressystem i fem kommuner. Svenska Kommunförbundet, 2003. Lokalernas betydelse för skolan. Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Thörnquist, A, 2005. Skolhus för tonåringar. Rumsliga aspekter på skolans organisation och arbetssätt. www.friskola.se (Friskolornas riksförbund) www.skolverket.se

44

Fria strategier för skollokaler


Bilagor Exempel på planlösningar för skolor som drivs av Kunskapsskolan, ­Pysslingen och Vittra.

wc Wc/D Expedition

Kyl

Kyl

Omklädning

Wc

Wc

Varumottagning

Lastbrygga

Wc Kök

Grönkyl Förråd

Frys

Soprum (kylt)

Rens

Rwc

Grupprum

Diskinlämning

Disk

Städ

Förråd

Städ Utrymningstrappa

Hiss

El

Kopiering

Förråd

Lärohall Förråd

Lärosal yttre

EL

Elteknikrum Wc Lärosal inre

Wc/D Lärosal inre

Lärosal yttre

Lärosal yttre

Lärosal yttre

Lärosal inre

Wc

Fläktrum

Wc

Samtal/Vilrum

Administration

Skolchef

Lärosal inre

Fjärrvärme Wc

vikvägg Wc

Lärohall

Lärosal inre

Lärosal inre

Lärosal yttre Lärosal

Lärosal

Lärosal yttre

Lärosal yttre

Lärosal yttre

data

Förråd

el

el

Utrymningstrappa

lanternin

Lärohall Lärohall

data Förråd

lanternin

Förråd

Utrymningstrappa

golvvärmefördelare Grupprum No schakt

Wc/D

Kapprum

golvvärmefördelare

Lärosal yttre Konferens

Wc

Estet

Wc

Pedagoger

No prep

Wc

Grupprum

Lärosal inre

Wc

Wc

Bilagor

45


KPR

VAR MOT

DM

MATSAL

VAKTMÄSTARE

KÖK

RECEPTION

UTSTÄLLNING

ELEVCAFÉ

KÄLLSORTERING

FRD

MUSIK/DANS

DM

HEMKUNSKAP

KOPIERING

LÄRAR ARBETSRUM

MÖTESRUM

REKTOR

ADM

SKOLSYSTER

dusch

KPR

FLÄKTRUM TEKNIK

BIBLIOTEK

K/ F

PERSONALRUM

ÖVRE DEL MATSAL

NO-SAL

VÄNTRUM

PASSAGE

RWC

VILRUM

K/F

DM

FRD

EL UC

GRUPPRUM

LÄRARARB RUM

GRUPPRUM

K/F

BASRUM GRUPPRUM GRUPPRUM

NO-PREP

FRD

BASRUM

BASRUM

GRUPPRUM

LÄRARARB RUM

KAPPRUM

BASRUM

GRUPPRUM

KAPPRUM KAPPRUM

EL

BASRUM

EL

UPPEHÅLLSUM/ STUDIEYTA

BASRUM

wc pers

UPPEHÅLLSUM/ STUDIEYTA

KAPPRUM

GRUPPRUM

LÄRARARB RUM

GRUPPRUM

BASRUM GRUPPRUM GRUPPRUM KÄLLSORTERING

VARUMOTT.

BASRUM

GRUPPRUM

LÄRARARB RUM

GRUPPRUM

KAPPRUM

EL

BASRUM

KAPPRUM

BASRUM

KAPPRUM

EL

UPPEHÅLLSUM/ STUDIEYTA

BASRUM

wc pers

UPPEHÅLLSUM/ STUDIEYTA

KAPPRUM KPR

46

Fria strategier för skollokaler

7164 295 0  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-295-0.pdf

7164 295 0  

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-295-0.pdf