Issuu on Google+

SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Erfarenheter av ett nationellt utvecklingsprojekt


© Sveriges Kommuner och Landsting Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av projektledare Eva Estling Tfn: 08-452 78 09, e-post: eva.estling@skl.se Redaktör: Agneta Dahlén Tfn: 08-452 75 83, e-post: agneta.dahlen@skl.se Beställning av skriften kan göras via förbundens webbplats www.skl.se/publikationer Det går också att beställa genom att ringa 020-31 32 30 eller att faxa till 020-31 32 40 ISBN: 978-91-7164-291-2 Upplaga: 2 000 Grafisk form: Ordförrådet Tryck: åtta.45, Stockholm 2007 Framsidesillustration: Robert Källgren Övriga bilder: Stefan Nilsson, Pia Nordlander, Peter Johansson, Bertil Ericsson, Malene Pahl, Carin Bjarnesund, Agneta Dahlén


Förord • Intresset kring läkemedelsbehandling av äldre har ökat mycket de senaste åren. Området har prioriterats av Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering, landets läkemedelskommittéer, sjukvårdsorganisationer och nu också Sveriges Kommuner och Landsting. Då man frågar vad folk i allmänhet tänker på då det gäller läkemedel och äldre får man oftast svaret ”problem” eller ”för många läkemedel”. Förvånansvärt få reagerar spontant med att det är något positivt att också äldre patienter får tillgång till en ofta effektiv och symtomlindrande behandling. Helt klart innebär ändå läkemedelsbehandlingen av äldre ibland uppenbara risker. Vi vet att förekomsten av biverkningar generellt och också intagning på sjukhus på grund av läkemedelsrelaterade problem ökar med stigande ålder.

Sten Landahl, ordförande projekt SÄLMA

Multipla sjukdomar och symtom samt fysiologiska och mentala åldersförändringar leder ibland till en grumlig sjukdomsbild med diagnostiska problem och svårigheter att följa upp behandlingsresultat. Denna komplexa bild hos den äldre patienten gör att det också är svårt att enkelt identifiera vari problemet med läkemedel hos äldre består. Ibland behövs många läkemedel och ibland höga doser. Ofta behöver inte alla patientens symtom och diagnoser behandlas med läkemedel. Problemet uppstår enligt min uppfattning när den äldre patienten får fel läkemedel i fel dos vid fel tillfälle. Detta kan bero på brister i diagnossättande, i kunskap om lämpliga/olämpliga läkemedel för äldre, i uppföljning och information och när det finns brister i dokumentationen kring läkemedelsbehandlingen. Lösningen på problemen blir ofta att i efterhand identifiera och rätta till uppenbara felaktigheter genom läkemedelsgenomgångar och liknande.




Det vore bättre att utveckla ett förhållningssätt så att felaktigheter undviks från början. Kunskapen finns men det är ofta i rutinerna det brister. Det viktiga är att samma kunskap om indikation, förväntad effekt, behandlingstid, behandlingsresultat och behandlingsrisker finns hos alla som är involverade i behandlingen av patienten (inklusive patienten själv) och att detta är väl dokumenterat. Jag har haft förmånen att få vara ordförande och ämnesexpert i detta mycket angelägna projekt som SÄLMA är. Det har varit mycket intressant att få följa de olika teamens arbete. Det har varit fascinerande att se hur möjliga problem har identifierats och hur metoder för att undvika dessa problem har arbetats fram. Av det jag kunnat följa finns det många lyckosamma exempel på hur man med ganska små medel kunnat höja kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling. Min förhoppning är att de lyckade exempel som finns i SÄLMA skall få en god spridning. ❦

Sten Landahl Professor, specialitetsansvarig Geriatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




English summary

SÄLMA – Safe Medication to Improve the Quality of Life of the Elderly • We know that the elderly use a lot of medicines today. The 75+ age group constitutes nine per cent of the population but consumes more than 25 per cent of all the medicines used in Sweden. We know that there are problems relating to the medication of the elderly and the way they use medicines. Sometimes these problems concern over-medication and sometimes under-medication and/or incorrect use. It is often the case that many people are involved in the medication process, irrespective of whether the patients concerned take their own medicines or not. It is therefore vital that we create safe medication procedures. It is a question of giving the right person the right medicine at the right dose at the right time and in the right way. This is why the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) started a project called Medicines and the Elderly in 2006. The aim of the project was to support local authorities and county councils in their efforts to improve medication procedures for the elderly. Within the framework of this project, a Breakthrough Project called SÄLMA was also started. The aim of the SÄLMA project is to reduce the number of pharmaceutically-related health problems and injuries in the care sector and is part of the work on patient safety conducted by the local authorities and county councils with the support of SALAR.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




Participants Some 20 teams from various local authorities and county councils have participated in the project. These teams have been made up of a cross-section of professionals and the participation of doctors has been a requirement. The teams represent hospital care, primary care and municipal eldercare services.

Results All of the teams have increased the level of safety in the medication/use of medicines among the elderly. Not all of the teams have achieved their targets, but they are making real progress. The teams have worked to improve safety at all stages of the medication process. Many of the teams have reported a reduction in the number of injuries resulting, for example, from falls, as well as in unnecessary hospital admissions and the incorrect use of medicines. Best of all – SÄLMA patients have become livelier, more active and are sleeping better! ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




Innehåll SÄLMA – säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre....................................................................................6 Alla behövs för att en säkerhetskultur ska skapas.......................................................9 Team Värmdö

Vi hjälper varandra för att SÄLMA ska få säkrare läkemedelsanvändning.........12 Team Västerås

SÄLMA mår bättre................................................................................................................17 Team Falköping

SÄLMA sover bättre..............................................................................................................21 Team Vetlanda

SÄLMA gick upp i vikt när hon slutade med sömnmedel....................................... 25 Team Askersund

Ordning och reda i medicinskåpen................................................................................ 30 Team Mölndal

SÄLMA ska fråga doktorn varför hon får sitt läkemedel.........................................34 Tuve-Säve

Gör förbättringsarbetet smittsamt.................................................................................38 Deltagare i projektet............................................................................................................41 Bilaga 1

Modell och strategier för en säkrare läkemedelsanvändning hos äldre............. 45 Bilaga 2

Spridning................................................................................................................................. 48

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




SÄLMA – säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre • Vi vet att äldre idag använder mycket läkemedel. De som är 75 år och äldre utgör nio procent av befolkningen men konsumerar mer än en fjärdedel av alla mediciner i Sverige. Läkemedel kan skapa förutsättningar för en god livskvalitet hos många äldre. Felaktigt använda kan de skapa problem. Ibland handlar det om överanvändning, ibland underanvändning och/eller felaktig användning. Ofta är många inblandade i läkemedelsprocessen vilket ökar risken att det kan gå fel. Ibland uppstår vårdskador som kan kräva sjukhusvård. Det är mot denna bakgrund som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år 2006 startade ett projekt, Äldre och läkemedel. Syftet med projektet var att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att förbättra de äldres läkemedelsanvändning. Det var inom ramen för det övergripande projektet som ett Genombrottsprojekt, SÄLMA, startade. Projektet syftar till att minska antalet läkemedelsrelaterade vårdskador och är en del i det patientsäkerhetsarbete som bedrivs i landsting och kommuner med stöd av SKL.

Deltagare I projektet har ett tjugotal team från kommuner och landsting deltagit. Teamen har varit tvärprofessionella och läkarmedverkan har varit ett krav. Teamen representerar både sjukhusvård, primärvård och kommunens äldreomsorger.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




Metoden Den metod som används kallas Genombrott och är ursprungligen utarbetad av Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston, USA. Den har introducerats och bearbetats för svenska förhållanden av dåvarande Landstingsförbundet 1997. Metoden bygger på att det finns ett gap mellan evidens och praktik, dvs mellan det vi vet och det vi gör, och metoden syftar till att minska detta gap. Genombrott har framgångsrikt används på olika områden, som tillgänglighet, demensvård, vårdrelaterade infektioner m m. Utmärkande för metoden är att det är teamen själva som formulerar patientfokuserade mål och testar olika förändringsidéer. Grundregeln är att det är många små förändringar som tillsammans leder mot målet och ger stora förbättringar.

Projektets uppläggning Arbetet i projektet har pågått i nio månader. Det har bestått av fyra lärandeseminarier – ett på hemmaplan – och mellanliggande arbetsperioder. Det är under hemarbetsperioderna som det viktigaste förbättringsarbetet bedrivits. Stor vikt har lagts vid mätning och dokumentation.

Spridning Det är en allmän erfarenhet i vården att lyckade förändringsprojekt har svårt att sprida sig. De blir ofta isolerade öar i en i övrigt opåverkad omgivning. För att råda bot för detta har stor vikt lagts vid att skapa förutsättningar för spridning av resultaten i SÄLMA-projektet. I detta sammanhang är det inte i första hand informationsspridning som avsetts utan spridning av de arbetssätt som varit framgångsrika. En särskild spridningshandledare har utsetts av deltagande organisation/verksamhet för varje team. Det regionala seminariet som varje team har genomfört var ett led i denna spridning. En spridningsplan har också framtagits som hjälp för teamen. Se bilaga 2.

Ledningens stöd I allt förbättringsarbete är ledningens stöd avgörande. Utan ett verkligt engagemang från chefer och ledare riskerar det mest framgångsrika projekt att få

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




begränsad livskraft. Ledningens ansvar är särskilt uttalat när det gäller att projekten ska leva vidare och att de framgångsrika arbetssätten ska sprida sig i organisationen. Det är viktigt att ledningen ser till att det skapas förutsättningar för flera i organisationen att pröva de nya arbetssätt och metoder som framtagits inom SÄLMA-projektet.

Resultat Alla team har förbättrat säkerheten i de äldres läkemedelsanvändning. Alla har inte nått sina mål men de är på god väg. Teamen har arbetat med att säkra läkemedelsanvändningen i alla steg av processen. Det har handlat om att ge rätt person rätt läkemedel i rätt dos vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Många team rapporterar minskat antal vårdskador som fallolyckor, onödiga sjukhusinläggningar och felaktig läkemedelsanvändning. Och det bästa resultatet av alla – SÄLMA har blivit piggare, är aktivare och sover bättre!

Rapport Denna rapport innehåller intervjuer med några av de team som deltagit i projektet. Samtliga teams slutrapporter finns tillgängliga på www.skl.se/salma Vi hoppas att du ska läsa, inspireras och stimuleras av dessa goda exempel på framgångsrikt förbättringsarbete. Då kan förutsättningar skapas så att våra gamla får en säkrare läkemedelsanvändning. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre




Eva Estling, projektledare

Alla behövs för att en säkerhetskultur ska skapas • För att undvika vårdskador måste vi göra det lättare att göra rätt och tänka efter före. Alla i vårdkedjan är viktiga när det gäller att säkra äldres läkemedelshantering. Såväl undersköterskan som läkaren! Detta är några erfarenheter som Eva Estling, projektledare för SÄLMA, har gjort. Hon har följt teaEva Estling, men på nära håll i nio månader och tagit del av både projektledare SÄLMA glädje och sorg. Glädje när Sälma så påtagligt mått bättre efter teamens insatser och sorg när månadsrapporterna ska in. För det krävs mycket av teamen. De ska mäta och dokumentera och leverera. Det kan kännas tungt emellanåt men ger utdelning i längden. När kurvorna pekar uppåt och man närmar sig målet är det värt all tid och möda tycker de flesta.

Vilka team har haft de bästa förutsättningarna? – De team där alla arbetar i den direkta vården. Det är en fördel om medlemmarna i teamet har ett ansvar för samma patienter, t ex på ett äldreboende eller i ett hemsjukvårdsområde. Läkarmedverkan är ett måste och teamet ska också ha möjlighet samt mandat att påverka praxis i läkemedelsanvändningen. Det är också viktigt med teamsamarbetet. Hittills har kanske inte alltid undersköterskan eller vårdbiträdet haft en klar och tydlig roll i läkemedelshanteringen. Men det är ju hon som träffar patienten mest och kan berätta för läkaren vilken effekt läkemedlet får på Sälma. Det har man tagit fasta på i projektet. Personalen har fått mer ansvar och mer befogenheter vilket har gjort jobbet roligare. Ledningens stöd är också en klar framgångsfaktor för varje team.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


10

Vad har man då gjort konkret för att öka säkerheten i Sälmas läkemedelsanvändning? – Det finns en stor bredd i teamens förbättringsarbete. De har arbetat med att förbättra dokumentationen så att det ska finnas en tydlig indikation varför Sälma tar sina läkemedel. De har också arbetat med uppföljning och omprövning av läkemedelsanvändningen. Sälma ska få rätt medicin i rätt dos vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Några team har arbetat med att förebygga fel när de äldre byter vårdgivare och passerar vårdens övergångsställen. Flera team har arbetat med att utvärdera läkemedel med hjälp av skattningskalor och andra mätverktyg. Att involvera den äldre människan i hennes egen vård är bland det viktigaste man kan göra. Det har också många team gjort.

Men allt har väl inte gått bra? – Att allt inte blir som vi hade förväntat oss är också en lärdom. Teamen upplever ibland att när det inte går enligt planerna är det ett misslyckande. I ett lärandestyrt förbättringsarbete har både framgångar och motgångar något att lära oss.

Att skapa en säkerhetskultur i vården – vad menas med det? – När något går fel i vården är det lätt att jaga syndabockar istället för att ställa frågan varför det gick som det gick. Det handlar om att skapa en miljö där det är en självklarhet att analysera varför det har gått fel – en sund säkerhetskultur. Det finns tre frågor som organisationer kan ställa för att analysera kulturen. Vad är viktigt? Hur fungerar det? Hur utför vi våra arbetsuppgifter?

Nu har Sälma fått det bättre på de ställen där det funnits team. Men alla andra Sälmor. Vad händer med dem? – Det är ledningens ansvar att sprida teamens erfarenheter och resultat. Med spridning i detta sammanhang avses att fler ska ändra praxis och rutiner för att åstadkomma en säkrare läkemedelsanvändning för äldre. Det krävs aktiva insatser för detta. Framgångsfaktor är att kommunicera nyttan med att vara med i projektet. Vilka är vinsterna? För den äldre människan och för verksamheten. Använd de arenor som finns för att kommunicera, lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga, ta med det i planer på alla nivåer, följ upp. SKL har

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


11

för avsikt att följa upp hur de deltagande organisationerna ett år efter avslutat projekt arbetar med spridning.

Vad är dina personliga reflektioner kring SÄLMA? – Vi måste mäta för att veta. Många team blev förvånade över hur det såg ut i deras verksamhet. Att det inte händer saker och ting av sig självt. Att det behövs planering av både team och ledning. Det finns en så stor kraft i ett förbättringsarbete där själva HUR-frågan lämnas till dem som står närmast de äldre. Allas kompetens behövs. Det är lika roligt och fantastiskt varje gång att se hur teammedlemmarna växer och känner stolthet för det de gör – i detta fall göra läkemedelsanvändning för de äldre säkrare. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


12

Team Värmdö

Vi hjälper varandra för att SÄLMA ska få säkrare läkemedelsanvändning • Vi har gjort läkemedelsanvändningen säkrare i alla led för Sälma. Ett viktigt resultat av projektet är att vi har blivit öppnare mot varandra, vilket är en förutsättning för att en säkerhetskultur kan skapas. Gustavsgården i Värmdö är ett äldreboende och en gammal räv i Genombrottssammanhang. Tidigare har personal vid Gustavsgården deltagit i både Vård i livets slutskede och En Bättre Demensvård. Så det var självklart att man också skulle delta i Sälma. Teamet består av sjuksköterskorna Inger Ekroth, Helena Sassi, undersköterskorna Anders Engman, Towe Kihlberg, distriktsläkaren Karl Malmlöf och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan Erland Bridell. Utvecklingsledare Carina Widmark har varit handledare. Sälmaprojektets valspråk är Rätt läkemedel i Rätt dos vid Rätt tillfälle på Rätt sätt. Detta valspråk har varit vägledande för Värmdöteamet. Man kan nog påstå att det har funnits goda förutsättningar att förbättra läkemedelsanvändningen i alla led eftersom man så att säga äger hela vårdkedjan utom ledet från slutenvården. De 36 boende med demenssjukdom på tre avdelningar i D-huset finns där hela tiden och det går att kvalitetssäkra läkemedelsintaget. – Vi har stramat upp i alla led. Det finns två sorters läkemedelslistor, en för de boende som har dos-recept och en för dem som har dosetter. På den sistnämnda listan har det inte alltid funnits indikation. Vi satte som mål att alla ordinationer ska ha dokumenterad indikation och har nästan nått målet, berättar Inger.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


13

Nästa steg i processen där det kan gå fel är när Sälma ska äta sin medicin. Det är en sak att dela ut läkemedlet – en annan att se till att den boende verkligen också intar det. Därför har man skärpt kravet på signering. Personalen ska signera när den ser att den boende verkligen intar sin medicin och detta ska ske i den egna lägenheten. Visst händer det att vårdtagaren vägrar att ta sin medicin men då ska detta också framgå av signeringen. – Det är mycket viktigt med signering, säger Karl. Vi hade ett fall där en personal hade glömt att signera att vårdtagaren fått sin insulindos. Följden blev att Sälma fick ytterligare en dos eftersom personalen på nästa pass trodde att man glömt ge henne insulinet. Det kunde fått allvarliga konsekvenser men gick väl denna gång.

Har man nått målet, att alla läkemedel ska överlämnas enligt ordination? – Vi är nästan där, säger Erland. Vi har inte haft möjlighet att mäta rätt utdelade doser utan får förlita oss på rapporterade avvikelser. Rapporteringen har ökat under perioden, vilket är ganska naturligt under ett sådant här projektet. Men med tiden har antalet avvikelser också faktiskt minskat. Erland Bridell, Helena Sassi, Carina Widmar, Anders Engman, Inger Ekroth, Towe Kihlberg och Karl Malmlöf utanför Gustavsgården.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


14

Det där med avvikelserapportering är inte lätt. Sjukvården kännetecknas många gånger av en skam- och skuldkultur, där man jagar syndabockar. Så var det kanske också på Gustavsgårdens D-hus innan projektet. Att rapportera en avvikelse betraktades som att man ”anmäler en arbetskamrat” istället för att man ”rapporterar en händelse som drabbat en boende”. – Här har det skett en stor förändring, säger Anders. Vi har fått en helt annan öppenhet och nu kan vi faktiskt kommentera om vi ser en kollega glömma en signering eller missa något annat. Ingen tar illa upp.

Det där med Rätt tillfälle och Rätt dos – hur har ni arbetat med den frågan? – Vi har försökt minska antalet tillfällen när vårdtagaren ska få medicin och koncentrerat detta till morgon och kväll. Då minskar risken för fel. Vi tar också bort eller minskar dosen där det är möjligt. En patient fick mycket sömnmedel men hade ändå svårt att sova. Då tog vi bort sömnmedlet och hjälpte honom att sitta uppe längre med de andra. Nu sover han bra, säger Inger.

Hur mår Sälma nu? – Vårt mål var att ingen under dagtid skulle ligga lägre än på tre på en femgradig skala som mäter välbefinnande. Vi kan konstatera att välbefinnandet faktiskt ökat under mätperioden och mer än vad vi satt som mål, berättar Tove.

Spridning – hur tänker ni om det? – Vi står inför en omorganisation och jag får en ny roll, berättar Carina. Men jag är övertygad om att teamet kommer att sprida sina erfarenheter till andra, i första hand kanske till övriga avdelningar på Gustavsgården. Karl och Erland som har regelbunden kontakt med de andra äldreboendena i kommunen får stort ansvar för vidare spridning.

Varför har ni lyckats så bra? – Det är ett engagerat team där alla yrkeskategorier finns med. Vi är också olika som människor vilket skapar ett kreativt klimat. Vissa är yviga och kommer med idéer. Andra är bra på att dra ihop och fokusera. Så vi kompletterar varandra och har också väldigt roligt. Ett vinnande lag helt enkelt, säger Helena. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


15

rad och dokumenterad indikation i ordinerad dos vid ordinerad tidpunkt genom ordinerat administreringssätt. Dokumenterade indikationer för läkemedelsordinationer på läkemedelslista, Gustavsgårdens D-hus 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

feb

maj

juli

aug

Rätt utdelade läkemedelsdoser, Gustavsgårdens D-hus 100 % 98 % 96 % 94 % 92 % 90 % 88 % 86 %

Målvärde

84 %

Mätvärde

82 % 80 % okt-06

nov

dec

jan-07

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

team värmdö

mål: Varje boende ska till 100 procent få ordinerat läkemedel på ordine-


team värmdö

16

Välbefinnande dagtid, Gustavsgårdens D-hus Mål: Välbefinnandet ska värderas till 3 eller högre på en femgradig skala i 90 procent av mätningarna. 100 % 98 % 96 % 94 % 92 % 90 % 88 % 86 %

Målvärde

84 %

Mätvärde

82 % 80 % dec-06

jan-07

feb

mar

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

apr

maj

jun

jul

aug


17

Team Västerås

SÄLMA mår bättre • Det var en skillnad som på natt och dag. Nu är Sälma mycket piggare, rör sig bland folk, äter igen och behöver inte längre näringstillförsel. Hon kommer ihåg sin födelsedag, och när hon talade med sin son sist var hon för första gången på flera år riktigt nöjd med tillvaron. Vad har då hänt? Jo, Sälma har ingått i den grupp boende på Herrgärdets servicehus i Västerås som har fått ta del av en läkemedelsgenomgång. Det team som genomfört läkemedelsgenomgångarna består av läkaren Bernard Osei-Fofie, sjuksköterskan Anita Söderbäck och undersköterskan Lotta Rittsel. Handledare för teamet har varit Annica Winroth från landstingets närsjukvårdsstab. Målet för projektet var att alla 68 boende på servicehuset skulle få en läkemedelsgenomgång som även inneburit uppföljning och omprövning av läkemedelsbehandlingen. En läkemedelsrevision eller en kvalitetssäkring av läkemedelsbehandlingen om man så vill.

Hur har det gått? – Vi har inte hunnit ända fram, berättar Bernard. Nu när projekttiden är slut har vi hunnit med ungefär hälften av de boende. Förklaringen är att varje läkemedelsgenomgång har gett upphov till ytterligare insatser. Vi har tyckt att det varit viktigt att verkligen gå till botten med Sälmas läkemedelsanvändning och tagit oss den tid som behövts för att ta bort, sätta in och utvärdera läkemedlen. Läkemedelsgenomgångarna har förberetts noga. På en symtomskattningsskala har det bedömts hur Sälma mår och denna bedömning har sedan varit underlag för läkarundersökning och provtagning. Därefter har beslut fattats om den fortsatta läkemedelsanvändningen. Av 35 läkemedelsrevisioner har 25 lett till förändringar. I 33 fall har man tagit bort läkemedlet, i 13 fall har dosen minskats och i 12 fall har ett nytt läkemedel satts in.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


18

De vanligaste läkemedlen som tagits bort är smärtstillande, lugnande och vätskedrivande medel. I flera fall har resultatet blivit närmast paradoxalt. – Det finns en man som är amputerad och har fantomsmärtor som han fått smärtstillande för. Bieffekterna har varit bl a förstoppning. När vi tog bort de smärtstillande preparaten började han må mycket bättre och hans smärta försvann också, berättar Lotta. Ett annat mål som funnits i projektet var att antalet fallskador skulle minska. – Här insåg vi efter ett tag att vi mätte på fel sätt, bl a beroende på datasystemet, berättar Annica. I mätningen fick vi nämligen med samtliga ca hundra boende på servicehuset och fick då ett negativt utfall. När vi istället tittade enbart på de som genomgått läkemedelsgenomgång blev resultatet ett annat. Fallolyckorna för denna grupp har reducerats med 75 procent. Även målet att minska sjukhusinläggningar har uppnåtts. Ett stickprov bland tio ”Sälmor” visar att inläggningarna minskat från tre till noll tre månader före respektive efter läkemedelsgenomgång.

Annica Winroth, Lotta Rittsel, Bernard Osei-Fofie och Anita Söderbäck bläddrar i SÄLMA-pärmen.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


19

Hur vet man att Sälmas livskvalitet förbättrats? Det finns ett enkelt instrument, EQ 5D som mäter detta. Teamet var från början litet tveksamt till detta men beslöt sedan att testa det. För de tio boende som slutförde testet ökade livskvaliteten med 77 procent. Inte illa! Medvetenhet och kunskap om läkemedel har ökat både bland patienterna och personalen. – En gammal kvinna kom till mig efter läkemedelsgenomgången och undrade varför hon fått medicin mot hjärtflimmer, berättar Anita. Personalen har också lärt sig mycket och ska få lära sig ännu mer. Man kommer exempelvis att utlysa Månadens medicin och sprida kunskap om denna på olika sätt. Spridning är en viktig del av projektet. Annica som ingår i flera nätverk inom landstinget skapar en grund för fortsatt spridning i olika sammanhang. Ett lokalt seminarium har genomförts, information om Sälma har lämnats till Läkemedelskommittén och vid Division Närsjukvårds chefsdag. Lokaltidningen har också skrivit om projektet. Kan det vara den artikeln som fick en man att uppsöka teamet och önska att även hans hustru skulle få ingå i SÄLMA-projektet? Vem vet – men nog har intresset för och kunskapen om Sälma spridit sig i Västerås. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


team västerås

20

Läkemedelsgenomgångar inkl uppföljning och omprövning av läkemedelsbehandling (läkemedelsrevision) Antalet påbörjade läkemedelsrevisioner är 35 av 68 (51procent). Målet att påbörja tre nya läkemedelsrevisioner varje vecka har inte nåtts eftersom arbetet har varit mer tidskrävande än vi förutsatt. Förklaringen är att varje läkemedelsgenomgång har gett upphov till ytterligare insatser. Vi har tyckt att det varit viktigt att verkligen gå till botten med Sälmas läkemedelsanvändning och tagit oss den tid som behövts för att ta bort, sätta in och utvärdera läkemedlen. Andel genomförda läkemedelsrevisioner 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0% dec-06

jan-07

feb-07

mars-07

apr-07

maj-07

juni-07

juli-07

aug-07

Av de 35 läkemedelsrevisioner som påbörjats har 25 (71 procent) lett till förändringar enligt följande: • Antal utsatta läkemedel 33 st • Antal minskad dos

13 st

• Antal insatta läkemedel

12 st

• Antal ökad dos 4 st

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


21

Team Falköping

SÄLMA sover bättre • Varje människa är unik också när det gäller sömnbehov och sömnvanor. Vi kan inte behandla alla gamla människor lika i detta avseende. Vad som fungerar för den ena passar kanske inte alls den andra. I vårt projekt har vi velat höja kunskap och medvetenhet kring sömnproblematiken så att Sälma ska sova bättre i fortsättningen. Teamet i Falköping består av representanter för medicinkliniken, ett korttidsboende i kommunen och apoteket. Claudia Ramsauer är läkare, Mia Gustafsson är enhetschef och Annica Svanström klinikassistent på medicinkliniken. Britt-Marie Cronholm är sjuksköterska i kommunen och Maria Dufberg och Stefan Sääf är apotekare. Handledare är Anette Dessner. De är alla mycket intresserade av vårdkedjan och problem med informationsöverföring mellan vårdkedjans olika delar. För att begränsa sig och göra projektet hanterligt beslöt de sig för att koncentrera sig till sömnmedel och deras användning. För de gamla som kommer till sjukhuset och som sedan skrivs ut till kommunens korttidsboende är det mer regel än undantag att sömnläkemedel sätts in. Indikationen är ofta oklar och någon uppföljning planeras sällan. Målet för projektet blev att 90 procent av de patienter som ingick i projektet skulle ha bra nattsömn enligt VAS-skalan (Visuell Analog-skalan), att det skulle finnas en tydligt dokumenterad indikation för sömnmedel och en dokumentation för icke-farmakologisk behandling. Dessutom skulle det finnas en individuell plan för uppföljning och den skulle också verkligen genomföras. Sagt och gjort. Teamet började arbeta men det gick ganska trögt i början, bl a för att det var svårt att formulera syfte och mål för projektet. En omorganisation på sjukhuset underlättade inte heller arbetet. Dock kom man alltmer igång och teamet har sedan förändrat arbetsrutiner på olika sätt. Claudia har tagit fram en mall för diagnossättning angående sömn och orostillstånd hos äldre som hennes läkarkollegor kan använda. Hon har också haft informationsträffar med sina lä-

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


22

karkollegor och uppmärksammat dem på hur viktigt det är med indikation och uppföljning av läkemedel för äldre. Ingen har protesterat men av olika skäl är det inte alltid så lätt att göra rätt och läkarnas arbetssituation är ofta pressad. Det har också tagits fram en mall avseende sömnanamnes. Det är nämligen viktigt att ta reda på hur patientens sömnvanor ser ut. Är patienten van att sova fyra–fem timmar i normala fall kan man inte räkna med att patienten ska sova åtta timmar när han eller hon hamnar på sjukhus. En del patienter har svårt att somna medan andra istället har problem med att de vaknar ofta. Olika behov kräver olika insatser. Innan man sätter in sömnläkemedel ska man fundera på om andra åtgärder kan vidtas. För att hjälpa personalen att tänka till har ett litet plastat kort tagits fram där det ges tips på andra åtgärder än sömnmedel som kan prövas. Det handlar om insatser i miljön som exempelvis att vädra och att eliminera störande ljud. Varm mjölk och smörgås kan hjälpa somliga patienter att komma till ro och somna. Taktil massage och smärtlindring kan vara andra åtgärder. Britt-Marie Cronholm, Claudia Ramsauer, Anette Dessner, Annica Svanström och Mia Gustafsson hanterar läkemedel. Apotekarna saknas på bilden.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


23

En förändrad rutin som varit framgångsrik gäller vem som delar ut sömnmedel. Tidigare var det kvällssköterskan men numera är det nattsköterskan som gör det. Det har medfört att många patienter kan sova längre på morgonen. En nattdagbok fördes före och under testperioden där sköterskan dokumenterade antal ringningar m m. Det upplevs som lugnare och ringningar från patienterna blev färre. En apotekare har varit knuten till projektet. Denna person har genomfört utbildningar för personalen på medicinkliniken och korttidsboendet. Apotekaren tillsammans med primärvårdsläkare och sjuksköterska har genomfört läkemedelsgenomgångar på korttidsboendet. Detta har medfört att en del läkemedel har kunnat sättas ut och dosminskning har skett Teamet har ibland upplevt projektet som ”en lång förlossning” men är nu nöjda med vad som åstadkommits. Av patienterna i projektet upplever 87 procent att de har en sömn som ligger på den övre delen av VAS-skalan. Även andelen patienter med dokumenterad indikation för läkemedel har ökat även om man inte nått sitt mål. Det gäller också andelen patienter som fått en individuell plan för uppföljning. Ett oväntat men kärkommet resultat av projektet är att antalet sömnläkemedel har sjunkit. Vissa sömnläkemedel används helt enkelt inte längre. – Vi har faktiskt påverkat den generella ordinationslistan för hela medicinkliniken på Skaraborgs sjukhus. Vår erfarenhet av att vi måste anpassa våra läkemedel efter äldre människors behov har verkligen fått genomslag. Här kan man tala om spridning. Nu kommer också Sälma att ingå i närsjukvårdsprojektet där länssjukvården, kommunen och primärvården från Falköping och Tidaholm ingår. Då kan vi jobba vidare med att den planerade uppföljningen verkligen sker och säkra våra dokumentationsrutiner mellan olika vårdgivare. Då finns ytterligare möjligheter att sprida våra kunskaper och erfarenheter, slutar teamet. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


team falköping

24

mål: 90 procent av Sälmorna ska uppge att deras nattsömn ligger ≥6 på en 10-gradig skala, där 1 är dålig nattsömn och 10 är mycket god nattsömn. Målet ska vara uppnått vid projekttidens slut 070901. Sömnutvärdering, andel VAS > 6 per månad år 2007 Korttidsboendet Läkaren, Medicinkliniken 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 %

Målvärde

60 %

Mätvärde

55 % 50 % feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

Dokumenterad indikation i procent vid utskrivning för sömnläkemedel och/eller sedativa i läkarslutanteckning, Medicinkliniken SIF 2007 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

jan

feb

mars

april

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

maj

juni

juli

aug


25

Team Vetlanda

SÄLMA gick upp i vikt när hon slutade med sömnmedel • Vi har minskat stående ordinationer och ökat vid behovsmedicineringen. Det innebär att personalen själv måste bedöma när Sälma exempelvis ska få smärtstillande. Personalen har blivit mer delaktig i läkemedelsbehandlingen, vilket gör att det blir ett roligare jobb. Detta var en erfarenhet som teamet i Vetlanda gjort i sitt Sälma-projekt. När nu projektet går mot sitt slut kan teamet känna sig nöjt. Trots resursbrist och sjukskrivningar har man kommit i hamn. I teamet har ingått sjuksköterskan Ann Rang och undersköterskorna Harriet Ernstad, Eivor Johansson, Kerstin Bengtsson, läkaren Jarl Tillberg och fr o m augusti läkaren Sven-Olov Lindahl. Sjuksköterskan Kristina Pettersson har varit handledare. Målgrupp för projektet har varit drygt hundra boende på fyra äldreboenden i kommunen. Totalt bor ca 400 i kommunens äldreboenden. En av anledningarna till att man anmälde sig till projektet var att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan vid sin kvalitetskontroll funnit att andelen läkemedel hos de gamla mer än fördubblats under perioden 2002–2006. De gamla intog nu i genomsnitt 11,2 läkemedel per dygn. Detta var naturligtvis inte tillfredsställande. Man hade tidigare deltagit i ett läkemedelsprojekt som anordnats av Qulturum och det fanns alltså erfarenhet av problematiken. Man började med en kartläggning av hur många patienter som hade läkemedel med klar indikation, dvs där det framgick av läkemedelslistan varför patienten hade läkemedlet. Vid denna granskning visade det sig att det bara var i tre procent som det fanns någon indikation. Det beslöt man att ändra på. Undersköterska och sjuksköterska gick igenom läkemedelslistorna och såg vilka vårdtagare som saknade indikation för sina läkemedel. Därefter granskade läkare

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


26

och sjuksköterska journalerna i samma syfte. Där det fanns indikation skrevs det in i läkemedelslistan. Där indikation saknades gjordes en omprövning om behandlingen skulle fortsätta eller inte.

Men vad händer med patienter som får sin medicinering ändrad? – Det tog vi reda på genom en triggerlista. Det är en form av symtomskattning som ska göras av all personal under hela dygnet. Den mäter hur patienten sover, uppvisar ångest eller oro, aggression, plockighet, hur han eller hon äter och fått stimulans, berättar Kerstin. Det ger ett bra underlag för om man ska ta bort eller sätta in läkemedel. Vi har en dam som varit i det närmaste helt nedsövd. Hon till och med matades nästan sovande. När vi tog bort sömnmedel och lugnande medel kunde hon äta själv och gick upp i vikt. Hela sex kilo. Inte illa! När en person kommer till det särskilda boendet upprättas en kommunjournal. Av den ska framgå vilka läkemedel som vårdtagaren är överkänslig för. Dessa uppgifter ska kontrolleras i landstingsjournalen. Det visade sig att denna rutin inte tillämpades. Kerstin Bengtsson, Kristina Pettersson, Ann Rang, Harriet Ernstad och Eivor Johansson framför dockan SÄLMA. Sven-Olov Lindahl saknas på bilden.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


27

– Vi tog helt enkelt och dammade av denna rutin, säger Ann Rang. Det är nämligen viktigt att vi får reda på vilka läkemedel som den gamla inte tål. Vi hittade flera journaler där denna uppgift inte fanns. Nu har vi bättre grepp på vad våra gamlingar tål och inte tål. Ett annat inte ovanligt tillstånd hos gamla människor är hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa lika bra som förr och att det därför samlas vatten i kroppen. Njurfunktionen är helt enkelt nedsatt. Teamet har arbetat utifrån en modell som visar om vårdtagaren har rätt medicin utifrån ålder, vikt och njurfunktion. När man gjorde denna test på patienterna visade det sig glädjande nog att de flesta hade rätt dos och rätt medicin. Teamet har lyckats på alla punkter. Alla läkemedel har ordination, alla läkemedelsförändringar utvärderas, läkemedelsöverkänslighet dokumenteras och vårdtagare med hjärtsviktsdiagnos får rätt behandling. När det gäller resultatmålet att läkemedelsförändringarna ska leda till lika eller större välbefinnande är man nästan framme. Med rätta är teamet stolt över sina framgångar.

Vilket stöd har ni fått av ledningen? – Socialchefen Ola Götesson har verkligen stöttat oss och varit mycket intresserad av våra resultat. På vårt regionala seminarium betonade han att det nu är vars och ens ansvar att föra Sälma-erfarenheterna vidare på varje arbetsplats. Vi är kända på särskilda boenden i Vetlanda och många stannar och undrar hur Sälma mår. Det bådar gott för framtida spridning av säkrare läkemedelsanvändning för övriga vårdtagare i särskilt boende, säger det entusiastiska teamet avslutningsvis. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


team vetlanda

28

mål: 100 procent av vårdtagarna på äldreboenden i Vetlanda kommun ska ha indikation dokumenterad. Andel vårdtagare med indikation för alla sina läkemedel, Bäckagårdens Äldreboende (28 st), Vetlanda komun 2007 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

jan

feb

mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

Andel vårdtagare med indikation för alla sina läkemedel, Kvarngårdens Äldreboende (36 st), Vetlanda kommun 2007 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

jan

feb

mars

april

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

maj

juni

juli

aug

sept


29

team vetlanda

Andel vårdtagare med indikation för alla sina läkemedel, Norrgårdens Äldreboende (18 st), Vetlanda komun 2007 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

jan

feb

mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

Andel vårdtagare med indikation för alla sina läkemedel, Österlidens Äldreboende (36 st), Vetlanda komun 2007 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 %

Målvärde

20 %

Mätvärde

10 % 0%

jan

feb

mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


30

Team Askersund

Ordning och reda i medicinskåpen • Jag har fått en fördjupad förståelse för vårdprocessen. Det räcker inte att jag som doktor skriver ut läkemedel. Det måste finnas personer ute i vården som ser till att Sälma också tar läkemedlet på rätt sätt och som återför till mig vilken effekt det får. Vi är alla lika viktiga aktörer i vården. Genom vårt projekt vill vi öka kunskapen bland personalen och tillsammans skapa en bättre livskvalitet för våra gamla. Lothar Pahl är läkare och ansvarar för äldrevården i Askersunds kommun. Han har tillsammans med sjuksköterskorna Marita Ohlsson och Lena Hedlund samt undersköterskorna Therese Alm-Karlsson och Annika Antfolk under drygt ett år arbetat med SÄLMA-projektet. Anna Åhlin har varit handledare för teamet. Man törs nog påstå att teamet haft goda förutsättningar att öka livskvaliteten för de 20 personer på demensboendet och de 20 personer som får hemtjänst och som ingår i projektet. Lothar har arbetat länge i kommunen och känner de gamla väl. De övriga i teamet arbetar nära varandra, dels på demensboendet, dels på hemtjänsten. De har haft stöd från ledningen och det har inte varit några problem att få den tid de behövt för projektet. De är också nöjda med resultatet även om allt inte blev som de tänkt sig från början. – Man kan nog säga att vi har gjort en resa, berättar Marita Ohlsson som är sjuksköterska och kontaktperson för projektet. Vi har diskuterat och omformulerat vårt mål under hela projektet och till slut formulerades målet på följande sätt. Nittio procent av de gamla som ingick i projektet skulle få symtomlindring vad gäller oro och smärta. Tyvärr har vi inte kunnat mäta detta. Vi ville konstruera vårt eget symtomskattningsformulär men kom inte igång med mätningarna förrän innan sommaren. Men även våra diskussioner har varit givande, vi har lärt oss mycket under resans gång och vi fortsätter med mätningarna under hösten.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


31

Detta är ett team som gillar ordning och reda. De har lyckats få struktur och ordning på mycket vad gäller läkemedelshantering. Det gällde att skapa en bas för personalen så att de skulle kunna hantera läkemedel på ett bättre sätt. Därför tog man fram en pärm för varje patient med klar och lättillgänglig information om läkemedlen, varför de skrivits ut, hur de ska tas och hur de ska följas upp. Varje patient har nu en sådan pärm, oavsett om det handlar om en boende på demensboendet eller i eget boende. Lothar Pahl, Anna Åhlin, Annika Antfolk, Marita Ohlsson, Therese Alm-Karlsson och Lena Hedlund framför kunskapens frukt.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


32

Tidigare var det så att sjuksköterskan till varje patient delade medicin i dosett som sedan personalen tog med sig. Detta tar tid och innebär också säkerhetsrisker. Numera beställer man apodos från apoteket för två veckor i taget och den förvaras hemma hos patienten. Det ökar säkerheten och sparar tid. På demensboendet finns det ett skåp med läkemedel i varje rum. Tidigare har det varit litet si och så med ordningen. Aktuella läkemedel har blandats med sådana som inte längre används och det har inte alltid varit så lätt att göra rätt. Numera är det ordning och reda. I projektet har också ingått att alla nya läkemedel ska ha dokumenterad indikation och att de också ska utvärderas. Det har man också uppnått.

Hur har du, Lothar påverkats av projektet? – Jag känner mina patienter väl och gör också regelbundna läkemedelsgenomgångar. Att skriva indikation för nyinsatta läkemedel och ange en utvärderingstid höjer säkerheten i behandlingsprocessen. Så även vi läkare kan bli mer exakta i vår läkemedelshantering. – Teamet har mött ett stort intresse när medlemmarna varit ute och spridit information om projektet. En informationsbroschyr har skickats till alla berörda enheter i kommunen och teamet har informerat om projektet vid ett tjugotal samverkansträffar.

Vad har projektet betytt för er personligen? – Det har varit en kick att få ägna sig åt förändringsarbetet. Det är något vi vill fortsätta med, önskar teamet. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


33

100 procent av alla nyinsatta läkemedel ska ha en dokumenterad indikation.

mål 2: 100 procent av alla nyinsatta läkemedel ska ha en dokumenterad utvärdering. Totala andelen dokumenterade indikationer 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 %

Målvärde

60 %

Mätvärde

55 % 50 %

sept-06

dec-06

mars-07

juni-07

Totala andelen dokumenterade utvärderingar 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 %

Målvärde

60 %

Mätvärde

55 % 50 %

sept-06

dec-06

mars-07

juni-07

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Team askersund

mål 1:


34

Team Mölndal

SÄLMA ska fråga doktorn varför hon får sitt läkemedel • Om Sälma bor i sitt ordinarie hem och har ett vanligt recept är det självklart att hon får träffa en läkare när ett recept ska förnyas. Är det lika självklart att Sälma som har apodosrecept får träffa en läkare i samma situation? Detta borde vara en retorisk fråga men är det inte. I själva verket är det så att Sälma riskerar att få fortsätta att äta samma mediciner år ut och år in utan att någon utvärdering av läkemedlets effekter görs. Detta var något som teamet i Mölndal ville ändra på när de gick med i Sälmaprojektet. I teamet har ingått representanter för äldreboende i Mölndal, Öckerö och Partille kommuner samt vårdcentraler i Partille och Mölndal. Sammanlagt har 250 boende ingått i populationen. Teamet har bestått av sjuksköterskorna Katarina Arvidsson, Ulla-Karin Lundell, Eva Nevén och Ann-Cathrin Henriksson, distriktsläkare Åsa Lind och ST-l��karna Silva Brorsson och Ingela Jönssson. I projektet har man arbetat med fyra processmål. Utöver att alla apodosförnyelser ska föregås av ett läkarbesök har man också haft målet att alla läkemedel i apodos (apotekets dosexpedierade läkemedel) ska ha en indikation dokumenterad, dvs det ska anges varför preparatet ska tas, hur länge och i vilken dos. Detta är särskilt viktigt när patienten övergår från en vårdgivare till en annan. Hur ska personalen på äldreboendet veta varför Sälma ska ta sitt läkemedel och när det ska utvärderas om det inte framgår av apodos-listan? För en lekman kan detta tyckas självklart men det är inte alltid så enkelt. Apodos har sina fördelar genom att läkemedlen kommer färdigförpackade för en längre tid. Alternativet är dosdispensär som innebär att sjuksköterskan själv portionerar ut de läkemedel patienten ska ta under en vecka. På grund av den mänskliga

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


35

faktorn kan fel uppstå, som undviks vid apodos. Å andra sidan är det svårt att göra ändringar i listan via e-dos (apotekets webbapplikation för ordination till patienter med apodos). Det framgår inte alltid vilka läkemedel som just nu är aktuella, utan listan är en förteckning över alla läkemedel som patienten har eller har tagit. Listan är konstruerad så att läkaren har svårt att gå in och ändra och därför saknas viktiga uppgifter. Ett mål för teamet blev därför att alla läkemedel i apodos ska ha dokumenterad indikation. Ett tredje mål var att alla läkemedel som ges vid behov ska utvärderas. Som fjärde och sista mål för projektet ville teamet att alla primärvårdsläkare i Mölndal och Partille skulle känna till Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och Västra Götalands medicinska riktlinjer för apodos och FAS Ut.

Hur har det gått? – Vi har haft svårigheter under resans gång men är ändå nöjda med resultatet och att vi gick i mål, säger teamet samfällt. Utgångspunkten var inte den bästa. Vi fick inte vara med och påverka målet för projektet och förutsättningarna var ganska oklara. Det har också förekommit avhopp från teamet. Men så småningom har vi kommit igång och visst har läkemedelshanteringen blivit mycket bättre. Över 90 procent av alla läkemedel har numera indikation och utvärderingen av behovsmedicineringen har stadigt ökat. Nästan alla patienter som ska få sitt recept förnyat får nu träffa läkare. Innan läkarbesöket gör omvårdnadspersonalen en symtomskattning. Detta har bidragit till ökad delaktighet och bättre underlag. Det fjärde delmålet är svårt att utvärdera. Men vi är säkra på att läkarnas kunskaper har ökat genom de utbildningsinsatser vi gjort, berättar teamet. I ett avseende kan man vara mycket nöjd. Det var teamet som tog initiativ till det enkla kort med dithörande affisch som kan användas i hela sjukvården, inte bara inom äldrevården. På foldern står helt enkelt ”Vet du varför du tar dina läkemedel? Fråga din läkare eller sjuksköterska.”. Det enkla är det geniala och dessa verktyg för att göra patienterna delaktiga i sin egen läkemedelsbehandling finns nu på vårdcentraler och äldreboenden runt om i landet. Det kan man kalla spridning! ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


Team mölndal

36

mål: Alla läkemedel i apodos ska ha en indikation dokumenterad.

Andel läkemedel med angiven indikation på dosrecept på Lackarebäckshemmet och Fässbergshemmet i Mölndals stad 2006/2007 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 %

Målvärde

60 %

Mätvärde

55 % 50 % dec

jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

Andel läkemedel med angiven indikation på dosrecept på Kullegårdens äldreboende i Partille kommun 2006/2007 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 %

Målvärde

60 %

Mätvärde

55 % 50 % dec

jan

feb

mar

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

apr

maj

jun

jul

aug


37

Team mölndal

Andel läkemedel med angiven indikation på dosrecept på Solhöjdens äldreboende i Öckerö kommun 2007 100 % 95 % 90 % 85 %

Målvärde

80 %

Mätvärde

75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % jan

feb

mar

apr

maj

aug

Ann-Cathrin Henriksson, Katarina Arvidsson, Ulla-Karin Lundell, Anna Ringheim, Eva Nevén, Ingela Jönsson, Silva Brorsson och Åsa Lind uppmanar vårdtagaren att ställa frågor.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


38

Chefer och en handledare reflekterar

Gör förbättringsarbetet smittsamt Tuve-Säve har varit med i flera nationella projekt, vad är det som gjorde att ni ansökte till SÄLMA? Vi var medvetna om vissa kvalitetsbrister inom läkemedelshanteringen inom både kommun och primärvård och såg chansen att förbättra kvaliteten och säkerheten genom ett deltagande i SÄLMA, berättar Said Blomqvist, vårdcentralchef och verksamhetschef, Margareta Andersson, utvecklingsledare och spridningsansvarig i Sälma-projektet och Britta Schröder, äldreomsorgschef. Vi ville först och främst att vårdtagarna skulle få minskat lidande men vi såg också ekonomiska vinster. Sedan tidigare finns ett gott samarbete mellan primärvårdens vårdcentral och stadsdelens äldreomsorg i kommunen och det blev därför naturligt att ansöka tillsammans.

Har ni upplevt någon skillnad i SÄLMA? Vad har varit bra, mindre bra? Jag tänker då främst på planeringen av fortsatt spridning. I SÄLMA har det ingått att planera för spridning, vilket inte varit fallet i tidigare Genombrottsprojekt. Redan i början av projektet fick vi tillsammans med spridningshandledaren fundera kring hur vi skulle skapa förutsättningar för spridning. Information och dialog om spridning har kunnat integreras i det dagliga arbetet på ett bra sätt. Vi har haft längre tid på oss att planera spridningsarbetet så att budskapet kommer rätt i tiden och upprepas vid flera tillfällen så att fler tar det till sig. För att kunna arbeta på detta sätt krävs avsatt tid vilket ofta saknas. Det är viktigt att påtala i kommande projekt.

Hur har ni i ledningen planerat för spridning av lyckade förändringar? Hur har ni fördelat ansvar och roller? I början av projektet tog spridningshandledaren initiativ till att göra en spridningsplan för 2007. Den innehöll resultat, målgrupper, ansvarig/a och tidplan. Ansvariga chefer och några från teamet deltog i den inledande planeringen. I

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


39

planen har man identifierat viktiga, ganska viktiga och mindre viktiga interna personer/grupper. På samma sätt har man gjort vad gäller externa personer/ grupper. Vårdcentralschef, äldreomsorgschef och enhetschef för hemvården har sedan träffats tillsammans med handledaren för att följa upp planen. En gång i månaden har planen aktualiserats i samverkansgruppen i stadsdelen. I äldreomsorgens ledningsgrupp finns kommunikation/spridning med på dagordningen kontinuerligt där strategier för spridning av lyckade förändringar diskuteras för pågående utvecklingsprojekt.

Är ni som chef och handledare i behov av något stöd efter projekttiden i syfte att spridningen ska fortsätta? I så fall vad? Vi tycker att vi har fått mycket bra tips och råd om spridning/kommunikation t ex genom SÄLMAs spridningsplan och arbetsboken Snabbare spridning av bättre praxis av Sarah W. Fraser. För övrigt måste ansvaret för fortsatt spridning ligga på ansvariga chefer och förändringsagenter lokalt.

Margareta – hur har du upplevt rollen som spridningshandledare? I jämförelse med att ha varit handledare i flera Genombrottsprojekt både nationellt, regionalt och lokalt har året med SÄLMA varit det mest intressanta som handledare. Det är först nu i SÄLMA som jag kan se den ”röda tråden” vad det gäller att planera långsiktigt med den fortsatta spridningen. Detta med hjälp av en bra modell för att strukturera spridningsarbetet (spridningsplan) och en tydlig beskrivning från projektledningen vad det gäller rollen som spridningshandledare. Jag har förmånen att arbeta i en stadsdel med ett mycket gott samarbete mellan vårdcentralen och stadsdelen där jag från början har fått mandat att företräda båda. Detta bidrar till att min roll som spridningshandledare för båda organisationerna känns naturlig.

Några råd till kommande organisationer som tänker starta, driva och sedan sprida lyckade förändringar i ett förbättringsarbete • Diskutera inledningsvis chefernas ansvar och om upplevelsen av ”plågan i nuet” är tillräckligt stark för att motivera deltagare att vilja vara med i teamen. • Fundera över vilka innovatörer/förändringsagenter som ni har i er organisation.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


40

• Gör en spridningsplan med berörda och utse en ansvarig. • Planera tidigt in förbättringsarbetet i det ordinarie kvalitetsarbetet så att alla berörda ser var det hör hemma. Projekt upplevs annars ofta som ett extra arbete som ska göras.

Ledare/chefer ska • Formulera enkla, konkreta mål. • Starta små eldar. • Ge feed-back. • Kommunicera. • Inte gapa över för mycket på en gång utan planera spridning i små steg. • Belöna goda resultat! • Visa upp och bekräfta! ❦

Said Blomqvist, Margareta Andersson och Britta Schröder.

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


41

Deltagare i projektet Teamen och deras kontaktperson/handledare Mellanbygdens Hälsocentral/Robertsfors kommun Kontaktperson: Ann-Sophie Stoltz, annsophie.stoltz@vll.se Handledare: Peter Bergman, peter.bergman@vll.se Handledare: Anders Edström, anders.edström@vll.se Borlänge Kontaktperson: Eva Hammar, eva.hammar@ltdalarna.se Handledare: Agneta Hjalmarsson, 20hjalmarsson@telia.com Landstinget i Värmland och Eda kommun Kontaktperson: Anna-Lena Wall, anna-lena.wall@liv.se Handledare: Birgitta Svensson, birgitta.svensson@liv.se Köping Kontaktperson: Ann-Sofie Pettersson, ann-sofie.pettersson@koping.se Handledare: Eva Saaw, eva.saaw@koping.se Herrgärdet, Västerås Kontaktperson: Anita Söderbäck, anita.soderback@vasteras.se Handledare: Annica Winroth, annica.winroth@ltv.se Husläkarna Rimbo/Edsbro och TioHundra Kontaktperson: Lisbeth Wedin, wedin.lisbeth@telia.com Handledare: Gunnar Toll, gunnar.toll@tiohundra.se

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


42

Tiohundra AB, Norrtälje Kontaktperson: Susanne Andersson, susanne.andersson@tiohundra.se Handledare: Gunnar Toll, gunnar.toll@tiohundra.se Värmdö Kontaktperson: Helena Sassi, helena.sassi@varmdo.se Handledare: Carina Widmark, carina.widmark@varmdo.se Askersund Kontaktperson: Marita Ohlsson, marita.ohlsson@askersund.se Handledare: Anna Åhlin, anna.ahlin@askersund.se Vetlanda Kontaktperson: Ann Rang, ann.rang@vetlanda.se Handledare: Kristina Pettersson, MFHEKP@vetlanda.se Falköping Kontaktperson: Mia Gustafsson, eva-marie.gustafsson@vgregion.se Handledare: Anette Dessner, anette.dessner@vgregion.se Mariestad Kontaktperson: Carina Gustafsson, carina.margareta.gustafsson@vgregion.se Handledare: Elisabeth Rylander, elisabeth.rylander@vgregion.se Mark Kontaktperson: Ingegerd Larsson, ingegerd.larsson@mark.se Handledare: Erika Agnarsson, erika.agnarsson@mark.se

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


43

Uddevalla Sjukhus Kontaktperson: Christina Eskilsson, christina.eskilsson@vgregion.se Handledare: Birgitta Ekström, birgitta.ekstrom@vgregion.se Lundby Kontaktperson: Anette Jensvang, anette.jensvang@lundby.goteborg.se Handledare: Gerd Haukland, gerd.haukland@lundby.goteborg.se Tuve-Säve, Göteborg Kontaktperson: Rosita Anneflod-Svensson, rosita.anneflod_svensson@vgregion.se Handledare: Margareta Andersson, margareta.e.andersson@tuve-save.goteborg.se Handledare: Viktoria Forsgren, viktoria.forsgren@tuve-save.goteborg.se Mölndal, Partille och Öckerö Kontaktperson: Katarina Arvidsson, katarina.arvidsson@molndal.se Kontaktperson: Ulla-Karin Lundell, ulla-karin.lundell@molndal.se Handledare: Anna Ringheim, anna.ringheim@vgregion.se

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


44

Planeringsgrupp Eva Estling Projektledare

Sveriges Kommuner och Landsting eva.estling@skl.se

Inger Berglund Projektadministratör fr o m Lärandeseminarium 2

Sveriges Kommuner och Landsting inger.berglund@skl.se

Yvonne Burestig Projektadministratör för Lärandeseminarium 1

Sveriges Kommuner och Landsting yvonne.burestig@skl.se

Carina Svensson Kvalitetsrådgivare

Sveriges Kommuner och Landsting carina.svensson@skl.se

Sten Landahl Projektordförande

Professor, specialitetsansvarig Geriatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset sten.landahl@vgregion.se

Anders Edström Memeolog

Memeologen, Skellefteå anders.edstrom@vll.se

Johan Fastbom Klinisk farmakolog och docent i geriatrisk farmakologi

Socialstyrelsen johan.fastbom@socialstyrelsen.se

Agneta Jansmyr Förvaltningschef

Växjö kommun agneta.jansmyr@vaxjo.se

Erik Jedenius Doktorand, sjukskötare

Karolinska Institutet ejedenius@jacse.jnj.com

Annica Hedström Svensson Planeringsledare

Göteborgs stad annica.hedstrom.svensson@ stadshuset.goteborg.se

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


Bilaga 1

Modell och strategier för en säkrare läkemedelsanvändning hos äldre Modell För att säkra läkemedelsprocessen i alla led krävs ett systematiskt och medvetet analysarbete. Det gäller att identifiera behovet hos den gamla, välja mellan läkemedel och annan behandling, välja administreringssätt, beredningsform, dosering och tidpunkt för intag. När detta är gjort ska indikation, behandlingsmål, ordination samt tidpunkt för uppföljning dokumenteras. Detta ska sedan överföras på ett korrekt sätt till en läkemedelslista. Det gäller att rätt person får/tar rätt läkemedel, i rätt dos, på rätt sätt, vid rätt tidpunkt. Därefter följer uppföljning av effekter, biverkningar och följsamhet. Detta leder sedan till omprövning av behandlingen. Ska den fortsätta eller inte?

Strategier Utifrån denna modell kan sedan förbättringar prövas enligt fyra strategier.

Involvera den äldre människan • Gör symtomskattningar tillsammans med den äldre människan • Fråga den äldre om hur han/hon mår • Fråga den äldre om han/ hon vet varför och när han/hon tar sina läkemedel • Tala med närstående om den äldres läkemedelsanvändning • Uppmuntra den äldre till att ta kontakt med förskrivande läkare eller sköterska om något är oklart • Tipsa den äldre om att pröva alternativa behandlingar till oro och sömnlöshet (fysisk aktivitet, mjölk och smörgås vid sänggående etc)

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

45


46

Förbättra rutinerna • Gör en helhetsbedömning av den äldre människans totala läkemedelskonsumtion • Gå igenom journalerna för att se om det finns en klar indikation dokumenterad avseende ordinerat läkemedel • Analysera dos och tidpunkt för intag mot bakgrund av den äldre människans kroppskonstitution och levnadsvanor • Sätt ut läkemedel för vilken diagnos saknas • Dokumentera läkemedelsförändringar som gjorts i form av läkemedelsberättelser • Gör hela teamet delaktigt i läkemedelsuppföljningen

Förbättra vårdsystemet • Ta fram checklistor, formulär eller instrument för uppföljning av läkemedelsanvändning • Klargör ansvarsfördelningen mellan olika personalkategorier och vårdgivare • Analysera avvikelserapporter och undanröj orsakerna till avvikelserna. Får rätt person rätt läkemedel i rätt dos på rätt sätt och i rätt tid • Skapa en gemensam läkemedelslista från intagning till utskrivning med information om preparat, dosering, verkan, beräknad behandlingstid och speciella anmärkningar • Koordinera ansvaret för individens totala läkemedelsanvändning • Skriv avtal mellan landsting och kommun om hur uppföljning av kvaliteten och säkerheten i äldres läkemedelsanvändning ska gå till, vad det gäller både ordination och uppföljning • Gör kontinuerlig uppföljning av förskrivningsmönster (på individ- och/eller verksamhetsnivå) kopplat till kvalitetsindikatorerna

Kompetensutveckla personalen • Öka kunskapen om den åldrande människan • Öka kunskapen om äldre och läkemedel • Öka kunskapen om alternativ och komplement till läkemedel ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


47

Vet du varför du tar ditt läkemedel? Fråga din läkare eller sjuksköterska! Att tän ka

på!

När läk are tveka in n skriver ut m för att edicin ställa f ska du har fun rågor o som pa derat p m den. tient in å om m känner Det är te edicine dig ber viktigt n har f edd att att du behöve u n fortsät g e r något r a t b ta beha stöd fö ndlinge ra, om du r att fo • Var n och o rsätta. för får m du D ja et du b g min medicin ör veta en på m medicin och är: vilken in sjuk • När effekt dom? och hu har r ska ja g ta me • Hur dicinen länge s ? ka jag a • Är d nvända et någo min m e t dicin? speciell använd t jag m er med åste tän icinen? • Vad ka på n händer är jag om jag behand vid någ lingen? ot tillf älle avs • Har tår från jag upp levt nå medicin g r a b iv en? erknin gar me • Finn d den h s det n är å gra and sjukdo ra sätt m på ä att beh n med andla m läkeme in del? Tveka in te höra av dig till d att in läkare sjuksköte eller rska vid frågor!

118 82 Stoc Tfn 08-4 kholm, Besök H ornsgata 52 70 0 n 20 0, Fax 0 info@sk 8-452 l.se, ww 70 50 w.skl.se

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


Bilaga 2

48

Spridning • ”Kvalitetsförbättringar kommer inte till stånd utan aktiviteter och överlever samt sprids inte vidare efter projektet utan aktiviteter.” (Prof John Övretveit, MMC, Karolinska Institutet) För att bli framgångsrikt måste ett förbättringsarbete engagera hela systemet och därmed chefer på olika nivåer i deltagande organisationer. Spridning av goda idéer och resultat är ett ledningsansvar och samtidigt ett förbättringsområde. Det finns en risk för att förbättringsarbetet inte lever vidare och sprids efter själva projekttiden. I SÄLMA-projektet har det tagits fram ett underlag för en spridningsplan i form av ett antal frågor som bör ställas. 1. Till vilka delar av organisationen ska förbättringsarbetet spridas? 2. Vad innebär spridning i detta sammanhang? 3. Vilka är de mätbara målen för förbättringsarbetet? 4. I vilken takt ska spridningen ske? 5. Vilka personer/funktioner måste involveras för att möjliggöra spridningsarbetet? 6. När, hur och av vem ska de nya verksamheterna där fortsatt spridning ska ske informeras och motiveras att gå in i ett förbättringsarbete? 7. Hur och vem ska ta fram informations- och arbetsmaterial som behövs för såväl kommunikationen som för det faktiska förbättringsarbetet? 8. Vilka resurser finns för spridningsarbetet? 9. Finns det några hinder på systemnivå som måste tacklas? Om ja, vilka och hur ska det gå till? 10. Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen och av vem? Vill du veta mer, läs boken Snabbare spridning av bättre praxis – En arbetsbok för hälso- och sjukvården. Författare Sarah W. Fraser. Du kan beställa den genom www.skl.se Klicka på Beställ och ladda ned, klicka sedan på Publikationer. ❦

sälma – Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre


SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Äldre människor använder mycket läkemedel. Dessa läkemedel kan ge förutsättningar för god livskvalitet säväl som skapa problem. Det handlar om både över-, under- och felanvändning. Ofta är många personer inblandade i läkemedelsanvändningen vilket ökar risken att det kan gå fel. Sveriges Kommuner och Landsting har drivit ett Genombrottsprojekt, SÄLMA, som syftat till att minska antalet läkemedelsrelaterade vårdskador. Ett tjugotal tvärprofessionella team representerande både kommuner och landsting har i små steg säkrat läkemedelsanvändningen i syfte att öka livskvaliteten hos de äldre. I denna rapport kan du ta del av teamens arbete och erfarenheter. Läs, begrunda och låt dig inspireras.

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av projektledare Eva Estling, tfn: 08-452 78 09, e-post: eva.estling@skl.se Beställning av skriften kan göras via förbundens webbplats www.skl.se/publikationer eller på tfn: 020-31 32 30, fax: 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-291-2

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se


7164-291-2